Översikt av chefen för bibliotekstjänster Evenemang Litteratur och föredrag i huvudbiblioteket... 6

Transkript

1 1 / 36

2 Innehållsförteckning Översikt av chefen för bibliotekstjänster... 4 Evenemang... 6 Litteratur och föredrag i huvudbiblioteket... 6 Musikföreställningar och tal om musik... 8 Övriga evenemang... 8 Utställningar... 9 Utställningar i huvudbiblioteket Barn- och ungdomsavdelningen Trollvinter och trollkarlar Bokbussen Hemservice Nylands landskapsbibliotek Utbildningar som landskapsbiblioteket arrangerade år Landskapsbiblioteksmöten och landskapsgruppens möten Projekt Fjärrlån Svenskspråkiga ambulerande samlingar, bokprat på svenska och tätare svenskspråkigt samarbete FinELib ja Nelli Gammelbacka bibliotek Mer öppet bibliotek Evenemang och utställningar i Gammelbacka bibliotek Vårberga bibliotek Utställningar i Vårberga bibliotek / 36

3 Bibliotekslokaler i Vårberga Kerko bibliotek Tidningar och databaser Finansiering av nya projekt Statistik Ekonomi Besökare och öppettimmar Regionreserveringar Utlåning Samling Anskaffning och avskrivning Personal Gammelbacka bibliotek Vårberga bibliotek Kerko bibliotek Borgå Gymnasiums bibliotek / 36

4 Översikt av chefen för bibliotekstjänster Asko Rossi 4 / 36 Förverkligandet av Borgå stads strategi fortsatte i stadsbiblioteket under hela det gångna verksamhetsåret. Under året diskuterade bibliotekets personal livligt biblioteksbranschens nuläge, mål och framtida utmaningar. Det mest centrala målet har varit att utveckla Borgå stadsbiblioteks Nylands landskapsbiblioteks servicekoncept för de kommande åren. Också stadsbornas, bibliotekstjänsternas kunders, synpunkter och förväntningar kommer att höras vid utvecklandet av bibliotekstjänsterna. De allmänna biblioteken är enligt undersökningar ekonomiskt lönsamma institutioner. Biblioteken stöder medborgarnas och samfundets kunnande, skicklighet, intellektuella utveckling, förståelse för sig själv och sin miljö. Biblioteket stärker stadsbornas känsla av delaktighet och förebygger utslagning. Biblioteket är en del av välfärdstjänsterna inom staden och inom sitt influensområde. Hit hör också rätten att tryggt verka som aktiv medborgare i nätmiljön. Biblioteken erbjuder stadens invånare ett offentligt utrymme dit alla har rätt att komma och där alla har rätt att vistas. En planering som överskrider organisationsgränserna samt allaktivitetshusens servicekoncept erbjuder ökad effektivitet. För vissa grupper, så som barnfamiljer, kan närbibliotekens läge vara en avgörande faktor för i vilken utsträckning familjerna de facto kan använda sig av bibliotekstjänsterna. Vägledning i ADB-kunnande har ordnats tillsammans med bildningstjänsterna samt social- och hälsotjänsterna. Borgå stadsbibliotek Nylands landskapsbibliotek har verkat aktivt för ett bibliotekssamarbete som sträcker sig över kommungränserna. Med hjälp av projektet Samarbete mellan biblioteken i Nyland har man strävat efter att öka diskussionerna om nyttiga samarbetsformer mellan biblioteken. Bibliotekssamarbetet mellan kommuner ser ut att segla i medvind. I bästa fall kan man uppnå stora inbesparingar genom att samarbeta och samordna tjänsterna. Som ett gott exempel kan man nämna fördelarna med att samordna det för biblioteken så viktiga bibliotekssystemet. Anskaffningen av systemet kan göras tillsammans i stället för att varje kommun själv skulle göra arbetet från början till slut. Detta medför ekonomiska inbesparingar. Andra potentiella samarbetsformer är gemensamma anskaffningar av e-material, lån och samlingar som överskrider kommungränserna, samordnad avgiftspraxis samt ruttplanering för bokbussarna. Borgå stadsbibliotek har många års erfarenhet av bibliotekssamarbete via Porsse-bibliotekssamarbetet. Till biblioteksnätverket Porsse hör för tillfället Askola, Borgnäs, Borgå och Sibbo.

5 De krav som biblioteken möter i dag och de trender som råder gäller digitala medier, ett mångsidigt utnyttjande av bibliotekens lokaliteter samt en fortsatt utveckling av utlånings- och informationstjänsterna. Alla dessa har Borgå stadsbibliotek utmärkta förutsättningar att uppfylla, både vad gäller personal och utrymmen. Olika slag av strömningar kommer och går under årens lopp. En del lever kvar, andra förkastas. En av bibliotekets centralaste uppgifter är främjandet av läsning. Ett utmanande mål för oss är också att få de allt mer omfattande digitala tjänsterna att nå alla åldersgrupper. Bibliotekstjänsterna förverkligas i samarbete med andra organisationer i staden som effektiva nättjänster, kunnig kundtjänst i bibliotekets utrymmen samt i fortsättningen också som självbetjäning på morgonen och kvällen utan personal. Det meröppna biblioteket ska täcka alla verksamhetsställen. 5 / 36

6 Evenemang Borgå stadsbibliotek medverkar till att göra Borgåregionens kulturliv livligare genom att arrangera olika evenemang och offentliga tillställningar. Målet är att arrangera intressanta evenemang så att det är lätt att delta i dem. Alla evenemang som arrangeras i biblioteket är i princip avgiftsfria. Meningen med evenemangen är att stödja användning av bibliotekets samlingar och främja läsning. Om de som deltog i bibliotekets evenemang år 2014 har fått nöje och omväxling, information och bildning samt inspiration till sitt eget läsintresse, har vi lyckats. Litteratur och föredrag i huvudbiblioteket Största delen av evenemangen som arrangerades i huvudbiblioteket gällde också i år litteratur. Runebergspriset offentliggörs på Runebergsdagen den 5 februari och detta är ett kulturevenemang som får uppmärksamhet och beaktas i nyheter också nationellt. Biblioteket spelar en synlig roll när det gäller att uppmärksamma Runebergsdagen. I Runebergsdagens festligheter ingick en intervju med pristagaren på Bokgränden i huvudbiblioteket. År 2014 fick Hannu Raittila priset för sitt verk Terminaali. Under evenemanget som var öppet för allmänheten intervjuade Rundradions kulturredaktörer Anu Heikkinen och Pietari Kylmälä vinnaren genast då vinnaren hade tillkännagetts. Intervjun sändes direkt i radioprogrammet Kultakuume på Yle Radio 1. År 2014 har det gått hundra år sedan Tove Jansson föddes. Biblioteket deltog i festligheterna på olika sätt. I maj hade biblioteket en riktig expert på plats när konsthistorikern och fackboksförfattaren Tuula Karjalainen berättade om och diskuterade Tove Janssons biografi Tove Jansson Arbeta och älska som hon har skrivit. Föreläsningen med åtföljande diskussion var en publikframgång. Evenemanget arrangerades tillsammans med Porvoon kansalaisopisto. I februari var det möjligt att se och erfara Timo Harakkas och Anna Kortelainens live-turné 10 kirjaa MATKALLA. De behandlade Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar och Rosa Liksoms Kupé nr. 6. Harakka och Kontulainen har belönats med Kultainen Venla för sin TV-serie 10 kirjaa. I november gjorde vi en djupdykning i östra Nylands och Kymmenedalens närhistoria när författaren Keth Strömdahl besökte biblioteket. Strömdahl har rest omkring vid områdets kuster och intervjuat äldre personer som har egna erfarenheter av förbudslagens tid år På basis av intervjuerna har hon skrivit boken Vilda Östern är ej som förut. Boken har publicerats på finska med namnet Villiä itää enää ole ei. Publiken deltog aktivt i evenemanget och många berättade sina egna historier. 6 / 36

