Handbok för Terapeuter
|
|
- Anna-Karin Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl
2 Titel: HANDBOK FÖR TERAPEUTER Behandling av ledproblem, nackbesvär och ryggont. 2:a omarbetade upplagan 2009 Johnny Grimståhl Eftertryck förbjudes. All rights reserved. Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är förbjudet utan skriftligt medgivande av författaren, enligt lagen om upphovsrätt. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning etc. Ediciones Mandala, Madrid Swings Centro de Medicina Alternativa Sargento Llagas Las Palmas Gran Canaria swings@grimstahl.com Teckningar: Johnny Grimståhl och Diana Grimståhl Sosa ISBN Av samme författare: Karate- Grundtekniker, 1974, eget förlag.. Näringslära, 1976, Swings förlag. Modern styrketräning, 1977, Swings förlag. Träna på gym, 1992, Swings förlag. Grunderna i kinesiologi, 1998, Swings förlag. Dubbelmannen (roman), 1999, Swings förlag. Döden går på gym (polisroman), 2000, Padefa. Vägen till ett friskare liv, 2005, Swings förlag. Kinesiología Básica, 2006, Ediciones Mandala, Madrid. 2
3 och om det vore sant (roman), 2007, Swings förlag. Detta är inte en lärobok i anatomi eller kiropraktik etc. Boken ger bara ytliga kunskaper om hur kroppen fungerar anatomiskt och fysiologiskt. För ett djupare studium hänvisas till något standardverk i ämnet. De behandlingar som beskrivs för olika problem, ska ses som informativ text om hur många terapeuter arbetar med dessa. Författaren rekommenderar inte någon att börja manipulera och justera kotor och leder utan att ha först ha fått vägledning av någon kompetent person. 3
4 Innehållsförteckning: Förord 5 Anatomiska termer 7 Förkortningar 8 Allmänna termer och begrepp 9 Muskelplanscher 12 Ryggens viktigaste muskler 14 Skelettplanscher 16 Ryggraden och tillhörande ben 18 Lovett reactor 23 Grundläggande kinesiologi 27 Terapilokalisering 28 Indikatormuskel 29 Tabell över muskeltester 32 Muskeltestning 33 Vaskulära reflexpunkter 49 Lymfatiska reflexpunkter 52 Planscher 55 Ursprung/fästemassage 57 Muskelspolar och senspolar 58 Hypertoniska muskler 62 Surrogatmuskel 63 Provokation 64 Meridianer 67 Start- och slutpunkter 69 Associerade punkter 72 Olika akupunktsbehandlingar 74 Magnetterapì 78 Problem i rygg och nacke 81 Kotsubluxationer 84 Kotfixeringar 86 Diskbråck 90 Nervrotsproblem 91 Problem i ben och leder 93 Allmän undersökning 97 Anatomiska riktmärken 100 Stretching 101 Testning av nacken 105 Behandling av nacken 109 Manipulation och justering 112 Testning av bröstrygg 119 Behandling av bröstrygg 123 Interlink 125 Manipulation och justering 127 Egenbehandlingar 134 Testning av ländrygg 137 Behandling av ländrygg 143 Testning av korsrygg och höft 151 Behandling av korsrygg 157 Testning av svanskotor 161 Behandling av svanskotor 161 Testning av bäcken 163 Behandling av bäcken 167 Testning av knän 173 Behandling av knän 181 Testning av fötter 183 Behandling av fötter 186 Testning av axlar 191 Behandling av axlar 201 Egenvård axlar 208 Testning av armar och händer 209 Behandling av epikondylit 211 Behandling av karpaltunnel 213 Testning och behandlning av kraniella ben och suturer 215 Strukturell kinesiologi 226 4
5 FÖRORD. Många människor lider av olika ledbesvär och kotproblem, ofta orsakade av för mycket stillasittande och för lite motion. Muskler som inte används tillbakabildas och blir svagare, och med tiden tål man allt mindre av de påfrestningar som hör till många av våra dagliga aktiviteter. Att lyfta en låda eller liknande med kroppen i fel ställning, kan räcka för att utlösa det ryggskott som vi normalt aldrig borde ha fått! Naturligtvis förekommer det också olycksfall som skadar även den starkaste, liksom olika former av förslitningsskador. Faktum kvarstår dock, att tränade och starka muskler utgör ett bra skydd och fungerar som stötdämpande kuddar för benen i kroppen och de inre organen. Ont i ryggen är en folksjukdom i Sverige liksom i många andra länder. De flesta vänder sig till den traditionella, vanliga vården där det i regel skrivs ut något medel mot smärtan och ordineras vila och kanske sjukgymnastik. Efter en eller ett par veckor mår man ofta bättre om skadan inte är kronisk. För dessa stackars människor som har kroniska led- eller ryggproblem börjar ofta en tröstlös vandring mellan olika experter och instanser, i många fall utan att uppnå en varaktig förbättring. Man varken kan eller har lust att träna och kroppen degenererar ännu mer - den onda cirkeln är sluten. Till sist återstår ofta bara sjukskrivning eller sjukpensionering. Men, måste det vara på det här sättet? Svaret från oss inom alternativmedicinen är ett rungande nej! Visserligen går inte alla problem att rätta till, men de flesta kan bli hjälpta. Många blir bra av sig själva på en eller ett par veckor, utan hjälp av vare sig läkare, sjukgymnaster eller alternativmedicinare. Men varför vänta på att kroppen ska läka sig själv, vilket kan ta ganska lång tid? Med rätt behandling kan man bli bra inom en eller två dagar, utan vare sig smärtstillande medel, utdragna och kostsamma behandlingar eller långvarig, passiv vila. Många terapeuter försöker också ta reda på varför man har ont, för att ge råd om vad man bör göra för att inte problemet ska återkomma. Smärta är kroppens sätt att tala om för oss att någonting är fel. Detta fel bör sökas och åtgärdas, varvid smärtan som regel minskar eller försvinner. Att bara lindra eller ta bort smärtan utan att behandla problemet, är ungefär lika intelligent som att slå sönder den blinkande lampan för oljemätaren och köra vidare i tron att nu är problemet avhjälpt, lampan blinkar ju inte längre! Den mest kända behandlingsformen för dessa typer av problem är kiropraktik. Andra kända metoder är naprapati och osteopati. Under årens lopp har man närmat sig varandra så att det ofta är omöjligt att skilja de olika metoderna åt. Idag är det terapeutens skicklighet som är det viktigaste, inte vilken metod han, eller hon är utbildad i. 5
6 Det finns också andra metoder och tekniker, allt från gamla tiders kotknackare, som lever kvar här och där, till olika former av massage, sjukgymnastik, terapeutisk, eller medicinisk stretching m.m. Alla dessa metoder har sitt värde och borde kunna komplettera varandra istället för att, som så ofta sker, motarbeta varandra. Det här är ingen lärobok i vare sig kiropraktik eller naprapati. De metoder som beskrivs har jag lärt mig ur många olika källor. Jag har försökt välja ut de enklaste och samtidigt mest effektiva teknikerna av de som jag själv använder. Jag menar heller inte att boken ersätter den mångåriga utbildningen i kiropraktik etc. Min målsättning är att dels visa några enkla tekniker som alla kan utföra utan risk, dels att informera om en del tekniker och metoder som jag avråder från att utföra på egen hand. De djupare och svårare manipulationerna för främst nacken har jag helt utelämnat, eftersom de kan göra mer skada än nytta om de utförs fel. Följ reglerna som beskrivs längre fram om att inte behandla mot smärta och att först utföra vissa förtestningar innan själva behandlingen. Vid smärta i ytterlägen, eller vid osäkerhet - behandla inte! Om problemet verkar vara svårbehandlat, skicka patienten till en utbildad kiropraktor eller naprapat etc. Vissa problem måste röntgas för att kunna ställa diagnos - det är läkarens uppgift! Med andra ord; var inte rädd att skicka patienten vidare till rätt ställe eller person. En fel behandling kan inte göras ogjord, men en utebliven behandling kan alltid göras senare! Boken ger lite allmän anatomisk orientering där så behövs. För en djupare förståelse rekommenderas läsaren skaffa sig vissa grundkunskaper i anatomi och fysiologi. Detta hjälper också terapeuten att utveckla en slags röntgenblick, där han för sitt inre kan se och visualisera ryggraden med dess kotor, diskar, ligament, muskler etc. En del medicinska fackord och termer måste ofta användas för att förklara vissa processer och förhållanden så exakt och tydligt som möjligt. I möjligaste mån har jag försökt förklara eller översätta dessa ord till svenska, jag rekommenderar dock de latinska fackorden. Avsnittet om kinesiologi är hämtat ur Grunderna i Kinesiologi av samme författare. Las Palmas, januari
7 Anatomiska termer: Anterior Främre Ventral Mot magen Posterior Bakre Dorsal Mot ryggen Interior Inre Proximal Närmare (inåt) Exterior Yttre Distal Längre bort Superior Uppåt Superficial Ytlig Inferior Nedåt Flexion Böjning Medial Mot mittlinjen Extension Sträckning (inre del) Abduktion Utåtförning Lateral Bort från mittlinjen Adduktion Inåtförning (yttre del) Supination Utåtvridning Cefal Mot huvudet Pronation Inåtvridning Kaudal Från huvudet Inversion Vänd utåt (mot svanskotan) Eversion Vänd inåt Flexion Abduktion Adduktion Extension Dorsalflexion Palmarflexion Dorsalflexion Plantarflexion 7
8 FÖRKORTNINGAR P. Patienten eller Personen som blir testad. T. Terapeuten eller Testaren. AK Applied kinesiology TFH Touch for Health MK Manual kinesiologi NL NeuroLymfatiska punkterna. NV NeuroVaskulära punkterna. IM IndikatorMuskel. IC Indicator Change (IM ändrar från stark till svag eller tvärtom). TL TerapiLokalisering (man håller på en punkt på kroppen och testar). PTL Patienten utför TL. TTL Terapeuten utför TL. PMC Pectoralis Major Clavicularis. PMS Pectoralis Major Sternocostalis. TFL Tensor Fascia Lata. TMJ Tinning- och käkbensleden. SIPS Spina Iliaca Posterior Superior. SIAS Spina Iliaca Anterior Superior. TBI Tuber Ischiadikum. C 1-7 Cervikalkota 1-7 (nackkotorna). T 1-12 Dorsalkota 1-12 (bröstryggkotorna, även kallade D 1-12). L 1-5 Lumbarkota 1-5 (ländkotorna). CNS Centrala nervsystemet. ANS Autonoma nervsystemet. ph ph-värdet (anger syra/basbalansen i kroppen). C Centralmeridianen. S Styrkärlsmeridianen. Lu Lungmeridianen. Tj Tjocktarmsmeridianen. Nj Njurmeridianen. Bl Blåsmeridianen. Le Levermeridianen. Gb Gallblåsmeridianen. Hj Hjärtmeridianen. Tu Tunntarmsmeridianen. Pc Pericardiummeridianen (även kallad Cx). Tv Trippelvärmarmeridianen. Ma Magmeridianen. Mj Mjältmeridianen. 8
9 ALLMÄNNA TERMER OCH BEGREPP INFEKTION En infektion orsakas av bakterier eller virus. Den kan vara lokal, eller ge upphov till infektionssjukdomar. Renlighet minskar risken för infektion. Symtom: Rodnad, svullnad och smärta (ungefär som vid en inflammation). INFLAMMATION En inflammation kan orsakas av infektion, men kan också bero på vävnadsskada, pga trauma eller överbelastning av muskler och leder, för mycket värme eller kyla, gifter, syrebrist, allergi m.m. Inflammation är kroppens sätt att inleda läkningsprocessen. Energin ökar vid stället för inflammationen, det blir varmt och svullet. Flödet av serum och vita blodkroppar till det skadade stället ökar också för att avgränsa, oskadliggöra och avlägsna det som orsakar vävnadsskadan. Symtom: Rodnad (rubor). Svullnad (tumor). Smärta (dolor). Värmeökning (calor). Nedsatt funktion (functio laesa). Exempel på olika inflammationer: Myosit Muskelinflammation. Tendinit (tenontit) Seninflammation. Tendovaginit Senskideinflammation. Artrit Ledinflammation. Periartrit Inflammation i ledens mjukdelar. Ostit Beninflammation. Periostit Benhinneinflammation. Osteomyelit Benmärgsinflammation. Spondyl artrit Inflammation i ryggkotornas ledgångar. Bursit Slemsäcksinflammation. Radiculit Inflammation i en nervrot vid en kota. 9
10 ARTROS Artros (ledförslitning) är en degenerativ ledsjukdom som beror på förslitning och degeneration av ledytornas brosk. Detta kan orsakas av snedbelastningar, övervikt, inaktivitet, luxationer, subluxationer, felläkta frakturer, missbildningar, artrit, infektion, diabetes, överrörliga och instabila leder m.m. Symtom: Smärta och svullnad, felställning i leden, morgonstelhet, krepitationer (knäppningar), minskad rörlighet och atrofi och svaghet i musklerna. FRAKTURER Symtom: - Blödningar som orsakar svullnad och missfärgning av huden över skadan. - Ömhet och smärta vid beröring av skadestället. - Smärta vid rörelse eller belastning. - Felställning av leden, eller falsk rörlighet. - Vissa benbrott kan vara svåra att upptäcka, t.ex. brott på lårbenshalsen och överarmen, där brottändarna kilas in i varandra och ger leden en viss stabilitet. Fullständiga frakturer: En fullständig fraktur är ofta mycket smärtsam och kan ta 1-6 månader för att läka. De vassa kanterna på det avbrutna benet kan skada blodkärl och vävnad och skära av nervtrådar, vilket kan medföra förlamningar. Man skiljer mellan tvära frakturer, spiral- eller sneda frakturer, splitterfrakturer och krossfrakturer. Stressfrakturer: En stressfraktur (utmattningsbrott) består av små sprickor (fissurer) i benens ytskikt. De uppstår främst i händer, fötter och underben, som en följd av överbelastning och nedsatta stötdämpningsfunktioner i leder och muskler. Oftast läker de av sig själva. Sluten fraktur: En sluten fraktur (okomplicerat brott) kräver ofta bara att benet reponeras och spjälas eller gipsas. Öppen fraktur: En öppen fraktur (komplicerat brott) kräver ofta operation och har sårskador som lätt kan bli infekterade. 10
11 MUSKELBRISTNING Muskelbristning eller sträckning beror ofta på böjningar, tillsammans med snabba rörelser och vridningar. En annan, vanlig orsak är obalans mellan agonister och antagonister. Muskeln är svag och smärtar krampaktigt. DÉFENSE MUSCULAIRE Detta är en smärtbetingad reflex som resulterar i en konstant, ökad muskelspänning. Den finns t.ex.i bukväggen vid inflammation i bukhålan, i ryggmusklerna vid ryggproblem och i käkmusklerna vid tandvärk. MYOSER Myoser består av hårda och ömmande ytliga delar av musklerna utan utstrålande smärtor. Orsaken är inte känd, men man tror att de kan uppstå vid långvariga tillstånd av smärta i området. TRIGGERPUNKTER Triggerpunkter är små, hårda smärtställen i musklerna av ärtstorlek, som ger utstrålande smärta vid palpation. De känns och ser ut som ärrvävnad och uppträder i bestämda mönster, men de kan också uppstå spontant. Triggerpunkterna sammanfaller ofta med många akupunkter och behandlas ofta på samma sätt som dessa. ISCHEMI Om en muskel svullnar p.g.a. hyperfunktion eller blödning, kan detta leda till att blodtillförseln stryps, helt eller delvis. Tillståndet kallas compartmentsyndrom och ger ischemismärtor. Om trycket inte lättas (ev. genom operation) kan muskeln gå i nekros. TUMÖRER Det förekommer benigna (godartade) tumörer i rörelseorganen, t.ex. exostos, som är en utväxt på ett ben. De är i regel ofarliga och hindrar inte kroppsfunktionerna. Maligna (elakartade), sekundära tumörer, s.k. metastaser, kan sätta sig i benen i kotor eller bäcken. De kan vara mycket smärtsamma och försvagar skelettet. 11
12 Övre trapezius Deltoideus medialis Deltoideus anterior Coracobrachialis Serratus anterior Diafragma Abdominis rectus Iliacus Psoas Adduktorer Gracilis Sartorius Gastrocnemius Soleus Temporalis Masseter Buccinator Sternocleidomastoideus Nackflexorer Subscapularis PMS PMC Biceps brachii Supinator Brachioradialis Obliques Abdominis rectus Opponens pollicis Opponens digitis Rectus femoris Vastus intermedius Vastus lateralis Vastus medialis Tibialis anterior Peroneus longus Djupt liggande muskler. 12
13 Nackextensorer Övre trapezius Mellersta trapezius Deltoideus medialis Deltoideus posterior Nedre trapezius Triceps brachii Latissimus dorsi Quadratus lumborum TFL Semimembranoso Semitendinosus Biceps femoris Sacrospinaler Levator scapulae Supraspinatus Infraspinatus Teres minor Teres major Romboideus Gluteus medius Gluteus maximus Piriformis Gracilis Vastus lateralis Övre trapezius Gastrocnemius Soleus Tibialis anterior Peroneus longus Peroneus brevis Peroneus tertius Djupt liggande muskler. 13
14 RYGGENS VIKTIGASTE MUSKLER Ryggen är täckt av flera lager olika muskler, vilket gör den till en kompakt och muskelpackad kroppsdel. Man skyddar sig ju gärna genom att krypa ihop och försöka ta smällar och stötar med ryggens övre del, där de gör mindre skada än på kroppens framsida. Den svaga länken i ryggen är dess nedre del. Där finns mindre och färre muskler, vilket ger en större rörlighet, men samtidigt större skaderisk. Från ryggraden utgår de korta och långa intratransversala musklerna och intraspinala muskler. De flesta av dem har ursprung och fäste på kotornas ledutskott. Ryggradens längsgående muskelgrupp kallas erector spinae och består av flera undergrupper; iliocostalis-, longissimus- och spinalismusklerna. De har ursprung och fäste på kotor, revben, nackben och höftben. Vid nacken finns spleniusmusklerna som utför extension och sidovridning av huvudet. På framsidan finns flexorerna, bl.a. scaleniusmusklerna. Längre ner i ryggen finns bl.a. quadratus lumborum, multifidus och rotatorer. För en närmare beskrivning av ryggens muskler hänvisas till facklitteratur. Korta rotatorer. Långa rotatorer. Disken trycks ihop Spänd muskel. Korta, vertikala interspinalmuskler. De undre interspinalmusklerna är överstarka och drar kotan nedåt/bakåt dorsalt. 14
15 1. Spinalmuskler. 3. Korta, vertikala muskler. (erector spinae). 4. Obliquus externus abdominis. 2. Quadratus lumborum. 5. Multifidus spinae. 15
16 SKELETTET SETT FRAMIFRÅN Skalle - Kranium Nyckelben - Clavicula Skulderblad - Scapula Överarmsben - Humerus Revben - Costa Bäcken Pelvis Karpalben Lårben - Femur Halskotor - Cervikalkotor Bröstben - Sternum Bröstryggskotor - Torakalkotor Ländryggskotor - Lumbalkotor Armbågsben - Ulna Strålben - Radius Tarmben - Ilium Sittben - Ischium Blygdben - Pubis Sittbensknöl - Tuber ischiadicum Knäskål - Patella Skenben - Tibia Vadben - Fibula Tarsalben 16
17 SKELETTET SETT BAKIFRÅN Skalle - Kranium Nyckelben - Clavicula Halskotor - Cervikalkotor Skulderblad - Scapula Överarmsben - Humerus Revben - Costa Bäcken - Pelvis Tarmben - Ilium Sittben - Ischium Lårben - Femur Bröstryggskotor - Torakalkotor Ländryggskotor - Lumbalkotor Armbågsben - Ulna Strålben - Radius Sittbensknöl - Tuber ischiadicum Skenben - Tibia Vadben - Fibula Tarsalben 17
18 RYGGRADEN OCH TILLHÖRANDE BEN ALLMÄNT Ryggraden hänger intimt ihop med många olika ben, ligament och muskler, bl.a. skallens ben, käkar och tänder, hyoideum, nyckelben, bröstben, korsben, svansben, höft, bäcken m.m. Lägg därtill nervsystemet, vilket i sin tur ger direkta kopplingar till alla olika neurologiska system som t.ex. synen, de neurovaskulära och lymfatiska systemen, det endokrina systemet m.fl. Genom förbindelsen mellan kraniets ben och korsben/svansben via dura mater (det sega membran som omsluter hjärnan och ryggraden), samt den kraniosakrala primärandningen, uppstår alla möjliga slags växelverkningar som kan beskrivas enklast som att allting påverkar allting. En nervinklämning kan t. ex. leda till olika slags problem i kroppsdelar långt från ryggraden, å andra sidan kan nedsjunkna fotvalv ge felställningar hela vägen upp till knä, höft, bäcken och korsrygg, vilket i sig kan leda till en nervinklämning! Genom att korrigera inte bara kotorna och deras relaterade muskler, utan även höft- och bäckenparti, skallbenen och den kraniosakrala primärandningen, kan man åtgärda en mängd olika slags problem. Det är bland annat därför många kiropraktorer och andra som arbetar med dessa metoder har sådan dramatisk framgång med patienter som bedömts vara icke behandlingsbara av vanliga läkare. Ryggradens dorsalsida sedd snett uppifrån med nerverna markerade i svart. 18
19 Cervikala kotor - 7 st. (Halsryggskotor) Dorsala kotor - 12 st. (Bröstryggskotor) Lumbala kotor - 5 st. (Ländryggskotor) Pelvis (Bäcken) Sakrum (Korsben) Coccyx (Svansben) Ryggraden sedd från sidan. Ryggraden sedd bakifrån. Ryggraden kan ses som en stapel med byggklotsar. Om en klots sticker ut nedtill i stapeln måste en klots upptill sticka ut åt motsatt håll för att inte stapeln ska rasa. Kroppen försöker alltså kompensera en snedställning (subluxation) i ländryggen med en motsvarande snedställning i en halskota. Båda problemen måste behandlas eftersom de påverkar och orsakar varandra. Se även Lovett reaktor på sid
20 PÅVERKAN AV FELSTÄLLNINGAR I KOTORNA Nervsystemet kontrollerar och styr alla kroppens organ och delar (Gray s Anatomy). Felställningar i ryggradens kotor kan påverka nervsystemet och därigenom olika muskler, organ och kroppsfunktioner. Några av de viktigaste sambanden visas här. Kota Muskel Påverkan C 1 Supraspinatus Huvudvärk, oro, sömnlöshet, yrsel. C 2 Nackmuskler Ögon, bihålor, allergi, trötthet. C 3 Övre trapezius Ögon, ansikte, tänder, akne. C 4 Mell. trapezius Öron, näsa, bihålor, katarr, hösnuva. C 5 Deltoideus m.fl. Hals, stämband, matstrupe, lungor. C 6 Pectoralis m.fl. Nacke, skuldror, axlar, halsmandlar. C 7 Teres minor m.fl. Sköldkörtel, armar, armbågar. T 1 Arm och fingrar Handled, hand, fingrar, mage, astma. T 2 Subscapularis Bröst och hjärta. T 3 Serratus anterior Bröst och lungor. T 4 Deltoideus ant. Gallblåsa. T 5 Romboideus Lever, blod, dålig cirkulation. T 6 PMC Mage, matsmältningsproblem. T 7 Latissimus dorsi Mjälte, bukspottkörtel, tolvfingertarm. T 8 Triceps brachii Mjälte, diafragma. T 9 Sartorius Binjurar (binjuremärg), allergi. T 10 Psoas Njurar. T 11 Tibialis Urinvägar, njurar, hudproblem. T 12 Quadriceps Tunntarm, lymfkörtlar, reumatism. L 1 TFL Tjocktarm, förstoppning, diarré. L 2 Quadratus lumb. Bukhåla, blindtarm, åderbråck,kramp. L 3 Tibialis/Peroneus Urinblåsa, könsorgan, knäproblem. L 4 Gluteus medius Prostata, ändtarm, ischias. L 5 Gluteus maximus Ben, fötter, ändtarm, ischias. Coccyx Piriformis Höfter, ryggskott, krokig ryggrad. Sacrum Hamstrings Ändtarm, anus, klåda, hemmorojder. 20
21 RYGGRADENS KOTOR OCH DISKAR Ryggraden är uppbyggd av 33 kotor som ligger staplade ovanpå varandra med en skyddande skiva, eller disk, mittemellan. Disken består av brosk, med en geleartad kärna. Från kotbågen utgår taggutskotten (processus spinosis) som är lätta att känna på ryggen, och tvärutskotten (processus transversis) där musklerna fäster. Mitt i kotorna finns ett hål (foramen vertebrale) för ryggmärgen. Kotorna i bäckendelen har växt ihop hos vuxna och bildar korsbenet (sakrum) och svansbenet (coccyx). Kotorna är förenade med varandra via ledtappar (processus articulares), ligament, muskler och längsgående hinnor och ledband (pia mater, dura mater m.fl.). Hela konstruktionen är genialisk, och håller ihop ryggraden som en pelare som skyddar ryggmärgens nerver samtidigt som den medger en mycket stor rörlighet åt alla håll. Ryggraden ska vara rak sedd framifrån eller bakifrån. En abnorm krökning i sidled kallas skolios (snedrygg). Om de uppstår i bröstryggraden i unga år måste de behandlas för att inte orsaka puckelrygg eller andra allvarliga fel i vuxen ålder. Ryggradens krökningar framåt kallas lordos. Man skiljer mellan halslordos, som är vanligast, och ländlordos. Krökningarna bakåt kallas kyfos. De finns som bröst- eller bäckenkyfos, av vilka den senare är vanligast. Kothål Taggutskott Disk Tvärutskott med ledutskott Nerv 21
22 Cervikalkota Dorsalkota Lumbalkota a Kotkropp (corpus vertebra) b Kotbåge (arcus vertebra) c Kothål (foramen vertebra) d Tvärutskott (processus transversus) e Taggutskott (processus spinosus) f Ledutskott (processus articularis) Lateral subluxation (kotan är vriden i sidled) Skolios Lordos Kyfos 22
23 LOVETT REACTOR Det finns en växelverkan mellan kotornas rotation vid gång och andra rörelser. Förhållandet kallas Lovett Reactor. Reaktorkotor uppstår ofta vid primära och kompensatoriska subluxationer. Använd Lovett Reactor för att hitta kotor med kompensatoriska fel, även om dessa ännu inte ger besvär (det kommer de nämligen att göra!). Vid akuta skador räcker det ofta att behandla enbart vid skadestället, eftersom de inte alltid hunnit ge upphov till kompensationer. De tre översta halskotorna ( C 1 - C 3) roterar med och åt samma håll som de tre nedre kotorna i ländryggen (L 5 - L 3), se nedan. Därefter växlar det till att kotorna börjar rotera åt motsatt håll, C 4 roterar motsatt L 2 o.s.v. Vid mitten av ryggraden blir bröstryggkotorna 5 och 6 (T 5 och T 6) reaktorkotor åt varandra. Roterar åt samma håll: Atlas + L 5 C 2 + L 4 C 3 + L 3 Roterar åt motsatt håll: C 4 + L 2 C 5 + L 1 C 6 + T 12 C 7 + T 11 T 1 + T 10 T 2 + T 9 T 3 + T 8 T 4 + T 7 T 5 + T 6 Det finns också motsvarande samband mellan korsbenet (sacrum) och nackbenet (occipitale), samt mellan svanskotan (coccyx) och kilbenet (sphenoidale). En subluxation vid t.ex. L 5 kan ha en motsvarande felställning vid C1. Reaktorkotans felställning kan ibland rätta till sig själv genom att korrigera en subluxation. Om inte bör båda felen behandlas, annars kan problemet återkomma. I allmänhet följer reaktorkotornas felställningar mönstret ovan. Om det finns en C 2 subluxation på höger sida, så brukar det finnas en motsvarande L 4 subluxation på höger sida. Om felet finns vid C 7 på höger sida, brukar man istället hitta ett motsvarande fel vid T 11 på vänster sida. Undantag från denna regel förekommer. 23
24 LOVETT REACTOR C 1 - L 5 Roterar åt samma håll. C 2 - L C 3 - L C 4 - L 2 Roterar åt motsatt håll. C 5 - L C 6 - T C 7 - T T 1 - T T 2 - T T 3 - T T 4 - T T 5 - T T 6 - T T 7 - T T 8 - T T 9 - T T 10 - T T 11 - C T 12 - C L 1 - C L 2 - C L 3 - C 3 Roterar åt samma håll. L 4 - C L 5 - C
25 Kinesiologi
26
27 KINESIOLOGI Kapitlen om kinesiologi och kroppens elektromagnetiska system är hämtade ur Grunderna i Kinesiologi av samme författare. Planscherna med NL- och NVpunkterna och meridianernas start- och slutpunkter finns också som en inplastad färgplansch. Kinesiologi är en metod för att undersöka och behandla olika avvikande tillstånd i kroppen. Metoden utvecklades av den amerikanske kiropraktorn George Goodheart, D.C., som på sextio- och sjuttiotalet grundade Applied Kinesiology. Sedan dess har det utvecklats mer än femtio olika grenar av kinesiologi, som alla har muskeltestning som gemensam nämnare. Muskeltestning kan delas upp i två huvudgrupper: - Manuell muskeltestning för att hitta och behandla obalanserade muskler. Dessa muskeltester är baserade på boken Muscles, Testing and Function, av Henry Kendall. - Testning med en s.k. indikatormuskel för att kunna kommunicera direkt med en persons kropp och undermedvetna. Obalanser i musklerna bör behandlas och korrigeras i förebyggande syfte, de kan annars med tiden ställa till med strukturella problem. Hypotoniska (svaga) muskler har t.ex. alltid hypertoniska (överstarka) antagonistmuskler. Denna typ av obalans kan leda till att en kota dras snett, eller andra typer av strukturella felställningar. Tekniken att använda en muskel för att ställa frågor och få svar, är unik och finns bara i kinesiologi. En sådan muskel kallas indikatormuskel IM och med den kan man hitta och lokalisera ett problem, dess grundorsak, typ av problem och hur det bör behandlas. Allt detta är möjligt eftersom kroppens celler och det undermedvetna redan innehåller denna information. Kroppen vet vad som är fel! Några av de behandlingsmetoder som används är: - Muskelbalansering. - Massage av muskler, bindväv och kroppens reflexpunkter. - Akupunktur utan nålar. - Behandling av de bioelektromagnetiska systemen (chakrasystemet m.fl.). - Stresslindring och mentala omprogrammeringar. - Muskeltestning av toleranser och allergier. - Kost- och näringsråd. 27
28 TERAPILOKALISERING Terapilokalisering innebär att man håller med handen eller fingrarna på olika ställen på kroppen för att lokalisera dysfunktioner och skador av olika slag, samt för att testa vilken punkt på kroppen som behöver behandlas (NL-, NV-, Akupunkter etc.). Terapilokalisering förkortas TL eller CL (Circuit Location). För att förklara principen närmare kan vi tänka oss en person med ett öppet sår. Han själv, eller en annan person, sätter ett finger mitt i såret och trycker till. Smärtan ger upphov till stress och om man testar en muskel (vilken som helst) så kommer den att testa svagt, vilket är kroppens sätt att visa att den är under stress. Vi tänker oss nu en annan typ av skada, utan öppet sår, t.ex. någon form av ledskada eller organfel. Personen sätter sin hand eller några fingrar över skadan samtidigt som man muskeltestar honom. Även nu uppstår en stress och muskeln kommer att testa svagt. Kroppen vet ju att den har denna skada, även i de fall då skadan ännu inte börjat ge obehag eller värk, d.v.s. innan personen medvetet har upptäckt och känt av problemet. Genom att lokalisera skadan och sätta handen på stället för den, blir kroppen påmind om denna skada - stress uppstår och muskeln testar svagt som en följd av denna stress! Vid en muskulär obalans in the clear, d.v.s. en muskel testar svagt i sig själv när den testas, låter man personen i tur och ordning hålla med en hand på punkterna för lymfa (NL), blod (NV) och akumeridianens start- och slutpunkter. Om muskelobalansen beror på en blockering i lymfsystemet, kommer den svaga muskeln att testa starkt när dess NL-punkt hålls. Det är kroppens sätt att visa att den här punkten behöver behandlas. Om obalansen inte har att göra med lymfsystemet, kommer muskeln att fortsätta testa svagt tills personen håller på muskelns NV-punkt, eller start- och slutpunkterna för muskelns akumeridian. Om punkten som stärker muskeln släpps, kommer muskeln att åter testa svagt. Efter adekvat behandling ska naturligtvis muskeln testa starkt. TL kan utföras av personen som blir testad, eller av den som testar (T.). TL kan utföras med handflatan, ett eller två fingrar, med båda händerna samtidigt (dubbelhändigt) eller med händerna vända med handryggen mot kroppen. Vanligast är att använda två fingrar, t.ex. pekfinger och långfinger. 28
29 INDIKATORMUSKEL När man använder en stark och balanserad muskel för terapilokalisering TL och vid andra tillfällen då man kommunicerar med en person via muskeltetsning, kallas muskeln som testas för indikatormuskel IM. Principen för muskeltestning som kommunikation bygger på att all slags stress försvagar musklerna. Det är därför man oftast ser till att en person sätter sig ned innan man framför en dålig nyhet. Om chocken är stor kan det hända att benen viker sig och personen kan ramla omkull! När en stark muskel blir svag, eller det motsatta, en svag muskel blir stark, kallas detta Indicator Change IC (indikatorändring). En IC uppstår alltså då en muskel ändrar tonus; från stark till svag, eller från svag till stark. En IM kan användas för att ställa direkta frågor till kroppen. Vanligtvis betyder då stark muskel ja och svag muskel nej. Om man däremot utgår från en svag muskel så får man också svaren tvärtom, d.v.s. svag muskel är ja och stark muskel är nej. Detta verkar förvirrande i början, men efterhand brukar logiken i det hela uppenbaras. Ofta ställer man en motfråga för att kontrollera svaret från muskeln, dvs man vänder på frågan. Några exempel: - Ska skadan behandlas med värme? - Ska skadan behandlas med kyla? Om det första svaret var ja, så bör ju motfrågan få svaret nej. Svaren kan bli motstridiga: - Kan jag som terapeut behandla detta problem? Vid nej-svar kan man fråga: - Kan jag behandla detta problem längre fram i tiden? Alternativt: - Kan en annan terapeut behandla problemet? Om man får nej som svar även vid de två sista frågorna så är problemet kanske inte behandlingsbart. Fråga dock inte om problemet är behandlingsbart så att patienten hör frågan, använd mental frågeställning (en av de få gånger man frågar om något utan att patienten behöver veta det). Det kan också vara så att man inte har lov att ställa en viss fråga. Kanske jag som terapeut inte kan ställa frågan medan däremot patienten kan göra det. Han, eller hon, kan ju fråga mentalt utan att terapeuten vet vad som frågas. Vissa saker kan vara känsliga, respektera om patienten inte vill lämna ut sig själv. 29
Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl
Handbok för Terapeuter Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: Förord 5 Anatomiska termer 7 Förkortningar 8 Allmänna termer och begrepp 9 Muskelplanscher
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merStretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Läs merManuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan
Läs merKursinnehåll kurser i Kinesiologi
Kursinnehåll kurser i Kinesiologi Grundkurs 1 Terapilokalisering - TL Indikatormuskel - IM Neurovaskulära punkter - NV Neurolymfatiska punkter - NL Hur man utför en muskeltestning Hypertoniska muskler
Läs merStretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Läs merManuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi
Läs merStretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
Läs merBröstrygg och Skuldra
Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens
Läs merStretchövningar Tennis
Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merKroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna
Läs merHär är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merAxlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.
Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha
Läs merKlassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN
Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merÖvningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.
Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer
Läs merAnatomi och rörelselära för Fysiopraktor
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin
Läs merFokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs mer4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM
4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM Piriformis är en muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen. Ischiasnerven, löper ut från ryggmärgen i nedre delen av ryggen, L4 - S3 (S2), och går genom nedre
Läs merMuskelgrupper och dess användningsområden.
Muskelgrupper och dess användningsområden. - Axlar: (Deltoideus) Används för att lyfta, vrida och hålla armarna uppe. Bra när man ska fälla ut bommen eller täcka skott. Övning: Alla sorters armhävningar,
Läs merAnatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor
Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan
Läs merSkellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
Läs merGummibandsträning med ett dörrhandtag.
Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merSommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.
Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig
Läs merUPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)
UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på
Läs merKomplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer
Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,
Läs merErgonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll
Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merSida 1 av 6. Ryggliggande
Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och
Läs merTRX TRIATHLON träningsprogram
TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet
Läs merHälsostyrkans nyhetsbrev augusti
Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti Ursäkta röran! Vardagskaos. Sömnkaos. Trafikkaos. Jobbkaos. Ja, det hör väl till när semestern är över, arbetet kallar, skolor och förskolor öppnar och rutinerna ska återupptas.
Läs merAnatomi Kroppens muskler
Anatomi Kroppens muskler Nu kommer vi att titta på kroppens olika muskler och vi delar in dem i lite olika delar Sternocleidomastoideus Trapezius Deltoideus Triceps bracci Latissimus Dorsi Splenius capitis
Läs merUppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Läs meroch muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Läs mer11 övningar som gör dig mindre stel. Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet.
11 övningar som gör dig mindre stel Här får du ett program som mjukar upp dina höfter. Och som ger dig större rörelsefrihet. 1 1. Steg framåt och korsa» Sätt ner vänster fot snett framför den högra.» Håll
Läs merTemakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Läs merTräning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Läs merAxel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.
Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar
Läs merMetoden för kropp och medvetande
Metoden för kropp och medvetande Inledningen 1. Vänd handflatorna bakåt och nedåt 2. För händerna lite fram och tillbaka - 3 gånger 3. Vänd handflatorna mot varandra och lyft händerna till i höjd med Duqi
Läs merÖvning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad
1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad
Läs merTräna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.
Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.
Läs merPosturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram bröstmuskulatur
Runners stretch Spidey crawls Standing quad stretch Soleus stretch Standing One arm pec stretch Posturalövningar som släpper på spänningar främst i benen med också djupt in i bäcken/höfter samt i stram
Läs merIdrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se
Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker
Läs merTRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Läs merGrunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder
Grunderna i Kinesiologi Alternativmedicinska Behandlingsmetoder Johnny Grimståhl Innehållsförteckning: Förkortningar 6 Förord 7 Grundläggande begrepp Terapilokalisering 13 Utmaning 15 Indikatormuskel 16
Läs merStabilitetsövningar:
Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil
Läs merPausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Läs merKyIF F99/00 Stabilitet
Baklänges utfall med partner Stå med sidan mot en stol eller annat som du stöttar dig mot. Stå på ett ben med lite böjt knä. Lyft tårna upp från golvet så att du har den mesta av vikten på hälen. Be en
Läs merSTYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj
ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom
Läs merUPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1
UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merMEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs merStretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke
Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs merBALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar
BALANSBOLL Styrketräning Ett urval övningar Svettisdagarna 2002 Innehåll Gång på stället... 3 Höftlyft... 4 Sidorullning på rygg... 5 Ryggresning på knä... 6 Ryggresning på tå... 7 Crunches... 8 Svankpress...
Läs merEHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:
EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: Introduktion European Health and Fitness Association (EHFA) Standarder Följande EHFA kriterium finns för tillfället: Fitnessinstruktör
Läs merI N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Läs merCORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merRYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)
KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala
Läs merTräningsprogram under sommaruppehållet. med Löpning passet och Stretchprogram
Hej Fotbollspelare! Lycka till med. Här kommer ert träningsprogram under sommaruppehållet. Vi måste säga att det är extremt viktigt att ni gör detta ordentligt då säsongen kommer komma igång i samma puls
Läs merVad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda kroppen på rätt sätt för att inte skada sig Inom ergonomin
Läs merDet långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.
LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas
Läs merExercise Organizer. Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar. Övning Illustration Utförande & tips
Copyright 2006 Exercise Organizer 1 onsdag 29. november 2006 Exercise Organizer Instruktör: Leg. Kiropraktor Kim Eriksson Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar 1 Armsving Stå med det ena benet
Läs merKNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning
Läs merMål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.
Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag. Tid att lägga ner: Max 1 timme per dag Om programmet: Jag
Läs merRÖRLIGHETSPROGRAM IS HALMIA
1. Baksida lår Ligg på rygg, med ena benet utsträckt. Det andra benet kramar spelaren sedan om och med foten vinklad mot sig, sträcker spelaren sedan ut benet. 10x/Ben Dynamisk övning. 2. Framsida lår,
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merR EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING
Träna med gummiband 1 RG 2005 Axelproblem hos rullstolsbrukare är vanligt. Bästa botemedlet är förebyggande styrketräning. Men vad gör man när man har långt till ett gym eller när motivationen tryter?
Läs merFörsvarshälsan och Idrott/Friskvård, Skövde Rörlighet Optimali. Övningskompendium
Rörlighet Optimali Övningskompendium Att ha en tillräckligt god rörlighet för de moment som du utför i vardag och tjänst är, tillsammans med styrka och muskulär kontroll, grunden för din fysiska prestationsförmåga.
Läs merStrandträning med funktionella övningar
Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med
Läs merKnät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
Läs merStretcha nacke. Stretcha armar. Stretcha kroppen för Innebandy
Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha armar Stretcha underarmarna Sätt dig
Läs merPROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen
PROGRAM STÅENDE YOGA fokus på hållning, balans, rörlighet, kroppsmedvetenhet och styrka. Programmet avslutas med några sittande övningar. Inom parentes har vi lagt till de namn på sanskrit som ofta används
Läs merANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.
ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.
Läs merOsteopaten. hittar orsaken till besvären
Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,
Läs merSommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
Läs merDet är viktigt att bibehålla en god hållning både när man sitter stilla och när
En god hållning Hos en människa med god hållning kan man föreställa sig att det löper en rak linje från dennes örsnibb direkt ner framför axeln, via höftleden till ankeln. 2 En god hållning Ryggrad och
Läs merDe 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med
De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att
Läs merTräningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från
Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete
Läs merBALANSBOLL. Övningsexempel. av Olle Furberg 2003-11-26
BALANSBOLL Övningsexempel av Olle Furberg 2003-11-26 Innehåll Gång på stället... 3 Knästående balans... 4 Knäböj... 5 Crunches... 6 Svankpress... 7 Omvända crunches på boll... 8 Vindrutetorkare... 9 Rysk
Läs merPasset är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.
Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör
Läs merDu kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.
Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som
Läs merMammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.
Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.
Läs merKontakt med himlen och jorden
Kontakt med himlen och jorden 1. Forma himmel och jord händer. Pekfinger och tumme formar en ring, fingrarna pekar rakt framåt. Placera vänster hand överst med ringen i höjd med hjärtat och fingrarna pekar
Läs merTräningsschema LÖPNING. CRfitness AB #PROJECTBESTOFME. CRfitness AB 2017 Sida 1 av 13
Träningsschema LÖPNING CRfitness AB www.crfitness.se info@crfitness.se #PROJECTBESTOFME CRfitness AB 2017 Sida 1 av 13 Information Intervallträning är viktig om man vill bli en bättre löpare både korta
Läs merInformation från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst
Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen
Läs merProgram José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Läs merUpp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå
Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg
Läs merMålvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket
Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik Fallteknik Anfallsinriktning
Läs merVilka är egentligen de DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA!
DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA! Massaknuff eller discobluff? Ibland är det inte lätt att veta vilken övning som är vilken. Låt BODY hjälpa dig navigera rätt på övningshavet. Vi listar de tio effektivaste
Läs mer