Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson

Transkript

1 Ekonomiskt bistånd Handläggarfrågor Nils Allan Danielsson 15 december 2017 Folkets hus i Karlskoga Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Handläggning av överklaganden Att ändra gynnande beslut Återkrav av bistånd EES-medborgare Gränsdragningsfrågor mellan kommuner Personer med beroendeproblematik Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com

2

3 Innehåll RÄTTSSÄKERHET... 1 Legalitet, objektivitet, offentlighet, beslut inom rimlig tid, överklagbarhet... 1 Socialens roll i dagens samhälle?... 2 Rättvisa... 3 DOKUMENTATION... 4 Socialtjänstlagen: ska dokumenteras... 4 Förvaltningslagen: kommunikationsskyldighet... 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat... 5 Varför ska allt dokumenteras?... 5 Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre)... 5 Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling... 5 Journal, lätt att följa ärendet, handläggningen... 6 Några saker som ska vara med... 6 Tre villkor för rätt till bistånd... 7 Skälig levnadsnivå tre kategorier... 7 ÖVERKLAGNINGAR Förvaltningslagen: tre veckors överklagningstid Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Vi ska inte avvisa ett överklagande bara för att den inte är juridiskt korrekt Ställs krav på bilförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Det är situationen vid beslutsfattandet som gäller Verkställa domen eller begära inhibition (Överkurs: förvaltningsprocesslagen 29 ) ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Förbiseendefel + ändring innan beslutet är meddelat Om beslutet bygger på inlämnade felaktiga uppgifter Om sökanden borde förstått att det är fel? Återkallelseförbehåll Ska stå i beslutet Inte ok att ändra i återkallelseförbehållet Vi kan inte helt plötsligt, utan att informera sökanden, ändra villkoren för bistånd 17 Beslut att inte verkställa beslut på grund av återkallelseförbehåll ska vara överklagbart Kvittning inte tillåtet Beviljat bistånd till decemberumgänge med barn kunde inte räknas med som inkomst för januari... 18

4 Bistånd till SL-kort i juni, kunde inte räknas med som inkomst för juli Några (enligt mig) konstiga kammarrättsdomar Psykisk sjuk lånade pengar till mat, skulle spara dem tre månader??? Sökande, som i present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn, skulle sparat en veckas norm av tidigare beviljat bistånd??? Stjäla sin väns pengar????? Kan vi dra på kommande bistånd sådant som sökanden skulle redovisat tidigare månader? Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD-dom om normöverskott Kronofogden sköter utmätning/införsel ÅTERBETALNING Inget låneinstitut Formella krav för att kräva tillbaka enligt SoL 9kap Kräva tillbaka vid utbetalning av skatteåterbäring från tidigare år? Sökanden hade oväntat fått semesterersättning innan biståndet utbetalades Sökanden fått information om framställan/begäran, men inte Försäkringskassan.. 27 Lämna fordran till fogden utan att få fordran fastställd av förvaltningsrätten? SoL om delegation att föra talan om återkrav Utredningsskyldighet Kan de som har utmätning betala av sitt förbehållsbelopp? Sökanden hör inte av sig EES-MEDBORGARE Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling Utlänningslagen 3 a kap: Fyra kategorier + familjemedlemmar Anställda Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Anställningen ska inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Arbetssökande Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Ingen sex-månadersgräns för arbetssökande EES-medborgare Ny bedömning och beslut varje månad Självförsörjande, inklusive studerande Familjemedlemmar Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt Månatliga pengaöverföringar visade på beroende Att behålla uppehållsrätt i vissa fall Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt... 38

5 EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes Miste SFI-plats på grund av flytt Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men Flytt från Gällivare till Pajala var OK Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok Flytt från Umeå till Gävle var Ok Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Övernattar hos vän i grannkommun Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Placeringskommun behåller ansvaret Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Ärenden gällande enbart försörjningsstöd Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande! PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK Socialtjänstlagen SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs Kontentan av detta: inte krav på behandling Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Inte använda biståndet till annat Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Inte alltid rätt till matpengar Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal... 57

6

7 RÄTTSSÄKERHET Jag tror inte att det finns någon klart, av alla accepterad definition av rättssäkerhet. Ordet "förutsägbarhet" brukar ofta användas och jag tror att nedanstående punkter har bäring för vår verksamhet och kan kanske stötta oss om vi behöver argumentera för att vår verksamhet måste följa de lagar och bestämmelser som finns. Legalitet, objektivitet, offentlighet, beslut inom rimlig tid, överklagbarhet Legalitet. Den offentliga makten utövas under lagarna, regeringsformen 1 kap 1. Objektivitet. Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet, regeringsformen 1 kap 9. Offentlighet. Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar, tryckfrihetsförordningen 2 kap 1, socialtjänstlagen 11 kap 5, förvaltningslagen 4, 16 och 17. Beslut inom rimlig tid. Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den 1

8 enskilde att ha med den att göra, förvaltningslagen 7. Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden, socialtjänstlagen 11 kap 1. Överklagbart. Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, socialtjänstlagen 16 kap 3. Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten, kommunallagen 10 kap 1. Socialens roll i dagens samhälle? Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? 2

9 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Ett integrerande samhälle... Rättvisa Redan de gamla grekerna, med Aristoteles i spetsen, insåg att rättvisa var en förutsättning för att demokratin ska fungera, för att makthavarna/myndigheter ska accepteras. Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla". Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 3

10 DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: ska dokumenteras 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Förvaltningslagen: kommunikationsskyldighet Anteckning av uppgifter 15 Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen.* 4

11 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen.* 20 Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis 1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, 2. om.. Men enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2014:5) om dokumentation så skall beslut motiveras, 5 kap 14! * OSL 10 kap 3 :...En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Socialstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) konkretiserat vad som ska dokumenteras. Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Det ska vara lätt att se vad den sökande vill ha, hur vi har bedömt behov och förmåga, vad vi har bestämt, skälen till beslut och vilken lagparagraf vi stöder oss på, 5 kap i föreskrifterna SOSFS 2014:5. Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling I föreskrifterna betonas vikten av att det klart står vilka mål som våra beslut har och hur besluten ska följas upp och utvärderas. Det kan vid handläggningen av ekonomiskt 5

12 bistånd vara särskilt viktigt när det ställs krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. Journal, lätt att följa ärendet, handläggningen Det kan eventuellt, vid något tillfälle, kanske vara så att vi efter en tid har glömt bort hur vi resonerat när vi tog tidigare beslut, vilka speciella omständigheter som är viktiga i det enskilda ärendet. Då är det viktigt att ha en väl fungerande journalföring. Och naturligtvis även vid oplanerade (och planerade) handläggarbyten. Några saker som ska vara med Det känns tämligen självklart att vi ska skriva ner vad sökanden vill, hur vi bedömt ansökan, vad vi har för grund för vår bedömning (såväl lagrum som faktiska omständigheter), slutliga beslut och att vi daterar och signerar det vi skriver och att vi ska försöka fatta oss kort, men tydligt. Det är dock svårt att lära sig vilka uppgifter kan ha betydelse för beslutet. Lyckligtvis lär vi oss så småningom av erfarenhet att göra tämligen säkra bedömningar om vad som kan vara av betydelse. 6

13 Tre villkor för rätt till bistånd Skälig levnadsnivå tre kategorier 7

14 I Socialstyrelsens föreskrifter nämns några konkreta saker som ska vara med, bland annat: om det i ärendet gjorts en Lex Sarah-rapport eller en polisanmälan; hur vi kommunicerat information som kommit från annan och som har betydelse för beslutet; förvaltningslagen 17 om den enskilde gett samtycke till att vi kontaktar andra och varför vi ska ta den kontakten; när, vem och med vilket underlag en förhandsbedömning lett fram till att (inte) inleda ärende (exv inkomna meddelanden från elbolag och hyresvärdar) om ställföreträdare, ombud, biträde och/eller tolk varit med; hantering av överklagan, exempelvis när den skickats vidare till förvaltningsdomstolen; 8

15 Plankat känsliga uppgifter från tidigare utredning + "utplånat" uppgifter ur journal. Handläggaren hade i ett ekonomiärende tagit med känsliga uppgifter (om våldtäkt och drogmissbruk gällande den ena av de sökande) från en gammal utredning. Detta skulle inte gjorts och absolut inte utan att prata med sökanden. Förvaltningen hade senare tagit bort uppgifterna från journalen, vilket enligt JO stämmer överens med bestämmelserna i PuL. När sådan behandling äger rum ska bl.a. de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter som följer av 9 första stycket a i PuL beaktas. De personuppgifter som behandlas ska således vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen (e) och fler personuppgifter ska inte behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (f). Enligt 28 PuL (jfr 9 lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten) är den personuppgiftsansvarige, i detta fall nämnden (jfr 11 förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten), skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med PuL. JO Beslutsdatum: Diarienummer: PERSONUPPGIFTSLAGEN Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in Rättelse 28 Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. 9

16 ÖVERKLAGNINGAR Förvaltningslagen: tre veckors överklagningstid Överklagande (22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.) Hur beslut överklagas 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. 24 Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 10

17 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. Omprövning av beslut 27 Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. 28 Ett överklagande av en myndighets beslut förfaller, om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24. Inhibition 29 En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla. Överklagande av avvisningsbeslut 30 Har en skrivelse med överklagande avvisats på grund av att den har kommit in för sent, får avvisningsbeslutet överklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter överklagande prövats av en högre instans, får den högre instansens beslut i frågan inte överklagas. 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Exempel: Sökanden har inte lämnat in kontoutdrag och fått avslag: medverkar inte i utredningen. Tillsammans med överklagan lämnas även de efterfrågade kontoutdragen, som visar att sökanden har pengar på banken. Motiveringen till det överklagade beslutet, avslag på grund av att sökanden inte lämnat in erforderliga uppgifter, är då inte längre hållbart. Däremot ser vi att sökandes behov kan (har kunnat?) tillgodoses med egna medel, det vill säga att sökanden får fortfarande avslag, men med en ny motivering. Eftersom sökanden inte får det den sökt om, så gäller överklagan för det nya beslutet, det vill säga att den sökande behöver inte överklaga det nya beslutet, Fl

18 Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Exempel: Överklagan kommer in fyra veckor efter att vi skickat beslutet. Överklagningstiden börjar löpa när sökanden tagit del av beslutet, Fl 23. Därför måste vi ta reda på när sökanden fick beslutet. Ett beslut att avvisa en överklagan är överklagbart, Fl 30. Märk: Vi har tre veckor på oss att överklaga beslutet efter det att det togs. Sökanden ska kunna räkna ut vilken dag överklagningstiden går ut, det vill säga när domen träder i laga kraft. Om ansvarig handläggare av någon anledning får domen sent, så är det inte en möjlighet att förlänga överklagningstiden, Fl 23. Vi ska inte avvisa ett överklagande bara för att den inte är juridiskt korrekt En tandläkare överklagar att hens patient inte får bistånd till att betala behandlingen. Sökandes pappa överklagar att dottern inte fått bistånd till hyra. Sökande överklagar att det tagit lång tid med att få beslut. Vi ska bara pröva om överklagan kommit in i rätt tid, förvaltningslagen (Fl) 24. Vi får avvisa den om den inkommit försent, i annat fall ska vi skicka den till förvaltningsrätten som gör den juridiska bedömningen, Fl 25. Ställs krav på bilförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart I vissa fall, när det har en rättslig påverkan för den enskilde, är denna information överklagbar, Regeringsrättens årsbok 2007, referat 7 (förkortat: RÅ 2007, ref 7) och JO-beslut 14 september 2009, diarienummer Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Sökanden skickar in en elräkning tillsammans med ansökan. 12

19 Sökanden säger att hen vill ha någon annanstans att bo. JO-beslut 12 september 2012, diarienummer Det är situationen vid beslutsfattandet som gäller Socialnämnden hade i sitt yttrande till kammarrätten påpekat att situationen för sökanden/klaganden hade löst sig eftersom den innan kammarrätten avgjort ärendet fått retroaktivt bostadsbidrag och på så vis själv kunde klara sin situation. Detta var inte ett hållbart avslagsargument. Kammarrätten i Jönköping 7 april 2016, mål nr Verkställa domen eller begära inhibition Om förvaltningsrätten tycker att den enskilde ska beviljas bistånd, så gäller detta omedelbart, socialtjänstlagen 16 kap 3. Om vi av någon anledning inte tycker att förvaltningsrätten har rätt och vi vill (exempelvis för att det rör sig om mycket pengar) få det prövat av kammarrätten innan vi verkställer förvaltningsrättens dom, ska vi begära inhibition hos kammarrätten, Fl 29. Om kammarrätten beviljar inhibition, behöver vi inte verkställa förvaltningsrättens dom innan kammarrätten har prövat ärendet. (Överkurs: förvaltningsprocesslagen 29 ) Reformatio in pejus inte ok: klaganden kan inte få det sämre pga sin överklagan, HFD 2013 ref 1 (om vapeninlösen). Påhittat exempel Sökanden har en bil som vi värderar till kronor, vilket enligt vår måttstock för vad som är en skälig levnadsnivå för sökanden, ska räcka i tre månader. Sökanden anser att bilen bara är värd kronor, överklagar vår information/värdering/beslut och yrkar på att bilförsäljningen bara ska medräknas som två månaders försörjning. Förvaltningsrätten tycker att frågan inte är tillräckligt utredd och återförvisar ärendet till soc som ska komplettera utredningen med en bilförsäljares värdering av sökandes bil. OM värderingsmannen kommer fram till att bilen kan säljas för kronor, så gäller reformatio in pejus och vårt ursprungliga beslut står kvar. OM värderingsmannen kommer fram till att bilen kan säljas för högst kronor måste vi, som jag ser det, vara socialarbetare och följa SoL... eventuellt efter en second opinion... Reformatio in melius ok om det finns särskilda skäl: rätten kan om det finns särskilda skäl besluta bättre än vad den klagande yrkat. Kammarrätten i Sundsvall 18 december 2014, mål nr ansåg inte detta var tillämpligt när överklagan gällde avgift för omsorg och service och förvaltningsrätten ansåg att hyreskostnaden skulle sänkas. Däremot verkade samma kammarrätt tycka att det var tillämpligt att använda när sökanden/klaganden yrkat att intäkter av möbelförsäljning inte skulle tas med som inkomst, vilket kammarrätten höll med om (att det inte skulle räknas med) plus att de tyckte att inte heller inkomst från tidigare månader skulle tas med som inkomst, vilket enligt domen, inte varit något som klaganden hade tagit upp/yrkat på, KR Sundsvall 3 oktober 2016, mål nr Så vitt jag ser ger inte kammarrätten någon förklaring till sitt ställningstagande, men det kan vara så att de i domen missat att ta med klagandes yrkande - vilket i och för sig åxå skulle vara konstigt. 13

20 ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Nya förvaltningalgaen träder i kraft 1 juli

21 Förbiseendefel + ändring innan beslutet är meddelat Enligt 26 FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknade fel i beslutet. Denna bestämmelse ska enligt 11 kap. 8 SoL tillämpas i alla ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. Möjligheten att rätta s.k. förbiseendefel enligt 26 FL gäller både fel som gjorts av myndigheten själv och fel som orsakats av någon annan. Som exempel på förbiseendefel kan nämnas felaktiga summeringar, stavfel på namn eller att en del av texten i ett beslut har fallit bort på grund av ett tekniskt problem. Däremot ger bestämmelsen inte myndigheten rätt att ändra i ett beslut på grund av brister i en utredning eller en felaktig bedömning. Innan rättelse sker i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild ska myndigheten ge den som är part i ärendet möjlighet att yttra sig om det inte är obehövligt. För att en rättelse enligt 26 FL ska kunna göras krävs att beslutet är meddelat, vilket innebär att det ska vara expedierat eller på annat sätt ha fått sin slutliga form. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen som reglerar om ett beslut kan ändras före den tidpunkten. Om beslutet inte är meddelat anses enligt praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut. Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, sidan 170. (I nya förvaltningslagen finns motsvarande bestämmelser i 36, Min markering) Om beslutet bygger på inlämnade felaktiga uppgifter Sökanden ska kunna lita på oss och har vi beslutat att någon ska få bistånd så gäller som regel det även om vi kommer på att vi gjort fel. Men det gäller inte om beslutet bygger på att sökanden lämnat in fel uppgifter eller att vi i beslutet tagit/skrivit med ett återkallelseförbehåll, som tydliggör vad som ska gälla för att biståndet betalas/inte betalas ut, RÅ 2000 ref 16, JO 2003/04, dnr sid 240. (Ett gynnande beslut kan även ändras av säkerhetsskäl, men jag har inte stött på att det någon gång varit aktuellt när det gäller beslut om ekonomiskt bistånd. Kanske om det är uppenbart att sökanden skulle droga ihjäl sig om hen fick biståndet, men då torde det vara aktuellt med andra åtgärder?) Om sökanden borde förstått att det är fel? Jag har inte hittat någon dom, lagparagraf, JO-uttalande eller annat som klart och tydligt säger att vi kan ändra beslutet om det uppenbarligen är fel och sökanden borde förstå det. Men jag antar att vi då kan ta tillbaka, eller inte verkställa, det eftersom vi enligt SoL 9 kap 1 kan kräva tillbaka felaktigt utbetalda pengar om sökanden borde förstått att det är fel? 15

22 Återkallelseförbehåll Ska stå i beslutet Ärendet gällde om bistånd kunde krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster. Nämnden hade tagit ett rambeslut för juli och augusti, men ansåg att hen skulle betala tillbaka i och med att hen fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav och biståndet kunde inte krävas tillbaka, JO 2003/04, dnr sid 240. Inte ok att ändra i återkallelseförbehållet Socialnämnden beviljade 400 kronor/månad extra i bistånd till mat eftersom sökanden inte kunde laga mat själv. Efter ett par år ändrade de på detta eftersom de bland annat tyckte att sökanden kunde laga mat i mikro eller erbjudas rehabiliteringsinsatser. Kammarrätten: Av utredningen i målet framgår att socialnämnden den 3 januari 2008 beslutade att bevilja NN utökad matnorm med 480 kr i månaden. I motiveringen till beslutet angavs att NN hade svårt att laga mat själv till följd aven hjärnskada, varför extra bistånd till mat skulle utgå för sex dagar per vecka. Vidare angavs att antalet dagar skulle förändras utifrån NN ökade förmåga att laga mat framöver. Förändringen skulle ske efter samråd med hens läkare och terapeut. Socialnämndens beslut den 3 januari 2008 är ett gynnande förvaltningsbeslut. Beslutet är inte tidsbegränsat. Det finns inte några bestämmelser som reglerar en myndighets rätt att ändra ett gynnande förvaltningsbeslut som gäller ekonomiskt bistånd till en enskild person. Enligt allmänna rättsprinciper anses ett gynnande beslut kunna ändras om beslutet försetts med ett återkallelseförbehåll, om tvingande säkerhetsskäl - såsom exempelvis då fara annars föreligger för människors liv och hälsa påfordrar en omedelbar återkallelse eller om den enskilde har utverkat beslutet genom vilseledande uppgifter. När ett beslut avser fortlöpande bistånd utan tidsbegränsning kan skälen för omprövning vara så starka exempelvis om biståndsbehovet väsentligt förändras - att ett absolut förbud mot omprövning på grund av ändrade förhållanden inte bör uppställas (jfr RÅ 2000 ref. 16). 16

23 Av utredningen i målet framgår att NN:s förmåga att laga mat inte har förbättrats sedan det gynnande beslutet fattades den 3 januari Behovet tillgodoses inte heller på annat sätt. Det har inte heller i övrigt framkommit att förutsättningar för ändring av ett gynnande beslut föreligger. NN har därmed rätt till bistånd utöver norm till kostnader för mat för april månad 2010 med det yrkade beloppet 400 kr. Överklagandet ska således bifallas. Jönköping 28 oktober 2010, mål nr Vi kan inte helt plötsligt, utan att informera sökanden, ändra villkoren för bistånd Såsom stadsdelsnämnden har anfört kan ogiltig frånvaro från SFI-undervisning medföra en rätt för nämnden att göra avdrag från försörjningsstödet. NN har i länsrätten uppgett att deras tidigare socialsekreterare sagt att det inte gör något om man är borta ungefär fyra gånger från SFI-studierna. Hon har vidare uppgett att hennes make vill sköta sina studier och delta vid alla tillfällen men att han har svår migrän. Enligt NN har biståndet inte tidigare reducerats när maken varit borta. Av handlingarna framgår att mannen under perioden varit frånvarande från undervisningen vid ett antal tillfällen per månad utan att det såvitt framkommit har påverkat senare utbetalningar av försörjningsstöd. Såvitt utredningen visar har makarna inte heller informerats om att utevaro på grund av sjukdom utan läkarintyg kan medföra reducering av biståndet. På grund av det anförda finner kammarrätten i likhet med länsrätten att någon reducering av biståndet för augusti månad 2004 inte skall ske. Överklagandet skall därför avslås. Kammarrätten i Stockholm 19 januari 2005, mål nr Beslut att inte verkställa beslut på grund av återkallelseförbehåll ska vara överklagbart Socialnämnden hade beviljat bistånd för en månad, men bara betalat ut en del och skulle betala resten när/om sökanden deltog i den praktik hen var anvisad. JO tyckte att detta var tydligt i beslutet, men betonade att det i de fall som ett återkallelseförbehåll resulterar i att ett gynnande beslut inte verkställs, det vill säga att den sökande inte för de pengar det beslutats om, var viktigt att sökanden får ett överklagbart avslagsbeslut, JO 2005/06, dnr sid 287. (Det vanliga i liknande situationer kanske är att bevilja bistånd exempelvis för kortare tid och tala om att om du går på praktiken så får du även för resten av månaden. Även i dessa fall skall sökanden ha avslagsbeslut på det den söker och inte får, det vill säga resten av månaden om det är det som sökanden ansökt om.) 17

24 Kvittning inte tillåtet Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att vi inte får tillämpa kvittning, det vill säga att vi får inte korrigera ett fel vi gjort en månad, eller ändra ett beviljat bistånd för en månad, genom att nästa månad minska sökandes bistånd så att hen den månaden inte får en skälig levnadsnivå. Beviljat bistånd till decemberumgänge med barn kunde inte räknas med som inkomst för januari I målet är utrett att NN beviljats ett ekonomiskt bistånd om 938 kr avseende kostnader som skulle uppkomma under ett umgänge med hens dotter. Det är vidare utrett att kostnaderna i fråga inte uppstod. En socialnämnd kan i en sådan situation återkräva beloppet genom en frivillig uppgörelse med sökanden. Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan nämnden antingen väcka talan om förutsättningar föreligger för detta eller efterge ersättningsskyldigheten. Det finns inte något utrymme för en korrigering eller kvittning av det slag som är aktuellt i målet. Överklagandet ska således avslås. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref 18, 26 april 2013, mål nr ) Bistånd till SL-kort i juni, kunde inte räknas med som inkomst för juli Sökanden och nämnden var oense om när sökanden köpt, eller börjat använda, sommarkortet. Men kammarrätten gick på ovanstående dom från Högsta förvaltningsdomstolen, och sa att det som var bistånd för juni inte kunde anses täcka behov i juli, Kammarrätten i Stockholm, 19 maj 2016, mål nr

25 Några (enligt mig) konstiga kammarrättsdomar Psykisk sjuk lånade pengar till mat, skulle spara dem tre månader??? Sökanden hade en schizoaffektiv sjukdom med maniska och psykotiska symptom, vilket gjorde att hen enligt läkarintyg inte kunde ta ansvar för eller förstå konsekvenserna av sina handlingar. Hen hade en period innan hen var inlagd på psykiatrisk slutenvård köpt smycke för sitt bistånd och inte haft pengar till mat. För att ha pengar till mat lånade hen tusen kronor, som sattes in på hens konto i början av maj. Insättningen upptäcktes av soc i juli, som därför minskade hens bistånd för augusti med motivering att hen skulle planerat sin ekonomi, så att hen haft pengarna kvar att klara sig på i augusti! Förvaltningsrätten tyckte också att det var rätt att räkna med insättningen när biståndet skulle bestämmas för augusti! Kammarrätten skriver att Av praxis framgår att bidragssökande som tidigare erhållit bistånd är skyldig att planera sin ekonomi. Uppkommer ett normöverskott under en månad föreligger i princip en skyldighet att spara detta överskott till nästföljande månad. Det förhållande att NN under en begränsad tid haft nedsatt förmåga att planera sin ekonomi medför ingen annan bedömning. Ett kammarrättsråd hade skiljaktig mening och hänvisade till ovannämnda dom (HFD 2013 ref 18) som säger att kvittning inte är tillåtet. Däremot var det ingen skiljaktig mening vad gäller att insättningen skulle räknats med. Kammarrätten i Stockholm 7 april 2015, mål nr Så vitt jag ser finns det ingenstans i domen någon förklaring till att kammarrätten tyckte att det i detta fall var ok att ett par månader i efterhand räkna med insättningen, när HFD sagt att det inte var ok att nästkommande månad räkna med en insättning även om den kom från socialtjänsten som bistånd till kostnader som sökanden inte haft. Sökandes beskrivning, inklusive läkarintyg, ifrågasätts inte, men av praxis framgår att man är skyldig att planera sin ekonomi!?! Sökande, som i present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn, skulle sparat en veckas norm av tidigare beviljat bistånd??? Nämnden hade avslagit för hela månaden, pga att de varit utomlands en vecka. Kammarrätten: Mot bakgrund av det ovan anförda kan det inte sägas framgå att NN genom att vara utomlands försenat familjens möjligheter att bli självförsörjande. Det finns inte heller uppgifter i utredningen som visar att NN under den tid hen befann sig utomlands skulle ha fått del av olika rehabiliteringsinsatser och därigenom ha blivit i stånd att bidra till familjens försörjning. Med hänsyn härtill har familjen haft rätt till försörjningsstöd för juli NN får genom den utlandsresa hen blivit bjuden på anses ha fått sina egna och två av barnens behov tillgodosedda på annat sätt under tiden juni På så sätt har en inbesparad kostnad uppstått i juni 2012 som ska beaktas vid beräkningen av försörjningsstödet för den efterföljande månaden. Med hänsyn härtill ska från försörjningsstödet för juli 2012 avräknas ett belopp motsvarande en vecka för NN och två av barnen. Kammarrätten i Jönköping, 6 maj 2013, mål nr

26 Stjäla sin väns pengar????? Förvaltningsrätten: NN har uppgett att de insättningar som beaktats har avsett betalning av en persons skulder och att hen har agerat mellanhand. Hens uppgifter om detta bevisar dock inte att hen inte har kunnat förfoga över de pengar som satts in på hens konto. Det finns därför generellt sett skäl att beakta insättningarna som inkomst vid biståndsberäkningen. Kammarrätten höll med vid normberäkningen beaktas sådana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till. Av utredningen framgår inte något annat än att de aktuella insättningarna har varit disponibla för NN. Det vill säga att det spelar ingen roll vems pengar är det är förfogandet och varit disponibla som är avgörande: Vännen glömt plånboken på sökandes köksbord, pengar finns till sökandes förfogande/disponibla?? Kammarrätten skriver att eftersom de aktuella insättningarna inte har beaktats för någon tidigare period anser kammarrätten att nämnden har haft fog för att räkna med de aktuella insättningarna som inkomst. Ingen förklaring varför HFD-domen 2013 ref 18 inte skulle gälla :-( KR i Göteborg 20 januari 2017, mål nr Jag tycker inte att det är rätt att kräva att sökanden ska stjäla sin väns pengar, även om de funnits på sökandes konto! Därför tycker jag att sådana här uppgifter ska utredas för att få fram om det stämmer att det är någon annans pengar! (Jag tycker även att resonemanget om att studielån inte ska räknas som inkomst för juni eftersom de är avsedda för terminen, skulle kunna användas när det gäller andra lån: de ska kunna användas till det de är avsett för. Varför ska CSN-inkomster särbehandlas??) Brottsbalken 10 kap 4 Den som i annat fall än som anges i 1, 2 eller 3 vidtar åtgärd med egendom, som han eller hon har i besittning men till vilken ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller annars tillkommer någon annan, varigenom egendomen frånhänds den andre eller denne på annat sätt berövas sin rätt, döms för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst ett år. Kan vi dra på kommande bistånd sådant som sökanden skulle redovisat tidigare månader? Nej, inte när det gällde inkomster/tillgångar som inte redovisats i maj/juni och ansökan gällde september, tyckte Kammarrätten i Göteborg, 8 februari 2012, mål nr Ja, när det gällde inkomster i augusti som inte redovisats och ansökan gällde november, tyckte Kammarrätten i Stockholm 31 oktober 2011, mål nr Min kommentar: Socialtjänsten har ingen straffande uppgift. Kronofogden är den som i samhället sköter utmätning. Som regel ligger riksnormen under det normalbelopp som kronofogden anser vara nödvändigt att ha kvar att leva på. Att vi skulle använda vår makt, så att sökanden, genom vår "kvittning", skulle tvingas leva under gränsen för skälig levnadsnivå för att den tidigare inte fyllt i korrekta uppgifter tycker jag verkar väldigt konstigt. Däremot kan det bli fråga om bidragsbrott och anmälan om detta. Därför delar jag Kammarrätten i Göteborgs uppfattning.) 20

27 Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD-dom om normöverskott De som vet om att de antagligen inte har några inkomster under den närmaste tiden har ett ansvar att planera sin ekonomi så att pengarna räcker så länge som möjligt. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att det krävs särskilda skäl för att mer än tre månader räkna med inkomster/tillgångar som redan förbrukats i. 1 Det vill säga att en persons rätt till ekonomiskt bistånd för juni påverkas som regel inte av inkomster denne haft och förbrukat i februari, HFD 14 juni 2017, mål nr Om sökanden inte tidigare haft ekonomiskt bistånd kan det vara svårt att veta vad vi (samhället) anser nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, medan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd troligtvis är medvetna om vad som anses nödvändigt och vad vi anser möjligt att spara till kommande behov. Eftersom det finns många kostnader som inte täcks av riksnormen kan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd ha större behov att med sina inkomster/tillgångar köpa saker som de som tidigare haft högre egna inkomster kunnat köpa när de haft dessa inkomster. 2 Kronofogden sköter utmätning/införsel I kronofogdens förbehållsbelopp ingår dels boendekostnad, dels ett belopp som ska täcka vanliga levnadsomkostnader. Bland annat mat, kläder, hygien, telefon, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov. Det beloppet kallas normalbelopp och varierar beroende på familjesituation. Till exempel tillägg för barn. Varje år publiceras föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp med mera och för 2017 är normalbeloppet kronor för en ensamstående vuxen kronor för sammanlevande makar eller sambor kronor för barn till och med 6 år kronor för barn 7 år eller äldre (vår riksnorm för år= kr, vilket kan göra att hushåll kommer under norm pga införsel från kfm!) (Förr kallades detta existensminimum och) detta är den minsta summa som den som av någon anledning är skyldig någon pengar ska ha kvar för att klara sig - även om den är skyldig många miljoner kronor för de grövsta tänkbara brott, även värre än bidragsbrott. 21

28 ÅTERBETALNING Inget låneinstitut Grundregeln är att den som gör så gott den kan och ändå inte får en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att lösa på annat sätt. Även om sökanden i framtiden kommer att få stora inkomster, så är detta som regel inte anledning att kräva att biståndet ska betalas tillbaka. "Att införa en generell återbetalningsskyldighet för ekonomiskt bistånd skulle ge socialtjänsten en funktion av låneinstitut, vilket enligt regeringens mening bl.a. skulle vara oförenligt med biståndets principiella funktion som en rättighet. En kravverksamhet kräver vidare alltför stora resurser för kommunerna." Socialutskottets betänkande 1996/97:SoU 18 sidan

29 Socialtjänstlagen: 9 kap Återkrav mm 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin 23

30 försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. 24

31 Formella krav för att kräva tillbaka enligt SoL 9kap 2 Det är inte tillräckligt att tala om för sökanden att biståndet ska betalas tillbaka och sedan göra en anteckning om att det är delgivet. Formkraven i SoL ska vara uppfyllda: finnas skriftligt, motiverat beslut som delgivits sökanden, Kammarrätten i Göteborg 20 januari 2010, mål nr Kräva tillbaka vid utbetalning av skatteåterbäring från tidigare år? Ok, Kammarrätten i Jönköping, 22 september 2005, mål nr

32 Om någon inte uppfyller villkoren i SoL 4 kap 1, men som beviljas bistånd ändå enligt SoL 4 kap 2 (exempelvis någon som haft inkomster att betala sin hyra med, men ändå inte gjort det och vill ha hjälp för att slippa vräkning), kan få som villkor för biståndet att det betalas tillbaka utan att det är fråga om förskott på förmån, arbetskonflikt eller yttre omständigheter. Socialtjänstlagens bestämmelser om vad som gäller för att kräva tillbaka bistånd är dock lika oavsett om det är fråga om förskott på a-kassa eller för kommunen frivilligt bistånd för att hjälpa någon att undvika akut nödläge. 26

33 Sökanden hade oväntat fått semesterersättning innan biståndet utbetalades Kammarrätten ansåg att socialtjänsten kunde kräva tillbaka biståndet när sökanden, oemotsagt, innan biståndet betalats ut fått semesterersättning som den inte tagit med som inkomst i ansökan. Sökanden hade själv ringt till soc för att få reda på hur biståndet skulle betalas tillbaka, men detta tog tid och innan betalning gjordes var pengarna slut. Sökanden hade utmätning på sin lön och ansåg att hen inte kunde betala tillbaka. Detta kommenterades inte av kammarrätten, som förpliktade sökanden att betala tillbaka biståndet. KR i Jönköping 31 januari 2017, mål nr Sökanden fått information om framställan/begäran, men inte Försäkringskassan Av journal framgick att sökanden hade fått information om att biståndet skulle betalas tillbaka när hen fick retroaktiv ersättning från Försäkringskassan. Soc missade att för några månader hos Försäkringskassan begära att de skulle skicka pengar till soc, så sökanden fick en del pengar skickade till sig som egentligen skulle skickats till socialtjänsten. Kammarrätten ansåg att de pengar som skickats felaktigt till sökanden kunde krävas tillbaka av socialtjänsten enligt SoL 9 kap 1. KR i Jönköping, 6 februari 2017, mål nr Av rättspraxis när det gäller återbetalningsskyldighet med stöd av AFL framgår att en försäkrad skäligen bör ha insett att det utbetalade beloppet varit felaktigt t.ex. när dubbla ersättningar betalats ut för samma period, ersättning för lönebortfall har utgått samtidigt som lön utbetalats eller när det skett en felräkning så att det belopp som har utbetalats har blivit mycket högt. Enligt regeringens mening kan rättspraxis beträffande tolkningen av felaktig utbetalning av socialförsäkringsförmån tjäna som vägledning för socialtjänstens beslut om återkrav av en felaktig utbetalning. Därutöver anser regeringen att när det utbetalade beloppet överstiger ett tidigare meddelat skriftligt beslut om ekonomiskt stöd bör den enskilde också skäligen ha insett att en 27

34 felaktig utbetalning gjorts. Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd som utbetalats på oriktiga grunder skall fattas av den politiska nämnd som är ansvarig för frågor om ekonomiskt stöd. Detta gäller också felaktigt utgivet ekonomiskt stöd som förorsakats av socialtjänsten. Talan om återkrav får härefter föras hos länsrätten. Prop 1996/97:124 sidan 97, mina understrykningar 28

35 Lämna fordran till fogden utan att få fordran fastställd av förvaltningsrätten? Inte Ok, JO, 12 januari 2012, dnr SoL om delegation att föra talan om återkrav Socialtjänstlagen 10 kap 4 Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 och 11 a 13 denna lag, 4 och 6, 11 första och andra styckena, 13, 14 tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1. (Min understrykning) Utredningsskyldighet Om den ersättningsskyldige säger att den inte kan betala, så är det vår sak att utreda om den kan det eller inte, Kammarrätten i Göteborg 16 augusti 2012, mål nr Vi gör då en vanlig normberäkning, RÅ 1993, not 322 (Vilket kan verka lite märkligt då det inte stämmer överens med kronofogdens förbehållsbelopp?) Kan de som har utmätning betala av sitt förbehållsbelopp? Ja, enligt Kammarrätten i Jönköping 31 januari 2017, mål nr , KR i Göteborg 2 februari 2012, mål nr och 20 maj 2009, mål nr (Min kommentar: känns lite konstigt att det skulle vara möjligt att betala skuld till oss, när kronofogden gör utmätning och tar så mycket de anser möjligt? Men med en dom från förvaltnings- eller kammarrätt, så kan vi ju ställa oss i kö hos kronofogden och se vad vi kan få - vilket jag tycker alltid borde vara möjligt så länge det ursprungliga 29

36 beslutet med villkor om återbetalning varit korrekt. Det torde vara kronofogdens sak att bevaka att inte personen genom att betala blir ur stånd att försörja sig och sin familj!?!) Sökanden hör inte av sig Om den ersättningsskyldige, trots våra försök att få kontakt, inte hör av sig får man anta, liksom i betalningsförhållande i allmänhet, att den ersättningsskyldige skulle hört av sig om den haft bristande betalningsförhållande, propositionen 1979/80:1 sidan 371. Kammarrätten i Göteborg 9 september 2016 mål nr , KR i Sundsvall 7 maj 2015, mål nr

37 EES-MEDBORGARE En av grundtankarna med Europeiska unionen är att underlätta den fria rörligheten för unionsmedborgare. Hur bidrar vi på bästa sätt till detta? Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Det betyder att vi som steg ett ska ha reda på om personen vistas här enligt rörlighetsdirektivet, det vill säga: Har personen uppehållsrätt? Om personen inte har uppehållsrätt begränsas som regel bistånd till hjälp i akut nödläge, exempelvis hjälp med hemresa om detta inte går att ordna på annat sätt, Socialstyrelsens Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare. sid Som steg två ska vi, om personen har uppehållsrätt, utreda om sökanden uppfyller socialtjänstlagens villkor för att ha rätt till bistånd. De som gör så gott de kan för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande ska ha bistånd så de klarar sig om det inte går att lösa på annat sätt. 31

38 Utlänningslagen 3 a kap: Fyra kategorier + familjemedlemmar 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EESmedborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EESmedborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 32

39 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. 4 En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3. En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 andra stycket har uppehållsrätt. Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Anställda Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Det finns inget krav på att en arbetstagare ska kunna försörja sig på sin inkomst för att ha uppehållsrätt. En musiklärare som arbetade tolv timmar i veckan ansågs uppfylla kravet på anställd och därmed ha uppehållsrätt. I ett annat rättsfall har det räckt med tio timmar i veckan. Prop 2005/06:77 Genomförande av EG-direktivet om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, på sidan 183 (å framåt) Anställningen ska inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Det avgörande är inte om det rör sig om ett lågavlönat deltidsarbete. Det är inte heller nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst. Det avgörande är att det utförda arbetet inte framstår som så ringa att det i praktiken är av helt marginell betydelse. KR i Göteborgs dom 11 juni 2010, mål nr

40 Arbetssökande Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Vi ska alltså utreda om den sökande har "en verklig möjlighet att få en anställning". Detta beror dels på den enskildes förutsättningar, dels på den lokala arbetsmarknaden. Personliga förutsättningar: språk, specialkunskaper, kontakter, hur väl genomtänkt/planerat? Lokala arbetsmarknaden: Arbetsförmedlingens bedömning, har de någon möjlighet att komma med en kvalificerad gissning hur lång tid det kan antas ta innan sökanden har en anställning? Finns tänkbara jobb? Finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande? Ur Antonissendomen: kan en tidsfrist på sex månader --- inte anses otillräcklig för att ge de berörda personerna möjlighet att, i värdlandet, informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och en sådan tidsfrist inskränker således inte den ändamålsenliga verkan av principen om fri rörlighet. Jag tycker att det är väldigt märkligt om EGdomstolens dom i Antonissen-situationen, ska användas som mått för utredningstiden för att kunna se om någon "har en verklig möjlighet att få en anställning"!!?! Domen säger att det under 1980-talet var OK för Storbritannien att ha en maxgräns på sex månader. Lämplig minimigräns på 2010-talet?? Ingen sex-månadersgräns för arbetssökande EES-medborgare Sex månader enligt Antonissendomen (EG-domstolen, mål C-292/89, handlade om Storbritanniens tidsgräns [att arbetssökande fick vistas i landet upp till sex månader] var förenligt med den fria rörligheten) från åttitalet eller jämföra med a-kassans tre månader gällande 2017? Sökanden, som var EES-medborgare, hade varit i Sverige i fyra månader men bedömdes inte ha någon verklig möjlighet att få anställning. Men förvaltningsrätten tyckte, med hänvisning till Antonissen-domen att arbetssökande automatiskt har uppehållsrätt under sex månader. Kammarrätten tyckte däremot att sökanden inte hade någon verklig möjlighet att få anställning eftersom hen inte omgående anvisats något jobb av af, inte hade någon utbildning, hade ytterst begränsade kunskaper i svenska och engelska och hade begränsad arbetslivserfarenhet. Att hen sålde tidningen "Faktum" gjorde inte att 34

41 hen hade uppehållsrätt som anställd. Därför saknade hen uppehållsrätt och var bara berättigad till bistånd i akut nödläge. Kammarrätten i Göteborg 13 april 2015, mål nr Kammarrätten i Stockholm anser i dom 3 juni 2016 (mål nr ) att en arbetssökande EES-medborgare inte automatiskt har sex månader på sig att söka jobb efter att på eget initiativ avslutat anställning. Kan det antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete? (Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110) Ny bedömning och beslut varje månad Oavsett hur vi bedömer verklig möjlighet att få en anställning är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig chans att den får en anställning. Självförsörjande, inklusive studerande Som regel är det inte aktuellt med ansökningar från denna grupp, men att de vid enstaka tillfällen är i behov av bistånd innebär inte att de automatiskt blir av med sin uppehållsrätt. Det kan exempelvis vara i akut nödläge på grund av bankstrul (då det torde vara aktuellt med villkor om återbetalning). Familjemedlemmar Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt NN:s svärson hade uppehållsrätt som arbetstagare (primär uppehållsrätt). Därmed hade NN:s dotter uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt). NN kunde visa att hon ingått i samma hushåll som dottern. Däremot fanns inget intyg på att svärsonen ingått i samma hushåll. Detta gjorde att NN inte hade uppehållsrätt. HFD 14 juni 2016, mål nr Månatliga pengaöverföringar visade på beroende 26-åringen hade från sin mor och dennes man fått månatliga insättningar på sitt konto, vilket visade att hen var beroende av föräldern. Om hen hade möjlighet att försörja sig själv utan insättningarna behövde inte utredas eftersom det saknade betydelse. 26- åringen hade uppehållsrätt som familjemedlem. Migrationsöverdomstolen 15 april 2014, mål nr UM

42 Kumulativa eller alternativa villkor? Migrationsverkets webinformation Utlänningslagen 3 a kap 3 UtlL 3a kap 3 p4: Även frimärkssamlare, lomhörda och cyklister har uppehållsrätt om de kan försörja sig själva 36

43 Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 5 a En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon 1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller 2. inleder en yrkesutbildning. I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös. En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. 5 b En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. 5 c En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han 37

44 eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna. 5 d En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b 1, 2 eller 3 och 1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds, 2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, 3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller 4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Den som själv säger upp sig från sitt arbete behåller inte sin uppehållsrätt som anställd. Kammarrätten i Stockholm 3 juni 2016, mål nr Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår Enligt utlänningslagen har EES-medborgare som blivit ofrivilligt arbetslös kvar sin uppehållsrätt om den är anmäld på Arbetsförmedlingen. Har anställningen varit kortare tid är ett år, så gäller detta under sex månader. Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Sökanden hade haft anställning ett år och därefter anmält sig som sökande på Arbetsförmedlingen, men kammarrätten tyckte att hen ändå gått miste om sin uppehållsrätt för att hen inte hela tiden följt Af:s planering. Det finns i domen inget angivet lagrum eller annan källa till denna tolkning. KR i Göteborg 10 januari 2017, mål nr Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan En tredjelandsmedborgare som har skilt sig från en unionsmedborgare och vars äktenskap varat i minst tre år innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes, varav minst ett år i den mottagande medlemsstaten, har inte bibehållen uppehållsrätt i den medlemsstaten med stöd av utlänningslagen 3 a kap 5d om den make som är unionsmedborgare lämnade nämnda medlemsstat innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes. EU-dom, 16 juli 2015, mål nr C-218/14 38

45 Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap 10 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. 12 a Migrationsverket ska utfärda 1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt, 2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och 3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. 39

46 GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes 1847 I och med 1847 års fattigvårdsförordning upphävdes flyttförbudet i Sverige, men det finns (enligt fil dr. Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg, sidan 124) talrika exempel på hur kommuner även efter denna lagändring på olika sätt fortsatte att försöka förhindra inflyttning av icke-önskvärda personer. 1906: "Både här och i andra länder, säger kommittén sålunda, har erfarenheten nogsamt visat, att då någon längre tids vistelse fastställes såsom villkor för att inom ett samhälle förvärfva försörjningsort, det egoistiska sträfvandet att freda sig själf och sitt samhälle från framtida fattigvårdsutgifter håller sin synnerliga uppmärksamhet fästad å sådana från andra samhällen inflyttade personer, som af en eller annan anledning kunna befaras komma att i framtiden falla samhällets fattigvård till last "Om hemortsrätt och godtgörelse för fattigvård" af Kammarrättsrådet G Hernmarck, Fattigvård och folkförsäkring, skriftserie utgifven av Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A:s) fattigvårdskommitté, N:o 11, Miste SFI-plats på grund av flytt Regeringsrätten ansåg att sökanden som flyttat ifrån en ort där den haft SFI-plats, till Malmö, där den inte fick någon SFI-plats, inte hade tillräckliga skäl för att flytta och på så vis minska/försena sina möjligheter att bli självförsörjande. Ansökan om ekonomiskt bistånd skulle därför avslås. RÅ 1995 ref

47 Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men... Sökanden hade flyttat från Piteå till Tranås för att lättare få jobb. Sökte i Tranås försörjningsstöd och bistånd till kostnader i samband med flytt. Ansökan avslogs. Förvaltningsrätten avslog överklagan utan att motivera avslag på försörjningsstödet, motiverade bara avslaget på flyttkostnaden. Kammarrätten tyckte som nämnd och förvaltningsrätt att flytten inte var nödvändig eftersom sökanden hade skälig levnadsnivå i Piteå. Däremot visade kammarrätten tillbaka frågan (instansordningsprincipen) om försörjningsstöd till förvaltningsrätten. KR Sundsvall 30 september 2015, mål nr (Som jag ser det är den avgörande frågan hur flytten påverkade möjligheterna till jobb. Om möjligheterna försämrades, vilken ingen part påstått, skulle försörjningsstödet kunnat nekas utifrån detta. Men så verkar inte vara fallet, vilket gör att försörjningsstöd antagligen ska beviljas.) Flytt från Gällivare till Pajala var OK Att arbetslösheten var högre i Pajala än i Gällivare var inte i sig ett skäl att avslå ansökan om bistånd till sökanden som flyttat från Gällivare till Pajala. KR Sundsvall 26 april 2017, mål nr Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok KR Sundsvall 21 september 2010, mål nr Flytt från Umeå till Gävle var Ok. KR Sundsvall 23 februari 2010, mål nr

48 Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 42

49 Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Frågan om när en vistelse i en annan kommun än bosättningskommunen ska innebära att bosättningskommunen ändras, bör avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om han eller hon har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad anser regeringen att bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun som regel inte bör ändras. Regeringen anser dock, till skillnad från utredaren, att vistelsekommunen ska anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. Regeringen vill med detta betona att det är viktigt att kommunerna är lyhörda och inte kräver att en person som inte avser att återvända till den tidigare hemkommunen ska återvända. Anger en person att han eller hon inte avser att återvända så måste kommunen respektera detta. I detta sammanhang bör också uppmärksammas att regeringens förslag innebär ett klargörande av att vistelsekommunen alltid ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde så länge inte bosättningskommunen är klarlagd. Vistelsekommunen kan således inte avsäga sig sitt ansvar för den enskilde genom att hänvisa till folkbokföringskommunen (Proposition 2010/11:49: Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, sidan 39). Övernattar hos vän i grannkommun Sökanden vill bo kvar i Kävlinge men har ingenstans att sova där, utan får tillsammans med sin dotter bo hos en vän i Landskrona. Dottern går i skola och har sina kompisar i Kävlinge och sökanden är inskriven på af där. Förvaltningsrätten hänvisar till SoL 2 a kap och anser att sökanden har starkast anknytning till Kävlinge och att de ska ta ställning till hens rätt till bistånd. Men kammarrätten påpekar att SoL 2 a kap trädde i kraft 1 maj 2011 och ansökan gällde från 7 feb till 6 mars. Enligt då gällande lagstiftning gällde vistelsekommunens ansvar och det var rätt av Kävlinge att hänvisa till vistelsekommunen. Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2012, mål nr

50 Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta kommer till uttryck bland annat i SoL 4 kap. där den som inte kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt har rätt till försörjningsstöd. I förevarande fall har visserligen Nacka kommun ordnat boende i Sollentuna men detta kan inte befria Nacka kommun från försörjningsansvaret då det inte är fråga om ett frivilligt val från familjens sida att flytta till Sollentuna. Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). Vad lagstiftaren främst haft för ögonen har uppenbarligen varit ekonomiskt bistånd och bistånd till vård- och behandlingsinsatser samt stöd och service av olika slag. Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att anskaffa bostad. Något formellt hinder för socialnämnden att erbjuda en sådan biståndslösning i annan kommun har inte förelegat. Erbjudandet har emellertid utformats utan hänsyn till att familjen hela tiden motsatt sig att flytta från Stockholmsområdet, och den har heller inte accepterat socialnämndens förslag. Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004 ref 130 Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från Göteborg. Kammarrätten i Göteborg 22 oktober 2012, mål nr Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Länsrätten: NN har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppgående till ca kr. Hade svåra recidiverande depressioner. Trots medicinering, har hen kvarstående depressiva besvär som ibland gör hen oförmögen till initiativ samt få hen att tappa handlingskraft. Av intyg framgår att det är av yttersta vikt för hens psykiska hälsa att hen snarast får tillgång till eget boende. Hen har tillsammans med sitt personliga ombud sökt 800 lägenheter men inte fått hyreskontrakt. NN är bostadslös sedan åtta år tillbaka. Hen blev folkbokförd i Ale kommun i samband med flytt till bekanta i Sannum. Hen är skriven på Älvängens församling och har etablerad kontakt med Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Älvängen samt har adress Poste Restante i Ale kommun. Hen har inte haft eget boende i Ale kommun. Hen har vid 44

51 flera tillfällen bott i husvagn och får numer sova hos olika bekanta i Borås, Göteborg och Kungälv varför hen kontinuerligt flyttar mellan dessa kommuner. Det kan således inte konstateras att NN haft sin dygnsvila eller stadigvarande vistelse i någon specifik kommun. Trots att NN haft sin dygnsvila i andra kommuner utgör ovan angivna omständigheter skäl för att Ale kommun ska anses ha ansvar att tillse att NN får det stöd och den hjälp som hen behöver. Kammarrätten finner det så oklart var NN tillbringar sin dygnsvila att det utifrån hens boendesituation inte går att avgöra vilken kommun som är hens hemkommun. Inte heller är utredningen sådan att det, kopplat till uppkomsten av hens biståndsbehov, går att fastställa en biståndspliktig vistelsekommun. Enligt vad som framkommit i målet är NN emellertid folkbokförd i Ale kommun, har en postadress där samt genomgår vård i kommunen. Någon närmare anknytning till någon annan kommun går inte att fastställa. Nämnda förhållanden utgör därför enligt kammarrättens mening tillräckliga omständigheter för att anse att Ale kommun är den kommun som har det yttersta ansvaret för att lämna NN den hjälp och det stöd hen behöver. Detta får även anses gälla frågan om NN:s behov av bostad. 45

52 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Placeringskommun behåller ansvaret Regeringen föreslår att den kommun som beslutat om boende i en annan kommun behåller ansvaret för stöd- och hjälpinsatser, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Det avser framförallt olika grupper av personer som är hemlösa, t.ex. enskilda för vilka bosättningskommunen inte är klarlagd eller när en hotad person som beviljats skyddat boende inte har någon klar bosättningskommun. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit. Denna bestämmelse omfattar samtliga insatser som den enskilde kan ha behov av, inte bara de som har samband med det ursprungliga hjälpbehovet. (Propositionen 2010/11:49, sidan 46) Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras En kvinna hade varit placerad i en annan kommun i femton år och placeringskommunen tyckte att ärendet skulle flyttas över till kommunen där behandlingshemmet var. Men Högsta förvaltningsdomstolen tyckte att det räcker inte med att en person ska ha 46

53 starkast anknytning till kommunen för att ärendet ska överlämnas. Dessutom ska det utifrån den enskildes önskemål, hjälpbehovens varaktighet och omständigheter i övrigt framstå som lämpligt att ärendet flyttas över, SoL 2 a kap 10. Enbart det faktum att det var fråga om en långvarig placering var inte tillräckligt för att ärendet skulle flyttas över. Eftersom personen i det aktuella fallet inte brydde sig om vilken kommun som hade ärendet och det inte heller fanns några andra saker som pratade för en överförings bestämde HFD att ärendet inte skulle överflyttas (HFD 28 juni 2013, mål nr ). Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun I förarbetena till 16 kap. 1 SoL (prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, s , s ) uttalas att frågan om det är lämpligt att överflytta ett ärende får avgöras efter en individuell bedömning i varje enskilt fall. Även placeringsärenden som gäller vuxna personer bör i vissa fall kunna flyttas över till vistelsekommunen utan att denna samtyckt. Det kan gälla t.ex. långvariga vistelser i ett familjehem i en annan kommun eller att en person med funktionshinder efter ett biståndsbeslut i hemkommunen vistas i en bostad med särskild service i en annan kommun. Tvångsomhändertagandet hade i detta fall varit i fem år och den intagne ville absolut inte tillbaka till placeringskommunen. Kammarrätten i Sundsvall 3 april 2012, mål nr Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Sökanden fick avslag med motiveringen att den kommun som sökanden kom inflyttad ifrån hade gett en hyresgaranti och detta tyckte inflyttningskommunen var att likställa med placering. Men det tyckte inte kammarrätten, utan de ansåg att bosättningskommunen var ansvarig för att sökanden fick den hjälp och det stöd som den behövde. Eftersom sökanden avsåg att bo kvar där den hade sitt boende och den inte hade störst anknytning till någon annan kommun, så var inflyttningskommunen bosättningskommun och skulle pröva ansökan om ekonomiskt bistånd. Kammarrätten i Jönköping 16 september 2015, mål nr Ärenden gällande enbart försörjningsstöd En ansökan om bistånd i form av försörjningsstöd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. Ärendet är avslutat när det är avgjort, det vill säga när det finns ett slutligt beslut. I och med att beslutet är fattat finns således inget ärende att överflytta. Bestämmelserna om överflyttning av ärenden mellan kommuner är därmed inte tillämpbara i dessa fall, Inspektionen för vård och omsorg (IVO:s) webbsida, Anmäla och rapportera => Överflyttning av ärenden mellan kommuner. 47

54 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt När någon sitter i fängelse är folkbokföringskommunen ansvarig. Likaså när någon är på sjukhus (om det inte är en kommun som tagit initiativ till placeringen). Detta gäller även frågor som aktualiseras inför avslutning av vården. Det vill säga att när någon ringer från fängelset och söker bistånd är det viktigt att ta reda på var den är skriven, SoL 2 a kap 5. När det gäller frågan om ansvarig kommun enligt socialtjänstlagen kan vistelse i häkte inte jämställas med kriminalvård i anstalt. Undantagsbestämmelsen i... SoL är därför inte tillämplig om någon sitter häktad. När den biståndssökande efter häktestiden blir placerad på kriminalvårdsanstalt aktualiseras däremot denna bestämmelse på så sätt att den kommun, där den enskilde är folkbokförd, då får ta över ansvaret för bl.a. bistånd. Kammarrätten i Stockholm 28 oktober 2004, mål nr I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande! Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap. 3 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Socialstyrelsens Meddelandeblad nr sidan 2. 48

55 Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. 49

56 PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK Socialtjänstlagen 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 5 kapitlet 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Socialnämnden tyckte att missbrukarens behov av boende kunde tillgodoses genom att hen flyttade in i kommunens boende, där hen dessutom skulle få hjälp med sitt missbruk. Kammarrätten i Sundsvall tyckte att det var rätt att avslå ansökan. 50

57 Regeringsrättens Årsbok 2009, referat nummer 103 (RÅ 2009 ref 103). SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan En arbetslös biståndssökande som kan arbeta ska genom att t.ex. aktivt söka arbete själv göra vad den kan för att på sikt bli självförsörjande. Socialtjänsten har också ett ansvar för att erbjuda den enskilde behövlig hjälp för att kunna uppnå detta. När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det framgår också av förarbetena att lagstiftaren inte har velat ge socialtjänsten möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra krav än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL. (Jag tycker att denna, Regeringsrättens, formulering är konstig eftersom SoL 4:1 säger att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd, vilket bör väl innebära att det krävs att den enskilde gör det den kan för att så snabbt som möjligt få annan inkomst, för att vara berättigad till bistånd????) SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs Kammarrätten har, under åberopande av intentionerna bakom 5 kap. 9 SoL, funnit att nämnden haft fog för sina beslut, eftersom en utbetalning av bistånd i förevarande fall skulle innebära att nämnden medverkade till P.S:s fortsatta missbruk. En sådan tolkning och tillämpning av 5 kap. 9 SoL är enligt Regeringsrättens mening inte riktig. Som framgått ovan syftar den bestämmelsen till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. 51