7 En bok som har väckt diskussion under året är Maria Romantschuks och Pirjo Hounis memoarer Ei, rouva presidentti. I boken berättar Maria Romantschuk om sina år som Tarja Halonens presschef. Författarna besökte huvudbiblioteket och berättade om skrivprocessen och om hur det var att arbeta för Tarja Halonen. Årets sista författargäst i biblioteket var Tom Paxal som bor i Borgå. På evenemanget berättade författaren om sin nyaste bok Jagad och diskuterade sin produktion och skrivande med publiken. På bokens och rosens dag kunde man höra biologistuderande och hemmaodlare Elina Hinkkanens föredrag Villivihannekset ja rikkaruohot soppaan ja salaatiksi samt trädgårdsmästare Kristina Rokkas föredrag Rönsyilevät ruusut vinkkejä ruusutarhan kasvattamiseen på Bokgränden. Eveliina Lundqvists bok Salainen päiväkirja eläintiloilta, som har väckt mycket medieuppmärksamhet och diskussion, presenterades i biblioteket i slutet av sommaren. Boken baserar sig på Lundqvists egna dagboksanteckningar som hon gjorde när hon utbildade sig till djurskötare. Dagboken beskriver författarens prövningar, chocker och känslor av att lyckas bakom produktionsenheternas stängda dörrar. Lundqvist intervjuades av Kaisa Leka i ett öppet evenemang. Den nordiska biblioteksveckans tema var Troll i Norden. Avsikten med veckan är att betona den gemensamma nordiska kulturbakgrunden och dess yttringar i nordisk litteratur och berättartradition. Serietecknare Kaisa Leka från Borgå besökte biblioteket tidigare på våren och berättade om serier. På sin föreläsning Sarjakuva muuttaa maailmaa berättade Leka om Världens serier rf:s utvecklingssamarbetsprojekt, speciellt om en serieverkstad som arrangerades för unga aktivister i Rajasthan i Indien. I biblioteket arrangerades högläsningsevenemang där Margareta och Benny Ryd läste utdrag ur Stefan Spjuts bok Stallo samt presenterade bland annat Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens, Johan Theorins, Inga Borgs, Tommy Tabermanns och Tomas Tranströmers produktion både på finska och svenska. 7 / 36

8 Musikföreställningar och tal om musik Under året arrangerades två egentliga musikevenemang i biblioteket. Konserter och besök av musiker och låtskrivare har varit populära evenemang i biblioteket under de senaste åren. Det fanns mycket publik i biblioteket på Laina-dagen, de finländska allmänna bibliotekens temadag, då stadsbiblioteket i samarbete med Borgånejdens musikinstitut arrangerade konserten Sång i mörkret sånger till dikter av L. Onerva. Musikerna Reija Lampi-Parvela, sång, Pekka Ristola, piano, och Kari Kantonen, kontrabas, uppträdde med sånger som komponerats till dikter av författaren L. Onerva. Sångerna har komponerats av Pekka Ristola. I början av konserten berättade författaren och konsthistorikern Anna Kortelainen om diktaren L. Onerva. En rap-lyrikkväll arrangerades tillsammans med de kända rapartisterna Tuomas Kauhanen och Aste med rubriken Miten riimit syntyvät? Mistä ideat ja aiheet? (Hur uppkommer rimmen? Varifrån idéer och ämnen?). Kauhanen och Aste diskuterade sånglyrik. Publiken deltog aktivt i diskussionen. Årets publikrekord slogs i november när den finsk-franska popduon Eva & Manu uppträdde på Bokgränden. Duon utgörs av Eva Louhivuori som sjunger och spelar tangentinstrument samt Manu Laudic som sjunger och spelar gitarr. Eva & Manu har gjort nästan 100 spelningar, de flesta utanför Finlands gränser. Duon har även kandiderat för Emma-priset i kategorin Årets nykomling. En av Finlands främsta sångtextförfattare, Mariska (Anna Maria Rahikainen), besökte huvudbiblioteket. Juha Laitila, skådespelare och programledare från Borgå, intervjuade Mariska. Övriga evenemang Författarparken. Under en vecka hade stadsborna möjlighet att delta i utställningar, föreläsningar och verkstäder. Under året arrangerades två öppna filmföreställningar. Inför Runebergsdagen förevisades filmen Skaldekonungen och flyttfågeln som är regisserad av Yrjö Norta och Toivo Särkkä. Filmen handlar om romansen mellan J.L. Runeberg och Emilie Björkstén. Filmen Dans över gravarna handlar om romansen mellan Ulla Möllersvärd och Rysslands kejsare Alexander I. Filmen är regisserad av Toivo Särkkä och Mika Waltari har skrivit manuskriptet. I maj arrangerades igen den japanska temaveckan körsbärsblommans fest Sakura både inne i biblioteket och ute i den japaninspirerade Den populära bokcirkelverksamheten fortsatte. Under våren arrangerades bokcirklar på finska och engelska. I den finskspråkiga bokcirkeln bekantade man sig med rysk modern litteratur. I den engelskspråkiga bokcirkeln läste man aktuell engelskspråkig litteratur. Förutom den finskspråkiga bokcirkeln inleddes en svenskspråkig bokcirkel på hösten. Temat i båda bokcirklarna var Tove Jansson. I bokcirklarnas gemensamma blogg skrev man korta bokrecensioner på basis av diskussionerna. Man kan bekanta sig med bloggen på adressen porvoonkirjastonlukupiiri.wordpress.com. Den engelskspråkiga bokcirkeln fortsatte inte på hösten. 8 / 36

9 Utställningar Utställningslokalerna i huvudbiblioteket användes aktivt under år Biblioteket erbjöd besökarna konst av varierande slag i utställningslokalerna i två våningar. På utställningarna visades verk av både lokala konstnärer och konstnärer från andra orter. Utställningarna rörde sig tematiskt från närområdet till fjärran länder, till exempel visades fotografier från såväl Borgå skärgård som Kuba, Japan och Nepal. Utställningarna arrangerades i samarbete med enskilda konstnärer men också med organisationer, sällskap och föreningar. Olika jubileums- och temaår spelade en stor roll i årets utställningar. Tove Janssons 100- årsjubileum firades med bibliotekets egen stämningsfulla utställning som tog besökaren på en fantasiresa till ön Klovharun i skärgårdslandskapet i Pellinge. Havet var också ett centralt tema i en utställning som var en del av Finska vikens år och som arrangerades i samarbete med Borgå naturskola. Utställningen erbjöd vuxna och barn upplevelser för många sinnen och aktuell information om tillståndet i Finska viken. Elever från skolorna i Borgå fick också presentera sina verk. Året började med en utställning som elever från Fredrika-koulu arrangerade, och under våren och sommaren presenterades verk av elever från Borgå kulturskola, Keskuskoulu, Huhtisen koulu, Pääskytien koulu, Linnajoen koulu och Albert Edelfeltin koulu. I november skapade unga konstnärer från Borgå konstskola en uttrycksfull trollutställning i biblioteket i anslutning till den nordiska biblioteksveckans tema. Historiska teman presenterades i Riksarkivets affischutställning som handlade om Lantdagen år Utställningen gav en översikt över denna viktiga tidpunkt i Finlands och Borgås historia. I Jan Karskijubileumsårets affischutställning som Polens ambassad producerat presenterades denna framstående person som har varit relativt okänd i Finland. I samarbete med Suomi-Unkarisällskapets Borgåavdelning och Balanssi-instituutti arrangerades en utställning av den ungerska konstnären István Orosz som är känd för sina matematiskt exakta optiska illusioner. Orosz (född 1951) är målare och grafiker och han gör affischkonst och animationsfilmer. Han har fått flera internationella erkännanden för sitt arbete och hans verk har visats i gallerier på olika håll i världen. För det mångsidiga utställningsutbudet får man tacka alla utställningsgäster och samarbetspartner som har gjort det möjligt för biblioteket att erbjuda besökare hänförande och oförglömliga konstupplevelser. 9 / 36

10 Utställningar i huvudbiblioteket 2014 Januari Fredrika-koulu framilla / Fredrika-koulus elevutställning Människobilder fotografier / Esko Turkkila Februari Mikko Flink Itseoppinut Borgå turistguider 50 år Maj NYT! Elevarbeten från Pääskytien koulu och Linnajoen koulu Mainoskupla2014 Tarinoita tavaroiden takaa, vastamainoskilpailuun osallistuneiden parhaimmistoa / de bästa motreklamerna / Föreningen för etisk handel och Luonto-Liitto När körsbärsträden blommar / Katja Uski Presenter från Japan / Anne Räisänen & Riitta Oikawa Mars Comics Power! Maailman Sarjakuvittajat / Världens serier rf Konst från arbetsrum i biblioteket / Borgå stads konstsamling Juni Den blåa lågans kärlek / Arvidi Baltzar och Outi Pekuri Juli April Det osynliga barnet / Ungdomslokalen Zentra och elever från Huhtisen koulu, Keskuskoulu och Albert Edelfeltin koulu Fotografier från Borgå skärgård / Veli-Pekka Keltanen Borgå kulturskolas vårutställning 10 / 36

11 Augusti Utställning av gruppen för skötsel av vårdbiotoper, Finlands naturskyddsförbund / Annika Harlio November Imetyshetkiä (amningsstunder) fotograferingsprojekt / Jenna Gyllenbögel och Minna Mäkinen, i samarbete med Porvoon imetystukiryhmä Tove och böckerna / Bibliotekets utställning i anslutning till Tove 100-jubileumsår September The World Knew: Jan Karski s Mission for Humanity / Polens historiska museum i Warszawa, i samarbete med Polens ambassad i Helsingfors Idéer från år / Mirjam Sylvius En designers syn på Helsingfors / Tua Rahikainen December Oktober Storfurstendömet Finlands framtida wälgång Lantdagen / Riksarkivet Cuba Siempre Foton från Kuba / Risto Vuorimies Tecknad tid / István Orosz, i samarbete med Balanssi-instituutti och Suomi-Unkari seuran Porvoon osasto Utställning om Finska Viken / Borgå naturskola, med i genomförandet var Finlands miljöministerium, Estlands miljöinvesteringscentrum Kik och S:t Petersburgs stad Mero Nepal Mitt Nepal / Leena Kultanen Troll i Norden / Borgå konstskola 11 / 36

12 Barn- och ungdomsavdelningen Trollvinter och trollkarlar År 2014 firade vi Tove Jansson hela året. I början av året berättade vi på lärarnas fortbildningsdagar om Tove Jansson och om hur vi kommer att uppmärksamma jubileumsåret. Lärarna blev tydligen intresserade, för under året har vi berättat om Tove i 36 klasser i Borgå och vid 6 tillfällen i skolor i andra kommuner. Dessutom har vi berättat om henne för olika vuxengrupper vid flera olika tillfällen. Vi skapade Tove-kassar, som innehöll alla muminböckerna och några muminserier, både på finska och på svenska. Kassarna lånades flitigt av skolklasser då de jobbade med Tove och Mumin. då hon läste boken Hur gick det sen? och tittade på bilderna. Därefter skapade eleverna egna små böcker med hål och några rimmade rader. Böckerna blev jättefina och ställdes ut i samband med Kulturskolans vårutställning i huvudbiblioteket. Under vårens sagovecka läste vi ur Trollvinter. Sagorummet förvandlades till ett mörkt rum med sovande mumintroll och en varm kamin i Tootickis badhus. Berättelsen slutade med den första modiga nästippen av en krokus och med den hoppet om sol och vår! Tove till ära virkade Irja på barnavdelningen en hel massa muminfigurer, som ställdes ut i barnavdelningens glasvitrin under året. I Mumindalen följde man naturligtvis årets växlingar och muminfigurerna både skidade och plockade blommor och svamp under året. Parkdaghemmets Muminutställning kunde man beundra under våren och i slutet av höstterminen ställde Sannäs skola ut sina boklådor, konstverk i skolådor, som illustrerade böcker de läst under sitt stora läsprojekt. I april ordnade barnavdelningen Hur gick det sen?-verkstäder för årskurs 2. Vi lyssnade på Tove 12 / 36

13 På hösten tänkte vi på sommaren som gått och firade sommarfest i augustinatten. Kungsrubinen lyste i natten och visade vägen för Trollkarlen, som kom till festen och lät alla få sitt eget trolleri! På hösten fungerade Mannerheims Barnskyddsförbunds byafarfar som svensk sagofarbror och byamormor läste sagor på finska. Daghemmen i centrum har varit flitiga biblioteksbesökare och till daghemmen utanför centrum har bokbussen fört bokkorgar, sammanlagt över 550 korgar under år Daghemsbarnen har också besökt bokbussen och hjälpt till att låna och bära böcker till dagis. Tove Jansson-året var fyllt av både farligheter och Muminmammans varma trygghet. Allting är ju, som sagt, mycket osäkert, men säkert är att vi klarade jubileumsåret med glans! Vad vi hittar på nästa år är ännu ganska osäkert... Förutom Mumintroll och Trollkarlar har vi också sysslat med en hel del annat under året. Vi har berättat om läsning och böcker på föräldramöten, vi har bokpratat för elever både i Borgå och i andra kommuner och vi har hållit lektioner om biblioteket och alla dess möjligheter för hundratals elever. För de riktigt små ordnade vi svenskspråkig Babypoesi på hösten. 4-5 mammor och babyer deltog under sex tillfällen. En finskspråkig grupp kommer att samlas under våren De lite större barnen kunde delta i bibbans sagotimmar, på våren på lördagsförmiddagarna och under höstterminen på onsdagsmorgnar. 13 / 36

