Kallelse Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: torsdag 27 september 2018 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen Informationsärenden 4 Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ Uppföljningsrapport /89 Anders Nordgren, verksamhetschef 5 Byggnation av F-6-skola Norra Gossagården 2018/202 Anders Nordgren, verksamhetschef 6 Behov av fler förskoleplatser i Lilla Edets kommun 2018/210 Marit Foss Fredriksson, verksamhetschef 7 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden /84 Ingela Flodin, nämndsamordnare Beslutsärenden 8 Tertialrapporter 2 för utbildningsnämnden /192 Leif Gardtman, förvaltningschef, Henrik Boqvist, ekonom 9 Regelbunden tillsyn från Skolinspektionen Huvudmannen Omedelbar justering. 10 Sammanträdesdagar för utbildningsnämnden Uppdatering av riktlinjer för kontaktpolitiker i utbildningsnämnden 2018/95 Anders Nordgren, verksamhetschef 2018/320 Ingela Flodin, nämndsamordnare 2018/ Rapport från kontaktpolitiker 1

2 13 Information 14 Anmälan av inkomna skrivelser 15 Redovisning av delegeringsbeslut Carin Thorén-Hansson (S) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/89 Uppföljningsrapport 4 Dnr UN 2018/89 Sammanfattning Som huvudman för skolverksamheten har Lilla Edets kommun ett ansvar för att följa upp utbildningen och att skapa förutsättningar för att utbildningen kan bedrivas utifrån skolförfattningarna. Uppföljningarna ska ske systematiskt. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete innehåller uppföljningsrapport 4 uppföljningar av förskolans läroplaneavsnitt om Normer och värden samt Utveckling och lärande. Rapporten innehåller uppföljningar av förskoleklassens, fritidshemmets, grundskolans och grundsärskolans läroplaneavsnitt om Normer och värden samt Kunskaper. Av rapporten framgår även vilka betygsresultat som Lilla Edets kommuns skolor har Ärendet Beslutsunderlag Uppföljningsrapport 4, daterad Kunskapsresultat vårterminen 2018, rapport daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Uppföljningsrapport 4 samt rapporten om kunskapsresultat vårterminen Anders Nordgren Verksamhetschef anders.nordgren@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Beslut delges 3

4 Beslutet skickas för kännedom till 4 sid 2/2

5 Datum: Dnr: UN 2018/89 Uppföljningsrapport Beskrivning av Utbildningsnämndens verksamheter Inledning Utvecklingsplaner och Planer mot diskriminering och kränkande behandling Förskolechef alternativt rektor leder verksamhetsutvecklingen på sin enhet. Centrala redskap för utvecklingsarbetet ska enhetens Utvecklingsplan och enhetens Plan mot diskriminering och kränkande behandling vara. De olika enheternas planer skiljer sig åt, vilket är logiskt utifrån att olika enheter har olika utmaningar och olika utvecklingsbehov. Utvecklingsarbetet ska utgå från årliga lokala bedömningar av vad som behöver utvecklas och åtgärdas på den egna enheten. Från huvudmannens sida följer Lilla Edets kommun, enheternas utvecklingsarbete genom att verksamhetschefer för förskola och skola samlar in och tar del av varje enhets utvecklingsplan och uppföljningarna av densamma, för att säkerställa att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt. Genom att huvudmannen följer upp enheternas utvecklingsarbete tar man ansvar för åtgärder på ett övergripande plan och ges möjlighet att skapa förutsättningar för förskolechef och rektor att utveckla verksamheten mot målen i de statliga författningarna och i Lilla Edets kommuns styrdokument. I den uppföljningsrapport som presenteras för Utbildningsnämnden 27 september 2018 ingår för: Förskola Kontroll av att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt utifrån Utvecklingsplaner och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läroplanens avsnitt 2.1 Normer och värden Läroplanernas avsnitt 2.2 Utveckling och lärande Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Kontroll av att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt utifrån utvecklingsplaner och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läroplanernas avsnitt Normer och värden samt Kunskaper, Elevernas närvaro och frånvaro, Kunskapsresultaten läsåret 2017/2018 (se bilaga till Uppföljningsrapport 4) 1 5

6 Datum: Dnr: UN 2018/89 Läroplanerna Under ett läsår följer varje enhet upp de uppdrag och mål som finns i den läroplan som gäller för den specifika enheten. Då uppdraget i läroplanerna är omfattande, delas uppföljningen av läroplanernas uppdrag i fyra delar över året. Sett över ett helt läsår kommer alla delar i läroplanerna följas upp på varje enhet. På samma sätt som huvudmannen följer upp enheternas arbete med utvecklingsplanerna och planer mot diskriminering och kränkande behandling, så följer huvudmannen även upp enheternas arbete utifrån läroplanerna. Syftet är även här att ta ett övergripande ansvar för kvaliteten och samtidigt se till så man har de underlag som behövs för att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla verksamheten. Förskolor Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. Utbildningsnämnden har även tillsynsansvar för 4 fristående huvudmän; Nya skolan, Naturmontessori Väst, Ljungskile utbildning och Ekolek AB. De kommunala förskolorna består av två till sex avdelningar. Förskolorna är lokaliserade i Västerlanda (Västerlanda förskola), Lödöse (Klosterängens förskola och Gossagårdens förskola), Hjärtum (Hjärtums förskola), Nygård (Nygårds förskola), Lilla Edet (Solgatans förskola, Fågelstigens förskola, Ekaråsvägens förskola och Fuxerna förskola) och Göta (Ryrsjöns förskola). Förskolorna leds av fyra förskolechefer. Samtliga barn erbjuds plats i förskola inom fyra månader från ansökningsdatum. I den kommunala förskolan går barn. Sedan 31 april 2018 har antalet barn i kommunens förskolor minskat med 58 stycken barn. Antalet barn minskar vanligtvis när 6 åringarna skrivs in i förskoleklass i augusti. I år var det 131 barn som slutade i förskolan för att gå vidare till förskoleklass. Barnantalet i förskolorna ökar sedan successivt under ett läsår och det är flest barn inskrivna i slutet av höstterminen och under vårterminen barn har barnomsorgsplats hos annan huvudman. Beskrivning av resultat Det systematiska kvalitetsarbetet har hittat former och strukturer på de olika enheterna. Alla förskolechefer uppger att förskolorna har utvecklingsplaner och att de följs upp kontinuerligt. I uppföljningen beskriver förskolecheferna att frågor som diskuteras och arbetas med handlar mycket om undervisning i förskolan, goda lärmiljöer, normer och värden samt utveckling och lärande. Man tar även upp hur man arbetar systematiskt för att förbättra den pedagogiska dokumentationen. Flera beskriver hur de aktivt arbetar med utvecklingsplanen och den egna avdelningens mål. På förskolorna har man utvecklat arbetet kring utvärderingar och att analysera resultaten men att det fortfarande finns mer att utveckla. En sådan utveckling kräver att förskolechef och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen. Förskolecheferna uttrycker behov av att ge utrymme för mer 1 Mätdatum 15 september Motsvarande siffra 30 april 2018 var 667 inskrivna barn. 2 Mätdatum 15 september Motsvarande siffra vid mätning den 30 april 2018 var 202 barn. 2 6

7 Datum: Dnr: UN 2018/89 sammanhängande tid för att fördjupa arbetet med pedagogerna. Det handlar om att utveckla arbetet kring det systematiska kvalitetsarbetet genom att följa upp, utvärdera och analysera resultaten. Alla förskolor har upprättat en likabehandlingsplan som de kontinuerligt följer upp. Det finns ett behov att lägga mer fokus på det främjande arbetet och att få alla pedagoger aktiva i detta. Flera beskriver hur utvecklingspedagogerna tillsammans med förskolechef driver arbetet framåt. Man arbetar på olika sätt för att kartlägga, diskutera och synliggöra resultatet av uppföljningarna av likabehandlingsplanen. Några beskriver hur de har arbetet arbetat systematiskt med ett års hjul för att få barn och pedagoger mer delaktiga. Andra beskriver hur det tagit in utvärderingar från vårdnadshavare. Andra exempel på delaktighet med vårdnadshavare är genom daglig dialog, veckobrev, föräldraråd, utvecklingssamtal och genom att utvärderingarna synliggörs i förskolans tambur. I uppföljningen beskriver man också olika kartläggningsmetoder som planerade samtal, incidentrapporter, genomgång av regler och rutiner, barnobservationer samt trygghetsvandringar för att nämna några. Läroplanens avsnitt Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98). Alla förskolechefer uppger att de har arbetat med normer och värden men har haft olika fokus på området under läsåret. Förskolecheferna påpekar att det är viktigt att diskutera värdegrundsfrågor och vilka normer som gäller på den egna förskolan med personalen. Hur skapar man en känsla av sammanhang och hur kan vi ifrågasätta vår egen maktposition som vuxen i barngruppen? Man trycker på vikten av ett lågaffektivt bemötande för att kunna möta alla barn utifrån deras situation. Ett annat exempel på hur man har arbetat är genom pedagogiska diskussioner kring hur man kan arbeta med demokratiuppdrag på avdelningarna och förskolan. En fråga som diskuteras är hur man kan gå från teori till praktik. Det är lättare att formulera övergripande mål men svårare att konkretiseras ner till genomförbara delmål. Andra har formulerat mål och beskrivit främjande insatser. Det kan handla om bemötande och att vara lyhörd inför vad barnen utrycker. Det kan också handla om att vara goda förebilder eller ge barnen samma möjligheter oavsett kön. Någon beskriver också hur viktigt det är att värna om demokratibegreppet och arbeta aktivt med planen mot diskriminering och kränkande behandling utifrån de yngre barnens nivå och förmågor. Det handlar om att lyssna på barnen och prata om olika dilemman och frågor i vardagssituationen. Genom att vara härvarande pedagoger som ser och hör saker som sker i den dagliga verksamheten kan pedagogen hjälpa och stötta barnen. Läroplanens avsnitt Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå 3 7

8 Datum: Dnr: UN 2018/89 ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98). Förskolecheferna beskriver hur de på förskolan arbetar kontinuerligt med att utveckla lärmiljöer för att på bästa sätt tillgodose alla barns lärande och utveckling. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet, att barnet kan om vi bara ger dem rätt förutsättningar. Förskolecheferna beskriver hur de arbetar för att ge förutsättningar för detta genom att ibland dela in barnen i mindre grupper, så att de på bästa sätt kan tillgodose barnens behov med att exempelvis få komma till tals och uttrycka sina tankar eller att får utforska vissa områden. Det kan handla om att göra gruppindelningar för att utmana barnen i deras utveckling och lärande tex i arbetet med skriftspråk och matematik. Det handlar om att ha stimulerande material som väcker barnens intressen och att barnen genom leken stimuleras och utmanas till utveckling och lärande. Andra beskriver hur de har arbetat med kollegialt lärande och pedagogiska frågeställningar för att synliggöra fler perspektiv och möjligheter till utveckling. Det kan handla om att skapa trivsel och trygghet och att ha ett professionellt samarbete med barn, vårdnadshavare, kollegor och förskolechef. I uppföljningen beskriver man också utmaningarna med de förändringar som förskolan genomgår. I verksamheten där det tidigare till största delen har varit fokus på omsorg till en förskola där lärandet ska ta allt större plats och att förskollärarna har fått en allt tydligare roll i att leda det pedagogiska arbetet framåt. 4 8

9 Datum: Dnr: UN 2018/89 Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns fyra kommunala grundskolor och en fristående grundskola. Kommunen ansvarar även för en grundsärskola. I samtliga grundskolor med barn i årskurs 1-6 finns även fritidshem och förskoleklasser. I denna rapport ingår inte den fristående grundskolan. Beskrivning av resultat Utvecklingsplaner och Planer mot diskriminering och kränkande behandling Samtliga enheter som har arbetat utifrån Utvecklingsplaner och Planer mot diskriminering och kränkande behandling. Samtliga enheter har utvärderat dessa planer i samband med uppföljningsrapport 4. Nya planer mot diskriminering och kränkande behandling tas fram under september Läroplanen avsnitt 2.2 Normer och värden Rektorerna tar ansvar för att planer mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och efterlevs. Under läsåret 2017/2018 har detta följts upp vid fyra tillfällen av huvudmannen. Vid samtliga tillfällen rapporterar rektorerna att planerna följs upp. Hur skolorna arbetar aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar 3, varierar. På vissa skolor har rektor en stående punkt på APT som behandlar värdegrundsfrågor. På vissa skolor finns ett gott samarbete mellan socialpedagog eller kurator och lärararbetslagen, där aktuella händelser bland eleverna lyfts och följs upp. Elevhälsan stöttar lärare i elevsamtal och genomför själva elevsamtal. På högstadiet planeras Toleransen som ska leda till ökad förståelse och acceptans för olikheter utifrån diskrimineringsgrunderna. På flera skolor arbetas metodiskt med elevernas raster, för att skapa trygghet bland eleverna. Det bidrar även till att skapa ökad studiero och utgör underlag för lärare och elevhälsa att arbeta med oroligheter, utanförskap och kränkningar. Att det finns aktiva vuxna med i barnens närhet under hela skoldagen är betydelsefullt, då det i sig bidrar till trygghet och det ger vuxna möjligheten att agera som föredömen och bygga goda relationer med barnen. Skolorna följer även upp elevernas upplevelse av sin skola, där elevernas upplevelse av trygghet och kränkningar är viktiga delar. Det finns rutiner och strukturer för att förebygga, upptäcka och åtgärda situationer där vuxna behöver kliva in. Det visar både GR:s elevenkät och egna undersökningar som gjorts på skolor i kommunen. I fritidshemmen arbetar lärarna med värdegrunden genom olika samarbetslekar och i övningar i att hjälpa varandra och att se olikheter som styrkor. I värdegrundsarbetet ingår också att göra alla delaktiga och att allas röster ska bli hörda. Där är de vuxnas sätt en metod i sig, genom att de agerar föredömen. Läroplanen avsnitt 2.7 Kunskaper Skolan ska ansvara bl.a. för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. 4 3 Lgr 11, avsnitt Lgr11, avsnitt

10 Datum: Dnr: UN 2018/89 En förutsättning för att ta detta ansvar är att lärare, rektor och huvudman följer upp elevernas kunskapsutveckling. Det arbetet har utvecklats mycket bra de senaste åren i Lilla Edets skolor. Förvaltningsledningen följer upp två gånger per läsår hur kunskapsresultaten ser ut på enhetsnivå, där rektor redovisar och presenterar sin enhets resultat. I direkt samband med dessa uppföljningar redovisar rektor sina analyser och åtgärder. Här ser verksamhetschef nu en tydlig systematik, där de åtgärder som beslutas och genomförs av rektor hänger samman med de analyser av resultaten som rektor gjort. Ett tydligt exempel på det är de insatser som gjordes i årskurs 9 under våren Där elevernas betygsresultat utvecklades markant, vilket ledde till att andelen elever med betyg i samtliga ämnen ökade från 50 % till 67 %. Ytterligare en följd av det arbetet blev att andelen elever med behörighet att söka till gymnasieskolan nationella program ökade. På liknande sätt arbetar rektorerna i kommunens F-6-skolor. På en skola har rektor och lärarna i matematik konstaterat att matematikundervisningen behövde utvecklas. Där genomfördes en omläggning av undervisningen, matematikboken lades undan och undervisningen byggdes istället upp annat material. Fokus har istället legat på matematikspråk, ritsagor uppgifter som utmanar eleverna att tänkta matematik, gemensamma genomgångar med konkret material och matematiskt prat. Detta är ett sätt att inte utelämna eleverna till sig själva, vilket tyvärr kan bli effekten av att en mattebok ges för stort inflytande över undervisningen i matematik. Andra metoder och förhållningssätt som utvecklats under året är ett språkutvecklande arbetssätt. Dialog och respons är viktiga redskap i det arbetet, tillsammans med samtal och begrepp och ords innebörd och betydelse. Det arbetssättet gynnar alla skolans ämnen. Detta val utgår ifrån resultat i SO, NO och svenska, där lärare och rektorer upptäckt att eleverna svårigheter ofta hänger samman med ett begränsat språk. Detta gäller både elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. Grundsärskolan Verksamhetsbeskrivning och organisation Lilla Edets kommun har en grundsärskoleenhet, Fuxerna grundsärskola. Verksamheten bedrivs i egna lokaler, som ligger i anslutning till Fuxernaskolans huvudbyggnad. I Fuxerna grundsärskola var 19 elever mottagna under läsåret 2018/2019. Det är en betydande ökning jämfört med föregående år då det var 8 elever som var mottagna i Fuxerna grundsärskola. Grundsärskolan är en personaltät verksamhet, då den utgår från elever väldigt specifika och varierade behov. Verksamheten bedrivs i nuläget delvis i lokaler som inte är ändamålsenliga. Förvaltningen söker efter bättre alternativ, och en idé har presenterats för personalen i grundsärskolan. Rektor för grundsärskolan leder nu arbetet med att ta fram en plan för hur de nya lokalerna bör utformas och användas, för att i nästa steg genomföra en förflyttning av verksamheten. De nya lokalerna möjliggör en samlad verksamhet, där lokalerna är ändamålsenliga för grundsärskola inklusive träningsskola. Läroplanen avsnitt 2.3 Normer och värden I grundsärskolan har man arbetat och diskuterat kring människors lika värde oberoende av religion, kön och etnicitet. 6 10

11 Datum: Dnr: UN 2018/89 Personalen är vaksamma och fångar upp och tar diskussionen med de elever som är inblandade. Vårdnadshavare kontaktas i vissa fall, där eleven behöver diskutera det som hänt även hemmavid. Eleverna i grundsärskolan har erbjudits många och goda tillfällen att träna på att reflektera, argumentera och lyssna in varandra. Eleverna har en god tolerans gentemot varandra. Läroplanen avsnitt 2.7 Kunskaper Alla elever i grundsärskolan arbetar kontinuerligt på att nå de mål som finns i kursplanerna. Samtliga elever i särskolan fick som lägst E i betyg. Två elever som tillhör träningsskolan har fått betyg i praktiska ämnen. Det finns ingen skillnad mellan flickors och pojkars kunskapsresultat. Alla som skulle ha betyg utifrån vårdnadshavare begäran hade minst E. Elever som omfattas av träningsskolans kursplan fick omdömen skrivna i Unikum. Undervisningen är individuellt anpassad vilket medfört att möjligheten till betyg ges till eleven även om den kursplan eleven tillhör inte har betygsgrundande kunskapskrav. Slutsatser Både grundskolorna och grundsärskolorna arbetar fokuserat med utvecklingsarbeten där läroplanerna ligger till grund för uppföljningar och analyser. Det finns också behov av kompetensutveckling inom bedömning och betygssättning. Rektorerna har tydliga fokus på lärandet och sina uppdrag som pedagogiska ledare, trots att mycket i vardagen gör att fokus med lätthet hamnar på andra arbetsuppgifter. Rektorernas ambitioner och tydliga fokus på att utveckla sina skolor, samtidigt som de växer bådar gott inför framtiden. Utmaningarna är stora, inte minst i spåren av lärarbristen i Sverige. De åtgärder som förvaltningen beslutade om i samband med uppföljningsrapporterna 2 och 3 gäller i flera delar alltjämt. Det finns behov av att utveckla arbetet med ledning och stimulans i klassrummet, dvs lärares förmåga att undervisa. Vi har många riktigt bra lärare. Samtidigt så ser vi att förutsättningarna för att utveckla barnens lärande bygger på lärares förmåga att bygga relationer med eleverna och strukturer för väl fungerande undervisning är nyckeln till barnens lärande. I de fall när undervisningen är inspirerande och eleverna ser eller upplever kopplingen mellan vad som ska läras och vad som förväntas från deras sida, då är förutsättningarna goda för att barnens lärande. Huvudmannen för Lilla Edets skolor behöver ha en god bevakning av vilka förutsättningar rektor har för att i sin tur arbeta med lärarnas kärnverksamhet. I det perspektivet så finns det nu mycket bra dialog mellan verksamhetschef och rektor och mellan verksamhetschef och förvaltningschef. Förutsättningarna har blivit alltmer synliggjorda och de åtgärder som huvudmannen vidtar spänner över ett relativt brett spektrum. Det handlar om att skapa och i nästa steg utveckla transparent resursfördelningsmodell, att följa upp och utveckla förutsättningarna för goda lärmiljöer, att skapa förutsättningar för digitaliseringen, att bidra i samarbeten för att motverka lärarbrist, att följa upp och utveckla diverse administrativa rutiner som underlättar för både lärare och rektorer. I de fall där utvecklingsbehoven på skolenheterna ser likartade ut tar huvudmannen ansvar för att arbeta kommunövergripande, som t.ex. med att utveckla lärarnas bedömarkompetens. 7 11

12 Datum: Dnr: UN 2018/89 Åtgärder Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Huvudmannen ska skapa möjligheter för lärare från olika skolenheter att träffas för sambedömning, i syfte att öka lärarnas bedömarkompetens och att öka likvärdigheten i lärarnas bedömning. Insatsen syftar till att säkerställa likvärdigheten i bedömningarna av elevernas kunskaper mellan skolenheterna. Huvudmannen behöver säkerställa att skolans registrering och uppföljning av elevers närvaro och frånvaro hanteras korrekt på skolan. Huvudmannen behöver arbeta för förbättrade lärmiljöer på alla skolor. Huvudmannen behöver fortsätta arbetet med att utveckla digitaliseringen av kommunens skolor. Lilla Edet, Marit Foss Fredriksson Verksamhetschef förskola Bildningsförvaltningen Anders Nordgren Verksamhetschef skola på Bildningsförvaltningen 8 12

13 Datum Kunskapsresultat vårterminen 2018 Resultaten som presenteras nedan innefattar alla elever i de aktuella årskurserna. Statistiken är hämtad från Procapita och gäller efter genomförd lovskola. Betygsresultat vårterminen 2018 Årskurs 9 Antal elever Antal pojkar Antal flickor BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen 67,0 61,8 72,9 Behörighet till yrkesprogram (%) 81,6 74,5 89,6 Genomsnittligt meritvärde: 194,8 162,1 232,3 Årskurs 9 jämförelse över tid: Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Samtliga Flickor Pojkar Handläggare Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Förvaltning/avdelning Internet: Fax: Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/10 13

14 sid- 2 - Andel (%) behöriga till yrkesprogram, Åk Samtliga Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde (poäng), Åk Samtliga Flickor Pojkar Årskurs 8 Antal elever Antal pojkar Antal flickor BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen Behörighet till yrkesprogram (%) (om betygen i 8:an varit behörighetsgrundande) 41,4 38,3 44,6 70,7 75,0 66,1 Genomsnittligt meritvärde: 157,5 151,5 163,9 14 sid 2/10

15 sid- 3 - Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, Åk Samtliga Flickor Pojkar Andel (%) behöriga till yrkesprogram, Åk Samtliga Flickor Pojkar, 250 Genomsnittligt meritvärde (poäng), Åk Samtliga Flickor Pojkar 15 sid 3/10

16 sid- 4 - Årskurs 7 Antal elever Antal pojkar Antal flickor BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen Behörighet till yrkesprogram (%) (om betygen i 7:an varit behörighetsgrundande) 50,5 48,2 52,9 65,4 62,5 68,6 Genomsnittligt meritvärde: 171,7 161,7 182,7 Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, Åk Samtliga Flickor Pojkar Andel (%) behöriga till yrkesprogram, Åk Samtliga Flickor Pojkar 16 sid 4/10

17 sid- 5 - Genomsnittligt meritvärde (poäng), Åk Samtliga Flickor Pojkar Årskurs 6 Antal elever Antal pojkar Antal flickor BETYGSRESULTAT Totalt Pojkar Flickor Andel (%) elever med lägst godkänt (E) i alla ämnen 82,4 82,1 82,6 Genomsnittligt meritvärde: 214,6 203,8 227,7 Resultat Betygsresultaten i årskurs 7-9 är väldigt låga. Resultaten i årskurs 6 är däremot relativt bra. Intressant är att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat minskar i årskurs 7-9 när det gäller nästan samtliga indikatorer. Minskningen av skillnaderna sker samtidigt som resultaten i årskurs 7 och 9 har en positiv trend hos både pojkar och flickor. I årskurs 8 har flickornas resultat en negativ trend och pojkarnas en svagt positiv. Årskurs 9 Jämfört med betygsresultaten från höstterminen 2017 så är det en betydande förbättring i årskurs 9. Andelen elever med lägst E i samtliga ämnen har ökat med drygt 17 procentenheter. Andelen elever med behörighet till yrkesprogram har ökat med drygt 12 procentenheter. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat med ca 14 poäng. Det finns en positiv trend när det gäller betygsresultaten i årskurs 9, både när det gäller behörigheten till yrkesprogram och andel elever som nått lägst godkänt i alla ämnen. Ytterligare en positiv trend är att skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat i dessa delar minskar. 17 sid 5/10

18 sid- 6 - Det genomsnittliga meritvärdet ökar också i totalen. Dock ökar flickornas meritvärde betydligt mer än pojkarnas, jämfört med Det medför att skillnaderna mellan pojkars och flickors meritvärde ökar. Vi ser i uppföljningen av särskilt stöd att det är relativt många elever i årskurs 7-9 som har stödinsatser i form av åtgärdsprogram och särskild undervisningsgrupp. En tydlig kraftsamling och fokus på elever i årskurs 9 som saknade betyg i något eller flera ämnen gjordes under vårterminen. Det gav ovan beskrivna effekt, där resultaten förbättrades betydligt. Nyanlända elevers betygsresultat är låga. I årskurs 9 var drygt 10 % av eleverna nyanlända. Årskurs 8 Årets resultat i årskurs 8 är låga jämfört hur rikets resultat efter årskurs 9 brukar se ut. Tendenserna varierar något beroende på vilken indikator man tittar på. Det finns en positiv trend de senaste åren när det gäller andelen elever med behörighet till gymnasieskolan. Det är pojkarnas behörighet som ökat tydligt de senaste åren i årskurs 8, medan flickornas behörighet minskat. Både genomsnittligt meritvärde och andel elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 8 är sjunkande. Framför allt är det flickornas resultat som sjunker, medan pojkarnas resultat endast förändras marginellt. Årskurs 7 Årets resultat i årskurs 7 är också låga jämfört med hur rikets resultat efter årskurs 9 brukar se ut. Årets resultat är dock något bättre inom alla de tre indikatorer vi tittar på, både för pojkar och för flickor. Eleverna som lämnar åk 6 och börjar i åk 7 på Fuxernaskolan tappar ca 20 % i andelen elever som har godkända betyg i samtliga ämnen. På riksnivå är det också en negativ förändring mellan åk 6-7, dock är den siffran ca 10 %. Årskurs 6 Resultaten är relativt goda i årskurs 6. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är obefintliga när det gäller andel behöriga till gymnasieskolan. Dock har flickorna högre meritvärden är pojkarna. Årskurs 1-5 Resultaten är relativt goda i årskurs 1-5. Inga tydliga skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Det som framgår är att det är i åk 2-3 som eleverna börjar bedömas ej ha godtagbara kunskaper. Därefter ökar andelen elever något till åk 4 för att sedan plana ut och till och med minska något. De ämnen som dominerar när det gäller elever som bedöms ej ha godtagbara kunskaper i åk 1-5 är svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk. Det finns skillnader mellan skolorna, där Fuxernaskolans 1-6 har fler elever som ännu inte nått godtagbara kunskaper. Där finns en koppling till andelen elever med annat modersmål. Resultat ämne för ämne i åk 9, 8, 7 och 6, vårterminen 2018 Årskurs 9 18 sid 6/10

19 sid- 7 - Ämne Antal elever Andel som nått betyg A-E Biologi ,6 % Bild ,5 % Engelska ,3 % Fysik ,6 % Geografi ,6 % Hem- och konsumentkunskap ,4 % Historia ,5 % Idrott och hälsa ,6 % Kemi ,7 % Matematik ,4 % Musik ,3 % Religionskunskap ,6 % Samhällskunskap ,6 % Slöjd ,2 % Svenska 96 84,4 % Teknik ,2 % Årskurs 8 Ämne Antal elever Andel som nått betyg A-E Biologi ,5 % Bild ,1 % Engelska ,1 % Fysik ,1 % Geografi ,2 % Hem- och konsumentkunskap ,0 % Historia ,0 % Idrott och hälsa ,8 % Kemi ,4 % Matematik ,7 % 19 sid 7/10

20 sid- 8 - Musik ,0 % Religionskunskap ,9 % Samhällskunskap ,6 % Slöjd ,8 % Svenska ,0 % Teknik ,8 % Årskurs 7 Ämne Antal elever Andel som nått betyg A-E Biologi ,8 % Bild ,5 % Engelska ,9 % Fysik ,0 % Geografi ,8 % Hem- och konsumentkunskap ,0 % Historia ,3 % Idrott och hälsa ,5 % Kemi ,9 % Matematik ,4 % Musik ,4 % Religionskunskap ,2 % Samhällskunskap ,9 % Slöjd ,6 % Svenska ,3 % Teknik ,7 % Årskurs 6 Ämne Antal elever Andel som nått betyg A-E Biologi ,2 % Bild ,0 % Engelska ,2 % 20 sid 8/10

21 sid- 9 - Fysik ,1 % Geografi ,2 % Hem- och konsumentkunskap ,0 % Historia ,1 % Idrott och hälsa ,1 % Kemi ,2 % Matematik ,1 % Musik ,1 % Religionskunskap ,1 % Samhällskunskap ,1 % Slöjd ,1 % Svenska 94 95,7 % Svenska som andraspråk 8 37,5 % Teknik ,1 % Analys - Varför ser det ut som det gör? Åk 6-9 Orsakerna till de låga resultaten är att eleverna upplever att de inte har inflytande och kontroll på sin kunskapsutveckling, eleverna upplever att de inte känner trygghet och studiero, många elever (åk 7-9) har hög frånvaro från lektioner (både anmäld och oanmäld), Orsaker till de goda resultaten är att Åk 1-5 lärare på flera skolor arbetet medvetet med språkutvecklande arbetssätt, lärare har lyckats väl med att koppla samman undervisningens mål och undervisningens upplägg, på sätt som gjort att eleverna förstått och känt sig delaktiga, Orsaken till skillnaderna mellan skolenheterna ligger troligen i de strukturella skillnaderna som råder mellan skolornas olika upptagningsområden. Resultaten mellan Strömsskolan och Tingbergsskolan är relativt jämförbara, vilket även gäller de båda skolornas upptagningsområden. Fuxernaskolans upptagningsområde skiljer sig åt från de övriga. De skillnader som råder handlar om föräldrarnas utbildningsbakgrund, och andel elever med utländsk bakgrund. Fuxernaskolan har betydligt lägre andel föräldrar 21 sid 9/10

22 sid med eftergymnasial bakgrund än vad Strömsskolan och Tingbergsskolan har. Samtidigt har Fuxernaskolan betydligt högre andel föräldrar med utländsk bakgrund. Huvudmannens åtgärder: Breddad kraftsamling kring de elever som saknar ett eller flera betyg, så att den sker under både hösttermin och vårtermin, samt omfattar årskurs 7, 8 och 9. Huvudmannen behöver säkerställa att skolans registrering och uppföljning av elevers närvaro och frånvaro hanteras korrekt på skolan. Huvudmannen behöver säkerställa att skolorna har förutsättningar för att arbeta med mottagandet av- och den fortsatta utbildningen för nyanlända. Huvudmannen behöver utveckla resursfördelningsmodellen för att motverka de skillnader som föreligger utifrån föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Anders Nordgren Verksamhetschef Skola Bildningsförvaltningen 22 sid 10/10

23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/202 Ny skola F-6 Norra Gossagården Dnr UN 2018/202 Sammanfattning Med utgångspunkt i Lilla Edets kommuns befolkningsprognos 2018 samt den så kallade Skolstrukturgruppens förslag till Kommunfullmäktige arbetar Bildningsförvaltningen med att planera inför byggnationen av en ny skola F-6 i Lödöse. Behovet av fler förskoleplatser i Lödöse-Nygård inom de närmsta 5-6 åren, samt en elevökning i grundskolan gör att fler verksamhetslokaler för förskola och/eller skola måste skapas i Lödöse. Inriktningen är då att utifrån Skolstrukturgruppens förslag bygga en ny skola F-6 för ca 600 elever i Lödöse. När en sådan skola invigs kan grundskoleverksamheten i nuvarande Tingbergsskolan flyttas till den nya skolan. Nuvarande Tingbergsskolan kan då ställas om till förskola, vilket då skulle tillgodose behovet av förskoleplatser i Lödöse-Nygård. Ärendet Ett projekt som leder fram till att en ny skola kan invigas, tar ett flertal år och kan delas in i olika etapper. Etapp 1 omfattar planeringsarbete, där översiktsplan och detaljplan ska beslutas. Projektet med en ny skola F-6 i Lödöse befinner sig i den etappen, där detaljplanen ännu inte är beslutad. Bildningsförvaltningen har lämnat över underlag och behov till kommunens mark- och exploateringsavdelning i mitten av september. Bildningsförvaltningen har fört fram ett behov av en skola F-6 för ca 600 elever, som bör kunna byggas i flera våningsplan. Kopplat till skolan bör en fullstor idrottshall byggas, vilken bör utformas för att användas till sport- och kulturaktiviteter på kvällar och helger. Preliminär tidsplan för detaljplaneprocessen säger att den kommer att antas i december Efter eventuellt överklagande så beräknas detaljplanen vinna laga kraft i december 2020, vilket skulle medge att byggnation kan påbörjas i april Etapp 2 omfattar byggnation. Etappen delas in i tre delar som arbetas igenom en i taget. Den första delen handlar om att ta fram en förstudie över projektet, där kostnader och idéer på utformning och gestaltning på fastigheten bör framgå. Förstudien kan utgöra underlag för kommunens investeringsbeslut. I nästa del av etapp 2 görs projekteringen, och i den sista delen av etapp 2 sker byggnationen. Bildningsförvaltningen förespråkar att byggnationen sker enligt ett så kallat partneringsamarbete med en entreprenör. Bildningsförvaltningen för dialog med 23

24 Edethus AB om hur Etapp 2 kan genomföras. Arbetet med att genomföra förstudie har initierats och planeras ske parallellt med detaljplaneprocessen. Beslutsunderlag Skolstrukturgruppens förslag, daterat Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ärendet är endast information och medför därmed inga kostnader. Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Anders Nordgren Verksamhetschef anders.nordgren@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Beslut delges Beslutet skickas för kännedom till 24 sid 2/2

25 Förslag angående skolstrukturen i Lilla Edets kommun Bakgrund: Lilla Edets kommunfullmäktige fattade beslut om att uppdra åt Utbildningsnämnden att återkomma till Kommunfullmäktige med ett strukturförslag runt kommunens skolor efter att breda samtal förts mellan kommunens partier. Utbildningsnämnden tog därefter beslut om att bjuda in alla partier som är representerade i Kommunfullmäktige att med två representanter delta i en Skolstrukturgrupp. Skolstrukturgruppen har träffats vid 3 tillfällen och ingående diskuterat nuläget i vår skola samt fått information från Bildningsförvaltningen och personalrepresentanter från skolan. Man har bl.a. tittat på statistik angående elevernas resultat, befolkningsprognoser, vad skollagen/arbetsmiljölagen säger, senaste forskningsrön samt skolstrukturen i framgångsrika skolkommuner i vår region. Utifrån den samlade information Skolstrukturgruppen fått kan man identifiera ett antal nyckelfaktorer som är avgörande för en rekommenderad framtida skolstruktur: Elevernas låga resultat över lång tid Ökning av antal elever Skollagen ställer högre krav på likvärdig utbildning och behöriga lärare Vikten av kollegialt lärande och arbetslag Svårt att uppfylla arbetsmiljölagens krav vid små enheter Svårigheten att behålla och rekrytera skicklig behörig personal Möjligheter att optimera och samordna viktiga resurser såsom lärare, specialpedagoger, skolledning, elevhälsoteam, städ, vaktmästeri, skolmat och nyttjandet av lokaler Dagens slitna och omoderna skollokaler samt utomhusmiljöer - Investeringsbehovet är enormt De lokaler som tidigare användes till byskolorna används idag som förskolor, då även den verksamheten expanderar Riskerna att återigen göra stora förändringar i en skolstruktur som börjat sätta sig Den oerhört pressade ekonomiska situationen för hela kommunen Skolstrukturgruppens förslag för de kommande 5 åren: Baserat på en avvägning av varje nyckelfaktor föreslår Skolstrukturgruppen att Lilla Edets kommun fortsätter att utveckla skolan utifrån den nuvarande strukturen med fyra F-6 skolor och en 7-9 skola. Planering och genomförandet av utbyggnation på Strömsskolan och en ny ersättande skola i Lödöse ska fortskrida. VISION 5-10 år: Ström: Ny modern F-6 skola med trevlig utomhusmiljö för ca 500 elever. Denna skola på västsidan av älven ligger på Ström där flera bostäder planeras byggas i framtiden. Här finns närheten till idrottsplats och natur samt Ströms slottspark. Skolan ligger strategiskt mellan de mindre samhällena Västerlanda och Hjärtum vilket gör att inga elever behöver åka skolskjuts längre avstånd. Lilla Edet centrum: En helrenovering av Fuxernaskolan genomförs. Det blir en modern F-6 skola för ca 400 elever med förbättrad utomhusmiljö. Denna skola 25

26 ligger centralt i huvudorten och har närhet till Ekaråsens idrottsplats och bra kommunikationer. Alternativt byggs en helt ny F-6 skola centralt. Göta: Här erbjuder vi den mindre F-6 skolan i naturnära miljö för ca 150 elever. Skolan ligger mitt i kommunen vilket gör det möjligt för elever från alla delar att söka sig hit om man trivs bättre i ett mindre sammanhang. Här finns närhet till natur, djur och idrottsplats. Lödöse: Ny modern F-6 skola med trevlig utomhusmiljö för ca 600 elever. 1 Lödöse planeras för många bostäder i framtiden. Denna skola ligger på Norra Gossagården nära tågstationen i Lödöse. Skolan kommer vara det naturliga valet för elever boende 1 södra kommundelen samt Alvhem. Här är det nära till fritidsområdet Pingstalund, idrottsplats och ishall. Ett nytt samlat högstadium. Vi bygger ett högstadium med bra lärmiljö för ca 600 elever. Kriterier för placering: Elevunderlag Tillgänglighet/Pendlingsmöjligheter Ledig tomtmark Kommunen ska i god tid planera för nya skolor i takt med att elevunderlaget växer. Rekommendationen för att starta upp en ny skola är att det över tid bör finnas ett elevunderlag för att driva en 2-parallellig skola. För skolstrukturgruppen Lars Iv bo (C) Fredrik Hermansson (C) Ulf Wetterlund (L) -- ;j4;2 7 Lisbeth Granberg (L) /,!iénnytolpe (MP) _) StephiiGyllenhammar (MP) Camilla Wltéizsson G ; Martin Rapp 'J, - Martin Kleberger (M) Harry Berg und (5) 4L stisso _ ; Jens Mähl (SD) QQt Mats Nilsson (V) Karl Jändel (V) 26

27 Carin Thorén-Hansson (S) Samtalsledare/ordförande utbildningsnämnden Camilla Olofsson (M) Samtalsledare/vice ordförande utbildningsnämnden 27

28 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/210 Behov av fler förskoleplatser i Lilla Edet och på Ström Dnr UN 2018/210 Sammanfattning Lilla Edet är en tillväxtkommun och antalet barn förväntas öka under kommande år. En extra stor efterfråga av förskoleplatser är det i orten Lilla Edet och på Ström. För att täcka behovet av barnomsorg inom förskolan behövs sex nya förskoleavdelningar fram tills Fyra avdelningar för att täcka volymökningen samt två avdelningar för att ersätta nuvarande verksamheten på Ekaråsvägen, På Stallgärdet på Ström finns det bygglov för att bygga en förskola samt exploateringsyta för att bygga till avdelningar vid Solgatans förskola. Förvaltningen inväntar svar från olika arkitektbyråer kring upphandling av en förstudie av byggrätterna på Ström. Förstudien ska bestå av: 1. Solgatan, kapacitetstudie för nyproduktion i samverkan med befintlig skola. 2. Stallgärdets kapacitet för nyproduktion på byggrätten. För ett fortsatt användande av lokalerna på Ekaråsvägen krävs nytt bygglov. Bygglov har sökts av fastighetsägaren som i det här fallet är AB EdetHus. Innan förvaltningen kan gå vidare och undersöka möjligheter att bedriva förskoleverksamhet i lokalerna på Ekaråsvägen, behöver förvaltningen få svar från AB Edethus angående bygglovsförfarandet. Förvaltningen arbetar vidare på alternativ till permanent lösning inklusive kostnadskalkyl för ytterligare förskoleplatser i orten Lilla Edet och på Ström. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ej aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Marit Foss Fredriksson Verksamhetschef förskola marit.fossfredriksson@lillaedet.se 28

29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/84 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden september 2018 Dnr UN 2018/84 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnden. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från utbildningsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Beslutsuppföljning september 2018 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare ingela.flodin@lillaedet.se Telefon 29

30 Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Utbildningsnämnden Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum /UN Tillbyggnad av Strömskolan Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att hos Edethus beställa en utbyggnad av Strömskolan för att möta den förväntade ökningen av elever på Ström Pågår augusti 2018 augusti september /UN Nybyggnation Gossagården Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att inleda processen för att möjliggöra byggnation av en ny F-6 skola på Norra Gossagården. Målet är att ny skola för ca 600 elever i årskurserna F-6 står klar se UN 2021 på Norra Gossagården. Pågår / /UN Tillbyggnad av Tingbergskolan Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att beställa en tillfällig utbyggnad på Tingbergskolan för att möta den förväntade ökningen av elever. Tillbyggnaden ska vara färdigställd senast augusti Pågår augusti 2019 augusti september

31 Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum UN 75/2019 Lokaler/personal Fritidshemmen Anders Nordgren /UN Taxor och avgifter 2018 Marit Foss Fredriksson Förvaltningen får i uppdrag att beskriva nuläget och behovet av lokaler och ytterligare personal för fritidshemmen Pågår juni 2018 juni 2018 maj 2018 Förvaltningen får i uppdrag att se över regler och taxor för fritids- och kulturaktiviteter i kommunens skollokaler. Pågående november 2018 november 2018 augusti UN 2018/89 17 Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ Uppföljningsrapport 2 Anders Nordgren Utbildningsnämnden godkänner Uppföljningsrapport 2, samt ger bildningsförvaltningen i uppdrag att besluta om en plan för genomförande av de åtgärder som skrivits fram i rapporten. Förvaltningen har en plan för åtgärder som förändras hela tiden. maj 2018 maj Information Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att upphandla om skolskjuts inför höstterminen 2019 och i samband med detta utreda möjligheten och kostnaden att använda Västtrafik för alla högstadieelever som bor utmed deras trafiklinjer. Detta skulle öka flexibiliteten för många ungdomar att stanna kvar efter skolan för att exempelvis vara med på kulturskolans aktiviteter, fritidsgården och socialt umgänge. Pågående 31

32 /202 Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Byggnation av F-6-skola Norra Gossagården Leif Gardtman Nämnds färdig-datum Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att inleda projektering av skola F-6 för elever förlagd på området Norra Gossagården i Lödöse. Projektet syftar till att ha skolan färdigställd för inflyttning till ht Pågår 2022 Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum /210 Behov av fler förskolplatser i Lilla Edets kommun Marit Foss Fredriksson Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att planera för projektering av fler förskoleavdelningar i Lilla Edets kommun. förskoleavdelningar i Lilla Edets kommun. Pågår 32

33 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/192 Tertialrapport 2 för Utbildningsnämnden Dnr UN 2018/192 Sammanfattning Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Lilla Edets kommun ska stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Målet är att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ska öka jämfört med Det målet är uppnått. Nämndens nettobudget är 331,7 mnkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är positivt med 1,5 mnkr och prognosen visar på ett överskott för året på 1,3 mnkr. Barn- och elevantalet i Utbildningsnämndens verksamheter har ökat de sista åren. Enligt beslut från fullmäktige i maj månad så förstärktes utbildningsnämndens budgetram med 10 mnkr, varav en miljon styrdes mot insatser för ökad trygghet och studiero. Barnomsorgen visar ett underskott på -1,2 mkr för perioden och prognosen för helår visar -1,1 mkr. Underskottet är hänförligt till ökade volymer och en ännu ej inbokad intäkt för tilläggsbelopp. Intäkten kommer från nämndens budget för övergripande kostnader. Grundskolan visar ett mindre underskott på 0,2 mkr. För helåret prognosticeras ett resultat på -0,2 mkr i jämförelse med budget. Gymnasiet visar ett överskott på sin verksamhet med 3,2 mkr för perioden jan-augusti. Överskottet beror på lägre kostnader än budgeterat för köpta platser. Prognosen för årsbasis visar ett överskott på 2,8 mkr. Övergripande kostnader visar ett mindre underskott på -0,2 mkr. För helåret prognosticeras ett resultat på -0,2 mkr i jämförelse med budget. Beslutsunderlag Tertialrapport 2 för Utbildningsnämnden daterad Ekonomiska överväganden och följder av beslut Rapporten visar på budget i balans 33

34 Förslag till beslut Utbildningsnämnden fastställer Tertialrapport 2 Leif Gardtman Förvaltningschef leif.gardtman@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Ekonomichef Jörgen Karlsson Förvaltningschef Leif Gardtman 34 sid 2/2

35 Tertialrapport Tertialrapport Utbildningsnämnden Period: januari - augusti Datum: Dnr UN2018/192 35

36 Innehåll Tertialrapport Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Särskilt prioriterat arbete Uppföljning av mål Ekonomisk analys Resultat Barnomsorg Grundskolan Gymnasiet Övergripande Investeringar Utfall och prognos

37 Tertialrapport Sammanfattning Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Lilla Edets kommun ska stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Målet är att andelen behöriga elever till gymnasieskolan ska öka jämfört med Det målet är uppnått. Nämndens nettobudget är 331,7 mnkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är positivt med 1,5 mnkr och prognosen visar på ett överskott för året på 1,3 mnkr. Barn- och elevantalet i Utbildningsnämndens verksamheter har ökat de sista åren. Enligt beslut från fullmäktige i maj månad så förstärktes utbildningsnämndens budgetram med 10 mnkr, varav en miljon styrdes mot insatser för ökad trygghet och studiero. Barnomsorgen visar ett underskott på -1,2 mkr för perioden och prognosen för helår visar -1,1 mkr. Underskottet är hänförligt till ökade volymer och en ännu ej inbokad intäkt för tilläggsbelopp. Intäkten kommer från nämndens budget för övergripande kostnader. Grundskolan visar ett mindre underskott på 0,2 mkr. För helåret prognosticeras ett resultat på -0,2 mkr i jämförelse med budget. Gymnasiet visar ett överskott på sin verksamhet med 3,2 mkr för perioden jan-augusti. Överskottet beror på lägre kostnader än budgeterat för köpta platser. Prognosen för årsbasis visar ett överskott på 2,8 mkr. Övergripande kostnader visar ett mindre underskott på -0,2 mkr. För helåret prognosticeras ett resultat på -0,2 mkr i jämförelse med budget. 37