Bildtext lektion 4: Handla

Transkript

1 Bildtext lektion 4: Handla Aktiemarknadens uppgift (bild 3) Varför skall vi ha en aktiemarknad? Finns det några nackdelar med att den finns? Många anser att det skapar orättvisor där rika människor bara tjänar ännu mer pengar på att placera i rätt aktier och att alla inte får ta del av aktiemarknaden. Det kanske också finns de som anser att det är ett hemskt sätt att tjäna pengar på eftersom man i praktiken inte behöver utföra något arbete för pengarna. Aktiemarknadens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla kapital till växande företag och bidra till en effektiv resursfördelning. Aktiemarknaden har en mycket viktig roll att fylla i en marknadsekonomi. Det är den plats där företag med behov av riskkapital i konkurrens med andra bolag kan attrahera investerare att investera i just deras bolag. I en väl fungerande marknadsekonomi kommer de bolag med de bästa framtidsutsikterna vara det alternativ investerarna först väljer att investera sina pengar i. Dessa bolag kommer med hjälp av det kapitaltillskott de får kunna växa och tjäna pengar. Det medför att fler personer får arbete, aktieägarna får avkastning och staten får ökade skatteintäkter. De bolag som inte lyckas attrahera något riskkapital tvingas ofta att sluta med sin verksamhet. Det frigör i sin tur resurser, exempelvis arbetskraft och kapital som företag med bra affärsidéer sedan kan utnyttja. Näringslivet är en viktig del inom samhällsekonomin och därför är det av största intresse för alla att det går bra för våra företag. Ur ett samhällsperspektiv är aktiemarknaden alltså något som bidrar till att omfördela kapital från investerare (med överskott på kapital) till entreprenörer och företag med investeringsbehov (med underskott på kapital). För ett företag blir aktiemarknaden en plats där företag kan få tillgång till det kapital man behöver för att kunna investera och växa vidare. Det finns inte längre någon gemensam aktiemarknad utan man kan vända sig till ett par olika för att köpa/sälja aktier. För oss som individer fyller aktiemarknaden en viktig funktion eftersom det ger oss en kapitalplacering som är lätt att omsätta. Att sälja en aktie är mycket lättare än att sälja exempelvis en fastighet. De företag som finns noterade på våra reglerade marknadsplatser (också kallade MTF:er, Multilateral Trading Facility) har höga redovisningskrav och aktiemarknaden bidrar till en ökad insyn i dessa företag. Dessutom blir det en stor spridning av såväl ägande som finansiella risker. Var sker handeln? (bild 4) För att handeln med aktier skall vara lättillgänglig finns det marknadsplatser för aktiehandel. Dessa kallas ibland för marknadsplatser eller reglerade marknader. Den största marknadsplatsen för aktier i Sverige är Stockholmsbörsen som ägs av Nasdaq OMX. Första gången ett företag säljer ut sina aktier får de in riskkapital till företaget, sedan går handeln vidare mellan aktörerna på marknaden. Vi köper och säljer alltså begagnade värdepapper av varandra. Jämför t.ex. med ett par randiga och blommiga 70-talsbyxor. För att du ska kunna köpa byxorna måste någon vara villig att sälja ett par sådana eftersom de inte tillverkas längre. På samma sätt ger inte företag ut nya aktier varje gång du vill köpa aktier. Nya aktier kommer endast ut när företaget av någon anledning behöver mer riskkapital till verksamheten. Börsen är en andrahandsmarknad för aktier. Att handla (bild 5) När du har bestämt dig för att köpa eller sälja aktier och via vilket ombud, dvs. medlem på Stockholmsbörsen finns ett antal punkter som ordern bör innehålla. Det första som skrivs i ordern är vilket företags aktier som skall handlas samt vilket aktieslag. Aktieslaget kan vara viktigt då det i vissa bolags A-aktier omsätts väldigt få, vilket medför att du kan få problem att sälja dem vid oförutsedda händelser. Orderdjupet beskriver antalet, alltså totalt hur många aktier som marknadens alla aktörer är intresserade av att köpa till kronor och hur många aktier som är till salu till kronor just nu. Det är ett tvärsnitt av köp och säljkurserna. Ju längre ned i orderdjupet du tittar, desto större är skillnaden mellan köpare och säljares priser. För vad är det som måste ske för att en affär ska bli av? 1

