målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut

2 Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut r 2005:55 issn: isbn: grafisk produktion och illustrering: typoform

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 1. Inledning 9 2. Hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan Förlängt liv och förbättrad livskvalitet Åtgärdbar dödlighet Utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården Generella utvecklingstendenser Internationalisering Läkemedelsanvändningen Innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Begrepp och beskrivning Förtydligande av hälso- och sjukvårdens uppdrag om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Insatser på regional och lokal nivå Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården Tidigare uppföljningar av det sjukdomsförebyggande arbetet Kartläggning av landstingens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Det svenska WHO-nätverket Hälsofrämjande sjukhus Insatser på nationell nivå Sveriges kommuner och landsting Socialstyrelsen Läkemedelsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Statens strålskyddsinstitut Integrationsverket 46

5 7. Insatser på internationell nivå Internationellt utvecklingsarbete om indikatorer WHO-projektet Health Promoting Hospitals Möjligheter och hinder för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Inledning Resurser för det sjukdomsförebyggande arbetet Förebyggande läkemedel Styr- och ledningssystem Ersättningssystem Målstyrning och resultatuppföljning Primärvårdens betydelse Professionernas betydelse Utvecklingsbehov och förslag Utvecklingsbehov enligt Statens folkhälsoinstitut Utvecklingsbehov enligt Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklingsbehov enligt statliga myndigheter med betydelse för folkhälsan Sammanfattning av utvecklingsbehov och förslag 72 Referenser 75

6 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 5 Förord År 2003 beslutade riksdagen om en ny folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och elva målområden. Samma år fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med politikens genomförande. Institutets uppdrag har redovisats i Folkhälsopolitisk rapport 2005 som överlämnades till regeringen i oktober samma år. I rapporten beskrivs vad som har hänt efter riksdagens beslut. Blir vi friskare eller är hälsan hotad? Hur ser utvecklingen ut för de faktorer som bestämmer människors hälsa levnadsvillkoren i stort och olika levnadsvanor? Vilka insatser har gjorts för att påverka hälsoutvecklingen i befolkningen och vad behöver göras ytterligare av Statens folkhälsoinstitut och av andra aktörer? Folkhälsopolitisk rapport bygger på ett stort underlagsmaterial av data och rapporter från forskningsprojekt, nationella myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Materialet har ställts samman för vart och ett av folkhälsopolitikens elva målområden. Denna rapport innehåller underlagsmaterialet för målområde 6, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Underlagsmaterialet har arbetats fram av utredare Maj Sölvesdotter vid Enheten för folkhälsopolitisk analys. FHI har samarbetat med Expertgruppen för en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), Integrationsverket, Statens institutionsstyrelse (SSI) och nätverket för hälsofrämjande sjukhus (HFS). Stockholm, december 2005 bernt lundgren enhetschef

7 6 underlagsrapport mål 6 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdens effektivitet och dess förmåga att skapa en jämlik hälso- och sjukvård är en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Svensk hälso- och sjukvård håller en hög internationell standard inom flera områden och presterar väl jämfört med vården i andra länder. De senaste årtiondena har svensk hälso- och sjukvård genomgått stora förändringar i organisation och arbetssätt och många landsting planerar att genomföra ytterligare strukturella förändringar i sjukvårdsorganisationen. Merparten av hälso- och sjukvårdens resurser går till behandling och rehabilitering; endast cirka fem procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna används till sjukdomsförebyggande arbete. Ett framgångsrikt förebyggande arbete finns inom delar av hälso- och sjukvården, till exempel mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagningar, tandvård, skolhälsovård och företagshälsovård. Även smittskyddsområdet och vaccinationer liksom olika former av screeningverksamhet är exempel på väl utvecklade förebyggande verksamheter inom hälso- och sjukvården. Men tidigare utredningar har upptäckt vissa hinder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, främst tidsbrist orsakad av allmän resursbrist och därmed ökad arbetsbelastning. Enligt Socialstyrelsen har den sjukvårdande och behandlande delen av primärvårdens arbete betonats alltmer under 1990-talet medan den förebyggande verksamheten har minskat. Det investeras i dag mångmiljardbelopp i nya läkemedel samtidigt som det inte investeras nämnvärt i andra effektiva metoder som inte bygger på läkemedel. Men dessa metoder kan i hög grad bidra till en förbättrad folkhälsa genom att påverka flera av dagens livsstilsproblem och sjukdomar. Därför bör en rationell läkemedelshantering även innebära att förebyggande effektiva metoder utan läkemedel kompletterar och i vissa fall ersätter förebyggande läkemedel som i dag ges till friska personer med någon riskfaktor. Centrum för icke-medikamentella metoder skulle kunna stimulera såväl metodutveckling som införande av nya metoder. I de framtida förhandlingarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen är det önskvärt att ta upp frågan om läkemedelsersättningssystemet skulle kunna användas till att bekosta investeringar i utvecklingen av metoder som inte bygger på läkemedel, inklusive centrum för sådana metoder. Utvecklingen inom målområdet Positivt att den dödlighet som hälso- och sjukvården kan påverka med sina förebyggande och behandlande insatser, har sjunkit under perioden för både män och kvinnor, mätt i antal förlorade levnadsår (figur 1) att det bedrivs ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom delar av primärvården, inom tandvården, skolhälsovården, företagshälsovården och smittskyddet med flera områden att det pågår ett utvecklingsarbete inom landstingen i syfte att förbättra resultatuppföljningen, till exempel hälsobokslut och hälsovinstmätning.

8 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Negativt att endast en liten andel av sjukvårdens resurser, cirka fem procent, går till hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser att hälso- och sjukvården i alltför liten utsträckning fokuserar på hälsomålet och på att följa upp hälsoresultat att den sjukvårdande och behandlande delen av primärvårdens arbete betonats alltmer under 1990-talet medan den förebyggande verksamheten tycks ha minskat, liksom att arbetet i mindre utsträckning har präglats av ett ansvar för hela befolkningens hälsa. Prioriterade förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att sjukvårdshuvudmännen satsar mer resurser på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården. Trots att ett framgångsrikt förebyggande arbete förekommer i dagens hälso- och sjukvård finns stora samhälleliga och individuella vinster med att satsa ännu mer resurser på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men för att en sådan satsning ska bli möjlig krävs att sjukvårdshuvudmännen i betydligt högre utsträckning än i dag lägger ekonomiska och personella resurser på denna typ av verksamhet. Dessutom behöver framför allt styroch ersättningssystem byggas upp på ett sådant sätt att incitament skapas för de olika hälso- och sjukvårdsverksamheterna att arbeta förebyggande. Hälsomålet måste också bli tydligare, det vill säga att hälso- och sjukvårdens insatser ska bidra till en förbättrad hälsa i befolkningen samt att dessa insatser följs upp i form av hälsoresultat. att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet stärks i sjukvårdens basarbete med fokus på livsstilsfrågor. Det är viktigt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet lyfts fram i hälso- och sjukvårdens basarbete, till exempel inom primärvården, barn- och mödravården, tandvården, skolhälsovården och företagshälsovården. Det innebär i praktiken att hälso- och sjukvårdspersonal får bättre möjligheter att arbeta med relevanta livsstilsfrågor i mötet med den enskilda patienten. För detta finns i dag relativt väl utvecklade metoder som i betydligt högre utsträckning skulle kunna användas inom hälso- och sjukvården, till exempel rökavvänjning, kostrådgivning, fysisk aktivitet på recept (FAR) och alkoholrådgivning. Denna typ av insatser bör kunna redovisas till exempel i vårdenheternas resultatredovisningar.

9 8 underlagsrapport mål 6 Målområde 6 översikt Bestämningsfaktorer (förslag) Indikatorer Politikområden Aktörer Hälso- och sjukvården samlade förebyggande och behandlande insatser Åtgärdbar dödlighet (preliminär indikator) Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av hälsoorientering som strategi för en effektivare hälsooch sjukvård Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av sjukdomsförebyggande insatser Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av hälsofrämjande insatser Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av aktiv kunskapsförmedling om sjukdomar och hälsans bestämningsfaktorer samt hur dessa kan påverkas Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av medverkan i befolkningsinriktat hälsoarbete Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen Förekomst av insatser för en hälsofrämjande arbetsmiljö Indikatorer bör tas fram Hälso- och sjukvårdspolitik Socialstyrelsen Hälso- och sjukvårdshuvudmännen

10 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 9 1. Inledning En effektiv hälso- och sjukvård är i sig en viktig bestämningsfaktor för att befolkningen ska uppnå en god hälsa. Hälso- och sjukvården har även en nyckelroll i det breda folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska därför genomsyra hela hälso- och sjukvården (prop. 2002/03:35). Frågan om en hälsofrämjande hälso- och sjukvård behandlades av regeringen redan i den nationella handlingsplanen för utveckling inom hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149) där det framhölls att hälso- och sjukvården bättre bör ta tillvara möjligheterna till förebyggande insatser. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning är även en viktig del i ansträngningarna att effektivisera vården. En sådan inriktning innebär en systemförskjutning i sättet att betrakta hälso- och sjukvårdens uppdrag att förbättra befolkningens hälsa och den hälsorelaterade livskvaliteten i befolkningen. I regeringens formuleringar anges en färdriktning för hela hälso- och sjukvården som kräver flera steg för att kunna förverkligas. Det behövs en gemensam syn på målområdet, att genomföra intentionerna, att utveckla och förmedla kunskap samt att utveckla indikatorer. Detta arbete bör ske i bred samverkan med hälso- och sjukvårdens huvudmän, statliga myndigheter, forskningsinstitutioner, professionerna och internationellt utvecklingsarbete. Socialstyrelsen har mot bakgrund av sitt sektorsansvar för hälso- och sjukvården även uppgiften att stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet, dels genom att bidra till kunskapsutvecklingen, dels genom normering, uppföljning och tillsyn. Statens folkhälsoinstitut har i uppgift att samordna och stödja uppföljningen av samtliga målområden, inklusive målområde 6. För närvarande utvecklar Socialstyrelsen indikatorer för uppföljning av målområdet eftersom det inte finns några självklara indikatorer som kan ingå i ett samlat nationellt uppföljningssystem. Arbetet innebär koordinering med övrig uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet och med pågående nationell och internationell indikatorutveckling. Dessutom beaktas arbetet med att ta fram mål, delmål och indikatorer på landstingsnivå och i nätverket för hälsofrämjande sjukhus. Detta kapitel är i huvudsak uppdelat i fyra delar. Den första delen behandlar hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan liksom viktiga utvecklingstendenser inom hälsooch sjukvården. Dessutom redogörs för vad som menas med en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Därefter redovisas vilka insatser som görs inom målområdet på regional och lokal nivå liksom även nationellt och internationellt. I den efterföljande delen behandlas ett antal hinder och möjligheter för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, och slutligen redovisas ett antal viktiga områden som behöver utvecklas och förslag för att förbättra måluppfyllelsen inom området.

11 10 underlagsrapport mål 6 2. Hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan 2.1 Förlängt liv och förbättrad livskvalitet Hälso- och sjukvården är som samhällssektor en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Befolkningens hälsostatus påverkas både av hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet (effectiveness och efficiency) och dess förmåga att skapa en rättvis och jämlik (equity) hälso- och sjukvård (1). Hälso- och sjukvårdens insatser har en effekt på hälsan både i form av minskad sjukdom och förlängt liv och de kan bidra till en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet oavsett om man är sjuk eller frisk. Dessa insatser kan inte heller ersättas av andra samhällsaktörers insatser (2). Det har ofta diskuterats på vilket sätt hälso- och sjukvården har betydelse för den ökade medellivslängden. Förebyggande insatser inom mödra- och barnhälsovården har sannolikt varit en viktig orsak till den låga mödra- och barnadödligheten i Sverige under senare delen av 1900-talet (3). En betydande andel av förbättringen i medellivslängd kan troligen tillskrivas förbättringar i vårdens behandlingsmetoder, framför allt för hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes (4). Hälso- och sjukvården gör stora insatser genom att förbättra livskvaliteten för dem som redan drabbats av sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga, till exempel för kroniskt sjuka, lindring av smärta i livets slutskede och rehabilitering. Även när det gäller äldres hälsotillstånd har detta förbättrats i vissa avseenden. Sannolikt går en del av dessa trender att förklara med framgångsrika insatser inom hälso- och sjukvården. Men paradoxalt nog kan hälso- och sjukvårdens insatser också leda till att andelen sjuka ökar bland de äldre. Den dramatiskt förbättrade överlevnaden hos personer med hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer leder till att fler äldre lever med kroniska sjukdomar och det kan innebära att behoven av sjukvårdsinsatser ökar mer än vad som antagits i tidigare prognoser (4). I viss utsträckning kan sannolikt denna utveckling motverkas av ett effektivare förebyggande arbete. I en amerikansk studie har konstaterats att flera preventiva åtgärder bidrar till att öka den förväntade livslängden i den amerikanska befolkningen. Det visade sig finnas en stor potential för preventiva åtgärder som till exempel screening 1 för högt blodtryck och rådgivning om rökstopp (5). Vidare har man konstaterat att förebyggande medicinska budskap för att förändra levnadsvanor har en effekt på patienter, både med befolkningsinriktade 1 Sållning, första steget i en diagnosprocess, påvisande av sjukdom, hälsobesvär, missbruk eller riskindikatorer som individen inte känner till med hjälp av olika tester, undersökningar eller andra procedurer (Janlert, 2000)

12 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 11 insatser och individuella hälsoprogram (6, 7). Det finns således stöd för att bland annat insatser som främjar fysisk aktivitet, rökstopp, bättre matvanor och minskad alkoholkonsumtion kan vara effektiva. Men denna potential utnyttjas inte fullt ut inom hälso- och sjukvården (8). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har konstaterat att metoder för rökavvänjning och enklare förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården mot riskfylld alkoholkonsumtion har säkerställda effekter (9-11). I ytterligare en SBU-rapport om förebyggande åtgärder mot fetma konstaterades att det är möjligt att förebygga fetma hos barn och ungdomar genom begränsade program i skolan. Vidare bekräftas i samma SBU-rapport att en ökning av kroppsvikten (mätt som Body Mass Index, BMI) kunnat förebyggas hos individer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom (12). Men det bör poängteras att de bedömningar som görs av vetenskapliga bevis för behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården, så kallad evidensbaserad medicin (EBM, Cochrane Collaboration, Clinical Evidence, SBU med flera), är svåra att tillämpa när det gäller folkhälsoinsatser för hela befolkningen (13).

13 12 underlagsrapport mål Åtgärdbar dödlighet Ovan har konstaterats att hälso- och sjukvården har en stor betydelse för folkhälsan genom att förbättra medellivslängden och den hälsorelaterade livskvaliteten oavsett hälsotillstånd. Den medicinska utvecklingen har medfört att förutsättningarna för att åtgärda olika sjukdomstillstånd förbättrats och således förefaller de medicinska insatserna ha bidragit till ett förbättrat hälsoläge i befolkningen. Men för flera sjukdomstillstånd kan förloppet påverkas inte bara med behandling utan även med förebyggande insatser. För sådana sjukdomar har dödligheten också minskat mer än för andra sjukdomar, denna trend rapporteras från flera västländer, inklusive Sverige (14). Med åtgärdbar dödlighet menas den dödlighet i sjukdomar som hälso- och sjukvården kan påverka med sina insatser, både förebyggande och behandlande. Indikatorn är användbar för bedömningar och jämförelser över tid av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet både på internationell och nationella nivå (15) men man bör vara försiktig med internationella jämförelser eftersom definitioner och begrepp skiljer sig åt mellan olika länder. Dessutom är indikatorn generellt sett komplicerad att analysera då dödlighet består av en komplex kedja av processer som involverar betydligt fler faktorer än hälso- och sjukvårdens insatser, det vill säga främst socio-ekonomiska faktorer och levnadsvanor (16). Under 1980-talet var de svenska dödstalen i sjukdomar som går att åtgärda bland de lägsta inom EU och skillnaderna mellan länderna var större för de åtgärdbara dödsorsakerna än för dödligheten totalt. Det visade sig också att de regionala skillnaderna i Sverige för denna dödlighet då var förhållandevis små jämfört med i övriga Europa (14). Bland de nordiska länderna har Sverige den minsta andelen människor som dör av sjukdomar som går att åtgärda (17). I svenska studier som gjorts under senare delen av 1990-talet har det visat sig att det är stora skillnader i hur många som dör av ett antal olika sjukdomar som går att förebygga. Exempelvis finns stora regionala och sociala skillnader i dödlighet för sjukdomar relaterade till rökning och alkohol, och sjukdomar som är beroende av hälsovanor i olika grupper i befolkningen. För att förebygga denna typ av sjukdomar är breda insatser av betydelse där hälso- och sjukvården samarbetar med andra aktörer i samhället (14). Nedan redovisas utvecklingen av dödligheten i Sverige under perioden i sjukdomar som går att åtgärda. De diagnoser som valts ut har delats in i dels sjukvårdsindikatorer, det vill säga dödsorsaker som bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser som tidig upptäckt och behandling till exempel sjukdomar som stroke, diabetes, hypertoni, astma och kronisk reumatisk hjärtsjukdom, dels hälsopolitiska indikatorer, det vill säga dödsorsaker som bedömts vara möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser, till exempel lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Den minskade dödligheten i åldern 1-74 har under perioden varit ungefär lika stor för övriga dödsorsaker som för den åtgärdbara dödligheten (18). Svenska studier från senare delen av 1990-talet har visat på stora regionala men även socioekonomiska skillnader i åtgärdbar dödlighet för ett antal förebyggbara sjukdomar, till exempel mellan yrkesverksamma och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan personer med låg

14 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 13 respektive hög utbildning liksom även skillnader mellan könen och mellan personer födda i Sverige och utomlands (18). När det gäller skillnader i åtgärdbar dödlighet mellan olika invandrargrupper och svenskfödda visade det sig att den var högst för invandrare från de nordiska länderna. De största skillnaderna fanns för sjukdomar som går att förebygga och för dessa var dödstalen höga även för invandrare från tidigare Jugoslavien och Östeuropa (14) Män Kvinnor Figur 1. Åtgärdbar dödlighet/sjukvårdsindikator, antal förlorade år* per invånare, 1-74 år, åldersstandardiserat, Källa: Socialstyrelsen/EpC * Förlorade år: antalet år av förväntad återstående livslängd som en person förlorar på grund av dödsfall före 75 års ålder Målet om en god hälsa för hela befolkningen innefattar även en jämlikhetsaspekt, vilket innebär att försök bör göras att minimera skillnader i åtgärdbar ohälsa. Aktuell forskning tyder på att hälso- och sjukvården har bidragit till att reducera skillnader i åtgärdbar dödlighet mellan kvinnor och män (14). Men antalet förlorade levnadsår har sjunkit under perioden för både män och kvinnor. Män har fortfarande fler förlorade levnadsår än kvinnor (se figur 1) men skillnaden minskar sedan 2000 och framåt eftersom männens kurva har planat ur medan kvinnornas stiger. Denna utveckling bör närmare uppmärksammas och analyseras. Statistik om åtgärdbar dödlighet per län visar på anmärkningsvärda regionala skillnader liksom även stora skillnader mellan könen inom och mellan respektive län. Även dessa siffror behöver studeras närmare.

15 14 underlagsrapport mål 6 3. Utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården 3.1 Generella utvecklingstendenser Sett ur ett internationellt perspektiv håller svensk hälso- och sjukvård på 2000-talet en hög internationell standard inom flera områden och presterar väl jämfört med vården i andra länder, till exempel avseende kvalitet och medicinska resultat (17). Nya vårdmetoder och mediciner, samt att befolkningen blir allt äldre har inneburit att behovet av hälso- och sjukvård totalt sett har ökat samtidigt som resurserna inte ökat i samma takt. En närmare beskrivning av utvecklingen inom hälso- och sjukvården under 2000-talet redovisas i Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsrapport Huvuddelen av den svenska hälso- och sjukvården finansieras via skatter, antingen direkt i form av landstingsskatt som ställs till huvudmännens förfogande eller indirekt via statliga bidrag. En mindre del av vården finansieras via patientavgifter eller andra avgifter. Annan finansiering förekommer också genom att patienten själv direkt eller indirekt betalar för vården via privata vårdförsäkringar. Kostnaderna för landstingens hälso- och sjukvård ökade med cirka 23 miljarder kronor eller 13 procent i fasta priser under perioden (19). Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) var 8,6 procent år 2003 (Statistiska centralbyrån, SCB, nationalräkenskaperna). Om den kommunala hälso- och sjukvården räknas in stiger siffrorna till 213 miljarder eller 9,1 procent av BNP (2002). Internationellt sett ligger Sveriges sjukvårdskostnader per invånare på 16:e plats bland medlemmarna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och på 9:e plats inom EU (19). Utvecklingen inom hälso- och sjukvården under 1990-talet och framåt har präglats av att primärvården i landsting och kommuner har fått ta ett utökat ansvar i och med att. Även genomströmningen i hälso- och sjukvården har ökat de senaste åren och vårdtiderna har förkortats. Hälso- och sjukvården når i dag allt fler och allt äldre patienter. Det snabbare flödet genom vårdprocessen har inneburit att arbetsvolymen ökat för vårdpersonalen samtidigt som allt sjukare patienter överförts till vård i kommunal omsorg eller till vård i hemmet. Under 2000-talet kvarstår en stor del av tidigare problem med tillgänglighet, kvalitet och samordning inom vården (20). Socialstyrelsen konstaterar att mer än hälften av landstingen under 2004 har genomfört eller planerar att genomföra strukturella förändringar i sjukvårdsorganisationen. Huvudlinjen i förändringarna innebär en kombination av närsjukvård och en specialiserad sjukhusvård (19). Bakgrunden till förändringen är att primärvården inte anses kunna tillgodose det grundläggande sjukvårdsbehovet utan det krävs ett integrerat arbetssätt mellan olika vårdformer (21).

16 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 15 I riksdagsbeslutet om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) framhölls vikten av preventiva insatser med dokumenterad effekt. Riksrevisionen har därefter konstaterat att riktlinjerna för prioriteringarna inte följts upp och att dessa är svåra att uttolka såväl för statliga myndigheter som för dem som arbetar i vården (22). Hälso- och sjukvården har således genomgått stora förändringar de senaste årtiondena och står i dag inför problem med att kunna tillhandahålla mer och bättre vård samtidigt som resurserna är begränsade. Hälso- och sjukvårdens komplexitet bidrar också till att det är svårt att bedöma resultaten både nationellt och internationellt. En annan tendens är att den specialiserade vårdens resurser har ökat på bekostnad av primärvårdens så att sammantaget tar fler läkare och sjuksköterskor emot allt färre patienter (13).

17 16 underlagsrapport mål Internationalisering Hälso- och sjukvården påverkas på samma sätt som andra samhällssektorer av den pågående globaliseringen och av Sveriges EU-medlemskap. Utvecklingen av den globala marknaden påverkar indirekt folkhälsoutvecklingen, till exempel via nya handelsregler i Världshandelsorganisationen (World Trade Organisation, WTO) regi och i EU:s regi. Handeln med tjänster inom hälso- och sjukvården hör till ett av de mer kontroversiella områdena och förhandlingarna om olika direktiv som berör detta område har försenats både på WTO- och EU-nivå. Även bilaterala avtal inom till exempel läkemedelsindustrin påverkar möjligheterna för olika länder att få till stånd en kostnadseffektiv läkemedelsförsörjning (23). I internationella sammanhang används ofta begreppet health system performance för att beskriva effektiviteten i ett lands hälsosystem, det vill säga hur väl ett land uppfyller sina mål inom hälsoområdet totalt sett (24). Hälso- och sjukvården kan även ses i ett snävare systemperspektiv det vill säga en helhet där man mäter och värderar enbart hälsooch sjukvårdens resultat (13).

18 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Läkemedelsanvändningen Introduktionen av nya läkemedel kommer att höja de framtida kostnaderna för läkemedel och förbättra behandlingseffekterna för patienterna. Läkemedelskostnaderna i slutenvården ökar allt snabbare för att landstingen för över läkemedelskostnaderna till slutenvården där priserna är lägre på grund av upphandlingsavtal. Under åren ökade läkemedelskostnaderna med i genomsnitt fem procent per år. Socialstyrelsen räknar med att kostnadsökningen kommer att variera mellan 0,1 och 3 procent under åren Kostnaderna för läkemedelsförmånen under 2005 väntas dock minska med en procent jämfört med 2004 (25). År 1997 uppgav åtta procent av männen mellan 16 och 84 år och 10,8 procent av kvinnorna mellan 16 och 84 år att de under en tvåveckorsperiod använt blodtryckssänkande medicin (Undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, SCB). Läkemedel dominerar helt bland olika medicinska behandlingsformer för äldre. I åldersgruppen 75 år och äldre ordineras cirka 35 procent av alla läkemedel och i denna grupp använder 70 till 90 procent någon form av läkemedel, i medeltal 3-5 preparat per person. Det är inte ovanligt att äldre patienter samtidigt har ett tiotal läkemedel som skrivits ut av olika läkare i både primäroch specialistvård (26). Framför allt multisjuka äldre har brister i sin läkemedelsanvändning med både om under- och överanvändning och att läkemedel kombineras på ett olämpligt sätt, något som har uppmärksammats världen över. Biverkningar och läkemedelsinteraktioner anses orsaka mer än var tionde inläggning av äldre på sjukhus (27).

19 18 underlagsrapport mål 6 4. Innebörden av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 4.1 Begrepp och beskrivning Enligt regeringens folkhälsoproposition (prop. 2002/03:35) ska ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Hälso- och sjukvården har en unik roll på så vis att den kan nå hela befolkningen samtidigt som den når enskilda individer i patientmötena. I mötet med patienter och anhöriga kan hälso- och sjukvården mer systematiskt integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i det löpande arbetet så att de blir naturliga inslag i hela vårdkedjan. Primärvården med mödra- och barnhälsovården bedöms ha en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet liksom tandvården, den specialiserade vården och skolhälsovården. För att hälso- och sjukvården ska kunna arbeta mer hälsofrämjande krävs dessutom ett ökat samarbete med andra aktörer i samhället och att hela verksamheter styrs utifrån ett hälsoperspektiv. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär en hälsoorientering av hela verksamheter, vilket också bidrar till en effektivare sjukvård. Vidare innebär detta synsätt en breddning av fokus och en systemförskjutning i synen på vilka kunskaper som är viktiga och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att förebygga och främja hälsa. Det övergripande målet för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en god hälsa i befolkningen, vilket dels innebär att sjukdomar blir behandlade på rätt sätt, dels att individen känner att hennes hälsa förbättras. Detta kräver först och främst att ett gemensamt synsätt skapas kring begreppet hälsa. Det är också nödvändigt inte minst för att kunna mäta hälsooch sjukvårdens resultat i form av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete (2). Förenklat sett kan hälsa beskrivas utifrån två perspektiv, dels ett sjukdomsorienterat, dels ett holistiskt, det vill säga att se hälsa ur ett helhetsperspektiv. För att ytterligare kunna avgränsa begreppen används dessutom termen hälsorelaterad livskvalitet som brukar betecknas som fysisk, psykisk och social funktionsförmåga. Ett annat sätt att diskutera hälsobegreppet är att dela in det i dels en sjukdomsdimension, som kan vara en läkares bedömning av personens hälsa, dels individens egen bedömning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Dessa två dimensioner sammanfaller med Världshälsoorganisationens (WHO) hälsodefinition från Dimensionerna hänger samman på så sätt att sjukdom ofta påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten samtidigt som en upplevelse av att inte må bra kan öka risken för sjukdom (2). Samtidigt som man inom hälso- och sjukvården ofta använder begreppen hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synonymt finns det skillnader mellan de två begreppen på så sätt att man använder olika metoder och insatser beroende på om man vill förebygga

20 en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 19 sjukdom eller främja hälsa. Sjukdomsförebyggande insatser ska förebygga en specifik sjukdom, till exempel hjärtinfarkt, cancer, allergi och så vidare, medan hälsofrämjande innebär att förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Den senare ansatsen kräver därmed delaktighet av individen själv. Hälsofrämjande kan därför beskrivas som den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den (2). Ofta brukar folkhälsoarbetet indelas i individ-, grupp- och befolkningsperspektiv, och metoderna och strategierna blir olika beroende på vilken nivå insatserna sätts in och vilka kompetenser som behövs. Traditionellt sett har det individinriktade arbetet dominerat inom hälso- och sjukvården utifrån ett riskfaktor- eller riskgruppstänkande. Detta kan bero på att hälso- och sjukvården med sina yrkesroller har en patient- och individinriktad syn och utgångspunkt snarare än en befolkningsinriktad. En viktig grund för det befolkningsinriktade arbetet är att fortlöpande systematisera kunskaper om orsaker till sjukdom, skada och dödlighet genom löpande registrering och epidemiologiska underlag. Vanligt är att individpåverkande och befolkningsinriktade insatser kombineras i olika preventionsprogram riktade till exempel mot de stora folksjukdomarna (2). Hälso- och sjukvårdens kontakter handlar i hög utsträckning om mötet mellan vårdpersonalen och patienten och detta möte har betydelse för hur patientens livskvalitet och hälsa utvecklas. En viktig del i detta möte är den kompetens som vårdpersonalen besitter när det gäller att förstå och göra sig förstådd. Det har visat sig att en kommunikation som gör att patientmötet inte blir tillfredsställande för patientens del leder till återkommande besök, onödiga remisser, felaktiga behandlingar, bristande följsamhet samt missnöje och uppgivenhet hos patienterna (28). Ett perspektiv som ofta används i arbetet är det så kallade arenaperspektivet och begreppet stödjande miljöer. Utgångspunkten för detta arbete är att stärka faktorer i individens omgivning och påverka livsvillkoren i individens närmiljö. Att utveckla hälso- och sjukvården utifrån ett arenaperspektiv är att se den som en miljö där patienter, anhöriga, besökare och personal arbetar och vistas, och därför utforma hälsofrämjande fysiska miljöer, till exempel rökfria lokaler eller servering av hälsosam mat. Dessutom har det blivit allt vanligare med egenvård där patienten får större möjligheter att påverka och få kontroll över sin egen hälsa. I framtiden kommer huvuddelen av sjukvårdens patienter att vara äldre eller ha kroniska sjukdomar och därför kommer en allt större del av den framtida vården innebära att hjälpa patienten att leva med sin sjukdom (2). I en studie om läkarnas syn på hälsofrämjande arbete framkom vissa problem då det hälsofrämjande konceptet skulle omsättas i praktiken. Meningen med begreppet hälsofrämjande uppfattades som oklart och läkare var osäkra om värdet av till exempel hälsokontroller och screening. Tidsbrist och misstro mot bevisen för effekterna av hälsofrämjande arbete visade sig vara hinder för att införliva hälsofrämjande arbete i till exempel läkarkonsultationer. Läkarna var osäkra, på gränsen till ambivalenta, inför hälsofrämjande arbete i vården (29).

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Folkhälsoenheten Sara Maripuu 2011 12 28 Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer