Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår

Transkript

1

2 Caput=huvud Collum=hals Truncus=bål carpus metacarpus digiti manus, pollex Vuxen människa ben (beroende på hur man räknar) En baby har ca 300 ben Största: femur (lårben) Minsta: stapes (stigbygeln) Brachium=överarm Antebrachium=underarm Femur=lår Crus=underben Pes=fot Manus=hand tarsus metatarsus digiti pedis, hallux

3

4

5 Ledbrosk Blodbildning. Mest fett men kan omvandlas till röd vid behov Benmärg: ca 2.5 kg i en vuxen person

6 Namn Efternamn 6 september

7 (Glasbrosk; blåvitt) (Gråvitt) (Gulaktigt)

8 (Vertebrae cervicales) (Vertebrae thoracicae) (Vertebrae lumbales) = Korsben; os sacrum = Svansben; os coccygis

9 Processus transversi = tvärutskotten Processus spinosus = taggutskott. Förankring För muskler och ligament. Arcus vertebrae = kotbåge Kotkropp Discus intervertebralis = Mellankotsskiva. Fjädrande effekt. Tillåter små rörelser mellan kotorna. Facettled Anulus fibrosus Nucleus pulposus Kotkropp Corpus vertebrae = kotkropp Foramen vertebrale = kothål Bildar canalis vertebralis = kotkanalen. Nerver och ryggmärg. Foramen intravertebralis

10

11 Vertebrae cervicales (C1-C7) Tvärutskotten är perforerade av varsitt hål, foramen transversarium (för kotartärerna; arteria vertebralis) 7:e halskotan kallas den framstående kotan; vertebra prominens (den som syns när nacken böjs framåt) De två översta halskotorna skiljer sig markant Atlas, C1: närmast huvudet. Leden mellan atlas och huvud kallas ja-led. Formad som en ring, saknar kotkropp. Axis, C2: har dens = tapputskott som sticker upp i atlas. Hålls på plats av ligamentum cruciforme atlantis. Leden mellan atlas och axis kallas nej-led.

12 Atlas (C1) och Axis (C2) Foramen transversarium (Processus transversus) (Processus spinosus)

13 Namn Efternamn 6 september

14 Jämförelse mellan vertebrae C4 T6 L2 Namn Efternamn 6 september

15 C4 T6 Fovea costalis L2 Namn Efternamn 6 september

16 Os sacrum och os coccygis S1-S5 växer ihop till ett ben, os sacrum = korsbenet Co 4 eller 5 vertebrae cocygeae växer ihop till ett ben, os coccygis = svansbenet

17

18 (Costae). Manubrium sterni (= handtaget ) Corpus sterni = kropp Angulus sterni = bröstbensvinkeln Processus xiphoideus

19 Art. sternoclavicularis 1-7 når fram till sternum; 7 längst 8-10 intill mitten av ovanför liggande cartilago costalis slutar fritt

20 Caput humeri Art. humeri

21 Scapula Namn Efternamn 6 september

22 Handlov Carpus Mellanhand Metacarpus Fingrar

23 Bäckenet består av tre delar: 2x Os coxae, os sacrum Art. sacroiliaca Höftbenet Tarmbenet Blygdbenet Sittbenet Os sacrum Korsbenet Os coccygis Symfysen

24 Caput femoris Collum femoris =Lårbenshalsen Trochanter major =Yttre vändknölen Art. coxae Art genu Knäled Menisker Korsband

25 Art. genu Patella Medial menisk Lateral menisk Främre korsband Bakre korsband Namn Efternamn 6 september

26 Tåben Mellanfotsben Vristben

27 Allmän ledlära Led=articulatio; benförbindelse Bindvävsförbindelser - Syndesmoser (band; ex ligament mellan ulna/radius) lågrörliga - Suturer (sömmar; ex huvudet) orörliga - Gomphoser (ex tänder) orörliga Broskförbindelser - Synchondroser, ex mellan Costa I och sternum, lågrörliga - Symphyser, ex mellankotsdisk, lågrörliga Ledförbindelser; synovialleder, tillåter stora rörelser; Äkta leder - Många olika typer 27

28 - Förväxla ej med senor; vilka förbinder skelettmuskler med ben

29 - Fibrös bindväv håller samman skallens ben

30 Gomphosis En fibrös, nästan orörlig förbindelse som förbinder tänderna till mandibularis eller maxillaris

31 Synchondroser Rörbenens epifysbrosk (förbenas) Mellan tarm, sitt-och blygdbenen (förbenas) Mellan första revbenet och bröstbenet

32 -Benen förbinds av fibrös broskplatta; ger en viss rörlighet

33 Benen i synovialleden hålls ihop av synovia och ligament. Ledhålan innehåller synovia, en vätska som produceras av synovialhinnan. Smörjer och ger näring. Innehåller hyaluronsyra. (bindväv) (Hyalint)

34

35 (A. spheriodea)

36 (A. cylindrica) ; vinkelrätt mot benets längdriktning -Förhindrar rör. på sidorna

37 (A. trochoidea) ; i benets längdriktning

38 krökningen större i ett plan än i det motsatta (A. ellipsiodea)

39 (A. sellaris)

40 (A. plana)

41

42 Dorsalflexion Planarflexion (supination) (pronation) Medicinsk terminologi 6 september

43 ; ca 640 muskler Vilka funktioner har kroppens olika muskler?

44 , ex. genom peristaltik -Stöd och skydd av inre organ (bukväggen) -Kontrollerar kroppens öppningar (tömning av tarm och urinblåsa) -Reglerar blodflöde

45 Tre typer av muskulatur

46

47 Muskelarkitektur =sfinkter Parallella = vanligast; fascior är parallella till långa muskelaxeln Fusiform = spolformad ( musculus ) Konvergenta = alla muskelfibrer samlas i ett fäste Pennata = en eller flera senor i muskeln Cirkulära= fibrerna koncentriskt arrangerade runt en öppning

48 Senor (tendae) 1. Förbinder skelettmuskler med ben (jmf ledband!) 2. De flesta har runda tvärsnitt; platta kallas aponeuroser 3. Korta eller långa; längsta är akillessenan på hälen 4. Står emot anspänningen när en muskel kontraheras. Är lite vågiga i avslappnat tillstånd. 5. Vita och pärlemorglänsande 48

49 Musklernas hjälpapparater 1. Muskelfascior = bindvävshinnor 2. Retinacula = kollagenband som håller ner senorna mot underlaget 3. Senskidor (vaginae tendinis) och 4. Slemsäckar (bursae) = minskar friktion

50 Muskelfascior Kollagen bindvävshinna runt en muskel eller muskelgrupp. Ytliga och mellan muskler; septa intermuscularia Fixeras till skelettet

51 Senskidor med synovialvätska omger senor. Retinacula håller ner senorna mot underlaget. Senskidor Flexor retinaculum Senor Svullnad i senskidor kan ge karpaltunnelsyndrom

52 Exempel på bursae

53 Antagonistiska muskler -muskler kan endast kontraheras Musculus biceps brachii = böjmuskel; böjer armen Musculus triceps brachii=sträckmuskel; sträcker armen När den ena kontraheras sträcks den andra

54

55 Några svenska namn

56 Djupa (egentliga) ryggmuskler: Erector spinae

57 Abdomens djupa muskler Namn Efternamn 6 september

58 Abdomens ytliga muskler Namn Efternamn 6 september

59 Namn Efternamn 6 september

60 Namn Efternamn 6 september

61

62 Namn Efternamn 6 september

63 Pectoralis major Humerus; Adduktion Medial rotation Flexion (övre) Extension (nedre) Namn Efternamn 6 september

64 M. Deltoideus Humerus Ant.;flexion, medial rotation Med.; abduktion Post.; extension, lateral rot. Namn Efternamn 6 september

65 Namn Efternamn 6 september

66 Humerus; Extension Adduktion Medial rotation (Klättring) Namn Efternamn 6 september

67 M. Trapezius Scapula; Höjs Sänks Förs bakåt Namn Efternamn 6 september

68 Biceps och triceps brachii Underarm Supination, flexion Extension Namn Efternamn 6 september

69 Diaphragma (mellangärdet) och intercostalmuskler Skiva av muskler och bindväv som skiljer brösthåla från bukhåla

70 Adductor-gruppen M. Iliopsoas M. Sartorius M. tibialis anterior M. soleus

71 M. iliopsoas m. iliacus m. psoas major Från kotpelaren till femur Från os ileum till psoassenan o femur Flexion och stabilisering Av höftleden Namn Efternamn 6 september

72 Gluteus maximus Extenderar höftleden (ställa sig upp) Namn Efternamn 6 september

73 M. Quadriceps femoris Rectus femoris Vastus lateralis Vastus medialis Vastus intermedius Från os ilium (rf) samt femur (vl, vm, vi) Till patella o tibia (via ligament) Extenderar knäleden Flekterar höftleden (med m. iliopsoas) Namn Efternamn 6 september

74 M. triceps surae m. gastrocnemicus Plantarfexion (vid extenderat knä) Höjer hälen vid gång Flexion av knäleden m. soleus Plantarflexion (oavsett knäledens position) Namn Efternamn 6 september