BYGG LÄGENHETER I TÄTA STADSMILJÖER VID SPÅRBUNDNA STATIONER I STORSTOCKHOLM

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BYGG LÄGENHETER I TÄTA STADSMILJÖER VID SPÅRBUNDNA STATIONER I STORSTOCKHOLM"

Helena Berg
för 5 år sedan
Visningar:

1 BYGG LÄGENHETER I TÄTA STADSMILJÖER VID SPÅRBUNDNA STATIONER I STORSTOCKHOLM Magnus Silfverhielm, Arkitekt vid AIX och professor med inriktning på träbyggande vid Linnéuniversitetet och Ulf Dahlsten, Visiting Professor, London School of Economics och Senior Rådgivare, Global Utmaning. Detta är en vision och anmaning till handling. För att realiseras kräver visionen målmedveten samverkan mellan staten, Stor-Stockholmsregionen och byggintressenter. Utgångsläget är en paradox. Trots att Sverige tillhör världstoppen i fråga om kvadratmeter boyta per invånare har vi en allvarlig bostadsbrist och behöver bygga mer än lägenheter de närmaste åren enligt Boverkets uppskattning. Det är en kombination av bristande rörlighet, internationellt sett stora bostäder, förändrad demografi, fortgående urbanisering och lågt bostadsbyggande under lång tid som skapat bostadskrisen. Bristen på bostäder drabbar framför allt unga som vill etablera ett eget liv, enskilt eller tillsammans med en partner. Äldre som vill byta till mindre lägenheter finner det också svårt hitta tillgängliga alternativ, samtidigt som skatteeffekterna ofta avskräcker. Nyanlända hänvisas i stor omfattning till baracker eller tillfälligt boende hos redan trångbodda släktingar och vänner. Slutligen, även om Sverige kommit långt när det gäller energieffektivisering är omotiverat stora bostadsytor i konflikt med de mål om en långsiktigt hållbar och reducerad påverkan på klimat och miljö som ställts upp. Bakgrund Målet för vårt inspel är att demonstrera att det går att bygga klimatsmart och samtidigt på ett nytt sätt möta behoven av smålägenheter till rimliga hyror och insatser för främst unga och äldre som funnits under lång tid i storstadsområdena. Förslaget är att skapa täta stadsmiljöer i trä i anslutning till stationer för spårbunden trafik runt Mälaren. Vi har identifierat att det finns utrymme för lägenheter, förmodligen fler, i sådana lägen. Vårt land har sedan länge en hög utrymmesstandard baserad på äldre bostadsforskning. Den har också varit en förutsättning för statlig finansiering. Idag ser livsmönstren annorlunda ut. De präglas av kulturell mångfald men också av insikten att alla har ett ansvar för att medverka till en hållbar utveckling. Det går att leva upp till den bostadsstandard som Boverket förordar med mindre ytor och därmed också mindre fotavtryck. Boverket menar att följande bostadsfunktioner bör finns i en ny bostad: Rum med inredning och utrustning för personhygien Rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro Rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila Rum eller avskiljbar del av rum med inredning och utrustning för matlagning Utrymme för måltider i eller i närheten av rum med inredning och utrustning för matlagning Utrymme för hemarbete Entréutrymme med plats för ytterkläder m.m. Utrymmen och inredning med förvaring 1

2 Det går att åstadkomma dessa funktioner på en yta av 16 kvm. Vi ser behov av studios på cirka 20 kvm för unga, små tvåor på 30 kvm för unga par och något större för unga barnfamiljer och för äldre som vill byta till något mindre. Vi föreslår också en blandning av upplåtelseformer och att det tyska exemplet följs och att mellan 10 och 15 % av de nya lägenheterna anvisas till nyanlända. Antalet kvadratmeter för lägenheter kan uppskattas till: lägenheter på 1 rok om 20 kvm = kvm lägenheter på 2 rok om 30 kvm = kvm lägenheter på 3 rok om 60 kvm = kvm lägenheter på 4 rok om 80 kvm = kvm Summa kvm bostäder fördelade på 15 stationsnära områden ger bostäder per plats. Med individualiserade men industriellt tillverkade lägenheter i trä bör produktionskostnaden kunna reduceras jämfört med konventionellt byggande till kronor per kvadratmeter representerande en total investering i bostäderna på ungefär 60 mdr kronor. Industriell tillverkning är en förutsättning att möta det stora behovet av bostäder och hålla nere produktionskostnaderna. Detta behöver inte leda till monotoni och fantasilöshet. Modern produktionsstyrning gör det möjligt att designa och individualisera industriellt tillverkade lägenheter på ett helt annat sätt än tidigare. Ett problem är bristen på elementfabriker. Många inom skogs- och trähusnäringen är beredda investera i moderna produktionsanläggningar men de behöver tydliga signaler från marknaden och kommunerna om en långsiktig efterfrågan. Sådana investeringar skulle också skapa nya arbetstillfällen ute i skogsbygderna. Möjligheter Träbyggande har väsentligt mindre klimatpåverkan än cementbyggande som är en av de stora klimatbovarna. Trähus fungerar t.o.m. som kolsänkor. Tillverkning av cement står i dag för 5% av all klimatpåverkan i världen. Produkter av trä kan däremot framställas energisnålt och med begränsad miljöpåverkan. Närheten till kollektivtrafik i vårt förslag gör att behovet av parkeringsplatser för de boende kan reduceras till ett minimum. Vi föreslår också att bilpooler blir ett obligatoriskt inslag. Stadsmässighet med täthet och gränder, med handel och service vid stationerna och i bottenvåningarna medför också mindre energiåtgång och mindre klimatpåverkan. Bullret från järnvägen kan reduceras till acceptabla nivåer med moderna metoder som använts bland annat i Berlin. Jernhusen ett fastighetsbolag avknoppat från SJ är ofta ägare till marken kring stationerna och är positiva till idéerna bakom vårt förslag och en viktig agent för förändring. Exploateringsinvesteringarna blir i allmänhet också låga, då stationsområdena är anslutna till el, vatten och avlopp. Även om exploateringskostnaderna kan förväntas bli låga är dock kommunernas dåliga ekonomi ett hinder. De behöver stöd på olika sätt för planarbetet. Vi föreslår att det bildas en interkommunal samarbetsgrupp stöttad av de statliga stimulansmedel som nu finns tillgängliga och av personella resurser i Stockholms Stad och Landstingets Regionplanekontor som i samarbete med bland annat Boverket och Jernhusen kan bidra i planarbetet. 2

3 Hinder Hinder för förslaget är främst fördomar mot träbyggande. Det är till exempel viktigt att informera om att det går att bygga både högt och brandsäkert i trä. Ska byggandet gå mot ökad hållbarhet måste förändringar ske inom såväl de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna som vid våra universitet. I nuvarande utbildningar dominerar kunskaper om byggande i stål och betong. Rejält utrymme måste tillskapas för kunnande i ekonomi, teknik och gestaltning med trä som byggmaterial. Det saknas också utbildade träbyggnadsarbetare. En dialog behöver etableras mellan arbetsmarknadens parter och Arbetsmarknadsverket om vidareutbildning och omskolning. Ett allvarligt hinder är också förmånsbeskattningen för parkeringsplatser. Många parkeringsplatser i anslutning till stationer ägs av företag som upplåter dem till sina anställda. Så länge parkeringsplatserna är ovan jord och utan skydd utgår ingen förmånsbeskattning. Om de däremot byggs in i bebyggelse beskattas dem. Vi har med glädje kunnat konstatera att Strängnäs kommun vill bli en pilotkommun med utbyggnad kring pendeltågsstationen i Läggesta som projekt. Våra sonderingar har visat intresse för en Feasibilty Study som skulle kunna vara klar inom något år. Erfarenheterna från den studien skulle självfallet vara av betydande värde för övriga kommuner runt Mälaren. Förutsättning Järnvägen kring Mälaren heter Svealandsbanan på södra sidan och Mälarbanan på den norra sidan och betjänar sammanlagt 13 kommuner med invånare. Regionaltrafik med hög hastighet når Stockholm på restider som är attraktiva. Restiderna från Södertälje och Strängnäs till Stockholm ligger på mellan 22 och 47 minuter och från Bålsta och Västerås på mellan 30 och 55 minuter. Svealandsbanans nio befintliga stationssamhällen (exkl. Stockholm) Mälarbanans sex befintliga stationssamhällen (exkl. Stockholm & Örebro) Potential Följande flygbilder visar potentiella platser för bostadsbebyggelse invid stationer runt Mälaren. Betydande möjligheter finns att förtäta kring många av stationerna och målet om bostäder bedömer vi som realistiskt. Områden som vi bedömt lämpliga för bostadsbebyggelse är gulmarkerade i bilderna. Vi ser också en potential till nya trästäder vid helt nya stationer längs banorna, t.ex. Almnäs i Södertälje. 3

4 Örebro Arboga 4

5 Kungsör Eskilstuna 5

6 Strängnäs Läggesta 6

7 Nykvarn Almnäs 7

8 Södertälje Syd Köping 8

9 Västerås Enköping 9

10 Bålsta Sundbyberg 10

11 11

Relevanta dokument

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling