Om du kompletterar i biologi eller annat NV-ämne läser du enligt NV-schema sid 7. Föreläsningarna t.o.m v.9 (sid 3)

Transkript

1 Studiehandledning Kurser Didaktik i ämne och VFU 15hp ht 2012 Version Kurser. (Kurskoderna kan möjligen vara förändrade) USVFU5 / 6 Språk med didaktisk inriktning och VFU CHVFKL Humanistiska ämnenas didaktik o VFU CEVFKL Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och VFU UM8001 Matematik med didaktisk inriktning o VFU UM7015 Naturvetenskapliga ämnen med didaktisk inriktning och VFU Kursplanetexten är stort sett identisk i samtliga kurser förutom ämnesnamn och litteraturlistorna över ämnesdidaktisk litteratur. Kursplanerna finner Du på och resp. institution. Schema samt all övrig allmän gemensam information om kurserna ligger samlat enbart på kurshemsidan CHVFIL. Du når denna via välj kurshemsidor välj CHVFIL (Humanistiska ämnenas didaktik o VFU). Terminen har ett enda sammanhållet schema. Bifogas detta utskick.(version ) Vi ber Dig att kontinuerligt bevaka kurshemsidan CHVFIL. Ny schemaversion ( ) Vad skall du läsa? Om du går långa programmet och skall komplettera ett ämne under period A Om du kompletterar ett SO-ämne (+ media) läser du ämnesdidaktik enligt schema sid 5 Om du kompletterar i ett språk läser du ämnesdidaktik enligt schema sid 4. Du läser även allmändidaktik (i språk) till och med v.11 (sid 3 i schemat grupp 5) Om du kompletterar i biologi eller annat NV-ämne läser du enligt NV-schema sid 7. Föreläsningarna t.o.m v.9 (sid 3) Ämnesdidaktik Den ämnesinriktade didaktiken är förlagd till veckorna innan vfu Vid dessa seminarier ligger fokus på hur man planerar, genomför och utvärderar undervisning i de olika ämnena. Ämnesdidaktikmomenten examineras av ansvariga ämnesdidaktiker. Ansvariga lärare framgår av ämnesdidaktikschemat. Examinationsuppgifter med ämnesdidaktisk karaktär presenteras vid ämnesdidaktikseminarierna.

2 Verksamhetsförlagd utbildning vfu Vid didaktikseminarierna planeras innehållet i vfu-studierna. VFU-perioden sträcker sig över veckorna på av SU ej schemalagd tid samt v , Under denna sammanhängande period omfattande 5 veckor ska Du under handledning, självständigt, planera, genomföra och utvärdera undervisning i Ditt ämne. Förutom egen övningsundervisning skall Du också auskultera och delta i olika aktiviteter som äger rum på skolan. Du kommer under VFU att besökas av Din ämnesdidaktiker. I samband med besöket genomförs ett s.k. trepartssamtal. (Handledare, student och didaktiklärare.) Vfu-studierna examineras av ansvariga ämnesdidaktiker i samverkan med arbetslaget på din VFU-skola. VFU - organisationen För att denna VFU-period skall vara meningsfull måste du vara placerad på ett adekvat stadium. Med adekvat stadium menas grundskolans högstadium eller gymnasiet. Om ditt ämne inte förekommer på grundskolans högstadium måste du vara placerad på ett gymnasium ex Psykologi, Ekonomi.. Om du har t.ex. Historia och Geografi är du adekvat placerad om du har en VFU-plats på ett högstadium. Även om du tänker dig att bli gymnasielärare, är du adekvat placerad med en VFU-plats på högstadiet. Om du undervisar i moderna språk måste givetvis ditt språk finnas på skolan för att placeringen skall vara adekvat. Vfu utgörs av bla auskultation och handledd övningsundervisning under minst 5 veckor på samma skola. Under vfu:n ska Du delta och medverka i en lärares samtliga arbetsuppgifter. Detta innebär förutom auskultation och övningsundervisning att Du också ska delta i konferenser, studiedagar, idrottsdagar, skaffa Dig erfarenhet av elevvårdsfrågor och klassföreståndarskap samt av skolans samverkan med samhälle och arbetsliv. Närvaro under all VFU är obligatorisk. Du bör vara på skolan i samma utsträckning som skolans ordinarie lärare dvs under deras arbetsplatsförlagda tid. Vfu kan genomföras både som individuell praktik och som parpraktik. Övningsundervisning Om vfu:n genomförs som parpraktik, ska övningslektionerna genomföras av Dig och Din studerandekollega tillsammans. Tiden fördelas på lämpligt sätt mellan Er. Ni ska båda medverka vid såväl planering som genomförande och uppföljning av övningslektionerna. Viktigt är att utrymme också ges för individuella övningslektioner. Hur stor del av övnings - lektionerna som genomförs individuellt eller i par är beroende av handledarens timtillgång och Din undervisningsvana/förmåga och Dina önskemål. Vid planering av övningslektionerna måste hänsyn tas till individuella faktorer, som tex Dina tidigare erfarenheter av lärararbete. Det innebär att det är svårt att ange exakta tal för hur många övningslektioner som ska genomföras under vfu-perioden. Viktigare än antalet övningslektioner är kvaliteten på övningstillfällena, dvs. den funktion de fyller i utbildningssammanhanget och i helheten: planering genomförande uppföljning. Du skall undervisa ditt ämne och komma upp till ca.25 lektionstillfällen. En strävan bör också vara, att Du vid val av klasser, får ta ansvar för ett helt moment /kunskapsområde. Att få planera, genomföra, efterarbeta och utvärdera ett sammanhängande avsnitt, ger en mer realistisk bild av lärararbetet och därmed mer lärorikt än att endast få göra nedslag i handledarens egen undervisning.

3 Auskultation och deltagande i konferenser handledningsplan Auskultation, dvs. observation av lektioner hos handledaren eller andra lärare, är en viktig del av lärarutbildningen. Här får Du möjlighet att iaktta hur en erfaren lärare fungerar i klassrummet. Här finns tillfällen att få se läraren i interaktion med eleverna, studera hur läraren löser olika undervisningsproblem samt få olika lektionsuppslag. Auskultation är också en förberedelse för Din egen undervisning och syftar till att Du ska bekanta Dig med handledarens klasser. Auskultation kan med fördel också göras hos andra lärare eller handledare på skolan och också förläggas till andra stadier och skolformer. Auskultation skall ske i så stor utsträckning som möjligt och som ansvarig didaktiklärare, handledare och studerande finner lämpligt. Du skall sammanlagt under Din vfu ha genomfört minst 15 auskultationstimmar. Det viktigaste är att vfu- perioden utformas som ett antal hela veckor av effektivt arbete på heltid, där Du får möta olika lärarfunktioner samt andra verksamheter i skolan. Du ska därför delta i konferenser av skilda slag, möta skolans olika befattningshavare, elevernas föräldrar för att på detta sätt få en allsidig inblick i läraryrkets olika arbetsuppgifter. Tillsammans med Din handledare upprättas en handlingsplan för VFU, dvs ett schema för hela vfu-perioden, där ditt deltagande i olika aktiviteter framgår. I handlingsplanen skriver du också Dina förväntningar och personliga mål inför VFU-perioden. (Se vidare förklaringar om handlingsplanens innehåll i VFU-dokumentet Från nybörjare till kompetent lärarestudentversion Dokumentet kommer att finnas på kurshemsidan i mitten/slutet av januari. Handlingsplanen skall skickas till Din ämnesdidaktiker senast fredag v.38. Handledarens roll i lärarutbildningen - en extern lärarutbildare Handledaren är den viktigaste personen under Dina praktikstudier. Genom den nära anknytningen till den praktiska undervisningssituationen och dess problem har handledaren möjligheter att på ett mycket konkret sätt ge Dig råd och hjälp. Till handledarens uppgifter hör: att ta emot och introducera Dig på praktikskolan och hjälpa Dig till rätta beträffande lokaler och undervisningsmateriel samt informera om skolans organisation och innehåll. att tillsammans med Dig och eventuellt också tillsammans med ansvarig didaktiklärare planera Din praktik samt skapa förutsättningar för Din utveckling till lärare att med Dig diskutera uppläggningen av de övningslektioner som skall genomföras och ge synpunkter på planeringen av dessa, samt att efter lektionen analysera den utifrån olika perspektiv att få Dig att uppmärksamma och reflektera över hur elevernas lärande förhåller sig till Din egen undervisningsstrategi att vägleda Dig i rent metodiska frågor som t.ex. konkreta lektionsförslag, olika läromedel eller tekniska hjälpmedel i undervisningen, att sätta in Dig i skolan som organisation och institution i samhället, både dess inre liv och dess samspel med det omgivande samhället, att till ansvarig didaktiklärare lämna vfu-rapport och annan relevant information med syftet att kunna följa kandidatens utveckling att ge Dig möjlighet att utveckla Din egen praktiska yrkesteori

4 Lärarutbildarens (ämnesdidaktikerns) roll under vfu Under hösten 2012 kommer Du också att få handledning/besök av ansvarig ämnesdidaktiker. * Lärarutbildaren har examinationsansvar och därmed ansvar för att bedömningsunderlag finns. * Tillsammans med handledaren skall lärarutbildaren utveckla Din förmåga att skapa lärande möten och att på ett medvetet sätt kunna reflektera kring dessa, dvs teoretisera praktiken. * I samband med ämnesdidaktikernas besök sker också ett sk. Trepartssamtal. (Didaktiker, student, handledare.) Se särskilt dokument Från nybörjare till kompetent lärare - studentversion. Om handledaren bedömer att studenten har svårigheter att anpassa sig till skolans verksamhet, eller att arbeta som lärare i klassrummet, bör handledaren omedelbart kontakta didaktiklärare. Lärarutbildarens (didaktikerns roll) roll under VFU Under ht 2012 kommer den studerande att få handledning (besök) av ansvarig/a ämnesdidaktiker vid minst ett lektionstillfälle. Lärarna i ämnesdidaktik har examinationsansvar och därmed ansvar för att bedömningsunderlag finns. Ett av bedömningsunderlagen är den VFU-rapport som arbetslaget/handledaren lämnar till didaktiklärarna. Tillsammans med handledaren skall ämnesdidaktikerna utveckla den studerandes förmåga att skapa lärande möten och att på ett medvetet sätt kunna reflektera kring dessa dvs teoretisera sin praktik. I samband med ämnesdidaktikernas besök sker också ett sk. Trepartssamtal. Didaktiker, student, handledare. Se särskilt dokument Från nybörjare till professionell. Dokumentet kommer att finnas på kurshemsidan i mitten/slutet av januari. Bedömningsunderlag Examinationen grundar sig på följande underlag * övningsundervisningen under vfu * texter i ämnesdidaktik. * muntliga och skriftliga bidrag till den kollektiva reflektionen vid ämnesdidaktikseminarierna. Detta förutsätter närvaro. OBS Enligt kursplanen är det obligatorisk närvaro vid didaktikundervisningen samt vid all VFU.

5 Betyg sätts enligt den sjugradiga betygskalan A - F. Betygskriterier A Studenten uppvisar förmåga att - utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv, didaktisk forskning och litteratur jämföra, analysera och problematisera egen och andras undervisning med mycket relevanta och underbyggda val av exempel och motiveringar. - kritiskt granska och värdera olika bärande principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning och därvid analysera och formulera olika möjligheter till att utveckla elevers lärande och fortsatta kunskapsutveckling. - fördjupat analysera och problematisera sitt och andras ledarskap i undervisningen och värdera samband med olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund. - mycket välstrukturerat och varierat planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Undervisningen präglas av självständighet och kreativitet, som markant befrämjar elevers inlärning och klassrumsklimat. B Studenten uppvisar förmåga att - utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv, didaktisk forskning och litteratur jämföra och analysera egen och andras undervisning med tydliga och underbyggda val av exempel och motiveringar. - granska och värdera olika bakomliggande principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning och därvid urskilja och formulera olika möjligheter till att utveckla elevers lärande och fortsatta kunskapsutveckling. - analysera och problematisera sitt och andras ledarskap i undervisningen och beskriva samband med olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund. - välstrukturerat och varierat planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Undervisningen präglas av självständighet, som befrämjar elevers inlärning och klassrumsklimat. C Studenten uppvisar förmåga att - utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv, didaktisk forskning och litteratur jämföra och analysera egen och andras undervisning med hjälp av olika exempel och motiveringar. - granska och värdera olika bakomliggande principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning och kunna formulera och använda bedömningsunderlag för planering av elevers fortsatta kunskapsutveckling. Styrkor och svagheter i den egna tillämpningen diskuteras. - analysera sitt och andras ledarskap i undervisningen och beskriva samband med olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund - planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Undervisningen präglas av ett varierat arbetssätt och tydlig struktur.

6 D Studenten uppvisar förmåga att - beskriva sin undervisning samt motivera gjorda val utifrån olika lärandeteoretiska perspektiv och aktuella styrdokument. - granska principer och funktionssätt i aktuella styrdokument avseende betyg och bedömning samt kunna använda dessa för att utforma bedömningsunderlag. - beskriva sitt ledarskap i undervisningen och relatera till olika ledarskapsteoretiska perspektiv och skolans värdegrund. - med tydlig struktur planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Ett varierat arbetssätt förekommer i undervisningen. E Studenten uppvisar förmåga att - beskriva sin undervisning samt motivera gjorda val utifrån valt lärandeteoretiskt perspektiv och aktuella styrdokument. - identifiera och beskriva samband mellan styrdokument, egen undervisning och aktuell elevgrupp och med viss handledning formulera bedömningsunderlag för undervisat moment. - beskriva sitt ledarskap i undervisningen och relatera till något ledarskapsteoretiskt perspektiv och skolans värdegrund, där någon styrka och svaghet diskuteras. - planera, genomföra och utvärdera lektioner i relation till kursplanemål och elevgrupp. Det finns ett tydligt samband mellan planering och genomförande i undervisningen. Fx F Studenten brister i en eller flera av kriterierna för E Studenten uppvisar ringa eller ingen förmåga att - beskriva sin undervisning och kan ej motivera gjorda val utifrån något lärandeperspektiv eller styrdokumenten. - identifiera och beskriva samband mellan styrdokument, egen undervisning och aktuell elevgrupp eller med viss handledning formulera bedömningskriterier för undervisat moment. - beskriva och diskutera sitt ledarskap i undervisningen. - planera, genomföra och utvärdera undervisning i relation till kursplanemål och elevgrupp, samt visar stora brister i ämneskunskaper och kommunikationsförmåga.

7 VFU- UPPGIFT ( Kan komma att ersättas av en annan uppgift, som ges av didaktikläraren) 1. En didaktisk planeringsanalys Detta är en framåtblickande text som du helst bör färdigställa så fort som möjligt, helst innan eller alldeles i början på vfu/praktikperioden. Det är därför viktigt att du så fort som möjligt tar reda på vilka klasser, kunskapsområden och tider som du har till ditt förfogande. Kontakta din handledare för att ta reda på detta. Välj ut ett kunskapsområde som du kommer att undervisa på och utgå sedan från nedanstående frågor. Genom att besvara dessa får du också hjälp med planeringen av själva undervisningen. Viktigt att Du motiverar och belyser Dina planeringstankar med hjälp av kurslitteratur. Tag också den hjälp du kan få av handledare och andra lärarstuderande. Bifoga planeringsanalysen. Lämplig omfattning ca 1-2 sidor. a) Varför-frågan hur kan kunskapsområdet legitimeras? Varför ska eleverna läsa detta kunskapsområde? b) Vad-frågan om undervisningens innehåll och kunskapsmål Vilka begrepp och sammanhang anser du är av central betydelse för detta kunskapsområde? Hur ska innehållet organiseras och struktureras så att det blir begripligt? Finns det någon synlig röd tråd? Går det att konstruera någon form begriplig helhet av kunskapsområdet i form av en modell, begreppskarta etc.? Vad är det för kunskaper som eleverna får genom detta? Här formulerar Du konkreta och utvärderingsbara kunskapsmål. c) Hur-frågan hur skall innehållet möta eleven? Vilka arbetssätt och undervisningsformer är tänkbara och hur ska klassen organiseras? Vilka läromedel planerar du att använda? Vilka färdigheter bör eleven få träna på? Här formulerar Du färdighetsmål. 2. Genomförande av undervisning beskriv undervisningsförloppet i form av ett schema Bifoga schemat. 3. Hur ska innehållet redovisas, bedömas och betygsättas? Vilka redovisningsformer är tänkbara? Skriftliga och/eller muntliga, individuella och/eller i grupp eller andra sätt att gestalta de kunskaper och färdigheter som erövrats Redovisa hur du resonerar kring valet av prov eller redovisningsform. Lämplig omfattning ca 1 sida. Konstruera därefter provet eller redovisningsuppgiften. Av det/den skall också framgå bedömningskriterier dvs vad som kännetecknar de olika betygen, vilka kvalitativa skillnader som finns. Bifoga prov och bedömningskriterier. Bedöm, betygsätt och motivera! Bifoga ett par exempel på elevsvar och hur Du bedömt. Litteratur: P.Måhl, Betyg - men på vad? Särtryck Skolverket, Att bedöma eller döma en antologi som finns på webben. 4. En didaktisk reflektion en tillbakablickande text där Du nu med erfarenheter från genomförande av egen undervisning, kritiskt resonerar kring frågeställningar som: Hur blev det? Vilka mål uppnåddes? Vilka kom jag inte i närheten av? Vad hände egentligen i elevernas huvuden?hur vet jag det?vilka lärdomar bär jag med mig och hur skulle dom kunna omsättas i framtida planering och genomförande av undervisning?

8 OBS Under övningsundervisningen kommer du att få besök av en didaktiklärare. Senast fredag v.38 skall lärarkandidaten lämna / skicka ett schema till nedanstående didaktiklärare. Det är mycket viktigt att schemat skickas till didaktikläraren. Av schemat skall framgå när kandidaten skall ha sina övningslektioner. Skola, dag, tid, klass och planerat moment. Studenten anger sitt eget: Namn, telefonnummer (hem/mobil) e-post adress Samt handledarens : Namn, telefonnummer (skolans samt hem / mobil) samt e-post adress. Lärare som gör praktikbesök e-post fornamn.efternamn - samhällsvetare, naturvetare, - tekniker, praktisk estetiska Ämnesdidaktiker som gör praktikbesök: Svenska: Anna Berge Spanska / Italienska Julie Italia Franska Anna Bergström Tyska Sven Gunnar Winell Religion/Historia Anders Sjöbrandt (samordnar besöken) Geografi Kerstin Grenö Bilogi/naturkunskap/kemi Åsa Julin-Tegelman (samordnar besöken) Media Anqi Psykologi Britt-Marie Filosofi Niclas Runebou Engelska Julie Italia Ma Karin Landtblom Fysik Carolina Svensson-Huldt Svenska som 2:a språk Kerstin Flodin Samhällskunskap Lars Nohagen Ekonomi Lindqvist, Michael Michael.Lindqvist@huddinge.se Teknik/Teknikutveckling Magnus Hulten (maghul@kth.se)