2 Jämför med om du går på torget och ska köpa ett kilo äpplen och handlaren säger att du får dem för 15 kronor/kg, du är däremot inte intresserad av att betala mer än 10 kronor för ett kilo. Vad måste hända då för att du ska få dina äpplen? Jo ni måste komma överens. Antingen går handlaren ned i pris eller så går du upp, eventuellt möts ni på mitten. Likadant är det med aktiehandel, köpare och säljare måste jämka sig. Senaste avslut redovisar vilken medlem som förmedlat affären och till vilken kurs affären genomförts. Senaste avslut är det som sedan publiceras i tidningarnas börslistor. Hur går handeln till? (bild 6) Det är på börsen själva handeln och mötet mellan köpare och säljare sker. Börsen är ett samlingsnamn för marknadsplatserna där aktiehandel sker. Det finns ett flertal olika marknadsplatser för aktiehandel. Stockholmsbörsen (som ägs av Nasdaq) är den största marknadsplatsen i Sverige. En privatperson kan inte gå direkt till Stockholmsbörsen för att handla aktier. All handel på Stockholmsbörsen sker genom börsmedlemmarna. Dessa består av banker, fondkommissionärer, mäklarfirmor som har Finansinspektionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Det finns ca 80 medlemmar på Stockholmsbörsen. När kan du lägga en order? I praktiken kan du lägga en order dygnet runt beroende på hur din bank, fondkommissionär eller mäklare har öppet. Själva handeln sker under börsens öppettider vilka är 9:00-17:30 måndag fredag helgfria dagar. När du lagt en order hos din aktiemäklare skickar de iväg ordern till börsen. Där registreras ordern i Stockholmsbörsen datasystem som kallas INET (som varit i bruk sedan 1990). I systemet matchas köpare och säljare efter pris och tid. När en köp- och säljkurs möts görs avslut automatiskt. Resterande volym (de aktier som ej blivit handlade) ligger kvar i systemet. INET uppdateras i realtid, vilket innebär att mäklare runt om i hela Sverige ser samma information samtidigt. När två order har matchats i INET skickas denna information till Euroclear (Tidigare VPC). Euroclear bokför alla aktieinnehav i Sverige och finns som underlag när bolagen har årsstämmor och när Skatteverket skall kontrollera din skatt. Att välja aktiemäklare (bild 7) Det finns många mäklare att välja mellan. Undersök olika alternativ och fundera på vilka tjänster du vill ha av din mäklare. Hur avancerade handelsapplikationer vill du ha, vill du ha hjälp att deklarera och hur vill du kontakta mäklaren? Hur mycket pengar kommer du att investera och hur ofta? Små order kräver lågt minimicourtage, större en lägre procentuell andel av affären. På kan du förutom nyckeltal och aktiekurser även göra en prisjämförelse mellan olika aktiemäklare. Jämförelsen tar inte hänsyn till om du har rabatter hos en viss mäklare. Se skillnaden mellan högt och lågt minimicourtage på nästa bild. Här ser du några logotyper från företag som arbetar med aktiemäklartjänster. Stockholmsbörsen har 189 medlemmar som alla är berättigade till att handla i INET (Nasdaqs OMX digitala handelssystem). Det är skillnad på banker och oberoende mäklarföretag. Bankerna har många kontor och du kan beställa tid för rådgivning öga mot öga. Några aktiemäklarföretag har liknande tjänster men deras kontor ligger främst i storstäderna, de flesta i Stockholm. Nätmäklare kan ofta hålla lägre minimicourtge och är ett bra alternativ för småsparare. Har du ett lågt courtage kan det vara så att mäklaren skurit ner på någon tjänst eller något annat såsom information eller möjlighet att lägga order och på grund av det kan ha möjligheten att ha låga avgifter. 2

