Minnesanteckningar från arbetsmöte för gymnasiebibliotek 11 oktober 2005

Transkript

1 Minnesanteckningar från arbetsmöte för gymnasiebibliotek 11 oktober 2005 Närvarande: Stefania Hansson, Ebersteinska gymnasiet Agneta Blomgren, Ebersteinska gymnasiet Liselott Anneflod, Kungsgårdsgymnasiet Marianne Auby Huddén, Nyströmska skolan Elisabeth Cserhalmi, De Geergymnasiet Ella Fronczak, Birgitta/Elsa Brändströms skola Karin Green, Folkungaskolans bibliotek Margareta Hägerström, Komvux Rosita Johansson, Anders Ljungstedts Gymnasium Yvonne Jonsson, Himmelstalundsgymnasiet Sonja Landkvist, Berzeliusskolan Karin Odelblad, Komvux Agnetha Sandström, Carlsund utbildningscentrum Helena Svensson, Platengymnasiet Margareta Törnvall, Bergska skolan Ann Wågman, Carlsund utbildningscentrum Charlott Westerlund, Anders Ljungstedts Gymnasium Per Ödman, Hagagymnasiet Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Ebersteinska gymnasiet Ebersteinska gymnasiet är en mycket utspridd skola, belägen i flera fastigheter. Skolan erbjuder ett brett utbud av program: Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet, Industriteknikerprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet samt en engelskspråkig variant av detsamma, Natur och Samhällsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet och Teknikprogrammet. Av dessa är det de yrkesinriktade programmen bygg och fordon som växer mest. Skolan har just genomgått en stor förändring i och med sammanslagningen med Thapperska skolan Skolan har i år elever. Personalen uppgår till 170 personer. I biblioteket finns två heltids bibliotekarietjänster efter sammanslagningen av de båda skolorna. En assistenttjänst (på 25 %) som delades med De Geer-gymnasiet har precis dragits in. Biblioteket har byggts ut i två omgångar under de senaste åren, dels 2002 och dels under 2005 för att få plats med alla böcker från biblioteket på Thapperska. Biblioteket är beläget i två plan. På det övre planet finns facklitteratur, datorer och tidskrifter. Det nedre planet innehåller enbart skönlitteratur. Där kan man också sitta i lugn och ro och studera. I denna lokal brukar Agneta och Stefania erbjuda klasserna bokinformation på lektionstid. Det har pågått sedan i våras och varit mycket uppskattat. Oftast är det under svensklektionerna klasserna kommer. De brukar prata om både nyare och äldre titlar utan något speciellt tema om inte läraren har önskemål det.

2 Biblioteket använder datasystemet mikromarc och har just tagit utlåningsmodulen i bruk. Man har hittat en smart lösning för att slippa tilldela eleverna lånekort, alla elever lånar istället med hjälp av sitt elevkonto. Blockeringsprogram Med hjälp av ett program för att blockera adresser har man stängt av chatt och communities som Lunarstorm, Snuttis, Play a head på datorerna i biblioteket. Agneta sköter detta själv. Eleverna har tillgång till datorer där inga blockeringar förekommer precis utanför biblioteket. Vi förde en diskussion om behovet av att blockera webbplatser för att styra elevers datoranvändning vid vissa datorer. Programmen har funnits länge på marknaden. Några programvaror som nämndes var: Surfcontrol, Browsecontrol, Surfwatch, Om filtrerings och blockeringsprogram kan man läsa t ex på följande adresser (Observera att de är gamla): Artikel från Datorn i utbildningen: Artikel från Aftonbladet: OBS! Detta är en utvikningsruta När jag surfade runt för att hitta något mer aktuellt om blockeringsprogrammen (och alltså misslyckades ) snubblade jag in på Medierådets webbplats som var ny för mig. Här finns en hel del om säkerhet, barn och ungdomars användning av nätet, upphovsrätt etc. Medierådets formella namn är Rådet mot skadliga våldsskildringar och det inrättades 1990 som en kommitté (U 1990:03) under dåvarande Utbildningsdepartementet. Numera lyder rådet under Utbildnings- och kulturdepartementet. Se : Så måste jag bara slå ett slag för tidskriften Datorn i utbildningen ( ) som varit ett av mina husorgan sedan ITiStiden. De flesta av er känner säkert till den, men kanske har den fallit i oförtjänt glömska nu när det inte längre är inne med IT. Datorn i Utbildningen är en tidskrift för lärare av lärare (och lika mycket för bibliotekarier förstås). Den speglar användningen av datorer i skolan från grundskolans låg- och mellanstadium upp till universitet och högskola. Tidningen kommer ut åtta gånger om året, fyra per termin och vill tjäna som en inspirationskälla och ett fortbildningsmaterial. Här finns ofta artiklar om informationssökning och lärande. Tidningen har ett omfattande artikelarkiv fritt tillgängligt på nätet. Läs t ex Nils Fagerbergs artikel från nr : Frustration i klassrummet att surfa och inte hitta Grundprenumeration kostar 350 kr/år 1 skollicens med 5 prenumerationer á 1050 kr 1 skollicens med 10 prenumerationer á 1750 kr En skollicens kan vara ett sätt att få fler intresserade av frågorna.

3 Bibliotekens roll i lärandet - Gemensamma mål för arbetet med informationskompetens? Vid förra arbetsmötet fick referensgruppen i uppdrag att diskutera vidare kring de målförslag som arbetats fram i Stockholms län, se: Utgångspunkt är förslaget till mål som elever ska ha uppnått i slutet av gymnasieskolans tredje år: Känna till de vanligaste informationskällorna; bibliotek, myndigheter, arkiv museer mm. Likaså forskare, specialister och andra muntliga källor, samt böcker, tidskrifter, databaser, Internet mm. Kunna avgränsa ämnet och göra en relevant problemformulering. Kunna använda några viktiga sökverktyg. Kunna använda en sökstrategi. Känna till offentlighetsprincipen, sekretesslagen, datalagen och upphovsrätten m.fl. Använda ett analytiskt tänkande; kritiskt kunna granska och jämföra fakta från olika texter och källor. Referensgruppen redovisade vilka resonemang som förts: Går det att bryta ut gymnasieskolan? Här har referensgruppen ansett att det är nödvändigt att avgränsa ett ev. regionalt arbetet till gymnasieskolan. I Stockholm har målarbetet genomförts i kommunikation mellan olika biblioteksformer och verkar i första steget varit enbart en intern diskussion som främst har syftat till att öka kommunikationen mellan dessa biblioteksformer. Referensgruppen har sett det som att mål av detta slag framförallt ger en möjlighet att kommunicera utåt kanske med utbildningsförvaltning, men framförallt med skolledning och lärare. Om nätverket för gymnasiebiblioteken kan enas om gemensamma mål kan dessa användas som förslag till lokala mål på länets gymnasieskolor. Finns det en risk att arbetet med informationskompetens hamnar ännu mer mellan stolarna om man hävdar specifika mål för det? Syftet med målarbetet är att ge verktyg för att kommunicera kring informationssökning och informationskompetens på skolan. Det är inte meningen att det ska vara bibliotekets uppgift att eleverna tillägnar sig kunskapen, utan man måste föra ett resonemang om var och hur det kan komma in i olika ämnen och kurser. Lokala mål är ett komplement och precisering av kursmålen. Gemensamma mål kräver gemensamma tolkningar. Ska vi ha gemensamma mål måste vi ha liknande tolkningar av vad som avses. Det är nödvändigt att konkretisera målen, både för oss själva och för att kunna kommunicera och förklara dem utåt. Målen behöver omformuleras, förtydligas och preciseras genom att-satser. Därefter följde en gruppdiskussion. Här är en sammanfattning av vad som rapporterades från gruppdiskussionerna: -Bra att vi diskuterar fram gemensamma mål. Det kan ge större tyngd och vara lättare att driva lokalt om vi har kommit överens gemensamt i länet. Detta kan vara ett stöddokument.

4 -Viktigt att vi definierar vad vi lägger i i begreppen eftersom vi kan lägga in olika innebörder. Inte minst gäller detta lärare och bibliotekarier. -Viktigt att vi har ett processtänkande. Ett mål skulle kunna formuleras som: - kunna använda informationssökning i en lärprocess Med underliggande preciseringar: - avgränsa ämnet och göra en relevant problemformulering - kunna använda en sökstrategi - etc -Formuleringen känna till är lite vag och behöver ändras till kunskap om. -Hur kommunicerar vi målen gentemot eleverna? Samtliga grupper var positiva till att få fram gemensamma mål. Konkretisering och ev. omformulering hann inte någon av grupperna med. Det uppdrogs åt referensgruppen att arbeta vidare med detta. Just nu utarbetas förslag till nya kursplaner för gymnasieskolan. Det är viktigt att stämma av vad som händer där med perspektiven kring informationskompetens i framtida nationella kursmål. Se vidare under Övriga frågor. Att arbeta med lärplattform. Presentation av plattformen Fronter En lärplattform är ett administrativt verktyg som också fungerar som en publiceringskanal och arbetsplats för personal, föräldrar och elever. En lärplattform är webbaserad vilket innebär att den är åtkomlig överallt där det finns en internetförbindelse. Några av länets kommun har beslutat att använda sig av lärplattformen Fronter i den kommunala vuxenutbildningen och/eller gymnasieutbildningen. Klart är att Linköping, Motala, Söderköping och Åtvidaberg har upphandlat Fronter. Fronter är organiserad som ett hus med olika våningskorridorer. Här finns administrativa korridorer för personalinformation, pedagogiska korridorer där skolarbeten hanteras för elever, lärare och föräldrar. När man loggar in i Fronter så hamnar man på sin egen startsida. Dit styrs all information som riktas till just den personen. Man kan även gå in i dem rum man är behörig till och titta på meddelande tavlor, kalendrar etc. Elever kan: - arbeta tillsammans på webben - skapa grupparbeten genom att skriva i samma dokument - utväxla information med länkar till andra platser på webben - skicka meddelanden till varandra - dela erfarenheter och åsikter - använda portfolioverktyget som ett stöd i studierna. Lärare kan: - publicera meddelanden till studenter och kollegor - publicera kursplaner, tider för möten, föreläsningar och andra dokument som skall vara tillgängliga - skapa utvärderingar och tester som kan rättas automatiskt - alltid ha uppdaterad information om studenter - följa upp studenternas portfolio

5 - man slipper kurskommunikation via e-post med bifogade filer. - allt kursmaterial finns samlat på ett ställe Biblioteket kan: - marknadsföra sig - lägga ut nyheter om verksamheten - skapa sökstöd / tillgängliggöra informationskällor / länkar för enskilda kurser - kommunicera med lärare och elever - skapa och genomföra kurser Föräldrarna kan ges ett särskilt rum på varje skolenhet eller kurs. Det samma gäller biblioteket. Eftersom alla lärare och elever styrs in i plattformen är det viktigt att biblioteket använder denna ytterligare exponeringsyta som ett komplement till den egna hemsidan. Den största fördelen är möjligheten att tillgängliggöra informationskällor och sökstöd som är anpassade till enskilda ämnen och kurser där all annan kursinformation finns. Om man sedan väljer att länka till biblioteksinfo. på webben från kurs- och ämnessidorna i plattformen eller vill lägga in informationen direkt i lärplattformen är mer en fråga om vilken miljö man vill arbeta i. Det ges också stora möjligheter att kommunicera via plattformen. I Åtvidaberg har gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen just börjat ta lärplattformen i bruk. Där arbetar vi med att integrera biblioteksinformation från både gymnasiebibliotek och kommunbibliotek. I lärplattformen i Åtvidaberg utformas dels ett särskilt biblioteksrum med allmän info om biblioteket, dels utformas en sida som kallas Dina biblioteksresurser som kan anpassas till de enskilda kurserna efter behov. Sidan Dina biblioteksresurser kan vara tillgänglig från alla kurser som har behov av biblioteksstöd. Möjligheterna att skapa biblioteksstöd i en lärplattform är stora och det handlar mycket om att låta kreativiteten och fantasin få spelrum. I Åtvidaberg har vi bara börjat. I högskolevärlden är ju lärplattformar mycket vanligt förekommande, inte minst vid distansstudier, och på många håll används de av biblioteken, främst som plattformen är tänkt i första hand - för att genomföra och administrera kurser. På Chalmers används lärplattformen Fronter för kurser i informationskompetens som då kan tillgängliggöras oavsett tid och rum. En bibliotekarie från Chalmers påpekar vikten av att se till att studenterna får inlämningsuppgifter som innebär att de kommer till biblioteket för att inte helt tappa det viktiga mötet. Linköpings Universitet har använt plattformen Blackboard i många år, nu håller man att gå över till ett annat system som heter Polopoly som många universitet och högskolor valt. På LiUB har man arbetat med att tillgängliggöra inforesurser ämnesvis länge. Man har valt att inte arbeta direkt i Blackboard eftersom man kände sig mer hemma med webbverktyget. Ämnesresurserna länkas från varje kurssida, men man är mycket noggrann med att layouten ser exakt likadan ut så att studenterna inte blir förvirrade av en ny miljö. Se exempel från: Rättsteknik: Psykologlinjen:

6 Gemensam portal för Östergötlands bibliotek. Rapport från portalgruppens arbete Sedan början av 2005 pågår ett arbete med att skapa förutsättningar för en gemensam biblioteksportal för biblioteken i Östergötland. Portalen är tänkt som att fungera som en möjlighet att lyfta fram det gemensamma för biblioteken i länet t ex gemensamt lånekort, friare flöde, samsökning i katalogerna mm, samt utgöra en marknadsföringsresurs och ett komplement till den egna hemsidan. Portalgruppen har letts av Jessica Carlström-Svensson. Ann Wågman har ingått som representant för gymnasiebiblioteken i arbetsgruppen. Vid arbetsmötet delades Jessicas rapport av portalgruppens arbete ut, bifogas minnesanteckningarna i e-brevet. Här följer ett utdrag ur rapporten. Se även länsbibliotekets webbsida: götland/biblioteksportal.htm Portalgruppen har arbetat fram ett antal rubriker, målgrupper och funktioner som föreslås finnas på biblioteksportalens startsida. Föreslagna målgrupper/funktioner (Samtliga rubriker är arbetsnamn som kan komma att ändras): 1. Studerandeservice (prioriterat område) - information till personer som deltar i formell utbildning i grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola och universitet. Informationen som finns på länsbibliotekets hemsida under studier bör flyttas över med vissa förändringar. 2. Barn och unga Mallas mall som tagits fram som ett sidoprojekt inom LimIT bör användas för barndelen. Eftersom innehållet ska tilltala gruppen barn och ungdomar kan exempelvis spel, länkar, boktips, tävlingar och en bokblogg finnas här. 3. Läslust (prioriterat område) Biblioteken tipsar om bra medier. Innehållet bör inte begränsas till tryckta böcker utan mångfalden av medier som finns på biblioteken i länet bör lyftas fram, t ex i form av tips om ljudböcker, e-böcker, tidskrifter, talböcker, facklitteratur, musik mm. 4. Lokalhistoria (prioriterat område) Lokalsamlingar, släktforskning och hembygdsföreningar. 5. Hitta rätt i närsamhället Frågor och svar om samhällsinformation på nationell och lokal nivå, t ex landsting, polis och andra myndigheter. Kan även fungera som nyheter, t ex dags att deklarera länkar till sidor där man kan läsa mer om skatter, snart val länka till läs mer om de politiska partierna etc. Antalet huvudingångar begränsas till 4-6 eftersom det är viktigt att portalen är enkel och lättöverskådlig. För många rubriker kan vara förvirrande för en besökare. Utöver huvudingångarna önskar portalgruppen ett antal rubriker som inte har en lika framträdande plats på ingångssidan.

7 Föreslagna rubriker: 1. Andra språk hela webbplatsen bör finnas på engelska, utvald information på ett antal andra språk. 2. A-Ö 3. Fråga biblioteket och fråga barnbibliotekarien (så småningom även regional och lokala frågetjänster för länet) 4. Detta kan du göra på biblioteken i länet arbetsnamn (e-tjänster, friare flöde, gemensamt lånekort etc.) 5. Lättläst och större text Att skapa lättlästa texter till portalen blir ett eget framtida projekt med egen finansiering. Möjligheten att visa sidan med större text ska däremot finnas med från början. 6. Det händer på biblioteken evenemangskalender. Den befintliga evenemangskalender som finns på Kulturnät Östergötland bör kunna användas och bearbetas. 7. Sesimportalen/samsök en samsökningsfunktion kommer att integreras i portalen. Hittills är det en mindre grupp som arbetat fram ett förslag på en möjlig struktur för en portal, men nu behöver vi hjälp från biblioteken i länet för att skapa portalens innehåll. Arbetsgrupper kommer att tillsättas för olika delområden. Tanken är att grupperna börjar arbeta under hösten 2005 och avslutar sin insats sommaren Som framgår av ovanstående är studerandeservice en viktig del av portalen och vi måste bilda en arbetsgrupp som kan arbeta vidare med detta. Klara att ingå i gruppen är Ursula Nielsen från LiuB, Ann Wågman, Anne Hederén och Marie Eriksson från Söderköpings kommunbibliotek. Vi behöver fler! Hör av dig till Anne Hederén, anne.hederen@ostsam.se, tfn eller Jessica Carlström-Svensson, jessica.carlstrom-svensson@linkoping.se, tfn SESIM-Samsök SESIM-portalen har skapats i ett projekt som inleddes 2003 och som avslutas december Portalen är en del av det mediasamarbete som de sydsvenska länen inlett Halland, Sydost, Skåne, Västra Götaland, Kalmar, Jönköping + lånecentralen i Malmö. Östergötland är från och med 2005 med i den del som omfattar samsöksfunktionen i SESIM. Licenser och användarkonton Länsbibliotek Östergötland står för länets licenser, vilket gör att samtlig bibliotekspersonal i Östergötland ges tillgång till SESIM-portalen. Konton och lösenord kan beställas via e-post via jessica.carlstrom-svensson@linkoping.se. Uppgifter som behövs är namn, bibliotek och e- postadress. Sökbara resurser I portalen erbjuds olika typer av resurser som är sökbara i ett enhetligt gränssnitt. Följande resurser ingår: - Bibliotekskataloger - Databaser - Nättjänster - Länklistor

8 - Ämnesportaler Förhandlingar med olika databasleverantörer sker ständigt, just nu förhandlar man med Mediearkivet och Artikelsök. Utbildning Under hösten 2005 (v 45-51) erbjuds samtliga bibliotek i Östergötland att boka in utbildningstillfällen där personalen ges möjlighet att praktiskt testa SESIM. Förslagsvis hålls utbildningarna under en hel dag, men om önskemål finns kan utbildningarna även delas upp och ges som två halvdagskurser. Kommunbiblioteken har uppmanats att gärna samordna utbildningstillfällena med gymnasiebiblioteket /en kommunen. Utbildningarna förläggs med fördel på det egna biblioteket, allra bäst är det om det finns möjlighet att vara i en datasal med storbild och övningsdatorer. Länsbiblioteket har möjlighet att ta med dataprojektor om det inte finns tillgängligt på det egna biblioteket. Kontakta Jessica Carlström-Svensson, jessica.carlstrom-svensson@linkoping.se, tfn Redovisning av undersökning i fokusgrupper jan 2005 I början av året genomfördes intervjuer i fokusgrupper med företrädare för folk- och gymnasiebibliotek i Östergötland. Syftet var att ta reda på: vilka insatser som länets bibliotek önskar från länsbibliotekets sida hur biblioteken anser att dessa bör prioriteras hur bra länsbiblioteket är på det just nu Intervjuer hölls med två grupper Den ena gruppen träffades i Norrköping, den andra i Linköping. Undersökningen genomfördes av Christina Ekbom som arbetar som konsult i biblioteksvärlden via sitt företag Capsula Information AB. Metod Deltagarna fick till att börja med skriva ner på lappar vad man ansåg vara viktiga uppgifter för länsbiblioteket. Därefter fick alla förklara vad man menat med det man själv skrivit. Alla uppgifter överfördes sedan till ett papper som kopierades så att alla fick varsitt exemplar. Därefter följde anonym viktning; varje deltagare fick sätta kryss för den tredjedel av faktorerna han/hon tyckte var viktigast. Genom kryssande fick man till stånd en viktning. Vissa faktorer hade kryssats för av samtliga, de ansågs alltså som mycket angelägna. Andra faktorer fick inte något kryss alls. Avslutningsvis fick deltagarna anonymt sätta betyg på hur bra de ansåg länsbiblioteket var på varje faktor, 1 var lägsta betyg, 5 var högsta. Resultat Resultaten redovisas i tabellerna på följande sidor. Alla faktorer som angivits som viktiga listas. Till vänster om listan redovisas hur många kryss respektive faktor fått, till höger anges det medelbetyg som givits. Längst till höger finns en kolumn för Vet ej / Ej svarat. Faktorer som deltagarna anser vara av relativ hög vikt och som får betyg 3 och därunder: Hjälpa till med biblioteksplaner (1,0) Informera om var biblioteken kan söka pengar (1,1) Trivselverksamhet (2,0) Kompletterande medieförsörjning (2,5) Driva biblioteksutveckling gentemot kommunerna (2,6) Marknadsföra biblioteken i Östergötland (3,0) Kompletterande medieförsörjning för olika språkgrupper (3,0)

9 Faktorer som deltagarna anser vara av relativ hög vikt och som får betyg 3,5 och däröver: Samla alla gymnasiebibliotekarier i länet 2 ggr/termin (5) (Man tackar!! Fast vi träffas ju bara en gång, ska det vara mer?) Kompletterande medieförsörjning för funktionshindrade (4,5) Stöd till länets bibliotekspersonal efter önskemål (4,5) Omvärldsbevakning (3,7) Arbetsmöten för olika personalkategorier varje år (3,6) Anordna studiebesök/-resor 2 ggr/termin (3,5) Norrköpingsgruppen

10 Linköpingsgruppen Övriga frågor Hur kommer informationskompetens in i de nya programmålen för gymnasieskolan? Helena Svensson tog upp frågan. Ingen visste hur långt arbetet på Skolverket kommit. Efter arbetsmötet har ett inlägg på Skolbiblistan från Göran Brolund lärare, Celsiusskolan/Rosendalsgymnasiet, Uppsala givit besked. Här följer ett utdrag: Skolverkets programgrupper har nu lagt sina förslag till kursplaner för gymnasieskolan. Man redovisar ämnen och de kursplaner som ingår i resp. ämne. Grupperna skriver om ämnenas karaktär, mål och betygskriterier. I det fortsatta arbetet ska bl.a. fokus riktas mot "hur perspektiven kommer till uttryck i olika ämnen." Ett perspektiv som borde finnas med är hela processen kring informationskompetens (precisera relevanta frågeställningar, effektivt söka information och kritiskt granska den). Ett sådant perspektiv finns med i en del kursplaner men borde kunna uttryckas tydligare. Det viktiga med samarbete med skolbibliotek borde också kunna uttryckas i en del ämnesbeskrivningar. Kursplaner, ämnesbeskrivningar finns på Det är enkelt att ta sig vidare till förslag till kursplaner för gymnasieskolan och skicka in sina åsikter. OBS! Tiden är kort - senast 14/11.

11 En korrigering Det är senast 21 november som synpunkter på programgruppernas förslag till kursplaner kan lämnas. Direktlänk till programgruppernas förslag som redovisas ämnesvis: 8C4 Synpunkter kan lämnas i diskussionsforum som finns under respektive programgrupp. Se exempel från Samhällsvetenskapsprogrammet: Vårens arbetsmöte Helena Svensson bjöd in oss till Platenskolan i Motala till vårens arbetsmöte. Mötet blir i februari. Vi återkommer med tidpunkt. Anne Hederén