DigiLitt kursen 6 April ARBETSMILJÖHÖGSKOLAN

Transkript

1 DigiLitt kursen 6 April ARBETSMILJÖHÖGSKOLAN

2 Arbetsmiljöhögskolan Bortom IT digitalisering som ett medel inte ett mål Efter genomgånget seminarium ska Ni ha en grundläggande kunskap och perspektiv på teknologiutveckling i relation till både behov och organisationers förmågor. Med digital litteracitet avses en medvetenhet, en attityd hos en människa och hennes förmåga att på ett lämpligt sätt använda digitala verktyg för att identifiera, hantera, integrera, utvärdera och analysera digitala resurser, bygga ny kunskap, skapa mediala uttryck samt kommunicera med andra i specifika situationer (t.ex. Grudziecki & Martin, 2006).

3 Arbetsmiljöhögskolan Fredrik Nilsson, Pappa, Professor, Prefekt Forskning inom förändring, processer, logistik, innovation och komplexitet i och mellan företag och organisationer. Utbildningar inom innovation, processer, logistik, projektledning. Nära samarbete med Region Skåne: Enheten för strategisk kvalitetsutveckling och tidigare Koncernrådet Framtidens HoS 2030 Nära anhörig som under 5 år dagligen var i cancerns våld. Deltagande observationer, Aktionsforskning, Intervjustudier, Lit. studier, Uppföljningsstudier Grundare Take Good Care communications AB Expert Socialstyrelsen för införandet av Standardiserade vårdförlopp.

4 Arbetsmiljöhögskolan Vi kommer i huvudsak gå igenom: nyttan med digitalisering att arbeta med behov och förstå vad som verkligen skapar värde (för patienter, medborgare, invånare) teknologi som möjliggörare inte som mål organisationers möjlighet att ta till sig (absorbera) ny kunskap och omsätta denna i faktiska förbättringar och innovationer att leda förändringsprojekt att hantera hinder och utmaningar med organisatoriskt lärande

5 Arbetsmiljöhögskolan Problembild Brist på resurser och låg intern digitaliseringskompetens är de största hindren mot vård- och omsorgsverksamheternas fortsatta digitalisering och utveckling. För att lyckas med digitaliseringen på ett horisontellt plan finns det en stark koppling till ett tydligt ledarskap med god kunskap och intresse av digitala verktyg. ledarskapets brist på intresse och avsaknad av kunskap om och förståelse för digitalisering sätter takten på införandet och resultatet på projektet. Källa: DigiLitt.kom ansökan. Hur använder ni digitala hjälpmedel idag? Ge exempel!

6 Arbetsmiljöhögskolan

7 Tandvård Frisör Internet Gym Kommun Förening Skola Ett samhällsperspektiv på hälsa och Arbetsmiljöhögskolan sjukvård med digitalisering som möjliggörare Vården som ett komplext adaptivt system Livs med els butik Arbets givare Vidgat systemperspektiv Integrativ ansatts med många samhällsaktörer involverade i individers hälsa, vård och omsorg. Speci alistvård Speci alistvård Speci alistvård Primärvård patienter Med tek & medi cin medborgare

8 Kommun Gym Internet Apotek Skola Coach Förening Framtida hälso- och Arbetsmiljöhögskolan sjukvårdsupplägg där samverkan mellan aktörer kring helhetstjänster för patienter tas fram. Tvärsaktöriella tjänster, erfarenheter etc. Med tek & medi cin Inomdiciplinär kunskap, utveckling etc. Speci alistvård Speci alistvård Speci alistvård Primärvård Arbet sgivar e patienter Livs med els butik närstående

9 Arbetsmiljöhögskolan Att veta vad som verkligen behövs Digitalisering kan påverka alla verksamheter Hur prioriterar ni var projekt ska starta och insatser ska göras?

10 Behov vs. lösningar Arbetsmiljöhögskolan

11 Komplexitetsperspektiv innebär ett Re-thinking Antaganden.... Teorier Metoder Resultat

12 Den paradoxala verkligheten This is not a process René François Ghislain Magritte This is not a system

13 Definitioner Göra saker rätt (efficiency) att genomföra aktiviteter på det mest resurseffektiva sättet Göra rätt saker (effectiveness) att prioritera och genomföra de specifika aktiviteter som skapar mest värde för patient/kund och medarbetare

14 Utvecklingsdimensioner Arbetsmiljöhögskolan Desireability Nytta och glädje för användare, kunder, medarbetare, medborgare. Feasability Konceptets genomförbarhet Viability Ekonomiskt och affärsmässigt görbart

15 Utvecklingsdimensioner traditionellt fokus Feasability Konceptets genomförbarhet Desireability (nytta och glädje för användare, kunder, medarbetare, medborgare) Viability Ekonomiskt och affärsmässigt görbart

16 Utvecklingsdimensioner Arbetsmiljöhögskolan framgångsrika verksamheter! Desireability (nytta och glädje för användare, kunder, medarbetare, medborgare) Feasability Konceptets genomförbarhet Viability Ekonomiskt och affärsmässigt görbart

17 Patientprocesscanvasen! Arbetsmiljöhögskolan

18 Intranprenöriell kompetens Sök passionerat efter reella behov. Bli involverad Placera dig själv i situationer och sammanhang där din produkt, service eller process ska användas. Bli din produkt, lev din service eller process. Source: McGrath and MacMillan 2000 Observera, observera, observera och reflektera :

19 Hotellgästskartläggning Önskvärda gästresultat Önskvärda gästresultat Önskvärda gästresultat Önskvärda gästresultat Önskvärda gästresultat Bokning Ankomst Nyckelaktiviteter Nyckelaktiviteter Nyckelaktiviteter Nyckelaktiviteter Nyckelaktiviteter

20 Användarintervjuer & observationer Syfte: Fördjupad förståelse och känsla för vad verkligen är upplevda problem och behov. Bör genomföras i den vardagliga miljön. Ska täcka alla som är i kontakt/berörs av den tänka produkten/tjänsten/processen. Observera vad som faktiskt görs, hur det görs, när det görs, med vem det görs etc.

21 Tillvägagångssätt - behovsförståelse Låt användare berätta historier skapa sammanhang kring de situationer som är problematiska. Fokus på vad de gör och inte gör inte på vad de vill ha! Tänk 5-varför fråga varför, varför. Fråga och sök efter deras känsloyttringar Undvik deras lösningar fokus på behov/problem Observera, observera, observera

22 Arbetsmiljöhögskolan

23 Exempel på intervjuanalysunderlag Datum: Fokuserat problemområde: Vad säger användaren? Vad tänker användaren? Vad känner användaren? Vad gör användaren? Emotionella behov: Sociala behov: Funktionella behov: Vad förvånade mig? Pain points: Att utforska vidare:

24 Utvecklingsdimensioner Arbetsmiljöhögskolan framgångsrika verksamheter! Desireability (nytta och glädje för användare, kunder, medarbetare, medborgare) Feasability Konceptets genomförbarhet Viability Ekonomiskt och affärsmässigt görbart

25 Desireability Odefinierat behov Ide1: Väldefinierat behov Otydligt värde för en otydlig målgrupp Feasability Kräver liten förändring i verksamheten Tydligt värde för en tydlig målgrupp Kräver stor förändring i verksamheten Kräver små insatser och resurser för sitt genomförande Kräver stora insatser och resurser för sitt genomförande Viability Kommer att vara självförsörjande Genererar liten framgångspotential för kommunen Ekonomisk hållbarhet över tid Kommer kräva fortsatt stöd Genererar stor framgångspotential för kommunen Engagemang, stöd & resurser Litet engagemang för idén i teamet Stort engagemang för idén i teamet Litet stöd från ledningen Stort stöd från ledningen

26 Arbetsmiljöhögskolan Aborptiv kapacitet - finns det utrymme att lära?

27 Vet vi för lite? Saknas det kunskap om förbättring och innovation i vården? Literatursökning av peer-reviwed publikationer mellan : improvement och health care => innovation och health care => Saknas det patientrelaterad kunskap? Enligt Gerteis et al. (1993), Through the patients eyes upplever patienter att de är i goda och kompetenta händer om vården de får karaktäriseras av: effektiv koordinering ett integrerat och enhetligt vårdsystem en medvetenhet om individuella behov och omständigheter.

28 Hur mycket kunskap kan vi ta Arbetsmiljöhögskolan till oss? Absorbtiv kapacitet (Cohen and Lewin 1990) Fas 1: Behovet och sökande efter ny kunskap Explorativt lärande Potential Transformativt lärande Fas 3: Fas 2: Integrering av ny och existerande kunskap Användandet av den transformerade kunskapen Realisering Verkställande lärande Figur 1. Absorbtiv kapacitet enligt Lane et al tre faser av lärande och Zahra och George (2002) potential och realisering av absorbtiv kapacitet.

29 Absorbtiv kapacitet sammanhang och förutsättningar Extern kontext Historia tidigare och existerande kunskap, erfarenhet, normer, rutiner och inställning. Explorativt lärande Transformativt lärande Verkställande lärande Framtida riktning vision, strategi, engagemang och kapacitet. Intern kontext

30 Utrymme måste ges till lärande att ta potentialer till realiserade resultat och effekter Fas 1: Behovet och sökande efter ny kunskap Explorativt lärande Transformativt lärande Fas 3: Fas 2: Integrering av ny och existerande kunskap Användandet av den transformerade kunskapen Verkställande lärande Potential Realisering

31 Att leda projekt med olika logik Förbättringsprojekt: att göra saker rätt, göra något snabbare, med mindre resurser, eller med högre kvalitet. Förändringen sker i en eller ett fåtal dimensioner, ex. tid, kostnad, upplevd kvalitet. Ofta tydlig uppföljning kring ett kontrollerat möjlighets- och utfallsrum. Kostnad Tid Kvalitet Förnyelse-/innovationsprojekt: att göra rätt saker, ändra en hel process, ändra grundläggande synsätt, ny typ av service, förändrad verksamhetsmodell. Förändringen sker alltid i flera dimensioner, ex. logik, belöning, tid, utrymme, teknik, marknad, kundnytta. Ovisshet i faktiska resultat, omprövas längs resan där lärandet är av största vikt. Kostnad Tid Kvalitet Lärande

32 2012, Kaner et al, 2007

33 GROAN ZONE Kaner et al, 2007 Gray, Brown & Macanufo, 2010 xplane.com 2012,

34 Arbetsmiljöhögskolan Vi har gått igenom: Att digitaliseringen är ett medel som möjliggör att kommuner (bättre) kan tillfredsställa BEHOV för patienter, medborgare, invånare och medarbetare. Att organisationers möjlighet att ta till sig (absorbera) ny kunskap och omsätta denna i faktiska förbättringar och innovationer Att leda förändringsprojekt som innebär förnyelse (som mycket av digitaliseringen medför) handlar om att skapa lärande lärande kräver insatser och inkludering (av både personal och användare/brukare) för att potentialer ska realiseras att leda genom Groan zone!

35 Arbetsmiljöhögskolan