3 Courtage - mäklarens provision (bild 8) När du bestämmer vilken mäklare du skall använda för att handla aktier bör du tänka igenom vad dina affärer kostar. Alla banker, nätmäklare och fondkommissionärer tar ut en avgift för att hjälpa dig med ditt köp eller försäljning. Denna avgift kallas courtage. Det finns två olika sorters courtage, minimicourtage och rörligt courtage. Minimicoutaget är den lägsta avgiften bankerna, nätmäklarna och fondkommissionärerna tar ut. Minimicourtaget kan variera avsevärt, allt från 0 kr till 69 kr är vanligt förekommande. Vad skiljer mellan Nordnetdirekt som är en nätmäklare och tar ut 9 kronor i minimicourtage och SEB, en bank, som tar 69 kronor i minimicourtage? De har olika prisdifferentieringsstrategier, dvs. bankerna erbjuder en högre kvalité på sin tjänst och en tjänst som är mer utbyggd gällande t.ex. personlig kontakt. Det är klokt att tänka på vilka krav du ställer på en mäklare eller bank? Behöver du mycket information, avancerade handelsapplikationer eller kan du hitta din information från andra källor och nöjer dig med en enklare handel utan handelsapplikationer? Det är även viktigt att ställa dig frågan hur många och hur stora affärer du kommer att göra. Som kan utläsas av OH-bilden spelar priserna en avgörande roll beroende på om du kommer att betala minimicourtage eller rörligt courtage. Omvärldsfaktorer och marknaden (bild 9) Vem bestämmer priset på aktien? När du går på torget en lördag och ska köpa frukt kan det hända att du hamnar i diskussion med handlaren om vilket pris du ska betala. Föreställ dig att du ska köpa ett kilo äpplen. Det har varit ett dåligt fruktår och alla handlare på marknaden har ganska få äpplen. Det är alltså ett lågt utbud. Trots att fruktåret varit dåligt är efterfrågan på äpplen stor. Det är trendigt att laga mat med mycket äpple i och efterfrågan är högre än vanligt. Vad händer med priset? Det stiger. Få äpplen att köpa men många som vill köpa driver upp priserna. Likadant är det med priser på aktier. Handeln i aktier styrs av utbud och efterfrågan. Detta gör att om det finns fler köpare än säljare går kurserna upp och när det finns fler säljare än köpare går kursen ner. Liksom på andra marknader är det utbud och efterfrågan som styr priset på aktier. Om det bara finns ett par 70-talsbyxor och ni är fem stycken som vill köpa dem bjuder ni över varandra tills det endast är en av er som tycker att byxorna är värda att köpa. Finns det istället fem par byxor och du är den enda som är intresserad av att köpa kan du pruta på priset. Utbudet och efterfrågan påverkas av många faktorer. Dessa är några av dem: Politiska oroligheter påverkar aktiekurser mycket. Företag som verkar på en global marknad påverkas främst av det egna landets politik men även av andra länders. Föreställ dig exempelvis att det blir konflikter i ett land där Ericsson producerar telefoner. Oroligheterna leder till att landets gränser stängs och Ericsson kan inte längre föra ut producerade varor. Detta medför att det finns ett underskott på exempelvis basstationer och då Ericsson inte kan leverera i tid går de miste om en stororder. Skatter påverkar dels konsumenters val av produkter och dels företagens möjligheter att leverera och producera. Om bensinskatten höjs kommer konsumenterna att välja bensinsnålare bilar och de bilmärken som inte kan leverera bensinsnåla modeller kommer att påverkas negativt. Utifall att ett land höjer skatten på importerade produkter kommer det troligen ske en ökning i konsumtionen av nationellt producerade varor och de företag som importerat produkter kommer få svårare att sälja sina varor då dessa blir dyrare. Modetrender växlar allt snabbare och vi som individer och som kollektiv är starkt influerade av vad som är inne och vad som är ute. Allt från klädmode till inredningstrender och mattrender styr våra val. Tidningar, Internet, Tv och framförallt våra medmänniskor basunerar ut vad som är rätt och vad som är fel enligt senaste nyheterna. Det företag som sytt upp en kollektion som kommer till marknaden för sent eller producerat en bilmodell som anses vara ute gör stora förluster och detta påverkar självklart aktiekursen. Våra förväntningar på företagen påverkar vad vi är villiga att köpa aktier för. Ett rykte sprids om att Ericsson kommer att få en ny stororder, det är ännu inte officiellt men många tror det kommer att bli så. Då kan aktiekursen stiga om många tror att Ericsson kommer att öka vinsten och omsättningen på grund av ordern. 3

4 Visar det sig sedan att Ericsson inte får någon order kommer kursen troligtvis att falla eftersom marknaden redan räknat in orden i aktiens värde. Det kallas att marknaden diskonterat information. Sverige är en liten del av en stor värld och vi påverkas mycket av vad som sker på utländska börser. Framför allt påverkas vi av de amerikanska börserna New York Stock Exchange (NYSE) och Nasdaq men även Tokyo och Hong Kong får allt mer inflytande i takt med att de asiatiska marknaderna växer. Om räntan höjs blir det dyrare för företagen att låna och investera. Det kan leda till att deras vinster/vinstprognoser minskar vilket kommer att avspegla sig i aktiekurserna. Vad påverkar aktiens värde? (bild 10) Aktievärdering är ett mycket komplext område, mycket beroende på att värdet på aktier påverkas av så många olika faktorer. Utöver att påverkas av ett nästintill oändligt antal faktorer så spelar också marknadens förväntningar in i värderingen av aktier. Figuren, som är en fri bearbetning av Jacobssons analysmodell, sorterar marknadsfaktorerna som påverkar en akties värde i fyra grupper. Modellen är mycket schematisk och utmynnar varken i några konkreta köp- eller säljråd eller några riktkurser. Likväl är modellen mycket användbar som utgångspunkt i en aktieanalys. Modellen är också mycket bra för att skapa förstålelse för komplexiteten i aktieanalysen. De fyra grupperna är fundamentala faktorer, tekniska faktorer, omvärldsfaktorer, samt marknadssentiment. Vi skall gå igenom dessa fyra mer ingående och startar med de fundamentala faktorerna och företagsanalysen. Olika Index (bild 11) Det finns olika Index att jämföra med. Stockholmsbörsen har egna index. Några av dem är: Stockholmsbörsens All-Share-index innefattar alla aktier som är noterade på den nordiska börsen i Stockholm. Syftet med indexet är att avspegla aktuell status och utveckling på marknaden. Indexet finns tillgängligt som PI. Basdatum för All-Share-index på Stockholmsbörsen är den 31 december 1995, med basvärdet 100. OMXS30 - OMXS30, förkortning för OMX Stockholm 30, är från och med 15 november 2004 benämningen på ett viktat index över de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. AFGX - Affärsvärldens generalindex, AFGX, är Sveriges äldsta index och startades Den 1 februari 2000 ändrades Affärsvärldens generalindex så att basvärdet 100 flyttades fram från till OMX Stockholmsbörsens sektorindex bygger på GICS-systemet (Global Industry Classification Standard) (GICS) som utvecklades av Morgan Stanley Capital International Inc. (MSCI) och Standard & Poor's. GICS är en internationell klassificering som utvecklades för att tillgodose investerares behov av en mer exakt, uttömmande och standardiserad klassificering. GICS-systemet har fyra olika nivåer som består av sektorer, branschgrupper, branscher och delbranscher. Indexen omfattar alla aktier som är noterade på den nordiska börsen i Stockholm och beräknas upp till nivå tre (bransch) för varje GICS-sektor. Indexen finns tillgängliga som PI. Basdatum för Stockholmsbörsens sektorindex är den 31 december 1995, med basvärdet 100. Både OMX och Affärsvärlden tillhandahåller branschindex. Det finns index för typer av branscher exempelvis Energi, Telekom, Hälsovård och Skog. Det finns även utländska index för utländska börser. Dow Jones är ett sådant viktat index för New Yorkbörsen. När nyhetssändningen rapporterar att Dow Jones steg under dagen med 1 % innebär det att The Dow Jones Industrial- indexet steg med 1 %. Företagsaktier som ingår i Dow Jones är Boeing, McDonalds, Microsoft, Caterpillar, Pfizer med flera. FTSE100 är ett index över de 100 mest omsatta företagen på Londonbörsen 4