14 Bokbussen Bokbussverksamheten fortsatte år 2014 som förut. Bussen körde till hållplatser på landsbygden och besökte skolor och daghem under sammanlagt 219 dagar. Det fanns sammanlagt 122 hållplatser och 29 av dem var på skolturer. Bussen betjänade sammanlagt 34 skolor och daghem. Man körde sammanlagt 704 timmar och betjänade kunder på hållplatser sammanlagt 947 timmar. Antalet lån i skolor och daghem på morgonturer var och av dem hade på barn- och ungdomsavdelningen färdigt samlats i korgar för olika grupper. På kvällsturerna var antalet lån sammanlagt Bokbussen besöktes sammanlagt gånger. Det genomsnittliga antalet lån var 3,4 per person. I maj fungerade bokbussen som röstningsställe vid Europarlamentsvalet. Bokbussen betjänade speciellt de väljare som studerar vid gymnasier och yrkesläroanstalter samt äldre väljare på landsbygden. Under år 2014 betjänade 26 olika personer kunder i bokbussen på olika rutter. Hemservice Hemservicen i Borgå stadsbibliotek är huvudsakligen avsedd för rörelsehämmade och äldre Borgåbor som inte annars har möjlighet att använda bibliotekstjänster och som inte själva kan besöka biblioteket. Personer med sjukdomar eller handikapp kan också ha möjlighet att använda hemservicen. Åldern är ändå inte en avgörande faktor för att man kan använda hemservicen. Man kan använda bibliotekets hemservice om man har svårt att röra sig och inte har någon som kan sköta biblioteksärenden. Bibliotekets hemservice levererar böcker hem i regel en gång i månaden. För kunderna är böcker och läsning ett viktigt tidsfördriv som piggar upp och aktiverar. För att kunna läsa behöver man ha tillräckligt bra syn och sådana krafter att man kan hålla en bok i sina händer. Om kunden har problem med synen kan han eller hon låna storstilsböcker eller ljudböcker som finns i bibliotekets samlingar. Hemservicens kunder har varit nöjda med den avgiftsfria och flexibla personliga bibliotekstjänsten. Kunderna lånar helst traditionella böcker men även cd-ljudböcker, dvd-filmer samt tidskrifter lånas i någon mån. 14 / 36

15 För den som har svårigheter med att läsa böcker och tidningar, finns det ett stort urval ljudböcker i biblioteket Celia. Där finns det både skön- och facklitteratur samt läroböcker. Det är avgiftsfritt att låna böcker, med undantag av vissa läroböcker. Biblioteket Celia är avsett för alla som har svårt att läsa vanliga tryckta böcker. Hemservicens kunder kan också bli Celias kunder om de vill. Flera av hemservicens kunder har fått veta om Celias tjänster genom hemservicen. Personalen har dessutom hjälpt hemservicens kunder att registrera sig i Celia. Celias kunder får låna en ljudbokspelare. Ljudböcker skickas automatiskt hem till kunden per post. Hemservicens personal har vid behov hjälpt och handlett kunder i användningen av ljudböckerna och ljudbokspelaren. Samarbetet med Celia har fungerat utmärkt. Bibliotekets hemservice och stadens hemvård (social- och hälsovårdssektorn) samarbetar för kundernas bästa. Många av hemservicens kunder bor på åldringshem eller i servicehus. Hemvårdens personal tar vid behov kontakt med bibliotekets hemservice. Samarbetet har varit gott och kunder som vill ha någonting att läsa får böcker och tidningar hemlevererade. Kunderna kan fortsätta läsa böcker och njuta av litteratur även om omständigheterna annars är utmanande. Nylands landskapsbibliotek I Finland finns det 19 landskapsbibliotek. Borgå stadsbibliotek fungerar som Nylands landskapsbibliotek. Området för Nylands landskapsbibliotek omfattar 25 kommuner, det vill säga alla kommuner i Nyland med undantag av Helsingfors. Helsingfors är centralbibliotek för de allmänna biblioteken i Finland. Landskapsbiblioteken har regionala uppgifter. Om dessa uppgifter bestäms i bibliotekslagen och - förordningen. I verksamhetsområdet för Nylands landskapsbibliotek bor nästan en miljon invånare. Borgå stadsbibliotek fungerade som Östra Nylands landskapsbibliotek under år Borgå stadsbibliotek har fungerat som hela Nylands landskapsbibliotek sedan år År 2014 lade verksamhetens tyngdpunkter i Nylands landskapsbibliotek på att göra tätare samarbete med biblioteken i Nyland och att samarbeta med det riksomfattande biblioteksnätet samt att utbilda bibliotekspersonalen i Nyland. 15 / 36

16 Utbildningar som landskapsbiblioteket arrangerade år 2014 Under år 2014 arrangerade landskapsbiblioteket åtta regionala utbildningar. Utbildningarna var populära och deltagarna representerade nästan alla kommuner i Nyland. Dessutom kom deltagarna från allmänna bibliotek utanför Nyland, bibliotek vid högskolor och yrkeshögskolor och specialbibliotek. I utbildningarna deltog sammanlagt 290 personer. I planeringen av utbildningarna gjorde landskapsbiblioteket tätt samarbete med Regionförvaltningsverket, landskapsbibliotek i Södra Finland och allmänna bibliotek i Nyland Utbildningsdag om krävande möten i bibliotek Borgå Utbildningsdag om sociala medier i bibliotek del 1 Borgå Utbildningsdag om seniorverksamhet i bibliotek Borgå Utbildningsdag om litteratur Borgå Seminariedag om bibliotekssystem Kervo Utbildningsdag om sociala medier i bibliotek del 2 Borgå Utbildningsdag om beståndsarbetet i bibliotek Tusby Kirjasto in action Utbildningsdag om att arrangera evenemang i bibliotek Borgå Landskapsbiblioteksmöten och landskapsgruppens möten Landskapsgruppens möte Helsingfors Landskapsgruppens möte Helsingfors Landskapsbiblioteksmöte: Tillsammans är vi starka Helsingfors Landskapsgruppen sammanträdde två gånger under år I gruppen diskuterade man idéer till landskapsbibliotekets utbildningar och annan verksamhet. I gruppen finns representanter för alla samarbetsbibliotek i Nyland och Regionförvaltningsverket. Landskapsbiblioteksmötet arrangerades i Helsingfors i december. Dagens tema var samarbete som också var ett av årets centrala projekt och under evenemanget hörde man om samarbetsprojekt ur olika synvinklar. Dagens huvudtalare Annika Tidström, docent vid Vasa universitet, talade inspirerande om samarbetets möjligheter utan att glömma utmaningarna. 16 / 36

17 Projekt Katalogisering av artikelsamlingen om Borgå, Östra Nyland och Nyland I Borgå stadsbiblioteks samlingar ingår en bred samling av tidningsurklipp. Katalogiseringen av tidningsurklipp inleddes år 2013 med hjälp av NTMcentralens bidrag på euro. Projektet avslutades år Under projektet katalogiserades alla tidningsurklipp som handlar om hembygdspersoner samt om musik från Borgåregionen i Porsse-bibliotekens (Borgå, Sibbo, Borgnäs och Askola) gemensamma biblioteksdatabas. Dessutom katalogiserades artiklar om herrgårdar, en del av artiklarna om idrott samt enstaka artiklar om andra ämnen. Sammanlagt katalogiserades tidningsartiklar i bibliotekets databas under projektet. De katalogiserade artiklarna kan nu hittas genom informationssökning i biblioteksdatabasen på samma sätt som annat biblioteksmaterial. Detta har redan ökat användningen av artikelsamlingen. Biblioteket har samlat artiklar sedan mitten av 1960-talet fram till dessa dagar. Sedan är 2001 har biblioteket systematiskt samlat artiklar från Borgåbladet, Uusimaa och lokala gratistidningar. Biblioteket har också sporadiskt samlat artiklar från Helsingin Sanomat och andra tidningar och tidskrifter. Samlingen omfattar sammanlagt tiotusentals artiklar, och katalogiseringen av artiklarna har bara påbörjats under projektet. De samlade artiklarna handlar huvudsakligen om Borgå och förra Borgå landskommun. Ett undantag är artiklar om herrgårdar som har samlats från hela Östra Nyland. I artikelsamlingen finns mycket kulturhistoriskt värdefull lokalinformation som inte finns i andra tryckta källor. Enligt projektarbetare Helena Backman-Karvonen var det speciellt givande att katalogisera artiklar om Tove 100-jubileumsårets festföremål Tove Jansson. Jyväskylä universitets bibliotek gav Borgå cirka tjugo kopior av artiklar om Tove Jansson som tidigare hade saknats i Borgås artikelsamling. Denna donation var lämplig med tanke på jubileumsåret. Artiklarna är från de händelserika talen. Samlingen av tidningsurklipp finns i läsesalen i andra våningen i huvudbiblioteket, och samlingen har ordnats i arkivskåp enligt ämnesområden på ett sätt som motsvarar bibliotekets klassificeringssystem. 17 / 36

18 Samarbete mellan biblioteken i Nyland Projektet Samarbete mellan biblioteken i Nyland var det viktigaste projektet i Nylands landskapsbibliotek år Målet med projektet är att utveckla samarbetet mellan de allmänna biblioteken i Nyland. Biblioteksverksamheten i Nyland är tämligen varierande. I landskapets 26 kommuner fungerar sex biblioteksnätverk, en lös sammanslutning kring ett nätbibliotek samt två bibliotek som fungerar utanför nätverken. Landskapets bibliotek och biblioteksnätverk använder fyra olika bibliotekssystem. Projektet har beretts under flera år. År 2013 arrangerades tre diskussionsmöten om samarbetsmöjligheter i biblioteken i Nyland. Under diskussionsmötena var man enig om att man bör utreda och fördomsfritt fundera på former av bibliotekssamarbete i Nyland i framtiden. Frågor om bibliotekssystem och samarbete när det gäller anskaffandet av bibliotekssystem lyftes fram som viktiga utvecklingsmål i diskussionerna. Projektet fick ett projektbidrag på euro av Regionförvaltningsverket. För projektet inrättades en styrgrupp, och en projektarbetare inledde sitt arbete hösten Under hösten utreddes nuläget i områdets bibliotek. På basis av utredningen och diskussionerna med biblioteken är de viktigaste utvecklingsmålen samarbete när det gäller bibliotekssystem, konkurrensutsättning, upphandling och hantering speciellt för e-materialets del samt gemensamma praxis och logistiklösningar. Projektet avslutas sommaren Då blir de gemensamma framtida utvecklingsmålen för biblioteken i Nyland klara. Projektplaneraren för projektet Samarbete mellan biblioteken i Nyland, Maarit Tuomisto, anser att bibliotekens positiva inställning till samarbetet har varit en positiv överraskning. Maarit har upplevt att hon är en viktig och förväntad gäst i biblioteken. Utöver de gemensamma utvecklingsmålen har man också ivrigt diskuterat utmaningar i biblioteksarbetet i bibliotek av olika storleksklass samt lärt sig nytt av varandra. Att dela tankar med kolleger anses vara speciellt viktigt i små bibliotek men även i större bibliotek har man vid sidan av det vardagliga arbetet hunnit stanna upp och fundera på bibliotekens framtid med tanke på hela landskapet. (Maarit Tuomisto) 18 / 36

19 Författaruppgifter på webbplatsen Östra Nylands författare till Boksampo Borgå stadsbibliotek - Nylands landskapsbibliotek fick ett projektbidrag på euro av Regionförvaltningsverket för att överföra författaruppgifter på webbplatsen Östra Nylands författare till Boksampo. Webbplatsen Östra Nylands författare läggs ner efter att uppgifterna har överförts, och i fortsättningen ligger tyngdpunkten på att komplettera informationen i Boksampo. Boksampo (Kirjasampo) är en tvåspråkig webbtjänst för skönlitteratur, och biblioteken samlar tillsammans information i tjänsten. Det finns omfattande information om både författare och deras verk i Boksampo. I Boksampo kan man också dela läsupplevelser. I Boksampo finns det mera omfattande beskrivningar av verk än i enskilda biblioteks databaser. En projektarbetare började sitt arbete med projektet hösten 2014 och arbetet avslutas år Fjärrlån Landskapsbiblioteken fungerar som lokala centrum för fjärrlån. Sammanlagt st. fjärrlån skickades till bibliotek år 2014 (siffran innehåller lån och omlån). År 2013 skickades sammanlagt st. fjärrlån (siffran innehåller lån och omlån). Antalet fjärrlån som skickades till bibliotek minskade med ca 14 % jämfört med förra året. Svenskspråkiga ambulerande samlingar, bokprat på svenska och tätare svenskspråkigt samarbete Nylands landskapsbibliotek fäster i sin verksamhet speciell uppmärksamhet vid att ordna tvåspråkiga tjänster i Nyland. Svenskspråkiga ambulerande samlingar skickas i mån av resurser till bibliotek i finskspråkiga kommuner där det finns en svenskspråkig skola, språkö eller människor som är intresserade av svenskspråkig litteratur. I mån av möjligheter erbjuds bibliotek i dessa kommuner också bokprat på svenska om kommunernas egen bibliotekspersonal inte har tillräckliga språkkunskaper. År 2014 skickades tre samlingar, sammanlagt 300 verk till Klövskog bibliotek i Nurmijärvi. Avdelningschefen för barn- och ungdomsavdelningen i Borgå stadsbibliotek, Catharina Latvala, besökte Kungsvägens skola i Sibbo under år 2014 för att bokprata på svenska. I november bokpratade Catharina i Vichtis huvudbibliotek för svenskspråkiga skolklasser och daghemsgrupper samt på Lovisas svenskspråkiga högstadium. I Vichtis hörde man bokprat till ackompanjemang av tubamusik. Patrik Latvala spelade tuba. För att fira Tove 100-jubileumsåret höll Catharina Latvala dessutom föredrag om Tove Jansson, både på finska och svenska, i Borgby skola i Sibbo, i Borgnäs bibliotek, i Lahtis stadsbibliotek samt i Lahtis skolorna Svenska skolan och Lotilan koulu. I september sammankallade Borgå stadsbibliotek - Nylands landskapsbibliotek de tvåspråkiga landskapsbiblioteken, Biblioteken.fi-redaktionen och Regionförvaltningsverkets svenskspråkiga inspektör för bildningsväsendet för att diskutera hur det svenskspråkiga bibliotekssamarbetet nationellt kan göras tätare. Samarbetet fortsätter år / 36

20 FinELib ja Nelli Bibliotekarie Tove Selkälä är koordinator för Nylands Nelli och FinELib och hon sköter bland annat databasbeställningar för biblioteken i landskapet och underhåll av Nelliportalen samt informerar biblioteken om dessa. En representant för landskapsbiblioteket deltar också regelbundet i expertseminarier och materialutbildningar som gäller FinELibverksamhet. FinElib är ett konsortium som består av finländska universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek. FinELib skaffar centraliserat elektroniskt material för sina medlemsorganisationer. Konsortiets serviceenhet finns vid Nationalbiblioteket. Nylands Nelli är en metasöktjänst som innehåller databaser som är i användning i regionens allmänna bibliotek samt annat webbmaterial. I biblioteken i Nyland används cirka 20 olika avgifts- och licensbelagda databaser via FinELib. Till exempel kan PressDisplay, som huvudsakligen erbjuder utländska elektroniska tidningar, redan användas i 11 kommunala bibliotek och artikeldatabasen Aleksi kan användas i sex kommunala bibliotek. Dessutom kan man i alla bibliotek gratis använda Nationalbibliotekets Linnea-samkataloger och databaserna Early English Books Online och Eighteenth Centry Collection Online som innehåller engelskspråkiga klassiker. I biblioteken används också andra elektroniska databaser som inte administreras av FinELib (t.ex. musiktjänsten Naxos, tjänsten för elektroniska inhemska tidningar epress samt olika e-boktjänster). Landskapsbiblioteket skaffade från början av år 2013 Mediearkivet, en referensdatabas för artiklar, för att användas av alla allmänna bibliotek i Nyland under en tvåårsperiod ( ). Licensavtalet för Mediearkivet förnyas för följande tvåårsperiod ( ). Övrig verksamhet Landskapsbibliotekarie Katja Jokiniemi deltog i samarbetsbibliotekens möten i Nyland. Dessutom besökte landskapsbibliotekarien biblioteken i Klövskog och Mörskom samt huvudbiblioteket i Tusby under år Under året skickade landskapsbiblioteket tre informationsbrev till biblioteken i Nyland. Dessutom har landskapsbiblioteket skickat meddelanden om utbildningar och kortare e-postmeddelanden under året. Landskapsbibliotekarien och bibliotekarie Tove Selkälä är med i arbetsgruppen Digitalt innehåll till de allmänna biblioteken. 20 / 36

21 Gammelbacka bibliotek Gammelbacka närbibliotek betjänar alla invånare i förorten och i områdena kring Gammelbacka. Biblioteket erbjuder bibliotekstjänster för enstaka invånare i staden men också skolor och daghem samt samarbetar med föreningar och organisationer. bli marginaliserade. Staden har beslutat inleda utvecklingen av förorterna i Gammelbacka i samarbete med invånarna och andra intressentgrupper. Biblioteket är med i projektet för utvecklingen av Gammelbacka, och biblioteket deltog under året i verkstäder som styrgruppen för områdesutveckling ordnade. Elevgrupper från Peipon koulu, Hamarin koulu, Pääskytien koulu och Amisto har besökt biblioteket 113 gånger för att få handledning och låna böcker. Amistos grupper som studerar inom ict-branschen och som studerar logistik besökte biblioteket. Småklasserna och livskunskapsgrupperna från Pääskytien koulu var aktiva besökare under året. Invandrarelever från Edupoli, som studerar finska, bekantade sig med biblioteket och fick handledning i användningen av biblioteket. För den mångkulturella skolan Peipon koulu skaffade biblioteket boksamlingar på albanska, arabiska, kinesiska, thailändska, turkiska, urdu och estniska från Flerspråkiga biblioteket i Helsingfors. Biblioteket arrangerade i samarbete med invandrartjänster och Peipon koulu läxhjälp för elever med invandrarbakgrund. Genom projektet för utbildningsmässig jämlikhet fick biblioteket ett skolgångsbiträde från Peipon koulu. Ett särdrag i Gammelbacka är att där bor en betydlig andel av de Borgåbor som har annat hemspråk än finska eller svenska. I Gammelbacka finns särskilt mycket barn som har något annat modersmål än finska eller svenska. Även andelen äldre personer och ensamförsörjare är hög. Arbetslöshetsprocenten var 22 procent i Gammelbacka år 2014 medan arbetslöshetsprocenten i hela Borgå var 9,7 procent. Enligt Borgås stadsstrategi strävar Borgå stad efter att minska skillnaderna i invånarnas välfärd. Tjänster riktas särskilt till de invånargrupper som riskerar Gammelbacka bibliotek deltog i evenemanget Suomalaisia vaikuttajia Gammelbackassa som Föreningen för Gammelbacka gård med omnejd arrangerade. I samarbete med arkitekturgruppen från Pääskytien koulu och Titta Suvanto arrangerade biblioteket fotoutställningen Det osynliga Gammelbacka Eleverna vid Pääskytien koulu som citynomader. Finskstuderande i gruppen Luetaan yhdessä i Gammelbacka bibliotek 21 / 36

22 Belysningen i Gammelbacka bibliotek förnyades i december. Samtidigt gjorde man också andra ändringar för att ännu bättre kunna möta kundernas behov. Hyllordningen ändrades så att den fungerar bättre än tidigare. Musikmaterialet flyttades från lårar till hyllor. Ett rum som fungerade som referensbibliotek ändrades till ett musik- och konstrum. Efter ändringsarbetena kan rummet användas till exempel som samlingsplats för smågrupper. Nya kunddatorer och ett öppet trådlöst nätverk skaffades till biblioteket. Med hjälp av det trådlösa nätverket kan kunderna använda mobilapparater i biblioteket. Vårkarneval Mer öppet bibliotek Under året inleddes planeringsarbetet för att öka självbetjäningsmöjligheterna i Gammelbacka bibliotek. Syftet med meröppna bibliotek är att möta servicebehoven i dagens samhälle. Tjänsternas tillgänglighet förbättras så att biblioteket också kan användas när det är obemannat eller när det endast finns få anställda på plats. Genom ökade öppettider ökar också antalet potentiella kunder, användningsgraden för bibliotekets lokaler blir högre och stadsborna får bättre tjänster. I det meröppna biblioteket kan kunderna använda de flesta tjänster som de kan använda när personalen är på plats. De kan till exempel läsa böcker och tidningar samt använda bibliotekets datorer och apparater. Kunderna kan låna och återlämna material självständigt med hjälp av automater. Kunderna kan använda bibliotekets lokaler i den mån det anses vara nödvändigt. Vid behov kan kunderna använda lokalerna när som helst. Enligt den planerade modellen i Gammelbacka fördubblas bibliotekets öppettider jämfört med de nuvarande öppettiderna. att föreningar och organisationer har möjlighet att sammanträda även under kvällar och veckoslut. Lokala organisationer har önskat flexiblare samlingslokaler. Biblioteket har utrett användarnas åsikter om ett meröppet bibliotek. Enligt en förfrågan har områdets invånare huvudsakligen en positiv inställning till planerna. Ett bibliotek som inte alltid är bemannat under bibliotekets öppettider väcker också frågor och orsakar bekymmer. Användarna är bekymrade över eventuell skadegörelse, eventuella stölder och ordningsproblem. Det finns många bibliotek som fungerar enligt självbetjäningsprincipen på olika håll i världen. Det mest typiska meröppna biblioteket fungerar så att öppettiderna har utvidgats med hjälp av automatisering och teknologi men det finns bibliotek som helt fungerar enligt självbetjäningsprincipen. I Finland finns ett obemannat meröppet bibliotek i Mietois i Virmo. Danmark är en pionjär i användningen av meröppna bibliotek. År 2014 fanns det över 170 meröppna bibliotek i Danmark. I Finland finns meröppna bibliotek bland annat i Tavastehus, Kervo, Virmo, Uleåborg, Åbo och Vanda. Många kommuner har planer på att grunda självbetjäningsbibliotek, till exempel Borgås grannkommun Sibbo. Med hjälp av meröppet skulle det vara möjligt att hålla allaktivitetshusets entréhall öppen utanför bibliotekets öppettider så 22 / 36

23 Evenemang och utställningar i Gammelbacka bibliotek 2014 Januari Norge-utställning Februari Oktober Fotoutställning som Pääskytien koulu arrangerade (Citynomadi) Föreläsning i Peipon koulu: Suomalaisia vaikuttajia Gammelbackassa Sportlov-utställning Utställning i anslutning till hantverksevenemanget Läsveckan-utställning Tove Jansson-utställning Påskfrågesport (8 deltagare) 23 / 36

24 Vårberga bibliotek Vårberga servicecentrums fasad sanerades under året. Reparationsarbetet tog över ett halvt år, vilket orsakade utmaningar för bibliotekets verksamhet. Biblioteket hade ändå öppet utan avbrott hela året. Antalet besökare och lån minskade i någon mån jämfört med förra året. Orsaker till detta är säkert saneringen av fasaden, flyttningen av Kevätkummun koulu till tillfälliga utrymmen och den rekordartat varma sommaren. Under sommaren steg temperaturen inne i biblioteket ofta till grader. Kompanjonskapssamarbete i förorten Vårberga bibliotek startade tjänsten Boken kommer tillsammans med samtalsgruppen för män som verkar inom Röda Korsets Borgåavdelning. Tjänsten är avsedd för sådana kunder som inte själva kan besöka biblioteket. Bibliotekets personal lånar ut de böcker, tidningar, dvd- eller cd-skivor som kunden vill ha. Männen i FRK:s samtalsgrupp hämtar lånen hem till kunden och tillbaka till biblioteket när lånetiden tar slut. Bibliotekets personal sköter utlåning och omlån. Tjänsten är avgiftsfri för kunderna. Tjänsten Boken kommer medförde sammanlagt 48 kundbesök. FRK:s väntjänst fungerade som partner. Den nya tjänsten fick ett positivt mottagande. Kunderna tackade för tjänsten och önskade att projektet fortsätter. Samtalsgruppen för män sammanträdde ungefär en gång i månaden i bibliotekets lokaler. I samarbete med samkommunen Eteva levererade biblioteket skräddarsydda materialpaket för specialgrupper. Materialet levererades till arbetsenheter och grupphem. Den finländska samkommunen Eteva producerar handikapptjänster. Eteva producerar årligen tjänster för ca handikappade personer och personer med utvecklingsstörning. Det finns också tjänster för rehabiliteringsklienter inom mentalvård och andra personer som behöver särskilt stöd. 24 / 36

25 Under året tog Vårberga bibliotek i bruk en bokbytarhylla för besökarna samt en bokhylla för avskrivna böcker som man avgiftsfritt kan ta med sig. Biblioteket samarbetade med lunchrestaurang Trafik för att komplettera bokhyllan för byten av böcker. I samarbete med Posintra Oy arrangerade biblioteket en energikväll om energieffektiv inredning och rumsdisposition. I evenemanget deltog 22 åhörare. Som förut finns det permanent energirådgivning och information om Skaftkärr i biblioteket. Kartor över de nya planområdena finns i biblioteket, och officiella informationsmöten om planläggning arrangeras i Vårberga bibliotek. Samarbetet med Aktia fortsatte på samma sätt som under tidigare år. Seniorer får handledning och utbildning i användningen av banktjänster. Handledningar och utbildningar arrangerades två gånger under året. Närbiblioteket fick också ett trådlöst nätverk som kunderna kan använda. Tjänsten har nått speciellt studerande. Läraren och författaren Maijaliisa Dieckmann firade jubileumsår. Biblioteket ordnade tre författarbesök, där hon presenterade sin produktion. Dieckmanns verk läses fortfarande aktivt. Sammanlagt 91 Vårbergaelever samlades kring Dieckmanns böcker under författarbesöken. På den internationella nalledagen den 27 oktober arrangerade Hannele Heiskanen-Nyström ett honungssött kvällsevenemang om nallar. I evenemanget deltog 24 barn med sina föräldrar. 25 / 36

26 Utställningar i Vårberga bibliotek 2014 Januari Astutaan arkeen (Till vardagen) / Vårberga bibliotek Februari Läpileikkaus elämästäni (Mitt liv) / författare Maijaliisa Dieckmann 80 år / Vårberga bibliotek Mars Lasten piirustukset ommeltuina (Barnens teckningar sydda) / Marjatta Laasonen-Häggkvist April Jos metsään haluat takuulla yllätyt (Skogsliv överraskar) / Esko Porala Juni-Juli Augusti Muusinuijissa löytyy (Potatisklubbor) / privatsamling, Tarja Voittonen Oktober Muotokuvia julkkiksista ja muista tutuista (Porträtt av kändisar och andra bekanta) / Kati Lindkvist November Fotoutställning, Omanin sulttaani (Omans sultan) / Lauri Dammert December Troll om vintern Peikot talvella / Tove Heinonen, Vårberga skola Photo Exhibition/ Adam Monaghan 26 / 36

27 Bibliotekslokaler i Vårberga År 2015 fyller Vårberga bibliotek 35 år. Man har sagt att biblioteket är ljust, färggrant och hemtrevligt. Ändå är närbibliotekets läge tyvärr inte optimalt. Speciellt har barn, barnfamiljer och äldre personer nytta av att bibliotekstjänster finns nära hemmet. På östra sidan av Borgå bor relativt många personer som är under 19 år gamla och över 60 år gamla. Vårberga biblioteks verksamhetsområde är omfattande. Förutom i Vårberga bor bibliotekets användare i det växande Skaftkärrsområdet, på Rönnvägens område och i skärgården. Beroende på beräkningssättet omfattar Vårberga biblioteks servicekarta nu invånare och till och med över invånare efter att byggplanerna i Skaftkärr har genomförts. Närbiblioteket i Vårberga arbetar kontinuerligt för att förbättra tjänsterna. Biblioteket utvärderar tjänsternas kvalitet, antalet tjänster, tillgänglighet, målgrupper, nätverk och samarbetspartner. Kundresponsen är huvudsakligen positiv och uppmuntrande; kunderna upplever att biblioteket är en uppiggande oas i förorten. 27 / 36

28 Kerko bibliotek Kerko bibliotek är beläget i samma lokaler som Kerkkoon koulu. År 2014 var biblioteket öppet för elever sammanlagt två timmar i veckan och för andra kunder fyra timmar i veckan. Skolans lärare sköter biblioteket under skoldagen och biblioteksfunktionär Katri Vuori svarar för kvällsöppet en gång i veckan. Kerko byaförening sammanträdde i biblioteket och bjöd bibliotekets besökare på julglögg. Även bokcirkeln och spelklubben sammanträdde i biblioteket. I Kerkkoon koulu betonas vikten av läskunnighet och läsförståelse. Skolan är med i programmet Läslust som Uleåborgs universitet och undervisnings- och kulturministeriet genomför. Eleverna får läsdiplom av Utbildningsstyrelsen och de har själva fått välja vilka tidningar som ska beställas till biblioteket. I handbibliotekssamlingen i Kerko bibliotek finns det 20 exemplar av samma bok för varje klass och undervisningstips i anslutning till dem. Även andra skolor kan låna dessa bokserier. Tidningar och databaser År 2014 prenumererade biblioteket på sammanlagt 49 tidningar och 457 tidskrifter. Antalet prenumerationer ökade en aning jämfört med förra året. epress PressDisplay I den elektroniska tidningstjänsten epress kunde man läsa 176 olika tidningar. Under året användes tjänsten gånger i biblioteket, i genomsnitt 513 gånger i månaden. Under året besöktes sammanlagt tidningssidor. De fem tidningar som lästes mest var Uusimaa, Borgåbladet, Hufvudstadsbladet, Lapin Kansa och Aamulehti. I tjänsten Library PressDisplay finns tidningar från 100 olika länder på 60 olika språk. Under år 2014 användes tjänsten gånger, det vill säga 279 gånger i månaden. Bibliotekets kunder kan läsa tidningar hemma eller var som helst där man kan använda internet, till exempel med hjälp av datorn, smarttelefonen eller någon annan mobilapparat. De tidningar som lästes mest i Borgå var Hufvudstadsbladet, Borgåbladet, Västra Nyland, Östra Nyland och Metro (Helsingfors). De utländska tidningar som lästes mest var Boston Herald, USA Today Sports Weekly, Daily Star, The Football League Paper, Dagens nyheter och Svenska dagbladet. 28 / 36

29 Finansiering av nya projekt År 2014 beviljade Regionförvaltningsverket (AVI) Borgå stadsbibliotek och Nylands landskapsbibliotek bidrag till fyra projekt, sammanlagt euro. De flesta ansökningarna om projektbidrag gjordes tillsammans med andra bibliotek. Undervisningsmaterial för handledning i användningen av nätverk och apparater För att producera gemensamma undervisningsmaterial för handledning i användningen av nätverk och apparater samt för att skaffa utrustning. Borgå stadsbibliotek, Sibbo kommunbibliotek, Borgnäs kommunbibliotek och Askola kommunbibliotek. Författaruppgifter på webbplatsen Östra Nylands författare till Boksampo För att överföra författaruppgifter på webbplatsen Östra Nylands författare till Boksampo. Askola kommunbibliotek, Lappträsk kommunbibliotek, Lovisa stadsbibliotek, Mörskom kommunbibliotek, Pukkila kommunbibliotek, Sibbo kommunbibliotek. Samarbete mellan biblioteken i Nyland För att anställa en projektarbetare som utreder utveckling av samarbetet mellan de allmänna biblioteken i Nyland. Askola kommunbibliotek, Hyvinge stadsbibliotek, Högfors stadsbibliotek, Lojo stadsbibliotek, Lovisa stadsbibliotek, Mörskom kommunbibliotek, Mäntsälä kommunbibliotek, Nurmijärvi kommunbibliotek, Borgnäs kommunbibliotek, Pukkila kommunbibliotek, Raseborgs stadsbibliotek, Sibbo kommunbibliotek, Vanda stadsbibliotek, Vichtis kommunbibliotek. Fortsättning på digitaliseringen av manuskript i Borgå gymnasiums museibibliotek Digitalisering av materialet i Borgå gymnasiums museibibliotek. Borgå stadsbibliotek. Utveckling av bokbusstjänster Utveckling av bokbusstjänster i Sibbo och Borgå. Sibbo kommunbibliotek och Borgå stadsbibliotek. 29 / 36

30 Statistik Ekonomi Intäkter Bruttoutgifter Nettoutgifter Materialutgifter Besökare och öppettimmar Alla verksamhetsställen hade sammanlagt besökare. Detta är 2,0 % mindre än förra året. Alla verksamhetsställen hade sammanlagt öppettimmar. Kerko 1 % BESÖKARE ENLIGT VERKSAMHETSSTÄLLE TSM Bokbussen 8 % Vårberga 9 % Huvudbiblioteket 69 % Gammelbacka 13 % Förändring i besökarantalet jämfört med år 2013 Kerko Bokbussen Vårberga Gammelbacka Huvudbiblioteket -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% Huvudbiblioteket Gammelbacka Vårberga Bokbussen Kerko % 0% -6% -7% -7% 3% 30 / 36

31 Regionreserveringar I Porsse-samarbetsbiblioteken i Askola, Borgnäs, Sibbo och Borgå gjordes sammanlagt regionreserveringar år Detta är 7,9 % mera än förra året. Material transporteras mellan samarbetsbiblioteken två gånger i veckan. Utlåning Det totala antalet utlån i biblioteket var Utlåningen minskade med 0,9 % jämfört med förra året. Antalet låntagare var sammanlagt Detta är 0,6 % mindre än förra året. Under året registrerades nya låntagare. Detta är 2 % mera än förra året. Kerko 1 % UTLÅNING ENLIGT VERKSAMHETSSTÄLLE TOTALT Bokbussen 9 % Vårberga 6 % Huvudbiblioteket 73 % Gammelbacka 11 % FÖRÄNDRING I UTLÅNING JÄMFÖRT MED ÅR 2013 Huvudbiblioteket Gammelbacka Vårberga Bokbussen kerko -20% -15% -10% -5% 0% 5% kerko Bokbussen Vårberga Gammelbacka Huvudbiblioteket % -19% -1% -18% -2% 1% 31 / 36