Kvalitetsanalys läsåret Skola Grundskola 7 9, grundsärskola 7 9

Transkript

1 Kvalitetsanalys läsåret Skola Grundskola 7 9, grundsärskola 7 9

2 1

3 Kvalitetsanalys läsåret 2017/18 Ledord för arbetet i Fryxellska skola Ansvar, trygghet och respekt Vår vision om Fryxellska skolan Fryxellska skolans mål är att eleverna har ett genomsnittligt meritvärde 230 poäng senast år På Fryxellska skolan ställer alla elever höga krav på sina lärare och annan personal likväl som personalen har höga förväntningar på eleverna. På Fryxellska skolan visar vi oss professionella genom att alltid arbeta för ansvar, trygghet och respekt och anpassa läraktiviteter så att eleverna når så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Vi står för ett tydligt och aktivt mentorskap genom att ha en snabb och tät kontakt med elev och vårdnadshavare kring elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vi agerar alltid på alla former av kränkningar och verkar för att eleven skall komma till tals. Vi visar oss professionella genom att alltid vara väl förberedda inför lektioner och är tydliga ledare i klassrummet. På Fryxellska skolan är vi framgångsrika genom att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och intresse och låter dem vara delaktiga i genomförandet och utvärderingen av undervisningen. Utvärderingarna ger reell inverkan på vår undervisning för en högre måluppfyllelse. På Fryxellska samordnar vi undervisningen så att eleverna kan ta del av kunskaper i ett större sammanhang. Vårt gemensamma arbete skall leda till att alla elever som gått på Fryxellska ska kunna titta tillbaka på sin skoltid som en engagerande tid fylld av glädje, lärande och personlig utveckling. Beskrivning av skolan Fryxellska skolan är Sunne kommuns enda högstadieskola. För närvarande går det ca 420 elever och skolan har ca 60 personal. På skolan finns det 3 speciallärare och ett elevhälsoteam på plats dagligen. Vi har en hög andel legitimerade lärare. På skolan finns också en studie och yrkesvägledare och assistenter. 2

4 Utvecklings- och kvalitetsområden för Fryxellska skolan läsåret 17/18 Skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl på grupp- som individnivå. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former I grundskolans och grundsärskolans senare år (åk 7-9) genomförs klasskonferenser med resultatuppföljning en gång per termin. Klasskonferenserna genomförs av rektor, elevhälsa samt undervisande lärare och mentor. Klasskonferenserna följer även upp och utvärderar effekterna av de extra anpassningar och åtgärdsprogram som finns i respektive klass. Extra anpassningar dokumenteras i elevens IUP för de yngre eleverna och enligt elevhälsans rutiner för de äldre eleverna. Ytterligare syfte med kunskapsuppföljningen och klasskonferenserna är att ge rektor underlag för effektivare resursfördelning inom enheten. Klasskonferenser och kunskapsuppföljning genomförs inom samtliga verksamheter utifrån varje enhets utformning. Med tillgänglig lärmiljö menas att eleverna ska känna sig delaktiga i sin utbildning, få den stöttning de behöver utifrån sina behov samt att de ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Det handlar om en likvärdig skola, där alla ska kunna nå såväl sociala som kunskapsmål utifrån vars och ens möjligheter. Ord som bemötande och allas lika värde är centrala för en tillgänglig lärmiljö. Inriktningsmål- Vi ska ha ett höjt samlat meritvärde på skolenheten. Vårt arbete präglas av höga, positiva förväntningar och en tro på att alla kan och vill utvecklas. Genom ett tydligt pedagogiskt relationellt ledarskap skapar vi en trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö med variation och utmaningar. Vi ska vara en lärande organisation där alla har möjlighet att utvecklas, ta och få ansvar. -Vi arbetar med att stärka kunskapsutvecklingen -Vi skapar tillgängliga lärmiljöer -Vi utvecklar ledarskapet Tillgänglig lärmiljö Med tillgänglig lärmiljö menas barnens och elevernas/de studerandes hela skolsituation, vilken innefattar både arbetsmiljö och möjligheter till lärande. För att kunna utvecklas och lära sig utifrån läroplanernas intentioner, är begrepp som trygghet och arbetsro centrala, liksom att bli sedd och få den hjälp man behöver. Andra viktiga parametrar är att vilja och kunna vara delaktig och kunna ta ansvar för sin egen utbildning samt att känna nyfikenheten på att lära nytt. 3

5 - Arbeta och utveckla med trivsel och arbetsro på skolenheten. Vi genomför LGR11 dagar utifrån 1 och 2 kapitlett. Dessa genomförs tidigt på läsåret för att ge positiva effekter på gruppsammansättningarna. - På skolan kommer vi använda oss av en extern föreläsare som arbetar med alla klasser 4 lektioner. Arbetet utgår från värdegrundsfrågor som t.ex. utveckla tolereras och förståelse kulturer och människors olika livsöden. - Vi kommer färdigställa två klassrum som är anpassade för elever med olika hörselnedsättningar. - Utveckla undervisningsmetoder och lärmiljöer för elever som har särskilda behov. - Vi arbetar under läsåret med språk och kunskapsutvecklande arbetsätt i nära sammarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Det för att utveckla våra läraktiviteter i klassrummen utifrån alla elever behov, intresse och förutsättningar. - Stärka nyanländas lärande samt delaktighet i utvecklingen av undervisningen. Det innebär även att undervisningen ska vara stimulerande, inkluderande och tillgänglig för samtliga elever. Ledarskap - Utifrån de utvärderingar som gjordes på individnivå, arbetslagsnivå och ämneslagsnivå kommer vi spetsa tre frågor som djupare analyseras i RUS. Vi vill diskutera frågorna i varför-format för att självanalysen ska bli tydligare utifrån att coacha sig själv till högre måluppfyllelse och ökat meritvärde. För att ge mer tyngd till samtalen i RUS kommer vi som skolledare finnas mer i verksamheten i klassrummet. Förberedda och oförberedda klassrumsbesök så man inte hänger upp samtalen på en ögonblicksbild. Vi kommer deltaga i olika pedagogiska forum som exempelvis SKUA, arbetslagsmöten mm. - Vi vill också utveckla en lärarautonomi som ska synas i undervisningen med en gemensam bild av uppstart och avslut för lektionerna, förväntningar på eleverna, arbetet i klassrummet för att medvetandegöra de nationella kunskapsmålen, gemensamläraktivitetsarsenal oavsett arbetslag, klassrum eller lärare. - Lärares ledarskap i klassrummet, ska leda till att eleverna/studerande ska känna nyfikenhet att lära nytt samt att ta större ansvar för sitt eget lärande med stigande ålder. Som en del av ledarskapet i klassrummet vill vi på skolenheten se att lärarna utvärderar sin egen undervisning och låter det få en reell påverkan och anpassar undervisningen. 4

6 Skolenkäten Skolenkäten elever Eftersom enkätundersökningen endast sker när skolinspektionen skickar ut är understående tabell ofullständig. Enkäten skickas ut varannat år riktat mot åk valde Fryxellsak på egen hand att göra enkätundersökningen i samtliga årskurser. Svar sker i indexkod. Område Åk Åk 8 Åk 9 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 7 Åk 8 Åk 9 KU Veta vad som krävs KU Stimulans TL Anpassning efter elevens behov TL Delaktighet och inflytande TL Studiero TL Trygghet Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 7,1 6 6;6 6,6 Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer 4,2 3,6 5,5 4,8 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 7,2 6,5 7,5 7,1 4,7 4,9 5,2 4,8 Jag har studiero på lektionerna 5,6 5,7 5,5 5,1 Jag känner mig trygg i skolan 8,3 7,7 6,9 7,3 TL Förhindra kränkningar De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt 7 6,6 6,1 6,2 5

7 Grundskolan Under läsåret har det på fryxellska varit organiserat med tre arbetslag AB, CD och EF. Utöver dessa arbetslag har vi en elvhälsa på plats, 3 speciallärare och 4 assistenter. Behoven har under året ökat av extra personal pga sjukskrivningar, arbetsbelastning och barn med speciella behov. Vi har gjort några punktinsatser men inte i större utsträckning än att det varit i korta perioder. Kunskapsutveckling Lite fakta om årets insatser: MÅL Måluppfyllelse - Samtliga elevers resultat ska öka över tid och då visa sig genom ökade meritvärden inom samtliga ämnen - Samtliga elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential - Samtliga elever ska nå behörighet till gymnasieskolan - Differensen mellan pojkar och flickors meritvärden ska minska RESULTATINDIKATORER - Genomsnittligt meritvärde samtliga ämnen åk 9 - Samlat meritvärde åk 9 - Andel behöriga till gymnasieskolan Därutöver redovisas och analyseras även: - Nationella prov åk 9 samt överenstämmelse nationella prov och betyg - Samband mellan elevers meritvärde i åk 6 och åk 9 Upplevd kvalitet - Eleverna har god förståelse av vad de ska kunna för att nå kunskapskraven - Eleverna känner sig inspirerade att utvecklas så långt som möjligt/ stimulerade att lära sig mer - Skolenkäten Ev. lägga in egna parametrar Upplevd kvalitet Skolenkäten Elever i åk 9 upplever en ökad kvalitet i de efterfrågade svaren i jämnförelse med året Den enda fråga som är avikande i det syftet är trygghet och arbetet mot kränkande behandling. Vad det beror på kan vi ej uttyda av svaren. Avvikelsen är dock marginell. Kan bero på att vi haft någon klass med upplevd turbullens pga många lärarbyten. Vi kommer ta hänsyn till svaren för att trycka på några punkter att jobba med under kommande läsår. Trygghet är ett av de prioriterade områden som kommer att läggas vikt vid i nästa års 6

8 arbetsplan. Vad svaren grundar sig i är svårt att spekulera i då personal och ledning upplever ett lugnt år utan några större kontroverser. Värdeordet att känna sig kränkt är starkt laddat och förknippat med olika uppfattning. Vad och hur en kränkning är behöver diskuteras och aktualiserasd i den dagliga verksamheten utifrån att vi upplever det olika. Analys Värdeladdade ord har tillsammans med det påstartade arbetet i SKUA inneburit en fokusering på begrepp vilket också kan leda till att ord får starkare, olika och svagare betydelse. Oavsett hur vi tolkar ordens betydelse finner vi ingen acceptans i att någon överhuvudtaget kan uppleva sig kränkt. Ett dagligt jobb skall göras mot denna upplevelse. Elever upplever att de har en del att påverka i undervisningen. För att reda ut delar av problemet behöver det också vara tydligt för elever vad de kan påverka, vad de har sin rätt att påverka och varför de ska påverka. Påverkan av undervisningens innehåll och upplägg ska anpassas utifrån vart eleven befinner sig i ett åldersindex. Vi behöver bli mer explicita. Vi kommer använda vår elevcoach och kurator mer operativt i verksamheten, schemalagt. Nationella prov årskurs 9 PROVBETYGSPOÄNG Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Matematik 9,62 10,0 9,3 11,7 11,8 11,6 Svenska 11,74 11,93 13,0 11,0 12,44 13,4 11,7 Sva Engelska 13,63 12,93 13,1 12,8 13,74 13,3 14,1 7

9 Betyg årskurs Total F P Total F P Bild 13,55 15,54 12,25 13, ,6 Engelska ,6 11,82 12,68 12,2 13,1 HKK 13,94 15,0 13,03 13, ,9 IDH 14,15 14,02 14,24 12,78 13,1 12,5 Ma 11,80 11,91 11,73 11,71 11,6 11,8 Musik 14,01 15,7 12,86 13,13 14,2 12,2 Biologi 13,42 14,84 12,46 12,84 13,7 12,1 Fysik 13,5 14,45 12,86 12,01 12,6 11,5 Kemi 13,19 13,97 12,68 11,99 12,9 11,2 Geografi 11,79 12,77 11,41 12,1 12,2 12 Historia 11,66 12,44 11,15 11, ,5 Re 12,19 13,04 11,63 12,15 12,9 11,5 Sh 12,21 13,09 11,63 11,77 12,2 11,4 Slöjd 14,19 16,1 12,75 13,73 14,1 13,4 Svenska 13,09 14,33 12,26 12,74 13,6 12 SvA 5 9,68.. Teknik 13,79 14,29 13,47 12,59 13,5 11,8 Uppföljning av resultat på nationella prov samt kunskapsresultat åk 9 NP: Vad visar resultaten? Jämförelser från föregående läsår Matematik är ofullständig utifrån att rektorsbeslut på att använda ett ersättningsprov togs, utifrån en spridning av provet på digitala medier. Engelska stiger i det totala värdet utifrån beräkningar gjorda på de elever som är deltagande i alla delmoment, (97 / 116). Utav 116 elever är det 19 som inte gjort alla tre delar som behövs för bedömningsgrund. Svårt att spekulera i vad resultatet skulle blivit. Svenska sjunker markant. SvA räkans in i den statistiken utifrån att de har andra bedömningsgrunder. 8

10 Analys av visade resultat Vilka orsaker kan vi se till nått resultat? Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen Vad dessa antagande bygger på Vi har under året använt oss av en utbyggnad av den samrättning som krävs. Vi har avsatt ytterligare en dag till möjlig samrättning. Förmodligen ger det ytterligare kvalitet i likriktning. Under hela arbetsåret har SKUA genomförts-effekt? Har de individuella utvärderingarna hos pedagogerna när man tittar på sina betygsrader för att öka resultaten haft påverkan? Betyg och bedömning har nu kontinuerligt diskuterats i ämnesgrupper, arbetslag och generellt med påvisning av uppnådda mål, betyg, bedömningar etc. som har pågått under 2 år. Förmodligen finns en effekt i detta. Vi behöver vara lika tydligt på agendan ytterligare i 3 år för att få se en femårseffekt. Vi får inte glömma att åren 2016 och 2017 var exceptionella utifrån att många nyanlända togs emot. Från 2018 har betydligt fler elever som räknas som nyanlända deltagit i NP. Att jämföra med dessa två år kan verka vanskligt. Frågan är hur rättvisa resultaten är? Många nyanlända har ej resultat i engelska exempelvis. De olika antaganden bygger på att frågorna diskuterats i större utsträckning, mer aktivt och att man utifrån detta kommit till kärnfrågan. Hur ska vi undervisa för att öka resultaten. Vad behöver jag och vi utveckla undervisningen för att resultaten ska öka på NP. Utvecklingsområden Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss? Hur vi kommer att planera/lägga upp utvecklingsarbetet Nya mål Effektmål/teser utifrån analys och utvecklingsbehov Diskussionerna bör leva vidare. Utvärderingar på samma vis kontinuerligt för att hela tiden fokusera på uppgiften att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt mot de nationella målen. Vilka metoder behöver vi i undervisningen, hur anpassar vi undervisningen, hur ger vi elever feedback för att optimera utvecklingen hos eleven. Vi kommer aktivt fortsätta jobba med utvecklingsgrupper och instifta tid till handledning av varandra med auskultation som ett exempel. Vid dessa tillfällen kommer det bygga på ämnesöverträdelse för att vi som team ska bli ännu mer aktiva i vårt skolutvecklingsarbete. Ge pedagoger ännu mer verktyg att bygga på det relationella ledarskapet genom att se sina elever och kollegor i andra sammanhang. Vi ska fortsätta öka det samlade meritvärdet och gymnasiebehörigheten. Med tillförsikt och målbilder gällande resultat behöver vi ha längre tidshorisonter. Svårt att jämföra från år till år så vi tror att titta på femårs planer är ett bra verktyg. D.v.s att man lägger ihop resultaten i femårsperioder för att få en rättvis bedömningsgrund. 9

11 Som självklart mål är naturligtvis att nå resultatet 20,0. Har vi inte det i horisonten har vi redan förutbestämt vem eller vilken som inte ska lyckas nå till betyget A på NP. Utopi? Betyg: Vad visar resultaten? Jämförelser från föregående läsår Samtliga ämnen gör en höjning under året förutom tre ämnen, engelska, historia och geografi. Slöjd 14,19 p (12 elever har anpassad studiegång som inverkar på slöjdundervisningen) Idrott och hälsa är det ämne där eleverna når högst meritvärde, 14,15. Historia är det ämne som når lägst 11,66. Idrott för pojkar och slöjd för flickor är de ämnen därmeritvärdet ökat mest. Resultatökningen i stort är väldigt positiv i generella drag, det finns dock en resultatfaktor som är oroande. Pojkars engelska sjunker från tidigare 13.1 till 11,85. Vad det beror på är svårt att säga. Ytterligare generella drag är att praktiskt estetiska ämnen når klart högre resultat. Vad beror det på? Är det mer synbart för elever hur man ska göra för ett högre betyg? Analys av visade resultat Vilka orsaker kan vi se till nått resultat? Tänkbara och möjliga förklaringar av vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen Vad dessa antagande bygger på Elever har fortsatt stort behov av att utveckla lässtrategier, arbeta med och förstå begrepp i textsammanhang. SKUA har haft effekt då pedagoger i betydligt större utsträckning jobbar med begreppsanvändning, begreppspåvisning och exemplifierande metodiker. Vi har dessutom haft djupare pedagogiska diskussioner utifrån fortbildningsinsatser. Utvärdering av sina egna resultat tror vi också har påverkansgrad då man faktiskt får diskutera och analysera sin egen insats som inte bygger på att någon annan ska göra jobbet. Antaganden som vi gör grundar sig i utvärderingsmodeller vi använt under 2 års tid och att fortbildningsinsatsen verkar mot alla undervisande pedagoger och assistenter. Att assistenterna även ingått i utbildningsfasen 10

12 Utvecklingsområden Var finns utvecklingsbehoven, vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss? Hur vi kommer att planera/lägga upp utvecklingsarbetet betyder också att de fått djupare kunskaper om inlärningsprocesser. För pojkar kan man se ett tydligt mönster i att Soämnen är svårt. Ämnen med praktiska inslag tenderar att vara lättare. Även engelska och matematik ligger lågt. För flickor är matematik det svåraste ämnet. Slutsats: Vi behöver jobba med konkretiserande texter och begrepp. Tydliggöra mål, förväntningar och exempel. Vi kommer aktivt jobba med PUG-grupper för lärare där vi vill nå till att elever ska se tydliga exempel för hur texter och redovisningar visar deras kunskaper på en djupare nivå. Vad är det som gör att praktiska ämnen når längre? Är de ämnen lättare? Är målen lägre ställda? En stor del av sanningen ligger i att de praktiska inslagen är lättare för elever i denna ålder att läsa av. Använda goda elevexempel blir lättare då det är tydligare att påvisa, ge exempel och synliggöra goda resultat. Elever har lättare att ta till sig denna metod i sättet att läsa av kunskap. För att planera utifrån denna teori kommer vi: använda oss av pedagogisk vän vilket innebär att pedagoger kommer auskultera varandra. Den pedagogiska vännen kommer skolledning utse utifrån ämnesundervisning så den blir överskridande. För att exemplifiera: en svensklärare kommer ha auskultationsutbyte med en slöjdlärare för att bredda arsenalen för elevexempel, tydliggörande. Slöjdläraren kommer i sitt utbyte få insyn och kunskap om begreppen i svenska och kan jobba utifrån detta. Vi lägger fokus att det i PUG-grupper ska ske bildutbyte om kunskap i större sammanhang, mer bedömningsunderlag och synergieffekter av bedömning som leder till högre måluppfyllelse. Nya mål Effektmål/teser utifrån analys och utvecklingsbehov Om ett år önskar vi se att alla ämnen hos båda könen har ett meritvärde om minst 12,5 p (per ämne). Samlat meritvärde om 230 inom en fem-årsperiod. Vi har stora förhoppningar om att SKUA ska ha nått ett rejält genomslag inom en två-årsperiod och resultaten därmed går upp och kan nå gränsen av 230 i samlat meritvärde Vi behöver minska skillnaden mellan pojkar och flickor vilket betyder att vi behöver öka pojkarnas resultat i högre utsträckning. 11

13 Tillgänglig lärmiljö grundskolan Med tillgänglig lärmiljö menas att eleverna ska känna sig delaktiga i sin utbildning, få den stöttning de behöver utifrån sina behov samt att de ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Det handlar om en likvärdig skola, där alla ska kunna nå såväl sociala som kunskapande mål utifrån vars och ens möjligheter. Ord som bemötande och allas lika värde är centrala för en tillgänglig lärmiljö. MÅL Måluppfyllelse - Elevsvaren ska påvisa höga värden för upplevd kvalitet (index 8 av 10) - Resultaten på Skolenkäten ska leda till särskilt utvecklingsarbete runt de frågeställningar som visar ett värde under index 8 - Eleverna ska vara delaktiga i utvecklingsarbetet utifrån enkätsvaren via exempelvis framtagande av skolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) - Utvecklingsarbete ska på sikt förbättra elevernas upplevda kvalitet av utbildningen Upplevd kvalitet - Eleverna får hjälp i skolarbetet - Eleverna känner sig delaktiga i sin utbildning - Eleverna har studiero på lektionerna - Eleverna känner sig trygga - Vuxna reagerar om någon elev far illa RESULTATINDIKATORER - Skolenkäten - Skolenkäten Värdeordet att känna sig kränkt är starkt laddat och förknippat med olika uppfattning. Vad och hur en kränkning är behöver diskuteras och aktualiserasd i den dagliga verksamheten utifrån att vi upplever det olika. Elevcoachen kommer få ett riktat uppdrag att jobba med dessa frågor i grupp. Analys Värdeladdade ord har tillsammans med det påstartade arbetet i SKUA inneburit en fokusering på begrepp vilket också kan leda till att ord får starkare, andra, svagare betydelse. Oavsett hur vi tolkar ordens betydelse finner vi ingen acceptans i att någon överhuvudtaget kan uppleva sig kränkt. Ett dagligt jobb skall göras mot denna upplevelse. Elever upplever att de har en del att påverka i undervisningen. För att reda ut delar av problemet behöver det också vara tydligt för elever vad de kan påverka, vad de har sin rätt att påverka och varför de ska påverka. Påverkan av undervisningens innehåll och upplägg ska anpassas utifrån vart eleven befinner sig och utifrån ålder och mognad. Vi behöver bli mer explicita. 12

14 Ledarskap Statistik finns inte tillgänglig för Område Kunskapsutveckling Information om utbildningens mål Kunskapsutveckling Tillit till elevens förmåga Tillgänglig lärmiljö Delaktighet och inflytande Tillgänglig lärmiljö Studiero Tillgänglig lärmiljö Trygghet 1. Mina elever förstår vad de ska kunna för att nå kunskapskraven 2. Jag försöker inspirera mina elever att utvecklas så långt som möjligt 3. Jag låter mina elever vara med och påverka arbetssätten i undervisningen 4. Mina elever har studiero på lektionerna 5. De sociala relationerna mellan lärare och elever är goda 6,9 6,9 9,0 8,7 6,5 6,5 8,0 6,8 8,1 7,6 Tillgänglig lärmiljö Förhindra kränkningar 6. På den här skolan bedrivs ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling Ledarskap 7. Pedagogiskt ledarskap (index för alla frågor i gruppen) Ledarskap 8. Utveckling av utbildningen (index för samtliga frågor i gruppen) 8,3 7,5 7,1 5,9 6,4 5,2 Pedagoger upplever en högre kvalitet än vad elevers barometer påvisar av/ om deras upplevelse om skolan. Skolan har som helhet ett jobb att genomföra med att elever får en upplevelse som har mindre korelation med pedagogerna bedömning. Studiero är en fråga där det avviker mycket (2,5 index). Dagens skola ser inte ut som den gjorde för 30 år sedan vilket också medfört andra undervisningsmetoder. Studiero och arbetsro är i mångas öron 2 skilda begrepp men kan lätt blandas ihop. I ett sociokulturellt perspektiv lär vi och utbyter erfarenheter med varandra. Analys Lärarna på Fryxellska verkar uppleva sitt arbete mer positivt än tidigare år och det ser dessutom ut som att sociala relationer blivit viktigare. Är det diskusioner om och med relationellt ledarskap som haft påverkan. Hur som helst verkar det ändå genomgående vid personalträffar att det relationella arbetet har större fokus och att det är av större vikt. Personalen ser positivt på utvecklingen och kanske det är därför det samlade meritvärdet ökat. 13

15 Utvecklingsbehov och enhetens mål Grundskolan -Vi behöver få elever som känner påverklan genom utvärdering av undervisningen som leder till en reell inverkan på undervisningen. - Vi ska öka vår bedömningsarsenal för ökatd måluppfyllelse. Grundsärskola åk 7 9 MÅL Måluppfyllelse - Samtliga elever i Sunne kommuns grundsärskolor ska kunna se tillbaka på sin skoltid med en positiv bild - Eleverna ska känna att skoltiden varit utvecklande och att den lett till vidare utbildning och/eller arbete - Grundsärskolan ska präglas av kunskap, trygghet och arbetsro - Undervisningen syftar till att eleverna inhämtar och utvecklar sina kunskaper, förmågor och värden i samtliga ämnen RESULTATINDIKATORER - Elevernas måluppfyllelse - Individuella utvecklingsplaner - Pedagogernas utvärderingar av undervisningen Upplevd kvalitet - Eleverna har god förståelse av vad de ska kunna för att nå kunskapskraven - Eleverna känner sig inspirerade att utvecklas så långt som möjligt/ stimulerade att lära sig mer - Skolenkäten Särskolans egen kvalitetsredovisning bifogas. Enheten har under året haft ett fåtal elever och 2,0 personal vilket gör att statistik inte kan ses som relevant i ett längre perspektiv. Året har gett mycket goda resultat då eleverna nådde flera betyg för grunskolan. 14

16 Bifogat: Årsberättelse läsåret 2017/18 Gemensamma lärovägar för elever i grundsärskola Systematiskt kvalitetsarbete, GRSK åk 7-9 Fryxellska skolan 1. Normer och värden Vi har ständig genomgång av skolans likabehandlingsplan. Alla våra elever ska bli sedda och Känna trygghet oavsett miljöer på skolan. Eleverna ska få sina behov tillgodosedda utifrån var och ens funktionshinder. Vi har under året genom integration i grundskoleklass försökt skapa och utveckla eleverna sociala färdigheter och självständighet. Vi har ständiga samtal med elev och vårdnadshavare om denna process. För att nå målen Har vi använt oss av sociala berättelse, diskussioner etc. Under läsåret har eleverna integrerats i sin grundskoleklass i följande ämnen; Bild, hemkunskap, idrott, so, teknik och musik. Det har med andra ord varit en hög integration med de jämnåriga klasskamraterna i grundskolan. Elever och vårdnadshavare har varit mycket glada över det gångna läsåret. 2. Kunskaper Genom att utgå ifrån individens förutsättningar och intressen har eleverna läst både efter grundsärskolan och grundskolans kursplaner. Genom att skapa nyfikenhet, lust och ha tydliga mål i de båda skolformerna har eleverna lyckats uppnå mycket goda ämnesresultat. 3. Elevernas ansvar och inflytande Det har varit en röd tråd i vårt arbete att eleverna ska ta eget ansvar över sitt skolarbete. Alla är vi olika och vi måste ta hänsyn och respektera våra kamrater. Detta är inte alltid lätt, men med sociala berättelser, coachning och olika forum för möten, har eleverna fått förklarat att ta hänsyn, respektera andra människors integritet. Våra elever har medverkar i grundskoleklassens mentortider, samt de egna klassråden i grundsärskolan. 15

