målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut

2 Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 2005:55 issn: isbn: grafisk produktion och illustrering: typoform

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 1. Inledning 9 2. Hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan Förlängt liv och förbättrad livskvalitet Åtgärdbar dödlighet Utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården Generella utvecklingstendenser Internationalisering Läkemedelsanvändningen Innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Begrepp och beskrivning Förtydligande av hälso- och sjukvårdens uppdrag om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Insatser på regional och lokal nivå Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården Tidigare uppföljningar av det sjukdomsförebyggande arbetet Kartläggning av landstingens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Det svenska WHO-nätverket Hälsofrämjande sjukhus Insatser på nationell nivå Sveriges kommuner och landsting Socialstyrelsen Läkemedelsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens strålskyddsinstitut Integrationsverket 46

5 7. Insatser på internationell nivå Internationellt utvecklingsarbete om indikatorer WHO-projektet Health Promoting Hospitals Möjligheter och hinder för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Inledning Resurser för det sjukdomsförebyggande arbetet Förebyggande läkemedel Styr- och ledningssystem Ersättningssystem Målstyrning och resultatuppföljning Primärvårdens betydelse Professionernas betydelse Utvecklingsbehov och förslag Utvecklingsbehov enligt Statens folkhälsoinstitut Utvecklingsbehov enligt Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklingsbehov enligt statliga myndigheter med betydelse för folkhälsan Sammanfattning av utvecklingsbehov och förslag 72 Referenser 75

6 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 5 Förord År 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och elva målområden. Samma år fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med politikens genomförande. Institutets uppdrag har redovisats i Folkhälsopolitisk rapport 2005 som överlämnades till regeringen i oktober samma år. I rapporten beskrivs vad som har hänt efter riksdagens beslut. Blir vi friskare eller är hälsan hotad? Hur ser utvecklingen ut för de faktorer som bestämmer människors hälsa levnadsvillkoren i stort och olika levnadsvanor? Vilka insatser har gjorts för att påverka hälsoutvecklingen i befolkningen och vad behöver göras ytterligare av Statens folkhälsoinstitut och av andra aktörer? Folkhälsopolitisk rapport bygger på ett stort underlagsmaterial av data och rapporter från forskningsprojekt, nationella myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Materialet har ställts samman för vart och ett av folkhälsopolitikens elva målområden. Denna rapport innehåller underlagsmaterialet för målområde 6, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Underlagsmaterialet har arbetats fram av utredare Maj Sölvesdotter vid Enheten för folkhälsopolitisk analys. FHI har samarbetat med Expertgruppen för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Integrationsverket, Statens institutionsstyrelse (SSI) och nätverket för hälsofrämjande sjukhus (HFS). Stockholm, december 2005 bernt lundgren enhetschef

