Religion & Livsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Religion & Livsfrågor"

Transkript

1 NR KÄRLEKENS MANIFEST UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP TEMA Kärlekens manifest Religion & Livsfrågor > Hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning > Så här gör vi på Richard Steffengymnasiet i Visby > Ansvarets pedagogik om demokrati och sexualitet > Likvärdig bedömning och betygsättning i religionskunskap > Säger berättelsen mer om berättaren än om det berättelsen avser berätta?

2 Religionskunskap för A-kursen Beställ ett cirkulationsexemplar! Människan och tron ger den studerande möjlighet att fundera över och bearbeta sin egen livssyn att bli mer medveten om hur andra tänker att öva sig i att fatta etiska beslut. Människan och tron innehåller också möten med personer som tagit ställning i livsåskådningsfrågor uppgifter och diskussionsfrågor en fyllig antologidel. Namn Skola Människan och tron 224 sidor, fyrfärg, inbunden Best.nr Vi beställer ett gratis cirkulationsexemplar av Människan och tron Författare: Ola Björlin, lärare i religionskunskap, filosofi och svenska vid Rudbeckianska gymnasiet, Västerås. Order/Information Tel Fax Adress Postnr Ort Skicka eller faxa till Bonnier Utbildning, Box 3159, Stockholm. Fax:

3 REDAKTÖREN HÄLSAR Kärlekens manifest FÖR NÅGRA ÅR sedan gav jag mina elever i årskurs 9 följande uppgift: Vad tänker du på, då du hör ordet kärlek? Skriv några korta meningar i Din skrivbok. Sätt därefter en liten stjärna framför den mening Du tycker bäst om. Efter en stund fick var och en läsa upp sin favoritmening och jag antecknade under ett spännande och inspirerande samtal med klassen följande på tavlan: KÄRLEK av 9c Mitt hjärta ligger i din hand. Saknaden är stor, för stor. Snälla, älska mig, jag längtar! Vem är jag då, om jag inte är mig själv? Du finns i mitt blod, finns jag i ditt? Kärlek är liv och sorg. Kärlek är något fint. Jag tänker på dig nu. Kärlek är svårt att förstå. Kärlek är blind. INNEHÅLL 4-5 Ordförandetankar Olof Franck 6-9 Hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning Charlotte Persson Så här gör vi på Richard Steffengymnasiet i Visby Bo Frense Ansvarets pedagogik om demokrati och sexualitet Olof Franck Likvärdig bedömning och betygsättning i religionskunskap Säger berättelsen mer om berättaren än om det berättelsen avser berätta? Så nära som mellan våra nakna läppar. Kärlekens ansikte är ros och tårar. Kärlek är lätt som en fjäder, men ändå så tung som en sten. Jag bara undrar, tre enkla ord: Jag älskar Dig! Så kan ungdomar uttrycka sig, ungdomar som i många andra sammanhang kanske ses som hopplösa och rent av omöjliga att begripa sig på. Det händer ibland när jag möter nya människor på någon tillställning eller fest och vi efter en trevande inledning och presentation samtalar om våra yrken och sysselsättningar får höra: Lärare, hur orkar du? Svaret finns väl någonstans i texten ovan, men det finns också i Ludvig Jönssons bok Kärlekens manifest, som för mig varit en aldrig sinande inspirationskälla under arbetet med vår tidskrift. Därför har det här numret av Din tidning, som bl.a. innehåller artiklar kring sex- och samlevnadsfrågor, fått temarubriken Kärlekens manifest. ANSVARETS PEDAGOGIK Som lärare inte minst i ämnet religionskunskap lever vi nära barnoch ungdomslandet. Det är ett land i vilket ingenting är riktigt säkert och självklart än och där mycket helt plötsligt kan vara precis tvärtom. Det finns många speglar i det här landet, speglar som inte alltid återger den önskade eller förväntade bilden, men som hela tiden förföriskt viskar att mig kan du lita på. Det är nästan som i spegelsalen på lustiga huset. Det är svårt att veta både sin form och sitt innehåll. Det är därför inte helt enkelt att vara här och många gånger får man fråga sig vem man är och om man verkligen duger. Det är därför bra om det finns någon vuxen i närheten som inte har glömt och som vet att själva osäkerheten och frågan många gånger kan innehålla ett större djup än ett aldrig så tvärsäkert svar. En vuxen person, som inte går i förväg och inte åt sidan och som i samtal kan visa på både framkomliga och farbara vägar mot framtiden. SVEN- GÖRAN OHLSSON Kärleken är den skapande kraften, genom vilken vi blir till som de unika individer vi är ämnade till. Inte bara i betydelsen att livet tänds i kärleksmötet mellan två människor utan lika mycket genom att det endast är i kärleken som man får kontakt med sin innersta sanning och får mod och kraft att frigöra sina innersta resurser. MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Bo Frense Spitelgatan Visby Charlotte Persson Stampgatan 68 B Göteborg ur Kärlekens manifest av Ludvig Jönsson Dessutom medverkar styrelsemedlemmar, se adresser sidan 4 KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 3

4 ORDFÖRANDETANKAR Demokrati och människovärde i centrum Kärlek och sexualitet tillhör de starka drivkrafter som kan föra människan till omvälvande upplevelser av mening och samhörighet, på samma gång som de, på varierande sätt, kan göras till föremål för attityder, missbruk och sanktioner som, genom att de motverkar en respekt för mänskliga rättigheter och skyldigheter låter begrepp som individuell frihet, personligt ansvar och integritet störas eller mer eller mindre krackelera. Religiösa läror och traditioner har som regel haft en hel del att anföra med avseende på människan som sexuell varelse och på hennes kärleksliv. Därför är det för oss lärare i religionskunskap alltid intressant att i vår undervisning beakta och belysa vad som brukar beskrivas som samlevnadsfrågor i varierande religiösa och teologiska perspektiv. Men det finns också ett annat betydelsefullt skäl för att göra detta. Vi har, precis som lärare i andra ämnen, ansvar för att pedagogiskt och såsom vuxna i skolan gestalta den demokratiska värdegrundens värden: demokrati, aktning och respekt för varje människas egenvärde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Med andra ord är vårt ansvar att förvalta och försvara ett etiskt perspektiv där demokrati och människovärde står i centrum, och frågor som rör detta att älska och att älska med behöver belysas ur ett sådant perspektiv just därför att vi här rör oss på sådana områden av människans livsutrymme som lätt kan missbrukas genom kränkningar, övergrepp och diskriminering. Vårt värdegrundsuppdrag kan givetvis inte vara att ensidigt fokusera på allt som kan gå snett och bli till mörker i det som skulle vara ett kärlekens ljus i livet vi måste verkligen påminna oss om att tillsammans med de ungdomar vi möter visa på och fundera över alla de vackra och goda förebilder för ett befriande och meningsskapande älskande som möter i verkligheten och i konstens, litteraturens, filmens, musikens och dramatikens tolkningar av denna. Men att reservationslöst blunda för den diskriminering och den utsatthet som förekommer på den mänskliga samlevnadens område, vore inte att ta värdegrundsansvaret på allvar. Kvinnor kränks, män kränks, barn kränks många människor far illa därför att de behandlas som medel istället för mål, därför att de tvingas till underordning och lydnad, därför att de frånkänns rätten att själva välja vad de ska göra av sin sexualitet och tillsammans med vem. Vi har ett ansvar för att tillsammans med våra ungdomar lyfta sådana exempel på förtryck och övergrepp till en diskussion där både faktiska handlingsmönster och deras orsaker analyseras hur ska vi annars kunna arbeta för en bättre värld, en värld där människor tillerkänns sina rättigheter på kärlekslivets områden? Det finns en rad teman som härvidlag framstår som värdefulla att belysa: patriarkala strukturer, orättvisa könsordningar, sexualiserat våld, prostitution och trafficking, barnpornografi, hedersrelaterat våld, sexuellt Religion & Livsfrågor Utges av Föreningen Lärare i Religionskunskap Årgång 38. ISSN: Redaktör Sven-Göran Ohlsson Ansvarig utgivare Olof Franck Redaktionens adress c/o Sven-Göran Ohlsson Djupadalsvägen 18, Eslöv tel Annonser Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2, Västervik, tel Prenumeration & distribution Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Föreningen lärare i religionskunskap (FLR) Ordförande Docent Olof Franck Poppelvägen 6c, Skövde tel Vice ordförande Adjunkt Ola Björlin Narvavägen 9, Västerås tel Sekreterare Adjunkt Ingemar Lundström Leires väg 84, Lerum tel Skattmästare Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Ledamöter Bengt Arvidsson Kämpagränden 17c, Lund tel Adjunkt Bodil Liljefors-Persson Ö. Bernadottesgatan 82, Limhamn tel Johanna Lundberg Kopparvägen 31, Falun tel Adjunkt Sven-Göran Ohlsson Djupadalsvägen 18, Eslöv tel Christina Osbeck Ängskogsvägen 35, Skattkärr tel Jonas Otterbeck Stora Södergatan 63, Lund tel Adjunkt Inger Öhrvall Turkosgatan 46, Västra Frölunda tel Årsbok Redaktör Olof Franck ISSN: Medlemsskap Medlem blir man enklast genom att anmäla till skattmästaren. Adress ovan. För medlemsavgiften (200 kr) erhåller man årsbok och tidsskriften. För pensionärer är avgiften 150 kr. För studerande är avgiften 100 kr. FLR postgiro FLR bankgiro Hemsida Tryck Prinfo/Team Offset & Media, Malmö 4 RELIGION & LIVSFRÅGOR

5 likaberättigande, rätten till den egna kroppen, könsroller och könsrollsmönster i kulturellt och socialt perspektiv och så vidare. På punkt efter punkt ska vi se att den demokratiska värdegrundens värden har relevans för en diskussion av dessa teman, och att ett etiskt perspektiv därför är av största vikt att föra in och låta leva i de samtal som uppstår och måste uppstå. Som religionslärare har vi här givetvis också att beakta hur religiösa och för den delen: icke religiösa traditioner och läror tolkat och förhållit sig till den älskande, sexuella människan. Där religionen uttryckt ett bejakande av kärlek och sexualitet bör vi framhålla detta, precis som vi där motsatsen är fallet bör göra det. Generaliseringar åt båda håll bör undvikas: vår uppgift är inte att på ovederhäftiga grunder bekräfta förenklingar och fördomar, utan att motverka dem med sakkunskap och med etiskt förankrade analyser i enlighet med värdegrundens värden. Ett av våra uppdrag är att problematisera religiösa tolkningar av exempelvis synen på mäns och kvinnors jämställdhet eller uppfattningen om likaberättigande för människor med olika sexuell identitet. Vi har givetvis att diskutera sådana tolkningar av exempelvis Bibeln eller Koranen enligt vilka sexuell jämställdhet för såväl kvinnor och män som för hetero- och homosexuella inte kan accepteras. Men vi bör också se vårt ansvar för att visa på alternativa tolkningar. Alla kristna bibelläsare är inte eniga om hur Bibeln ska tolkas vad gäller frågor som rör homosexuellas rättigheter, och alla muslimska läsare av Koranen uppfattar inte feministiska anspråk på ett och samma sätt. Religion är en mer komplicerad företeelse än vad många både innanför och utanför dess domäner kanske skulle vilja tro och önska och som lärare i svenska, icke konfessionella skolor har vi ett ansvar för att ge denna komplexitet ett språk och en vy som förmedlas till våra elever. Att verka inom ramen för en icke konfessionell undervisning innebär bland annat att inte ta ställning för eller emot religiösa traditioners sanning, men det betyder inte att den demokratiska värdegrundens värden inte skulle ha någon bäring på det som sägs och görs i denna undervisning. Där ståndpunkter och ställningstaganden de må vara religiöst förankrade eller ej tycks stå i strid med dessa värden, har vi ett ansvar för att aktualisera denna problematik för, och tillsammans med, eleverna. Vi kan till exempel inte belysa det förhållandet att drygt fall av misshandel av kvinnor anmäls varje år, och sedan passivt överlåta på eleverna att ta ställning för eller emot kvinnovåld. Skolan och vi i den verksamma har ett tydligt moraliskt ansvar för att gestalta frågor som rör sexualiserat våld, synliggöra hur detta våld strider mot värdegrundens värden och kritiskt analysera orsaker till det och konstruktivt reflektera över hur det kan motverkas. Och samma ansvar har vi när det gäller andra frågor där människor kommer till skada och far illa på olika sätt. På inte så få skolor är religionslärare involverade i samlevnadsundervisning i olika former. Det är ett sätt att aktivt ge uttryck för ett sådant etiskt-pedagogiskt engagemang som med avseende på frågor som rör sex, kärlek och relationer följer av den demokratiska värdegrundens formuleringar om demokrati och människovärde. Vi lärare i religionskunskap har också en kompetens som är väl värd att tillvarata i ett samlevnadsarbete i det mångkulturella samhällets skola. Vi har kunskap om hur olika religiösa traditioner tolkat begrepp som manlighet, kvinnlighet, normalitet och avvikelse, och kan lämna viktiga bidrag till hur en dialog ska kunna föras mellan olika uppfattningar både på den mångfacetterade religionens arena och mellan sådana uppfattningar och dem som har sin förankring utanför densamma. Att inte såsom en läpparnas bekännelse orda om jämställdhet vid spridda och av ett eller annat skäl plötsligt påkomna, särskilt samvetsömma tillfällen, utan låta ett genusperspektiv genomsyra undervisningen, är att ta värdegrundsansvaret på allvar. Det ansvaret delar vi med alla andra i skolan, och vi kan härvidlag ställa vår kompetens till förfogande och därmed lämna ovärderliga bidrag till en undervisning som i etiskt hänseende inte haltar utan gestaltar principen om alla människors lika värde och rättigheter. OLOF FRANCK Medverka i nästa nummer av RoL! Manusstopp är den 29 juli! Skicka Ditt bidrag till: Sven-Göran Ohlsson, Djupadalsvägen 18, Eslöv KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 5

6 CHARLOTTE PERSSON är lärare i religion, svenska och livskunskap på Angeredsgymnasiet i Göteborg sedan fem år tillbaka. På halvtid arbetar hon också på Länsstyrelsen med frågor gällande hedersvåld pga. sexuell läggning, ett för många okänt problemområde. Här berättar hon mer om sitt arbete, aktuella fall och den stora efterfrågan på kunskap i frågan. CHARLOTTE PERSSON Hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning - ett okänt fenomen, men en verklighet för många Säg Fadime eller Pela och alla vet vilka du pratar om. Alla vet också vad du pratar om. Fadime och Pela är liksom tsunami, bogvisir, Backaplan, Knutby och Pigge Werkelin numera en väl integrerad del av Svenssons ordförråd. Ord och namn som vi över en natt har fått in i vårt medvetande efter massiv attack från allsköns medier. FADIME, PELA. DET KÄNNS nästan som vi känner dem, samtidigt som de på sätt och vis är på en behaglig distans ifrån oss, det handlar ju inte om oss, utan om dom andra, de där invandrarna som slår ihjäl sina döttrar och kallar det hedersmord. Inte finns det någon heder i det? Nej, för oss vars liv inte är avhängigt ett gott släktnamn och ett gott rykte är det svårt att förstå hedersvåldsproblematiken och som lärare har jag också stött på en okunnig elevskara som gärna fördömer istället för att vilja förstå. De angår ju inte oss. Fast det är ju precis vad det gör. För vilka är vi och vilka är dom? Är inte dom vi när de finns mitt ibland oss, eller är det vi som finns mitt bland dem? HEDERSRELATERAT VÅLD ÄR INTE något som drabbar endast okända främmande familjer som inte vi har något att göra med, hedersvåld är ett samhällsproblem som angår oss alla. För dom är vi numera, och vi är också dom. Dessutom drabbar hedersvåld även svenskar, om än i okänd skala. Inte för att detta skulle göra problematiken mer värd att uppmärksamma än om det bara hade handlat om invandrare, men detta är en kunskap som alltför få har idag, liksom kunskaper om vad hedersproblematik överhuvudtaget handlar om. Efter det mycket uppmärksammade morden på Pela och Fadime så beslöt regeringen sig för att frågan måste upp på 6 RELIGION & LIVSFRÅGOR

7 agendan, utsatta flickors situation måste belysas och stöttas. Resultat: 120 miljoner kronor fördelades på landets Länsstyrelser, som under en treårsperiod har fått i uppdrag att arbeta med frågan, med eventuell förlängning. ANNELI SVENSSON PÅ RFSL: S brottsofferjour i Stockholm har under flera år arbetat som kurator på RFSL-rådgivningen i Stockholm. I sitt arbete har hon flertalet gånger stött på unga bi- och homosexuella som utsätts för hedersrelaterade våld och hot pga. sin sexuella läggning. Snabbt tog hon kontakt med regeringen angående detta, vilket resulterade att regeringen i sina direktiv från 2003 utvidgade uppdraget till att omfatta alla ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld, med andra ord såväl hetero- som bi- och homosexuella, såväl flickor som pojkar. Äntligen blev det tydligt att hedersrelaterat våld inte bara handlar om utsatta flickor i patriarkala strukturer. Frågan rör oss alla. På Länsstyrelsen i Västra Götalands Län arbetar sedan år 2003 Lasse Johansson, tidigare kurator på Angeredsgymnasiet och ytterst välrenommerad efter att ha gjort en stor insats under diskoteksbranden på Backaplan 1998 och sedermera även en av fem i tsunamikatastrofens expertgrupp. Lasse leder Västra Götalands projektgrupp och har under de två senaste åren hållit i åtskilliga utbildningar om hedersproblematik, samt är också behjälplig som handledare och bollplank för olika hjälpande instanser runt om i länet, instanser som i sin vardag stöter på framförallt flickor som utsätts för hedersproblematik. Förfrågningarna om hjälp är många och likaså behovet efter att få lära sig mera. HEDERSRELATERAT VÅLD PÅ GRUND av sexuell läggning visade sig dock vara ett för många helt okänt fenomen. Under förra våren gjorde Länsstyrelsen i Västra Götaland en enkätundersökning bland 233 olika hjälpande instanser; Har ni i er verksamhet arbetat med något fall? löd frågan till diverse ungdomsmottagningar, telefonjourer, socialtjänster och skolor. Den totala svarsfrekvensen var 36% och resultatet: totalt 13 kända fall. Tillräckligt många för att arbeta vidare med frågan, även om den stora frågan förstås är: Varför så låg svarsfrekvens? Hur stort är mörkertalet? Länsstyrelserna tolkade det hela som att den låga svarsfrekvensen sannolikt berodde på att kunskap i frågan saknades, de hjälpande instanserna som tillfrågats förstod inte ens frågan. Hedersrelaterat våld pga. sexuell läggning, vadå? Kan man bli utsatt pga. detta också? Förra sommaren tillfrågades därför jag, skribenten, om jag ville ingå i projektet. Mitt uppdrag var att särskilt arbeta med ungdomar som utsätts pga. sin sexuella läggning, ett för mig då inte alls obegripligt, men okänt problemområde. Som lärare i religion och livskunskap på en skola med många invandrarelever har jag då och då stött på hedersproblematiken och med erfarenhet från att sedan många år föreläsa på Göteborgs universitet i frågor som rör utbildning i sex- och samlevnad samt homo- och bisexualitet, var det inte svårt att tacka ja till denna förfrågan. I september 2004 började jag vid sidan om min lärartjänst på deltid en projektanställning på halvtid på Länsstyrelsen och sen dess har det rullat på allt fortare och fortare. Vid närmare grävande så hopade sig fallen, och idag har jag kontakt med åtminstone 20 ungdomar som lever under hot och förtryck från sina familjer eller släktingar pga. just sin läggning. Min kollega Anneli i Stockholm har kontakt med än fler och våra kollegor på RFSL-rådgivningen i Skåne som under det gångna året fick uppdrag av sin Länsstyrelse att göra en större undersökning, har just blivit klara med en stor rapport. Totalt har de varit i kontakt med över 50 ungdomar, såväl svenska som ungdomar med annan etnisk bakgrund. VAD HANDLAR DÅ DENNA problematik om? Den kunskap om hedersrelaterat våld som spridits via medierna är att unga flickor från vissa kulturer riskerar att dödas om de inte gifter sig med den person föräldrarna har valt. Speciellt fokus har legat på flickor från Mellanöstern och särskilt kurderna har utmålats som företrädare för detta fruktansvärda handlande och tänkande. Detta är både rätt och fel. Rätt på det sättet att det i ett fåtal släkter från Kurdistan förekommer hedersrelaterat våld ja, men fel på det sätt att problematiken innefattar så många fler än bara flickor och att problematiken är långt mer spridd än endast till den kurdiska gruppen. I mitt arbete har jag mött ungdomar från såväl Asien, Sydamerika, Sydeuropa, andra Mellanösternländer och inte minst Sverige. Kurderna har även den här gången åter igen felaktigt utmålats som ensam syndabock. Långt ifrån alla kurder praktiserar hederstänkande, även om problematiken finns även i denna grupp. HEDERSTÄNKANDE HANDLAR OM NORMBROTT, där den som bryter mot familjens, släktens eller gruppens normer måste straffas eftersom hela gruppen annars riskerar att drabbas av dåligt rykte, förlora i status och att förlora sin heder. Detta tänkande finns i små slutna system, system som kan vara såväl religiösa, som kulturella eller allmänt värdekonservativa, små system där individen är underordnad ett kollektiv och där kollektivets intressen går före den enskilda individens. Dessa slutna system finns här i Sverige och har historiskt sett funnits långt innan invandring och flyktingvågor. Under 1800-talets husbondevälde var till exempel mannen den ende som var myndig och enligt lag fick använda våld, om än ringa, om så behövdes för att upprätthålla sin familjs struktur. I flera olika samhällsklasser ingicks äktenskap endast inom den egna gruppen, och utomäktenskapliga barn sågs bland vissa grupper långt in i våra dagar som något hemskt skamligt och kunde leda till att individen helt försköts ur gemenskapen, eller att modern tvingades till abort alternativt att en änglamakerska hjälpte flickan att bli av med barnet. ATT HA ANNAN SEXUELL läggning är inom vissa grupper ett svårt normbrott och när t ex Socialtjänsten själva utrett olika fall har bland annat uppmärksammats att flera unga flickor och pojkar i Sverige idag kastats ut hemifrån då deras sexuella läggning har kommit ut. Sedan några månader har jag själv kontakt med en svensk flicka som vuxit upp i en liten religiös sammanslutning och vars föräldrar aktivt tagit avstånd från henne eftersom hela familjen annars kommer att uteslutas ur församlingen och att förnedras om det hela kommer ut. KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 7

8 Hon uppger att hennes systrar mobbar henne och berättar att hennes pappa sagt att han ser det som värre att hon skulle vara homosexuell än om någon av hennes systrar skulle bli våldtagen av de män de är (bort)gifta med. Flickan måste tiga om sin läggning och hon utsätts för ständiga hot om repressalier för att vara tyst om sin läggning. Hela familjens heder står på spel. JOSEF SOM ÄR 25 ÅR och från en kristen libanesisk familj gick till kuratorn när han gick i gymnasiet då hans ångest över situationen blev för stor. Kuratorn, en svensk kvinna, rekommenderade honom att berätta om sin läggning för sina föräldrar. Han berättade till slut för sin bror, som i sin tur skvallrade för föräldrarna. Familjen, med pappan i spetsen, jagade sen honom genom hela huset och misshandlade honom när de fick tag på honom. Hela familjens samlades och familjens budskap till Josef var att om han inte teg om det hela så skulle fadern ordagrant: döda honom, stycka honom och gräva ner honom. Samma kväll ringdes samtal till en släkting och några dagar senare var Josef bortlovad till en av sina kusiner, en flicka. ALI, SOM ÄR 20 ÅR, kom till Sverige med sin irakiske farbror när han var 15. Meningen var att Ali skulle hjälpa familjen hit. Ali lever nu i ett boende och varje vecka får han samtal från sin familj som undrar om hur det går med familjens uppehållstillstånd. Ali låtsats att han gör allt vad han kan för att hjälpa familjen, men vet att den dag de kommer hit så kommer han att tvingas in i garderoben igen och tvingas till att leva ett heterosexuellt liv, ett liv som för honom skulle vara att leva med en lögn. Jag fick kontakt med honom i vintras och då var han utom sig eftersom familjen skickat flygbiljetter för att han skulle resa tillbaka hem till Irak. På min fråga om vad som skulle hända om det kom ut att han var homosexuell säger han tveklöst att familjen kommer att döda honom. JAG SKULLE KUNNA FORTSÄTTA räkna upp fall men gör det av utrymmesskäl inte. Det gemensamma i ungdomarnas berättelser är dock en enorm utsatthet, rädsla och ensamhet, att inte ha någonstans att vända sig och att deras kontakter med elevvårdsteam, socialtjänst och ungdomsmottagningar inte har lett till att de fått någon hjälp. Ett av de fall som socialtjänsten själva i ett PM (Per Svante Landelius, Socialstyrelsens PM ) tar upp handlar om en 16-årig pojke som blivit utkastad hemifrån men som vägrats hjälp från socialtjänsten med motiveringen att han inte rättat sig efter sina föräldrars önskan om att inte vara homosexuell. Samtidigt som allt detta sker hyllas inom vissa religiösa grupperingar pastor Åke Green som en sann hjälte som i sin predikan tagit strid mot den avart homosexuella är. För min del känns rättens friande av Åke Green som en tragisk upprepning av en historia som så många av oss vackert säger aldrig får glömmas. 60-årsdagen av Auschwitz befrielse har just firats, men jag funderar på hur långt vi egentligen kommit. ALDRIG HADE JAG TROTT att problemet var så stort och att kunskapen om det var så liten. Positivt är dock att vi numera är flera som arbetar för att dessa frågor ska komma upp på dagordningen och att det utbildningsmaterial vi har tagit fram från Länsstyrelsens sida mottagits med öppna armar från enheter som nu insett att de saknar kunskap och verktyg för att bemöta och hjälpa dessa ungdomar. Under hösten har jag vid sidan om min kontakt med utsatta ungdomar arbetat på att i samråd med diverse expertis ta fram ett gediget utbildningsmaterial som ger en grundläggande utbildning i hedersstrukturer, bi- och homosexuell kommautprocess, verktyg för bemötande och arbetsgång, aktuella lagar och paragrafer och experter och jourer man kan ringa eller slussa vidare till. Mycket av materialet bygger också på ungdomarnas egna önskemål om bemötande, samt deras berättelser om den situation de lever i. För drygt en månad sedan gick en inbjudan till kostnadsfri utbildning ut till alla skolchefer, chefer inom Individ- och familjeomsorg, polis och migrationsverk, invandrarföreningar, elevvårdsteam 8 RELIGION & LIVSFRÅGOR

9 FLR Föreningen Lärare i Religionskunskap FÖR DIG SOM undervisar i religionskunskap är intresserad av religions- och livsåskådningsfrågor och ungdomsmottagningar med flera. Mottagandet har varit över förväntan och jag befinner mig i skrivande stund i ett läge där i stort sett varenda dag under våren är inbokad för utbildning och gästföreläsningar, och på listan över intresseanmälningar finns långt fler än jag kommer att hinna besöka. Jag har också varit med och bildat ett nätverk med personer som arbetar med liknande frågor i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Oslo, samt varit med och delat ut projektpengar till bland annat Homan, en från början iransk förening, som har startat jourtelefon och träffpunkter för bi- och homo- och transsexuella invandrare, samt RFSL Göteborg. Vetenskapsfestivalen i Göteborg är också ett forum vi kommer att medverka vid och jag kommer under dessa dagar att vara med och utbilda fem olika högstadieklasser och ett 40-tal lärare som vill lära sig mer om hur man i sin undervisning kan arbeta med dessa komplexa samhällsfrågor. ÄNDÅ KÄNNS DET INTE som det här räcker Jag är givetvis glad för alla framsteg vi gör, men för de ungdomar jag har kontakt med kan det inte gå tillräckligt snabbt. Några lever under direkta dödshot och skulle behöva hjälp nu, helst igår. Hjälp från lärare, kuratorer, poliser och socialtjänstemän, från migrationsverk och ungdomsmottagningar, enheter som på många håll idag inte har den kunskap som behövs för att hjälpa. Många av dem som söker hjälp gör det i självvåldsfasen och flera av dem bär också på flera trauman med olika sorters övergrepp, förföljelse och hot, samt självdestruktivitet i bagaget. TILL ALLA ER DÄRUTE som har läst den här artikeln vill jag säga: Lyssna på ungdomarna runtomkring er med öppna sinnen! Om ni märker att era elever mår dåligt så se till att de får hjälp att komma till personer som har kunskap. Bemöda er om att själva skaffa er de verktyg som behövs för att bemöta. Undervisa i hedersvåldfrågor för alla elever, men förenkla inte sanningen utan försök förklara hela hedersproblematikens komplexitet och att den drabbar så många fler än den lilla grupp som idag sammankopplas med hedersmord och hedersvåld. Prata om fördomar och normer, om mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning. Detta är allas vårt ansvar, oavsett om det handlar om Sofia som är Jehovas vittne, eller Alissa som är från mellanöstern eller Yin som är från Indonesien. Oavsett om det handlar om heterosexuella eller ickeheterosexuella. De är alla våra ungdomar och vår angelägenhet. Vi är dom och dom är vi. Vår framtid. CHARLOTTE PERSSON Charlotte Persson kan nås på telefon: (mån & tor 11-16) eller via e-post: FLR FÖLJER MED I TIDEN Föreningen Lärare i Religionskunskap är en sammanslutning som följer utvecklingen inom skolans område beträffande forskning, utvecklingsarbete och undervisning om religion och livsåskådning. FLR EN ÖPPEN FÖRENING FLR är till för alla lärare som undervisar i religionskunskap på skolans alla stadier liksom för alla övriga intresserade, enskilda eller organisationer. FLR EN ARRANGÖR AV STUDIERESOR FLR arrangerar resor särskilt riktade till religionskunskapslärare. Resor i FLR:s regi har gått till Israel, Rom, Athen, Luthers Tyskland och Egypten. FLR INFORMATION, DEBATT & VIDAREUTVECKLING FLR ger ut en årsbok med artiklar inom områden, som är aktuella för religionskunskapsundervisningen. En tidskrift Religion och Livsfrågor tar upp aktualiteter till information, debatt, ämnesfördjupning och metodiska förslag fyra gånger om året. FLR REMISSINSTANS FLR är remissinstans för frågor av betydelse för religionskunskapsundervisningen. FLR söker den vägen påverka utvecklingen av religions- och livsåskådningsundervisningen i ett modernt samhälle. KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 9

10 BO FRENSE Så här gör vi på Richard Steffengymnasiet i Visby Bo Frense, lektor i religionskunskap, undervisar även i samlevnadsämnet livskunskap och samhällskunskap. Richard Steffengymnasiet i Visby omfattar barn- och fritids- samt samhällsvetenskapliga programmen. Jag fick en fråga ifall jag skulle kunna tänka mig att säga några ord om hur vi arbetar med samlevnadsfrågor på Richard Steffengymnasiet i Visby, och jag tackar för möjligheten. Först några ord om hur vi mobiliserar ett lärarlag. KUNNIGA, ENGAGERADE MEDARBETARE BEHÖVS Vi har alltid försökt bygga upp nätverk av för samlevnadsfrågor intresserade lärare, elevråd och organisationer. RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning), RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande), sjukvårdens ungdomsmottagning (könssjukdomar, preventivfrågor) och kommunens ungdomsgrupp (socialvårdare som där ungdomar vistas hjälper dem till en tillvaro fri från droger och våld). Vi har hela tiden haft förmånen att ha goda samarbetspartners. De besöker oss i klasserna, eller vi besöker dem. RFSU har också regelbundet erbjudit lärare och elever kostnadsfria fortbildningskurser, och dem brukar vi utnyttja, liksom vi haft glädje av Folkhälsoinstitutets utbud av kurser. En kollega och jag har dessutom nyligen gått en utbildning för Birgitta Kimber, vilket verksamheten har mycket gott av. Birgitta Kimbers kurser syftar till att under rubriken Livskunskap regelbundet ge eleverna social och emotionell träning (SET), totalt ca 100 timmar som är tänkta att vara fördelade över elevens hela gymnasietid, med avsikt att efterhand hjälpa eleverna att bygga upp en stark och demokratisk personlighet. Mer om livskunskap nedan. SAMLEVNADSFRÅGOR TAS UPP I ALLA ÄMNEN Våra skolämnen ser jag mycket som olika sätt att ställa frågor kring det vi upplever som verklighet, och det behövs olika infallsvinklar. Kanske är jag yrkesskadad när jag menar att religionskunskapen bör vara centrum i sammanhanget, men jag tar det. Det är på sin plats i religionskunskap, samhällskunskap och psykologi att belysa och att genomföra etikövningar kring teman som t.ex. tonårssamhället, kamrattryck, fördomar, dubbelmoral, generationsmotsättningar, roller, leva ensam, leva i familj, ansvar, hänsyn, trohet, svek, förälskelse, födelsekontroll, abort, prostitution, misshandel, sexuella minoriteter, föräldraskap, samlevnadsfrågor i olika kulturer, äktenskaps- sambolagstiftning, familjepolitik, blyghet, impotens, etc. För ämnet naturkunskap ser jag en given utgångspunkt i vår biologiska utveckling, jag tänker på könshormoner, puberteten, fysiologi, biologisk och social mognad, sexualdriften, anatomi, preventivteknik, havandeskap, fosterutvecklingen samt könssjukdomar. Idrott-Hälsa tar upp dans, hälso-hygienfrågor, kroppens tillväxt och funktion, kroppsvård och friskvård. Svenskämnet har ofta möjlighet att aktualisera temat jämställdhet och att diskutera utifrån kärleksskildringar etc. Vi samlevnadslärare strävar hela tiden efter att samverka med våra kolleger, så att vi alla även arbetar med samlevnadsaspekter när vi utifrån de olika skolämnenas infallsvinklar formulerar frågor om det vi upplever som verklighet. METODER Det finns många bra metoder att genomföra etikövningar. Ofta gör jag och mina elever följande: Klassen väljer ett tema för övningen, och då uppmanar jag dem att gärna välja något som gör dem glada eller arga, något de vill engagera sig för eller emot. När temat väl bestämts, så bestäms datum för övningen, och sedan förbereder samtliga sig. Var och en har i läxa att inför övningen kortfattat skriftligt beskriva sin uppfattning i ärendet inklusive motivering. Detta inte för att redovisa för mig, men när tiden för övningen kommer, gör jag en indelning i smågrupper (3-4 personer). Sedan sker följande: Utan att jag är närvarande berättar gruppmedlemmarna för varandra utifrån sina anteckningar (Det är lättare att stå för sina åsikter om man har anteckningar med sig.). Gruppen beskriver kortfattat (och med bibehållen anonymitet) inför klassen, hur gruppdiskussionen gått. Fri diskussion i helklass. Nytt arbete i smågrupperna och denna gång lyder frågan: Hur skulle resonemangen kunna tänkas bli om man istället för sina egna tankar utgår från och försöker tillämpa fritt valda sådana hämtade från hinduism av 10 RELIGION & LIVSFRÅGOR

11 något slag eller kristna synsätt eller Europarådets variant av demokrati eller Det blir olika religioner-ideologier vid olika övningstillfällen. Diskussion i helklass kring gruppernas arbetsresultat. Grupparbete kring ideologiska jämförelser. Diskussion i helklass kring elevernas ideologiska jämförelser. Denna metod gör att eleverna ser hur man ofta kan komma till olika slutsatser i moralfrågor även om man bekänner sig till samma religion eller variant av demokrati etc. Men det finns åtskilliga andra metoder att genomföra etikövningar, och jag vill här bara framhålla två källor som jag själv brukar ösa ur, RFSU:s informatörkurser och Birgitta Kimbers bok Livskunskap, den senare jämte arbetspärm med 66 förslag till etikövningar kring alla tänkbara samlevnadsfrågor som kärlek, sexualitet, vänskap, att må bra, att kunna kommunicera, att hantera relationer och mycket mer. Birgitta Kimbers material kan köpas på Ekelunds Förlag AB, Box 2050, Solna. DET GÅR UPP OCH DET GÅR NER Jag skall nu kort berätta om vår långa kamp för att få in mer av samlevnadsundervisning. Under mitten av 1980-talet var vi några från olika ämnen, som systematiskt medelst vänliga påtryckningar försökte få kolleger att avstå något av sin lektionstid för att ge utrymme åt oss och våra ovan nämda samarbetspartners. Ibland fick vi något, ibland fick vi ingenting. Vi kallade oss Sesamgruppen, och vi arbetade i detta sammanhang helt gratis. Med tiden lyckades vi utverka egen betald lektionstid, denna då som komplement till ovan nämnda samverkan mellan ämnena. Det blev 10 klocktimmar kompletterande Sesam obligatoriskt för alla elever i årskurs 2 samt en valbar kurs på 30 timmar. Den valbara kursen var betygsatt. Vi fick tre rektorer i följd som varmt gynnade oss, och sommaren 2000 hade vi vårt andra fortbildningsläger på Gotska Sandön. En vecka höll vårt lärarlag jämte elevrådets ordförande, RFSU:s distriktsordförande och RFSL:s distriktsordförande föredrag och gruppdiskussioner jämte planering inför framtiden, och detta i denna underbara miljö, Östersjöns pärla, som Albert Engström uttryckt det. Det går upp och det går ner här i livet, och när vi glada och inspirerade återvände till Visby efter sagda fortbildningsvecka i juni 2000, så dök det plötsligt upp nya tjänstefördelningar i våra brevlådor. Ny gymnasiechef och dito skolledning hade tillträtt, och man behövde spara, varför man rakt av strök vårt anslag och vårt utrymme i tjänstefördelningarna. Man hade fått i uppdrag att spara, och när man strök vårt anslag och dessutom införde avgifter på elevernas skolmåltider, så löste man sitt sparbeting, meddelade man på min fråga. Så kan det gå. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Sedan detta tragiska hände sommaren har vi prövat olika sätt att komma tillbaka. Politiker har uppvaktats i ärendet och detta från flera håll, och vid ett flertal tillfällen. Bland annat har jag samverkat med chefen för ungdomsmottagningen och med distriktsordförandena för RFSU och RFSL och producerat skrivelser till Barn- och Utbildningsnämnden samt till debattfora i våra lokala dagstidningar. Vi har försökt att vidmakthålla en konstant press på beslutsfattarna. Med början läsåret 03/04 har så Richard Steffengymnasiet infört ovan nämnda ämne Livskunskap. Vi får 10 timmar på schemat, och enbart i första årskursen, men dessa timmar är obligatoriska för eleverna. Alltid något, och vi hoppas att vi med tiden skall få utöka verksamheten. Vi vill ha ungefär 100 timmar fördelade jämnt över alla tre gymnasieåren. Det är vår vilja att ge återkommande stöd i elevernas mognadsprocess under hela gymnasietiden. Vi vill med Livskunskapsämnets undervisning och dess övningar i social och emotionell träning jämte etikövningar och i samverkan med andra ämnen ge eleverna möjlighet att ändra eller stärka beteenden. BO FRENSE KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 11

12 OLOF FRANCK Ansvarets pedagogik om demokrati och sexualitet Som lärare i religionskunskap bör vi göra vad vi kan för att medverka till eftertanke, reflexion och kunskap som motverkar en oetisk tillämpning av det etiskt oundgängliga begreppet ansvar, menar Olof Franck, ordförande i FLR. Vi religionskunskapslärare har ett värdegrundsansvar för att analysera argument och göra dem tydliga och diskutera tolkningsfrågor i ett både religionsvetenskapligt och etiskt perspektiv. Med anledning av att smittskyddsmyndigheten i New York i december 2004 upptäckt en ny, aggressiv stam av hiv hos en homosexuell man, hävdade nyligen överläkaren vid Karolinska universitetssjukhuset Pehrolov Pehrson i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet att homosexuella män borde ta ett större ansvar än vad de för närvarande gör när det kommer till att inte utsätta andra och sig själva för påfallande risker. Homosexuella män, säger Pehrson i sitt inlägg, torde vara den grupp som åtnjutit flest och mest insatser för att förebygga sexuellt överförbara infektioner, men trots detta vittnar många om fortsatt och ökande oskyddat, anonymt sex i Sverige och utomlands. Pehrson refererar till amerikanska uppgifter om att just homosexuella män varit mycket aktiva i förebyggande arbete mot spridning av hiv och för en god och rimlig vård av dem som drabbats av denna infektion, och instämmer i påståendet från de amerikanska referenserna att homosexuella män /inte/ ska skämmas som grupp, med tanke på den hivspridning som ändå kan konstateras. Däremot, anför Pehrson, väntar åtminstone jag mig att alla som har ändrat sig till att ta ansvar för sin sexualitet tydligt tar ställning mot ett beteende som utsätter andra för risk på liknande sätt som gjordes i början av aids-epidemin, och han vädjar avslutningsvis till organisationer som RFSL och RFHP, till institutioner som Folkhälsoinstitutet och LAFA, till politiker och andra engagerade i homosexfrågor att uppmana till att värna varandras liv nu och inte enbart när det är sexualpolitiskt korrekt. (1) Nämnda artikel stämmer av flera skäl till eftertanke, och jag tror att den kan utgöra en god utgångspunkt för en diskussion kring frågan hur rättigheter är relaterade till skyldigheter på sexualitetens område, inte minst med hänsyn till problematik som rör sexuellt likaberättigande. Pehrson uttrycker visserligen sitt instämmande i att homosexuella män som grupp inte bör skämmas för enskilda individers bristande ansvar i sina sexuella relationer, men det är inte svårt att se hur hans argumentation skulle kunna användas av den som av ett eller annat skäl vill utnyttja den för att kritisera homosexualitet som sådan. Inte minst homosexuella mäns sexuella liv har fler än en gång associerats med promiskuitet, en association som tänkts vägledande för att uppfatta dessa mäns liv med brist på ansvarstagande. (2) Därmed reses förstås frågan om hur rätten till en sexuell identitet inte bara i teoretiskt motiverad avhållsamhet utan konkret blomning, bör relateras till ansvar för densamma uttryckt i termer av skyldigheter. Och härvidlag kan man knappast begränsa diskussionen till att gälla enbart homosexuella relationer. Det finns visserligen undersökningar som tyder på att somliga homosexuella och då inte minst manliga homosexuella lever ett liv med många sexuella partners (3), men det finns andra undersökningar som ger förhanden att detta också karakteriserar vissa heterosexuellas sexuella liv (4). Promiskuitet tycks i själva verket inte vara ett entydigt begrepp oavsett med hänsyn till vilken sexuell identitet det tillämpas, och därmed syns frågan rörande rättigheter och skyldigheter kunna betraktas som generellt relevant. Det här gör att den ansvarets pedagogik som, i skolans värld, bör ges utrymme i etiska diskussioner kring samlevnadsfrågor alltid är betydelsefull att ta upp till analys, och jag tror att religionsämnet härvidlag kan bidra med åtskilliga viktiga reflexioner och överväganden inte minst med tanke på att begreppet ansvar i specifika religiösa kontexter, med hänsyn till frågan om sexuell frihet, tolkats som liktydigt, eller nästan liktydigt, med förbud. ÄLSKAR GUD SYNDAREN? Att Gud älskar syndaren men inte synden är ett välbekant 1. Svenska Dagbladet fr t ex R Agnarsson på Magazinets hemsida 3. Jfr L Bohman: Man och man emellan. En bok om manlig homosexualitet, Natur och kultur, Borås 1995 s Jfr B Lewin (red): Sex i Sverige om sexuallivet i Sverige, rapport från en av Folkhälsoinstitutet finaniserad befolkningsbaserad studie, Uppsala universitets förlag, Uppsala 1997 s RELIGION & LIVSFRÅGOR

13 uttalande för alla som kommit i kontakt med föreställningar rörande en kärleksfull men moraliskt värnande Guds förhållande till ofullkomliga människor. Ska man tillämpa sentensen i anslutning till Pehrsons debattinlägg, får man väl då säga som så att Gud älskar de homosexuella män som genom riskbeteende inte tar ansvar för sin sexualitet, men att Han ogillar att de utsätter andra och sig själva för betydande faror. Så långt tycks påståendet inte vara särskilt kontroversiellt ur rättighetssynpunkt: om jag säger att människor homosexuella eller heterosexuella bör vara varsamma i sina sexuella relationer, så har jag därmed inte yttrat några värdeomdömen med hänsyn till vilket slag av relationer, eller aktiviteter i dessa relationer, som avses. Allt jag har sagt är att människor bör ta ansvar för sin sexualitet så att de inte skadar andra eller sig själva eller utsätter dem för risker vilket ger uttryck för en rekommendation eller, för att tala med Pehrson, en uppmaning, som kan motiveras med hänvisning till exempelvis den gyllene regeln. Obalanserat värderande blir emellertid påståendet i händelse av att jag reserverar det som beaktansvärt enbart för homosexuella. Visserligen kan det, med hänsyn till den nya, aggressiva stam av hiv som nyligen upptäckts, sägas att denna ännu så länge bara är känd bland homosexuella, men det betyder ju inte att det inte finns andra och mindre aggressiva hiv-varianter bland andra sexuellt aktiva. I själva verket vet vi att många heterosexuella också ägnar sig åt mer eller mindre tillfälliga riskbeteenden och att hiv och aids inte alls drabbar enbart personer med icke heterosexuell identitet, och därför bör frågan om ansvar fortfarande poängteras i generell bemärkelse vilket givetvis inte hindrar att särskilda insatser görs i form av exempelvis information till dem som hittills drabbats av den nyupptäckta varianten. Övertydligt, obalanserat värderande blir påståendet om vi tar ytterligare ett steg och yttrar oss i kränkande ordalag om homosexuell identitet eller homosexuella individer. I Sverige har vi nyligen upplevt hur media uppmärksammat den öländske pastorn Åke Green som enligt uppgift i en predikan beskrivit homosexualitet som en cancersvulst på samhällskroppen, relaterat homosexualitet till pedofili och djursex samt till sannolikheten för att drabbas av naturkatastrofer. (5) I Kalmar tingsrätt dömdes först Green, med hänvisning till lagen om hets mot folkgrupp, till en månads fängelse, en dom som senare Göta hovrätt omvandlade till ett frikännande. I skrivande stund har Riksåklagaren överklagat och ansökt om prövning av fallet i Högsta domstolen. (6) Jag ska här inte gå in på frågan om juridiska aspekter av detta ärende (7), men den frågan bör naturligtvis kunna ställas i vilken mån pastor Greens uttalande kan betraktas som uttryck för en kristlig kärlek och för den tidigare anförda sentensen att Gud verkligen älskar syndare? Kan man skilja mellan vem en person är och vad hon eller han gör, hävda att det senare bör betraktas som något ytterligt förkastligt och oförsvar- 5. Aftonbladet Svenska Dagbladet och Aftonbladet Dagens Nyheters tidigare chefredaktör Svante Nycander diskuterar juridiska aspekter av greens uttalande i en artikel i Svenska Dagbladet KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 13

14 ANSVARETS PEDAGOGIK OM DEMOKRATI OCH SEXUALITET ligt i Guds och åtminstone vissa människors ögon, och samtidigt göra gällande att Gud har kärlek till personen såsom vederbörande är? Är inte ett fördömande av personens handlingar också ett fördömande av personen själv åtminstone i händelse av att det hon eller han gör är ett genuint uttryck för vem hon eller han är? (8) Det är, kan man tycka, svårt att förstå varför sexuell identitet med homosexuella förtecken generellt anses böra knytas till avhållsamhet att vara homosexuell skulle inte utgöra något godtagbart skäl för att också handla i enlighet med denna identitet när motsvarande krav inte av någon skulle anföras med avseende på heterosexuell identitet. De flesta, om inte alla, betraktar begreppet heterosexualitet som knutet till ett både vara och ett göra. Givetvis kan det finnas skäl för heterosexuella människor frivilligt eller ofrivilligt grundade för att inte låta sin sexuella identitet komma till uttryck i handling, men ingen skulle vilja framföra en moraliskt förankrad kritik av dem som gör det, förutsatt att de heterosexuella handlingar som ser dagens ljus sker mellan mogna människor utan att vara förenade med kränkningar, övergrepp eller under våld. Vi ser de heterosexuellas göra som naturliga och följdriktiga för att inte säga: självfallna konsekvenser av deras vara, och om någon sade att dessa människor borde avstå från sexuella aktiviteter därför att Gud inte älskar synder, skulle vi nog höja på ögonbrynen och undra vad vederbörande egentligen menar. Ska inte vuxna människor med heterosexuell identitet få leva ut sin sexualitet? Visar inte en sådan ståndpunkt på en bristande respekt för människans fria val och integritet? Kan man förfäkta en sådan här inställning utan att samtidigt göra våld på en persons upplevelse av vem och vad hon eller han är? Och kan därmed inställningen ifråga hävdas samtidigt som man gör gällande att Gud, trots allt, älskar nämnda individer? Är inte detta att älska en människa bland annat att respektera henne för den hon är och vill vara? ÖMSESIDIGHET OCH FRÅNVARO AV KRÄNKNINGAR Professor Torbjörn Tännsjö fokuserade i en debattartikel i Dagens Nyheter för en tid sedan just frågan om sexuellt likaberättigande, och hävdade i den att det är tvivelaktigt att, som bland annat en del kristna och politiska företrädare gör, i etiskt hänseende likställa sexuella relationer mellan mogna hetero- och homosexuella, samtidigt som de inte syns villiga att ens fundera över att vidga detta likaberättigande till att omfatta andra sexuella böjelser som sadism, tidelag, pedofili och så vidare i de fall dessa böjelser inte leder till att någon kommer till skada. Tännsjös huvudsakliga syfte är inte att förfäkta ett likaberättigande med avseende på dessa böjelser, utan att peka på svårigheter för den som vill ifrågasätta en heteronorm position enligt vilken homosexuella ska betraktas som lika normala som heterosexuella. Varför ska bara homosexualitet likställas med heterosexualitet, och ger inte en sådan ståndpunkt utrymme för att andra former av sexualitet nedvärderas, frågar Tännsjö, som själv önskar förespråka den rena hedonismen, enligt vilken Varje form av sexualitet, som inte skadar (plågar) någon, är av godo. (9) På en punkt tycks här Tännsjö göra gemensam sak med en förkunnare som Åke Green, nämligen i så måtto som båda i etiskt hänseende inte tycks se någon skillnad mellan homosexualitet och exempelvis pedofili och djursex. Därmed tycks de också båda begå samma moraliskt relevanta kategorimisstag. Av Greens predikan framgår inte varför han anser att homosexualitet, pedofili och djursex hör hemma i en etiskt likvärdig kategorisering, men Tännsjö tycks för sin del tänka sig att det finns både pedofila och djursexhandlingar som inte leder till att någon kommer till skada, vilket följaktligen skulle jämställa dessa sexuella uttryck med uttryck för en homosexuell identitet. Påståendet är remarkabelt, och bevisbördan får utan tvekan läggas på Tännsjö: när menar han att exempelvis pedofili inte leder till att någon kommer till skada? Vad såväl Green som Tännsjö tycks försumma att ta i beaktande är en kränkningsprincip, enligt vilken sexuella handlingar som leder till att någon upplever sin identitet, sin person och sin integritet kränkas i etiskt hänseende skiljer sig från sexuella handlingar där detta inte är fallet, vilket föranleder ett avståndstagande från de förra men inte de senare. Den som vill göra gällande att Gud älskar syndaren men inte synden kan säkert tillämpa detta påstående också på människor som begår övergrepp och kränkningar, men det betyder inte att alla sexuella aktiviteter som inte faller under den traditionella heteronormativitetens syndaregister skulle kunna jämställas. Det är en avgörande skillnad mellan en situation där två mogna människor ägnar sig åt homosexuella handlingar och en där ett barn utsätts för sexuella övergrepp. Skillnaden ifråga är, i realiteten, lika stor och etiskt tvingande som den som råder mellan en situation där en vuxen har sex med barn och den där två mogna människor ägnar sig åt heterosexuella handlingar och det är en kränkningsprincip som fäller det moraliska utslaget. TRO OCH TEXTTOLKNING Den lärare som tillsammans med elever ägnar sig åt att diskutera etiska aspekter på sexualitet i dess varierande former och det gör inte sällan religionslärare har att ta hänsyn till och lyfta upp kränkningsdimensionen på dagordningen. Etik har inte bara med strikta och mer eller mindre fyrkantiga regelverk att göra, utan måste också lämna utrymme för distinktionsdragningar, preciseringar, flexibilitet och kreativt tänkande, inte minst med hänsyn till situationer där människor kan fara illa och uppleva sig vara föremål för kränkande beteenden. Nu finns det emellertid, sagt med avseende på Green och Tännsjö, ändå en tydligt identifierbar skillnad i motiveringen för deras i sak rätt så likartade resonemang. Den förre, 8. Jfr M Kimmel: Att vara den man är och att göra det man bör om identitet och handling i vår tid, i O Franck (red): Kvinnligt, manligt, barnsligt. Kön, kärlek och föräldraskap i tjugohundratalets Sverige, Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap, Malmö 2001 s Dagens Nyheter RELIGION & LIVSFRÅGOR

15 Bjud in dina elever till det filosofiska samtalet! Hur får vi kunskap? Har vi en fri vilja? Hur ser det goda samhället ut? Utgångspunkten för Filosofi frågor och argument är att filosoferandet bäst äger rum i samtal. Ett rakt språk uppbyggt kring frågor som engagerar och berör, gör tillsammans med den moderna layouten att boken öppnar upp för det filosofiska samtalet i ditt klassrum! 4-färg! Filosofi frågor och argument G5, 270 sidor, fyrfärg. F-pris exkl. moms 252:- Order/Information Tel Fax KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 15

16 ANSVARETS PEDAGOGIK OM DEMOKRATI OCH SEXUALITET men inte den senare, anger som stöd för sin fasta etiska uppdelning mellan å ena sidan (acceptabel) heterosexuell sexualitet och å den andra (oacceptabel) icke heterosexuell sexualitet Guds vilja uttryckt i Bibeln. Det här är en andra problematik där religionslärare har en alldeles särskild uppgift att fylla. Mycket har sagts och skrivits om exempelvis kristna, bibeltroendes inkonsekvens när det gäller vilka förment bibliskt förankrade normer man väljer att företräda och vilka man avstår från att förfäkta. Varför blir vissa bibelord som uttrycker ett avståndstagande mellan sexuella handlingar mellan människor av samma biologiska kön så betydelsefulla att predika och försvara, när andra som talar om klädförbud, hårhållning, dödsstraff för otrohet eller sanktionering av slaveri inte lyfts fram och vårdas på samma sätt? (10) Det är säkert svårt att finna en generell förklaring till detta, men något säger det om hur människor läser Bibeln eller, för den delen, vilken så kallat helig skrift som helst. Ingen kan leva i enlighet med allt som står i Bibeln, inte någon vill det förmodligen heller, därmed måste de som läser den göra ett urval av vad som upplevs vara viktigt och vad som inte gör det och i någon mån kan man kanske här tala om att bibeltolkning inte bara är en fråga om teologi utan också om psykologi. Vad var och en och inte minst religionslärare härvidlag bör förhålla sig öppna till att diskutera och analysera, är därmed teorier och principer som styr olika förhållningssätt till hur (exempelvis) Bibeln bör tolkas. Ingen bok talar utan att någon lyssnar, och ingen läser en text utan att också göra något med den. Vare sig den upplevs som intressant eller trist, värdefull eller lättviktig, görs den till föremål för tolkning, och det är, i synnerhet med avseende på ett så rikt facetterat och omfattande textmaterial som det en bok som Bibeln rymmer, mycket svårt att se hur någon på rimliga grunder skulle kunna göra anspråk på ett generellt och absolut tolkningsföreträde. Ser man till vad Bibeln har att säga om sexuella aktiviteter och relationer finner man också att det även mellan kristna föreligger meningsskiljaktigheter rörande hur dess uttalanden ska förstås, tolkas och tillämpas. Uppfattningarna om vilken betydelse och relevans gamla texter bör tillskrivas i det moderna samhället varierar mellan kristna individer och grupper, och religionslärare har att både visa på detta förhållande, problematisera det i så måtto som inte någon av dessa uppfattningar kan förutsättas vara den enda möjliga eller rätta samt göra denna interpretativa situation till föremål för både etisk, religionsvetenskaplig, exegetisk, historisk och kulturell analys. ATT BELÄGGA MÄNNISKOR MED SKULD Betyder då detta att det är etiskt oberättigat att någonsin, med hänvisning till Bibeln, förfäkta en ståndpunkt som inte medger obegränsad sexuell frihet, försåvitt denna inte tar sig uttryck i kränkande sexuella handlingar? Slutsatsen av ovanstående resonemang är snarare att var och en som upplever sig ha en förankring i Bibelns texter bör fundera över det urval hon eller han gör när det kommer till att sålla mellan alla de normer, påbud och förbud som kan identifieras i desamma, samt, med tanke på risken för att på etiskt och kunskapsteoretiskt svävande grunder forma ställningstaganden rörande sexualitetens vida livsområden som kan leda till att människor kränks, relatera dessa till den demokratiska värdegrundens förespråkande av att vårda värden som individens frihet och integritet, aktning och respekt för människans egenvärde och jämställdhet mellan kvinnor och män (11). Denna värdegrund och dess värden speglar det demokratiska samhällets bärande normer för människors samliv och sociala relationer, och för exempelvis den svenska skolan utgör den den både juridiska och etiska basen för verksamheten i denna. (12) Reflexioner av nämnda slag rör inte alls bara frågor som kan hänföras till en problematik om sexuellt likaberättigande mellan hetero- och homosexuella, eller, som det nu brukar heta, med hänsyn till HBT-gruppen, det vill säga gruppen av homo-, bi- och transsexuella. I en liten skrift med titeln Värt att vänta på, utgiven av en ekumenisk arbetsgrupp med representanter för bland annat Nybygget Ung NU, Oasrörelsen, Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete PU och Svenska Alliansmissionens Ungdom SAU, uppmanas unga människor att ingå äktenskap innan de ägnar sig åt sex tillsammans. Samlaget, heter det på ett ställe, är den sista stationen på en lång resa, en resa som startar med en första beröring, kanske med att man håller varandra i handen. Någonstans mellan den första och sista stationen på resan måste du sätta en gräns, om du vill leva efter Guds vilja. Det är en gräns som inte ska överskridas förrän du gift dig. Sätt gränsen så tidigt, att det blir möjligt för dig att inte mista självbehärskningen, och sätt den hellre för tidigt än för sent. Det förlorar du ingenting på! (13). De därpå följande råden är delvis av en högst praktisk natur Smek inte varandra på delar av kroppen som täcks av badbyxor eller bikini och behåll kläderna på! (14), och dessutom understryks att det alls inte bara är sex tillsammans med någon annan, utan också sexuell aktivitet på egen hand, som bör undvikas. Också onani räknas in bland de synder som inte är önskvärda i Guds ögon, och i nämnda skrift finns råd också till den som har svårt att synda på denna punkt och är ledsen eller arg över detta: Du ska försöka få det som du saknar. Fyll tomrummet med något gott. Använd din energi till att göra något aktivt tillsammans med andra istället för att använda ditt krut till att vara arg på dig själv. Det ger dig garanterat mer! Ägna dig åt dina vänner och dina intressen. Sluta vara passiv. Det är hårt att övervinna sig själv, men det är det värt. Onani kan bekämpas med vänskap, arbete och bön. Tala 10. Jfr O Franck: Förtryckets grundvalar. Norm och avvikelse i argument om homosexuellas, invnadrares och kvinnors rättigheter, Studia Philosophiae Religionis 22/Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), Malmö 2002 s 50ff 11. G Zackari och F Modigh: Värdegrundsboken, Utbildningsdepartementet, Stockholm Lpf Värt att vänta på, Hässleholm s 14f. (Ansvariga för skriften har en hemsida på adress www. ungtro.com/vavps). 14. A a s RELIGION & LIVSFRÅGOR

17 KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 17

18 ANSVARETS PEDAGOGIK OM DEMOKRATI OCH SEXUALITET med någon en ledare i församlingen eller någon annan du har förtroende för. Du är inte ensam om hur du har det! (15). Man kan, i relation till den demokratiska värdegrundens värden rörande bland annat individens frihet och integritet, fråga sig om nämnda uppmaningar att avstå varje form av sexuell aktivitet utanför äktenskapets fasta ramar, också den som sker på egen hand, kan förenas med nämnda värden, och med vilken rätt någon anser sig kunna uppmana ungdomar att inte ägna sig åt sex tillsammans med andra och inte heller i form av onani? Det bör i det här sammanhanget poängteras att det i Värt att vänta på återkommande framhålls, att Gud älskar syndare snarare än är primärt intresserad av att döma eller förkasta dem, och att sexuella synder i princip inte är allvarligare än andra: Ur Guds synvinkel är det ingen skillnad på synder. Han förlåter alla synder som vi bekänner för honom och han vill hjälpa dig att komma vidare (16). Kvarstår gör emellertid ett tydligt och fast avgränsat regelverk för vad en människa, enligt den aktuella ståndpunkten, är tillåten att göra med sin sexualitet, och en uttalad uppmaning att den som går utanför detta ramverk är att betrakta som en syndare i behov av förlåtelse. Därmed uppkommer också frågan i vad mån någon till exempel med hänvisning till en eller annan tolkning av en helig skrifts texter har rätt att förklara för en annan människa att vederbörande gör något otillbörligt och bör känna skuld och ånger för detta, och om det här i så fall kan harmoniera med att en respekt för individens frihet och integritet upprätthålls? Vi har redan tidigare diskuterat situationer där någon använder sin frihet för att kränka andra, och uttalat oss för att de måste skiljas från situationer där kränkning inte föreligger. För att resonemanget i Värt att vänta på ska kunna anses vara hållbart, måste således sex utanför äktenskapet, tillsammans med andra eller på egen hand, således kunna klassificeras som kränkande eller på annat sätt värt att klandra. Det är svårt att se hur den som ägnar sig åt onani åtminstone på de sätt de flesta gör skulle kunna vara uttryck för kränkande beteende, och ingenstans i nämnda skrift antyds att de typer av sex tillsammans med andra som avses har med övergrepp eller tilltvingande att göra. Vad vi talar om är således sexuella aktiviteter som är högst frivilliga och som förmodligen därför de flesta människor skulle anse vara helt i harmoni med vad man i enlighet med värdegrundens tal om individens frihet och integritet har rätt att göra. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att författarna till Värt att vänta på i Bibeln anser sig ha funnit en ovedersäglig sanning om vad Gud anser om människans rätt på sexualitetens område, och att inte någon mänsklig individ eftersom vederbörande är människa och inte Gud kan sätta sig upp mot denna sanning. Därmed har också de som förstått innebörden av densamma rätt att för de som inte förstått den förklara den, och meddela att det som de trodde att de hade rätt att göra i själva verket var förkastligt i Guds ögon. Ingenstans i nämnda skrift anges emellertid att det som förespråkas bygger på en tolkning av Bibeln. Ingenstans broderas heller några reservationer ut med hänsyn till det förhållandet, att det inte är etiskt oproblematiskt att inte minst i en offentligt tillgänglig dokumentation medverka till att människor kan beläggas med skuld. Vi är alla sexuella varelser, den sexuella driften är det instämmer också författarna till skriften i (17) ofta stark och kraftfull, många människor upplever i sexualiteten en befrielse och en livsnära njutning, en upplevelse av mening, utan att därför kanske vara benägna för eller ens ha funderat över att denna skulle vara oönskad av Gud i händelse av att den företas utanför äktenskapets presumtivt fasta ramar. Ja, för inte så få skulle nog sexuella upplevelser tillsammans med andra eller på egen hand rentav kunna sägas höra till det där som djupast angår, därför att det sexualiteten ger tillfälle att uppleva tycks vara något som är del av livets både yttersta och innersta mening kärlek, vilket är ett begrepp med vida tolkningsmöjligheter. Och man kan då förstås undra vilket intresse Gud skulle kunna tänkas ha att vilja förmena människor en sådan upplevelse om den inte sker inom ramen för ett äktenskap? STÅR GUD ÖVER VÄRDEGRUNDEN? Det kan inte nog understrykas, att den som med hänsyn till en eller annan tolkning av exempelvis bibliska texter förfäktar en given ståndpunkt med relevans för människors vardagsliv har ett ansvar för hur hon eller han hanterar denna i förhållande till andra. I det nyss angivna exemplet talar författarna till Värt att vänta på mycket och länge om människors och inte minst unga människors ansvar för att på sexualitetens område hålla sig till de gudomliga påbud de tyckt sig finna i vissa bibelcitat. Däremot berör de inte frågan vilket ansvar de själva har för att dels ange att denna tolkning är en av flera möjliga, och dels inte uttrycka sig på ett sådant sätt att människor riskerar att fara illa till följd av en tillvitad skuld och ett uppmanat behov av ånger. Problematiken är i grunden densamma om än i specifika fall mer dramatisk på en rad områden som har med kön, sexualitet, makt och religion att göra. Med vilken rätt förfäktar vissa bibelläsare att homosexuella personer bör leva i celibat och, kanske, till och med göra sig till föremål för botande behandlingar? (18) Med vilken rätt anser sig vissa män vara kvinnans överhuvud och bestämma över hennes liv, önskvärda roller och sexualitet? Med vilken rätt hävdar vissa människor explicit eller implicit att traditionella heteronorma könsrollsmönster och könsordningar har stöd i en gudomlig vilja i Bibeln, i Koranen eller någon annanstans? Den demokratiska värdegrundens värden kan mycket väl harmonieras med en varm och helhjärtad religiös tro och livssyn och för de allra flesta människor uppstår här inte heller något problem, utan snarare befriande möjligheter när det gäller en ljus, vidsynt och kärleksfull syn på varje människa älskad i Guds ögon. Det förutsätter emellertid att specifika religiösa texters förmenta helighet inte uppfattas som vore de läsbara och begripliga utan att tolkas av högst mänskliga mottagare av det som kanske förstås vara Guds ord till världen. 15. A a s A a s A a s Jfr L Gårdfeldt: Bota-homo-rörelsernas könsideologi, i O Franck (red): Kvinnligt, manligt, barnsligt. Kön, kärlek och föräldraskap i tjugohundratalets Sverige, Årsbok för Föreningen Lärare i Religionskunskap, Malmö 2001 s RELIGION & LIVSFRÅGOR

19 På en rad områden kan man se hur konflikter uppstår mellan den demokratiska värdegrundens värden och fundamentalistiskt ensidiga tolkningar av påstått gudomliga texter. Här har religionslärare vid sidan om tidigare nämnda två uppgifter: att etiskt hantera kränkningsprincipens interpretation och tillämpning och att analysera tro som tolkning en tredje betydande arbetsuppgift: att diskutera relationen mellan den demokratiska värdegrunden och tolkningar, i förhållande till dess värden harmoniska såväl som disharmoniska, av heliga texter. SLUTSATS: SEXUELLT RELATERADE RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Jag inledde den här uppsatsen med en kommentar till hur Perolov Pehrsons debattinlägg angående homosexuella mäns ansvar för sin sexualitet skulle kunna tas som utgångspunkt för den som, genom att utveckla dess resonemang till en kritik av homosexualitet som sådan, kunde missbruka det i icke önskvärd riktning. Ingenting av det som ovan sagts motsäger Pehrsons huvudtes, nämligen att de personer som löper risk att ge andra och själva få den nya och aggressiva hiv-infektion som nyligen upptäckts bör uppmanas att ta ett särskilt ansvar med hänsyn till tänkbara riskbeteenden. Att säga till någon att vederbörande bör ta ansvar för sin sexualitet, är i sig självt inte att värdera denna sexualitet. Om någon ägnar sig åt en viss typ av sexuella handlingar vilka är förknippade med specifika och allvarliga risker, vore det snarast oetiskt av sakkunniga att inte upplysa och påminna honom eller henne om dessa, och medvetandegöra om ett behov av särskilt ansvar. Jag tror emellertid att sådana här berättigade förhållningssätt lätt kan inlemmas i och tas till intäkt för oberättigade moraliseranden av vissa uttryck för sexuell identitet, vilka strider mot den demokratiska värdegrundens värden till exempel det värde som talar om individens frihet och integritet. Inte minst kan så vara fallet när det kommer till konservativa religiösa eller andra grupper som av en eller annan anledning anser sig ha rätt att klassificera bestämda sexuella beteenden som inte kränker såsom icke önskvärda eller syndiga. Vi har ovan särskilt diskuterat relevanta argument med hänsyn till homosexuella handlingar, och det är inte särskilt svårt att tänka sig parallella och intentionellt likartade argument för andra former av sexuella handlingsmönster. Härvidlag har, menar jag, i synnerhet religionslärare ett värdegrundsansvar för att analysera argument och göra dem tydliga, diskutera tolkningsfrågor i både religionsvetenskapligt och i etiskt perspektiv samt, inte minst, göra vad de kan för att medverka till eftertanke, reflexion och kunskap som motverkar en oetisk tillämpning av det etiskt oundgängliga begreppet ansvar. OLOF FRANCK Lärare lär Synpunkter på religionskunskapen Samtal behövs! Tänk på Cancerfonden! genom fortbildningskurser, resor, m.m. och inte minst av varandra. Informera gärna Dina kollegor här i RoL! Berätta om resan, som gav Dig kunskap och inspiration! Berätta om kursen, som var bra och innehållsrik! Hör av Dig till redaktionen! Det är Din tidning! Hur ser Du på religionskunskapens uppdrag och uppgift? Vad händer med re-ämnet och re-undervisningen just på Din skola? Vilka utmaningar och möjligheter finns det? Skriv och berätta i RoL! I RoL är Du alltid välkommen att säga Din mening! Vill du hedra minnet av en bortgången släkting eller vän? Ge då en minnesgåva via Cancerfonden. De anhöriga får en hälsning från dig och cancerforskningen får ett välkommet stöd i kampen mot cancer. Meddela oss den avlidnes namn och adressen till närmaste anhörig (öppet dygnet runt) pg Besök FLR:s hemsida! KÄRLEKENS MANIFEST 2:05 19

20 UR SKOLVERKETS EXEMPELSAMLING Likvärdig bedömning och betygsättning i religionskunskap Att göra bedömningar och att sätta betyg ingår i våra arbetsuppgifter som lärare, men på vilka grunder gör vi detta och vilka är våra redskap och verktyg? Vad och hur gör vi? Inte minst i ämnet religionskunskap, som har ett särskilt ansvar för samtal om rätt och rättvisa, är detta viktiga och utmanande frågor. Vi ger här några smakprov ur Skolverkets text och exempelsamling som gäller bedömning i religionskunskap. Se vidare och välj sedan betyg! mvg g eleven har deltagit... eleven har tagit del av... Perspektiv på religionskunskapen Ämnet religionskunskap är angeläget för ungdomar. Att tillsammans få bearbeta de livsviktiga frågorna om identitet, relationer, rättvisa och mening är lockande och meningsfullt enligt eleverna. Att dessutom få relatera svenska traditioner till en internationell kontext för att få en större förståelse för mångkulturalitetens rikedom och komplexitet gör inte ämnet mindre viktigt och meningsfullt. Ämnet borde verkligen ligga i tiden. I undersökningar hur ämnet hanteras i skolan framträder en mindre positiv bild. Religionskunskap finns i realiteten bara sporadiskt i vissa skolor. Särskilt fram till skolår 6 är detta uppenbart. På många håll saknas en medvetenhet om ämnets mål och ett genomtänkt didaktiskt förhållningssätt. Det är ofta svårt att finna en röd tråd i planeringen. Som kärnämne har ämnet en mer naturlig plats på gymnasieskolan men där finns andra problem. Det är inte utan fog som man kan beskriva religionskunskapen som ett ämne i kris. Ett ämne där de potentiella möjligheterna inte utnyttjas. Varför är det så? Naturligtvis finns det inga enkla eller entydiga svar och naturligtvis fungerar ämnet alldeles utmärkt på många håll. Här ger vi några tankar om sådant som skapar osäkerhet inför religionskunskapen. ÄMNETS IDENTITET ÄR OSÄKER Inget ämne har debatterats så mycket genom tiderna i skolan. Från att ha varit ett redskap för att dana kristna samhällsmedborgare till att ha blivit ett samhällsorienterande ämne som skulle ge en objektiv bild av olika religioner och livsåskådningar är ämnet idag något tredje. Ämnet ska hjälpa eleverna att aktivt bearbeta frågor om livet, om tron och etiken och uppmuntra dem till att ta ställning. Samtidigt ska en rättvisande och levande kunskap förmedlas om olika uttryck för tro, etik och livsåskådning. Hur personligt och hur levande får ämnet bli? En rädsla för att hamna i någon typ av konfessionellt ämne, eller att själv riskera att beröras i sin egen livstolkning, samtidigt som det står klart att ett rent objektivt förhållningssätt till ämnesinnehållet lätt resulterar i en oengagerad och trist undervisning. GÅR DET ATT BEDÖMA ELEVERS KUNSKAPER VAD GÄLLER TRO, ETIK OCH SYN PÅ LIVET? Bedömningsfrågorna ställer till med bekymmer för lärarna. Att bedöma kunskaper inom detta ämne kräver delvis något annat perspektiv än matematik och språk. Inget facit eller exakta svar finns inom stora delar av ämnesinnehållet. Många känner osäkerhet hur en rättvis bedömning sker. Detta medför ibland att lärare väljer ut sådant innehåll som gör det lättare att bedöma kunskaperna. Förhållningssättet kan påverka och begränsa undervisningens inriktning mot mer beskrivande än reflekterande. ETT ÄMNE ELLER TRE? Ämnets innehåll beskrivs i kursplanen för grundskolan i tre delar, Livsfrågor, Etik samt Tro och tradition. Är detta tre olika delar eller är det tre perspektiv som ska vara med i all undervisning? Många lärare ger uttryck för en osäkerhet om vad som ska räknas som religionskunskap. Om man har ett tema om vänskap utan att alls tala om olika religioners syn på ämnet, är det religionskunskap? Blir de etiska frågorna som diskuteras i skolan en del av religionskunskapen först då man relaterar de egna tankarna till religiösa system och livsåskådningar? LIVSFRÅGOR SOM KUNSKAPSOMRÅDE? Alla kända undersökningar visar att såväl elever som lärare säger att livsfrågor är mycket viktiga att ta upp i skolan, men bara ett fåtal lärare tycks göra detta medvetet eller metodiskt och räknar det som religionskunskap. Man hänvisar ofta till att livsfrågor är något som dyker upp både nu och då när något är aktuellt i klassen. Naturligtvis är detta både bra och nödvändigt i skolan men uppdraget som ämnesbeskrivningen 20 RELIGION & LIVSFRÅGOR

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck. Vilka är vi? och förtryck. är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld Fryshuset har en särställning inom Sveriges ideella sektor med verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN.

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Sida 1 av 5 INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Odysséteatern har tagit del av undersökningar som gjorts av till exempel Länsstyrelserna och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 UPPDATERAS INFÖR VARJE LÄSÅR Skolans vision På Vänergymnasiet strävar vi efter att alla elever känner sig delaktiga, trygga och sedda. Detta är ett

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer