Rörelseapparaten. Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rörelseapparaten. Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet"

Transkript

1 Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet

2 SKELETTET Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Endokrin / 2010

3 Bild 7.1 Rörben (lårbenet) i genomskärning, (Människokroppen, Sand 2006) Benvävnad Epifys (ände) Epifysskiva tillväxtzon Diafys (skaft) Kompakt ben Spongiöst ben Röd benmärg Märghåla Gul benmärg Periost Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen

4 Benceller Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll Figure 4. An osteoclast, osteoblasts and osteocytes (across the bottom) Källa: The National Institutes of Health (NIH)

5 Tillväxt Epifysskivan Tillväxthormon Insulin Thyroideahormon Könshormon

6 Skelettröntgenbilder Vänster hand (flicka 11 år) Höger fot

7 Benindelning Rörben Platta ben Oregelbundna ben

8 Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

9 SKALLEN = CRANIUM Os frontale pannbenet Os parietale - hjässbenet Os nasale näsbenet Os occipitale nackbenet Os zygomaticum okbenet Maxilla överkäksbenet Mandibula- underkäksbenet Foramen magnum stora nackhålet i nackbenet

10 SKALLEN = CRANIUM = Pannben = Hjässben = Näsben = Tårben = Silben = Kilben = Nackben = Tinningbenet = Okben! = Överkäksben = Underkäksben

11 7 = Stora nackhålet Foramen magnum

12 SINUS = BIHÅLOR Sinus frontalis = Pannhålor Sinus maxillares = Käkhålor Sinus ethmoidales = Silbenhålor Sinus sphenoidales = Kilbenshålor ORBITA = ÖGONHÅLA SUTURER=BENSÖMMAR FRÄMRE FONTANELLEN

13 RYGGRADEN COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII halskotor Vertebrae thoracicae ThI- ThXII bröstkotor Vertebrae lumbales LI-LV ländkotor Halsryggslordos Bröstryggskyfos Ländryggslordos Scolios Os sacrum korsbenet Os Coccygis, coccyx svansbenet

14 RYGGRADEN = COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII Halskotor, Halsrygg Vertebrae thoracicae ThI-ThXII Bröstkotor, Bröstrygg Vertebrae lumbales LI-LV, Ländkotor, Ländrygg Os sacrum, korsbenet, Korsryggen Os Coccygis, coccyx svansbenet

15 1. Halsryggslordosen 3. Ländryggslordosen 4. Bröstryggskyfosen 4 Scolios 3

16 Dens axis

17 Kota = vertebra, kotor = vertebrae 1. Processus spinosus, taggutskottet 2. Arcus vertebrae kotbågen 3+9Processus transversus, tvärutskottet 4.Foramen vertebrale, kothålet 6. Corpus vertebrae, kotkroppen 8.Processus articularis, ledutskottet

18 Discus intervertebralis = mellankotsskiva Foramen intervertebrale = mellankotshål

19 THORAX = BRÖSTKORG Revben, costa I-XII, costae I-VII fäster direkt på sternum VIII-X indirekt på sternum, bildar revbensbågen, arcus costalis XI-XII slutar fritt i bålväggen Sternum, bröstbenet

20 Clavicula = nyckelbenet, scapula = skulderbladet Acromioclavicular-leden Sternoclavikular-leden acromion På scapulas baksida finns en benås som heter spina scapulae Lat Cavitas glenoidalis = ledpannan på scapula) Processus Coracoideus Med

21 Tuberculum majus Tuberculum minus Lat. Humerus = överarmsbenet Caput humeri Collum anatomicum Collum chirurgicum Med. Epikondyler (lat + med)

22 Ulna = armbågsbenet, radius = strålbenet Lat Med Processus styloideus radii Processus styloideus ulnae

23 Handen = Manus Falangben a.distal b.medial c.proximal 2. MCP-led metacarpophalangealled 3. DIP-led distal interfalangealled 4. PIP-led proximal interfalangealled 5. Metacarpalben, mellanhandsben 6. Carpalben handlovsben 8st varav båtbenet är ett 7. Os scaphoideum båtbenet 8. Radius 9. Ulna Handens fingrar benämns I-V och räknas från tummen

24 Pelvis = bäcken G H J I A. Os ilium tarmbenet B. Os sacrum korsbenet C. Acetabulum höftledspannan D. Os pubis blygdbenet E. Symfysen blygdbensfog F. Os Ischii sittbenet G. Crista ilica höftbenskammen H. Spina ilica superior I. Sacrum J. Sacroiliacaleder A+D+F= Os coxa höftben

25 Könsbetingade skillnader i bäckenformen Märks tydligt först efter puberteten Kvinnliga bäckenet är rymligare, lägre och bredare Bäckeningången mer hjärtformad hos mannen och mer oval hos kvinnan Bäckenutgången är trängre hos mannen eftersom sittbenens utskott sitter närmare varandra än hos kvinnan

26 C Lat. A B D Med. E Femur = lårben (sett bakifrån) A. Caput femoris lårbenshuvud B. Collum femoris lårbenshals C. Trochanter major D. Trochanter minor E. Femurkondyler (lat. och med.)

27 Tibia = skenben, fibula = vadben Laterala och mediala malleolerna Lat. Med. Laterala och mediala Tibiakondylerna Eminentia intercondylaris Caput fibulae Tuberositas tibiae

28 Fot = pes, pedis Hälben calcanus Språngben talus Vristben tarsalben 7st varav hälbenet och språngbenet är två. Mellanfoten metatarsalben Tåben falangben (se handen) Fotens tår och mellanfotsben benämns I-V och räknas från stortån.

29 Sesamben

30 LEDER

31 Articulatio LEDER Förbindelse mellan ben Synovialled - äkta led Fog fibrös förbindelse broskförbindelse

32 Synovialled Ledhuvud med ledbrosk (brosk = chondros) Ledpanna med ledbrosk Broskskiva disk, menisk Synovialmembran omger leden, synovialvätska ledvätska minskar friktion förser brosket med näring Ledkapsel Ledband förstärker leden inuti eller/och utanför leden Bursa slemsäck hindrar friktion mellan sena/muskel och ben Bild 7.5 a Schematisk teckning av en synovialled. (Människokroppen, Sand 2006)

33 Synovialleder Exempel på synovialleder: Kulled Vridled Gångjärnsled Sadelled

34 Axelleden Caput humeri (ledhuvud) och cavitas glenoidalis (ledpanna) bildar leden Kapseln är slapp, nästan ingen förstärkning av band Acromion och processus bildar ledens tak Ledpannan är fyra gånger mindre än ledhuvudet Kroppens mest rörliga led Kulled

35 Armbågsleden Humerus, ulna och radius ligger i samma kapsel och består av tre leder Humerus och ulna ledar mot varandra genom olecranon (ledpanna) och mediala humeruskondylen (ledhuvud). Gångjärnsled. Laterala humeruskondylen och radius ledar mot varandra. (Tveksam kulled.) Radius och ulna ledar mot varandra. Vridled.

36 Höftleden Caput femoris är ledhuvud och acetabulum ledpanna Stor rörelseförmåga Säkras med kraftiga och talrika muskler Kulled

37 Knäleden Femurkondylerna ledhuvud Tibia ledpanna Patella knäskålen Menisker lat. och med. Korsband främre och bakre Kollateralligament lat. och med. Patellarsenan Gångjärnsled

38 MUSKLER

39 MUSKLER -muskelns uppbyggnad

40 Muskelcellen = muskelfiber -motorisk enhet -muskelcellens uppbyggnad

41 Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler -acetylkolin i den neuromuskulära synapsen -lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts

42 SARKOMER, AKTIN, MYOSIN,Z-BAND Sarkomer Mysin Aktin

43 1. Nervändslutet bildar synaps med flera muskelceller 2. En aktionspotential utlöses i muskelcellen 3. Ca kommer in i cellen 4. Aktinfilamentet blottläggs för myosinhuvudena, vilka binder sig till aktinfilamentena 5. Myosinhuvudena vrids och aktinfilamentena förskjuts i förhållande till myosinfilamentena och sarkomeret förkortas 6. ATP binder sig till myosinhuvudena och förbindelsen aktin-mysin bryts

44 6. ATP spjälkas och den frigjorda energin rätar upp mysinhuvudena upprepas så länge det finns en förhöjd nivå av Ca i cellen 8. Jonpumpar pumpar ut Ca ur cellen och muskelfibern slappnar av

45 Från blodet till muskelcellen Glukos Syre Fettsyror Till blodet från muskelcellen mjölksyra

46 Isometrisk- Isoton muskelkontraktion Agonister Antagonister Ursprung Fäste Extensorer = sträckare Flexorer = böjare Senor - senskidor

47 m. sternocleidomastoideus Bröstbenet till utskottet bakom örat Påverkar huvudets rörelser

48 m. trapezius Från nackbenet och halsbröstryggen till skulderbladet och nyckelbenet Påverkar skuldergördeln och i viss mån övre extremiteterna

49 m. latissimus dorsi Från ryggen till överarmen Påverkar armens rörelse

50 m. deltoideus Från skulderbladet och nyckelbenet till överarmens utsida Lyfter överarmen

51 m. pectoralis major Från bröstkorgens framsida till överarmen Påverkar överarmens rörelse

52 m. biceps brachii och m. triceps brachii 1. m. biceps brachii Böjer armbågsleden Från skulderbladet till proximala underarmen 2. m.triceps brachii Sträcker armbågsleden Från skulderbladet och överarmsbenet till underarmen

53 m.m. intercostales externa och m.m.intercostales externa 1. m.m. intercostales externa Inandning Ytterst mellan revbenen 2. m.m. intercostales interna Utandning Innerst mellan revbenen

54 Diaphragma = mellangärdet Viktigaste andningsmuskeln (inandning) Avgränsar brösthålan från bukhålan Deltar i bukpressen Har hål för kärl och matstrupe N. phrenicus

55 Bukmuskulaturen 1. m.obliquus externus abdominis, m.obliquus internus abdominis, m.transversus abdominis Skyddar bukorganen Bukpress Rörelser i bålen 2. m. rectus abdominis Framåtböjning Från bröstbenet till blygdbenet

56 m. erector spinae Från bäckenet till nackbenet Kroppshållningen Används då ryggen ska rätas ut

57 m. gluteus maximus, medius och minimus Från bäckenet till lårbenet Sätesmusklerna Sträcker höften

58 m. iliopsoas Från ryggraden och bäckenet till lårbenet Böjer höften

59 m.quadriceps femoris Från bäckenet och proximala lårbenet till skenbenet Lårets framsida Sträcker knäleden

60 m. biceps femoris Från sittbenet till underbenet Lårets baksida Böjer knäleden Ingår i hamstringsmuskeln

61 m. triceps surae Från underbensbenen och distala lårbenet till hälbenet Fäster på hälbenet via achillessenan = hälsenan Tårna mot golvet

62 Extensorer = sträckare Flexorer = böjare

Rörelseapparaten SKELETTET

Rörelseapparaten SKELETTET Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi, SJSB14 Roland Bendroth, Lunds universitet SKELETTET Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Endokrin /

Läs mer

2013-03-20 RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

2013-03-20 RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 EWA GRÖNLUND VT-13 SKELETTET Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå 1 Benvävnad Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen

Läs mer

Benceller. Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll

Benceller. Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi Roland Bendroth P.G.Dipl.Image Reporting,BCU,UK Beskrivande Radiograf Klinisk Vejleder BDA Nordsjaellands Hospital Hilleröd, DANMARK SKELETTET Benceller Osteoblast

Läs mer

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna

Läs mer

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera Laborationer Laborationerna är till för att befästa era anatomiska kunskaper och att ge praktisk övning i att hitta, studera och förstå funktionen av människokroppens anatomi. De givna frågorna kan vara

Läs mer

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat Kroppen Skelettet Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen,

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ

267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ 267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ 1 Inledning och Allmän benlära Jag nämnde att osteologi är studiet av alla ryggradsdjurs skelett, såväl människans som de övriga djuren. Men i denna

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att

Läs mer

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar. Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha

Läs mer

Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår

Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår Caput=huvud Collum=hals Truncus=bål carpus metacarpus digiti manus, pollex Vuxen människa 206-220 ben (beroende på hur man räknar) En baby har ca 300 ben Största: femur (lårben) Minsta: stapes (stigbygeln)

Läs mer

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Kroppens leder. Niklas Dahrén Kroppens leder Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Ledernas uppbyggnad Olika typer av leder Axelledens anatomi Rotatorkuffen stabiliserar axelleden Hö

Läs mer

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Rättsantropologi. Niklas Dahrén Rättsantropologi Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Introduk*on *ll rä-santropologi Anatomi för rä-santropologer Könsbestämning Åldersbestämning Bestämning av kroppslängd Introduktion

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Rättsantropologi. Niklas Dahrén Rättsantropologi Niklas Dahrén Introduktion till rättsantropologi Vad innebär rättsantropologi? ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar med syftet att försöka identifiera personen. Även skadeanalys

Läs mer

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor. COLUMNA VERTEBRALIS Columna vertebralis Columna vertebralis bildas av till kotor staplade på varandra. De 9-0 sista kotorna är sammanväxta med varandra och bildar två separata ben, os sacrum och os coccygis.

Läs mer

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11 Kroppen Innehållsförteckning Skelettet... 2 Skelettets uppgift... 2 Tillväxt och förnyelse av skelettet... 2 Styrketräning när man växer?... 2 Leder... 2 Olika typer av leder:... 3 Skelettbild... 4 Musklerna...

Läs mer

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin

Läs mer

Stretchövningar Ishockey

Stretchövningar Ishockey Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska

Läs mer

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och Tilla alla aparater och maniker du använder har du en manual. Många gånger har du åtminstone flycktig ögnat igenom manualen för att åtmistone inte förstöra din nya dyra elektroniska leksak. Det dyraste

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till! ANATOMI OCH FYSIOLOGI, 15 hp Vårtermin 2011 Rörelseapparaten kapitel 6 11 FÖRELÄSNING Kapitel 6 och 10 Benvävnad och Muskelvävnad. Ingår i tentamen 12 hp EGEN INLÄSNING Kapitel 7 och 8 Skelettet. Ingår

Läs mer

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan

Läs mer

Stretchövningar Tennis

Stretchövningar Tennis Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014 Leder En led är en plats där två eller flera skelettdelar möts Rörligheten i lederna varierar mycket beroende på ledtypen De klassificeras utifrån

Läs mer

Köpmansgatan i Laholm

Köpmansgatan i Laholm Osteologisk analys Köpmansgatan i Laholm Osteologisk analys av skelett från Köpmansgatan, RAÄ 19, i Laholm Laholms stad och kommun Hallands län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:47 Anna Kloo

Läs mer

AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför. AVSNITT 3 Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför. Du kommer se en massa begrepp på bilderna, men det viktigaste som du bör ha koll

Läs mer

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. Frågor Svar 1. Nämn en funktion för M. trapezius avseende skuldebladets rörelser. Alt. Höjer scapula, Sänker scapula, bakåtföring av scapula, utåt

Läs mer

Stretchövningar Fotboll

Stretchövningar Fotboll Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

anatomi 3 av 3 BAS 9

anatomi 3 av 3 BAS 9 anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen

Läs mer

Instuderingsuppgifter rörelselära

Instuderingsuppgifter rörelselära Sara Bohman, Mats Hjortberg, Joakim Wiljelöf 2014 Instuderingsuppgifter rörelselära Klinisk Anatomi & rörelselära 8hp Neurobiologi, Homeostas & interaktion (huvudets osteologi) läkarprogrammet - termin

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

anatomi 1 av 3 BAS 9

anatomi 1 av 3 BAS 9 anatomi 1 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk

Läs mer

Stretchövningar Längskidor

Stretchövningar Längskidor Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-05-02 YTANATOMI termin 2 Nu är det dags för ytanatomi, en övning som brukar vara uppskattad. Läs på det

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning: INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-01-15 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 61,5 PoängiOrdelning:

Läs mer

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett

Läs mer

Specifik Rörelselära 1 KARL

Specifik Rörelselära 1 KARL Specifik Rörelselära 1 KARL Skuldergördeln AC-leden SC-leden GH-leden (Art. humeri) ST-leden (funktionell led) SC-leden- (3 frihetsgrader-funktionellt, rotatorisk och translatorisk komp.) - protraktion/retaraktion.

Läs mer

anatomi 2 av 3 BAS 9

anatomi 2 av 3 BAS 9 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen eller förbereda

Läs mer

Kroppens skelettben. Niklas Dahrén

Kroppens skelettben. Niklas Dahrén Kroppens skelettben Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Skele&ets funk,on Tre olika typer av ben Kroppens skele&ben Pelvis anatomi Armens anatomi Benets anatomi Scapula Ryggradens anatomi

Läs mer

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och

Läs mer

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25) Id.lär och Tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och biomekanik och styrketräning B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)

Läs mer

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in 1. Os occipitale - nackbenet Foramen (hål) magnum, stora nackhålet eller stora håligheten, den hålighet

Läs mer

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti Ursäkta röran! Vardagskaos. Sömnkaos. Trafikkaos. Jobbkaos. Ja, det hör väl till när semestern är över, arbetet kallar, skolor och förskolor öppnar och rutinerna ska återupptas.

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85

Läs mer

Anatomi Kroppens muskler

Anatomi Kroppens muskler Anatomi Kroppens muskler Nu kommer vi att titta på kroppens olika muskler och vi delar in dem i lite olika delar Sternocleidomastoideus Trapezius Deltoideus Triceps bracci Latissimus Dorsi Splenius capitis

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning:

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning: INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 60 Poängfördelning:

Läs mer

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan

Läs mer

Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän

Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Leif Jonsson LJ-Osteology 2016.10.04 Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Det undersökta benmaterialet bestod huvudsakligen av obrända däggdjursben samt ett fåtal fiskben. Analysresultatet redovisas

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi

Läs mer

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Muskelgrupper och dess användningsområden.

Muskelgrupper och dess användningsområden. Muskelgrupper och dess användningsområden. - Axlar: (Deltoideus) Används för att lyfta, vrida och hålla armarna uppe. Bra när man ska fälla ut bommen eller täcka skott. Övning: Alla sorters armhävningar,

Läs mer

Skelettet; Osteologi

Skelettet; Osteologi Allmän Rörelselära - Skydd Skelettet; Osteologi - Stöd-stabilitet - Mekanisk bas för rörelse - Blodbildning (röd benmärg) - Kalciummetabolismen Kalcitonin (sköldkörteln) sänker blodets kalciumhalt PTH

Läs mer

Njurar, hud & rörelseorganen

Njurar, hud & rörelseorganen Njurar, hud & rörelseorganen Renar blodet Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna

Läs mer

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära KARL VT 2011 10 frågor med nummer 1 100 dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor 51 100 avseende muskellära 8 frågor skall vara korrekta. (inom parentes korrekta alternativa

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.

Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga

Läs mer

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: Introduktion European Health and Fitness Association (EHFA) Standarder Följande EHFA kriterium finns för tillfället: Fitnessinstruktör

Läs mer

Tendons. Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of

Tendons. Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of Tendons Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of biceps Sheeths are common-- aponeuroses e.g. acromiotrapezius

Läs mer

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder Grundläggande plan Grundläggande anatomi Björn Carlsvärd & Johan Wänström Anatomisk grundställning: Huvud och blick riktade anteriort Armarna längs sidorna och handflatorna framåt Benen tätt ihop med fötterna

Läs mer

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:

Läs mer

HAND och HANDLED. Handens anatomi. Underarmens anatomi

HAND och HANDLED. Handens anatomi. Underarmens anatomi HAND och HANDLED 2013.11.13 / Thomas Strand Handens anatomi Digitus (Digitorium I-V) Phalanger (Tumme; distal, proximal) ( Dig II-V; distal, mellan, proximal) Metacarpalben (I-V) Carpalben Trapetzium,Trapetzoideum,

Läs mer

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid

Läs mer

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Funktionell anatomi Axel

Funktionell anatomi Axel Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 1 Mars 2016 Ingrid Hultenheim Klintberg Funktionsnedsättning i axeln Till följd av trauma? Till följd av smärta i axeln? Vad ska fysioterapin

Läs mer

85 % av totala poängen

85 % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-02 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 50 p Poängfördelning: Rörelsesystemet

Läs mer

MODELLDEMONSTRATION II: BÅLEN SKẸLETON AXIẠLE

MODELLDEMONSTRATION II: BÅLEN SKẸLETON AXIẠLE SKẸLETON AXIẠLE Axialskelettet, består av kranium, kotpelare (inklusive sacrum och coccyx) och bröstkorg. Ansluter sig till extremiteterna via skuldergördeln och bäckengördeln. SKẸLETON APPENDICULẠRE Extremitetsskelettet,

Läs mer

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )

Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( ) Id.lär och tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och massage B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 (2010-03-26) Tentamen består av

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Skelett på Kalmar slott

Skelett på Kalmar slott Skelett på Kalmar slott Osteologisk analys av benmaterial från yttre borggården på Kalmar slott RAÄ 54, Kalmar stad och kommun, Kalmar län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:56 Anna Kloo Andersson

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Anatomi musklerna I Musklernas uppbyggnad www.spaacademy.se Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa

Läs mer

Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd Riktlinjer för utbildning och verksamhet 1 Denna folder är grunden för riktlinjer gällande utbildning och verksamhet för Kroppsterapeuternas medlemmar. Tilläggsinformation finns till alla specifika yrkeskategorier

Läs mer

Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna

Undersökningsteknik, Ortopedkliniken, Karolinska Solna KNÄ Gående: Hälta, kort belastningsfas Stående: Valgus/varus, bakercysta Liggande: Hypotrofi av muskler, rodnader, hematom, missfärgning, ärr, sår, svullnad, hydrops Rörlighet Flexion/ extension (inkl.

Läs mer

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Ortopedidagen 2018 Anatomi armbåge Funktionell anatomi Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Armbågens skelett Trochlea humeri Capitulum humeri Processus coronoideus Fossa coronoideus

Läs mer

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:

Läs mer

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2 WORLD ARCHERY Coach s Manual Nivå 2 Innehåll Innehåll Förord, Introduktion. 3 Etik.. 15 Anatomi... 21 Barebow.. 37 Cloutskytte.. 53 Compound... 61 Skyttar med funktionshinder 83 Kampen mot dopning 101

Läs mer

Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum

Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum Agneta Ohlsson, osteolog vid Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i Stockholm februari 2009 Del 1 Brända

Läs mer

VABruari, VABs, VABril...

VABruari, VABs, VABril... Hälsostyrkans nyhetsbrev april VABruari, VABs, VABril... Alltså man har ju hört talas om VABruari men VABs och VABril not so much. Men nu vet vi hur det är och vi vill börja med att be om ursäkt för allt

Läs mer

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI 1. Inom anatomin använder man olika riktningstermer. Angiv och förklara nedan var de olika orden betyder: a. Dexter = Höger b. Sinister =

Läs mer

Frågor till Kroppen del 2

Frågor till Kroppen del 2 Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter

Läs mer

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: Förord 5 Anatomiska termer 7 Förkortningar 8 Allmänna termer och begrepp 9 Muskelplanscher

Läs mer

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN FUNKTIONELL ANATOMI BÅLEN RYGGENS MUSKULATUR m. trapezius Ursprung: os occipitale, lig. nuchae, nedre processus spinosi cervicales + processus thoracales Fäste: laterala clavicula, acromion, spina scapulae

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler Verksamhet och yrkesansvar Anvisningar och regler Utkom från Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85 80 www.svenskmassage.se

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26, 108 poäng), Eva Funk (27, 12 poäng) Datum: 131123, skrivtid 4 timmar

Läs mer