7 6 underlagsrapport mål 6 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens effektivitet och dess förmåga att skapa en jämlik hälso- och sjukvård är en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Svensk hälso- och sjukvård håller en hög internationell standard inom flera områden och presterar väl jämfört med vården i andra länder. De senaste årtiondena har svensk hälso- och sjukvård genomgått stora förändringar i organisation och arbetssätt och många landsting planerar att genomföra ytterligare strukturella förändringar i sjukvårdsorganisationen. Merparten av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling och rehabilitering; endast cirka fem procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna används till sjukdomsförebyggande arbete. Ett framgångsrikt förebyggande arbete finns inom delar av hälso- och sjukvården, till exempel mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagningar, tandvård, skolhälsovård och företagshälsovård. Även smittskyddsområdet och vaccinationer liksom olika former av screeningverksamhet är exempel på väl utvecklade förebyggande verksamheter inom hälso- och sjukvården. Men tidigare utredningar har upptäckt vissa hinder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, främst tidsbrist orsakad av allmän resursbrist och därmed ökad arbetsbelastning. Enligt Socialstyrelsen har den sjukvårdande och behandlande delen av primärvårdens arbete betonats alltmer under 1990-talet medan den förebyggande verksamheten har minskat. Det investeras i dag mångmiljardbelopp i nya läkemedel samtidigt som det inte investeras nämnvärt i andra effektiva metoder som inte bygger på läkemedel. Men dessa metoder kan i hög grad bidra till en förbättrad folkhälsa genom att påverka flera av dagens livsstilsproblem och sjukdomar. Därför bör en rationell läkemedelshantering även innebära att förebyggande effektiva metoder utan läkemedel kompletterar och i vissa fall ersätter förebyggande läkemedel som i dag ges till friska personer med någon riskfaktor. Centrum för icke-medikamentella metoder skulle kunna stimulera såväl metodutveckling som införande av nya metoder. I de framtida förhandlingarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen är det önskvärt att ta upp frågan om läkemedelsersättningssystemet skulle kunna användas till att bekosta investeringar i utvecklingen av metoder som inte bygger på läkemedel, inklusive centrum för sådana metoder. Utvecklingen inom målområdet Positivt att den dödlighet som hälso- och sjukvården kan påverka med sina förebyggande och behandlande insatser, har sjunkit under perioden för både män och kvinnor, mätt i antal förlorade levnadsår (figur 1) att det bedrivs ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom delar av primärvården, inom tandvården, skolhälsovården, företagshälsovården och smittskyddet med flera områden att det pågår ett utvecklingsarbete inom landstingen i syfte att förbättra resultatuppföljningen, till exempel hälsobokslut och hälsovinstmätning.

8 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Negativt att endast en liten andel av sjukvårdens resurser, cirka fem procent, går till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser att hälso- och sjukvården i alltför liten utsträckning fokuserar på hälsomålet och på att följa upp hälsoresultat att den sjukvårdande och behandlande delen av primärvårdens arbete betonats alltmer under 1990-talet medan den förebyggande verksamheten tycks ha minskat, liksom att arbetet i mindre utsträckning har präglats av ett ansvar för hela befolkningens hälsa. Prioriterade förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att sjukvårdshuvudmännen satsar mer resurser på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården. Trots att ett framgångsrikt förebyggande arbete förekommer i dagens hälso- och sjukvård finns stora samhälleliga och individuella vinster med att satsa ännu mer resurser på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men för att en sådan satsning ska bli möjlig krävs att sjukvårdshuvudmännen i betydligt högre utsträckning än i dag lägger ekonomiska och personella resurser på denna typ av verksamhet. Dessutom behöver framför allt styroch ersättningssystem byggas upp på ett sådant sätt att incitament skapas för de olika hälso- och sjukvårdsverksamheterna att arbeta förebyggande. Hälsomålet måste också bli tydligare, det vill säga att hälso- och sjukvårdens insatser ska bidra till en förbättrad hälsa i befolkningen samt att dessa insatser följs upp i form av hälsoresultat. att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet stärks i sjukvårdens basarbete med fokus på livsstilsfrågor. Det är viktigt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet lyfts fram i hälso- och sjukvårdens basarbete, till exempel inom primärvården, barn- och mödravården, tandvården, skolhälsovården och företagshälsovården. Det innebär i praktiken att hälso- och sjukvårdspersonal får bättre möjligheter att arbeta med relevanta livsstilsfrågor i mötet med den enskilda patienten. För detta finns i dag relativt väl utvecklade metoder som i betydligt högre utsträckning skulle kunna användas inom hälso- och sjukvården, till exempel rökavvänjning, kostrådgivning, fysisk aktivitet på recept (FAR) och alkoholrådgivning. Denna typ av insatser bör kunna redovisas till exempel i vårdenheternas resultatredovisningar.

9 8 underlagsrapport mål 6 Målområde 6 översikt Bestämningsfaktorer (förslag) Indikatorer Politikområden Aktörer Hälso- och sjukvården samlade förebyggande och behandlande insatser Åtgärdbar dödlighet (preliminär indikator) Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av hälsoorientering som strategi för en effektivare hälsooch sjukvård Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av sjukdomsförebyggande insatser Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av hälsofrämjande insatser Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av aktiv kunskapsförmedling om sjukdomar och hälsans bestämningsfaktorer samt hur dessa kan påverkas Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av medverkan i befolkningsinriktat hälsoarbete Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av insatser för en hälsofrämjande arbetsmiljö Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen

10 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 9 1. Inledning En effektiv hälso- och sjukvård är i sig en viktig bestämningsfaktor för att befolkningen ska uppnå en god hälsa. Hälso- och sjukvården har även en nyckelroll i det breda folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska därför genomsyra hela hälso- och sjukvården (prop. 2002/03:35). Frågan om en hälsofrämjande hälso- och sjukvård behandlades av regeringen redan i den nationella handlingsplanen för utveckling inom hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) där det framhölls att hälso- och sjukvården bättre bör ta tillvara möjligheterna till förebyggande insatser. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning är även en viktig del i ansträngningarna att effektivisera vården. En sådan inriktning innebär en systemförskjutning i sättet att betrakta hälso- och sjukvårdens uppdrag att förbättra befolkningens hälsa och den hälsorelaterade livskvaliteten i befolkningen. I regeringens formuleringar anges en färdriktning för hela hälso- och sjukvården som kräver flera steg för att kunna förverkligas. Det behövs en gemensam syn på målområdet, att genomföra intentionerna, att utveckla och förmedla kunskap samt att utveckla indikatorer. Detta arbete bör ske i bred samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän, statliga myndigheter, forskningsinstitutioner, professionerna och internationellt utvecklingsarbete. Socialstyrelsen har mot bakgrund av sitt sektorsansvar för hälso- och sjukvården även uppgiften att stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet, dels genom att bidra till kunskapsutvecklingen, dels genom normering, uppföljning och tillsyn. Statens folkhälsoinstitut har i uppgift att samordna och stödja uppföljningen av samtliga målområden, inklusive målområde 6. För närvarande utvecklar Socialstyrelsen indikatorer för uppföljning av målområdet eftersom det inte finns några självklara indikatorer som kan ingå i ett samlat nationellt uppföljningssystem. Arbetet innebär koordinering med övrig uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och med pågående nationell och internationell indikatorutveckling. Dessutom beaktas arbetet med att ta fram mål, delmål och indikatorer på landstingsnivå och i nätverket för hälsofrämjande sjukhus. Detta kapitel är i huvudsak uppdelat i fyra delar. Den första delen behandlar hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan liksom viktiga utvecklingstendenser inom hälsooch sjukvården. Dessutom redogörs för vad som menas med en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Därefter redovisas vilka insatser som görs inom målområdet på regional och lokal nivå liksom även nationellt och internationellt. I den efterföljande delen behandlas ett antal hinder och möjligheter för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, och slutligen redovisas ett antal viktiga områden som behöver utvecklas och förslag för att förbättra måluppfyllelsen inom området.

11 10 underlagsrapport mål 6 2. Hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan 2.1 Förlängt liv och förbättrad livskvalitet Hälso- och sjukvården är som samhällssektor en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Befolkningens hälsostatus påverkas både av hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet (effectiveness och efficiency) och dess förmåga att skapa en rättvis och jämlik (equity) hälso- och sjukvård (1). Hälso- och sjukvårdens insatser har en effekt på hälsan både i form av minskad sjukdom och förlängt liv och de kan bidra till en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet oavsett om man är sjuk eller frisk. Dessa insatser kan inte heller ersättas av andra samhällsaktörers insatser (2). Det har ofta diskuterats på vilket sätt hälso- och sjukvården har betydelse för den ökade medellivslängden. Förebyggande insatser inom mödra- och barnhälsovården har sannolikt varit en viktig orsak till den låga mödra- och barnadödligheten i Sverige under senare delen av 1900-talet (3). En betydande andel av förbättringen i medellivslängd kan troligen tillskrivas förbättringar i vårdens behandlingsmetoder, framför allt för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes (4). Hälso- och sjukvården gör stora insatser genom att förbättra livskvaliteten för dem som redan drabbats av sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga, till exempel för kroniskt sjuka, lindring av smärta i livets slutskede och rehabilitering. Även när det gäller äldres hälsotillstånd har detta förbättrats i vissa avseenden. Sannolikt går en del av dessa trender att förklara med framgångsrika insatser inom hälso- och sjukvården. Men paradoxalt nog kan hälso- och sjukvårdens insatser också leda till att andelen sjuka ökar bland de äldre. Den dramatiskt förbättrade överlevnaden hos personer med hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer leder till att fler äldre lever med kroniska sjukdomar och det kan innebära att behoven av sjukvårdsinsatser ökar mer än vad som antagits i tidigare prognoser (4). I viss utsträckning kan sannolikt denna utveckling motverkas av ett effektivare förebyggande arbete. I en amerikansk studie har konstaterats att flera preventiva åtgärder bidrar till att öka den förväntade livslängden i den amerikanska befolkningen. Det visade sig finnas en stor potential för preventiva åtgärder som till exempel screening 1 för högt blodtryck och rådgivning om rökstopp (5). Vidare har man konstaterat att förebyggande medicinska budskap för att förändra levnadsvanor har en effekt på patienter, både med befolkningsinriktade 1 Sållning, första steget i en diagnosprocess, påvisande av sjukdom, hälsobesvär, missbruk eller riskindikatorer som individen inte känner till med hjälp av olika tester, undersökningar eller andra procedurer (Janlert, 2000)

12 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 11 insatser och individuella hälsoprogram (6, 7). Det finns således stöd för att bland annat insatser som främjar fysisk aktivitet, rökstopp, bättre matvanor och minskad alkoholkonsumtion kan vara effektiva. Men denna potential utnyttjas inte fullt ut inom hälso- och sjukvården (8). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har konstaterat att metoder för rökavvänjning och enklare förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården mot riskfylld alkoholkonsumtion har säkerställda effekter (9-11). I ytterligare en SBU-rapport om förebyggande åtgärder mot fetma konstaterades att det är möjligt att förebygga fetma hos barn och ungdomar genom begränsade program i skolan. Vidare bekräftas i samma SBU-rapport att en ökning av kroppsvikten (mätt som Body Mass Index, BMI) kunnat förebyggas hos individer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom (12). Men det bör poängteras att de bedömningar som görs av vetenskapliga bevis för behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården, så kallad evidensbaserad medicin (EBM, Cochrane Collaboration, Clinical Evidence, SBU med flera), är svåra att tillämpa när det gäller folkhälsoinsatser för hela befolkningen (13).

13 12 underlagsrapport mål Åtgärdbar dödlighet Ovan har konstaterats att hälso- och sjukvården har en stor betydelse för folkhälsan genom att förbättra medellivslängden och den hälsorelaterade livskvaliteten oavsett hälsotillstånd. Den medicinska utvecklingen har medfört att förutsättningarna för att åtgärda olika sjukdomstillstånd förbättrats och således förefaller de medicinska insatserna ha bidragit till ett förbättrat hälsoläge i befolkningen. Men för flera sjukdomstillstånd kan förloppet påverkas inte bara med behandling utan även med förebyggande insatser. För sådana sjukdomar har dödligheten också minskat mer än för andra sjukdomar, denna trend rapporteras från flera västländer, inklusive Sverige (14). Med åtgärdbar dödlighet menas den dödlighet i sjukdomar som hälso- och sjukvården kan påverka med sina insatser, både förebyggande och behandlande. Indikatorn är användbar för bedömningar och jämförelser över tid av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet både på internationell och nationella nivå (15) men man bör vara försiktig med internationella jämförelser eftersom definitioner och begrepp skiljer sig åt mellan olika länder. Dessutom är indikatorn generellt sett komplicerad att analysera då dödlighet består av en komplex kedja av processer som involverar betydligt fler faktorer än hälso- och sjukvårdens insatser, det vill säga främst socio-ekonomiska faktorer och levnadsvanor (16). Under 1980-talet var de svenska dödstalen i sjukdomar som går att åtgärda bland de lägsta inom EU och skillnaderna mellan länderna var större för de åtgärdbara dödsorsakerna än för dödligheten totalt. Det visade sig också att de regionala skillnaderna i Sverige för denna dödlighet då var förhållandevis små jämfört med i övriga Europa (14). Bland de nordiska länderna har Sverige den minsta andelen människor som dör av sjukdomar som går att åtgärda (17). I svenska studier som gjorts under senare delen av 1990-talet har det visat sig att det är stora skillnader i hur många som dör av ett antal olika sjukdomar som går att förebygga. Exempelvis finns stora regionala och sociala skillnader i dödlighet för sjukdomar relaterade till rökning och alkohol, och sjukdomar som är beroende av hälsovanor i olika grupper i befolkningen. För att förebygga denna typ av sjukdomar är breda insatser av betydelse där hälso- och sjukvården samarbetar med andra aktörer i samhället (14). Nedan redovisas utvecklingen av dödligheten i Sverige under perioden i sjukdomar som går att åtgärda. De diagnoser som valts ut har delats in i dels sjukvårdsindikatorer, det vill säga dödsorsaker som bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser som tidig upptäckt och behandling till exempel sjukdomar som stroke, diabetes, hypertoni, astma och kronisk reumatisk hjärtsjukdom, dels hälsopolitiska indikatorer, det vill säga dödsorsaker som bedömts vara möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, till exempel lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Den minskade dödligheten i åldern 1-74 har under perioden varit ungefär lika stor för övriga dödsorsaker som för den åtgärdbara dödligheten (18). Svenska studier från senare delen av 1990-talet har visat på stora regionala men även socioekonomiska skillnader i åtgärdbar dödlighet för ett antal förebyggbara sjukdomar, till exempel mellan yrkesverksamma och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan personer med låg

14 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 13 respektive hög utbildning liksom även skillnader mellan könen och mellan personer födda i Sverige och utomlands (18). När det gäller skillnader i åtgärdbar dödlighet mellan olika invandrargrupper och svenskfödda visade det sig att den var högst för invandrare från de nordiska länderna. De största skillnaderna fanns för sjukdomar som går att förebygga och för dessa var dödstalen höga även för invandrare från tidigare Jugoslavien och Östeuropa (14) Män Kvinnor Figur 1. Åtgärdbar dödlighet/sjukvårdsindikator, antal förlorade år* per invånare, 1-74 år, åldersstandardiserat, Källa: Socialstyrelsen/EpC * Förlorade år: antalet år av förväntad återstående livslängd som en person förlorar på grund av dödsfall före 75 års ålder Målet om en god hälsa för hela befolkningen innefattar även en jämlikhetsaspekt, vilket innebär att försök bör göras att minimera skillnader i åtgärdbar ohälsa. Aktuell forskning tyder på att hälso- och sjukvården har bidragit till att reducera skillnader i åtgärdbar dödlighet mellan kvinnor och män (14). Men antalet förlorade levnadsår har sjunkit under perioden för både män och kvinnor. Män har fortfarande fler förlorade levnadsår än kvinnor (se figur 1) men skillnaden minskar sedan 2000 och framåt eftersom männens kurva har planat ur medan kvinnornas stiger. Denna utveckling bör närmare uppmärksammas och analyseras. Statistik om åtgärdbar dödlighet per län visar på anmärkningsvärda regionala skillnader liksom även stora skillnader mellan könen inom och mellan respektive län. Även dessa siffror behöver studeras närmare.

15 14 underlagsrapport mål 6 3. Utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården 3.1 Generella utvecklingstendenser Sett ur ett internationellt perspektiv håller svensk hälso- och sjukvård på 2000-talet en hög internationell standard inom flera områden och presterar väl jämfört med vården i andra länder, till exempel avseende kvalitet och medicinska resultat (17). Nya vårdmetoder och mediciner, samt att befolkningen blir allt äldre har inneburit att behovet av hälso- och sjukvård totalt sett har ökat samtidigt som resurserna inte ökat i samma takt. En närmare beskrivning av utvecklingen inom hälso- och sjukvården under 2000-talet redovisas i Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport Huvuddelen av den svenska hälso- och sjukvården finansieras via skatter, antingen direkt i form av landstingsskatt som ställs till huvudmännens förfogande eller indirekt via statliga bidrag. En mindre del av vården finansieras via patientavgifter eller andra avgifter. Annan finansiering förekommer också genom att patienten själv direkt eller indirekt betalar för vården via privata vårdförsäkringar. Kostnaderna för landstingens hälso- och sjukvård ökade med cirka 23 miljarder kronor eller 13 procent i fasta priser under perioden (19). Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) var 8,6 procent år 2003 (Statistiska centralbyrån, SCB, nationalräkenskaperna). Om den kommunala hälso- och sjukvården räknas in stiger siffrorna till 213 miljarder eller 9,1 procent av BNP (2002). Internationellt sett ligger Sveriges sjukvårdskostnader per invånare på 16:e plats bland medlemmarna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och på 9:e plats inom EU (19). Utvecklingen inom hälso- och sjukvården under 1990-talet och framåt har präglats av att primärvården i landsting och kommuner har fått ta ett utökat ansvar i och med att. Även genomströmningen i hälso- och sjukvården har ökat de senaste åren och vårdtiderna har förkortats. Hälso- och sjukvården når i dag allt fler och allt äldre patienter. Det snabbare flödet genom vårdprocessen har inneburit att arbetsvolymen ökat för vårdpersonalen samtidigt som allt sjukare patienter överförts till vård i kommunal omsorg eller till vård i hemmet. Under 2000-talet kvarstår en stor del av tidigare problem med tillgänglighet, kvalitet och samordning inom vården (20). Socialstyrelsen konstaterar att mer än hälften av landstingen under 2004 har genomfört eller planerar att genomföra strukturella förändringar i sjukvårdsorganisationen. Huvudlinjen i förändringarna innebär en kombination av närsjukvård och en specialiserad sjukhusvård (19). Bakgrunden till förändringen är att primärvården inte anses kunna tillgodose det grundläggande sjukvårdsbehovet utan det krävs ett integrerat arbetssätt mellan olika vårdformer (21).

16 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 15 I riksdagsbeslutet om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) framhölls vikten av preventiva insatser med dokumenterad effekt. Riksrevisionen har därefter konstaterat att riktlinjerna för prioriteringarna inte följts upp och att dessa är svåra att uttolka såväl för statliga myndigheter som för dem som arbetar i vården (22). Hälso- och sjukvården har således genomgått stora förändringar de senaste årtiondena och står i dag inför problem med att kunna tillhandahålla mer och bättre vård samtidigt som resurserna är begränsade. Hälso- och sjukvårdens komplexitet bidrar också till att det är svårt att bedöma resultaten både nationellt och internationellt. En annan tendens är att den specialiserade vårdens resurser har ökat på bekostnad av primärvårdens så att sammantaget tar fler läkare och sjuksköterskor emot allt färre patienter (13).

17 16 underlagsrapport mål Internationalisering Hälso- och sjukvården påverkas på samma sätt som andra samhällssektorer av den pågående globaliseringen och av Sveriges EU-medlemskap. Utvecklingen av den globala marknaden påverkar indirekt folkhälsoutvecklingen, till exempel via nya handelsregler i Världshandelsorganisationen (World Trade Organisation, WTO) regi och i EU:s regi. Handeln med tjänster inom hälso- och sjukvården hör till ett av de mer kontroversiella områdena och förhandlingarna om olika direktiv som berör detta område har försenats både på WTO- och EU-nivå. Även bilaterala avtal inom till exempel läkemedelsindustrin påverkar möjligheterna för olika länder att få till stånd en kostnadseffektiv läkemedelsförsörjning (23). I internationella sammanhang används ofta begreppet health system performance för att beskriva effektiviteten i ett lands hälsosystem, det vill säga hur väl ett land uppfyller sina mål inom hälsoområdet totalt sett (24). Hälso- och sjukvården kan även ses i ett snävare systemperspektiv det vill säga en helhet där man mäter och värderar enbart hälsooch sjukvårdens resultat (13).

18 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Läkemedelsanvändningen Introduktionen av nya läkemedel kommer att höja de framtida kostnaderna för läkemedel och förbättra behandlingseffekterna för patienterna. Läkemedelskostnaderna i slutenvården ökar allt snabbare för att landstingen för över läkemedelskostnaderna till slutenvården där priserna är lägre på grund av upphandlingsavtal. Under åren ökade läkemedelskostnaderna med i genomsnitt fem procent per år. Socialstyrelsen räknar med att kostnadsökningen kommer att variera mellan 0,1 och 3 procent under åren Kostnaderna för läkemedelsförmånen under 2005 väntas dock minska med en procent jämfört med 2004 (25). År 1997 uppgav åtta procent av männen mellan 16 och 84 år och 10,8 procent av kvinnorna mellan 16 och 84 år att de under en tvåveckorsperiod använt blodtryckssänkande medicin (Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, SCB). Läkemedel dominerar helt bland olika medicinska behandlingsformer för äldre. I åldersgruppen 75 år och äldre ordineras cirka 35 procent av alla läkemedel och i denna grupp använder 70 till 90 procent någon form av läkemedel, i medeltal 3-5 preparat per person. Det är inte ovanligt att äldre patienter samtidigt har ett tiotal läkemedel som skrivits ut av olika läkare i både primäroch specialistvård (26). Framför allt multisjuka äldre har brister i sin läkemedelsanvändning med både om under- och överanvändning och att läkemedel kombineras på ett olämpligt sätt, något som har uppmärksammats världen över. Biverkningar och läkemedelsinteraktioner anses orsaka mer än var tionde inläggning av äldre på sjukhus (27).

19 18 underlagsrapport mål 6 4. Innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 4.1 Begrepp och beskrivning Enligt regeringens folkhälsoproposition (prop. 2002/03:35) ska ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Hälso- och sjukvården har en unik roll på så vis att den kan nå hela befolkningen samtidigt som den når enskilda individer i patientmötena. I mötet med patienter och anhöriga kan hälso- och sjukvården mer systematiskt integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i det löpande arbetet så att de blir naturliga inslag i hela vårdkedjan. Primärvården med mödra- och barnhälsovården bedöms ha en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet liksom tandvården, den specialiserade vården och skolhälsovården. För att hälso- och sjukvården ska kunna arbeta mer hälsofrämjande krävs dessutom ett ökat samarbete med andra aktörer i samhället och att hela verksamheter styrs utifrån ett hälsoperspektiv. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär en hälsoorientering av hela verksamheter, vilket också bidrar till en effektivare sjukvård. Vidare innebär detta synsätt en breddning av fokus och en systemförskjutning i synen på vilka kunskaper som är viktiga och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att förebygga och främja hälsa. Det övergripande målet för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en god hälsa i befolkningen, vilket dels innebär att sjukdomar blir behandlade på rätt sätt, dels att individen känner att hennes hälsa förbättras. Detta kräver först och främst att ett gemensamt synsätt skapas kring begreppet hälsa. Det är också nödvändigt inte minst för att kunna mäta hälsooch sjukvårdens resultat i form av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (2). Förenklat sett kan hälsa beskrivas utifrån två perspektiv, dels ett sjukdomsorienterat, dels ett holistiskt, det vill säga att se hälsa ur ett helhetsperspektiv. För att ytterligare kunna avgränsa begreppen används dessutom termen hälsorelaterad livskvalitet som brukar betecknas som fysisk, psykisk och social funktionsförmåga. Ett annat sätt att diskutera hälsobegreppet är att dela in det i dels en sjukdomsdimension, som kan vara en läkares bedömning av personens hälsa, dels individens egen bedömning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Dessa två dimensioner sammanfaller med Världshälsoorganisationens (WHO) hälsodefinition från Dimensionerna hänger samman på så sätt att sjukdom ofta påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten samtidigt som en upplevelse av att inte må bra kan öka risken för sjukdom (2). Samtidigt som man inom hälso- och sjukvården ofta använder begreppen hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synonymt finns det skillnader mellan de två begreppen på så sätt att man använder olika metoder och insatser beroende på om man vill förebygga

20 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 19 sjukdom eller främja hälsa. Sjukdomsförebyggande insatser ska förebygga en specifik sjukdom, till exempel hjärtinfarkt, cancer, allergi och så vidare, medan hälsofrämjande innebär att förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Den senare ansatsen kräver därmed delaktighet av individen själv. Hälsofrämjande kan därför beskrivas som den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den (2). Ofta brukar folkhälsoarbetet indelas i individ-, grupp- och befolkningsperspektiv, och metoderna och strategierna blir olika beroende på vilken nivå insatserna sätts in och vilka kompetenser som behövs. Traditionellt sett har det individinriktade arbetet dominerat inom hälso- och sjukvården utifrån ett riskfaktor- eller riskgruppstänkande. Detta kan bero på att hälso- och sjukvården med sina yrkesroller har en patient- och individinriktad syn och utgångspunkt snarare än en befolkningsinriktad. En viktig grund för det befolkningsinriktade arbetet är att fortlöpande systematisera kunskaper om orsaker till sjukdom, skada och dödlighet genom löpande registrering och epidemiologiska underlag. Vanligt är att individpåverkande och befolkningsinriktade insatser kombineras i olika preventionsprogram riktade till exempel mot de stora folksjukdomarna (2). Hälso- och sjukvårdens kontakter handlar i hög utsträckning om mötet mellan vårdpersonalen och patienten och detta möte har betydelse för hur patientens livskvalitet och hälsa utvecklas. En viktig del i detta möte är den kompetens som vårdpersonalen besitter när det gäller att förstå och göra sig förstådd. Det har visat sig att en kommunikation som gör att patientmötet inte blir tillfredsställande för patientens del leder till återkommande besök, onödiga remisser, felaktiga behandlingar, bristande följsamhet samt missnöje och uppgivenhet hos patienterna (28). Ett perspektiv som ofta används i arbetet är det så kallade arenaperspektivet och begreppet stödjande miljöer. Utgångspunkten för detta arbete är att stärka faktorer i individens omgivning och påverka livsvillkoren i individens närmiljö. Att utveckla hälso- och sjukvården utifrån ett arenaperspektiv är att se den som en miljö där patienter, anhöriga, besökare och personal arbetar och vistas, och därför utforma hälsofrämjande fysiska miljöer, till exempel rökfria lokaler eller servering av hälsosam mat. Dessutom har det blivit allt vanligare med egenvård där patienten får större möjligheter att påverka och få kontroll över sin egen hälsa. I framtiden kommer huvuddelen av sjukvårdens patienter att vara äldre eller ha kroniska sjukdomar och därför kommer en allt större del av den framtida vården innebära att hjälpa patienten att leva med sin sjukdom (2). I en studie om läkarnas syn på hälsofrämjande arbete framkom vissa problem då det hälsofrämjande konceptet skulle omsättas i praktiken. Meningen med begreppet hälsofrämjande uppfattades som oklart och läkare var osäkra om värdet av till exempel hälsokontroller och screening. Tidsbrist och misstro mot bevisen för effekterna av hälsofrämjande arbete visade sig vara hinder för att införliva hälsofrämjande arbete i till exempel läkarkonsultationer. Läkarna var osäkra, på gränsen till ambivalenta, inför hälsofrämjande arbete i vården (29).

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer