Kommunfullmäktige. Ärendelista 18 juni 2018

Transkript

1 Kommunfullmäktige Kungörelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige i Västerviks kommun kallas till sammanträde. Tid: Måndag 18 juni 2018 kl Plats: Bryggaren, Västervik Teater & Konferens, Spötorget, Västervik. Ärendelista 18 juni Mötets öppnande, upprop och val av justerare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inlämnade frågor, interpellationer, motioner 4. Budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun 5. Bildande av Kommunförbundet Kalmar län 6. Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet antagande 7. Bestämmelser om ersättning för förtroendevalda revidering 8. Delårsrapport för Västerviks kommun januari - april Ansökan att få disponera medel ur resultatutjämningsfonden 10. Idrottshallen i Gamleby utökade hyreskostnader 11. Motion om att integration måste vara en tillväxtfråga svar 12. Motion om besöksnäringsstrategi svar 13. Sammanträdestider för kommunfullmäktige mandatperioden Sammanträdesplan för kommunfullmäktige Öppna sammanträden prövning inför ny mandatperiod 16. Västerviks kommuns översiktsplan aktualitetsprövning 17. Valärenden 18. Anmälningar Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

2 Kommunfullmäktige Kungörelse Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna och allmänheten hälsas välkommen. På kan du följa sammanträdet direkt och även se det i efterhand. Vid sammanträdets början finns möjlighet att muntligt framföra frågor eller synpunkter till de förtroendevalda. Anmälan om detta och huvudsakligt innehåll på frågan sker till fullmäktiges ordförande kl på plats innan mötet. Frågor till Allmänhetens frågestund ska lämnas skriftligt senast den 13 juni Det går att lämna e-förslag till kommunens politiker. E-förslag lämnas på Västerviks kommuns hemsida Där går det att rösta på andras förslag. Handlingarna till sammanträdet hittar du på hemsida och på kommunstyrelsens förvaltning, kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik. Protokollet kommer att justeras torsdag 21 juni 2018, kl i kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik. Förhinder att närvara vid sammanträdet skall omgående anmälas till respektive gruppledare. Västervik den 5 juni 2018 Dan Nilsson Ordförande Johan Hägglund Sekreterare Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf 1. Mötets öppnande, upprop och val av justerare Pontus Larsson (S) och Bo Andersson (M) står i tur att justera protokollet. Reserver är Johnny Wiman (MP), Jessica Kristiansson (S), Sharad Bhatt (S) och Per-Olof Henningsson (SD), Christer Molin (SD) och Johannes Regell (SV). Justeringen äger rum på kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik, torsdag 21 juni 2018 kl Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf 2. Allmänhetens frågestund Vid kommunfullmäktiges sammanträden anordnas en frågestund för allmänheten. Allmänheten får ställa frågor om ämnen som ligger inom fullmäktiges ansvar. Frågan bör ta högst fem minuter att läsa upp. En kort följdfråga på högst två minuter får ställas. Debatt får ej förekomma under frågestunden. Frågor som skall besvaras vid sammanträdet inlämnas skriftligt senast kl tre dagar före fullmäktigesammanträdet. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf 3. Inlämnade frågor, interpellationer, motioner Kommunfullmäktiges ledamöter har rätt att ställa frågor och interpellationer till andra ledamöter eller ordföranden i nämnder och styrelser. Ledamöterna har också rätt att lämna in motioner. En motion är ett förslag inom ett visst område och måste handla om det som kommunen har rätt att besluta om. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun Dnr 2018/ Majoriteten redovisar i skrivelse 7 maj 2018 sitt förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun. Kommunstyrelsen beslutade , 179, att remittera majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun till nämnder och styrelser för yttrande till kommunstyrelsen senast 1 juni Svar har inkommit från: Miljö- och byggnadsnämnden, , 167 Västervik Kommuns Förvaltnings AB, , 5 nr 3 TjustFastigheter AB, , nr 5 5 Barn- och utbildningsnämnden, , Bun 54 Au 32 Socialnämnden, , Sn 55 Västerviks Kraft Elnät AB, , 7 nr 4 Västervik Miljö & Energi AB, , 7 nr 4 MBL-protokoll enligt MBL 11 med bilagor: Lärarförbundets skrivelse med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Lärarnas Riksförbunds skrivelse inkommen med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Remissyttrande/budgetförslag har inkommit från: Socialisterna Välfärdspartiet, inkommet Moderaterna, inkommet Liberalerna, inkommet Vänsterpartiet, inkommet Kristdemokraterna, inkommet Sverigedemokraterna, inkommet Westervikspartiet, inkommet Majoriteten redovisar ett reviderat budgetförslag daterat Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till majoritetens förslag till budget och ekonomisk planering. Justerandes sign Jon Sjölander (M) yrkar bifall till Moderaternas budgetförslag. Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 222 forts. Sverker Thorén (L) yrkar bifall till Liberalernas budgetförslag. Mariann Gustafsson (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag. Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta majoritetens förslag till budget 2018 och ekonomisk planering för Västerviks kommun. Reservationer Jon Sjölander (M), Sverker Thorén (L), Mariann Gustafsson (V) och Tommy Ivarsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 222 Socialisterna Välfärdspartiets budgetförslag, inkommet Moderaternas budgetförslag, inkommet Sverigedemokraternas budgetförslag, inkommet Liberalernas budgetförslag, inkommet Vänsterpartiets budgetförslag, inkommet Kristdemokraternas budgetförslag, inkommet Westervikspartiets budgetförslag, inkommet MBL-protokoll enligt MBL 11 med bilagor: Lärarförbundets skrivelse med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Lärarnas Riksförbunds skrivelse inkommen med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Socialnämndens beslut , Sn 55 Majoritetens reviderade förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun, daterat 30 maj 2018 Barn- och utbildningsnämndens beslut , 54, Au 32 Västerviks Kraft Elnät AB:s beslut , 7 nr 4 Västervik Miljö & Energi AB:s beslut , 7 nr 4 Västervik Kommuns Förvaltnings AB:s beslut , 5 nr 3 TjustFastigheter AB:s beslut , nr 5 5 Miljö- och byggnadsnämndens beslut , 167 Majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun, daterat 7 maj 2018 Justerandes sign Expedieras till: Samtliga nämnder och styrelser Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 11 (49) Ks 222 Budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun Dnr 2018/ Majoriteten redovisar i skrivelse 7 maj 2018 sitt förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun. Kommunstyrelsen beslutade , 179, att remittera majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun till nämnder och styrelser för yttrande till kommunstyrelsen senast 1 juni Svar har inkommit från: Miljö- och byggnadsnämnden, , 167 Västervik Kommuns Förvaltnings AB, , 5 nr 3 TjustFastigheter AB, , nr 5 5 Barn- och utbildningsnämnden, , Bun 54 Au 32 Socialnämnden, , Sn 55 Västerviks Kraft Elnät AB, , 7 nr 4 Västervik Miljö & Energi AB, , 7 nr 4 MBL-protokoll enligt MBL 11 med bilagor: Lärarförbundets skrivelse med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Lärarnas Riksförbunds skrivelse inkommen med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Remissyttrande/budgetförslag har inkommit från: Socialisterna Välfärdspartiet, inkommet Moderaterna, inkommet Liberalerna, inkommet Vänsterpartiet, inkommet Kristdemokraterna, inkommet Sverigedemokraterna, inkommet Westervikspartiet, inkommet Majoriteten redovisar ett reviderat budgetförslag daterat Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till majoritetens förslag till budget och ekonomisk planering. Jon Sjölander (M) yrkar bifall till Moderaternas budgetförslag. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (49) Ks 222 forts. Sverker Thorén (L) yrkar bifall till Liberalernas budgetförslag. Mariann Gustafsson (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag. Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta majoritetens förslag till budget 2018 och ekonomisk planering för Västerviks kommun. Reservationer Jon Sjölander (M), Sverker Thorén (L), Mariann Gustafsson (V) och Tommy Ivarsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Handlingar i ärendet: Socialisterna Välfärdspartiets budgetförslag, inkommet Moderaternas budgetförslag, inkommet Sverigedemokraternas budgetförslag, inkommet Liberalernas budgetförslag, inkommet Vänsterpartiets budgetförslag, inkommet Kristdemokraternas budgetförslag, inkommet Westervikspartiets budgetförslag, inkommet MBL-protokoll enligt MBL 11 med bilagor: Lärarförbundets skrivelse med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Lärarnas Riksförbunds skrivelse inkommen med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Socialnämndens beslut , Sn 55 Majoritetens reviderade förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun, daterat 30 maj 2018 Barn- och utbildningsnämndens beslut , 54, Au 32 Västerviks Kraft Elnät AB:s beslut , 7 nr 4 Västervik Miljö & Energi AB:s beslut , 7 nr 4 Västervik Kommuns Förvaltnings AB:s beslut , 5 nr 3 TjustFastigheter AB:s beslut , nr 5 5 Miljö- och byggnadsnämndens beslut , 167 Majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun, daterat 7 maj 2018 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

10 Budget 2019 ekonomisk planering visioner, prioriteringar och resurser 1 Förslag till KS

11 Innehåll INLEDNING... 4 VISION VÄSTERVIKS KOMMUN LIVSKVALITET VARJE DAG... 4 VISIONENS ÅTTA OMRÅDEN MED MÄTBARA MÅL... 4 NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDEN, UPPDRAG OCH BUDGET... 6 KONCERNGEMENSAMMA SATSNINGAR... 6 KOMMUNSTYRELSEN... 7 Ansvarsområden... 7 Budget... 7 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ansvarsområden Budget Uppdrag SOCIALNÄMNDEN Ansvarsområden Budget Uppdrag MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ansvarsområden Budget ÖVERFÖRMYNDARE Ansvarsområden Budget BOLAGEN ANSVARSOMRÅDEN UPPDRAG AVKASTNINGSKRAV SJÄLVFINANSIERINGSGRAD VÄSTERVIK BOSTADS AB TJUSTFASTIGHETER AB VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB VÄSTERVIKS KRAFT ELNÄT AB VÄSTERVIK RESORT AB VÄSTERVIK BIOGAS AB EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EKONOMISK PLANERING BEFOLKNING SKATTESATS SKATTEINTÄKTER VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER DRIFTKOSTNADSFÖRÄNDRINGAR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERNS LÅNERAMAR MOT EXTERNA LÅNGIVARE REFERENSKOSTNADER INVESTERINGAR PENSIONERNA IDAG OCH I FRAMTIDEN FINANSIELL ANALYS OCH NYCKELTAL ÅRETS RESULTAT SOLIDITET BORGENSÅTAGANDEN SAMMANFATTNING RESULTATBUDGET BALANSBUDGET... 32

12 INVESTERINGAR NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER SKATTER OCH KOMMUNAL UTJÄMNING FINANSNETTO PRINCIPER FÖR EKONOMISTYRNING BUDGETPROCESS JUSTERING AV BUDGETRAMAR DEMOGRAFIMODELL FÖR BERÄKNING AV FÖRÄNDRADE RESURSBEHOV Demografimodellens indelning i verksamheter Källor Räkneexempel RESULTATÖVERFÖRING I SAMBAND MED BOKSLUT INVESTERINGAR LOKALER EKONOMI- OCH VERKSAMHETSUPPFÖLJNING NÄMNDS ÅTGÄRDER VID KONSTATERAD/BEFARAD BUDGETAVVIKELSE UPPFÖLJNING AV EKONOMI OCH VERKSAMHET FINANSIERING FEMÅRSÖVERSIKT KOMMUNENS ORGANISATION PERSONAL HR-STRATEGISKA FRÅGOR BILAGA 1 DRIFTSREDOVISNING I BILAGA 2 INVESTERINGSPLAN... II BILAGA 3 TIDSPLAN BUDGETPROCESSEN III BILAGA 4 VISION IV BILAGA 5 KVALITET OCH RESULTAT INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN... VIII BILAGA 6 KOSTNADER, JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER, LÄNET OCH RIKET... XIII

13 Inledning Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gamla som unga. Visionens åtta områden med mätbara mål Utifrån visionens åtta områden har det formulerats mätbara mål och i detta arbete har de prioriterade inriktningsområdena varit vägledande för framtagandet av de mätbara målen. De åtta områdena i visionen är styrande för samtliga nämnder och bolag. Inom respektive område formuleras mål och uppdrag som respektive nämnd och bolag skall konkretisera, utveckla och anpassa till sina respektive verksamheter. För varje uppdrag skall det finnas en samordningsansvarig funktion. För mer information se bilaga Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Antalet innovativa lösningar för en tryggad välfärd ska öka, till exempel genom digitala lösningar. 2. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Ökad möjlighet för kollektivt resande inom kommunen, samt till och från kommunen. Fiberanslutningsmöjligheter ska finnas till 100 % i kommunen år Delmål för 2019 är 88 %. 3. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Vi ska vara bättre än snittet i mätningar av Nöjd Medborgar Index. HME-index (Hållbart Medarbetar Engagemang) ska vara högre än rikssnittet. Sjukfrånvaron ska vara minst 0,5 % lägre än riksgenomsnittet och lägre än föregående år. Positivt flyttnetto. 4. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling Koldioxidutsläppen från kommunkoncernens tjänsteresor med bil har minskat med 5 % år 2019 jämfört med föregående år, mätt i kg CO2 per årsarbetare. Minst 60 % av kommunkoncernens verksamheter källsorterar 2019 och 100 % år Dricksvattenförbrukningen ska minska.

14 5. Ett näringsliv i tillväxt i en hållbar kommun I mätningar av företagsklimatet ska vi vara bättre än föregående år (Svenskt näringsliv). Vi ska även delta i SKL:s Öppna Jämförelser: Företagsklimat Antalet besökare ska öka. 6. Utbildning och kompetens i toppklass Andelen elever som har slutbetyg i alla ämnen i åk 9 ska öka. Meritvärdet i åk 9 ska öka. Andelen invånare år med eftergymnasial utbildning ska öka. Eftergymnasial utbildning ska erbjudas med platser år Delmål för år 2019 är 600 platser. 7. En rik och varierad kultur och fritid Det kulturella utbudet ska öka. Öka medborgarnas fysiska aktivitet. Minska medborgarnas bruk av tobak och alkohol. 8. Alla är delaktiga och känner trygghet I polisens trygghetsmätning ska Västerviks kommun vara bättre än snittet i polisområde syd. Kommunen ska använda medborgardialoger i större utsträckning. En årlig temadag med fokus på trygghet och säkerhetsfrågor ska genomföras. Förutom ovanstående finns även finansiella mål: Resultatet för 2019 ska uppgå till minst 1,3 % av skatteintäkter och kommunal utjämning. Självfinansiera investeringar till 100 % (årets resultat + avskrivningar sett i ett femårsperspektiv). TjustFastigheter AB, Västerviks Bostads AB, och Västervik Miljö & Energi AB är undantagna. Andra viktiga prioriteringar Antalet projekt och konkreta åtgärder för en ökad samverkan externt och internt ska öka. Restiden till och från våra grannkommuner och viktiga regioncentra ska minska. 5

15 Nämndernas ansvarsområden, uppdrag och budget Koncerngemensamma satsningar I budgetarbetet för identifierades ett antal koncerngemensamma satsningar. Inga förändringar görs i ramen för de koncerngemensamma satsningarna jämfört med budgetramen Driftsredovisning Koncerngemensamma satsningar Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,300 18,300 18,300 18,300 Ram 18,300 18,300 18,300 18,300 Koncerngemensamma satsningar innefattar en del av utvecklingsanslaget, för 2019 ca 3.3 mnkr, ca 7 mnkr för utvecklingsområden så som arbetet med kvalitetsledningssystem och ärendehanteringssystem, implementering av Vision 2030 med mera. Här finns även medel för utökat fastighetsunderhåll med 3 mnkr, 0,6 mnkr för satsning på e-tjänster och 1,5 mnkr för satsning på friskvårdsarbete och personalaktiviteter, men också 0,9 mnkr för satsning på att få ner sjuktalen. Även en satsning kring information och kommunikation på 2 mnkr återfinns bland koncerngemensamma satsningar. 6

16 Kommunstyrelsen Ansvarsområden Kommunstyrelsen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av kommunens hela verksamhet. Verksamheten omfattar politisk verksamhet, ledningskontor, samhällsbyggnad, arbete- och kompetens, kultur- och fritidsverksamhet, kommunservice samt räddningstjänst. Här ingår även samordning av kommunens hållbarhets- och miljöstrategiska frågor genom att initiera och genomföra konkreta utvecklingsinsatser och projekt. Budget Driftsredovisning Kommunstyrelsen Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 361, , , ,059 Sporthall Västervik (0,5 i ram 2018). 0,500 1,500 1,500 Bökensved (0,2 i ram 2018). 1,000 2,000 2,000 Satsning ridskolor (1,2 i ram 2018) 0,800 1,300 1,300 Tillgängliggörande av skärgården 1,000 1,000 1,000 Simhallen (1,0 i ram 2018). -1,000 2,000 2,000 Valnämnden 2018 och 2019 (0,6 i ram 2018). 0,000-0,600-0,600 Campus nybyggnation 0,200 2,000 2,000 Kostutredning omställningskostnader (1,5 i ram 2018) -2,900-2,900-2,900 Biblioteksplan (1,0 i ram 2018) 0,150 0,200 0,200 Ramväxling deponi 1,000 1,000 1,000 Kapitaltjänst utökade investeringar 1,000 2,000 2,500 Mobil fritidsgårdsverksamhet i norra och södra stadsdelarna 1,500 1,500 1,500 Löneökning 2,5%. 5,834 11,813 17,942 RUF, arbetsmiljöinsatser kulturenheten 0,500 0,000 0,000 RUF, skanning av akter SBE 0,500 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -3,701-7,540-11,445 Ram 361, , , ,056 Sporthall Västervik Samhällsbyggnadsenheten ges tillskott för utökad hyreskostnad i och med byggandet av en ny sporthall. Belopp 0,5 mnkr för 2018, 1,0 mnkr för 2019 och därefter 2,0 mnkr per år. Bökensved Ett helhetsgrepp ska tas kring hela området Bökensved. 0,2 mnkr finns i budget 2018 och ytterligare 1,0 mnkr avsätts i budget Från 2020 och framåt avsätts ytterligare 1,0 mnkr per år. Satsning ridskolor Extra satsning på ridskolor motsvarande 1,2 mnkr finns i budget 2018 och ytterligare 0,8 mnkr tillskjuts för 2019 och ytterligare 0,5 mnkr för 2020 och framåt. Tillgängliggörande av skärgården Satsning för att säkra tillgängligheten för boende och turister. 7

17 Simhall Nybyggnation av simhall på Bökensvedsområdet ger en högre årshyra vilket ger utökad budgetram med 1,0 mnkr för 2018 och ytterligare 1,0 mnkr för Från 2020 och framåt tillskjuts ytterligare 1,0 mnkr per år. Campus nybyggnation Avser ökade hyror efter nybyggnation. Kostutredning omställningskostnader Enligt plan i tidigare beslutad kostutredning. Biblioteksplan Kostnader i samband med implementering av ny biblioteksplan. 1,0 mnkr avsattes i budget 2018 och ytterligare 150 tkr i budget 2019 och därefter 200 tkr per år. Ramväxling deponi Avser inventering, tillsyn och mindre åtgärder av gamla deponier. Kostnaden tas i driften istället för som tidigare investering. Kapitaltjänst utökade investeringar Stora investeringar har gjorts och görs inom kommunen de närmsta åren och större delen av räntor och avskrivningar tas i driften på samhällsbyggnadsenheten. Mobil fritidsgårdsverksamhet Mobil fritidsgårdsverksamhet i norra och södra stadsdelarna. Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. RUF Kulturenheten ansöker om medel för att göra arbetsmiljöinsatser på Mejeriet och på biblioteket. Man vill även köpa en lådcykel till biblioteksverksamheten. Samhällsbyggnadseneheten vill göra en insats för att kunna skanna förrättningsakter i kartoch mätarkivet för att göra dessa tillgängliga via Lantmäteriets databas Arken. Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen Riktade statsbidrag Nedan följer exempel på riktade statsbidrag som är sökbara för åren

18 Riktade statsbidrag inom KS verksamhetsområde , Västerviks kommuns beräknade andel KS (mnkr) Erbjuda insatser under föräldraledighet, 37a medel 0,1 0,1 Idrottssatsning 0,1 0,0 Kommunbonus ökat bostadsbyggande 4,8 0,0 Extratjänster 8,9 0,0 Åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck 0,2 0,2 Öka utbud och tillgängligheten till bibl verksamheten 0,8 0,8 Tidiga insatser för nyanlända 37-medel 0,1 0,1 Bidrag till arbete mot långtidsarbetslöshet 1,6 1,6 Insatser för förbättrad tolktjänst i arbetslivet 0,1 0,1 Energi- och klimatrådgivning 0,6 0,7 Sommarlovsstöd för åldersgruppen 6 15 år 1,7 0,9 37-medel för insatser som skapar beredskap och kapacitet 0,1 0,0 Nytt stöd till klimatinvesteringar (avser kommunsektorn) 4,8 8,5 Totalt 23,8 13,0 Uppdrag - Ledningskontoret får i uppdrag att fortsätta implementeringen av ett verksamhetsledningssystem. - Ledningskontoret får i uppdrag att slutföra skyltning av verksamhetslokalerna. - Samhällsbyggnadsenheten ska använda medborgardialoger i större utsträckning. - Arbetet med önskad sysselsättningsgrad i kommunkoncernen ska fortsätta. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utarbeta en långsiktig lösning kring skärgårdstrafiken. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda en idrotts- och fritidsstrategi. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram ett förslag till utformning av ett citybad centralt i Västerviks stad. - Kommunstyrelsens förvaltning / TjustFastigheter AB får i uppdrag att arbeta med att ta fram en plan för att förverkliga målbilden kring Bökensvedsområdet, genom bl a medborgardialog med berörda aktörer. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att göra en översyn av folkhälsostrategiska styrdokument i kommunen. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att se över möjligheterna att flytta bibliotek/mötesplats i Gamleby. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny brandstation i Ankarsrum. 9

19 Barn- och utbildningsnämnden Ansvarsområden Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet består av, förskola, annan pedagogisk verksamhet såsom familjedaghem, öppen förskola och omsorg på kvällar, nätter och helger, förskoleklass, grundskola inklusive fritidshem/fritidsklubbar, grundsärskola och träningsskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning i form av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Totalt omfattar dessa verksamheter c:a 7500 barn, ungdomar och vuxenstuderande samt c:a 1270 årsarbetare. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet styrs av såväl lokala som centrala styrdokument, såsom skollag, läroplaner, arbetsmiljölagstiftning m.fl. Budget Driftsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget , , , ,213 Volymjusteringar. -1,241 8,974 19,297 Satsning barn med särskilda behov 3,500 3,500 3,500 Andra personalgrupper i skolan, utv.projekt (1,0 i ram 2018) -0,500-1,000-1,000 Komvux nya lokaler (0,4 i ram 2018) 0,400 0,400 0,400 Teknikcollege 0,300 0,300 0,300 Löneökning 2,5% - 16,278 32,964 51,792 Förbättringsarbete 1% - -8,410-17,083-26,048 Ram 822, , , ,454 Volymjusteringar Justering av ramarna utifrån förändringar i antal invånare i åldersgrupperna; 1-5 år (förskola), 6-12 år (fritidshem), 6-15 år (grundskola, förskoleklass, grundsärskola), år (gymnasieskola, gymnasiesärskola). Satsning för barn med särskilda behov Extra satsning görs med 3,5 mnkr för att kunna stödja barn med särskilda behov. Andra personalgrupper i skolan Avser ett utvecklingsprojekt som trappas av enligt plan. Komvux nya lokaler Avser ökning av hyror till komvux nya lokaler enligt plan. Full årseffekt från Teknikcollege Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. 10

20 Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen Riktade statsbidrag Nedan följer exempel på riktade statsbidrag för åren Riktade statsbidrag inom barn och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde , Västerviks kommuns beräknade andel Barn- och utbildningsnämnden (mnkr) Lågstadielyftet 8,295 6,169 6,169 Sommarskola 6-9 inkl gymn 0,572 0,572 0,572 Lärarlöner 9,876 9,876 9,876 Mindre barngrupper i förskolan 2,993 2,993 2,993 Fritidshemsatsningen 1,803 1,626 1,803 Skolbibliotek förstärkning personaltäthet 0,108 0,108 0,108 Läxhjälp 1,311 1,311 1,311 Skapande skola-satsning, inklusive förskola 0,703 0,664 0,664 Nationellt skolutveckingsprogram 0,505 0,108 0,108 Omsorg på kvällar, nätter och helger 0,289 0,509 0,509 Fler platser på komvux/yrkesvux 1,713 1,713 1,713 Kompetensutveckling lärare & förskolelärare 0,721 0,721 0,721 Fjärde tekniskt år i gymnasieskolan 0,418 0,418 0,418 Entreprenörskap i skolan 0,026 0,026 0,026 Samverkan för bästa skola (skolor med låga resultat, 2,164 2,164 2,164 Fortbildning rektorer 0,072 0,072 0,072 Karriärstjänster 5,200 5,200 5,200 Mattelyftet 0,018 0,018 0,018 Läslyftet 0,130 0,130 0,130 Skolgång för barn utan papper 0,180 0,180 0,180 Maxtaxa inom barnomsorgen inkl kvalitetsäkring 10,916 10,249 9,582 Lärarelyft 2 för SFI 1,392 1,392 1,392 Elevhälsa förstärkning 2,052 2,052 2,052 Lärlingsutbildnings gymnasiet 1,757 1,750 1,750 Totalt 53,215 50,022 49,532 Uppdrag -Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda kostnadsutvecklingen för skolskjutsarna. -Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att låta kommunens årskurs 9 åka på studiebesök till riksdagen. 11

21 Socialnämnden Ansvarsområden Socialnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta, hemsjukvård, hembesök samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna. Socialtjänstens verksamhet och stödinsatser regleras bl. a utifrån följande lagstiftningar: Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag om assistansersättning (LASS) Hälso- och sjukvårdslag (HSL) Kommunallag Förvaltningslag Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Offentlighets- och sekretesslagen Föräldrabalken Kundvalssystem, LOV Befogenhetslagen Andra styrdokument: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Barnkonvention Nationell handlingsplan för funktionshinderpolitiken Nationell handlingsplan om äldrepolitiken Budget Driftsredovisning Socialnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 845, , , ,678 Volymjusteringar 10,612 20,468 29,386 Ökade resurser till välfärden 3,5 mdkr, i ram från ,000 10,000 10,000 OF/Funktionshinder LSS (3,0 i ram 2018) 3,500 3,500 3,500 Nya säbo (0,736 i ram 2018),+ 679 Dalsgården från ,964 2,293 2,293 Specialistundersköterskor 1,656 1,656 1,656 Löneökning 2,5%. 20,845 42,212 64,112 RUF, utbildning undersköterskor 0,667 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -8,933-18,191-27,757 Ram 845, , , ,869 I tabellen ovan är budget 2018 justerat från RUF med 0,7 mnkr. Volymjusteringar Justering av ramarna utifrån förändringar i antal invånare i åldersgruppen; 65-w år (äldreomsorgen). Ökade resurser till välfärden Tidigare riktat statsbidrag som numera fördelas direkt i ram. 12

22 OF/Funktionshinder LSS Satsning för att klara de utökade kostnaderna inom detta område. Nya säbo Byggnationen av Nätet och ombyggnationen av Dalsgården innebär ökade hyreskostnader för Socialnämnden. Från och med 2020 tillförs 679 tkr per år för Dalsgården. Specialistundersköterskor Satsning på att utbilda specialistundersköterskor, påbörjas med RUF-medel redan under Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. RUF Socialförvaltningen har begärt uttag ur resultatutjämningsfonden med 667 tkr per år för att erbjuda 50 personer undersköterskeutbildning, à kr, i en satsning över 3 år ( ). Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen Riktade statsbidrag Nedan följer exempel på riktade statsbidrag för åren Riktade statsbidrag inom socialnämndens verksamhetsområde , Västerviks kommuns beräknade andel Socialnämnden (mnkr) Äldreomsorg Ökad bemanning inom äldreomsorgen 0,000 0,000 Individ- och familjeomsorg Stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa 0,3 Stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården 1,174 Omsorg funktionsnedsatta Stimulansmedel för daglig verksamhet och införande av habiliteringsersättning 0,000 Stimulansmedel riktade insatser psykisk hälsa 1,266 - Totalt 2,766 0,000 Uppdrag - Socialförvaltningen ges i uppdrag att planera för en ökning av särskilt boende i centralorten. 13

23 Miljö- och Byggnadsnämnden Ansvarsområden Miljö- och byggnadsnämndens arbetsuppgifter är till största del myndighetsfrågor inom följande område: Plan- och bygglagen PBL, miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, alkohollagstiftningen, lagen om brandfarliga och explosiva varor och annan speciallagstiftning och tillhörande föreskrifter m.fl. Nämnden är kommunens naturvårdsorgan samt ansvarar för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Nämndens uppgift är att säkerställa syftet med lagarna och de föreskrifter och förordningar som har meddelats med stöd av dessa. Budget Driftsredovisning Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,352 13,352 13,352 13,352 Kompetensförsörjningssatsning 0,250 0,250 0,250 Löneökning 2,5%, 0,548 1,110 1,686 Förbättringsarbete 1%, -0,142-0,289-0,441 Ram 13,352 14,009 14,423 14,846 Kompetensförsörjningssatsning Miljö- och byggnadsnämnden behöver göra en satsning på förstärkning och tillförs därför 250 tkr från och med Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen

24 Överförmyndare Ansvarsområden Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över gode mäns, förvaltares och förmyndares förvaltning av huvudmannens/omyndiges egendom samt fullgör de övriga uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndaren. Överförmyndaren står under Länsstyrelsens tillsyn. Budget Driftsredovisning Överförmyndare Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,490 3,490 3,490 3,490 Löneökning 2,5%, 0,057 0,116 0,177 Förbättringsarbete 1%, -0,035-0,072-0,108 Ram 3,490 3,512 3,535 3,558 Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen

25 Bolagen Ansvarsområden De kommunala bolagen skall medverka till tillväxt och kommunnytta genom att göra Västerviks kommun attraktivare att bo, leva och verka i. Uppdrag Kommunen ska som direktägare, eller genom förvaltningsbolaget, eftersträva balans mellan kommunnytta och nödvändiga resultatnivåer. Moderbolaget Västerviks kommuns Förvaltnings AB ska fortsätta sin aktiva roll i styrningen och uppföljningen av dotterbolagen. I uppdraget ingår följande: Bolagen tar ledningen när det gäller att ställa om Västerviks kommun mot ett mer hållbart samhälle. Västervik Miljö & Energi AB ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en solenergisatsning. Att kommunen ska uppfattas som attraktiv innebär för bolagen bland annat att Västervik Miljö & Energi AB och Västervik Kraft Elnät AB i ett nationellt perspektiv ska erbjuda konkurrenskraftiga taxor och kvalitativ service till kunder och kommuninvånare. Västervik Miljö & Energi AB har i och med övertagandet av biogasverksamheten även en viktig roll i att uppnå målet om en fossilbränslefri kommun. Västervik Resort AB ska ha en aktiv roll i destinationens utveckling genom investeringar och kontinuerlig utveckling av Västervik Resort AB. Västerviks Bostads AB ska vara en aktiv part för att tillgodose behovet av hyreslägenheter och därmed främja inflyttning. Bolaget ska vidare vara aktiv i byggandet av trygghetsbostäder och på så sätt medverka till en effektivare äldreomsorg och ökad omsättning på bostads- och villamarknaden. TjustFastigheter AB ska bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att ge förutsättningar för de kommunala verksamheterna att få större resursutrymme för kvalitetshöjande insatser. Avkastningskrav Anges som rörelseresultat före finansiella poster dividerat med balansomslutningen. Avkastningskraven är ställda per bolag och för moderbolaget per koncern. För Västervik Miljö & Energi AB gäller självkostnadsprincipen för VA-verksamheten och den icke konkurrensutsatta renhållningsverksamheten. Det angivna avkastningskravet omfattar alltså inte dessa verksamheter. (Se tabell.) 16

26 Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgrad anger hur stor andel av årets investeringar som minst ska finansieras genom egna medel. Med egna medel menas årets resultat + årets avskrivningar. Resterande del upplånas genom nyupplåning. Självfinansieringsgraden anges per bolag och för moderbolaget per koncern. (Se tabell.) Avkastningskrav 2018 Justerad investerings- ram 2018, mnkr Justerad självfinansieringsgrad 2018 VKFAB KONCERN 5,4% 4,9% 40,0% 38,0% 34,0% 585,8 585,8 708,7 VBAB 5,6% 4,8% 30,0% - 23,0% 317,0 283,7 372,7 TjustF 4,0% 3,8% 35,0% - 25,0% 147,7 147,7 210,6 VMEAB 6,5% 6,0% 80,0% 75,0% 80,0% 112,7 146,0 114,5 VKENAB 6,5% 6,3% 100,0% - 100,0% 8,4 8,4 10,9 Avkastningskrav 2018 Avkastningskrav 2019 Avkastningskrav 2019 Självfinansierings grad 2018 Självfinansierings grad 2018 Justerad investerings- ram 2018, mnkr Justerad självfinansieringsgrad 2018 Självfinansieringsgrad 2019 Självfinansieringsgrad 2019 Investeringsram 2018, mnkr Investeringsram 2018, mnkr Investeringsram 2019, mnkr Investeringsram 2019, mnkr BIOGAS 0% 0% 0% - 0% 0-0 RESORT 3,0% 3,0% 100% - 100% 6,0-6,0 För 2018 föreslås justerade investeringsramar och självfinansieringsgrad för Västervik Miljö & Energi AB och Västerviks Bostads AB (se tabell ovan). 33,3 mnkr av investeringsramen flyttas från Västerviks Bostads AB till Västervik Miljö & Energi AB. Totalt för koncernen är investeringsramen oförändrad. Ändringen beror på ökad investeringstakt för fiberutbyggnaden för att kunna nå målet. Västervik Miljö & Energi AB behöver också köpa in nya slambilar under 2018 då slamhämtning kommer att göras i egen regi från och med Bolaget behöver även tidigarelägga en investering som planerats 2019 till 2018 som avser konvektionspaket till en panna på Stegeholmsverket. 17

27 Västervik Bostads AB Föremål för verksamheten Västerviks Bostads AB ska enligt bolagsordningen inom Västerviks kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt tillhandahålla fastighetsförvaltningstjänster och byggtjänster samt fordonservice inom kommunkoncernen. Bolagets ändamål med verksamheten Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjning och inflyttning samt svara för god boendemiljö samt ansvarsfull fastighetsförvaltning av bostäder och verksamhetslokaler i Västerviks kommun. Bolaget ska erbjuda sina hyresgäster möjlighet till boendeinflytande och service. Bolaget ska uppnå ändamålet genom att tillhandahålla väl underhållna lägenheter och lokaler bygga trygghetsboenden och särskilda boenden erbjuda konkurrenskraftiga hyror utveckla tjänste- och serviceutbudet till hyresgäster och kommuninvånare verka för trygghet och trivsel i bostadsområdena arbeta med boinflytande och miljöengagemang utveckla och förädla bolagets fastigheter köpa och sälja av fastigheter bygga nytt. Investeringar Bostadsbolaget har ägarens uppdrag att bygga nya lägenheter under de kommande åren. I den plan som bolaget tagit fram planeras för nya bostäder på Didrikslund, Ekhagen och Centrumgården. Bolaget arbetar också med byggnation av trygghetsboende, särskilt boende och hälsocentral i Gamleby och särskilt boende i Gunnebo. Som ett led i bolagets mål att 65 procent av bostadsbeståndet ska vara tillgängligt för alla planeras också för byggnation av hissar på Långrevsgatan. 18

28 TjustFastigheter AB Föremål för verksamheten TjustFastigheter AB ska enligt bolagsordningen inom Västerviks kommun direkt eller indirekt förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med lokaler för offentlig och privat verksamhet. Bolagets ändamål med verksamheten TjustFastigheter AB ska med iakttagande av lokaliseringsprincipen bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att främja tillgången på ändamålsenliga lokaler för både den offentliga verksamheten och den privata näringsverksamheten i kommunen och för att ge goda förutsättningar till kommunen att bedriva verksamheter med hög kvalitet. Bolaget ska inom kommunkoncernen medverka till följande: effektivt lokalutnyttjande genom lokalsamordning nära samverkan med de kommunala verksamheterna utvecklande av incitament som främjar ett lokaleffektivt tänkande från de kommunala verksamheterna en väl utvecklad serviceorganisation ny-, till- och ombyggnad av kommunala verksamhetsfastigheter och lokaler efter beställning väl underhållna lokaler utveckling och förädling av bolagets fastigheter köp och försäljning av fastigheter inhyrning och förhandling med externa hyresvärdar uthyrning av lokaler externt Investeringar TjustFastigheters investeringar de kommande åren har en inriktning mot sport- och fritidsanläggningar. En ny simhall planeras i en första etapp och ombyggnad av den gamla simhallen i en senare etapp. På Målserums ridanläggning ska nya stall byggas och på Heda ridanläggning ska om- och tillbyggnad av stall utföras. På Ernebergsfältet i Gamleby planeras nybyggnad av omklädningsrum. En ytterligare tillbyggnad av Campus och en ny förskola i norra staden är andra investeringar som planeras. 19

29 Västervik Miljö & Energi AB Föremål för verksamheten Västervik Miljö & Energi AB ska enligt bolagsordningen inköpa, producera, sälja och distribuera energi, värme och el, samt framställa och distribuera biogas. Bolaget ska också tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena spillvatten, avleda dagvatten samt insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall. Bolaget ska även äga och förvalta fast egendom, gatubelysningsanläggningar samt infrastruktur för IT-kommunikation och ha en aktiv och samordnande roll för genomförande av kommunkoncernens bredbandsstrategi. Bolaget ska, på uppdrag av Västerviks kommun, driva, förvalta och utveckla gata-, park- och transportverksamheten. Bolaget ska tillhandahålla konsult- och entreprenadtjänster inom verksamhetsområdet samt har också rätt att idka med ovanstående förenlig verksamhet. Bolagets affärsområden är: Fjärrvärme Vatten Elnät Stadsnät Entreprenad Avfall & Återvinning Bolagets ändamål med verksamhet Övergripande Bolaget ska arbeta för att säkerställa en god utveckling i Västerviks kommun genom att sträva efter en miljövänlig, energisnål och kostnadseffektiv verksamhet. Bolagets strävan är att vara ett hållbart företag i kommunkoncernen. Bolaget ska på affärsmässiga grunder skapa samhällsnytta vilket ska bidra till ökad sysselsättning och tillväxt i kommunen. Bolaget ska i sin roll som kommunalt bolag vara konkurrenskraftigt och se till att Västerviks kommun har en attraktiv avgiftsstruktur inom bolagets verksamhetsområden. Bolaget ska vara kommunens naturliga mötesplats för energi- och avfallsfrågor. Bolaget ska på uppdrag av Västerviks kommun genom ett entreprenörsavtal driva, förvalta och utveckla gata-, parkoch transportverksamheten. Bolaget ska verkställa uppdragen i kommunens klimat- och energistrategi. Bolaget ska medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av den kommunala infrastrukturen. Bolaget får även inom regionen, eller i undantagsfall utanför regionen, gemensamt eller i samverkan med andra kommuner eller bolag engagera sig i aktiviteter som syftar till att förbättra miljön och/eller effektivisera energianvändningen. Västervik Miljö & Energi AB har ett ledningssystem certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO (miljö) och OHSAS (arbetsmiljö). Bolaget arbetar med ständiga förbättringar för att behålla och utveckla verksamheten och det certifierade ledningssystemet. Fjärrvärme Bolaget beslutar om avgifter för fjärrvärme. Kommunstyrelsen ska informeras om fjärrvärmeavgifterna senast två månader innan avgifterna avses träda i kraft. 20

30 Avfall och återvinning Bolaget ska medvetet och aktivt agera på renhållningsmarknaden i syfte att stärka kommunens miljöutveckling. Bolagets verksamhet ska på ett effektivt och miljöriktigt sätt ta hand om restprodukter från konsumtion och produktion. Bolaget ska arbeta för att stimulera hushållen och de kommunala verksamheterna till en ökad sortering av avfall. Bolaget ska ha ett brett serviceutbud inom avfallsområdet och kommuninvånarna ska erbjudas en god service och tillgänglighet. Bolaget är kommunens aktör avseende det kommunala avfallsmonopolet. För det kommunala avfallsmonopolet gäller lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen. Bolaget har kommunens uppdrag att som renhållare svara för kommunens skyldigheter avseende hanteringen av hushållsavfall. Till grund för uppdraget ligger den av kommunfullmäktige beslutade renhållningsordningen med tillhörande avfallsplan. Kommunfullmäktige beslutar om ändringar i renhållningsordningen och om avgifter för det kommunala avfallsmonopolet. Bolaget ska ta fram förslag på avgifter som överlämnas till kommunstyrelsen senast två månader innan avgifterna avses träda i kraft. Övriga avgifter beslutas av bolaget. Vatten och Avlopp Bolaget har kommunens uppdrag att vara huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och därmed medverka till att kommunen kan fullgöra sitt ansvar enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunfullmäktige beslutar om: 1. Ändring av taxeföreskrifter 2. Särtaxa för anläggnings- och brukningsavgifter 3. Förändring av verksamhetsområdet för den allmänna VA- anläggningen 4. Lokala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen (ABVA) Förslag till kommunfullmäktiges beslut enligt punkterna 1-4 ska tillställas kommunstyrelsen senast två månader innan bolaget avser att beslutet ska träda ikraft. Ändring av prislista/taxa - som avviker från taxeföreskrifterna - ska beslutas av kommunfullmäktige. Förslag om ändring ska tillställas kommunstyrelsen senast två månader innan ändringen avses träda i kraft. Ändring av prislista/taxa för vattentjänster som följer beslutade taxeföreskrifter - ska tillställas kommunstyrelsen för information senast två månader innan ändringen avses träda i kraft. För vatten och avlopp gäller lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen. Entreprenad Mellan bolaget och kommunen finns ett entreprenörsavtal som beskriver omfattning, kvalitet och pris. Förändringar utifrån gällande avtal kan ske, 12 månader efter att part påkallat förändring. Mindre förändring, där personal ej påverkas, kan ske tidigast 6 månader efter att part påkallat förändring. För entreprenad gäller lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. 21

31 Elnät Bolaget utför reparation, underhåll och utbyggnader av distributionsnätet inom området där Västerviks Kraft Elnät AB har koncession. Bolaget underhåller och förnyar av bolaget ägda vägbelysningsnät inom Västerviks kommun. Stadsnät Bolaget bygger och underhåller datakommunikationsnät inom Västerviks kommun. Avgifter och taxor beslutas av bolaget. För stadsnät gäller lokaliseringsprincipen. Investeringar Investeringar inom affärsområde Stadsnät och Vatten utgör tillsammans cirka 75 procent av bolagets totala investeringar Fiberutbyggnaden inom Stadsnät uppgår till drygt 48 miljoner kronor medan planerade investeringar inom VA-verksamheten beräknas uppgå till 38 miljoner kronor. 22

32 Västerviks Kraft Elnät AB Föremål för verksamheten Västerviks Kraft Elnät AB ska enligt bolagsordningen distribuera elenergi samt därmed förenlig verksamhet. Bolagets ändamål med verksamheten Bolaget ska arbeta för att säkerställa en god utveckling i Västerviks kommun genom att sträva efter en miljövänlig, energisnål och kostnadseffektiv verksamhet. Bolagets strävan är att vara ett hållbart företag i kommunkoncernen. Bolaget ska på affärsmässiga grunder skapa samhällsnytta vilket ska bidra till ökad sysselsättning och tillväxt i kommunen. Bolaget ska i sin roll som kommunalt bolag vara konkurrenskraftigt och se till att Västerviks kommun har en attraktiv avgiftsstruktur inom bolagets verksamhetsområde. Investeringar Av de totala investeringarna i bolaget 2019 utgör vädersäkring av högspänningsnätet närmare 50 procent och uppgår till cirka 5 miljoner kronor. Planerad exploatering av området Gertrudsvik beräknas till runt 4 miljoner kronor, motsvarande knappt 40 procent av den totala investeringsramen. 23

33 Västervik Resort AB Föremål för verksamheten Bolaget ska inom Västerviks kommun förvalta, äga, driva och utveckla Lysingsbadet. Bolagets ändamål med verksamheten Västervik Resort AB ska ha en aktiv roll i destinationens utveckling genom investeringar och kontinuerlig utveckling av Lysingsbadet. Investeringar Bolaget planerar för återinvesteringar i befintliga anläggningar. Västervik Biogas AB Bolaget är vilande sedan och verksamheten bedrivs nu i Västervik Miljö & Energi AB. 24

34 Ekonomi förutsättningar för ekonomisk planering Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 18:18 från ). I skatteberäkningen har antagits att kommunens befolkning årligen kommer att öka enligt befolkningsprognosen från samhällsbyggnadsenheten i april 2018, vilket innebär + 77 st för 2019, + 78 st för 2020 och + 79 st för Skattesats Utdebiteringen i Västerviks kommun uppgår 2018 till 32,53, varav kommunalskatten uppgår till 21,16 och landstingsskatten 11,37. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 32,12 procent år 2018 vilket är oförändrat mot föregående år. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår för 2018 till 20,74 procent (föregående år 20,75) och landstingsskatten till 11,39 procent (föregående år 11,36). I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen till 21,77 procent och total skattestats till 33,14 procent. Med total skattesats avses den procentuella andel av den beskattningsbara inkomsten som en skattskyldig påförs i kommunal inkomstskatt. Genomsnittliga skattesatser, medelskattesatser, är beräknade som vägda medelvärden, varvid det kommunala skatteunderlaget används som vikter. Från och med år 2000 ingår inte längre någon församlingsskatt i den kommunala skattesatsen, eftersom församlingarna inom Svenska kyrkan inte längre är kommuner. Medelskattekraften utgörs av det kommunala skatteunderlaget i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång (SCB). Budget 2019 och den ekonomiska planeringen baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,16. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2017 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen gjorda av SKL (Sveriges kommuner och landsting) i skatteprognosen per april Se diagram nedan över förväntad utveckling av skatter och bidrag enligt SKL i april

35 Tkr Intäkter Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift LSS-utjämning Summa intäkter Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2019 ligger 2018 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i respektive års lönenivå. Lönesummorna har räknats upp med 2,5 procent årligen. År 2019 uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive kalkylerade PO-pålägg för avtalspensioner, till 39,2 procent, vilket används vid budgeten för hela perioden. I förslaget till budget för 2019 och ekonomisk planering för har inte någon uppräkning/nedräkning av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Driftkostnadsförändringar De senare åren har det skett och kommer det att ske stora omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De största förändringarna sker för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Driftkostnadsförändringar Budget Budget Planering Planering jämfört med budget 2018 i tkr Koncerngemensamma satsningar Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Revisionen Överförmyndare Total

36 Västerviks kommunkoncerns låneramar mot externa långivare Finansgruppen tar fram ett förslag till beslut av den årliga låneramen efter genomgång med respektive bolag och primärkommunen. Finansgruppen föreslår sedan en total låneram med fördelning på respektive enhet (kommun och bolag). För att ta fram ramens storlek utgår man från resultatet, kommande investeringar, försäljningar och andra större förändringar i verksamheten. Hänsyn tas även till högsta dagsnotering på skulden även om den endast föreligger under en eller ett par dagar under året. Fullmäktige fattar beslut och ramen avser både omsättning av befintliga lån samt nyupplåning. Fullmäktiges beslut på den totala låneramen delges efter lagakraftbevis på paragrafen de externa långivarna. Vissa långivare kräver också ett intyg på utnyttjad del av låneramen för varje enskild upphandling av lån. I finansrapporten framgår vid varje månadsslut hur mycket som är utnyttjat av den totala låneramen. Varje enhet (kommunen och bolagen) har en garanterad långfristig kreditlimit på sina konton i koncernkontosystemet, en checkräkningskredit. Storleken är alltid lika med den från tid till annan gällande låneramen (se riktlinjer finansverksamhet för Västerviks kommunkoncern). Vid en eventuell övertrassering av denna limit ger koncernkontot en signal till kommun-koncernens internbank som omgående kontaktar enheten för åtgärd. Internbanken finns i Västerviks kommuns Förvaltnings AB. I tabellen nedan ses förslag till låneramar Förslaget innebär en utökning av låneramen med 100 mnkr, främst beroende på fastighetsbolagens stora investeringar. Beslutade för Budget för Låneramar Kommunen 35 0 Västerviks kommuns Förvaltnings Västervik Resort AB Västervik Biogas AB 20 0 Totalt Referenskostnader Referenskostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Referenskostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Skillnaden mellan referenskostnaden och Västerviks redovisade kostnad i kr per invånare framgår av tabellen nedan. Uppgifterna är hämtade från Kolada och avser siffror för 2016 (som är den senaste tillgängliga statistiken): 27

37 Referens Redovisad Skillnad Skillnad Skillnad kostnad kostnad kr/inv mnkr procent Barnomsorg ,5 3,9% Grundskola ,6 9,0% Gymnasieskola ,8-5,1% Individ och familjeomsorg ,4-5,4% Äldreomsorg ,4-6,0% Totalt ,5-0,4% Högre kostnader för grundskola (30,6) och barnomsorg (8,5), samt lägre kostnad för individoch familjeomsorg (-7,4) gymnasieskola (-6,8) och äldreomsorg (-30,4) ger totalt en kostnad som är 5,5 mnkr lägre än vad den teoretiska kostnaden skulle kunna vara. Nedan ses den procentuella avvikelsen mellan kommunens nettokostnad och referenskostnaden åren Sammanställningen är gjord av SKL och presenterades vid budgetdagarna. VÄSTERVIK, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH REFERENSKOSTNAD PROCENT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,7 2,4 14,3 14,0 11,3 10,2 9,0-3,2 1,2 0,0 0,4-1,4-5,1 5,8 1,7-1,7-4,1-5,7-6,0 18,6 24,7 1,2 5,8 11,8-5,4 31, ,0-5,5-3,8-7,0-8,4-30,6 10, F R I TI D SHEM F Ö R S K OLA GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLAÄ LDREO MS ORG I F O LS S I bilaga 5 finns ytterligare diagram där jämförelser gjorts av skillnaden mellan redovisad kostnad för Västerviks kommun, riket och andra jämförbara kommuner. (Siffrorna är hämtade från Kolada.) Med andra jämförbara kommuner avses kommuner i mindre stad/tätort enligt SKL:s kommungruppsklassifikation. Kommungrupp 6 utgörs av 29 kommuner med minst men mindre än invånare i den största tätorten. SKL:s kommungruppsindelning används vid analyser, jämförelser och redovisning. 28

38 Investeringar I bilaga 2 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till 159 mnkr exklusive Södra infarten. Investeringen i en Södra infart är en ovanligt stor, enskild investering som kommer att hanteras i särskild ordning utanför självfinansieringskravet. Det är ännu inte klarlagt hur stor investeringen blir och eventuell extern finansiering. Inte heller avskrivningsprinciper för denna investering är fastställda. I samband med beslut om hyresavtal för kommunala verksamheter där investeringen görs av kommunalt bolag, ska alltid investeringskalkyl bifogas. Pensionerna idag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 ska redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. En del kommuner och landsting har valt att redovisa alla sina pensionskostnader i resultat- och balansräkningen, så kallad fullfonderingsmodell. Västerviks kommun använder den av SKL rekommenderade blandmodellen. Detta innebär att vissa kostnader inte redovisas i resultatet och då måste istället resultatet vara så bra att ett positivt resultat täcker in dessa kostnader. Detta kan göras genom reservering av överskott i resultatet. Om de finansiella målen sätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodell av pensioner ingen roll för ekonomin. Det viktigaste är att det långsiktiga perspektivet finns med i planeringen. Det är kostnaderna för all nyintjänad pension som nu begränsas i och med KAP-KL. Den stora pensionsskuld som har byggts upp under gångna årtionden beror på det tidigare systemet som fanns. Finansiell analys och nyckeltal Modell för finansiell analys För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger någon risk som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? 29 Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

39 Syftet med analysen är att redovisa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stort resultatet är i förhållande till skatteintäkter och kommunal utjämning. Kommunens resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning var för ,8 %. Enligt beslutad budget för 2018 är målet 1,6 % och enligt föreliggande budget för ,5 %, för ,7 % och för ,7 %. Resultat i % av skatter och bidrag Bokslut Budget Budget Planering Planering mnkr Årets resultat 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 Skatter och kommunal utjämning 2061,0 2116,2 2170,3 2226,6 2284,1 resultat i % av skatter och bidrag 3,8% 1,6% 1,3% 1,5% 1,5% Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditet Bokslut Budget Budget Planering Planering % Exkl pensionsskuld intjänad före ,0 61,2 60,0 60,6 61,9 Inkl pensionsskuld 8,9-0,6 8,1 11,3 14,4 Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2017 till 952,1 mnkr, varav 117,8 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen och 834,3 mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att 88 procent ligger utanför balansräkningen. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser i bokslutet 2017 uppgår till 2 702,9 mnkr, kr per invånare mnkr avser kommunens egna bolag genom att kommunen borgar för hela internbankens låneram. När det gäller borgensåtagandet bedöms risken som låg för att åtagandet ska behöva infrias. I de egna bolagen följer kommunen kontinuerligt utveckling och verksamhet och bedömningen är att bolagens resultatnivåer är betryggande. 30

40 Sammanfattning Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Bedömningen är att kommunen med nuvarande verksamhetsvolym har förutsättningar att ha balans i ekonomin. Detta kräver dock att verksamheterna anpassar och ställer om utifrån demografiska förändringar. Samtidigt får inte verksamheterna utökas med mer än vad demografin föranleder. En känslighetsanalys visar till exempel att en generell ökning av lönerna med 1 % innebär en kostnadsökning med drygt 17 mnkr. En skattehöjning med 50 öre (till 21,66) skulle ge ökade skatteintäkter med ca 38 mnkr per år. Resultatbudget (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Nämndernas nettokostnader , , , , ,7 Interna kapitalkostnader 27,0 32,8 33,8 34,8 35,3 Interna personalkostnader 409,5 377,9 387,3 397,0 407,0 Externa arbetsgivaravgifter - 336,7-307,3-315,0-322,9-330,9 Externa pensioner - 129,9-138,0-138,0-134,8-136,8 Ökad semesterlöneskuld 1) - 7,1-3,1-4,1-4,2-4,3 Avskrivningar - 19,1-21,2-22,2-23,2-23,7 Realisationsvinster 6, Jämförelsestörande intäkter/kostnader Verksamhetens nettokostnader , , , , ,2 Kommunalskatteintäkter 1 533, , , , ,3 Kommunal utjämning 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Finansiella intäkter 30,2 30,0 29,0 29,0 29,0 Finansiella kostnader - 6,5-15,0-9,0-9,0-9,0 Resultat före extraordinära poster 98,4 5,0 9,8 21,3 33,9 Extraordinära poster,statsbidrag - 22,3 28,0 18,3 11,1 - Årets resultat 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 1) Kommunen har en ansamlad semesterlöneskuld som stäms av varje delårs- och årsbokslut. Den löneökning som inträffar under året gör att semesterlöneskulden behöver räknas upp motsvarande löneökningstakten för att motsvara verkligt värde när sparad semester tas ut av de anställda. För detta avsätts ett belopp i budget varje år. De budgeterade medlen fördelas sedan till respektive förvaltning i samband med bokslutet 31/12. 31

41 Balansbudget (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Tillgångar Anläggningstillgångar 1 325, , , , ,6 -materiella anläggningstillgångar 386,7 380,8 420,8 454,2 470,7 -finansiell leasing finansiella anläggningstillgångar 938,9 825,9 881,9 884,9 887,9 -långfristiga fordringar förskottering infrastruktur Omsättningstillgångar 216,9 237,1 217,5 219,5 221,5 -förråd,lager,exploatering,tomträtt fordringar 216,1 237,1 217,5 219,5 221,5 -placerade pensionsmedel KLP kassa, bank 0, Summa tillgångar 1 542, , , , ,1 Skulder och eget kapital Eget kapital 972,2 883,7 911,8 944,2 978,1 -varav årets resultat 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 Avsättningar 190,6 173,8 213,9 221,8 235,3 -varav pensioner 117,8 127,0 145,0 156,8 174,2 -varav andra avsättningar 72,8 46,8 68,9 65,0 61,1 Skulder 379,8 386,3 394,5 392,6 366,7 -varav långfristiga skulder varav finansiell leasing varav övriga långfristiga skulder varav kortfristiga skulder 379,8 386,3 394,5 392,6 366,7 -varav koncernkontokredit Summa skulder och eget kapital 1 542, , , , ,1 32

42 Investeringar (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Skattefinansierad verksamhe 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Kommunstyrelsen 51,6 45,8 53,7 56,7 40,2 varav Samhällsbyggnad 47,2 35,3 50,9 48,6 33,2 varav Räddningstjänst 2,9 6,0 2,2 3,8 4,5 varav Kommunservice 1, varav Arbete och Kompetens 0, ,3 - varav Kultur 0,3 4,5 0,6 3,0 2,5 varav Ledning Miljö och Bygg Barn och utbildning 2,5 8,0 4,0 - - Socialförvaltningen 0,8-4,5 - - Skattefinansierade exkl 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Affärsdrivande verksamhet Exploateringsverksamhet Summa nettoinvesteringar 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Obs! Investeringen i Södra infarten hanteras i särskild ordning utanför självfinansieringskravet. Södra infarten 15,0 5,0 75,0 75,0 Nämndernas nettokostnader (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Nämnd/förvaltning Koncerngemensamma satsningar 17,1 18,3 18,3 18,3 18,3 Kommunstyrelsen 318,7 361,1 367,4 376,3 379,1 Barn- och utbildningsnämnden 771,0 822,2 832,5 850,3 870,5 Socialnämnden 811,4 845,7 885,0 907,6 928,9 Miljö- och byggnämnden 12,7 13,4 14,0 14,4 14,8 Revisionen 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Överförmyndare 3,4 3,5 3,5 3,5 3,6 Nämndernas nettokostnader 1 935, , , , ,7 33

43 Skatter och kommunal utjämning Skatteprognosen bygger på SKL:s prognos i cirkulär 18:18 från I skatteberäkningen har antagits att kommunens befolkning årligen kommer att öka enligt befolkningsprognosen från samhällsbyggnadsenheten i april 2018, vilket innebär + 77 st för 2019, + 78 st för 2020 och + 79 st för Bokslut Budget Budget Planering Planering mnkr Kommunalskatteintäkter Allmän kommunalskatt 1537,9 1575,5 1598,7 1637,6 1688,3 Skatteavräkning -4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a kommunalskatteintäkter 1533,9 1575,5 1598,7 1637,6 1688,3 Kommunal utjämning Inkomstutjämning 392,8 420,9 428,9 436,5 445,4 Kostnadsutjämning -12,6-0,9-0,7-0,7-0,7 Regleringbidrag/avgift -0,4-6,8 16,1 26,0 23,7 Kommunal fastighetsavgift 75,0 82,1 81,5 81,5 81,5 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Generella bidrag från staten(boverket) 29,3 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS- utjämning 43,0 45,4 45,7 45,8 45,9 S:a Kommunal utjämning 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Summa 2061,0 2116,2 2170,3 2226,6 2284,1 Statsbidrag enligt flyktingvariabler 0,0 28,0 18,3 11,1 0,0 Totalt 2061,0 2144,2 2188,6 2237,7 2284,1 Följande förutsättningar har använts vid beräkningar: Bokslut Budget Planering Planering Planering Kommunens skattesats i kr 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 Folkmängd 31/12, st enl Demostabell Befolkningsökning i skatteprognos, st % överskottsmål, mnkr 42,3 43,4 44,5 45,7 34

44 Finansnetto (mnkr) Bokslut Budget Planering Planering Planering Finansiella intäkter Ränteintäkter, kortfristiga fordringar 15,3 16,0 16,0 16,0 16,0 Ränteintäkter, långfristiga fordringar Utdelningar aktier o andelar 3,1 2,0 2,0 2,0 2,0 Borgensavgifter 11,8 12,0 11,0 11,0 11,0 Summa 30,2 30,0 29,0 29,0 29,0 Finansiella kostnader Räntekostnader, lång- och kortfristiga skul -6,5-15,0-9,0-9,0-9,0 Summa -6,5-15,0-9,0-9,0-9,0 Finansnetto 23,7 15,0 20,0 20,0 20,0 35

