Handbok för Terapeuter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för Terapeuter"

Transkript

1 Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl

2 Titel: HANDBOK FÖR TERAPEUTER Behandling av ledproblem, nackbesvär och ryggont. 2:a omarbetade upplagan 2009 Johnny Grimståhl Eftertryck förbjudes. All rights reserved. Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är förbjudet utan skriftligt medgivande av författaren, enligt lagen om upphovsrätt. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Ediciones Mandala, Madrid Swings Centro de Medicina Alternativa Sargento Llagas Las Palmas Gran Canaria Teckningar: Johnny Grimståhl och Diana Grimståhl Sosa ISBN Av samme författare: Karate- Grundtekniker, 1974, eget förlag.. Näringslära, 1976, Swings förlag. Modern styrketräning, 1977, Swings förlag. Träna på gym, 1992, Swings förlag. Grunderna i kinesiologi, 1998, Swings förlag. Dubbelmannen (roman), 1999, Swings förlag. Döden går på gym (polisroman), 2000, Padefa. Vägen till ett friskare liv, 2005, Swings förlag. Kinesiología Básica, 2006, Ediciones Mandala, Madrid. 2

3 och om det vore sant (roman), 2007, Swings förlag. Detta är inte en lärobok i anatomi eller kiropraktik etc. Boken ger bara ytliga kunskaper om hur kroppen fungerar anatomiskt och fysiologiskt. För ett djupare studium hänvisas till något standardverk i ämnet. De behandlingar som beskrivs för olika problem, ska ses som informativ text om hur många terapeuter arbetar med dessa. Författaren rekommenderar inte någon att börja manipulera och justera kotor och leder utan att ha först ha fått vägledning av någon kompetent person. 3

4 Innehållsförteckning: Förord 5 Anatomiska termer 7 Förkortningar 8 Allmänna termer och begrepp 9 Muskelplanscher 12 Ryggens viktigaste muskler 14 Skelettplanscher 16 Ryggraden och tillhörande ben 18 Lovett reactor 23 Grundläggande kinesiologi 27 Terapilokalisering 28 Indikatormuskel 29 Tabell över muskeltester 32 Muskeltestning 33 Vaskulära reflexpunkter 49 Lymfatiska reflexpunkter 52 Planscher 55 Ursprung/fästemassage 57 Muskelspolar och senspolar 58 Hypertoniska muskler 62 Surrogatmuskel 63 Provokation 64 Meridianer 67 Start- och slutpunkter 69 Associerade punkter 72 Olika akupunktsbehandlingar 74 Magnetterapì 78 Problem i rygg och nacke 81 Kotsubluxationer 84 Kotfixeringar 86 Diskbråck 90 Nervrotsproblem 91 Problem i ben och leder 93 Allmän undersökning 97 Anatomiska riktmärken 100 Stretching 101 Testning av nacken 105 Behandling av nacken 109 Manipulation och justering 112 Testning av bröstrygg 119 Behandling av bröstrygg 123 Interlink 125 Manipulation och justering 127 Egenbehandlingar 134 Testning av ländrygg 137 Behandling av ländrygg 143 Testning av korsrygg och höft 151 Behandling av korsrygg 157 Testning av svanskotor 161 Behandling av svanskotor 161 Testning av bäcken 163 Behandling av bäcken 167 Testning av knän 173 Behandling av knän 181 Testning av fötter 183 Behandling av fötter 186 Testning av axlar 191 Behandling av axlar 201 Egenvård axlar 208 Testning av armar och händer 209 Behandling av epikondylit 211 Behandling av karpaltunnel 213 Testning och behandlning av kraniella ben och suturer 215 Strukturell kinesiologi 226 4

5 FÖRORD. Många människor lider av olika ledbesvär och kotproblem, ofta orsakade av för mycket stillasittande och för lite motion. Muskler som inte används tillbakabildas och blir svagare, och med tiden tål man allt mindre av de påfrestningar som hör till många av våra dagliga aktiviteter. Att lyfta en låda eller liknande med kroppen i fel ställning, kan räcka för att utlösa det ryggskott som vi normalt aldrig borde ha fått! Naturligtvis förekommer det också olycksfall som skadar även den starkaste, liksom olika former av förslitningsskador. Faktum kvarstår dock, att tränade och starka muskler utgör ett bra skydd och fungerar som stötdämpande kuddar för benen i kroppen och de inre organen. Ont i ryggen är en folksjukdom i Sverige liksom i många andra länder. De flesta vänder sig till den traditionella, vanliga vården där det i regel skrivs ut något medel mot smärtan och ordineras vila och kanske sjukgymnastik. Efter en eller ett par veckor mår man ofta bättre om skadan inte är kronisk. För dessa stackars människor som har kroniska led- eller ryggproblem börjar ofta en tröstlös vandring mellan olika experter och instanser, i många fall utan att uppnå en varaktig förbättring. Man varken kan eller har lust att träna och kroppen degenererar ännu mer - den onda cirkeln är sluten. Till sist återstår ofta bara sjukskrivning eller sjukpensionering. Men, måste det vara på det här sättet? Svaret från oss inom alternativmedicinen är ett rungande nej! Visserligen går inte alla problem att rätta till, men de flesta kan bli hjälpta. Många blir bra av sig själva på en eller ett par veckor, utan hjälp av vare sig läkare, sjukgymnaster eller alternativmedicinare. Men varför vänta på att kroppen ska läka sig själv, vilket kan ta ganska lång tid? Med rätt behandling kan man bli bra inom en eller två dagar, utan vare sig smärtstillande medel, utdragna och kostsamma behandlingar eller långvarig, passiv vila. Många terapeuter försöker också ta reda på varför man har ont, för att ge råd om vad man bör göra för att inte problemet ska återkomma. Smärta är kroppens sätt att tala om för oss att någonting är fel. Detta fel bör sökas och åtgärdas, varvid smärtan som regel minskar eller försvinner. Att bara lindra eller ta bort smärtan utan att behandla problemet, är ungefär lika intelligent som att slå sönder den blinkande lampan för oljemätaren och köra vidare i tron att nu är problemet avhjälpt, lampan blinkar ju inte längre! Den mest kända behandlingsformen för dessa typer av problem är kiropraktik. Andra kända metoder är naprapati och osteopati. Under årens lopp har man närmat sig varandra så att det ofta är omöjligt att skilja de olika metoderna åt. Idag är det terapeutens skicklighet som är det viktigaste, inte vilken metod han, eller hon är utbildad i. 5

6 Det finns också andra metoder och tekniker, allt från gamla tiders kotknackare, som lever kvar här och där, till olika former av massage, sjukgymnastik, terapeutisk, eller medicinisk stretching m.m. Alla dessa metoder har sitt värde och borde kunna komplettera varandra istället för att, som så ofta sker, motarbeta varandra. Det här är ingen lärobok i vare sig kiropraktik eller naprapati. De metoder som beskrivs har jag lärt mig ur många olika källor. Jag har försökt välja ut de enklaste och samtidigt mest effektiva teknikerna av de som jag själv använder. Jag menar heller inte att boken ersätter den mångåriga utbildningen i kiropraktik etc. Min målsättning är att dels visa några enkla tekniker som alla kan utföra utan risk, dels att informera om en del tekniker och metoder som jag avråder från att utföra på egen hand. De djupare och svårare manipulationerna för främst nacken har jag helt utelämnat, eftersom de kan göra mer skada än nytta om de utförs fel. Följ reglerna som beskrivs längre fram om att inte behandla mot smärta och att först utföra vissa förtestningar innan själva behandlingen. Vid smärta i ytterlägen, eller vid osäkerhet - behandla inte! Om problemet verkar vara svårbehandlat, skicka patienten till en utbildad kiropraktor eller naprapat etc. Vissa problem måste röntgas för att kunna ställa diagnos - det är läkarens uppgift! Med andra ord; var inte rädd att skicka patienten vidare till rätt ställe eller person. En fel behandling kan inte göras ogjord, men en utebliven behandling kan alltid göras senare! Boken ger lite allmän anatomisk orientering där så behövs. För en djupare förståelse rekommenderas läsaren skaffa sig vissa grundkunskaper i anatomi och fysiologi. Detta hjälper också terapeuten att utveckla en slags röntgenblick, där han för sitt inre kan se och visualisera ryggraden med dess kotor, diskar, ligament, muskler etc. En del medicinska fackord och termer måste ofta användas för att förklara vissa processer och förhållanden så exakt och tydligt som möjligt. I möjligaste mån har jag försökt förklara eller översätta dessa ord till svenska, jag rekommenderar dock de latinska fackorden. Avsnittet om kinesiologi är hämtat ur Grunderna i Kinesiologi av samme författare. Las Palmas, januari

7 Anatomiska termer: Anterior Främre Ventral Mot magen Posterior Bakre Dorsal Mot ryggen Interior Inre Proximal Närmare (inåt) Exterior Yttre Distal Längre bort Superior Uppåt Superficial Ytlig Inferior Nedåt Flexion Böjning Medial Mot mittlinjen Extension Sträckning (inre del) Abduktion Utåtförning Lateral Bort från mittlinjen Adduktion Inåtförning (yttre del) Supination Utåtvridning Cefal Mot huvudet Pronation Inåtvridning Kaudal Från huvudet Inversion Vänd utåt (mot svanskotan) Eversion Vänd inåt Flexion Abduktion Adduktion Extension Dorsalflexion Palmarflexion Dorsalflexion Plantarflexion 7

8 FÖRKORTNINGAR P. Patienten eller Personen som blir testad. T. Terapeuten eller Testaren. AK Applied kinesiology TFH Touch for Health MK Manual kinesiologi NL NeuroLymfatiska punkterna. NV NeuroVaskulära punkterna. IM IndikatorMuskel. IC Indicator Change (IM ändrar från stark till svag eller tvärtom). TL TerapiLokalisering (man håller på en punkt på kroppen och testar). PTL Patienten utför TL. TTL Terapeuten utför TL. PMC Pectoralis Major Clavicularis. PMS Pectoralis Major Sternocostalis. TFL Tensor Fascia Lata. TMJ Tinning- och käkbensleden. SIPS Spina Iliaca Posterior Superior. SIAS Spina Iliaca Anterior Superior. TBI Tuber Ischiadikum. C 1-7 Cervikalkota 1-7 (nackkotorna). T 1-12 Dorsalkota 1-12 (bröstryggkotorna, även kallade D 1-12). L 1-5 Lumbarkota 1-5 (ländkotorna). CNS Centrala nervsystemet. ANS Autonoma nervsystemet. ph ph-värdet (anger syra/basbalansen i kroppen). C Centralmeridianen. S Styrkärlsmeridianen. Lu Lungmeridianen. Tj Tjocktarmsmeridianen. Nj Njurmeridianen. Bl Blåsmeridianen. Le Levermeridianen. Gb Gallblåsmeridianen. Hj Hjärtmeridianen. Tu Tunntarmsmeridianen. Pc Pericardiummeridianen (även kallad Cx). Tv Trippelvärmarmeridianen. Ma Magmeridianen. Mj Mjältmeridianen. 8

9 ALLMÄNNA TERMER OCH BEGREPP INFEKTION En infektion orsakas av bakterier eller virus. Den kan vara lokal, eller ge upphov till infektionssjukdomar. Renlighet minskar risken för infektion. Symtom: Rodnad, svullnad och smärta (ungefär som vid en inflammation). INFLAMMATION En inflammation kan orsakas av infektion, men kan också bero på vävnadsskada, pga trauma eller överbelastning av muskler och leder, för mycket värme eller kyla, gifter, syrebrist, allergi m.m. Inflammation är kroppens sätt att inleda läkningsprocessen. Energin ökar vid stället för inflammationen, det blir varmt och svullet. Flödet av serum och vita blodkroppar till det skadade stället ökar också för att avgränsa, oskadliggöra och avlägsna det som orsakar vävnadsskadan. Symtom: Rodnad (rubor). Svullnad (tumor). Smärta (dolor). Värmeökning (calor). Nedsatt funktion (functio laesa). Exempel på olika inflammationer: Myosit Muskelinflammation. Tendinit (tenontit) Seninflammation. Tendovaginit Senskideinflammation. Artrit Ledinflammation. Periartrit Inflammation i ledens mjukdelar. Ostit Beninflammation. Periostit Benhinneinflammation. Osteomyelit Benmärgsinflammation. Spondyl artrit Inflammation i ryggkotornas ledgångar. Bursit Slemsäcksinflammation. Radiculit Inflammation i en nervrot vid en kota. 9

10 ARTROS Artros (ledförslitning) är en degenerativ ledsjukdom som beror på förslitning och degeneration av ledytornas brosk. Detta kan orsakas av snedbelastningar, övervikt, inaktivitet, luxationer, subluxationer, felläkta frakturer, missbildningar, artrit, infektion, diabetes, överrörliga och instabila leder m.m. Symtom: Smärta och svullnad, felställning i leden, morgonstelhet, krepitationer (knäppningar), minskad rörlighet och atrofi och svaghet i musklerna. FRAKTURER Symtom: - Blödningar som orsakar svullnad och missfärgning av huden över skadan. - Ömhet och smärta vid beröring av skadestället. - Smärta vid rörelse eller belastning. - Felställning av leden, eller falsk rörlighet. - Vissa benbrott kan vara svåra att upptäcka, t.ex. brott på lårbenshalsen och överarmen, där brottändarna kilas in i varandra och ger leden en viss stabilitet. Fullständiga frakturer: En fullständig fraktur är ofta mycket smärtsam och kan ta 1-6 månader för att läka. De vassa kanterna på det avbrutna benet kan skada blodkärl och vävnad och skära av nervtrådar, vilket kan medföra förlamningar. Man skiljer mellan tvära frakturer, spiral- eller sneda frakturer, splitterfrakturer och krossfrakturer. Stressfrakturer: En stressfraktur (utmattningsbrott) består av små sprickor (fissurer) i benens ytskikt. De uppstår främst i händer, fötter och underben, som en följd av överbelastning och nedsatta stötdämpningsfunktioner i leder och muskler. Oftast läker de av sig själva. Sluten fraktur: En sluten fraktur (okomplicerat brott) kräver ofta bara att benet reponeras och spjälas eller gipsas. Öppen fraktur: En öppen fraktur (komplicerat brott) kräver ofta operation och har sårskador som lätt kan bli infekterade. 10

11 MUSKELBRISTNING Muskelbristning eller sträckning beror ofta på böjningar, tillsammans med snabba rörelser och vridningar. En annan, vanlig orsak är obalans mellan agonister och antagonister. Muskeln är svag och smärtar krampaktigt. DÉFENSE MUSCULAIRE Detta är en smärtbetingad reflex som resulterar i en konstant, ökad muskelspänning. Den finns t.ex.i bukväggen vid inflammation i bukhålan, i ryggmusklerna vid ryggproblem och i käkmusklerna vid tandvärk. MYOSER Myoser består av hårda och ömmande ytliga delar av musklerna utan utstrålande smärtor. Orsaken är inte känd, men man tror att de kan uppstå vid långvariga tillstånd av smärta i området. TRIGGERPUNKTER Triggerpunkter är små, hårda smärtställen i musklerna av ärtstorlek, som ger utstrålande smärta vid palpation. De känns och ser ut som ärrvävnad och uppträder i bestämda mönster, men de kan också uppstå spontant. Triggerpunkterna sammanfaller ofta med många akupunkter och behandlas ofta på samma sätt som dessa. ISCHEMI Om en muskel svullnar p.g.a. hyperfunktion eller blödning, kan detta leda till att blodtillförseln stryps, helt eller delvis. Tillståndet kallas compartmentsyndrom och ger ischemismärtor. Om trycket inte lättas (ev. genom operation) kan muskeln gå i nekros. TUMÖRER Det förekommer benigna (godartade) tumörer i rörelseorganen, t.ex. exostos, som är en utväxt på ett ben. De är i regel ofarliga och hindrar inte kroppsfunktionerna. Maligna (elakartade), sekundära tumörer, s.k. metastaser, kan sätta sig i benen i kotor eller bäcken. De kan vara mycket smärtsamma och försvagar skelettet. 11

12 Övre trapezius Deltoideus medialis Deltoideus anterior Coracobrachialis Serratus anterior Diafragma Abdominis rectus Iliacus Psoas Adduktorer Gracilis Sartorius Gastrocnemius Soleus Temporalis Masseter Buccinator Sternocleidomastoideus Nackflexorer Subscapularis PMS PMC Biceps brachii Supinator Brachioradialis Obliques Abdominis rectus Opponens pollicis Opponens digitis Rectus femoris Vastus intermedius Vastus lateralis Vastus medialis Tibialis anterior Peroneus longus Djupt liggande muskler. 12

13 Nackextensorer Övre trapezius Mellersta trapezius Deltoideus medialis Deltoideus posterior Nedre trapezius Triceps brachii Latissimus dorsi Quadratus lumborum TFL Semimembranoso Semitendinosus Biceps femoris Sacrospinaler Levator scapulae Supraspinatus Infraspinatus Teres minor Teres major Romboideus Gluteus medius Gluteus maximus Piriformis Gracilis Vastus lateralis Övre trapezius Gastrocnemius Soleus Tibialis anterior Peroneus longus Peroneus brevis Peroneus tertius Djupt liggande muskler. 13

14 RYGGENS VIKTIGASTE MUSKLER Ryggen är täckt av flera lager olika muskler, vilket gör den till en kompakt och muskelpackad kroppsdel. Man skyddar sig ju gärna genom att krypa ihop och försöka ta smällar och stötar med ryggens övre del, där de gör mindre skada än på kroppens framsida. Den svaga länken i ryggen är dess nedre del. Där finns mindre och färre muskler, vilket ger en större rörlighet, men samtidigt större skaderisk. Från ryggraden utgår de korta och långa intratransversala musklerna och intraspinala muskler. De flesta av dem har ursprung och fäste på kotornas ledutskott. Ryggradens längsgående muskelgrupp kallas erector spinae och består av flera undergrupper; iliocostalis-, longissimus- och spinalismusklerna. De har ursprung och fäste på kotor, revben, nackben och höftben. Vid nacken finns spleniusmusklerna som utför extension och sidovridning av huvudet. På framsidan finns flexorerna, bl.a. scaleniusmusklerna. Längre ner i ryggen finns bl.a. quadratus lumborum, multifidus och rotatorer. För en närmare beskrivning av ryggens muskler hänvisas till facklitteratur. Korta rotatorer. Långa rotatorer. Disken trycks ihop Spänd muskel. Korta, vertikala interspinalmuskler. De undre interspinalmusklerna är överstarka och drar kotan nedåt/bakåt dorsalt. 14

15 1. Spinalmuskler. 3. Korta, vertikala muskler. (erector spinae). 4. Obliquus externus abdominis. 2. Quadratus lumborum. 5. Multifidus spinae. 15

16 SKELETTET SETT FRAMIFRÅN Skalle - Kranium Nyckelben - Clavicula Skulderblad - Scapula Överarmsben - Humerus Revben - Costa Bäcken Pelvis Karpalben Lårben - Femur Halskotor - Cervikalkotor Bröstben - Sternum Bröstryggskotor - Torakalkotor Ländryggskotor - Lumbalkotor Armbågsben - Ulna Strålben - Radius Tarmben - Ilium Sittben - Ischium Blygdben - Pubis Sittbensknöl - Tuber ischiadicum Knäskål - Patella Skenben - Tibia Vadben - Fibula Tarsalben 16

17 SKELETTET SETT BAKIFRÅN Skalle - Kranium Nyckelben - Clavicula Halskotor - Cervikalkotor Skulderblad - Scapula Överarmsben - Humerus Revben - Costa Bäcken - Pelvis Tarmben - Ilium Sittben - Ischium Lårben - Femur Bröstryggskotor - Torakalkotor Ländryggskotor - Lumbalkotor Armbågsben - Ulna Strålben - Radius Sittbensknöl - Tuber ischiadicum Skenben - Tibia Vadben - Fibula Tarsalben 17

18 RYGGRADEN OCH TILLHÖRANDE BEN ALLMÄNT Ryggraden hänger intimt ihop med många olika ben, ligament och muskler, bl.a. skallens ben, käkar och tänder, hyoideum, nyckelben, bröstben, korsben, svansben, höft, bäcken m.m. Lägg därtill nervsystemet, vilket i sin tur ger direkta kopplingar till alla olika neurologiska system som t.ex. synen, de neurovaskulära och lymfatiska systemen, det endokrina systemet m.fl. Genom förbindelsen mellan kraniets ben och korsben/svansben via dura mater (det sega membran som omsluter hjärnan och ryggraden), samt den kraniosakrala primärandningen, uppstår alla möjliga slags växelverkningar som kan beskrivas enklast som att allting påverkar allting. En nervinklämning kan t. ex. leda till olika slags problem i kroppsdelar långt från ryggraden, å andra sidan kan nedsjunkna fotvalv ge felställningar hela vägen upp till knä, höft, bäcken och korsrygg, vilket i sig kan leda till en nervinklämning! Genom att korrigera inte bara kotorna och deras relaterade muskler, utan även höft- och bäckenparti, skallbenen och den kraniosakrala primärandningen, kan man åtgärda en mängd olika slags problem. Det är bland annat därför många kiropraktorer och andra som arbetar med dessa metoder har sådan dramatisk framgång med patienter som bedömts vara icke behandlingsbara av vanliga läkare. Ryggradens dorsalsida sedd snett uppifrån med nerverna markerade i svart. 18

19 Cervikala kotor - 7 st. (Halsryggskotor) Dorsala kotor - 12 st. (Bröstryggskotor) Lumbala kotor - 5 st. (Ländryggskotor) Pelvis (Bäcken) Sakrum (Korsben) Coccyx (Svansben) Ryggraden sedd från sidan. Ryggraden sedd bakifrån. Ryggraden kan ses som en stapel med byggklotsar. Om en klots sticker ut nedtill i stapeln måste en klots upptill sticka ut åt motsatt håll för att inte stapeln ska rasa. Kroppen försöker alltså kompensera en snedställning (subluxation) i ländryggen med en motsvarande snedställning i en halskota. Båda problemen måste behandlas eftersom de påverkar och orsakar varandra. Se även Lovett reaktor på sid

20 PÅVERKAN AV FELSTÄLLNINGAR I KOTORNA Nervsystemet kontrollerar och styr alla kroppens organ och delar (Gray s Anatomy). Felställningar i ryggradens kotor kan påverka nervsystemet och därigenom olika muskler, organ och kroppsfunktioner. Några av de viktigaste sambanden visas här. Kota Muskel Påverkan C 1 Supraspinatus Huvudvärk, oro, sömnlöshet, yrsel. C 2 Nackmuskler Ögon, bihålor, allergi, trötthet. C 3 Övre trapezius Ögon, ansikte, tänder, akne. C 4 Mell. trapezius Öron, näsa, bihålor, katarr, hösnuva. C 5 Deltoideus m.fl. Hals, stämband, matstrupe, lungor. C 6 Pectoralis m.fl. Nacke, skuldror, axlar, halsmandlar. C 7 Teres minor m.fl. Sköldkörtel, armar, armbågar. T 1 Arm och fingrar Handled, hand, fingrar, mage, astma. T 2 Subscapularis Bröst och hjärta. T 3 Serratus anterior Bröst och lungor. T 4 Deltoideus ant. Gallblåsa. T 5 Romboideus Lever, blod, dålig cirkulation. T 6 PMC Mage, matsmältningsproblem. T 7 Latissimus dorsi Mjälte, bukspottkörtel, tolvfingertarm. T 8 Triceps brachii Mjälte, diafragma. T 9 Sartorius Binjurar (binjuremärg), allergi. T 10 Psoas Njurar. T 11 Tibialis Urinvägar, njurar, hudproblem. T 12 Quadriceps Tunntarm, lymfkörtlar, reumatism. L 1 TFL Tjocktarm, förstoppning, diarré. L 2 Quadratus lumb. Bukhåla, blindtarm, åderbråck,kramp. L 3 Tibialis/Peroneus Urinblåsa, könsorgan, knäproblem. L 4 Gluteus medius Prostata, ändtarm, ischias. L 5 Gluteus maximus Ben, fötter, ändtarm, ischias. Coccyx Piriformis Höfter, ryggskott, krokig ryggrad. Sacrum Hamstrings Ändtarm, anus, klåda, hemmorojder. 20

21 RYGGRADENS KOTOR OCH DISKAR Ryggraden är uppbyggd av 33 kotor som ligger staplade ovanpå varandra med en skyddande skiva, eller disk, mittemellan. Disken består av brosk, med en geleartad kärna. Från kotbågen utgår taggutskotten (processus spinosis) som är lätta att känna på ryggen, och tvärutskotten (processus transversis) där musklerna fäster. Mitt i kotorna finns ett hål (foramen vertebrale) för ryggmärgen. Kotorna i bäckendelen har växt ihop hos vuxna och bildar korsbenet (sakrum) och svansbenet (coccyx). Kotorna är förenade med varandra via ledtappar (processus articulares), ligament, muskler och längsgående hinnor och ledband (pia mater, dura mater m.fl.). Hela konstruktionen är genialisk, och håller ihop ryggraden som en pelare som skyddar ryggmärgens nerver samtidigt som den medger en mycket stor rörlighet åt alla håll. Ryggraden ska vara rak sedd framifrån eller bakifrån. En abnorm krökning i sidled kallas skolios (snedrygg). Om de uppstår i bröstryggraden i unga år måste de behandlas för att inte orsaka puckelrygg eller andra allvarliga fel i vuxen ålder. Ryggradens krökningar framåt kallas lordos. Man skiljer mellan halslordos, som är vanligast, och ländlordos. Krökningarna bakåt kallas kyfos. De finns som bröst- eller bäckenkyfos, av vilka den senare är vanligast. Kothål Taggutskott Disk Tvärutskott med ledutskott Nerv 21

22 Cervikalkota Dorsalkota Lumbalkota a Kotkropp (corpus vertebra) b Kotbåge (arcus vertebra) c Kothål (foramen vertebra) d Tvärutskott (processus transversus) e Taggutskott (processus spinosus) f Ledutskott (processus articularis) Lateral subluxation (kotan är vriden i sidled) Skolios Lordos Kyfos 22

23 LOVETT REACTOR Det finns en växelverkan mellan kotornas rotation vid gång och andra rörelser. Förhållandet kallas Lovett Reactor. Reaktorkotor uppstår ofta vid primära och kompensatoriska subluxationer. Använd Lovett Reactor för att hitta kotor med kompensatoriska fel, även om dessa ännu inte ger besvär (det kommer de nämligen att göra!). Vid akuta skador räcker det ofta att behandla enbart vid skadestället, eftersom de inte alltid hunnit ge upphov till kompensationer. De tre översta halskotorna ( C 1 - C 3) roterar med och åt samma håll som de tre nedre kotorna i ländryggen (L 5 - L 3), se nedan. Därefter växlar det till att kotorna börjar rotera åt motsatt håll, C 4 roterar motsatt L 2 o.s.v. Vid mitten av ryggraden blir bröstryggkotorna 5 och 6 (T 5 och T 6) reaktorkotor åt varandra. Roterar åt samma håll: Atlas + L 5 C 2 + L 4 C 3 + L 3 Roterar åt motsatt håll: C 4 + L 2 C 5 + L 1 C 6 + T 12 C 7 + T 11 T 1 + T 10 T 2 + T 9 T 3 + T 8 T 4 + T 7 T 5 + T 6 Det finns också motsvarande samband mellan korsbenet (sacrum) och nackbenet (occipitale), samt mellan svanskotan (coccyx) och kilbenet (sphenoidale). En subluxation vid t.ex. L 5 kan ha en motsvarande felställning vid C1. Reaktorkotans felställning kan ibland rätta till sig själv genom att korrigera en subluxation. Om inte bör båda felen behandlas, annars kan problemet återkomma. I allmänhet följer reaktorkotornas felställningar mönstret ovan. Om det finns en C 2 subluxation på höger sida, så brukar det finnas en motsvarande L 4 subluxation på höger sida. Om felet finns vid C 7 på höger sida, brukar man istället hitta ett motsvarande fel vid T 11 på vänster sida. Undantag från denna regel förekommer. 23

24 LOVETT REACTOR C 1 - L 5 Roterar åt samma håll. C 2 - L C 3 - L C 4 - L 2 Roterar åt motsatt håll. C 5 - L C 6 - T C 7 - T T 1 - T T 2 - T T 3 - T T 4 - T T 5 - T T 6 - T T 7 - T T 8 - T T 9 - T T 10 - T T 11 - C T 12 - C L 1 - C L 2 - C L 3 - C 3 Roterar åt samma håll. L 4 - C L 5 - C

25 Kinesiologi

26

27 KINESIOLOGI Kapitlen om kinesiologi och kroppens elektromagnetiska system är hämtade ur Grunderna i Kinesiologi av samme författare. Planscherna med NL- och NVpunkterna och meridianernas start- och slutpunkter finns också som en inplastad färgplansch. Kinesiologi är en metod för att undersöka och behandla olika avvikande tillstånd i kroppen. Metoden utvecklades av den amerikanske kiropraktorn George Goodheart, D.C., som på sextio- och sjuttiotalet grundade Applied Kinesiology. Sedan dess har det utvecklats mer än femtio olika grenar av kinesiologi, som alla har muskeltestning som gemensam nämnare. Muskeltestning kan delas upp i två huvudgrupper: - Manuell muskeltestning för att hitta och behandla obalanserade muskler. Dessa muskeltester är baserade på boken Muscles, Testing and Function, av Henry Kendall. - Testning med en s.k. indikatormuskel för att kunna kommunicera direkt med en persons kropp och undermedvetna. Obalanser i musklerna bör behandlas och korrigeras i förebyggande syfte, de kan annars med tiden ställa till med strukturella problem. Hypotoniska (svaga) muskler har t.ex. alltid hypertoniska (överstarka) antagonistmuskler. Denna typ av obalans kan leda till att en kota dras snett, eller andra typer av strukturella felställningar. Tekniken att använda en muskel för att ställa frågor och få svar, är unik och finns bara i kinesiologi. En sådan muskel kallas indikatormuskel IM och med den kan man hitta och lokalisera ett problem, dess grundorsak, typ av problem och hur det bör behandlas. Allt detta är möjligt eftersom kroppens celler och det undermedvetna redan innehåller denna information. Kroppen vet vad som är fel! Några av de behandlingsmetoder som används är: - Muskelbalansering. - Massage av muskler, bindväv och kroppens reflexpunkter. - Akupunktur utan nålar. - Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.). - Stresslindring och mentala omprogrammeringar. - Muskeltestning av toleranser och allergier. - Kost- och näringsråd. 27

28 TERAPILOKALISERING Terapilokalisering innebär att man håller med handen eller fingrarna på olika ställen på kroppen för att lokalisera dysfunktioner och skador av olika slag, samt för att testa vilken punkt på kroppen som behöver behandlas (NL-, NV-, Akupunkter etc.). Terapilokalisering förkortas TL eller CL (Circuit Location). För att förklara principen närmare kan vi tänka oss en person med ett öppet sår. Han själv, eller en annan person, sätter ett finger mitt i såret och trycker till. Smärtan ger upphov till stress och om man testar en muskel (vilken som helst) så kommer den att testa svagt, vilket är kroppens sätt att visa att den är under stress. Vi tänker oss nu en annan typ av skada, utan öppet sår, t.ex. någon form av ledskada eller organfel. Personen sätter sin hand eller några fingrar över skadan samtidigt som man muskeltestar honom. Även nu uppstår en stress och muskeln kommer att testa svagt. Kroppen vet ju att den har denna skada, även i de fall då skadan ännu inte börjat ge obehag eller värk, d.v.s. innan personen medvetet har upptäckt och känt av problemet. Genom att lokalisera skadan och sätta handen på stället för den, blir kroppen påmind om denna skada - stress uppstår och muskeln testar svagt som en följd av denna stress! Vid en muskulär obalans in the clear, d.v.s. en muskel testar svagt i sig själv när den testas, låter man personen i tur och ordning hålla med en hand på punkterna för lymfa (NL), blod (NV) och akumeridianens start- och slutpunkter. Om muskelobalansen beror på en blockering i lymfsystemet, kommer den svaga muskeln att testa starkt när dess NL-punkt hålls. Det är kroppens sätt att visa att den här punkten behöver behandlas. Om obalansen inte har att göra med lymfsystemet, kommer muskeln att fortsätta testa svagt tills personen håller på muskelns NV-punkt, eller start- och slutpunkterna för muskelns akumeridian. Om punkten som stärker muskeln släpps, kommer muskeln att åter testa svagt. Efter adekvat behandling ska naturligtvis muskeln testa starkt. TL kan utföras av personen som blir testad, eller av den som testar (T.). TL kan utföras med handflatan, ett eller två fingrar, med båda händerna samtidigt (dubbelhändigt) eller med händerna vända med handryggen mot kroppen. Vanligast är att använda två fingrar, t.ex. pekfinger och långfinger. 28

29 INDIKATORMUSKEL När man använder en stark och balanserad muskel för terapilokalisering TL och vid andra tillfällen då man kommunicerar med en person via muskeltetsning, kallas muskeln som testas för indikatormuskel IM. Principen för muskeltestning som kommunikation bygger på att all slags stress försvagar musklerna. Det är därför man oftast ser till att en person sätter sig ned innan man framför en dålig nyhet. Om chocken är stor kan det hända att benen viker sig och personen kan ramla omkull! När en stark muskel blir svag, eller det motsatta, en svag muskel blir stark, kallas detta Indicator Change IC (indikatorändring). En IC uppstår alltså då en muskel ändrar tonus; från stark till svag, eller från svag till stark. En IM kan användas för att ställa direkta frågor till kroppen. Vanligtvis betyder då stark muskel ja och svag muskel nej. Om man däremot utgår från en svag muskel så får man också svaren tvärtom, d.v.s. svag muskel är ja och stark muskel är nej. Detta verkar förvirrande i början, men efterhand brukar logiken i det hela uppenbaras. Ofta ställer man en motfråga för att kontrollera svaret från muskeln, dvs man vänder på frågan. Några exempel: - Ska skadan behandlas med värme? - Ska skadan behandlas med kyla? Om det första svaret var ja, så bör ju motfrågan få svaret nej. Svaren kan bli motstridiga: - Kan jag som terapeut behandla detta problem? Vid nej-svar kan man fråga: - Kan jag behandla detta problem längre fram i tiden? Alternativt: - Kan en annan terapeut behandla problemet? Om man får nej som svar även vid de två sista frågorna så är problemet kanske inte behandlingsbart. Fråga dock inte om problemet är behandlingsbart så att patienten hör frågan, använd mental frågeställning (en av de få gånger man frågar om något utan att patienten behöver veta det). Det kan också vara så att man inte har lov att ställa en viss fråga. Kanske jag som terapeut inte kan ställa frågan medan däremot patienten kan göra det. Han, eller hon, kan ju fråga mentalt utan att terapeuten vet vad som frågas. Vissa saker kan vara känsliga, respektera om patienten inte vill lämna ut sig själv. 29

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: Förord 5 Anatomiska termer 7 Förkortningar 8 Allmänna termer och begrepp 9 Muskelplanscher

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar. Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha

Läs mer

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: Introduktion European Health and Fitness Association (EHFA) Standarder Följande EHFA kriterium finns för tillfället: Fitnessinstruktör

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227) KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar BALANSBOLL Styrketräning Ett urval övningar Svettisdagarna 2002 Innehåll Gång på stället... 3 Höftlyft... 4 Sidorullning på rygg... 5 Ryggresning på knä... 6 Ryggresning på tå... 7 Crunches... 8 Svankpress...

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera Laborationer Laborationerna är till för att befästa era anatomiska kunskaper och att ge praktisk övning i att hitta, studera och förstå funktionen av människokroppens anatomi. De givna frågorna kan vara

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag.

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. Ända sedan stretching blev ett begrepp har det tvistats om

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna

Rödeby. Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 1 Rödeby Varför styrketräna? 10 skäl att styrketräna 2 1. Du minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes typ 2, fetma Alzeimers och flera andra allvarliga sjukdomar.

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik,

Lär dig  Andas rätt  Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, Lär dig Andas rätt Träningsprogram för dig som har astma. Övningarna är en hjälp till god andningsteknik, ökad rörlighet och styrka i muskulaturen, bättre kondition och avslappning. ANDNINGSTEKNIK Övningar

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2

HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 HANDHAVANDEINSTRUKTION VETEK VIBRA SUPER 2 Innehåll: Säkerhetsinformation 1 Översikt 2 Uppackning 3 Montering 4-5 Tryckknappshantering 6 Övningar 7-12 Kopplingsschema. El stycklista. 13 Underhåll och felmeddelanden

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg Övningshäfte till filmen Kroppen ditt verktyg Filmen Kroppen - ditt verktyg kan beställas från Regionförbundet via telefon eller e-post. Regionförbundet Örebro län Tel. 019-602 63 00 E-post regionorebro@regionorebro.se

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.

ANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås. ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.

Gör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser. Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,

Läs mer

Källa: Peijian Shen, Massage för smärtlindring, ICA Bokförlag

Källa: Peijian Shen, Massage för smärtlindring, ICA Bokförlag SJÄLVMASSAGE Självmassage Ett välkänt kinesiskt ordspråk säger att En medioker läkare botar sjukdom och en bra läkare förebygger den. Detta är en grundläggande tanke inom kinesisk läkekonst förebyggande

Läs mer

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15 MANUAL BORDSMASSAGESET VÄLKOMMEN SOM ÄGARE TILL ETT TARSUS BORDSMASSAGESET! Vårt mål är att du som användare ska uppleva att Tarsus produkter underlättar ditt arbete och främjar en god arbetsmiljö. Om

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Välkommen till Osteopat Akuten!

Välkommen till Osteopat Akuten! Välkommen till Osteopat Akuten! Osteopat Akuten ligger centralt i Kungälv och erbjuder osteopatiska och massageterapeutiska behandlingar. Osteopati bygger på att kroppen är en enhet och att alla delar

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR.

HÄLSA. Studiehandledning för Komplementärmedicin, 100 poäng Författare: Eva Björklund. Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledning för, 100 poäng Studiehandledningen omfattar massageövningar och DOIN-ÖVNINGAR. Studiehandledningen får kopieras. HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap,

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Rygg- och nackmassage

Rygg- och nackmassage Rygg- och nackmassage Idrott & hälsa 1 Ryggmassage Dags att börja. Se till att den du ska massera tar av ringar, armband etc. som kan störa massagen. Sätt på lite lugn, skön musik och försök att ge din

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

GOLF-FITNESS 1. FLEXI-BAR träningsprogram speciellt utvecklat för golfare som vill nå ett bättre handicap

GOLF-FITNESS 1. FLEXI-BAR träningsprogram speciellt utvecklat för golfare som vill nå ett bättre handicap GOLF-FITNESS 1 FLEXI-BAR träningsprogram speciellt utvecklat för golfare som vill nå ett bättre handicap Fördelar med FLEXI-BAR träning: Förebyggande Förbättring av koordination Perfekt för uppvärmning

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Pedagogiska bildverktyg

Pedagogiska bildverktyg C7 C6 C8 C5 TH1 C4 TH2 C3 TH3 M. levator scapulae Skulderblad C7 C8 C6 C5 TH1 Nyckelben Känselutbredning (Dermatom) Skulderbladets övre utskott och skulderblad Senfäste m. supraspinatus Biceps långa sena

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer