När fibern kom till byn och tätorterna äntligen fick chansen! 2010 hade 0,1 procent av fastigheterna i Hultsfreds kommun fiberanslutning.

Transkript

1 När fibern kom till byn och tätorterna äntligen fick chansen! 2010 hade 0,1 procent av fastigheterna i Hultsfreds kommun fiberanslutning hade 32 procent av hushållen anslutits och ytterligare 20 procent beställt anslutning, varav hela 775 fastigheter via byalag planeras utbyggnad till fler än villor i ytterorterna. Om 60 procent av dessa beställer har kommunen en anslutningsgrad på nästan 70 procent. Och tillgången till ett lokalt fibernät har då ökat till över 90 procent! Årsredovisning 2014

2 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Fakta om Hultsfred, kommunens organisation i sammandrag 3 Förvaltningsberättelse, Konjunkturläget 5 Kommunens personal 8 Energieffektivisering 10 Kommunkoncernen 11 Finansiell analys 14 Resultaträkning och kassaflödesanalys 27 Balansräkning 28 Noter 29 Drift- och investeringsredovisning 34 Redovisningsprinciper 36 Ord- och begreppsförklaringar 37 Årets verksamhet 38 Årets nyckeltal som inte ingår i årets verksamhet 82 Revisionsberättelse 83

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Bokslutet för 2014 slutar på ett resultat på -58,1 mnkr för kommunkoncernen (förra året +29,6 mnkr). I grunden har vi dock ett relativt mycket bra resultat för kommunen; +24,9 mnkr (budget +5,1 mnkr) före det att vi tagit ett aktivt beslut gällande HKIAB (se nedan). Som jämförelse med tidigare år har inte AFA återbetalt försäkringspremier under 2014, vilket gjordes under åren med vardera ca 14 mnkr. Hultsfreds kommunala Industribolag AB (HKIAB) har sedan framförallt från 1980-talet bedrivit en aktiv näringspolitik, med syfte att behålla och skapa arbetstillfällen i kommunen vilket till mångt och mycket har varit framgångsrikt. Dock har det sammanlagda värdet av gjorda investeringar via förvärv samt till- och ombyggnationer resulterat i höga drift- och underhållskostnader, vilka långt ifrån täcks av de hyresintäkter som fastigheterna genererar. Detta har gjort att kommunen under flera år tvingats skjuta till pengar, vissa år ca 5 mkr. Genom att skriva ner värdet på bolagets fastigheter, från 181 mkr till 99 mkr, (bedömt marknadsvärde) och överta motsvarande lån skapas bättre förutsättningar för bolagets fortsatta existens. Nedskrivningarna väntas förbättra bolagets resultat med ca 3 mkr årligen. Kostnaden för aktieägartillskottet blir 82,5 mkr En annan jämförelsestörande post är att kommunen har sålt Strandskolan i Virserum och Mimerhuset i Hultsfred till Statens bostadsomvandling AB (Sbo), för att byggas om till totalt 27 lägenheter anpassade för äldre. Kostnaden för nedskrivningen uppgår till 2,3 mkr. Vi är mycket glada och tacksamma för denna satsning av Sbo, vilken vi hade haft mycket svårt att själva kunnat klara av ekonomiskt. Vi kan också nu lägga det fjärde verksamhetsåret bakom oss när det gäller vår tekniska samverkan med Högsby kommun, i vårt förbund ÖSK. För Hultsfreds kommuns del innebar det ett överskott med 8,7 mnkr (förra året- 0,8 mnkr) Studera årsredovisningen och det sammandrag som finns inledningsvis. Det visar på ett överskådligt sätt kommunens ekonomi och våra förvaltningars verksamheter under året. Jag avslutar med att tacka personal, förvaltningar och nämnder för det ansvarsfulla arbete ni lagt ner under Lars Rosander kommunalråd 1

4 Fakta om kommunen Kommunfullmäktiges mandatfördelning totalt 45 ledamöter Parti C Fp Kd M Mp S V Sd Antal mandat

5 Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 i sammandrag Övergripande finansiella mål Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Budget 2015 Ekonomi i balans Årets resultat, mnkr 21,2 27,5 5,1-59,9 6,4 Långfristiga skulder (långa lån), mnkr 152,8 176,8 173,8 173,8 180,9 Soliditet, procent 38,4 40,6 39,3 29,6 44,9 Årets resultat Kommunens resultat före jämförelsestörande poster är 24,9 mnkr (2013: 27,5 mnkr). Det redovisade resultatet för Hultsfreds kommun 2014 är -59,9 mnkr. Kommunen tillför Hultsfreds Kommunala Industriaktiebolag 82,5 mnkr (2013:27,5 mnkr) utöver budget för att täcka nedskrivning av bolagets fastigheters bokförda värden. Detta medför att även kommunkoncernen Hultsfreds kommun visar ett negativt resultat -58,1 mnkr (29,6 mnkr). De största budgetavvikelserna De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige beslutade budgeten var, i mnkr: ÖSK, Hultsfred + 8,7 Avkastning pensionsmedel + 6,1 Nedsatta arbetsgivaravgifter för unga + 3,2 Räntekostnader + 2,0 Kost, städ och vaktmästeri + 1,6 Nedskrivning bokförda värden Mimer och Strandskolan - 2,3 Skatter och statsbidrag - 2,5 Socialnämnden - 5,1 Aktieägartillskott till HKIAB - 82,5 Årets skatteintäkter Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar uppgick 2014 till 732,8 mnkr (709,7) vilket är en ökning med 23,2 mnkr. Antal anställda Antalet anställda i kommunen (exklusive kommunägda bolag) var Det är en ökning med 24 jämfört med Utöver detta är 49 av ÖSK:s 68 anställda placerade i Hultsfred. Antalet anställda i kommunens bolag var i medeltal under året 63. De anställdas sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under året var 4,84 procent (5,03), en marginell minskning sedan Befolkningen Vid årets slut uppgick befolkningen till , en ökning med 103 personer sedan Arbetslöshet Öppet arbetslösa och personer i program var vid utgången av 2014, som andel av den registerbaserade arbetskraften år i procent: Hultsfreds kommun 11,8 Riket 8,1 3

6 Årsredovisning 2014 Fem år i sammandrag - kommunen Belopp i mnkr där inte annat anges ) Verksamhetens intäkter 187,5 174,3 170,4 155,9 155,7 4) Verksamhetens kostnader 986,6 860,7 846,4 858,2 856,1 Verksamhetens nettokostnad 799,1 686,4 676,0 702,3 700,4 Skatteintäkter 497,8 493,3 488,5 483,9 479,0 Generella statsbidrag och utjämningar 235,0 216,3 207,4 222,2 226,1 Årets resultat -59,9 27,5 21,2 3,7 6,5 Tillgångar 657,5 626,6 591,1 561,0 534,7 Skulder, banklån 175,4 176,8 176,8 152,8 102,8 Eget kapital 194,8 254,7 227,2 206,0 237,3 Soliditet, % 29,6 40,6 38,4 36,7 44,4 Borgens- och ansvarsförbindelse 783,5 802,6 760,8 709,4 697,5 Nettoinvesteringar 28,8 23,6 36,3 23,8 26,0 Självfinansieringsgrad, investeringar, % 105,6 197,0 128,7 118,9 124,8 Antal invånare per den 31 december Skattesats kommunen, % 21,91 21,91 21,91 22,32 22,32 2) Nettokostnad per invånare, kr Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, % 3) 109,0 96,7 97,1 99,5 99,3 Nämndernas budgetavvikelse, mnkr 13,1 3,1 4,1 5,4 3,0 1) inkl engångsintäkter om 14,1 resp 14,5 mnkr för åren 2013 resp ) påverkad av engångsintäkt, värdet exkl denna för 2013 är kronor och för 2012 är Engångsposter 2014, värdet utan dem är kronor. 3) påverkad av engångsintäkt, värde exkl är 98,5 resp 99,2 procent avser 2013 resp Engångsposter 2014, värdet utan dem är 98,7 %. 4) inkl jämförelsestörande poster 84,8 mnkr resp 1,7 mnkr för åren 2014 resp

7 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Omvärld Den samhällsekonomiska utvecklingen enligt SKL Svagare internationell utveckling och dämpad privat konsumtion skruvar ned BNP-tillväxten Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år, 2015, ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett plus på 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Det är inte troligt att den amerikanska centralbanken kommer att höja styrräntan förrän vid mitten av För den europeiska centralbankens del pekar det mesta mot att en räntehöjning får vänta till efter Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar stramas åt och att styrräntan endast når upp till 2,5 procent vid slutet av Den svenska styrräntan kommer därmed att ligga lågt relativt räntan i USA men högt i förhållande till euroräntan. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år. Detta främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, med den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Den privata konsumtionen utvecklades svagare under det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer, och därmed blir årets ökning något långsammare än vad vi tidigare räknat med. Lägre förväntningar från konsumenterna och att 2015 startar från en lägre nivå betyder att också nästa års ökning revideras ned. Å andra sidan har hushållens inkomster utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. Vi räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNPutvecklingen som löneökningarna på sikt. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till 5

8 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Omvärld denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker under Det är det stora tillskottet av utrikes födda som gjort det möjligt för arbetskraften och sysselsättning att öka snabbt sedan Födda utanför Europa utgör en betydande andel av sysselsättningsökningen. Gruppen svarade för av en ökning på personer BNP % 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning timmar 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Arbetslöshet 1 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5 Timlön 2 2,0 2,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön 3 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5 KPIX, årssnitt % 0,5 0,1 0,9 1,8 1,9 1,9 KPIF, årssnitt % 0,9 0,5 1,3 1,9 2,0 2,0 KPI, årssnitt % 0,0-0,2 0,6 2,1 3,2 3,1 Decemb ökning skatteunderlag % 3,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 December realt skatteunderlag % 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 Februari ökning skatteunderlag % 3,4 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 Februari realt skatteunderlag % 1,5 1,6 2,4 1,8 1,5 1,2 Skatteunderlaget skjuter fart 2015 Det slutliga taxeringsutfallet visade att skatteunderlagstillväxten år 2013 var lite lägre än vi räknade med i prognosen från den 2 oktober. Prognosen för år bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan. Efter ett par år där skatteunderlagets ökning hållits tillbaka av måttlig sysselsättningsutveckling (2013) och den automatiska balanseringen av allmänna pensioner (2014) ser det ut att skjuta fart nästa år. Det är flera faktorer som bidrar till att ökningstakten blir högre 2015 än Dels blir indexeringen av pensionerna högre samtidigt som vi förutser större löneökningar. Dessutom påverkas utvecklingen av ändringar i skattelagstiftningen; i motsats till 2014 sker inte någon höjning av grundavdragen för pensionärer 2015 men avdragsrätten för pensionssparande minskar. Skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt perioden ut. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med en ekonomi i balans Öppen arbetslöshet, nivå, 2 nationalräkenskaperna, 3 konjunkturlönestatistiken 6

9 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Antal invånare i kommunen, Antalet invånare var den 31/ , en ökning med 103 under Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 119 invånare per år (föregående år 125). För de sista tio och fem åren är motsvarande tal minskningar med 85 (110) respektive 23 (82) invånare per år. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i kommunen, antal invånare Födelseöverskott Flyttningsöverskott Grafen visar kommunens befolkningsminskning uppdelad i födelse- och flyttningsöverskott. Födelseöverskott är skillnaden mellan antalet födda och antalet döda medan flyttningsöverskott är skillnaden mellan antalet inflyttade och antalet utflyttade. Av grafen framgår att det negativa födelseöverskottet under 2014 ökade till -79 (-49) medan flyttningsöverskottet blev just ett överskott med 184 personer (135). Flyttningsöverskottet och befolkningsutvecklingen är till stor del beroende av läget på arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen. Under senare år har i ökande grad även svårigheten att kommunplacera flyktingar med beviljat permanent uppehållstillstånd bidragit till flyttningsöverskottet och det ökande invånarantalet. Sysselsättningen (förvärvsarbetande dagbefolkning) minskade under 2013 med 61 personer. År 2013 var antalet sysselsatta män och antalet sysselsatta kvinnor Under 2013 minskade sysselsättningen för män med 43 och sysselsättningen för kvinnor minskade med 18 platser. Från 2011 tillämpas en ny metod för insamling av uppgifter. Antal sysselsatta Arbetslöshet per december, procent Den totala arbetslösheten i kommunen i förhållande till den registerbaserade arbetskraften under 2014 ökade med 0,8 procentenheter jämfört med Andelen i program ökade 0,4 och öppet arbetslösa ökade med 0,4 procentenheter. Arbetslöshet i kommunen, länet och i riket, procent Arbetslösa Program Totalt Hultsfred Länet Riket Den totala arbetslösheten ökade med 0,8 procentenheter under 2014 i Hultsfreds kommun medan den minskade i både Kalmar län och riket med 0,6 respektive 0,5 procentenheter 7

10 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Antal tillsvidareanställda i kommunen Antalet tillsvidareanställda har under 2014 ökat med totalt 24. Den största orsaken till ökningen är samgåendet mellan miljö- och byggnadsförvaltningarna i Hultsfred och Vimmerby kommuner. Ökningen omfattar totalt 17 nya medarbetare på miljö -och byggnadsförvaltningen, från 12 till totalt 29 anställda. Under verksamhetsåret avgick 31 med pension, att jämföra med pensionsavgångarna som i snitt ligger på 33 anställda/år fram till Östra Smålands Kommunalteknikförbund har totalt 68 anställda varav 49 stationerade i Hultsfreds kommun. Hel- och deltidsanställda Tillsvidare Kvinnor Män Totalt Heltid Deltid Deltidsbrandmän Summa Visstid Kvinnor Män Totalt Heltid Deltid Summa Tillsvidareanställda per förvaltning Centraladministration Serviceenheten Kultur- och Fritid Räddningstjänst Miljö- byggnadskontor Barn- och utbildningsförvaltning Socialförvaltning Totalt ÖSK, Hultsfred Tabellen visar förvaltningarnas förändringar i antalet anställda under verksamhetsåret 2014 jämfört med Totalt ökar antalet tillsvidareanställda med 24. Hultsfreds och Vimmerbys gemensamma miljö - och byggnadsförvaltning har efter samgåendet den 1 april totalt 29 tillsvidareanställda, en ökning med 17. Efter omorganisationen av vaktmästartjänsterna så har Serviceenheten ökat med 10 anställda fördelat på 6 vaktmästare från barnoch utbildningsförvaltningen och 4 vaktmästare från ÖSK. Åldersfördelning, antal per femårsklass Ålder Antal anställda Diagrammet visar, för kommunens del, att de som fyllde 55 år eller mer under 2014 utgör en tredjedel av de anställda. Alltså kommer 360 av kommunens anställda de närmaste 10 åren att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda. Nio av kommunens anställda var över 65 år. I övrigt var det ingen tillsvidareanställd under 20 år. Sammantaget ger fördelningen en medelålder på 48 år. Löner Kostnaderna för kommunens löner uppgick till 379 mnkr (353). I beloppet ingår löner till tillsvidareanställda, tidsbegränsade anställda samt de som innehar en timavlönad anställning. Det omfattar även de anställda som har ett anställningsstöd via arbetsförmedlingen det vill säga en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ökningen uppgår till 26 mnkr. Den största ökningen (15 mnkr) omfattar de tillsvidareanställda. Resterande 11 mnkr omfattar övriga ovan nämnda anställda. Kostnadsökningen beror till stor del på att de tidsbegränsat anställda har haft en högre sysselsättningsgrad samt fler arbetade timmar för de som är timavlönade. 8

11 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Fördelning av tillgänglig tid, procent Föräldraledighet Frånvaron under 2014 var 16 procent (21), där de lagstadgade tjänstledigheterna utgör den högsta frånvaron. I diagrammet ovan under Övrig frånvaro finns bland annat ledighet för studier, komp, facklig tid, de vilande anställningarna samt ledigheten för ferie-och uppehållsanställda. Den högre närvaron har sin grund i ett lägre uttag av föräldraledighet, samt ett lägre sammantaget uttag av de ledigheter som ryms under Övrig frånvaro. Andel anställda utan sjukfrånvaro i procent 100 Övrig frånvaro Total frånvaro 0 Semester Sjukdom Diagrammet ovan visar antalet anställda, angivet i procent, utan sjukfrånvaro i relation till varje förvaltnings/verksamhets antal medarbetare. Utifrån det perspektivet är det fler anställda år 2014 som har varit frånvarande en dag eller mer än jämfört med verksamhetsåret Den totala sjukfrånvaron för 2014 ökar inte utan det är fler anställda som delar på det totala utfallet Adm Service KoF Rtj MoB BuN Soc Mertid Antal tim Tusentals kr Kompledig Fyllnadstid Enkel övertid Kval övertid Summa Mertid är en benämning på arbete som utförts på annan tid än ordinarie arbetstid. Totalt har kostnaderna ökat för mertiden under verksamhetsåret Den enda minskningen är värdet av den innestående kompensationsledigheten, vilket till stor del beror på att innestående kompensationsledighet har lösts ut i pengar när någon slutat. Övriga poster i tabellen ökar vilket till största delen är knutet till den ökade lönekostnaden för tidsbegränsat anställda och timavlönade. En högre sysselsättningsgrad ger högre ersättning för mertiden. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid dagar eller mer 33,96 35,25 38,63 39,56 Kvinnor 5,31 5,45 5,47 5,33 Män 2,52 3,21 2,82 1,81 29 år och yngre 2,81 2,52 3,29 3, ,34 3,65 3,95 4,61 50 år och äldre 6,42 6,77 6,20 5,25 Totalt 4,84 5,03 4,75 4,75 Redovisning av sjukfrånvaro görs enligt SKL:s rekommendationer. Notera att måttet 60 dagar eller mer sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. Alltså 33,96 procent av den totala sjukfrånvaron 2014 är 60 dagar eller mer. Övriga mått sätts i relation till ordinarie arbetad tid. Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har minskat marginellt från 5,03 procent år 2013 till 4,84 procent år Det räcker med att en handfull medarbetare återkommer i arbete efter en längre tids sjukskrivning så ökar antalet arbetade timmar och därmed minskar frånvaron. Ovanstående orsak kan användas både på måttet 60 dagar eller mer och sjukfrånvaro i procent av arbetad tid. 9

12 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Energieffektivisering Statligt stöd År 2010 fick Hultsfreds kommun ett statligt stöd från Energimyndigheten för att strategiskt arbeta med energieffektivisering i kommunens fastigheter och transporter. Ett åtagande är då att årligen rapportera energianvändningen i samtliga kommunalt ägda (eller av bolagen ägda) fastigheter samt deras persontransporter. Kommunens strategi med målsättning och handlingsplan för att minska energianvändningen är också ett åtagande. Fastigheter En målsättning på fastighetssidan är att minska den totala energianvändningen per areaenhet med 10 procent till 2014 och 20 procent till I statistiken ingår endast de fastigheter där man har rådighet över energianvändningen. All statistik är graddagskorrigerad. Energianvändning/areaenhet, kwh/m HK ABHB HKIAB/RCAB Alla Hultsfreds kommuns (HK) fastigheter förvaltas på kommunens uppdrag av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Sedan 2009 har kommunen minskat den totala energianvändningen/areaenhet med 5,9 procent. AB Hultsfreds Bostäder (ABHB) har under samma period minskat 3,3 procent. Hultsfreds kommunala industriaktiebolag och Rock City AB (HKIAB/RCAB) har minskat med 11,3 procent. Den totala energianvändningen/areaenhet för kommunen och bolagen tillsammans har minskat med 5,8 procent sedan Total energianvändning, MWh Energislag Olja Biobränsle Fjärrvärme El Totalt Utan hänsyn till förändrad area har den totala energianvändningen minskat med 8,3 procent sedan Persontransporter Målsättningen för energianvändning vid persontransporter är att minska den totalt förbrukade bränslemängden med 16 procent till 2014 och 33 procent till Ett annat mål är att total körd sträcka ska minska med 3 procent till 2014 och 7 procent till Andelen miljöbilar ska öka från 25 procent till 44 procent 2014 och 90 procent I statistiken ingår alla fordon som används för persontransporter (leasade, ägda, hyrbilar, lätta lastbilar). I den körda sträckan ingår även använda privata bilar i tjänsten. Bränsle, kubikmeter Bensin Diesel Totalt Sedan 2009 har mängden bensin minskat med 78 procent, mängden diesel har ökat med 78 procent och mängden etanol har minskat med 100 procent. Totalt har bränslemängden minskat med 13 procent sedan Körd sträcka i tusentals kilometer Typ Ägda 43,4 48,6 48,1 46,3 46,4 Leasade/ hyrda 147,4 144,9 148,6 143,0 138,7 Privata 54,8 50,4 51,3 48,8 51,8 Totalt 245,6 243,9 248,0 238,1 236,9 Antal fordon och miljöklassade fordon Typ Personbilar Övriga fordon Varav miljöklassade Antal körda mil har ökat med 7 procent sedan Antalet fordon var förra året 136 och av dessa var 33 procent miljöklassade. 10

13 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Kommunkoncernen De företag som ingår i koncernredovisningen är de som kommunen har ett betydande inflytande i. Dessa är AB Hultsfreds Bostäder (ABHB), Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB), Rock City Hultsfred AB och Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). Betydande inflytande anses i allmänhet gälla när röstandelen överstiger ca 20 procent. Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Hultsfreds kommun finns verksamheter som bedrivs i företagsform, genom aktiebolag. De företag som konsolideras ägs helt av Hultsfreds kommun. Övriga ägda andelar i aktiebolag är små. Koncernens resultat Årets resultat för koncernen uppgår till -58,1 mnkr (29,6 mnkr). Det är framförallt kommunen som med -59,9 mnkr bidrar till koncernens negativa resultat. Orsaken till det negativa resultatet är aktieägartillskott till HKIAB för att täcka förlust för nedskrivningar som bolaget har gjort. ÖSK visar ett resultat på 0,0 mnkr (+0,3 mnkr). ABHB redovisar ett resultat på 0,7 mnkr (+0,8 mnkr). HKIAB redovisar ett resultat på -0,0 mnkr (-0,0 mnkr) efter aktieägartillskott med 85,4 mnkr (5,2 mnkr). Slutligen redovisar Rock City Hultsfred AB ett positivt resultat på 0,3 mnkr (-0,2 mnkr). Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 114,8 mnkr (17,0 procent) jämfört med Verksamhetens intäkter har ökat med 19,5 mnkr eller 7,0 procent medan kostnaderna har ökat med 134,4 mnkr eller 14,4 procent. Exklusive värdeökning av kommunens pensionsmedel har koncernens finansnetto, d.v.s. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna, sedan 2013 förstärkts med 1,8 mnkr till en kostnad på 12,4 mnkr (14,2). Finansnettot inklusive värdeökning av kommunens pensionsmedel är en kostnad på 1,8 (5,6) mnkr. Kommunen svarar för mer än hälften av tillgångarna Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången av 2014 till 1 050,1 mnkr och har minskat med 49,4 mnkr sedan utgången av Av balansomslutningen står efter eliminering av koncerninterna poster kommunen för 623,2 mnkr (59,3 procent), ABHB för 262,2 mnkr (25,0 procent), HKIAB med Rock City AB för 126,4 mnkr (12,0 procent) och ÖSK för 38,3 mnkr (3,6 procent). Likviditeten är större än 1 Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Definierad som summan av koncernens likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till koncernens kortfristiga skulder exklusive semesterlöneskulder. För koncernen är den 107,5 procent. Likviditeten har förbättrats med 7,6 procentenheter sedan Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, har ökat med 25,8 mnkr till 98,9 mnkr. Soliditet procent Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns en "buffert" för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår 2014 till 26,7 procent och uppgick vid utgången av 2013 till 30,7 procent. Kommunen har i sitt eget bokslut för 2014 en soliditet på 29,6 procent. ABHB och HKIAB exklusive Rock City AB har en soliditet på 25,7 respektive 10,7 procent. Sammantaget är soliditeten låg, vilket visar att koncernens långsiktiga handlingsutrymme är begränsat. För att öka soliditeten krävs att det egna kapitalet ökar och att det dessutom ökar snabbare än tillgångarna. 11

14 Årsredovisning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Låneskuld, mnkr Koncernens låneskuld uppgår till 518,4 mnkr, vilket innebär en minskning med 2,6 mnkr från Skillnaden beror på att ABHB minskat sina långfristiga skulder under året. Investeringar, mnkr Koncernens investeringar exklusive investeringar i finansiella tillgångar uppgick netto till 48,6 mnkr. Det är 7,0 mnkr mindre än under Kommunen nettoinvesterade 28,7 mnkr, ABHB 8,4 mnkr, HKIAB 10,3 mnkr, Rock City AB 0,4 mnkr och ÖSK 0,8 mnkr. Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr Ägartillskott Utdelning Enhet Ägd andel Givna Mottagna Given Mottagna Kommunen 85,4 0,1 ABHB 100% 0,1 HKIAB 100% 85,4 RockCity 100% 0,0 Kommunen har utöver bidrag för att täcka budgetrat underskott för subventionerad hyra betalat ägartillskott till HKIAB för underskottstäckning med 85,4 mnkr. Kommunen får aktieutdelning från ABHB. Försäljning Borgen Enhet Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Kommunen 100,9 36,7 344,4 ÖSK 35,7 80,4 ABHB 100% 6,9 12,6 170,4 HKIAB 100% 1,2 12,5 155,5 RockCity 100% 0,6 3,2 18,5 Kommunen hyr lokaler för gruppbostäder, särskilda boenden, förskolor och andra verksamhetslokaler av ABHB och ÖSK. Även av HKIAB hyr kommunen vissa verksamhetslokaler. Kommunen köper dessutom tjänster av HKIAB. Av Rock City hyr kommunen lokaler för Campus verksamhet. Samtliga bolag köper VA och renhållning av ÖSK. ABHB bidrar även med medel för Campus verksamhet. 12

15 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Uppgifter per och i mnkr Balansomslutning Låneskuld Soliditet % Resultat Omsättning AB Hultsfreds Bostäder 1 1,8 2,3 99,5 94,6 262,2 263,6 170,4 173,1 25,7 23,8 Hultsfreds Kommunala Industri AB 0,0 0,0 28,6 25,1 102,9 176,2 155,4 155,7 10,7 10,9 Rock City Hultsfred AB 0,3-0,2 5,5 5,3 23,5 23,2 18,5 18,5 11,5 10,5 ÖSK 0,0 0,3 120,4 122,9 38,3 36,3 4,9 4,9 6,9 7,3 1 Bolaget redovisar ett resultat på 0,8 mnkr. Skillnaden är att på bolagsnivå reserveras för obeskattade reserver vilket inte görs när "koncernen" sammanställs. Koncernen Hultsfreds kommun består, förutom av de verksamheter som normalt uppfattas som kommunen, av fyra aktiebolag i vilka kommunen har en ägarandel som lägst uppgår till 20 procent av aktiernas röstvärde. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Med proportionell konsolidering menas att om "dotterbolagen" inte är ägda till 100 procent så tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Interna mellanhavanden mellan kommunen och de olika företagen har eliminerats. AB Hultsfreds Bostäder ABHB hyr ut och förvaltar (1 677) bostadslägenheter varav 65 (65) studentrum. Antalet vakanta lägenheter har minskat något men är fortfarande högt. Under 2014 var vakansgraden i genomsnitt 9,2 procent (10,4) motsvarande 152 (170) tomma lägenheter. Orsakerna till den höga vakansgraden är bl.a. kommunens befolkningsminskning men även kombinationen låga räntor och låga huspriser. Medelantalet anställda under 2014 var 30,5 (28,8). Hultsfreds Kommunala Industri AB HKIAB förvaltar industrifastigheter och driver i anslutning härtill viss näringspolitisk verksamhet. Antalet förvaltade fastigheter är för närvarande 11 (11) omfattande m 2 (75 000) med sammanlagt 74 hyresgäster (66). Vakansgraden är ca 15 (7) procent och bedöms som en något hög nivå har 11,4 mnkr (15,2) investerats, främst i samband med etableringar och verksamhetsutvecklingar inom olika fastigheter. Bolaget är engagerat som delägare i flera utvecklings- och infrastrukturbolag och innehar följande aktieandelar Rock City Hultsfred AB 100% Oskarshamns Hamn AB 4% Virserum Invest AB 4% Emåbygdens Vind AB 40% Emåbygdens Vind AB har upprättats under 2014 tillsammans med Högsby kommun och Mönsterås kommun. Bolaget hade en omsättning på 261,6 tkr och redovisar ett nollresultat. Under året har fastigheten Målilla 15:1 sålts och kommer att tillträdas av köparen den 1 januari Nedskrivningar av fastigheter om 76 mnkr har gjorts under året. Bokförda värden har därmed anpassats till att stämma överens med bedömda marknadsvärden. Anledningen är att skapa rimligare förutsättningar för bolaget att visa bättre resultat i framtiden. Bolaget har en anställd VD på deltid. Bolaget hade under året i genomsnitt 1,15 (1,15) årsarbetare. Rock City Hultsfred AB Bolagets uppgift är att äga och förvalta Rock Cityanläggningen, att arbeta för utveckling och marknadsföring av "Rock City Hultsfred" samt att stödja och utveckla utbildning och företagsamhet inom musik- och upplevelsesektorn och att driva projekt i anslutning härtill. 13

16 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Resultat och kapacitet Jämförelsestörande poster I årets resultat ingår aktieägartillskott till kommunens helägda bolag Hultsfreds Kommunala Industriaktiebolag AB med 85,4 mnkr. Av detta belopp är 82,5 mnkr att betrakta som jämförelsestörande. Bolaget har låtit marknadsvärdera sitt fastighetsbestånd och som en följd av detta skrivit ned de bokförda fastighetsvärdena med detta belopp. Även kommunen har inför försäljning av två fastigheter till Statens Bostadsomvandling AB skrivit ned två fastigheter till ett värde av 2,3 mnkr. Även denna post är att betrakta som jämförelsestörande. Totalt värde jämförelsestörande poster är då 84,8 mnkr. Årets resultat ,5 3,7 21,2 27,5-59, Hultsfreds kommun redovisar 2014 ett resultat på -59,9 mnkr. Före jämförelsestörande poster är resultatet 24,9 mnkr. Det negativa resultatet minskar kommunens egna kapital. Nämndernas budgetavvikelser Mnkr Kommunstyrelsen 14,5-2,9-1,4 5,6-3,7 Barn- och utbildningsnämden 0,2 8,8 4,8-0,1-3,1 Socialnämnden Miljö- och -5,1-11,8-0,5-0,9 9,1 byggnadsnämnden 0,6 0,3 1,2 0,8 0,7 Pensioner, oförutsett m.m. 2,9 5,6-3,8-10,0 5,3 Jämförelsestörande ,5 14,5 0-8,0 Summa -69,4 12,5 14,8-4,6 0,3 Summa före jmfstör/omstr 13,1 0,0 0,3-4,6 8,3 I kommunallagen föreskrivs att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Således är nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Av driftredovisningen framgår att driftbudgeten exklusive avskrivningar visar ett överskott på 4,3 mnkr (12,5 mnkr) varav före jämförelsestörande poster 13,1 mnkr (0,0 mnkr). Pensioner och oförutsett, avvikelse mot budget Avsatt för löneökningar 0,6 2,1 Oförbrukade medel för oförutsett 0,1 0,4 Pensionskostnader -3,0-0,6 Nedsatta arbetsgivaravgifter 3,2 1,6 Personalomkostnader 2,0 2,1 Summa 2,9 5,6 Kostnaden för årets löneökningar blev 0,6 mnkr mindre än budget. Löneökningarna blev i genomsnitt 2,6 procent vilket var i nivå med budget. Överskottet är orsakat av lägre prisökning av semester- och övertidsskulden. När det gäller pensionskostnader är utfallet av kostnader för pensionsutbetalningar, pensionsavgifter och pensionsförsäkringspremier 1,6 mnkr lägre medan kostnaden för förändring av avsatta pensioner blev 4,6 högre än budget. Skälet är framförallt att pensionsskulden för aktiva förtroendevalda bokförs för första gången. Den avsättningen beräknades till 3,7 mnkr. Nedsatta arbetsgivaravgiften för framförallt anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år blev 3,2 mnkr bättre än budget. 14

17 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Kommunstyrelsen, avvikelse mot budget Kommungemensamt 2,7-0,5 Verksamhetsgemensamt 1,1 0,9 Administrativa kontor -0,2 2,1 Delsumma kommunövergripande verksamhet 3,6 2,5 Kost, städ och vaktmästeri 1,6 1,5 Kultur och fritid 1,0-0,2 Räddningstjänsten -0,5-0,6 ÖSK 8,7-0,8 Underskottstäckning HKIAB 0,0-5,2 Totalt kommunstyrelsen 14,3-2,9 Kommunstyrelsens alla förvaltningar och verksamheter redovisar sammanlagt en budgetavvikelse på 14,3 mnkr varav ÖSK 8,7 mnkr. Kommunens kostnader för satsningar på bredbandsfiber har till stor del skjutits framåt i tiden. Kostnaderna under 2014 blev endast 0,4 mnkr av budgeterade 3,0 mnkr, vilket är merparten av överskottet för kommungemensamt ovan. Campus redovisar ett litet underskott på 0,1 mnkr. Intäktsöverskott för bland annat konferensverksamhet räcker inte riktigt till för att täcka kostnadsöverskridanden för exempelvis extra satsning på Campus som mötesplats (Hälsomässa, Energimässa och En bra start på dagen). De administrativa kontoren för ekonomi, IT, kansli, personal och utveckling redovisar tillsammans ett överskott på 0,8 mnkr. Av detta bidrar personalkontoret med 0,3 mnkr som till stor del kommer från överskott för rehabilitering. Kostservice redovisar ett överskott på 0,9 mnkr och städservice redovisar ett överskott mot budget med 0,7 mnkr. Vaktmästeriet har däremot ett underskott på 0,2 mnkr. Kostservice relativt stora överskott beror till stor del på vakanta tjänster och återhållsamhet vid tillsättande av vikarier. Livsmedelskostnaden är 0,2 mnkr över budget. Vad gäller städservice är det också stor återhållsamhet vid tillsättande av vikarier. Underskottet för vaktmästeriet beror på att antal befattningar som tillfördes var fler än budget. Räddningstjänst redovisar ett underskott på 0,5 mnkr. Underskottet beror bland annat på mer utbildning av personalen och obligatoriska fystester. Medverkan i Salabranden påverkar både kostnader och intäkter med ca 0,5 mnkr. Kultur- och fritidsförvaltningen redovisar i år ett överskott på 1,0 mnkr. Stöd till samlingslokaler och konsthallen visar ett överskott på 0,6 mnkr. Även Valhall visar ett överskott 0,2 mnkr och det beror på lägre kostnader. Verksamheterna Idrottsplatser, övriga idrottsanläggningar och sporthall i Silverdalen redovisar tillsammans ett underskott på 0,2 mnkr vilket beror på minskade intäkter. Biblioteket redovisar i år ett överskott på 0,2 mnkr och det beror på högre nationella och regionala bidrag vilket har gett högre intäkter. Överskottet för stöd till föreningsanläggningar och stöd till föreningsverksamhet med totalt 0,2 mnkr ökar överskottet till totalt 1,0 mnkr för Kultur- och fritid. ÖSK visar ett överskott med 8,7 mnkr. Lägre kostnader för vinterväghållning och byte till energieffektiv gatubelysning ger gator och vägar ett överskott på 3,9 mnkr. Parker visar ett underskott med 1,3 mnkr på grund av att växtsäsongen varit lång och resurskrävande. Verksamheten för vatten och avlopp redovisar ett överskott med 4,0 mnkr. Anledningen till detta är att vattenförbrukningen blev avsevärt högre än beräknat. Avfallshanteringen gav ett större överskott med 3,6 mnkr på grund av lägre kostnader än budgeterat. Bostadsanpassningen visar ett underskott med 0,9 mnkr på grund av att snittkostnaden per anpassning har ökat. Finansen, administrationen och fastighetsavdelningen redovisar ett underskott netto med 0,7 mnkr, bland annat på grund av oförutsedda kostnader i samband med bytet av taket på Dagcenter i Hultsfred samt att Evahagens förskola fick stängas på grund av mögelskador och en modul fick ställas dit akut. I slutet av året meddelade pensionsadministratören att ÖSK har betalat för höga pensionspremier och en återbetalning gjordes av försäkringsbolaget med 1,2 mnkr. Miljö- och byggnadsnämnden ger ett överskott på 0,6 mnkr. Det beror på många vakanser i samband med samgåendet och en ny organisationsplan. Det är 8 tjänster tillsatta efter halvårsskiftet, de senaste i början av januari Intäkterna är något lägre än budget beroende på en försämrad konjunktur inom främst plan- och byggområdet. Miljötillsynsintäkterna är högre än budget med anledning av extrainsatser och taxeutfall. Den sammanvägda bedömningen är att det ekonomiska utfallet uppfyller mer än väl de förväntningar som kan finnas under ett så föränderligt år som 2014 varit såväl ur organisatorisk som ur medarbetarsynpunkt. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott gentemot budget med 0,2 mnkr och i jämförelse med 2013 har nettokostnaden ökat med 0,6 15

18 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys procent. De skolformsövergripande verksamheterna redovisar ett underskott gentemot budget med 0,3 mnkr. Den negativa avvikelsen är orsakad av att en extra förskolechef anställdes från och med maj. Anledningen till anställningen var för att minska förskolechefernas höga arbetsbelastning, främst vad det avser att hinna med arbetsuppgifter på flera enheter men också ur perspektivet antal anställda medarbetare/chef. Grundskola och förskola, fritids och förskoleklass redovisar tillsammans ett underskott gentemot budget på 3,1 mnkr. Underskottet beror till stor del på svårigheten att hitta vikarier vid sjukdom. Även en skuld till Hultsfreds bostäder för återställning av en lokal, markberedningen till modulen i Silverdalen och att budgeten för den interkommunala ersättningen överskreds påverkar avvikelsen negativt. Grundsärskolan redovisar ett överskott gentemot budget på 0,6 mnkr vilket beror på lägre bemanning än budgeterat på grund av färre elever med särskilda behov än förväntat. Ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan redovisar ett överskott på 2,5 mnkr vilket beror på att fler elever från andra kommuner än budgeterat studerade på ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan. Vuxenutbildningen inklusive SFI och musikskolan visar ett överskott gentemot budget på 0,5 mnkr. Individ- och familjeomsorgen kan för 2014 uppvisa ett överskott mot budget på 1,6 mnkr. Den största enskilda orsaken är ett resultatfört överskott från flyktingverksamheten, 1,1 mnkr. Placeringarna inom barn och familj har, om man undantar placeringar som utförs åt Migrationsverket, minskat jämfört med förra året och bidrar därför också till överskottet. Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 5,9 mnkr. Bristen på platser i särskilt boende har gjort att nämnden har fått utöka antalet platser på korttidsboendet som därmed kraftigt har överskridit sin budget med 4,4 mnkr. Behoven inom hemtjänst i ordinärt boende har varit betydligt större än budgeterat vilket medfört ett underskott på 3,7 mnkr. Särskilt boende uppvisar ett överskott, 0,4 mnkr. Verksamheten för hälso- sjukvård och rehabilitering har till följd av svårigheter att tillsätta alla tjänster under delar av året fått ett överskott, 0,6 mnkr. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning uppvisar den dagliga verksamheten ett överskott på 1,1 mnkr. Verksamheterna för gruppbostäder, korttid och trapphus går med underskott, 0,9 mnkr medan verksamheten för bostad med särskild service går med överskott, 0,4 mnkr. Under året har fler personer än budgeterat varit placerade på enskilda vårdhem vilket bidragit till att psykiatriverksamheterna visar ett underskott på 2,1 mnkr. Totalt redovisar omsorgen om personer med funktionshinder och psykiatri ett underskott, 2,4 mnkr. Kostnadsutveckling i relation till skatter och statsbidrag För att uppnå en ekonomi i balans krävs att intäkterna är större än kostnaderna. Detta förhållande kan belysas genom att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. I tabellen betyder verksamheten: verksamhetens nettokostnader exklusive pensionskostnader och avskrivningar. Procent Verksamheten 99,0 87,0 87,1 90,0 90,5 Verksh före omstruktur.kostn, jmfstörande 87,5 88,9 89,2 90,0 89,4 Pensioner 6,7 6,4 6,6 6,2 5,3 Avskrivningar 3,3 3,3 3,4 3,3 3,5 Nettokostnaderna 109,0 97,5 97,1 99,5 99,3 Finansnetto -0,9-0,6-0,2 0,0-0,3 Summa löpande kostnader 108,2 96,1 97,0 99,5 99,1 Av tabellen framgår att verksamhetens andel enligt definition ovan är 99,0 procent av summan av skatter och statsbidrag. Detta är 12,0 procentenheter högre än föregående år. För att göra en relevant jämförelse med föregående år bör dock hänsyn tas till jämförelsestörande poster som påverkat nettokostnaderna. Med hänsyn tagen till dem minskar istället verksamhetens andel av skatter och statsbidrag med 1,4 procentenheter. Utöver detta bör även hänsyn tas till ÖSK:s stora överskott, som förmodligen är av tillfällig natur. Då är förhållandet åter 88,7 procent. Det betyder att utvecklingen av verksamhetskostnadernas andel av skatter och statsbidrag under 2014 går i fel riktning. Ökningen av andelen pensionskostnader har ökat till sin hittills högsta nivå. Denna andel har sedan år 2000 ökat med 2,5 procentenheter eller i absoluta tal med 16

19 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 28,1 mnkr. Finansnettots andel ökar med 0,3 procentenheter till 0,9 procent. Tack vare avkastningen på pensionsmedel är finansnettot positivt 6,4 mnkr trots att kommunen har en låneskuld på 173,8 mnkr. Förändring av intäkter och kostnader Procent Kostnader exklusive finansiella kostnader 15,0 1,4-1,5 1,1 2,7 Kostn exkl fin kostn före omstr- /jämförelsestörande 5,2 1,1-1,5 2,1 1,6 Verksamhetens intäkter 8,9 0,7 9,1 5,9 4,0 Verksamhetens intäkter före jmfstörande 19,0 1,0-0,5 5,9 4,0 Nettokostnader 16,4 1,5-3,7 0,3 Nettokostnader exkl fin kostn före omstr- /jämförelsestörande 2,2 Skatteintäkter 0,9 1,0 1,0 1,0 0,5 Generella statsbidrag 8,6 4,3-6,6-1,7 4,4 Summa skatter och statsbidrag 3,2 2,0-1,4 0,2 1,7 Finansnetto exkl placerade pensionsmedel -6,4-5,7 9,6 76,1-32,4 Placerade pensionsmedel 20,0 42,8 43,4 0,0-49,6 Kostnaderna (bruttokostnaderna) ökar med 15,0 procent jämfört med Före jämförelsestörande poster är ökningen 5,2 procent. Tas även hänsyn till ökade kostnader för löner efter nya löneavtal ökar kostnaderna med 3,9 procent. Intäkterna ökar med 8,9 procent och före jämförelsestörande poster med 19,0 procent. Det är orsakat av stora ökningar av ersättningar från migrationsverket och av bildandet av den med Vimmerby kommun gemensamma Miljö- och byggnadsnämnden. De intäkter som bokförs för hultsfredsdelen av Miljö o Bygg ökar till 8,6 mnkr vilket är en ökning med 191 procent. Ökningen av ersättningar från Migrationsverket kan avläsas i Barn- och utbildningsnämndens (BUN) och Socialnämndens (Soc) intäktsökningar. Intäkterna till BUN och Soc ökar med 11,2 respektive 24,2 procent. Nettokostnaderna, ökar med 16,4 procent, före omstruktureringsposter med 2,2 procent och om även hänsyn tas till ökade löner med 0,6 procent. Att nettokostnadsökningen blir så liten orsakas bland annat av att ÖKS:s nettokostnader minskade med 10,9 mnkr. I den låga nettokostnadsökningen döljer sig relativt stora volymökningar. Budgeterade demografiförändringar och besparingar har minskat nettokostnaderna med 8,0 mnkr och övriga förändringar exklusive löneökningar ökar nettokostnaderna i budget 2014 med 6,9 mnkr. Efter ombudgetering ökar nettokostnaderna utöver löneökningar med ytterligare 14,4 mnkr vilket totalt blir 21,3 mnkr eller 3,1 procent. Skatteintäkterna ökade med 4,6 mnkr eller 0,9 procent efter belastning med slutavräkning för 2013 med 1,5 mnkr. Inkomstutjämningen inklusive regleringsbidrag ökade med 10,1 mnkr eller 6,4 procent. Den generella kostnadsutjämningen för merparten av verksamheterna uppdaterades påtagligt för Hultsfreds kommun för första gången sedan Den ökade med 11,2 mnkr inklusive nytt utjämningsbidrag benämnt strukturbidrag på 1,4 mnkr. Kostnadsutjämningen för LSSverksamheterna minskade med 2,8 mnkr. Fastighetsavgiften minskade med 0,2 mnkr. Den totala förändringen för statsbidrag, fastighetsavgift och utjämningar blev 18,7 mnkr eller 4,3 procent. SIX Return Index för Stockholmsbörsen steg med 15,8 procent under 2014 och OMRX Bond Index steg med 7,07 procent. KLP, Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB, förvaltade kommunens pensionsmedel. Placeringar i aktieportföljen ökade med 17,21 procent och placeringar i ränteportföljen ökade med på 3,8 procent. Totalt sett var dock KLP:s utfall 11,6 procent något bättre än det sammanvägda indexet som ökade med 11,4 procent. Detta bidrog till att pensionsmedlens bokförda värde ökade med 10,8 mnkr. Räntekostnaderna minskade och detsamma gjorde ränteintäkterna. Tillsammans medför detta att den finansiella nettokostnaden exklusive avkastning på pensionsmedel blev något lägre 2014 än 2013, 4,4 mnkr respektive 4,7 mnkr. Investeringsvolym Procent Investeringsvolym/ nettokostnader 4,0 3,4 5,4 3,4 3,7 Avskrivningar/nettoinvesteringar 84,6 100,6 65,8 97,9 94,6 Under 2014 nettoinvesterades 28,6 mnkr vilket är 5,0 mnkr mer än Nettoinvesteringsbeloppet är 4,4 mnkr större än årets avskrivningar som uppgick till 24,2 mnkr. De budgeterade nettoinvesteringarna 2013 var 44,6 mnkr. I nettoinvesteringarna ingår investeringsinkomster som 2014 uppgick till 0,1 mnkr. Precis som före- 17

20 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys gående år var inga investeringsinkomster budgeterade. Investeringsinkomsternas största post var bidrag till råvattenbrunn i Silverdalen. Det största enskilda investeringsprojektet 2014 var ombyggnation och anpassning av Ekliden, totalt 14,9 mnkr. Avvikelsen mellan utfall nettoinvesteringar och budget 2014 var relativ stor, eller 16,0 mnkr. Orsaken till den stora skillnaden mot investeringsbudgeten är att många investeringsprojekts start förskjutits eller att färdigställande har senarelagts. De två poster som påverkat mest är ombyggnation och anpassning av Ekliden och omstrukturering av skollokaler. För år 2014 var 18,6 mnkr respektive 4,4 mnkr avsatta i investeringsbudgeten för dessa projekt, utfallen blev 14,9 mnkr respektive 2,1 mnkr. Nettoinvesteringarna i byggnader var 18,3 mnkr, i inventarier 3,0 mnkr och i mark och markanläggningar 7,3 mnkr. Självfinansieringsgrad av investeringarna Inflödet av likvida medel från verksamheten var 30,2 mnkr Det är vad kommunen hade kvar av skatteintäkterna när den löpande driften och de finansiella kostnaderna var betalade. Med nettoinvesteringar på 28,6 mnkr blir kommunens självfinansieringsgrad hela 105,6 procent. Det är bra och innebär att kommunen själv kan finansiera sina investeringar och inte behöver ta upp nya lån Mnkr Medel från verksamheten 30,2 46,5 46,8 28,3 32,4 Nettoinvesteringar 28,6 23,6 36,3 23,8 26,0 Självfinansieringsgr ad, procent 105,6 197,0 128,9 118,9 124,8 Nettoinvesteringar , mnkr Utrymmet för investeringar begränsas av just medel från verksamheten enligt ovan. De närmaste tre åren ( ) är budget och plan för investeringar 88,8 mnkr. Till detta kommer utgifter på 18 mnkr för nya sopkärl samt 20 mnkr för tillskott till AB Hultsfreds bostäder. För att Hultsfreds kommun själv ska kunna finansiera dessa investeringar, utan att behöva ta upp nya lån, kommer det även kommande år krävas goda resultat. Soliditet Procent Soliditet 29,6 40,6 38,4 36,7 44,4 Tillgångsförändring 4,9 6,0 5,5 4,7-0,1 Förändring av eget kapital -23,5 12,1 10,4-13,0 2,8 Soliditet inkl pensionsskuld äldre än 98-36,0-30,5-32,3-32,3-26,1 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Av detta följer att ju lägre kommunens soliditet är desto större är kommunens låneskuld och därmed kostnaden för räntor. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 29,6 procent och minskar från 2013 med 11,0 procentenheter. Tillgångsmassan har ökat med 4,9 procentenheter och det egna kapitalet minskar med 23,5 procentenheter. Detta på grund av årets negativa resultat. Skulle man ta hänsyn till jämförelsestörande störande poster om 84,8 mnkr blir soliditeten 42,5 procent. För att få ett mera relevant mått på soliditeten måste dock hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Skulle detta åtagande, vid årsskiftet 431,5 mnkr, läggas in som en avsättning i balansräkningen minskar kommunens soliditet till -36,0 procent. Det negativa soliditetsmåttet visar på 18

21 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys att inga av kommunens tillgångar är finansierade med eget kapital. Skuldsättningsgrad Procent Total skuldsättningsgrad 70,4 59,4 61,6 63,3 55,6 varav avsättningsgrad 8,1 8,0 9,3 9,6 3,1 kortsiktig skuldsättningsgrad 35,6 23,4 22,1 26,2 33,2 långsiktig skuldsättningsgrad 26,7 28,0 30,2 27,5 19,3 Hur stor del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beräknas som skulder dividerat med totalt kapital. Hultsfreds kommun har en hög skuldsättningsgrad, 70,4 procent Skuldsättningsgraden har ökat kraftigt i jämförelse med 2013 beroende på att kommunen genom ett aktieägartillskott avser att överta cirka hälften av HKIAB:s långfristiga låneportfölj. Detta åtagande tas i bokslutet upp som en kortfristig skuld på 82,5 mnkr. Förändringen kommer när den är genomförd att medföra en minskning av kommunens borgensåtagande med samma belopp och därmed är riskexponeringen densamma som tidigare år. Detta avspeglas inte i bokslutet då lånen på bokslutsdagen låg kvar i HKIAB och därmed även kommunens borgensåtagande. Kommunens långfristiga skulder plus avsättningar uppgick till 227,4 mnkr (224,1) vid det senaste årsskiftet. Av detta är 173,8 mnkr kommunens skuld i form av banklån (176,8). Av tabellen framgår att de korta skuldernas andel har ökat avsevärt beroende på de lån kommunen avser överta från HKIAB enligt ovan. De långfristiga skulderna har minskat 1,3 procentenheter, relativt tillgångarna. Tillgångarnas förändring över tiden Procent Anläggningstillgångar Materiella 60,1 62,7 66,5 67,9 71,0 Finansiella och immateriella 3,1 3,2 3,3 3,6 1,6 Totalt anl.tillgångar 63,2 65,9 69,8 71,5 72,6 Omsättningstillgångar Förråd m m 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 Kortfristiga fordringar 7,8 10,0 7,6 9,9 7,3 Kortfristiga placeringar 16,8 15,9 15,3 15,0 15,0 Kassa och bank 12,1 8,1 7,2 3,5 5,0 Totalt oms.tillgångar 36,9 34,1 30,2 28,5 27,4 Summa tillgångar 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Av kommunens totala tillgångar är 63,2 procent anläggningstillgångar. De materiella tillgångarna utgörs av maskiner, inventarier och fastigheter. Omsättningstillgångarna utgörs av kassa- och bankmedel, kortfristiga fordringar och placerade pensionsmedel för framtida pensionsutbetalningar. Det bokförda värdet för de placerade pensionsmedlen har under året ökat från 99,7 mnkr till 110,5 mnkr. De tillgångar som teoretiskt sett kan frigöras är omsättningstillgångarna och de finansiella anläggningstillgångarna vilka tillsammans utgör 40,0 procent (262,1 mnkr) av de totala tillgångarna. Risk och kontroll Likviditet Kassalikviditet exkl semester-löneskuld, % 122,1 190,5 186,2 143,9 104,3 Rörelsekapital exkl semester-löneskuld, mnkr 44,1 101,7 82,7 49,0 6,4 Likvida medel 31/12, , mnkr Likviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga 19

22 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys betalningsberedskap, det vill säga förmågan att kunna betala de löpande utgifterna. Kommunens kassalikviditet, likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder, har försämrats från 190,5 till 122,1 procent sedan föregående årsskifte på grund av åtagandet om övertagande av delar av HKIAB:s långfristiga låneportfölj. Exklusive denna post är kassalikviditeten 209 procent. När förändringen är genomförd kommer kassalikviditeten att återgå till nivåer i närheten av 200 procent. Ett annat mått på likviditeten är rörelsekapitalet som utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. På grund av åtagandet gentemot HKIAB är detta mått i bokslutet försämrat till 44,1 mnkr jämfört med 101,7 mnkr Semesterlöneskulden har exkluderats i likviditetsmåtten då denna inte kommer att omsättas under det närmaste året. I summa omsättningstillgångar ingår kortfristiga fordringar, placerade pensionsmedel samt kassa och bank. Eftersom likviditeten exklusive åtagandet mot HKIAB är över 200 procent kan betalningsberedskapen på kort sikt anses vara god. Finansiella nettotillgångar Mnkr Omsättnings-och finansiella anläggtillgångar 1 267,4 238,7 198,2 184,6 159,7 Kort- och långfristiga skulder 409,5 321,9 309,2 301,4 280,6 Netto -142,1-83,2-111,0-116,8-120,9 1 exkl aktier i ägda kommunala bolag I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Syftet är att spegla den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten, man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Definierat på detta sätt ser Hultsfreds kommuns långsiktiga betalningsberedskap ut att vara bristfällig. En kraftig försämring av måttet jämfört med föregående år syns i tabellen. Den beror på det i avsnittet Skuldsättningsgrad beskrivna åtagandet att överta HKIAB:s långfristiga lån. Kommunen var emellertid redan sedan tidigare betalningsskyldiga för dessa lån genom borgensåtagande varför den egentliga betalningsberedskapen inte kan sägas ha försämrats. Räntebärande skulder och fordringar Procent Räntebärande skulder/tillgånga 26,4 28,2 30,0 27,2 19,2 Räntebärande fordringar/tillggr 16,8 15,9 15,3 15,1 15,0 Hultsfreds kommuns ränterisk måste anses som relativt stor i paritet till de räntebärande skuldernas andel av tillgångarna. År 2011 tog kommunen upp nya lån på totalt 50,0 mnkr. Året efter gjordes ytterligare nyupplåning med 24,1 mnkr har kommunens räntebärande lån minskat något genom ej refinansierade förfall. Det planerade övertagandet av delar av HKIAB:s låneportfölj kommer när det är genomfört öka kommunens räntebärande skulder medan borgensåtagandet minskas med motsvarande belopp, och den totala ränteriskexponeringen för kommunen och koncernen kommer att vara i stort sett konstant. Utlämnade lån tillsammans med placerade pensionsmedel kan betraktas som räntebärande fordringar, från år 2009 endast placerade pensionsmedel, och utgör 16,8 procent av de totala tillgångarna. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mnkr Borgensåtagande 344,3 356,5 342,7 321,4 320,0 Koncernens resultat -58,5 29,6 22,1 5,3 4,3 Kommunens resultat -59,9 27,5 21,2 3,7 6,5 Jmf.störande -84,8 Resultat före jmf.stör koncern 26,3 Resultat före jmf.stör kommun 24,9 Det totala borgensåtagandet var 344,3 mnkr vid utgången av 2014, en minskning med 12,2 mnkr i förhållande till föregående år. AB Hultsfred Bostäder har under året minskat sin låneskuld med 2,7 mnkr till 170,4 mnkr medan övriga är i det närmaste oförändrade, HKIAB 155,5 mnkr och Rock City Hultsfred AB 18,5 mnkr. Av kommunens totala borgensåtagande är 49,5 (48,6) procent beviljade till kommunens helägda bostadsbolag AB Hultsfreds Bostäder vars ekono- 20

23 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys miska ställning är så stabil att det inte kan anses vara någon större risk med detta borgensåtagande. Av det totala borgensåtagandet är 45,2 (43,9) procent beviljat till Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB). Bolaget får intäkter för uthyrning av industrilokaler. Hultsfreds kommun har sedan 2006 kontinuerligt fått stödja bolaget genom aktieägartillskott. För att skapa en situation där HKIAB har förutsättningar att bedrivas i balans avser kommunen att överta cirka hälften av HKIAB:s lån (76 mnkr) genom aktieägartillskott. Detta åtagande redovisas i kommunens bokslut som en kortfristig skuld, samtidigt som borgensåtagandet ligger kvar på hela skulden. När förändringen är helt genomförd kommer borgensåtagandet gentemot HKIAB att minska och kommunens långfristiga skuld att öka. Pensionsskuld, placerade pensionsmedel, mnkr Pensioner som kortfristig skuld 21,9 20,3 20,2 20,4 21,3 Avsättning för pensioner 18,3 15,0 19,7 18,7 Pensionsförplikt 16,8 elser äldre än ,5 446,0 418,0 387,4 377,0 Total pensionsskuld 471,7 481,3 457,9 426,5 415,1 Placerade pensionsmedel, marknadsvärde 128,1 114,9 100,2 89,2 94,5 Återlån 343,6 366,4 357,7 337,3 320,6 Placerade pensionsmedel, bokfört värde 110,5 99,7 90,7 84,4 80,0 Sedan 1998 redovisas kommunens pensionsskuld enligt den så kallade blandade modellen, vilket innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 25 åren. Fortsatt stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med ökade utbetalningar som följd även om Skandias prognos för de närmaste fem åren endast visar på en mindre ökning. Den visar för de kommande fem åren att utbetalningarna beräknas vara som störst 2018 med 17,5 mnkr. Under åren är utbetalningarna mellan 16,0 och 16,8 mnkr. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 471,7 mnkr varav den så kallade ansvarsförbindelsen redovisas utanför balansräkningen. Den har minskat med 14,5 mnkr till 431,5 mnkr och är 91,5 procent av den totala pensionsskulden. Pensioner som kortfristig skuld avser under 2014 intjänade pensionsavgifter med pålägg för löneskatt. Avgiften betalas ut under mars Avsättning för pensioner är den pensionsrätt som kommunens anställda tjänat in efter 1997 och som inte betalas ut utan skuldförs i balansräkningen. Under 2014 skuldfördes för första gången pensionsåtaganden för aktiva förtroendemän vilket medförde en skuldökning med 3,0 mnkr inklusive löneskatt. Hultsfreds kommun har inga visstidsförordnanden och har därför inte heller någon pensionsavsättning för detta ändamål. Större delen av åtagandet för förmånspension (i tidigare avtal benämnt kompletteringspension) har kommunen försäkrat, sedan 2004, för vilket det årligen betalas ut försäkringspremier. Det finns inga överskottsmedel. Kommunens placerade medel avsatta för framtida pensionsutbetalningar hade vid årsskiftet ett bokfört värde på 110,5 mnkr. Det ursprungligen avsatta värdet var 38,5 mnkr. Medlen förvaltas sedan 1996 av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Det bokförda värdet ökade med 10,8 procent under 2014 samtidigt som marknadsvärdet ökade med 11,5 procent. Kommunens återlån, definierat som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, har under 2014 minskat med 22,8 mnkr till 343,6 mnkr. Återlån är den del av pensionsskulden som kommunen valt att använda till investeringar eller drift i stället för att avsätta till framtida pensionsutbetalningar. Återlånens minskning är en följd av att den totala pensionsskulden minskat och att marknadsvärdet av de placerade pensionsmedlen ökar. 21

24 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mnkr Budgetavvikelse Årets resultat -65,1 21,4 22,7 5,8 12,0 Prognosavvikelse - Driftredovisningen 73,6-7,6-4,1 12,2 1,7 Prognosavvikelse - Årets resultat -73,7 9,2 3,4 12,5 5,4 En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen blir avvikelsen -65,1 mnkr. Detta beror på två stora poster dels är det ett extra aktieägartillskott till HKIAB på 82,5 mnkr och så är det nedskrivningen av två fastigheter till ett värde av 2,3 mnkr. Bortser man från dessa 84,8 mnkr så är budgetavvikelsen för årets resultat 19,7 mnkr och prognosavvikelsen för driftredovisningen och årets resultat är -11,2 mnkr respektive 11,1 mnkr. Tidigare års höga avvikelser har bland annat berott på rättning av pensionsskuld, ej budgeterad värdeökning av placerade pensionsmedel, försäljning av tillgångar och upplösning av avsatta medel för flyktingverksamheten samt återbetalning av premier från AFA var den största posten återbetalning av AFA med 14,1 mnkr. Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar visar ett överskott mot budget med 13,5 mnkr, här ingår ett budgeterat aktieägartillskott till HKIAB med 2,9 mnkr. Skatter och statsbidrag visar ett underskott med 2,5 mnkr och finansnettot visar ett överskott på 8,8 mnkr. Det finansiella nettots överskott beror på att värdeökningen av pensionsmedel blir 6,1 mnkr större än den budgeterade ökningen på 4,7 mnkr. Samtidigt blev de finansiella intäkterna 0,3 mnkr högre än budget och de finansiella kostnaderna, främst tack vare lägre kostnadsräntor, 2,4 mnkr lägre än budget. Nämndernas prognoser tenderar att vara något pessimistiska. Det man tydligt ser är att prognoserna i slutet av året helt logiskt har större träffsäkerhet än prognoserna från början av året. Avvikelsen 2014 är -11,2 mnkr. Den största avvikelsen mot prognos visar de kommunövergripande verksamheterna med ett utfall som blev 6,0 mnkr bättre än prognosen. Barn och utbildningsnämndens och socialnämndens utfall blev 2,1 mnkr respektive 1,6 mnkr sämre än prognos. Kultur och fritids utfall blev 0,9 mnkr bättre än prognos. Räddningstjänstens och miljö- och byggnadsnämndens prognoser stod sig bra i förhållande mot utfallet då de endast skiljde 0,1 mnkr respektive 0,2 mnkr. ÖSK:s utfall blev 9,0 mnkr högre än prognos och de två största anledningarna till det positiva utfallet är att verksamheterna gator och vägar samt vatten och avlopp ger överskott på 3,9 mnkr respektive 4,0 mnkr. Prognosavvikelsen för årets resultat visar att för samtliga år har utfallet per den sista december blivit bättre än vad man trodde i årets sista uppföljning. För Hultsfreds kommun är det önskvärt att fortsätta arbeta med att förbättra budgetföljsamheten och prognossäkerheten. Känslighetsanalys Procent Mnkr Löneökning inklusive PO 1,0 4,2 Arbetsgivaravgiftsförändring 1,0 4,0 Generella statsbidrag 1,0 2,4 Försörjningstödsökning 10,0 0,6 Medelskattekraftens utveckling 0,1 0,6 Utdebitering kronor 1 krona 25,3 Hultsfred kommuns beroende av omvärlden kan beskrivas genom att göra en känslighetsanalys. I ovanstående tabell kan utläsas hur ett antal parametrar kan påverka kommunens ekonomi. Små relativa förändringar innebär stora belopp för kommunen, vilket visar vikten av att alltid fastställa budgeten med tillräckligt stor marginal. Skulle den kommunala skattesatsen höjas med en krona ger detta kommunen 23,5 mnkr i ytterligare intäkter. Hultsfreds kommun skattesats är relativt hög vilket gör det svårare att med ökad utdebitering förbättra den finansiella situationen. År 2014 var den primärkommunala medelskattesatsen i riket 20,65 kr och ökar till 20,70 kr var Hultsfreds kommuns skattesats 21,91 kr per skattekrona (21,91). En annan viktig del för en kommuns finansiella utveckling är hur olika statliga förändringar påverkar intäkter och kostnader. Ett sådant område är systemen för utjämning av skatteinkomster och strukturella kostnadsskillnader. Från inkomstutjämningen, som fördelar skatteinkomster från kom- 22

25 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys muner med ett skatteunderlag över genomsnittet till dem under genomsnittet, fick Hultsfreds kommun 165 mnkr Generellt kan sägas att ju mer intäkter en kommun tillför eller får från inkomstutjämningen, desto mer sårbar är kommunen för förändringar. Hultsfred kommuns skattekraft är 84,0 procent av rikets genomsnitt och måste därför anses vara känslig för förändringar. Från kostnadsutjämningssystemet, som syftar till att utjämna kostnadsskillnader orsakade av opåverkbara strukturella faktorer, fick Hultsfreds kommun ett bidrag på 9,4 mnkr Från det andra kostnadsutjämningssystemet, utjämning av kostnader för LSS-verksamheter, fick Hultsfreds kommun 34,5 mnkr under Kommunallagens balanskrav Kommunallagen säger att kommunen för ett räkenskapsår ska redovisa högre intäkter än kostnader. Detta är ett krav på att det ska vara balans mellan intäkter och kostnader. Kommunallagen säger också att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Att endast uppfylla minimikravet för balans är dock över en längre period ingen god ekonomisk hushållning. För att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar krävs att kommunen redovisar positiva resultat. Sedan balanskravet infördes år 2000 är det endast under 2003 som kommunen redovisat negativt resultat och dessutom nu för år Under åren löpte en åtgärdsplan för att anpassa kommunens kostnader och i takt med att planen genomfördes förbättrades kommunens resultat. Efter att kommunens kostnadsanpassningar under ett antal år har haft en lägre takt har från 2012 detta arbete åter intensifierats med både demografiförändringar och besparingar. Under 2014 har genomförts anpassningar och besparingar till ett belopp av 8,0 mnkr, vilket är en lägre nivå än tidigare. För 2013 var den motsvarande förändringen 14,1 mnkr. Med tanke på de resultat kommunen redovisar har det varit absolut nödvändiga åtgärder. Dessvärre genomfördes under våren 2014 en andra budgetprocess för 2014 i samband med ombudgeteringen. Denna innebar att kommunens budgeterade nettokostnader, nämndernas kostnader före pensionskostnader och avskrivningar, ökade med 17,6 mnkr. Kommunens resultat mot balanskravet, avsättning till resultatutjämningsreserv Resultatet -59,9 mnkr belastas av kostnader orsakade av nedskrivningar av bokförda fastighetsvärden, framförallt för Hultsfreds kommunala Industri Aktiebolag (HKIAB) men även för kommunen. Nedskrivningarna för HKIAB är 82,5 mnkr och för kommunen 2,3 mnkr. I kommunallagen går att läsa: Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a lagen (1997:614) om kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren, men även Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Lag (2012:800). Skälet att göra dessa nedskrivningar är att förbättra möjligheterna till bättre resultat i framtiden. Dessa skäl är att betrakta som synnerliga och medför att detta underskott inte behöver återställas. Kommunfullmäktige antog hösten 2013 riktlinjer för att kunna avsätta medel till en så kallad resultatutjämningsreserv RUR. Dessa riktlinjer innebär att om kommunens resultat överskrider två procent av summa skatter och statsbidrag kan hela eller delar av det överstigande beloppet avsättas till reserven. För 2014 finns inget resultat att avsätta. Mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinster -59,9 27,5 21,2 3,7 Reavinst/förlust -0,4 Nya ränteantaganden enligt RIPS 1,1 1,1 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -59,9 28,6 20,8 4,8 Medel till resultatutjämningsreserv 14,4 6,9 Årets balanskravsresultat -59,9 14,2 13,9 4,8 Det finns inga negativa balanskravresultat från tidigare år att reglera. God ekonomisk hushållning Hösten 2013 antog kommunfullmäktige riktlinjer för de långsiktiga finansiella målen. Dessa riktlinjer är just långsiktiga och någon konkret plan för hur de ska uppnås finns inte. Konkreta åtgärder för att förbättra möjligheterna till ekonomisk kontroll och bättre lönsamhet vidtas dock löpande. Kommunens styrmodell och den stora nedskrivningen 23

26 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys av fastighetsvärden i detta bokslut är goda exempel på detta. De långsiktiga målen är följande: - Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. - Kommunkoncernens långfristiga skulder ska årligen minska med minst ett belopp på 2 procent av skatter och statsbidrag eller 2 procent av rörelseintäkterna. - Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska i det kortare perspektivet öka till 0 procent och i ett längre perspektiv till att motsvara genomsnittet för Sveriges kommuner. För 2014 var de övergripande finansiella målen för Hultsfreds kommun enligt budget: - Årets resultat ska överstiga 5,1 mnkr o Utfall -59,9 mnkr - Långfristiga skulder ska högst uppgå till 173,8 mnkr o Utfall 173,8 mnkr - Soliditeten ska som lägst vara 39,3 procent o Utfall 29,6 procent Av ovanstående mål för 2014 så uppnåddes endast målet om långfristiga skulder. (Målet avsåg kommunens låneskuld vilken är på just 173,8 mnkr) Vid en jämförelse med de långsiktiga målen så hamnar kommunen ytterligare längre ifrån. Det långsiktiga resultatmålet på 2 procent av skatter och statsbidrag skulle innebära en resultatnivå på 14,7 mnkr. Det långsiktiga målet för minskning av lånfristiga skulder skulle också inneburit en minskning av lånen med 14,7 mnkr. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minskar från -30,5 till -36,0 procent och fjärmar sig således målet noll. Kommunens ekonomiska ställning Alla mått för kommunens ekonomi som redogörs för i förvaltningsberättelsen ovan görs utan jämförelser med vår omvärld. För att kunna skapa sig en uppfattning om hur kommunens ekonomiska ställning står sig i förhållande till andra kommuner måste jämförelser göras. Jämförelserna måste dock av naturliga skäl begränsas till historiska värden, då inga jämförbara uppgifter har publicerats för Jämförelser görs med alla Sveriges kommuner, Kalmar läns kommuner och övergripande liknande kommuner. Årets resultat, kronor per invånare Under åren 2010 och 2011 var kommunens resultat i nivå med liknande kommuner för att 2012 och 2013 stå sig väl mot alla jämförbara grupper. Årets resultat i förhållande till skatter och statsbidrag, procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1, Hultsfreds kommun Kalmar län Liknande Alla Hultsfreds kommun Kalmar län Liknande Alla Ett av kommunens långsiktiga mål är att årets resultat minst ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är endast under åren 2012 och 2013 som kommunen har uppnått detta och då tack vare återbetalning av försäkringspremier från AFA på drygt 14 mnkr per år. Den genomsnittliga 24

27 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys svenska kommunen klarade detta alla år utom under Långfristiga skulder för kommunkoncernen i kronor per invånare Hultsfreds kommun Kalmar län Liknande Alla Koncernens långfristiga skulder, i huvudsak banklån, i kronor per invånare är lägre än alla jämförbara grupper. Minst är skillnaden, kronor per invånare, till genomsnittet av liknande kommuner. I absoluta tal betyder det att Hultsfreds kommun har en låneskuld som är 45,4 mnkr lägre än en liknande kommun med lika många invånare. Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen, procent 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0-30,0-35, Hultsfreds kommun Kalmar län Liknande Alla Grafen visar att summan av kommunens egna kapital och den del av pensionsskulden som redovisas utanför balansräkningen, den så kallade ansvarsförbindelsen, är negativ. Det går att konstatera att Hultsfreds kommuns soliditet mätt på detta sätt är betydligt lägre än alla jämförbara grupper. Skälet är både mindre eget kapital och större ansvarsförbindelse i förhållande till totalt kapital och dem jämförelsen görs med. Kommunens ekonomi i framtiden Hur kommunens ekonomi kommer att utvecklas i det kortare eller längre perspektivet är beroende av flera olika faktorer. Omvärldsfaktorer som utveckling av den globala och nationella ekonomin, förändringar av statsbidrags- och utjämningssystemen, riksdagsbeslut om förändrade åtaganden för kommunerna etc. Förändringar av dessa faktorer kan knappast påverkas av en enskild kommun utan innebär krav på anpassningar och förändringar av kommunernas verksamheter och ekonomi. För Hultsfreds kommun finns ytterligare en faktor som är svår att påverka och det är befolkningsutvecklingen. Det är också en av de viktigaste storheterna att bedöma i kommunens budgetarbete. Möjligheten att göra detta inför de närmaste årens utveckling har försvårats under de sista åren. Då har antalet invandrare, som har fått permanent uppehållstillstånd utan att bli kommunplacerade, ökat. Dessa ökningar har medfört att kommunens invånarantal har ökat under åren 2012 och 2014 för 2012 med 35, för 2013 med 85 invånare och för 2014 med 103. Förändringen under 2014 fram till den 1 november medför att skatteintäkter och statsbidrag för 2015 ökar mer än budget. Mellan den 1 november 2013 och 2014 ökade antalet invånare med 51 till Denna ökning med 51 har medfört att skatteintäkter och statsbidrag för 2015 har förbättrats med 2,6 mnkr medan förbättringen mot budgeterat antagande för 2015 var 159 invånare och 8,2 mnkr. I kommunens planering för har antagits en årlig befolkningsminskning mellan den 1 november och den 1 november med 25, 149 och 125 invånare. Dessa förändringar är svårbedömda och inte minst förändringen under Invånarantalet den 1 november påverkar utjämningen av inkomster och kostnader och framförallt inkomstutjämningen. Färre invånare betyder mindre inkomster. För Hultsfreds kommuns ekonomiska framtid, är den viktigaste faktorn kommunens förmåga att planera och genomföra förändringar av verksamheterna. Förändringar vars syfte är att anpassa kostnaderna till ett minskande invånarantal. För åren 2012 till 2014 visar genomförda och beslutade besparingar och demografiska anpassningar att viljan och förmågan att anpassa kostnaderna kan vara mycket stor. 25

28 Detta har tidigare medfört att kommunens nettokostnader har ökat långsammare än kommunens intäkter. Under 2014 har dock den ökade budgeten medfört att denna positiva utveckling har brutits och nettokostnaderna åter ökar snabbare än intäkterna. Detta kan konstateras här i förvaltningsberättelsen under rubrikerna Kostnadsutveckling i relation till skatter och statsbidrag och Förändring av intäkter och kostnader. I den i december antagna budgeten för 2015 ökar skatter och statsbidrag marginellt mer än nettokostnaderna. För att närma sig kommunens långsiktiga mål är det därför inför framtiden viktigt att inte låta nettokostnaderna öka för snabbt. Det närmaste året och åren är en av kommunens viktigaste uppgifter att ta sig an socialnämndens och HKIAB:s underskott. Åtgärder för socialnämndens underskott har inletts. För att förbättra HKIAB:s resultat och därmed minska behovet av ägartillskott från kommunen har under år 2014 ett stort steg tagits. Nedskrivningarna om 76 mnkr väntas förbättra utfallet för bolaget med cirka 3 mnkr årligen. Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 26

29 Årsredovisning 2014 Resultaträkning och Kassaflödesanalys, mnkr Resultaträkning Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter Not 1 187,5 296,1 174,3 276,5 Verksamhetens kostnader Not 2-962,4-1040,1-837,0-907,7 Avskrivningar -24,2-44,7-23,7-42,6 Verksamhetens nettokostnad exkl interna poster m m -799,1-788,7-686,4-673,8 Skatteintäkter Not 3 497,8 497,8 493,3 493,3 Generella statsbidrag och utjämning Not 4 235,0 235,0 216,3 216,3 Finansiella intäkter (exkl interna) Not 5 0,5 0,8 0,8 1,1 Värdeminskn/värdeökn pensionsmedel Not 5 10,8 10,8 9,0 9,0 Finansiella kostnader Not 6-4,9-13,3-5,5-15,7 Skatt Not 7-0,5-0,6 Årets resultat -59,9-58,1 27,5 29,6 Årets resultat efter jämförelsestörande poster 24,9 26,7 15,1 15,1 Kassaflödesanalys Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Den löpande verksamheten Årets resultat -59,9-58,1 27,5 29,6 Justering för av- och nedskrivningar Not 8 26,5 128,3 23,7 42,3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 8 3,2 3,0-4,7-3,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet -30,2 73,2 46,5 68,3 Ökning(-) minskning(+) varulager 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-) minskning(+) korta fordringar 0,6-12,1-26,6-25,1 Ökning(+) minskning(-) korta skulder 87,6 17,5 15,7 13,0 Medel från den löpande verksamheten 58,0 78,6 35,6 56,2 Investeringsverksamheten Inköp av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av materiella anläggningstillgångar -28,8-49,8-25,8-57,8 Finansiell leasing maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 0,1 1,2 2,2 2,2 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0,1-0,3-0,5-0,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -28,6-48,9-24,1-56,1 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga fordringar -0,3-0,7 0,0-1,2 Återbetald utlåning 0,0-0,3 0,0-3,1 Upptagna lån 0,0-2,7-3,0 13,1 Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag -0,1 0,0-0,1-0,1 Justering för ändrat ägande i bolag 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0-0,1 0,0 0,1 Medel från finansieringsverksamheten -0,4-3,8-3,1 8,8 Årets kassaflöde 29,0 25,9 8,4 8,9 Likvida medel vid årets början 50,7 73,1 42,3 64,2 Likvida medel vid årets slut 79,7 99,0 50,7 73,1 Rörelsekapitalets förändring -59,3 20,5 19,2 21,0 27

30 Årsredovisning 2014 Balansräkning, mnkr Tillgångar Kommunen Koncernen Kommunen Koncernen Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggn Not 9 375,1 710,2 372,0 788,7 Maskiner och inventarier Not 10 19,9 43,6 20,8 46,2 Finansiella anläggningstillgångar Not 11 20,4 22,0 20,2 20,4 Summa anläggningstillgångar 415,4 775,8 413,0 855,3 Omsättningstillgångar Förråd 0,4 1,7 0,4 1,6 Kortfristiga fordringar Not 12 51,5 64,4 62,8 69,7 Placering pensionsmedel Not ,5 110,5 99,7 99,7 Kassa och bank Not 14 79,7 98,9 50,7 73,1 Summa omsättningstillgångar 242,1 274,3 213,6 244,1 Summa tillgångar 657, ,1 626, ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not ,8 278,9 254,7 337,8 varav årets resultat -59,9-58,1 27,5 29,6 varav resultatutjämningsreserv 21,1 21,1 varav avsättning för skatt/deponi Avsättningar Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18,2 22,8 15,0 20,0 Avsättning för deponi 35,0 35,0 35,0 35,0 Övriga avsättningar 3,9 3,5 Summa avsättningar 53,2 61,7 50,0 58,5 Skulder Långfristiga skulder Not ,1 518,4 174,1 521,0 Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag Not 17 1,3 1,3 1,4 1,6 Kortfristiga skulder Not ,1 189,8 146,4 180,5 Summa skulder 409,5 709,5 321,9 703,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 657,5 1050,1 626,6 1099,4 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförbindelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 347,2 347,2 358,9 358,9 Löneskatt 84,2 84,2 87,1 87,1 Privata medel 0,8 0,8 0,8 0,8 Borgen och övriga ansvarsförbindelser Not ,5 9,4 356,5 9,4 Operationell leasing inventarier m m Not 20 5,0 5,0 5,0 5,0 Hyra av lokaler och bostäder Not 20 35,1 2,8 13,5 2,8 28

31 Årsredovisning 2014 Noter, mnkr Not 1 Verksamhetens intäkter Kommun Koncern Kommun Koncern Försäljningsmedel 11,9 14,8 15,7 21,8 Taxor och avgifter 32,9 59,4 29,6 59,0 Hyror och arrenden 31,9 112,4 32,8 109,4 Bidrag m m 47,8 49,1 45,2 45,5 Försäljning av verksamheter och entreprenader 62,9 60,3 48,9 38,7 Reavinst vid avyttring av tillgångar 0,1 0,1 2,1 2,1 Summa 187,5 296,1 174,3 276,5 Varav: Svartsjöprojektet 0,2 0,2 0,1 0,1 Projekt m m 7,6 7,6 9,2 9,2 Verksamhetens intäkter är justerade med kommuninterna resp koncerninterna poster. Not 2 Verksamhetens kostnader Kommun Koncern Kommun Koncern Pensioner inkl löneskatt 49,1 51,7 45,6 50,1 Personalkostnader 511,3 552,3 472,6 512,7 Material, inventarier och övrigt 75,3 99,7 116,9 91,4 Bidrag och transfereringar 4,5 29,4 32,8 Tjänster inkl köp av verksamheter 326,7 326,5 172,5 220,7 Reaförlust vid avyttring av tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 962,4 1034,7 837,0 907,7 Varav: Svartsjöprojektet 0,1 0,1 0,1 0,1 Projekt m m 9,2 9,2 9,2 9,2 Jämförelsestörande poster: Aktieägartillskott HKIAB Verksamhetens kostnader är justerade med kommuninterna resp koncerninterna poster. Not 3 Skatteintäkter Kommun Koncern Kommun Koncern Preliminär kommunalskatt 499,2 499,2 496,3 496,3 Definintiv slutavräkning 2013 Prognos enligt SKL i bokslut 2013: -244 kr/invånare Slutavräknig: -353,09 kr/invånare Mellanskillnad att korrigera 2013: 109,9 kr * inv -1,5-1,5 0,3 0,3 Preliminär slutavräkning 2013 SKL:s prognos: 7,0 kr * invånare 0,1 0,1-3,3-3,3 Summa skatteintäkter 497,8 497,8 493,3 493,3 Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos enligt rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos, den 14 februari, som avviker från tidigare prognos med -0,5 mnkr. Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Kommun Koncern Kommun Koncern Kostnadsutjämning LSS 34,5 34,5 37,3 37,3 Inkomstutjämning/utjämning skatteunderlag 165,0 165,0 151,9 151,9 Kostnadsutjämning riket 9,4 9,4-0,4-0,4 Kostnadsutjämning länet Regleringsbidrag/avgift 3,2 3,2 6,2 6,2 Fastighetsavgift 21,8 21,8 21,3 21,3 Summa generella statsbidrag och utjämning 233,9 233,9 216,3 216,3 29

32 Årsredovisning 2014 Noter, mnkr Not 5 Finansiella intäkter Kommun Koncern Kommun Koncern Räntor på likvida medel m m 0,4 0,8 0,8 1,1 Värdeökning pensionsmedel 11,0 10,8 9,0 9,0 Summa 11,4 11,6 9,8 10,1 Värdeminskning pensionsmedel Not 6 Finansiella kostnader Kommun Koncern Kommun Koncern Låneräntor m m 4,9 13,2 5,2 15,6 Uppräkning pensionsskuld 0,2 0,2 0,3 0,3 Summa 5,1 13,4 5,5 15,9 Not 7 Skatt Kommun Koncern Kommun Koncern Uppskjuten skatt/skattekostnad -0,5-0,6 Summa 0,0-0,5 0,0-0,6 Not 8 Just för ej likviditetspåverkande poster Kommun Koncern Kommun Koncern Just för avskrivningar 24,2 43,5 23,7 42,2 Just för nedskrivning/återföring 2,3 84,9 0,0-0,2 Summa just för av- och nedskrivningar 26,5 128,4 23,7 42,0 Ökning/minskn pensionsskuld 3,3 2,8-4,7-3,8 Ökning/minskn övr avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,2 0,0 1,7 Summa just för övriga ej likviditetspåverk poster 3,3 3,0-4,7-2,1 Summa 29,8 131,4 19,0 39,9 Not 9 Mark, byggnader och tekn anläggningar Kommun Koncern Kommun Koncern Mark 44,4 56,1 43,5 55,4 Verksamhetsfastigheter: Skattefinansierade 234,2 234,2 232,2 232,2 Avgiftsfinansierade 54,5 54,5 53,0 53,0 Näringsverksamheter 2,5 326,1 2,7 407,5 Gator, vägar, parker m fl 39,4 39,4 40,5 40,5 Summa 375,0 710,3 372,0 788,6 Ackumulerade anskaffningsvärden 786, ,6 765, ,6 Årets nyanskaffningar 25,7 44,9 23,4 68,0 Årets försäljning 0,0-1,1-2,1-2,1 Årets bidrag -0,1-0,1-0,1-0,1 Ackumulerade avskrivningar -414,6-745,6-395,0-680,5 Årets avskrivningar enl plan -20,3-33,9-19,5-34,6 Årets nedskrivningar/återförda avskrivningar -2,2-86,5 0,0-29,6 Summa 375,0 710,3 372,0 788,6 Not 10 Maskiner och inventarier Kommun Koncern Kommun Koncern Ackumulerade anskaffningsvärden 71,6 121,2 69,2 116,7 Nyanskaffningar 3,0 4,6 2,4 5,5 Årets försäljningar/utrangering -0,3-0,5 Ackumulerade avskrivningar -50,8-74,3-46,6-68,1 Årets avskrivningar enl plan -3,9-7,6-4,2-7,9 Årets upp/nedskrivningar 0,5 Summa 19,9 43,6 20,8 46,2 30

33 Årsredovisning 2014 Noter, mnkr Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Kommun Koncern Kommun Koncern Aktier och andelar: Koncernföretag 4,1 0,0 4,1 0,0 Övriga 4,9 5,9 4,9 5,6 Obligationer och andra värdepapper Långfristiga fordringar Koncernföretag 4,9 0 4,9 0 Övriga 6,3 16,0 6,3 14,8 Summa 20,2 21,9 20,2 20,4 Avgår: Kommande års amorteringar Summa 20,2 21,9 20,2 20,4 Alla aktier, andelar och obligationer är värderade till anskaffningsvärdet. Not 12 Kortfristiga fordringar Kommun Koncern Kommun Koncern Interimsfordringar 14,3 16,4 56,4 60,7 Fakturafordringar 5,0 19,0 3,4 4,8 Övrigt 32,2 27,8 3,0 4,1 Summa 51,5 63,2 62,8 69,6 Not 13 Placering av pensionsmedel Kommun Koncern Kommun Koncern andel av samförvaltning Aktier 1) 55,7 55,7 50,7 50,7 Obligationer 2) 49,0 49,0 46,9 46,9 Banktillgodohavande 5,8 5,8 2,1 2,1 Summa bokfört värde 110,5 110,5 99,7 99,7 Marknadsvärde 128,1 128,1 114,9 114,9 Pensionsmedlen är klassificerade som omsättningstillgång och värderade enl lägsta värdets princip. 1) Marknadsvärdet är 72,4 mnkr, varav orealiserade vinster är 16,7 mnkr. 2) Varav upplupen kupongränta 0,4 mnkr. Marknadsvärdet exlusive upplupen ränta är 49,6 mnkr. Not 14 Kassa och bank Kommun Koncern Kommun Koncern Transaktionskonto, Swedbank 79,8 98,9 50,7 73,1 Plusgiro Övriga Summa 79,8 98,9 50,7 73,1 Not 15 Eget kapital Kommun Koncern Kommun Koncern Ingående eget kapital 254,7 337,0 227,2 308,2 Årets resultat -59,9-58,1 27,5 29,6 Varav: Resultatutjämningsreserv 21,1 21,1 21,1 21,1 Direktbokn mot eget kapital, skatt / deponi Kejsarkullen Summa 194,8 278,9 254,7 337,8 Avsättning till RUR ,9 6, ,3 14,3 Summa 21,2 21,2 Beslut om resultatutjämningsreserven 2012 togs i november

34 Årsredovisning 2014 Noter, mnkr Not 16 Avsättningar Kommun Koncern Kommun Koncern Avsättningar för pensioner m m Ålderspension enligt överenskommelse 1,4 1,4 1,5 1,5 Förmånsbestämd/kompl pension 2,2 6,7 2,3 6,5 Visstidspension 0,9 0,9 0,0 0,0 Ålderspension 8,6 8,6 6,9 7,7 Pension till efterlevande 1,5 1,5 1,4 1,4 Summa pensioner 14,7 19,2 12,1 17,1 Löneskatt 3,6 3,6 2,9 2,9 Summa avsatt till pensioner 18,3 22,8 15,0 20,0 Det finns inga visstidsförordnanden Observera att i analyserna nedan är de för 2013 exklusive löneskatt medan 2014 är inklusive löneskatt. Under 2014 har kommunens avsättning ökat med 2,6 mnkr till 14,7 mnkr exlusive löneskatt och inklusive löneskatt med 3,3 mnkr. Förändringen beror helt på att för första gången görs avsättning för förtroendevaldas pensioner. Avsättningen för detta är 3,0 mnkr exklusive löneskatt. För övrigt minskar alltså avsättningen något. Analys förändring av avsättning av pensioner Lösen av avsättning 0,0-5,7 Ränte- basbeloppsuppräkning -0,2 0,3 Utbetalningar -0,9 0,0 Nyintjänad pensionsrätt 3,4 0,0 Förändring löneskatt 0,6 0,0 Nytt ränteantagande RIPS 2013/2011 0,0 1,1 Övrig förändring 0,4 0,4 Summa förändring avsättning av pensioner 3,3-3,8 Under 2014 har ansvarsförbindelsen minskat med 11,6 mnkr till 347,2 mnkr exklusive löneskatt och inklusive löneskatt med 14,5 mnkr till 431,5 mnkr Analys förändring av ansvarsförbindelsen Ränteuppräkning -3,1 0,0 Utbetalningar -15,0 0,0 Nyintjänad pensionsrätt 5,0 0,0 Förändring löneskatt -2,8 0,0 Övrig förändring 1,4-4,4 Nytt ränteantagande RIPS 2013/2011 0,0 26,9 Summa förändring av ansvarsförbindelsen -14,5 22,5 Enligt den kommunala redovisningslagen ska endast pensionsåtaganden intjänade efter redovisas som skuld i balansräkningen. Merparten av årliga pensionskostnader, individuella pensionsavgifter, utbetalas året efter intjänandeåret. Denna ingår ej i bokförd pensionsskuld utan bland kortfristiga skulder. Avsättning för deponi Avsättning för sluttäckning av Kejsarkullens deponi 35,0 35,0 35,0 35,0 Summa 35,0 35,0 35,0 35,0 Avsättning för deponi är styrd av "Förordning om deponering av avfall", där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet kkr Avsättning Förändring Planerat nyttjande Beräknat belopp från 2012 anses fortfarande gällande för täckningen. 32

35 Årsredovisning 2014 Noter, mnkr Not 17 Långfristiga skulder Kommun Koncern Kommun Koncern Lån i kreditinstitut 173,8 518,1 173,8 521,0 Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag 1,6 1,6 1,6 1,6 Summa 175,4 519,7 175,4 522,6 Den genomsnittliga räntan under 2014 för kommunens lån var 2,642 %. Den genomsnittliga räntebindningstiden till nästa förfall var 1 år och 6 månader. Lån med löpande förfall inom tre månader var 8,6 %, med förfall om 1 till 2 år 5,8 %, med förfall om 2 till 3 år 11,5 %, med förfall om 3 till 4 år 11,5 % och med förfall om 4-5 år 11,8 % av låneskuldens värde Den genomsnittliga kredittiden för alla lån var 2 år och 1 månad. I kommunens finanspolicy framgår att räntebindningstiden ska eftersträvas vara minst 1 år och högst 3 år, att lånen ska spridas på olika räntebindningsperioder, att eftersträva att binda lånen till fast ränta och att ha högst 10 års räntebindningstid. Endast lån i svenska kronor får upptas medan efterställda inte lån får upptas. Lån får upptas endast av ett begränsat antal banker och finansinstitut med högsta/hög rating och av bolag inom kommunkoncernen. Placeringar får göras under förutsättning att mycket lågt risktagande tillgodoses. För placeringar för långsiktiga ändamål finns särskila regler för pensionsmedel. Not 18 Kortfristiga skulder Kommun Koncern Kommun Koncern Interimsskulder 136,6 71,4 61,6 80,3 Semester- och övertidsskuld 36,0 39,1 34,4 37,5 Leverantörsskulder 25,9 49,5 22,4 33,0 Övrigt 13,7 8,2 7,7 8,2 Pensionavgifter individuell del PFA98 17,6 17,2 16,4 17,2 löneskatt på individuell del 4,3 4,3 3,9 4,3 Summa 234,1 189,7 146,4 180,5 Not 19 Borgen och övriga ansvarsförbindelser Kommun Koncern Kommun Koncern Kommunala bolag: Hultsfreds Bostäder AB 170,4 173,1 Hultsfreds Kommunala Industri AB 155,5 155,7 Rock City i Hultsfred AB 18,5 18,5 Förlustansvar egna hem 0,3 0,3 0,4 0,4 Övriga 7,8 8,0 8,8 9,0 Summa 352,5 8,3 356,5 9,4 Summa Hultsfreds kommun har i juli 1997 ingått en solidarisk borgen såsom 352,5 för egen skuld 13,1 för Kommuninvest 356,5 i Sverige AB:s 13,1 samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hultsfreds kommuns ansvar enligt ovan nämnd bogrensför-bindelse, kan noteras att per uppgick Komminvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 20 Operationell leasing och hyra Kommun Koncern Kommun Koncern Nuvärdesberäknade leasingavgifter/hyror fördelade på förfallotidpunkter: Leasing Leasingavgift som förfaller inom 1 år 2,1 2,1 1,1 1,1 Leasingavgift som förfaller inom 1 år - 5 år 2,1 2,1 1,4 1,4 Leasingavgifte som förfaller om mer än 5 år 0,0 0,0 0,0 0,0 Total leasing 4,2 4,2 2,5 2,5 Hyra Hyresavgift som förfaller inom 1 år 5,7 5,0 1,5 0,8 Hyresavgift somförfaller inom 1 år - 5 år 5,7 0,4 4,3 1,4 Hyresavgift som förfaller om mer än 5 år 1,1 0,6 2,0 0,0 Total hyra 12,5 6,0 7,8 2,2 33

36 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning exklusive avskrivningar (mnkr) Avvikelse mot 2014 Redovisning Redovisning 2014 års budget 2013 Nämnd/styrelse Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Netto KS - Kommungemensamt *) 39,6 5,5 34,1 1,8 1,7 3,5 37,7 KS - Verksamhetsgemensamt 16,1 3,8 12,3-0,1 1,2 1,1 7,4 KS - Kost/städverksamhet 43,5 12,1 31,4 1,1 0,5 1,6 31,4 KS - Administrativa kontor 28,5 6,5 22,0-1,0 0,8-0,2 18,7 KS - Kultur- och Fritid 44,2 12,4 31,8-2,2 3,3 1,1 24,7 KS - Räddningstjänst 17,2 2,7 14,5-1,3 0,8-0,5 15,0 KS - ÖSK 26,1 0,1 26,0 8,7 0,1 8,8 36,9 Summa KS 215,2 43,1 172,1 7,0 8,4 15,4 171,8 Barn- och utbildningsnämnd 280,5 50,8 229,7-18,8 19,1 0,3 227,1 Miljö- och byggnadsnämnd 19,6 13,0 6,6 4,0-3,5 0,5 7,0 Socialnämnd 375,9 78,4 297,5-38,3 33,2-5,1 287,9 Summa nämnder 891,2 185,3 705,9-46,1 57,2 11,1 693,8 Pensioner, elimineringar, ofördelade 13,1 29,1-16,0 2,2 0,0 2,2-31,1 besparinger och oförutsett Varav: Jämförelsestörande poster 1,7 Summa 904,3 214,4 689,9-43,9 57,2 13,3 662,7 *) Exkl jämförelsestörande poster, inkl ägartillskott i HKIAB 2014 Andel av bruttokostnaderna Andel av nettokostnaderna Verks gemensamt Räddning Miljö o Byggn ÖSK Adm kontor Kommungemensamt Kost/städ Kultur o fritid Barn- o utbildn Socialnämnd Verks gemensamt Räddning Miljö o Byggn ÖSK Adm kontor Kommungemensamt Kost/städ Kultur o fritid Barn- o utbildn Socialnämnd

37 Årsredovisning 2014 Förvaltningsberättelse Drift- och investeringsredovisning Investeringsredovisning (mnkr) Netto Budget Redovisning 2014 Bokslut Bokslut Nämnd/styrelse 2014 Utgift Inkomst Netto KS - Kommunövergripande verks 2,0 1,2 0,1 1,1 2,0 0,9 KS - Kultur- och Fritid 0,5 0,1 0,1 0,0 0,2 KS - Räddningstjänst 1,3 0,4 0,4 0,3 2,6 ÖSK Hultsfred 39,7 26,5 26,5 21,1 34,0 Barn- och utbildningsnämnd 0,0 0,0 0,1 Socialnämnd 1,1 0,5 0,5 0,1 0,1 Summa 44,6 28,7 0,1 28,6 23,5 37,9 Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Nettoinvesteringar: Byggnader 28,8 18,3 12,8 4 18,7 13,3 Tomter, markområden 2,8 0,3-0,3 13,8-1,3 0,2 Markanläggningar 8,2 7,1 8,7 14,7 8,1 7,4 Arbetsmaskiner m m 0,5-1,1 0,0 Inventarier 4,3 3,0 2,4 3,8-0,5 5,0 Nettoinvesteringar , budget och utfall, mnkr Budget Utfall Större investeringar 2014, mnkr Äldreboende Ekliden 14,9 Åtgärdsprogram VA 2,7 Målilla avloppsverk slamavvattning 2,2 Energieffektivisering gatubelysning 1,5 Hagadal nytt golv 0,8 Knektagården 0,5 35

38 Årsredovisning 2014 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed - i överensstämmelse med den Kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter, och gatukostnadsersättningar tas från och med 2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Endast anskaffningar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp aktiveras. Vid aktivering hanteras räntor enligt huvudmetoden vilket innebär att de kostnadsförs. Anläggningskapital är bundet eget kapital i anläggningar. Är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar är fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar och avser även erforderliga nedskrivningar då bokfört värde väsentligt understiger verkligt värde och man kan anta att värdenedgången är bestående. Avskrivningar beräknas som regel på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och sker efter plan med följande huvudsakliga avskrivningstider: 3 år - datautrustning. För kommunen kostnadsförs persondatorer direkt. 5 och 10 år maskiner, inventarier och bilar med vissa undantag. 33 år industrifastigheter, skolor, gymnastiklokaler, gator och vägar, vattenverk och vattenledningar 50 år bostads-, affärs- och förvaltningsfastigheter För kommunen kostnadsförs direkt, utöver persondatorer ovan, alla anskaffningar till ett värde lägre än ett basbelopp. Kommunens bolag kan av skattemässiga skäl inte ha en sådan begränsning. Detta betyder att det bokförda värdet på likadana tillgångar med samma anskaffningsvärde och ålder i kommunen och bolagen kan vara olika. Den resultatmässiga effekten, på grund av sådana eventuella skillnader, på den sammanställda redovisningen får dock anses vara ringa. Balanslikviditet Omsättningstillgångar/Kortfristiga skulder. Balansräkning är en översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Den visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats 36 under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) resp. hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Checkräkningskrediter redovisas som kortfristig skuld. Deponi har upphört och kommunen ställs inför krav om en slutgiltig täckning. Direkt mot eget kapital har avsättning gjorts motsvarande 35 mnkr. Eget kapital. Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m) samt rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Hyresåtaganden. Betraktas som en typ av operationell leasing och tas upp som en ansvarsförbindelse. (Se mer under avsnittet leasingavtal maskiner och inventarier.) Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Kapitalkostnader beräknas efter nominell metod. Avskrivningarna ingår tillsammans med intern ränta i de totala kapitalkostnaderna. Kassaflödesanalys är en översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till förändring av likvida medel. Kommunalskatten har periodiserats till det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige efter rekommendation av Rådet för kommunal redovisning. För 2014 innebär detta att slutavräkning för 2013 och preliminär slutavräkning av 2014 års preliminära skatteintäkter har bokförts. Komponentavskrivningar Kommunen har börjat med komponentavskrivning under För investeringar före 2014 har investeringsobjekt över 5 mnkr fördelats på olika komponenter. Arbetet med fördelning kommer att göras på fler investeringsobjekt. Fördelningen är gjord på det bokförda värdet.

39 Årsredovisning 2014 Ord- och begreppsförklaringar Kortfristiga skulder omfattar kortfristiga lån, skulder, och checkräkningskrediter hänförliga till den löpande verksamheten. Kostnadsräntor som avser redovisningsåret har skuldbokförts. Leasingavtal maskiner och inventarier. Enligt RR 6:99 skall hänsyn tas till aktuella leasingavtal vid upprättande av bokslut. Indelas i finansiell leasing, vilken redovisas som tillgång/skuld i balansräkningen, samt operationell leasing vilken tas upp som ansvarsförbindelse. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har skuldbokförts. Likviditet betyder betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder omfattar skulder överstigande 1 år. Mark, som avser Strandlyckan har bokförts som omsättningstillgång. I bokslutet redovisas det under lager och i bokslutet uppgår det till 350 kkr. Övrig mark redovisas som anläggningstillgång. Nettoinvesteringar. Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Nettokostnader. Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i % av kortfristiga skulder (likviditet). Omsättningstillgångar. Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Obeskattade reserver. Fr.o.m redovisar kommunen 22 procent av de obeskattade reserverna i bolagen som en avsättning för latent skatt i den sammanställda redovisningen. Pensionsskulder Beräkning av skulder görs enligt Rips07. När det gäller aktualiseringsgraden använder kommunens pensionsadministratör Skandia i stället begreppet utredningsgrad. Utredningsgraden i kommunens pensionsskulder, ansvarsförbindelsen och avsättningen var 96 %. Periodisering är en fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Personalomkostnadspålägg har interndebiterats förvaltningarna med följande procentsatser: - anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 - förtroendevalda och uppdragstagare 31,42 Placerade pensionsmedel är klassificerade som omsättningstillgång vilka därmed värderas enligt lägsta värdets princip. Semesterersättningar och övertidsersättningar har för de delar som avser redovisningsåret, men utbetalas senare, skuldbokförts. Resultaträkning är en översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat eget kapital. Den visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Skulden för december har periodiserats. Statsbidrag som tillhör årets verksamhet har periodiserats. Tillägg och avdrag på lön som avser redovisningsåret, men utbetalas senare har skuldbokförts. Utställda fakturor efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har fordringsförts. 37

40 Kommunkansliet Ekonomisk analys Kommunkansliets verksamhet har i stort en ekonomi i balans. Under året har justeringar gjorts avseende budgeten för kommunjurist och säkerhetssamordnare. Kostnaderna för de inköpta tjänsterna överförmyndarverksamhet, konsumentvägledning och inköpscentral håller budgeten. Överförmyndarverksamhetens kostnader för arvoden ligger dock fortsatt något högt. Verksamhetsidé Kommunkansliet är serviceorganisation till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, övriga förvaltningar och allmänheten. Kansliet skall arbeta i nära samverkan med kommunens övriga förvaltningskontor och de kommunägda bolagen. Kommunkansliet har följande centrala, huvudsakliga funktioner: Sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige, fullmäktiges valberedning, valnämnden, kommunstyrelsen och dess utskott samt tillfälliga beredningar. Ansvarar för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens verksamhetsplanering, dokumenthantering, ärendeberedning, kommunens centrala arkiv inklusive föreningsarkiv, PULadministration, borgerliga vigslar samt yttranden och utredningar. Administration och genomförande av allmänna val. Samordnar kommunens arbete med säkerhet och förebyggande av effekter av extraordinära händelser. Administrerar kommunala identitetskort/passerkort och samordnar mobiltelefonanvändningen m.m. Följande verksamheter tillhör kommunkansliets ansvarsområde men tjänsterna köps av andra kommuner Juridisk rådgivning till kommunens styrelse, nämnder och förvaltningar. Konsumentvägledning med i första hand rådgivning om rättigheter och skyldigheter som kommuninvånarna har som konsumenter. Service till och lagstadgad tillsyn över de gode män, förvaltare och förmyndare som finns i kommunen. Året i korthet Arbetet med att utveckla resultatstyrningen av kansliet fortsatte. Val till Kommun, Riksdag, Landstinget samt Europaparlamentet genomfördes under året. Nya kommunfullmäktige med flera helt nya politiker tillträdde under oktober. Kommunkansliet spelar en huvudroll i projekt kring införandet av nytt ärendehanteringssystem samt digitaliseringen av utskicken till politikerna. Framtid Utöver ordinarie verksamhet kommer 2015 att innehålla fortsättningen på några stora projekt som initierades under Bland annat ska digitaliserad nämndadministration genomföras fullt ut. En översyn av reglementen och delegationsordningar kommer att ske. Fortsatt samtal om E-arkiv. Säkerhetssamordnaren förmodas flytta över till Räddningstjänstens organisation. Kansliet stödjer kommunchefen och koncernledningen. Denna grupp kommer att jobba mycket med digitalisering av kommunal service. Kansliet planerar årliga informationsdagar till kommunfullmäktige om förändringar i väsentliga lagar. Vi kommer att återgå till att ha Kommunstyrelsens arbetsutskott nästan varje vecka. Förbereder utbildningsinsatser för de nya politiker som blir valda. Kommunfullmäktige tillträder redan 15 oktober Verksamhetsfakta Antal ärenden behandlade i kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tillsammans: 249 (228) Antal möten där vi innehaft sekreterarskapet: ca 85 (71) Antal vigslar: 22 (19) Antal nya föreningar i kommunarkivet: 10 (25) Antal arkivboxar: ca (10 300) 38

41 Utvecklingskontoret Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Serviceinriktat bemötande enligt LOTS konceptet Enkel, begriplig och tillgänglig information Väl fungerande infrastruktur Bevara och generera arbetstillfällen Hög skattekraft Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare Stolthet Gott samarbete Möjlighet till utveckling och rörlighet God arbetsmiljö God delaktighet Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle Sanering av Södra + Varta-områdena Medarbetarsamtal som resulterar i utvecklingspunkter Attraktiva boenden Kompetensutveckling Måluppfyllelseanalys Vi konstaterar att vi i de flesta fall har lyckats nå de mål som vi satt upp. Vi är särskilt glada att kunna konstatera att vi med råge överträffat målen att bygga fiber i Hultsfred. Vi hoppas att under 2015 nå samma framgång i våra övriga tätorter. Ekonomisk analys Vi har totalt sett gått med ett litet överskott. Främsta anledningen till överskottet är att skolskjutsarna gick med överskott. Verksamhetsidé Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan och samordning av utbildning - arbetsliv. Vidare ansvarar kontoret för handel och turism, kommunens utveckling av intraprenad- och entreprenadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar. Kontoret har 39

42 även hand om kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Infrastrukturkansliet Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i samverkan. Mönsterås kommun tillkom som ny medlem i juni Under 2013 har även Linköpings och Kalmar kommuner tillkommit. Infrastrukturkansliet är numera stationärt till utgången av Det geografiska läget samt att Kalmar län går från fem till två arbetsmarknadsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande infrastruktur som blir av varaktig karaktär. Hultsfreds kommun är huvudman för kansliet, en person på åttio procent arbetar med frågor som lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter som kan påverka satsningar i regionen. Till kansliet hör även en styrgrupp bestående av kommunchef och kommunalråd från respektive kommun. Kostnaderna för kansliet per kommun, baseras på kommunernas invånarantal Året i korthet Näringslivsaktiviteter Arbetet med Tillväxt- och näringslivsprogrammet fortsätter enligt plan och arbetet med nästa program för åren är uppstartat. Programmet är en mycket viktig del i kommunens övergripande mål och policy. Det är strategin och målet för hur kommunen ska utvecklas de närmaste åren inom åtta prioriterade områden. Syftet är att ha en strategi som är nedbruten i mål och aktiviteter, så att kommunen har ett gemensamt rättesnöre att arbeta efter. Programmets mål är mätbara för att varje år kunna följas upp. Årets företagargala arrangerades på Hotell Hulingen och blev en mycket trevlig tillställning. Flera olika kunskapsdagar riktade mot företagare genomfördes bland annat Årets finansieringsdag. Finansieringsdagen lockade fler deltagare än någonsin och var ett samarbete mellan Hultsfred, Högsby och Vimmerby kommun. I samarbete med Vimmerby kommun har det arrangerats Starta eget utbildning med ca 30 deltagare som träffats under 8 kvällar. Kommunen ser på företagslots som en organisationskultur. Företagslots är också ett samarbete mellan olika avdelningar och ger en bred kunskap hos de tjänstemän som möter företag i sitt arbete. Arbetet forsätter med att förbättra modellen ytterligare. Kommunen fick med anledning av den tidigare emottagna Best Practice -utmärkelsen från EPSA, European Public Sector Awards, presentera sitt arbete med företagslots på EIPA, European Institute of Public Administration i Maastricht, Holland. Kommunens centrala Facebook-konto startade, med syfte att bli en kanal att nå så många invånare som möjligt. I nuläget har Hultsfreds kommun cirka 1900 gillare på sitt centrala Facebook-konto. Genom samarbete med Vimmerby med omnejd är nu fem organisationer i besöksnäringen i Hultsfreds kommun kvalitetscertifierade genom Swedish Welcome. Utställningen Ngamiland Baskets Our Livelihood, Our Heritage, Our Pride ägde rum på affären Just Africa i Stockholm som avslutning på det treåriga SIDA-projekt som Hultsfreds kommun har med North West District Council i norra Botswana. Nästintill samtliga 112 korgar såldes. Det har varit ett gott samarbete med Länsstyrelsen i olika frågor, som t.ex. frågan kring sanering efter Vartafabriken och Södras Impregneringsverk. För att öka attraktiviten för Hultsfred och nya området Strandlyckan har attraktivitetshöjande åtgärder genomförts. Detta som ett led i att skapa mer sjöutsikt för resenärer, besökare och boende. Under 2015 kommer utökad belysning av strandpromenaden att installeras från idrottsplatsen till Järnvägsstationen. Detta kommer att innebära ett lyft för såväl innevånare som besökare då detta är ett populärt promenadstråk som idag saknar belysning. Det gemensamma arbetet där sju kommuner arbetar för att utveckla stråket Kalmar Linköping med hjälp av Infrastrukturkansliet fortsätter med oförminskad kraft och minst fram till och med De kommande åren blir mycket viktiga med ett tydligt fokus på att en prioritering av Stångådalsbanan är helt nödvändig och ur flera aspekter. Värt att notera är åtgärden i höjd med Målilla där medel ur underhållsbudget hos Trafikverket möjliggjorde nytt helsvetsat spår för drygt 20 mnkr. 40

43 IT-kontor Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Stor kundnöjdhet Hög tillgänglighet till ITverktygen Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare Stolthet Gott samarbete Goda möjligheter till utveckling och rörlighet Gott ledarskap Hög delaktighet Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle Verksamhets-utveckling med IT Nytta med IT Effektiva processer och metoder God omvärldsbevakning Adekvat kompetensutveckling Måluppfyllelseanalys Efter en lång period med god eller mycket god måluppfyllelse ( ), har de senaste tre åren kännetecknats av små underskott för central IT. Även 2014 ger ett underskott på 1,5 procent. Under rubriken Invånare och brukare mäter vi dels kundnöjdhet hos våra direkta kunder (kommunanställda som använder våra tjänster), dels tillgänglighet till centrala IT-resurser. Vi ligger fortsatt högt (90 procent svarar god eller mycket god) när det gäller kundernas omdöme om IT-kontorets service. På frågorna om hur man upplever ITkvaliteten i allmänhet svarar däremot nästan var fjärde (23 procent) att det borde fungera bättre. Vi ser en svag positiv trend från 2013 då 25,4 procent var kritiska. Den uppmätta tekniska tillgängligheten till våra centrala resurser har varit mycket hög, med en nertid på endast 0,2 procent ligger vi klart över målet. Medarbetarenkätens frågor om stolthet, samarbete, utveckling/rörlighet, ledarskap och delaktighet ger mycket höga nyckeltal för IT-kontorets personal när man jämför med övriga grupper. När vi kommer till Utvecklingsmålen ser man att vi internt uppfyllt målen om omvärldsbevakning och kompetensutveckling, medan våra ambitioner på området förbättrade processer och nytta med IT 41

44 inte kommit lika långt. Främst beroende på ej genomförda analyser och uppföljningar. Ekonomisk analys Jämfört med prognosen , som visade på ett förväntat driftunderskott på -279 tkr, så har utfallet förändrats i positiv riktning. Utfallet för 2014 års IT-driftbudget landar på -102,5 tkr. Men faktum kvarstår att kostnadsbudgeten är svår att hålla och att central IT har ännu besvärligare att få täckning för alltför optimistiska intäktsbudgetar. På IT-området tillämpar kommunen en blandning av anslagsfinansiering och intern avgiftsfinansiering för de centrala IT-resurserna, vilket medför en viss otydlighet i relationen till verksamheterna och deras syn på IT-kostnader och IT-kontorets ansvar. På investeringssidan blev det istället drygt 100 tkr över. Detta överskott vittnar inte om att investeringsbudgeten är för hög utan att den är för låg. De investeringar som behöver göras ligger inte sällan på en helt annan nivå än den som avsatts i budget, varför vi får avstå eller avvakta med nödvändiga satsningar. Verksamhetsidé IT-kontoret ska fungera som serviceorgan till kommunstyrelsen med följande centrala, huvudsakliga ansvarsområden: IT- och telekomfrågor. Lokal drift och support av IT-system. Aktiv stödfunktion för utveckling av kommunens verksamheter. IT-kontoret tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förvaltningar, och erbjuder viss service till de kommunala bolagen. Kontoret skall arbeta i nära samverkan med kommunens övriga förvaltningskontor och de kommunägda bolagen, och fungera som samordnande organ vid inköp och andra förvaltningsövergripande frågor. Primär målgrupp för våra tjänster är anställda inom kommunen och dess bolag. Indirekta målgrupper är kommunens invånare och besökare; elever/studenter, företagare, brukare osv. Året i korthet Bredbandsutbyggnaden i tätorter kom igång på allvar under Under hösten fick ca villaägare i Hultsfreds tätort möjlighet att ansluta sin fastighet med fiberkabel. Av dessa beställde 60 procent, vilket är ett mycket gott resultat. Byalagen i Mörlunda, Bösebo, Lönneberga och Hjorten kämpade vidare för att hinna avsluta och redovisa sina projekt. Med dessa anslutningar inräknade har av hushåll, dvs ca 50 procent numera fiber. Även kommunens egna verksamheter fick bättre uppkoppling när 13 nya adresser anslöts via fiber under året, varav många inom förskola och äldreomsorg. Ytterligare ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra prestanda för omsorgspersonal. Våra förtroendevalda ska arbeta via datorplattor, och under 2014 förbereddes införandet av digital nämndadministration. Ett stort och brett kartläggningsarbete med tillhörande självstudier/certifiering som handlade om baskompetens inom IT (emedarbetaren) genomfördes. Ca 600 anställda har blivit certifierade emedarbetare. Inom ramen för vår samverkan med Högsby och Oskarshamn anställdes två verksamhetsutvecklare, som ska arbeta för alla tre kommunerna. 42

45 Ekonomikontor Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Gott bemötande God tillgänglighet Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare Gott samarbete God arbetsmiljö God delaktighet Gott ledarskap Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle Lite bättre varje dag God kompetensutveckling God omvärldsbevakning Måluppfyllelseanalys Under början av året genomfördes en enkätundersökning för att utgöra underlag för målen i perspektivet invånare och brukare. Resultaten i denna gäller som utfall för både 2013 och Målnivåerna för samtliga tre nyckeltal har överträffats vilket är positivt. I perspektivet verksamhet och medarbetare har målen överlag uppnåtts och dessutom är resultaten bättre än föregående år. Möjlighet till utveckling/rörlighet har inte nått målnivån och dessutom försämrats vilket ger signal om att arbeta med frågan framöver. Detta resultat delas dessutom av kommunen i övrigt. Medarbetarna på ekonomikontoret anser sig ha god omvärldsbevakning samt ha fått stöd till kompetensutveckling. Däremot nås inte önskad volym på antal förbättringsåtgärder. Ekonomisk analys Ekonomikontoret redovisar netto ett överskott mot budget med 96,6 tkr. Ett mycket bra resultat med tanke på framförallt hur personalsituationen varit för vissa delar av kontoret. Andra kostnader än personalkostnader överskrider budgeten med 321,1 tkr. Personalkostnaderna överskrider budget med marginella 22,1 tkr trots extra bemanning under hösten i tre månader för att förbereda successionen 43

46 av ekonomichefstjänsten samt anställning under två månader för ekonomiadministration ABHB. Detta har således nästan helt finansierats av vakanser. Intäkterna blev 401,7 tkr större än budget där de största avvikelserna är intäkter för sålda ekonomiadministrativa tjänster dels internt som är 124,3 tkr större än budget och dels obudgeterade externa intäkter som är 253,9 tkr större än budget. Verksamhetsidé Ekonomikontorets huvudsakliga arbetsuppgift är att kontrollera användningen av kommunens resurser genom att planera och samordna budgetoch redovisningsprocessen. Uppdraget utgår från kommunfullmäktige via kommunstyrelsen. Målgruppen är fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder, förvaltningar, HKIAB, Rock City Hultsfred AB, ÖSK, AB Hultsfreds Bostäder, invånare, medarbetare och kunder. Framtid Förslag finns om att inrätta BICC (business intelligence competence center). BICC är en funktion med kompetenser från olika delar av kommunen där kärnan utgörs av controllrar. Ekonomikontorets verksamhet kommer därmed att fokusera mycket på att bygga upp denna funktion vars syfte är att hjälpa organisationen att hantera information mer effektivt. Detta för att kunna ta bättre beslut vilket förväntas leda till lägsta möjliga kostnad för produktion till högsta kvalitet. Året i korthet Nytt ekonomisystem har upphandlas, driftstart 1/ Ekonomikontoret har tagit över delar av ekonomiadministrationen för AB Hultsfreds Bostäder Två personer har avslutat sina tjänster och nyrekrytering har skett i två omgångar 44

47 Personalkontor Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun God service till chefer Hög kvalitet på våra projekt God tillgänglighet Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare God arbetsmiljö God delaktighet Gott ledarskap Gott samarbete Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle Resultat- och utvecklingssamtal som resulterar i utvecklingspunkter Effektiva processer och arbetsmetoder Måluppfyllelseanalys Servicen till våra kunder dvs kommunens anställda och chefer är grunden i personalkontorets nyckeltal. För perspektivet invånare och brukare är målnivån fortsatt hög. Detta innebär att vår service och kvalitet på våra projekt är fortsatt hög från Årets resultat visar på uppfyllda målnivåer. Jämfört med tidigare år har kvaliteten på projekten ett bättre resultat. Projekten under året innefattar bl a central introduktion för nyanställda, ledarforum, skyddsombudsutbildning, temadag kring rehabilitering samt utbildningar i självservice. När det gäller perspektivet verksamhet och medarbetare kan man notera att samtliga målnivåer är uppfyllda. God arbetsgivare har ökat från 88 procent till 95,5 procent. Gott ledarskap har uppnått 100 procent och även samarbetet har ökat mot föregående år. Ekonomisk analys Årets verksamhet visar på ett överskott på 800 tkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på ändrad inriktning av arbetet med rehabilitering. Fortsatt anpassning av facklig tid samt färre interna och centrala utbildningsinsatser. 45

48 Verksamhetsidé Personalkontorets uppgifter kan sammanfattas enligt följande: strategiska uppgifter (policyfrågor, utvecklingsfrågor och kom-munövergripande ärenden) konsultativt arbete mot förvaltningar gällande tex arbetsmiljö, rekrytering, omplacering, arbetsrätt, rehabilitering mm Administration av lön, anställning, pension och försäkringar. Året i korthet Tidigare ledarutvecklingsprogram ESF nu i egen regi. Aditro Window - ny portal till självservice. Hantering av personal och löneadministration för ABHB. Värdkommun för Miljö- och bygg Hultsfred Vimmerby. Ökad satsning på friskvård för kommunanställda. Framtid Vi fortsätter arbetet kring temat attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning. Däribland finns ett ökat samarbete med skolan för att öka kunskapen om de kommunala yrkena. Det kommungemensamma ledarutvecklingsprogrammet utvecklas till att innefatta flera kommuner. Kommunens personal- och lönesystem utvecklas med en ny portal till självservice som kallas Aditro Window. Arbetet fortsätter även med att integrera koncernens samtliga verksamheter i gemensam personalpolitik och lönehantering. 46

49 Serviceenheten Kostservice Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Nöjda elever i restaurangen på grundskola och gymnasium Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare Gott fysiskt klimat Gott samarbete God delaktighet Gott ledarskap Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle Effektivt resursutnyttjande 47

50 Städservice - verksamhetsvaktmästeri Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Nöjda kunder på gymnasiet Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare God fysisk arbetsmiljö Gott samarbete God delaktighet Gott ledarskap Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle Effektivt resursutnyttjande Måluppfyllelseanalys Kostservice Vårt mål i perspektivet invånare och brukare har nästan uppfyllts. Vi nådde 99 procent. Det är elever på grundskolan som är nöjda till 84 procent, men på högstadiet och gymnasiet når vi bara en nöjdhet på 69 procent. I enkäterna har vi haft mycket dålig svarsfrekvens. När det gäller mål för verksamhet och medarbetare har vi uppfyllt alla mål som bygger på medarbetarenkäten. Effektivt resursutnyttjande: Det avtal vi har för livsmedel följs till 91,8 procent, vilket kan sägas är en mycket hög köptrohet. Städ-verksamhetsvaktmästeri Under 2014 har vi klarat måluppfyllelsen för nöjda kunder på gymnasiet, kan tilläggas att svarfrekvensen var låg. I perspektivet verksamhet och medarbetare, har arbetsmiljömålen uppnåtts med höga procentsatser enligt medarbetareenkäten. Effektivt resurs utnyttjande. De timmar som var avsatta till semestervikarier, utnyttjades endast till 80 procent. 48

51 Ekonomisk analys Det ekonomiska utfallet har totalt blivit positivt. Ett överskott på cirka 1,5 mnkr i personalkostnader beror på en vakant enhetschefstjänst. En återhållsamhet när det gäller vikarier vid sjukdom och semester samt samordning köken emellan. Vi har dock haft minus på övriga kostnader. Ett stort investeringsbehov av värmerier och övrigt material inför igångsättning av modulköken i Silverdalen och Knektagården har varit största skälet till detta. Även städservice har fått överskott på kostnadssidan, främst beroende på lägre personalkostnader. En ny upphandling för fönsterputs har medfört betydande lägre kostnader. Fler utförda tjänster inom bland annat omsorgen har genererat överskott på intäktssidan. Kan noteras att Verksamhetsvaktmästeriet lyckades klara sin budget trots en övertalighet med 1,3 tjänst utanför budget. Verksamhetsidé Syftet med Kostservice är att använda de samlade resurserna med kompetent och kunnig personal under samma förvaltning och ta vara på samordningsvinster. Tillaga god och näringsriktig kost till förskolebarn, elever, äldre och övriga som får sitt livsmedelsbehov från vår verksamhet. Kostservice samverkar med Barn- och utbildningsnämnd, Socialnämnd och Östra Smålands kommunalteknikförbund. Kostservice producerar mat och tjänster till förskola, skola, omsorg och äldreomsorg. Vi erbjuder våra gäster en varierad och fullvärdig kost utifrån deras olika behov. Städservice Syftet är att rengöra och hålla kommunens lokaler i ett bra skick, så att vi har en hög hygiensisk nivå. Vi vänder oss till barn, elever, äldre och anställda i kommunens olika verksamheter. Städservice samverkar med samtliga nämnder och förvaltningar. Året i korthet Kostservice Serviceenheten har under året bedrivit verksamhet inom kost, städ och verksamhetsvaktmästeri. En modul med ett mottagningskök startade upp i Virserum där vi bemannat med både lokalvårdsoch kostpersonal. Belastningen på våra förskolor framför allt i Hultsfred har varit hög. På Stålhagens förskola har extra personalresurser fått sättas in med 25 procent. Köksmoduler med tillagningskök har tagits i bruk på Silverdalens skola och Knektagården. I Silverdalen har förskolan flyttat in i samma byggnad som köket. Det innebär att vi har gemensam matsal för både skola och förskola. Det har gjort att vi kunnat anpassa resurserna i ett kök. I och med att Knektagården blivit eget tillagningskök servar de även Lindgården, Solvändan, Slättgården och Skedala. Det innebär att Lindblomskolan idag servar enbart skola, förskola och Dagcentralen och därmed fått lämna ifrån sig både personella och ekonomiska resurser till Knektagården. Verksamhetsvaktmästeri Under 2014 har verksamhetsvaktmästeriet haft en uppbyggnad och året har präglats av att hitta bra rutiner och service till de verksamheter som vi jobbar för. Trots brist på pengar i personalbudget har vi tack vare en tjänstledighet och minimalt insatta timmar för sjukskrivningar lyckats klara budget. Den enkät som gjorts till verksamheter och vaktmästare visade på en förbättring totalt i den nya organisationen. Lokalvård Under 2014 har vi jobbat mycket med att förbättra arbetsmiljön genom anskaffning av bättre städmaskiner och redskap. Ökade städytor har tillkommit bl.a. på Knektagården. Verksamhetsfakta Kostservice Under 2014 servade vi 9 förskolor med frukost, lunch och mellanmål, varav 4 med tillagningskök och 5 med mottagningskök. Under 2014 servade vi skollunch i 7 skolor varav 6 är tillagningskök och 1 är mottagningskök utöver detta serverades frukost och mellanmål till fridsverksamheten. Under 2014 servade vi 6 äldreboenden med helpension 3 tillagningskök och 3 mottagningskök vilket Knektagården var ett som övergått till tilllagningskök under året. Vi har budget för 47,04 tjänster vilket är fördelat på 52 personer. 49

52 Campus Ekonomi Ekonomi i balans Verksamheten bedrivs inom budget Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Erbjuda eftergymnasiala utbildningar på hemmaplan Erbjuda kompetensutveckling/fo rtbildning/kurser till regionens näringsliv och offentliga sektor Vara mötesplats för olika aktörer i regionen Verksamhet och medarbetare Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare Stolthet Gott samarbete God delaktighet Möjlighet till utveckling/rörlighet Utveckling Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle God samverkan mellan näringsliv, utvecklingskontor och Campus Etablera utbildningar på eftergymnasial nivå Utveckla Hultsfred som studieort Måluppfyllelseanalys Campus har uppnått större delen av de mål man satt upp. Det ekonomiska målet nåddes inte hela vägen ut, men Campus har haft ett år med en bättre budgetbalans än tidigare. Samarbetet med det lokala näringslivet och den offentliga sektorn har förbättrats och Campus har haft rekordmånga kurser. Ett stort samarbetsprojekt med Vimmerby och Västervik inleddes som skall stärka utvecklingen av Campus Hultsfred och öka möjligheterna för fler utbildningar och fler studenter. YH-myndigheten har utryckt sin oro över att så få utbildningar får möjlighet att starta, detta ger avtryck även för Campus verksamhet. Universitet o Högskolor Centraliserar sina verksamheter vilket drabbar utbildningar förlagda utanför lärosätena. Ekonomisk analys Campus har under flera år brottats med att få en budget i balans. Under 2014 har en rad åtgärder gjorts för minska obalansen i budgeten. Campus nådde inte riktigt hela vägen, resultatet för 2014 blev underskott 100 tkr. Campus hade en mycket bra intäktssida, men tyvärr var kostnaderna något för höga för att nå ett nollresultat. Det är framförallt höga initialkostnader i projekt som startade under 2014 som gett Campus ett negativt resultat, 50

53 Campus ser dock att projekten kommer att ge positiva resultat på längre sikt. Verksamhetsidé Campus en samlingsplats för eftergymnasiala utbildningar Campus Hultsfred ska vara samlingspunkt för eftergymnasiala utbildningar i Hultsfreds kommun samt utveckling av nya utbildningar, arbetssätt och samverkansformer. Campus Hultsfreds verksamhet ska vara nationellt och internationellt gångbar med stark lokal förankring. Verksamheten ska generera positiva lokala effekter såsom ökad inflyttning, höjd kompetens, ökad konsumtion samt ett mer differentierat näringsliv. Året i korthet Exakt statistik för 2014 i form av antal utbildningar, antal studenter, antal mantalsskrivna studenter, etc. finns i Dokumentet Sammanställning Viktiga händelser Campus och Linneuniversitetet startar arbetet med att skapa ett helt nytt program Music Production and Media Technology (Kandidatutbildning 180 p musik) med start Överenskommelse med Linneuniversitetet om att starta kursen Musikproduktion 2 under Under 2016 kommer både Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 att ges i Hultsfred (tot. 30 Hp) Avtal med Karlstad Universitet om att starta Förskolelärarutbildning våren 2016 i Hultsfred. Samverkansprojekt med Vimmerby och Västervik utvecklas. En ansökan om ett 6-årigt projekt under arbetsnamnet Campus Småland lämnas till Kommunerna och Regionförbundet. Samarbetet fortsätter med Namsos i Norge och tillsammans med Wischmann Innovation i Danmark har man lämnat in en ansökan till det Nordiska Ministerrådet. Driver stort kursprojekt inom Eventområdet i Kalmar och Kronobergs län under våren Business Lab 2014 tog emot ungefär 10 idéer, av dessa var det 4 som gick vidare och blev ett befintligt företag. Campus som Mötesplats växer genom t.ex. inspirationsföreläsningar En bra start på dagen, där namn som Kenny Bräck, Pia Sundhage (400 pers), Regina Lund, Pär Holmgren och Allan Larsson drog fulla hus, 120 personer/tillfälle. Arrangerar Energimässa 2014, tillsammans med Hultsfred, Vimmerby och Högsbys kommuner besökare under två dagar. Föreläsningar med bla. Lasse Åberg. Arrangerar Unga o Jobb i Kalmar län, tillsammans med Sparbanksstiftelsen och Fryshuset. 350 besökare. Föreläsning av Leif Mannerström. Arrangerar Hälsomässan 2014, 7-8 november tillsammans med Hultsfred och Vimmerbys kommuner och Smålandsidrotten besökare under två dagar. Föreläsningar med Ann- Louise Hansson, Ewa Persson, Dogge Doggelito och Tomas Dileva. Studenterna på utbildningen Music & Event Management gör Rookie-festivalen under två dagar. 700 besökare. Studenterna gör skarpa case genom att vara med i arbetet runt de stora mässorna och konferenserna. Campus och Linne universitetet ökar sitt samarbete mot en internationalisering av utbildningen Music & Event Management. Framtid Campus har under 2014 etablerat ett stort Samarbetsprojekt med Västervik och Vimmerby. Detta har redan lett till nya och bättre konakter med högskola och universitet. Flera nya samarbeten inom YH-utbildningar har skapats och Campus ser positivt på framtiden och möjligheten att öka antalet utbildningar och studenter. Verksamhetsfakta Högskoleprogram 9 12 YH-utbildning 5 5 Folkhögskoleutbildning 0 0 Högskolekurser 1 5 Uppdragsutbildning Antal studerande 771* 430 Fördelat på Kvinnor 73% 70% Män 27% 30% *Campus har drivit 9 (40 kurstillfällen)kurser inom besöksnäringen med sammanlagt 370 deltagare. 51

54 Överförmyndaren Ekonomi Budgeten ligger i balans för verksamheten. Tjänstemannaorganisationens budget omfattar personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader. Överförmyndarens budget består av arvoden till gode män och förvaltare. I föräldrabalken regleras vem som betalar arvodet till den gode mannen eller förvaltaren. Av utbetalda arvoden har Hultsfreds kommun svarat för 34 procent. Huvudmännen (den som har god man eller förvaltare) har betalat 66 procent. Förmögenheten som organisationen ansvarar för uppgick vid årsskiftet till 240,7 mnkr. Verksamhet Kommunerna Högsby, Hultsfred, Mönsterås och Oskarshamn samverkar inom överförmyndarverksamheten. Målet med samverkan är minskad sårbarhet, ökad tillgänglighet och säkerställande av kompetens. Verksamheten drivs från ett gemensamt kontor i Högsby. Var och en av de samverkande kommunerna har valt en egen överförmyndare. Överförmyndarna har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det gemensamma kontoret. Organisationen omfattar 5,25 heltidstjänster för handläggning, administration och arbetsledning. Antalet ärenden uppgick vid årsskiftet till 822 (jmf : 764). Antalet inkomna ärenden under året uppgick till 272. Skillnaden mellan inkomna ärenden och ökningen består av avslutade ärenden samt ärenden som utmynnat i mindre ingripande åtgärder. Antalet granskade års-, del- och slutredovisningar uppgår till 725. Alla ställföreträdare är inte redovisningsskyldiga. Årets verksamhet har förutom ordinarie tillsyn och granskning till stor del bestått av information till gode män, förvaltare, socialtjänst, banker och övriga myndigheter. Organisationens måldokument har reviderats under året. Utbildning av gode män och förvaltare genomfördes i oktober genom länssamarbete. Den av Högsby och Mönsterås framtagna handboken för gode män och förvaltare har reviderats. Fler kommuner har ställt sig bakom handboken och den gäller nu för Kalmar läns, Uppvidinge, Kinda, Åtvidaberg, Ydre, Halmstad, Laholm, Hylte, Järfälla och Sundbybergs kommuner. Överförmyndaren står under tillsyn av Länsstyrelsen. Överförmyndarna i Kalmar län står under tillsyn av länsstyrelsen i Östergötland. Förutom tillsyn genom inlämnande av den årliga skriftliga redogörelsen, har länsstyrelsen gjort tillsynsbesök under våren. Tillsynen föranledde ingen kritik. Utveckling/framtid Senare års förändrade lagstiftning har påverkat överförmyndarens arbete inom flera områden. Förändringarna innebär främst att fler arbetsuppgifter tillkommer men också ett ökat krav på kompetens inom olika specialområden. Kraven på gode män och förvaltare ökar i det alltmer komplexa samhället. Det är därför viktigt för kvaliteten i verksamheten att handläggarna och ställföreträdarna håller sig uppdaterade och får adekvat kompetensförsörjning både vad gäller utbildning och litteratur. Kontinuerlig bevakning av domar i högre instans krävs för kännedom om gällande rättspraxis. Arbetsområdet god man för ensamkommande barn är en relativt ny arbetsuppgift, som jämförelsevis, är ständigt återkommande och mer arbetskrävande. Förändring i lagstiftningen innebär att barn anvisas till samtliga kommuner. Kommunerna Högsby och Hultsfred har under året tecknat avtal med Migrationsverket, vilket innebär att samtliga kommuner i samverkansorganisationen kommer att ha boenden för ensamkommande barn. Vi ska verka för utökat länssamarbete kring dessa frågor. Ärendena har de senaste åren tenderat att bli tyngre och svårare att hantera. Överförmyndarens arbetsområde har kommit närmare socialtjänstens. Vi kommer att verka för fortsatt samarbete för en helhetssyn kring individen. Behovet av information är stort och vi fortsätter därför att prioritera informationsträffar på institutioner och i de olika personalgrupperna. Informationskvällar och utbildning för gode män och förvaltare kommer att genomföras. Kommunerna i Kalmar län planerar att under 2015 sam- 52