Strategi för Samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Transkript

1 Strategi för Samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län Fastställd 2013 Reviderad 2016

2 2 Titel: Strategi för samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län Rapportserie nr: 4/2016 Författare: Enheten för social hållbarhet och samhällsskydd Grafisk form: Plan Sju kommunikation AB 2013 Reviderad av Länsstyrelsen i Norrbottens län 2016 Kontaktperson: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Telefon: , fax: E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se Internet: ISSN:

3 Innehåll 1 INLEDNING KRISHANTERINGSSYSTEMET SAMVERKANSGRUPPER I LÄNET REGIONALA RÅDET FÖR KRISBEREDSKAP OCH SKYDD MOT OLYCKOR Bakgrund Om Regionala rådet Representanter i Regionala rådet VÄRDEGRUND SAMVERKAN I LÄNET VID EN HÄNDELSE Sammankallning Samverkanskonferens och lägesbild Process för samlad lägesbild KRISKOMMUNIKATION RESURSER TEKNISKA SYSTEM OCH SAMVERKANSPLATS UTBILDNING, ÖVNING OCH UTVÄRDERING...16 RELATERADE DOKUMENT 1 STRATEGI FÖR KRISKOMMUNIKATION VID SAMHÄLLSSTÖRNINGAR I NORRBOTTENS LÄN 2 VÄGLEDNING FÖR GEMENSAM WIS-ANVÄNDNING I NORRBOTTENS LÄN 3

4 1 Inledning Denna strategi för samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län1 beskriver länets former för samordning och inriktning vid en händelse. Samverkan i länet kan beskrivas som ett verktyg för att på effektivare sätt hantera samhällsstörningar som påverkar Norrbottens län. Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull2 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Strategin beskriver även Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckors roll. Regionala rådet är ett samverkans- och samordningsforum med syfte att framföra information, utveckla former för samordning och inriktning samt erfarenhetsåterföring. Fastställande och revidering Strategin ska årligen granskas och vid behov revideras av Regionala rådet. Planer och instruktioner Denna strategi är en tillämpning av den överenskommelse om samverkan som förankrats och undertecknats av aktörerna som ingår i Regionala rådet och länets kommuner. I länet har också en Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar3 tagits fram. Till strategierna finns det presentationsmaterial som kan användas vid information och utbildningsinsatser om samverkanskonceptet i Norrbottens län. Aktuella versioner av dokumenten finns tillgänglig hos respektive aktör samt via Länsstyrelsen. Överenskommelse om samverkan DOKUMENT: Strategi för samverkan vid samhällsstörningar i Norrbottens län DOKUMENT: Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Presentationsmaterial 1 Tidigare kallad Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län 2 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 3 Tidigare kallad Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län 4

5 2 Krishanteringssystemet Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen innebär att en verksamhets ansvar vid normala förhållanden även gäller vid kris dvs. ingen övertar ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen innebär att en verksamhet som ansvarar för en händelse vid normala förhållanden ska hanterade den på ett liknande sätt även vid kris. Närhetsprincipen avser att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda.4 Som en del av ansvarsprincipen har också regeringen i propositionen Stärkt krisberedskap för säkerhets skull5 valt att förtydliga myndigheters ansvar att initiera och bedriva sektorövergripande samverkan. Samverkan i länet innebär inte att någon aktör vid en händelse övertar ledning eller någon enskild aktörs ansvar eller mandat. Samordning uppnås genom samverkan och koordinerat beslutsfattande. Sektor och geografiskt områdesansvar Sektoransvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom en samhällssektor6 också har ett ansvar inom sitt område vid en kris. Utöver det ansvaret finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område. Det geografiska områdesansvaret gäller för kommunerna på lokal nivå, länsstyrelserna på regional nivå samt regeringen på nationell nivå.7 Ansvaret innebär att det inom varje geografiskt område finns en aktör som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder gällande krisberedskap. I kapitel 8 beskrivs resurshanteringen inom ramen för det geografiska områdesansvaret och samverkan i länet. 4 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, prop. 2005/06:133 s 51 5 Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull, prop. 2007/08:92 s 37 6 Samhällsektorerna är indelade i sex samverkansområden: teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar, skydd undsättning och vård. 7 Budgetproposition 2012/13:1, uppgiftsområde 6, kap 4 Samhällets krisberedskap ss

6 3 Samverkansgrupper i länet I Norrbottens län finns det ett flertal samverkansgrupper som arbetar med att utveckla samordningen och förmågan att hantera samhällsstörningar i länet. Totalförsvarsplanering Kriskommunikationsnätverket Regional samordningsfunktion för farliga ämnen Älvgrupp Luleälv Regionala rådet Rakel BD-säk Dynamisk samverkan Räddningschefsträff Regionala rådet Syfte Samverkans- och samordningsforum med syfte att framföra information, utveckla former för samordning och inriktning samt erfarenhetsåterföring. Sammankallande Länsstyrelsen Sammankallas 4 gånger/år Deltagare Beskrivs under avsnitt

7 Kriskommunikationsnätverk Syfte Samordning och utveckling av kriskommunikation och informationssamordning i länet. Sammankallande Länsstyrelsen Sammankallas 2 gång/år Deltagare Beskrivs under avsnitt 4.3. Rakel Syfte Samordning och utveckling kring användningen av Rakel i länet. Sammankallande Länsstyrelsen Sammankallas 2 gånger/år Deltagare Rakelansvariga i länet BD-Säk Syfte Forum för samverkan inom säkerhets- och krisberedskapsfrågor. Sammankallande Kommunförbundet Sammankallas 2 gånger/år Deltagare Kommunala säkerhetssamordnare, landstingets säkerhetschef, säkerhetssamordnarna för länets sjukhus samt Länsstyrelsen. Räddningschefsträff Syfte Forum för samverkan och informationsutbyte inom räddningstjänstområdet och lagen om skydd mot olyckor. Sammankallande Kommunförbundet samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län. Sammankallas Kommunförbundet sammankallar till möte några gånger per år. Länsstyrelserna sammankallar till en gemensam räddningschefsträff 1 gång/år. Deltagare Räddningschefer och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län. Älvgrupp Luleålv Syfte Samordna beredskapsplaneringen vid dammbrott i Luleälven Sammakallande Länsstyrelsen Sammankallas Varierar beroende på behov och gemensam planering. Deltagare Länsstyrelsen, berörda kommuner, Landstinget, Trafikverket, Polismyndigheten, Försvarsmakten och Vattenfall Vattenkraft AB. Totalförsvarsplanering Syfte Stärka totalförvarsförmågan inom länet Sammankallande Försvarsmakten/Länsstyrelsen Sammankallas Varierar beroende på behov och planering. Deltagare Försvarsmakten, Länsstyrelsen, regionala myndigheter, kommuner, näringsliv Regional samordningsfunktion för farliga ämnen Syfte Att skapa en hållbar och långsiktig samverkan och förmåga mellan lokala och regionala aktörer i länet, inom området för farliga ämnen Sammankallande Länsstyrelsen Sammankallas Minst 4 ggr/år Deltagare Länsstyrelsen, Försvarmakten, Räddningstjänsten Luleå (kemkoordinatorer), Räddningstjänsten Piteå (saneringsenheten), Landstinget, Polismyndigheten, Kustbevakningen. Dynamisk samverkan Dynamisk samverkan i länet finns också flera permanenta samt tillfälligt sammansatta arbetsgrupper som hanterar olika län- och samverkansfrågor. 7

8 4 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor 4.1 Bakgrund Länsstyrelsen har i uppdrag att inrätta, utveckla och förvalta ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Syftet med rådet ska enligt länsstyrelseinstruktionen vara att skapa nödvändig samordning. I Norrbottens län har det tidigare funnits ett råd för räddningstjänst, år 2007 gavs Regionala rådet en bredare inriktning och ombildades till ett Regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Under år 2009 inleddes ett arbete med att utveckla Regionala rådets roll och funktion från ett forum för informationsutbyte till ett mer aktivt samverkansforum. Under hösten år 2012 och våren 2013 genomfördes en utvecklingsprocess i länet med syfte att utveckla den regionala förmågan till samordning och samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Utvecklingsprocessen var en del i en nationell satsning som länsstyrelserna tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit initiativ till. Samtliga organisationer gavs möjlighet att delta i utvecklingsprocessen. Merparten av Regionala rådets representanter deltog aktivt, andra representanter kunde av olika skäl inte delta. Som ett resultat av detta arbete har föreliggande strategi tagits fram. 4.2 Om Regionala rådet Regionala rådet är ett samverkans- och samordningsforum med syfte att framföra information, utveckla former för samordning och inriktning samt erfarenhetsåterföring. Det är Regionala rådet som ansvarar för att utveckla de regionala formerna för samverkan i länet samt att förvalta och revidera denna strategi. Vid en samhällsstörning så är det inte Regionala rådet som forum som kallas in till en samverkanskonferens utan det är de aktörer som ingår i rådet men som har beredskap dygnet runt. Regionala rådet används också som forum för utvärdering och erfarenhetsåterföring efter en händelse. Regionala rådet träffas 4 ggr/år på initiativ av Länsstyrelsen. Mötena kan ha följande inriktning: samverkan och informationsutbyte mellan ingående parter, kunskapshöjande åtgärder och samordnas om möjligt med kriskommunikationsnätverket, frågor rörande risker- och sårbarheter i Norrbottens län, behovet av gemensamma ansökningar till regionala utvecklingsprojekt8 med utgångspunkt ifrån identifierade behov i länets riskoch sårbarhetsanalys, samordning av utbildnings- och övningsfrågor för länet med utgångspunkt ifrån behovet av gemensamma ansökningar till regionala utvecklingsprojekt, årlig diskussion om ändringar i inriktningen för Regionala rådet, samverkansformer m.m. 8 Projektmedel från anslag 2:4 krisberedskap och beviljas av MSB. 8

9 4.3 Representanter i Regionala rådet Försvarsmakten Kommuner (två representanter) Kommunförbundet Norrbotten (representant kommunal räddningstjänst) Kustbevakningen Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens läns landsting Polismyndigheten i Norrbottens län Sjöfartsverket SOS Alarm Sverige AB Svenska Kyrkan, Luleå Stift Sveriges Radio Norrbotten Swedavia Trafikverket Civilförsvarsförbundet Kriskommunikationsnätverket (två representanter) Vattenfall Eldistribution Vattenfall Vattenkraft I kriskommunikationsnätverket ingår ungefär9 motsvarande organisationer som i Regionala rådet. 9 I kriskommunikationsnätverket ingår alla länets kommuner men inte Sveriges radio, Sjöfartverket, Civilförsvarsförbundet och SOS Alarm. 9

10 5 Värdegrund Länets krisberedskapsaktörer har tagit fram en värdegrund som gäller för samverkan och kriskommunikation före-, under och efter en händelse i Norrbottens län Gemensamt ansvar Respekt Helhetsperspektiv Människor Effektivitet Aktivt deltagande Värdegrunden utgår ifrån målet att samverkan ska genomföras för samhällets bästa. Samverkan är ett verktyg för att hantera samhällsstörningar på ett effektivare och bättre sätt. Människor bor, verkar och vistas i länet och de står i centrum för den gemensamma värdegrunden. Deltagande organisationer verkar i samhället för människans bästa. Deltagande organisationer ska visa respekt för varandras verksamheter, mandat och uppdrag. All samverkan ska genomsyras av effektivitet och genom ett aktivt deltagande från alla berörda. Alla organisationer ska ta ett gemensamt ansvar och utifrån ett helhetsperspektiv arbeta för att förbättra samverkan och samordningen före-, under och efter en samhällsstörning som påverkar Norrbottens län. 10

11 6 Samverkan i länet vid en händelse 6.1 Sammankallning Larm, information eller initiativ som föranleder att Länsstyrelsen kallar till en regional samverkanskonferens kan exempelvis komma via: SOS Alarm till Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB), krisberedskapsaktörer i länet andra myndigheter, media, allmänheten. samordning av insatser och åtgärder i länet, identifiering av ansvariga aktörer och övrigt samverkansbehov, samordning av information till allmänhet och media, identifiering, samordning och effektiv an vändning av resurser (se kapitel 8) behov av att begära stöd nationellt och internationellt (exempelvis avseende resurser). Vid behov av en snabb inkallning så använder Länsstyrelsen en UMS-tjänst11 via SOS Alarm. Vid aktivering av tjänsten skickas ett talmeddelande via telefon till en förutbestämd sändlista. Mottagarna får sedan besvara meddelandet om det kommer delta eller inte via en knapptryckning på telefonen. Bekräftelse skickas via SMS. Meddelandet går till Inre-befäl12, Räddningschef i Beredskap (RCB) Piteå/Älvsbyns/ RCB Arvidsjaur/Arjeplog13, Polisen, Norrbottens läns landsting, Trafikverkets, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Vattenfall Vattenkraft och Vattenfall Eldistribution. Det är sedan upp till varje aktör att göra en bedömning om sitt deltagande. Vid behov kallas även andra aktörer in till konferensen. Om möjligt ska alltid kommunikatörer delta vid mötena. Samverkan kan också ske genom att samverkanspersoner ifrån andra organisationer förstärker Länsstyrelsens krisstab på plats vid Länsstyrelsen14. Det kan också bli aktuellt att Länsstyrelsen placerar ut samverkanspersoner hos annan organisation. 6.2 Samverkanskonferens och lägesbild Uppgifter som kan diskuteras och hanteras vid en samverkanskonferens kan handla om: gemensam tolkning av läget, den förväntade utvecklingen samt konsekvenser för länet, vidtagna och planerade åtgärder som kan påverka andra aktörer, Process för samlad lägesbild15 Nedan beskrivs rutinen för att sammanställa en samlad regional lägesbild genom begäran av lägesrapporter inför en samverkanskonferens. Innan samverkansmöte Om det behöver sammanställas en samlad regional lägesbild vid en händelse är det Länsstyrelsen som ansvarar för detta. En samlad lägesbild kan tas fram för olika syften och kommer utifrån det att få olika innehåll. Ett syfte kan vara att lägesbilden ska utgöra underlag för lägesrapportering till regeringen eller MSB. Ett annat syfte kan vara att en samlad lägesbild tas fram som underlag för att bedöma behovet av aktörsgemensam inriktning och samordning avseende exempelvis förstärkningsresurser. Som grund för en samlad lägesbild behöver respektive inblandad aktör ta fram en egen aktörsspecifik lägesbild. Länsstyrelsen kommer att skicka begäran om lägesrapport tillsammans med en kallelse till ett samverkansmöte. En mall för vilka frågor som ska besvaras i/med hjälp av lägesrapporten skickas tillsammans med begäran. Beroende på vad syftet med den samlade lägesbilen är i den specifika händelsen kan både frågorna som ska besvaras och själva mallen variera. 11 Unified messaging systems 12 För räddningstjänsterna i Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Övertorneå och Överkalix. 13 Kallas via Rakel. 14 Under övningen Barents Rescue år 2011 förstärktes Länsstyrelsens krisstab av samverkanspersoner från Räddningstjänsten, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 15 Rutinen är framtagen i samarbete med NordSam (de sex nordligaste länsstyrelserna) 11

12 Begäran om lägesrapporter kan skapas direkt i WIS. För att detta ska fungera måste de aktörer som Länsstyrelsen vill skicka begäran till redan delta i den aktuella händelsen. Mer information om detta finns i dokumentet Vägledning för gemensam WIS-användning i Norrbottens län. Respektive aktör sammanställer sin egen aktörsspecifika lägesbild och delger i första hand denna i angiven händelse i WIS för att samtliga inblandade aktörer snabbt ska kunna ta del av informationen. I andra hand kan lägesbilden skickas via e-post till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen gör en sammanställning av de viktigaste aspekterna i de olika lägesbilderna och gör en första analys. Sammanställningen av de aktörsspecifika lägesbilderna utgör en första samlad lägesbild som ska göras tillgänglig för de andra aktörerna innan samverkansmötet. Den samlade lägesbilden läggs ut i WIS. Tiden mellan att de aktörsspecifika lägesbilderna har lämnats in och samverkansmötet ska genomföras är ofta väldigt begränsad för att den samlade lägesbilden ska kunna bygga på så aktuella uppgifter som möjligt. Detta är därför en kritisk fas då Länsstyrelsen kommer att arbeta under tidspress. Även om det är knappt om tid är det viktigt att den lägesbild som ska visas delges deltagarna i förväg, inte minst för att de som ringer in till mötet också ska ha tillgång till samma underlag. Deltagarna får också en chans att hinna reflektera över sammanställningen och tänka igenom om de har några synpunkter. Under samverkansmöte Samverkansmötet inleds med att Länsstyrelsen redogör för den första samlade lägesbilden och övriga aktörer får chans att komplettera denna med ytterligare information eller korrigera om något har missuppfattats. Under mötet skapar aktörerna tillsammans en fördjupad samlad lägesbild som utgör stöd både vid aktörsgemensamt agerande och för de enskilda aktörernas åtgärder. Efter samverkansmöte Efter samverkansmötet ska dokumentationen av den samlade lägesbilden återkopplas till berörda aktörer. I första hand läggs dokumentationen ut i WIS, i andra hand kan e-post användas. 6.3 Veckovisa samverkansmöten Varje vecka vid överrenskommen tid genomförs ett veckomöte i Rakel. Mötena tar max 15 minuter och genomförs utifrån särskilda rutiner och förbestämd agenda. Mötena genomförs i syfte att underlätta informationsutbytet, skapa en samlad lägesbild samt upprätthålla god samverkansförmåga via Rakel. Det finns dock tillfällen då det inte är möjligt/ lämpligt att i förväg begära in aktörsspecifika lägesbilder, till exempel inför en förvarningskonferens vid vädervarning eller om samverkanskonferensen behöver genomföras med väldigt kort varsel. 12

13 7 Kriskommunikation Vid en samhällsstörning Vid en samhällsstörning kan kommunikatörer delta vid de regionala samverkanskonferenserna och/eller särskilt sammankallas för samverkan kring kriskommunikationen. Vid en händelse som föranleder ett samverkansbehov ansvarar berörd organisation för att informera och/eller bjuda in sin kommunikatör som deltagare. Detta för att säkerställa att kommunikationsfrågorna hanteras redan från början. Kriskommunikation och informationssamordning Informationssamordning innebär inte att någon aktör övertar någon annans informationsansvar utan varje organisation ansvarar för sin egen information. Syftet med informationssamordningen är att genom gemensamma budskap ge korrekt och samstämmig information och på så sätt underlätta hanteringen och konsekvenserna för berörda. Beståndsdelar i ett första budskap som inte har hunnit samordnas med övriga aktörer bör vara: empati, ansvarstagande, värdegrunden för länets gemensamma kris hantering. Presskonferens För att underlätta arbetet med kriskommunikation kan berörda aktörer anordna gemensamma presskonferenser. Länsstyrelsen ansvarar för inbjudan och praktiska arrangemang. För mer information om arbetet med kriskommunikation och länets kriskommunikationsnätverk se Strategi för kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län. Nedan beskrivs två viktiga exempel på hur arbetet med kriskommunikation och informationssamordning i länet genomförs i praktiken. Budskapsplatta I samband med stora händelser som föranleder samverkan tar berörda kommunikatörer fram en gemensam budskapsplatta. Det kan genomföras under en samverkanskonferens. Budskapsplattan förankras därefter i respektive berörd organisation och/eller vid ett regionalt samverkansmöte. Varje aktör kompletterar sedan dessa budskap med egna budskap utifrån det egna informationsansvaret. Det gemensamma budskapet handlar inte så mycket om faktaförmedling som om den gemensamma hållningen och inriktningen. Ett första budskap kan därför formuleras i den egna organisationen i avvaktan på att samverkan har inletts. 13

14 8 Resurser Hur resurssamverkan ska fungera i länet beror på händelsens karaktär, behovet av stöd och varifrån resurserna kommer. Resurserna kan delas in i tre nivåer: lokala och regionala resurser, nationella resurser, statliga och internationella resurser. Lokala och regionala resurser En kommun ska ha beredskap för sina egna risker och därmed vidta de åtgärder som behövs för att kunna utföra räddningsinsatser på lokal nivå. Om kommunens beredskap inte är tillräcklig ska de samverka med exempelvis andra kommuner och privata aktörer. Om en kommuns resurser ändå inte räcker till ska de i första hand samverka inom regionen. Länsstyrelsen har som geografiskt områdesansvarig på regional nivå ett ansvar för att stödja och verka för samordning av kommuner och andra aktörer inom sitt område, exempelvis med inventering och koordinering av resurser. Lokala och regionala resurser ska samordnas och koordineras inom ramen för samverkan i länet. Nationella resurser När en händelse är så stor, komplex eller långdragen att resurserna inte räcker till dvs. när kommunala och regionala resurser är uttömda, kan MSB:s förstärkningsresurser nyttjas. MSB har resurser i form av utrustning samt inom vissa områden personal som kan stötta vid insatsen. Aktuella resurser finns inom områdena: skogsbrand, översvämning, oljeutsläpp, kemikalieolyckor. Nationella förstärkningsresurser ska samordnas och koordineras inom ramen för samverkan i länet. Statliga och internationella resurser Inom ramen för det geografiska området kan också Länsstyrelsen efter beslut av regeringen få i uppdrag att prioritera och inrikta statliga och internationella resurser.15 Underlaget för en sådan prioritering kan tas inom ramen för samverkan i länet. 15 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 7 14

15 9 Tekniska system och samverkansplats UMS UMS står för Unified Messaging Systems och används av Länsstyrelsen som inkallningsmetod till samverkanskonferenser. Tjänsten levereras av SOS Alarm. Vid aktivering av UMS skickas ett talmeddelande via telefon till en förutbestämd sändlista. Mottagarna får sedan besvara meddelandet om det kommer delta eller inte via en knapptryckning på telefonen. Bekräftelse skickas via SMS. Telefon/kommunikationsverktyg Telefon är det vanligaste kommunikationssättet mellan berörda aktörer vid en händelse. Andra kommunikationsätt kan användas om alla deltagande aktörer har tillgång till systemen såsom Lync, Skype eller videokonferens. Webbaserat informationssystem (WIS) WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som tillhandahålls av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Systemet är framtaget för underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet för- under och efter en kris. Respektive aktör svarar för att ha den nödvändiga kompetensen och organisationen som krävs. Vid förändringar på sidor som bevakas möjliggör WIS avisering via e-post vilket gör att ständig inloggning inte krävs för att bli informerad om händelser eller förändringar. Rakel Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. Rakel används under de veckovisa samverkansmötena. Samverkansplats Länsstyrelsen är generellt sett den ordinarie platsen för fysiska samverkansmöten. I de fall händelsens karaktär och/eller geografiska omständigheter gör det olämpligt att samverka hos Länsstyrelsen eller i de fall samverkan på annan plats underlättar hanteringen av händelsen ska samverkan ske på annan plats. Deltagare som inte har möjlighet att delta i fysiska samverkansmöten ska kunna delta på distans. Läs mer i Vägledning för gemensam WIS-användning i Norrbottens län. 15

16 10 Utbildning, övning och utvärdering I länet finns också en flerårig övningsplan i syfte att upprätthålla en regelbunden och systematisk övningsverksamhet som skapar förutsättningar för god krishanteringsförmåga och samverkan i länet. Målgruppen för den fleråriga övningsplanen är aktörer i Regionala rådet, eventuellt andra aktörer i länet med ett ansvar för krisberedskap, länets kommuner samt MSB för nationell samordning. Utbildning Exempel på utbildningsinsatser som kan genomföras: Vid möten Utbildningsinsatser kan genomföras i samband med Regionala rådets ordinarie möten via externa föreläsare eller genom interna föredrag från deltagande organisationer. Utbildningsinsatserna baseras på önskemål från Regionala rådets representanter. Vid behov bjuds även andra aktörer/personer in än de som är ordinarie representanter i Regionala rådet. Representant för Regionala rådet Representanter i Regionala rådet och/eller utvecklingsprocessen har ett ansvar att i olika forum representera och informera om Regionala rådets roll och hur samverkan och samordningen ska fungera i Norrbottens län. Regional samverkanskurs (RSK) Regionala samverkanskurser (RSK) kan genomföras i syfte att utbilda och informera om samverkan och samordning i länet. De regionala samverkanskurserna kan genomföras som operativ eller strategisk RSK. Övning Exempel på övningsformer som kan genomföras: seminarieövning simuleringsövning med motspel övning med fältenheter funktionsövningar (som är ett samlingsbegrepp för övnngar som prövar en eller flera funktioner hos en aktör) Vid gemensamma övningar bär respektive deltagare den egna organisationens kostnader. Övnings- och utbildningsverksamhet kan också finaniseras genom gemensamma ansökningar av regionala utvecklingsprojektet som fått medel från till exempel MSB. Utvärdering Exempel på utvärderingsinsatser som kan genomföras : Utvärdering vid händelser Vid större händelser i Norrbottens län ska kunskapskonferenser/erfarenhetsseminarier genomföras med syfte att ta tillvara på erfarenheter och utveckla samverkan och samordningen i länet. Utvärdering av övning och utbildning Efter att gemensamma övningar och utbildningsinsatser genomförts ska en utvärdering genomföras i syfte att utveckla och förbättra samverkan i länet. Utvärdering av varandras övningar Vid behov av utvärderare kan berörd organi sation delge inbjudan via Regionala rådet. 16

17 17

18