5 Index - något att jämföra med (bild 12) Företag jämförs ofta med index för branschen. Indexet visar hur det går totalt sett för ett land, en region eller en bransch. Ordet index kommer från latin och betyder visare. Ett av de vanligaste indexen i Sverige är Konsumentprisindex, KPI. Det mäter hur en varukorg med en massa olika vardagliga varor förändrar värde dvs. hur varukorgens genomsnittliga pris ökar eller sjunker över tiden. Istället för bananer, mjölk och kött i korgen kan man tänka sig att korgen är full av aktier. Ett börsindex sätts samman av ett antal börsbolag, där värdet av varje aktieslag som ingår i indexet slås samman och tilldelas ett värde (ofta 100) vid en förutbestämd tidpunkt, den s.k. basdagen. Genom att ställa samman ett index så skapar man en mätare på det allmänna börshumöret. Det fungerar ungefär som en termometer på de aktier som ingår i indexet. Om indexet är brett, d.v.s. om det är många bolag som ingår, kommer det att fungera som en termometer på börsen och samhället i stort. Ett index kan konstrueras på olika sätt, den vanligaste typen i börssammanhang är prisindex (PI) som mäter prisförändringar från basdagen. För att mäta totalavkastning är dock avkastningsindex (GI) att föredra eftersom man återinvesterar utdelningar i dessa. Bolagen som ingår i ett index kan också tilldelas olika vikter i indexet. Ett oviktat index (placeringsindex), där varje ingående bolag tilldelas samma värde, används ofta när man jämför sina egna placeringar med börsen i stort. I ett viktat index tilldelas alla ingående bolag olika vikter, oftast efter deras respektive marknadsvärde. Reglerad marknad vs Handelsplattform (bild 13) Från den 1 november 2007 gäller nya regler för vad som egentligen är en börs. Därefter delas marknadsplatserna in i två huvudkategorier, reglerad marknad och handelsplattform. Stockholmsbörsens Nordiska lista och Nordic Growth Markets Equity-lista är reglerade marknader. Dessa marknadsplatser är hårt övervakade, har stränga insiderregler och måste följa alla EU-direktiv. Stockholmsbörsens First North, Nordic Growth Market MTF (Multi Trading Facility), Aktietorget, Göteborgslistan och bequted inofficiella är handelsplattformer. Alla får handla här och de personer som har insyn (insiders) måste inte redovisa sitt innehav publikt enligt lag. Därför får varje handelsplattform själv bestämma vilka regler som gäller för insiderrapporteringen. Tidigare fanns det tre graderingar: börs, auktoriserad marknadsplats och oreglerad marknadsplats. Stockholmsbörsen och NGM Equity var börser, Aktietorget auktoriserad marknadsplats och övriga oreglerade marknadsplatser. Nordiska listan - krav (bild 14) Kraven för att få notera sig på nordiska listan är höga. Bolaget måste ha en redovisad historia för minst tre år tillbaka i tiden, de måste bevisa att företaget har en vinstintjäningsförmåga eller visa upp en tillräckligt stor kassa för att driva företaget de närmsta tolv månaderna. Företaget måste ha minst 1 miljon EUR i marknadsvärde vid introduktionstillfället på den nordiska listan. Marknadsvärdet, även kallat börsvärdet, får man genom att multiplicera introduktionskursen med antalet aktier. Dessutom måste de få tillräckligt många aktieägare, normen är minst 500 aktieägare som vardera äger aktier för minst EUR. Noterade bolag har ofta en eller ett par huvudägare, som äger mycket aktier i företaget. För att dessa ägares inflytande inte ska bli för stort finns regler om att allmänheten måste äga tillräckligt stor del av aktierna. Normen är att minst 25 % av företagets aktier skall ägas av allmänheten. Att spara i fonder är också ett bra sätt att sprida riskerna och det krävs inte lika stort engagemang som för att spara i aktier. Fonder är ett bra sätt att sprida de nationella marknadsriskerna, dvs. att du köper andelar i en fond som placerar pengarna i utländska företag. Du överlåter härmed ansvaret för hur dina pengar placeras till förvaltaren. Det är en stor skillnad mot investmentbolag där du har möjlighet att utöva ett aktivt inflytande på bolagsstämman. I en fond har andelsägaren ingen rättighet att gå på någon bolagsstämma. 5