17 Ett ansvar som eleverna blivit bättre på under läsåret är att uttrycka sin viljor, att våga säga ifrån, att våga prova på och utforska sin vardag. 4. Skola och hem Under läsåret har vi ständigt haft kontakt med hemmet. Det kan vara informella samtal eller infoblad om vad som händer på skolan. Vi har gett elever/vårdnadshavare studieplaner beskrivit de kriterier som gäller för ämnet. Elever och vårdnadshavare har känt sig trygga i vår miljö. Under varje termin har vi haft utvecklingssamtal och stöttat eleverna under deras praktikperioder på sina kommande gymnasieskolor. Vårdnadshavarna har varit trygga med skolans handlingsplaner mot ex. kränkande behandling och mobbning Vi känner att vi haft trygga elever och vårdnadshavare. Samtliga elever har kommit in på de program de önskat för vidare studier. Vårdnadshavarna har även blivit inbjudna till grundskoleklassens föräldramöten under läsåret och eleverna har varit med på alla aktiviteter som de båda skolformerna erbjudit. 5. Skolan och omvärlden Eleverna har fått mycket kunskap om omvärlden, då de varit med i grundskolans so lektioner. De har läst de kurser som ingått och bland annat varit med till Stockholm och besöket på riksdagen. De har fått en bred kunskap om hur samhället vi lever i fungerar. De har gjort studiebesök och praktikperioder på den kommande gymnasiesärskolan. Eleverna har tagit del av många andra aktiviteter såsom badresor, hockeyresa, teaterbesök mm. 6. Bedömning och betyg Betyg ska sättas om elev eller vårdnadshavare så begär. Detta är ett dokument som varje ny elev/vårdnadshavare får skriva på när de börjar på Fryxellska. Målet är att de ska uppnå minst betyget E om de går i grundsärskolan. Vilka mål vi sätter upp diskuteras med elev/vårdnadshavare under IUP samtalen. Betygen som uppnås i grundskolan, sätts i samråd med ämnesansvarig i grundsärskolan. Under läsåret nådde våra elever 8 grundskolebetyg, vilket är ett mycket gott resultat och vi från skolan tillsammans med elev/vårdnadshavare glada över denna framgång. 16

18 Sammanfattande analys: Fryxellska skolan är en väl fungerande skola. Skolan har kommit långt i sitt arbete med integrering och tillgänglighet för alla elever. Galaxen har lokaler som kan möjliggöra individualisering och ge utmaningar till eleven. Vi har under läsåret tagit emot flera elever från grundskolan som vid tillfällen arbetar I våra lokaler, det vi kallar omvänd integrering. Vad det gäller elever från grundskolan dvs omvänd integrering, har det varit 1 Under läsåret har all personal på skolan genomgått en utbildning SKUA, som höjt personalens kompetens kring språk och lärande. Vi har under läsåret prioriterat två utvecklingsområden att arbeta med Inkluderande lärmiljöer och Språkutvecklande arbetssätt. Utöver våra prioriterade mål vill vi stå för trygghet och glädje. 17