Minnesanteckningar från träff för gymnasiebibliotekarier 20 jan 2003 på Carlsunds utbildningscentrum

Transkript

1 Minnesanteckningar från träff för gymnasiebibliotekarier 20 jan 2003 på Carlsunds utbildningscentrum Lena Hartman, Anders Ljungstedts Gymnasium Sonja Landkvist, Berzeliusskolan Nina Dahlström, Bildningscentrum Facetten Ella Fronczak, Birgittaskolan/Elsa Brändströms skola Ann Wågman, Carlsund utbildningscentrum StåbyMarit Ivarsson, Carlsunds utbildningscentrum Liselott Anneflod, De Geergymnasiet Christina Karlsson-Jägerback, Folkungaskolan Per Ödman, Hagagymnasiet Yvonne Johansson, Himmelstalundskolan Lena Carlsson-Fogelberg, Katedralskolan Håkan Blomqvist, Kungsgårdsgymnasiet Marianne Auby-Huddén, Nyströmska skolan Helena Svensson, Platenskolan Agneta Blomgren, Tapperska gymnasiet Anders Sköld, TUC Ingelsta gymnasiet Gunnel Larsson, Vretaskolan Marie Molander, Vätternskolan Kerstin Olsson, Länsbibliotek Östergötland Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Carlsunds utbildningscentrum Biblioteket ger ett mycket trevligt intryck, beläget i ljusa fräscha lokaler på andra plan i skolans huvudbyggnad. Ann Wågman presenterade biblioteket och Carlsund utbildningscentrum. (Ann har bistått med en skriftlig summering till minnesanteckningarna). På Carlslund tillhandahålls utbildning inom Byggprogrammet, Elprogrammet, Fordonsprogrammet, Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet med den lokala inriktningen Industritekniskt program och Teknikprogrammet samt Individuella programmet. Antalet elever på resp. program har varierat under åren. Ungdomsgymnasiet omfattar ca 500 elever. Carlsund har också Komvux med ca 700 elever samt en distanshögskola med varierande antal kurser med olika poängtal och längd som omfattar ca 400 personer, varav flertalet inte belastar biblioteket. Antalet anställda är omkring 100 personer. Carlsund utbildningscentrum projekterades under 1995 och stod klart i januari Fullmäktige anvisade 172 milj kr, varav biblioteket disponerade 4 milj kr till inredning och böcker. Bokkostnaden beräknades till 2 milj kr. 1, 5 milj. handlades upp under åren Då beräknades beståndet till ca volymer. Ann var ensam anställd under projekteringen, hon har utformat bibliotekets möblering.

2 Inredningsarkitekterna beslutade om färgsättning och materialval, vilket resulterade i vissa problem vid upphandlingen, där kommunens inköpsenhet ville få ner priserna så mycket som möjligt med avkall på kvalitet i vissa avseenden. Under uppbyggnaden 1996 fanns 1,0 bibliotekarie och 1,0 assistent, men ingen tillgång till datorkatalog eller Internet och m a o gjordes inköpen genom fysiska besök hos bokhandlare, ofta i sällskap med lärare, som representerade skolans olika ämnesinriktningar, och läsning av förlagskataloger. Under senare delen av 1996 anställdes en praktikant på heltid. Januari 2000 inrättades ytterligare en bibliotekarietjänst på 0,5 %. Biblioteket fick datorstöd för katalogen sent under 1996 och för cirkulation först under 1998 Genom den manuella hanteringen av böcker blev arbetsbördan mycket tung. Under de två första åren hade Ann hjälp av 14 olika praktikanter och vikarier och tillfälliga katalogisatörer, vissa med bibliotekserfarenhet, andra helt utan. Effekten av denna underbemanning resulterade i sjukskrivning mars okt 2000 för utbrändhet. Januari 2003 diskuteras indragning av ovanstående 0,5 bibliotekarietjänst liksom icke återbesättning av 0,25 biblioteksassistent som är tjänstledig samt indragning av hela bokanslaget. Ann ska göra en konsekvensbeskrivning till , men effekterna kommer att synas redan 1 februari, då nuvarande 0,5 bibliotekarie, Ståby Marit Ivarsson, lämnar Carlslund för en socialbibliotekarietjänst i hemorten Mjölby. Länsbibliotekets vision och uppgifter Kerstin Olsson, som är ny Länsbibliotekarie, gjorde en kort presentation av vision och verksamhet för Länsbibliotek Östergötland. Biblioteken i Östergötland utgörs av: 13 huvudbibliotek 35 filialbibliotek 3 bokbussar Ca 20 gymnasiebibliotek Ett antal skolbibliotek Tillsammans har dessa: ca 4 miljoner besök över 3,8 miljoner utlån Vision: Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet.

3 Huvudsakliga uppgifter: Utvecklingsarbete 2003: Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en ökad samverkan mellan dels länsbiblioteket och de olika biblioteken och bibliotekssystemen, dels mellan de enskilda kommunbiblioteken så att alla invånare genom samlad resurs får fullgod tillgånglighet och biblioteksservice. Kompletterande medieförsörjning Verksamhetsutveckling Information Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande Ett mediebestånd som är mer anpassat efter östgötarnas behov Digitala medier Metoder för läsfrämjande arbete för prioriterade grupper Tillgänglighet och bemötande Skolbiblioteksutveckling Skolbiblioteksutredningen Kerstin gjorde ett referat av den skolbiblioteksutredning som kommer att publiceras under våren. Med hjälp av en enkät har Länsbiblioteket försökt göra en kartläggning av skolbibliotekssituationen i länet. Svarsfrekvensen från grundskolorna har varit låg. Enkäten har bara besvarats av tjugonio grundskolebibliotek, varför det är svårt att få en komplett bild. På gymnasiebiblioteken har dock svarsfrekvensen varit högre. Som väntat är det stora skillnader mellan grundskolan och gymnasiet. Biblioteken på grundskolan är generellt öppna mycket men oftast obemannade, medan gymnasiebiblioteken som regel har personal vid sitt öppethållande. De flesta av grundskolorna saknar fackutbildade bibliotekarier och det finns inte heller lärarbibliotekarier i någon högre utsträckning. Det finns ett fyrtiotal gymnasieskolor i länet, hälften av dessa har mer eller mindre välutrustade bibliotek med fackutbildad bibliotekspersonal. Av de bemannade gymnasiebiblioteken har sexton öppet 30 timmar per vecka eller mer. Tio bibliotek öppet 40 timmar per vecka eller mer. (Tio gymnasiebibliotek har öppet hela skoldagen.) Tolv av gymnasiebiblioteken har minst en heltidsanställd fackutbildad bibliotekarie, de övriga har mellan 20 och 35 timmar i veckan, utom två skolor, en med 8 timmar och en med 2 timmar lärarbibliotekarie per vecka. Endast sju av gymnasiebiblioteken har en biblioteksassistent på minst halvtid. Generellt gäller att personalen vid gymnasiebiblioteken har hög IT-kompetens, och de fackutbildade bibliotekarierna har mycket hög. 95 % av bibliotekspersonalen behärskar biblioteksdatasystem, sökning i databaser och informationssökning på Internet. Närmare 40 % kan göra egna hemsidor och lika många deltar i något ITiS-projekt. 67 % har tagit datakörkort eller har motsvarande kunskaper.

4 Det som har varit svårt att få fram i kartläggningen är gymnasiebibliotekens verksamhet, dvs hur man arbetar för att integrera biblioteket i undervisningen. Samverkansgrupp Lena Carlsson-Fogelberg, Ella Fronczak och Helena Svensson berättade om den informella samverksansgrupp de bildat. Syftet är att ventilera frågor som i huvudsak handlar om metoder samverka med lärare och få till en vettig integrering i undervisningen. På de olika skolorna har man också lite olika problematik: På Birgittaskolan handlar det om att hitta former för gymnasiebiblioteket i probleminriktad vårdutbildning. Lena tampas bl. a. med hur hon på Katedralskolan ska jobba gentemot den tvärvetenskaplig inriktning som kallas TVÄRS. Helena som står inför möjligheten att utforma ett helt nytt bibliotek på Platenskolan funderar över hur ändamålsenliga lokaler utformas. Larmsystem Helena Svensson som håller på att planera ett nytt bibliotek tog upp frågan om larmsystem på gymnasiebibliotek. Av de gymnasieskolor som var representerade på mötet är det endast Anders Ljungstedts gymnasium och Katedralskolan i Linköping som har larm. Berzeliusskolan har tvingats avstå eftersom kostnaden för larmbågarna blir dubblerad om man har två utgångar. Det finns två dominerande system på marknaden, Sensormatic och 3M library security system. Systemen bygger på olika teknik. I 3M:s system monteras en larmremsa i ryggen på boken, tidskriften. Detta system är troligtvis det mest effektiva, eftersom remsan är svår att ta bort. Till Sensormatic används larmade etiketter. ALG och Katedral har valt Sensormatic eftersom det är den billigaste varianten. Man kan antingen välja att köpa larmbågarna eller hyra dem. ALG har valt att köpa, Katedralskolan betalar 750:-/månad i hyra i 10 år. Båda skolorna är i stort sett nöjda med systemet. Gentemot eleverna fungerar stöldskyddet mycket som en påminnelse. Ofta verkar man ta med sig bok eller tidskrift av ren distraktion. På Katedralskolan har man nu kunnat plocka fram alla tidskrifter som varit undangömda på expeditionen och inget är stulet/glömt. Den som vill veta mer kan kontakta Lena Hartman på ALG ( ) eller Kristina Lundwall på Katedral ( ). Projektarbetet Vi gjorde en rundrapportering om vad som är på gång på olika skolor. Detta redovisas inte i sin helhet är. När det gäller projektarbetet kunde man konstatera några tendenser som jag försöker sammanfatta: Endaste ett fåtal skolor verkar ha hittat sina former för att organisera arbetet. Fortfarande finns rätt mycket osäkerhet om hur moment som informationssökning och bibliotekshandledning ska integreras i kursen. På vissa skolor upplevs att biblioteket delvis står utanför själva arbetsprocessen, både vad gäller informationsspridning och planering. På skolor där man genomför miniprojekt för att träna eleverna i arbetssättet erbjuds en möjlighet att integrera någon form av genomgång i informationssökning.

5 Några bibliotek har prövat att erbjuda drop-in för handledning och hjälp. Intresset från eleverna har varit lite svagt. Eftersom projektarbetet ska vara kopplat till karaktärsämnena är det stora skillnader mellan olika program vilken typ av projektarbeten som genomförs. På skolor där många av eleverna gör praktiska projekt kan det vara svårt att se vad som är vettigt att göra från bibliotekets sida och projektarbetet blir en kurs som egentligen inte involverar biblioteket. Gunnel Larsson på Vretaskolan som arbetar 50 % som svensklärare, 50 % som bibliotekarie berättade hur hon hanterar sin roll bland alla praktiska projekt. Eftersom alla projektarbeten ska innehålla en dokumentation med bakgrundsbeskrivning och kanske även teorianknytning, kan man inrikta sig på detta moment som också kan innebära någon form av informationssökning för eleven. Gunnel har koncentrerat sig på att hjälpa eleverna med hur en bra dokumentation ska se ut och stimulera dem till en god teorianknytning i dokumentationen. Vårdskolorna verkar ha haft lättast hittat former som fungerar. Där har man ju också en större vana vid probleminriktat arbetssätt sedan tidigare. Både från Thapperska och Birgittaskolan rapporterades om goda exempel på genomförande av projektarbetet med bibliotekarien som en integrerad resurs. På båda skolorna har eleverna en viss tid schemalagd varje vecka som ägnas åt projektarbete. Agneta på Thapperska träffar handledarna regelbundet och har deltagit som medbedömare. Ella på Birgittaskolan deltar i planering och i diskussioner kring problem och avgränsningar med eleverna. Referensgrupp Vi utsåg en referensgrupp som ska fungera som bollplank för mig i arbetet gentemot gymnasiebiblioteken. Referensgruppen består av följande personer: Ann Wågman, Carlsund utbildningscentrum Agneta Blomgren, Tapperska gymnasiet Lena Carlsson-Fogelberg, Katedralskolan alt. någon annan ur samverkansgruppen Anders Sköld, TUC Ingelsta gymnasiet Marianne Auby-Huddén, Nyströmska skolan Angelägna frågor att arbeta med framöver Att integrera biblioteket i undervisningen lärande och informationssökning, den pedagogiska bibliotekarierollen Läs- och skrivsvårigheter Mediehantering för gymnasiebibliotek Studieresa Vi beslutade att genomföra en inspirations- och studieresa senare i vår för att besöka spännande bibliotek förslagsvis i Skåne-regionen. Elisabeth Håkansson, bibliotekskonsulent på regionbibliotek Skåne har redan bidragit med några förslag. Det blir referensgruppens första uppdrag att, tillsammans med mig, planera denna resa.

6 Biblioteket som stöd för vuxnas lärande Länsbibliotek Östergötland har som en av sju regioner i landet fått bidrag från Statens kulturråd för att utveckla folkbibliotekets roll i vuxnas lärande. Projektet beräknas pågå i tre år och har ytterst som syfte att stärka bibliotekets funktion som ett stöd för vuxnas lärande. Tonvikt i projektet ligger på metodutveckling. Inom ramen för projektet ska bland annat prövas olika former av användarutbildning och utbildning av bibliotekspersonal. Följande öppna frågeställningar bär vi med oss in i projektet: Hur blir biblioteken en aktiv del av den infrastruktur som ska ge stöd för vuxnas lärande? Vilka insatser krävs lokalt, regionalt och nationellt för att främja en positiv utveckling? Hur kan bibliotek på bästa sätt möta den vuxenstuderandes behov och önskemål? Har folkbibliotekarien någon roll i lärandet utöver medie- och informationsförsörjning? Vad innebär en handledande bibliotekarieroll? På vilket sätt kan denna utvecklas och stödjas genom kompetensutveckling? Vi betraktar gymnasiebibliotekarierna som en mycket värdefull resurs för folkbibliotekens strävan mot en mer pedagogisk roll. Gymnasiebibliotekarierna kommer också att kunna delta i den kompetensutveckling som blir en viktig del av projektet. Läs mer om projektet på vår webbsida: Från Information till kunskap kurs för gymnasielärare och bibliotekarier Som ett samarbete mellan historieämnet vid Linköpings universitet, gymnasieskolorna i Linköping och Bildningsnämnden utvecklas just nu en kurs med syfte att förmedla metodiska redskap som underlättar bearbetning av information till kunskap. Häri ingår problematisering som metod, källkritiska redskap, tolkning och bearbetning. Dessutom ska kursen förmedla insikter i och kunskap om handledning av individer eller grupper som pedagogisk metod. Jag medverkar i utvecklingsgruppen bestående av lärare och skolledare från gymnasiet, samt Björn Horgby, lärare från Linköpings universitet. Kursen består av en A-kurs och en fristående fördjupande B-kurs, båda på vardera 5 poäng. Kursen riktar sig främst till gymnasielärare och skolbibliotekarier samt till andra grupper som har liknande behov av att använda metodiska redskap för att omvandla information till kunskap. Kursen kommer att erbjudas i ordinarie kursutbud med start hösten 2003 och vara öppen för alla. Troligtvis kommer anställda i Linköpings kommun beredas viss förtur i första kursomgången eftersom kommunen deltagit i utvecklingen. Kursdeltagarna kan antingen arbeta individuellt eller i grupp. Det är till exempel möjligt för ett lärarlag eller delar av ett lärarlag att delta tillsammans i kursen. Nästan möte Nästa möte i gruppen blir i september på Nyströmska skolan i Söderköping. Vid pennan Anne Hederén