45 Principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens fortsatta budgetprocess innebär att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren. Höstens interna budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Anslag i budgeten anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar om detaljbudget senast den 30 november. I november/december lämnas en verksamhetsplan/budget till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Justering av budgetramar Västerviks kommun justerar budgetramarna efter volym för barn och utbildningsnämnden och socialnämnden enligt demografimodell, se beskrivning nedan. Befolkningsprognosen för budgetåret används för volymjusteringen. Justeringen görs mot föregående års prognos. Någon slutlig avstämning görs inte i samband med bokslut. Demografimodell för beräkning av förändrade resursbehov Demografimodellens syfte är att anpassa kommunens verksamheter efter förändringar i invånarantalet. Modellen bygger på förändringen av antalet invånare i utvalda åldersgrupper och andelen nyttjare i dessa åldersgrupper. För varje åldersgrupps verksamhet har en nettokostnad per nyttjare beräknats såsom totala nettokostnaden dividerat med antalet nyttjare. Demografimodellen tar inte någon särskild hänsyn till fasta kostnader utan de behandlas på samma sätt som rörliga. Exempelvis: Om antalet elever i grundskolan minskar, antar man att de fasta kostnaderna minskar i samma takt som de rörliga. 36

46 Förändring i antal inv i åldersgruppen * Andel nyttjare * Nettokostnad per nyttjare = Förändrat resursbehov Demografimodellens indelning i verksamheter För att få en så bra precision som möjligt på beräkningarna har en ganska fin indelning på verksamhetsnivå valts. Även tillgången på statistiskt underlag har varit avgörande för valet av verksamhetsnivå. Testberäkningar har visat att det blir stora skillnader i resultatet beroende på vilken detaljeringsnivå man väljer. Modellen är därför indelad i fjorton olika verksamhetsdelar: Förskola, fritidshem, grundskola/förskoleklass/grundsärskola, gymnasieskola/gymnasiesärskola, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende 90-w år, äldreomsorg särskilt boende år, äldreomsorg särskilt boende år, äldreomsorg särskilt boende år, äldreomsorg särskilt boende år och äldreomsorg särskilt boende 90-w år. Källor För att förenkla arbetet med att ta fram underlagssiffror till modellen är det en fördel att använda så få och så enhetliga källor som möjligt. Källorna ska vara säkra och lätta att få tag på. De huvudkällor som använts beskrivs härefter. Befolkningsprognoser för Västerviks kommun, hämtas från kommunens samhällsbyggnadsenhet och används för att beräkna förändringen i antal invånare i olika åldersgrupper. Räkenskapssammandrag för Västerviks kommun tas fram på kommunen och används för att beräkna nettokostnaden per nyttjare för skola och äldreomsorg. Räkneexempel Vi befinner oss i april 2015 och ska ta fram budgetramarna för Västerviks kommun för En del i arbetet är att göra en volymframskrivning av antalet pensionärer år, d v s beräkna hur de antalsmässigt kommer att förändras mellan 2015 och Detta för att Socialförvaltningen, i detta exempel, ska kunna bli kompenserad pengamässigt i budgetramen för det antal pensionärer år som kommunen beräknas öka eller minska med. För att få fram förändringen i antalet pensionärer år använder vi oss av befolkningsprognosen för 2016, framtagen under april Denna prognos baseras på senast kända befolkningsutfall för Antalet pensionärer år ska enligt prognosen (daterad april 2015) vara 1200 st år 2016 och 1180 st år Det ger en volymförändring på 20 personer. 37

47 Utfallet för 2014 blev dock något högre än vad som prognosticerades i april Det har gjort att prognoserna för 2015 och 2016 justerats upp i motsvarande mån. För att fånga in den här justeringen av 2015 och hamna på rätt nivå använder vi oss av den gamla prognossiffran för 2015 när vi skriver fram. Den gamla prognossiffran för 2015 (daterad april 2014) var 1175 personer och vår volymförändring blir då istället , d v s 25 personer. Denna tar då även in korrigeringen av prognosen för 2015 som var 5 personer. Hade vi inte jämfört med den gamla prognossiffran hade vi tappat budgetram för 5 personer i detta fall. Resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och ska behandlas av kommunfullmäktige. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast tre följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsrapporter och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Investeringar En investering är en anläggningstillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav i verksamheten. För att precisera detta ytterligare gäller att en utgift redovisas som en investering om: Den ekonomiska livslängden beräknas till minst tre år Är avsedd för stadigvarande bruk Att beloppet är av väsentlig storlek Samtliga kriterier måste vara uppfyllda. Med väsentligt belopp menas minst ett prisbasbelopp. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om mindre investeringsobjekt, under förutsättning att de ryms inom den totala investeringsramen. Dock ska fullmäktige alltid besluta om ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom fastställd resursram genomföra ombudgetering av pågående investeringsobjekt mellan redovisningsåren. Grundprincipen är att investeringar ska vara självfinansierade. Undantag görs för flera av bolagen som har hög investeringstakt. Man kan bedöma självfinansiering på ett enskilt år men det ger ingen rättvisande bild. Ofta skjuts/pågår investeringar över flera år och det är 38

48 mer rättvisande att se investeringar och självfinansiering över t ex en femårsperiod. I föreliggande budget bedöms självfinansieringen åren , det vill säga fem år. Lokaler Den budgetram som verksamheterna har fått beslutad innefattar även lokaler. Några tilläggsanslag för lokaler kommer därmed i normalfallet inte att beviljas. Lokalerna volymjusteras också fr.o.m. 2013, det vill säga ökar antalet elever t.ex. inom skolan så ökar budgetramen för lokaler. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapportering till central nivå sker efter ekonomichefens fastställda tider. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget. Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. Anställningsstopp för hela förvaltningen inträder med automatik vid en negativ helårsprognos. När ombudgetering är beslutad och det befarade underskottet är undanröjt upphävs anställningsstoppet. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhet gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Följande ordning gäller; 1 Lagstadgade krav 2 Budget 3 Verksamhetsmål. Uppföljning av ekonomi och verksamhet Delårsrapportens och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen (1997:614). Uppföljning ska ske i form av: 39

49 Delårsrapport per sista april och sista augusti samt årsredovisning per sista december till kommunfullmäktige. Ekonomirapport per den sista januari, februari, mars, maj, juli, september, oktober och november till kommunstyrelsen. Målen följs upp i budgetuppföljning per den sista augusti (i delårsrapporten) och i årsredovisningen. Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. Kommunstyrelsen följer löpande upp ekonomi, befolkning och arbetsmarknad genom rapport varje månad. Finansiering Kommunkoncernens totala ram för extern upplåning under år 2018 är fastställd till mnkr. För 2019 föreslås den öka med 100 mnkr till mnkr då fastighetsbolagen står inför stora investeringar. Vidareutlåning sker från Västerviks kommuns förvaltnings AB, där internbanken finns, till kommunen och till de kommunala bolagen. Låneram för bolagen fastställs i ägardirektiven. Västerviks kommuns förvaltnings AB bemyndigas att ta upp nya lån och omsätta befintliga lån inom fastställd ram för extern upplåning. 40

50 Femårsöversikt (mnkr) Bokslut Budget Planering Planering Planering I löpande priser Allmänt Antal invånare Kommunal utdebitering, kr 32,53 32,53 32,53 32,53 32,53 - varav kommunalskatt 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1 986, , , , ,2 Nettoinvesteringar, mnkr 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Resultat Årets resultat, mnkr 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 Finansiering Skatteintäkter, mnkr 1 533, , , , ,3 Kommunal utjämning, mnkr 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Tillgångar, skulder och eget kapital Tillgångar, mnkr 1 542, , , , ,1 Tillgångar, per invånare tkr 42,2 39,4 41,4 42,4 42,9 Avsättningar och skulder, mnkr 570,3 560,1 608,4 614,4 602,0 Avsättningar och skulder, per invånare 15,6 15,3 16,6 16,7 16,3 Eget kapital, mnkr 972,2 883,7 911,8 944,2 978,1 Eget kapital, per invånare tkr 26,6 24,1 24,8 25,7 26,5 Långfristig låneskuld, mnkr Långfristig låneskuld, per invånare tkr Nyckeltal Överskottsandel (%) 3,9 1,6 1,3 1,5 1,5 Soliditet (%) 63,0 61,2 60,0 60,6 61,9 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 8,9-0,6 8,1 11,3 14,4 41

51 Kommunens organisation 42

52 Personal Visionens åtta områden med mätbara mål har en punkt som särskilt berör HR-frågorna. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Vi ska vara bättre än riksgenomsnittet i mätningar av Nöjd Medborgar Index HME-index (Hållbart Medarbetar Engagemang) ska vara högre än riksgenomsnittet Sjukfrånvaron ska vara minst 0,5 % lägre än riksgenomsnittet och lägre än föregående år HR-strategiska frågor För att kunna lösa nyckelfrågan att i hård konkurrens kunna rekrytera och behålla framtidens medarbetare är det nödvändigt att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Västerviks kommun ska attrahera, engagera, utveckla och behålla kommunsveriges bästa medarbetare. Vår ambition är att våra medarbetare ska trivas, få intressanta uppdrag, känna stolthet över sitt arbete, känna förtroende för sin chef och en positiv gemenskap med sina kollegor. För att utveckla och nå en gemensam personalpolitik har kommunen identifierat tre fokusområden - Sveriges viktigaste jobb, Balans i livet och Engagerade ledare. Utifrån dessa fokusområden har ett ambitiöst processarbete inletts i syfte att ta fram kommungemensamma arbetssätt inom bl.a. områdena rehabilitering, arbetsmiljö och rekrytering. En arbetsgivare Kommunkoncernen ska arbeta för att ha en gemensam personalpolitik. Alla HR-processer samordnas så att rättssäkerhet och likabehandling kännetecknar Västerviks kommun som arbetsgivare oavsett var man har sin placering. Kompetensbaserad rekrytering ska tillämpas för att säkerställa att rätt kompetens rekryteras. Värdegrunden i samspelet mellan ledare och medarbetare ska präglas av trygghet, meningsfullhet, gemenskap och dialog. Våra ledare Våra ledare ska ges goda förutsättningar att tillsammans med sina medarbetare lyckas i sina uppdrag så att verksamhetens mål kan uppnås. Våra ledare ska vara engagerade i sina uppdrag, agera förebilder och entusiasmera sina medarbetare. Våra ledare ska se till helhet och ha ett demokratiskt förhållningssätt. Våra medarbetare Vi ska ge goda förutsättningar för att våra medarbetare ska uppnå balans i livet mellan arbete och fritid. Medarbetarna ska ha tydliga uppdrag och förväntningar samt vara kompetenta för sina uppdrag. De ska känna sig stolta, uppleva trygghet, en positiv gemenskap med sina kollegor och ha förtroende för sin chef. 43

53 I Västerviks kommun värnar vi om varje medarbetares arbetsmiljö, vi vill att alla medarbetare ska trivas och utvecklas i sin yrkesroll. Hos oss ska alla gå till jobbet med en positiv känsla. Förutsättningar ska skapas för att fler medarbetare ska arbeta heltid. Personalfakta och personalstruktur I november 2017 hade Västerviks kommun tillsvidareanställda medarbetare. Detta innebär en ökning med 61 medarbetare sedan Av det totala antalet anställda var 89 % tillsvidareanställda mot 11 % visstidsanställda, vilket är oförändrat mot Västerviks kommun hade i november heltidsanställda medarbetare. Det motsvarar 80,2 % av totalt antal anställda. För 2016 var siffran 72 % (71,7 %). Antal heltidsanställda kvinnor var vilket innebär att 78 % av kommunens kvinnliga månadsanställda var heltidsanställda i november För 2016 var siffran 68 %. Antal heltidsanställda män var 580 vilket innebär att 88 % av kommunens manliga anställda var anställda på heltid var 86 % av männen heltidsanställda. Medelåldern för kommunens anställda är 46 år, vilket är en marginell minskning mot föregående år då medelåldern var 46,2 år. Kvinnornas medelålder var 47 år och männens är något lägre med 44 år. Åldersstrukturen bland de kommunanställda visar på stora pensionsavgångar. Under den närmaste femårsperioden kommer totalt 389 medarbetare att uppnå pensionsålder (65 år). Anställda kan idag välja att gå i pension i åldersintervallet år och de största pensionsavgångarna finns bland lärare och medarbetare inom vård och omsorg. Könsfördelningen bland de anställda är 79 % kvinnor och 21 % män. Medellönen i kommunen är kr per månad för tillsvidaranställda och visstidsanställda. Medellön för kvinnor är kr per månad och för männen kr per månad. Kvinnors lön är 93, 5 % av männens lön vilket är en marginell ökning mot 2016 (93,2 %). Arbetsmiljö och hälsa Hälsa ses ur ett helhetsperspektiv där de fysiska, psykiska och sociala faktorerna hänger samman. Ett salutogent arbetssätt (där man fokuserar på människors hälsa och på hur denna ska kunna upprätthållas) ska genomsyra allt arbete hos våra medarbetare och ledare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med förebyggande insatser, ett tidigt rehabiliteringsarbete och satsningar på hälsofrämjande insatser ska ge ökade hälsotal och ett hållbart arbetsliv. Företagshälsovårdsresursen har under 2017 använts till insatser inom psykosocial och fysisk arbetsmiljö, lagstadgade hälsokontroller och rådgivning m.m. Efterfrågan på förebyggande insatser som stöd och handledning samt insatser i den psykosociala arbetsmiljön är den insatsform som används mest. Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare utgjorde 6,07 % av den totala arbetstiden under 2017, vilket är en marginell minskning från föregående år (6,09 %). Genomsnittet för hela landets kommuner är 7 %. 44

54 Bilaga 1 Driftsredovisning Driftsredovisning Koncerngemensamma satsningar Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,300 18,300 18,300 18,300 Ram 18,300 18,300 18,300 18,300 Kommunstyrelsen Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 361, , , ,059 Sporthall Västervik (0,5 i ram 2018). 0,500 1,500 1,500 Bökensved (0,2 i ram 2018). 1,000 2,000 2,000 Satsning ridskolor (1,2 i ram 2018) 0,800 1,300 1,300 Tillgängliggörande av skärgården 1,000 1,000 1,000 Simhallen (1,0 i ram 2018). -1,000 2,000 2,000 Valnämnden 2018 och 2019 (0,6 i ram 2018). 0,000-0,600-0,600 Campus nybyggnation 0,200 2,000 2,000 Kostutredning omställningskostnader (1,5 i ram 2018) -2,900-2,900-2,900 Biblioteksplan (1,0 i ram 2018) 0,150 0,200 0,200 Ramväxling deponi 1,000 1,000 1,000 Kapitaltjänst utökade investeringar 1,000 2,000 2,500 Mobil fritidsgårdsverksamhet i norra och södra stadsdelarna 1,500 1,500 1,500 Löneökning 2,5%. 5,834 11,813 17,942 RUF, arbetsmiljöinsatser kulturenheten 0,500 0,000 0,000 RUF, skanning av akter SBE 0,500 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -3,701-7,540-11,445 Ram 361, , , ,056 Barn- och utbildningsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget , , , ,213 Volymjusteringar. -1,241 8,974 19,297 Satsning barn med särskilda behov 3,500 3,500 3,500 Andra personalgrupper i skolan, utv.projekt (1,0 i ram 2018) -0,500-1,000-1,000 Komvux nya lokaler (0,4 i ram 2018) 0,400 0,400 0,400 Teknikcollege 0,300 0,300 0,300 Löneökning 2,5% - 16,278 32,964 51,792 Förbättringsarbete 1% - -8,410-17,083-26,048 Ram 822, , , ,454 Socialnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 845, , , ,678 Volymjusteringar 10,612 20,468 29,386 Ökade resurser till välfärden 3,5 mdkr, i ram från ,000 10,000 10,000 OF/Funktionshinder LSS (3,0 i ram 2018) 3,500 3,500 3,500 Nya säbo (0,736 i ram 2018),+ 679 Dalsgården från ,964 2,293 2,293 Specialistundersköterskor 1,656 1,656 1,656 Löneökning 2,5%. 20,845 42,212 64,112 RUF, utbildning undersköterskor 0,667 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -8,933-18,191-27,757 Ram 845, , , ,869 Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,352 13,352 13,352 13,352 Kompetensförsörjningssatsning 0,250 0,250 0,250 Löneökning 2,5%, 0,548 1,110 1,686 Förbättringsarbete 1%, -0,142-0,289-0,441 Ram 13,352 14,009 14,423 14,846 Revisionen Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,649 1,649 1,649 1,649 Förbättringsarbete 1%, -0,016-0,033-0,049 Ram 1,649 1,633 1,616 1,600 Överförmyndare Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,490 3,490 3,490 3,490 Löneökning 2,5%, 0,057 0,116 0,177 Förbättringsarbete 1%, -0,035-0,072-0,108 Ram 3,490 3,512 3,535 3,558 Summa ramar 2065, , , ,683 1) För 2018 och 2019 tillförs SOC 0,67 mnkr ur RUF för arbete med att utbilda timvikarier till undersköterskor i

55 Bilaga 2 Investeringsplan Investeringsplan budget plan plan (tkr) Räddningstjänsten Släckbil Ledningsfordon Lastbil Tankbil Utbyte motor stidsbåt Campus Campus teknik inventarier Kultur Stadsbiblioteket, inventarier hänförligt till biblioteksplanen Sorteringsanläggning Kulturskolan, flygel Biblioteksbuss (2 mnkr tidigare beslutat) Samhällsbyggnad Beläggning asfalt, gator Centrum stadsutveckling Åtgärder enligt trafikplan Mindre investeringar Särskilda insatser mindre tätorter Lekplats, utegym, Loftahammar Förnyelse lekplatser Gränsö naturreservat, p-platser mm Miljöåtgärder i skärgården, toa/renhållning Hållbar utveckling Dagvattenåtgärder Centrumgården, p-platser mm, hänförligt till ny dp Fiskartorget ny dp, åtgärder Katedern 11 Gamleby,ny gc-väg och åtg. Västerviksvägen Kv Syrenen ny dp, gc-väg p-plats Resecentrum Gamleby Gc-väg, Horn etapp Forellvägen, förlängning Gc-väg, Ekhagen Gator Solhem Park, Gamleby herrgård Industrimark, Fridkulla Gc-väg, Jenny-Fridkulla Kv Sågen Satsningar Ernebergsfältet Karto ch mät, Instrument, GPS Barlastkajen/skeppsbron renovering Slottholmen åtgärder inne i ruinen Stadsparken, gestaltning Gamleby passage järnvägen östra ring (bommar) Motionsspår Multidamm, Gamleby Piperskärr, åtg ny plan och lekplats Laxgatan, enl. ny dp ny förskola Hamnen, kajer Gamleby ny lekplats Parken i Ankarsrum, gestaltning Industriområde Gamleby Gunnebo, exploatering befintlig planområde Barn och utbildning Gymnasiet, maskiner Socialförvaltningen Inventarier Summa ramar ii

56 Bilaga 3 Tidsplan budgetprocessen 2019 Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Anmärkning Tidplan budget i KLG AB/CB 02-feb Tidplan budget i KS AB/CB 12-feb Budgetdag med koncernledningsgruppen AB/CB 16-feb 02-mar OBS!heldag 2/3 KS utv.dagar, uppstart Budgetprocessen 2019 AB/CB 5-mar 6-mar KS-utv.dag Volymjust skola, äldreomsorg mm tas fram CB/förv.ekon 07-mar 20-apr Så tidigt möjligt Inlämning investeringsförslag/lånebehov Förvek/bolagsek 20-apr Enl mall. till TO Framtagning budgetramar 07-mar 20-apr Så tidigt möjligt Möte i KLG inför remissrundan AB/CB 26/27-april lunch - lunch Infomöte ekonomer (budgetramar + ev. systemändringar) CB/MA 07-maj Så fort ramarna är klara Information i KS 07-maj Remissrunda nämnderna Nämnderna 7-maj 01-juni Information till facken (MBL 19) 17-maj Prel info Stoppdag KS 23-maj Beredning KS 28-maj Utskick KS 29-maj Förhandling med facken (MBL 11) 31-maj KS fattar beslut 04-jun Beredning KF 05-jun Utskick KF 07-jun KF fattar budgetbeslut 18-jun Nämndernas detaljbudgetarbete Förvaltningar 19-jun 30-okt Förvaltningsramar inlagda i Hypergene MA/TO 22-aug Inläsning augustilön i Hypergene 24-aug TESTVECKA SYSTEMÄNDRINGAR HYPERGENE Ekonomer 27-aug 31-aug Alla avsätta tid! Ramarna på enhetsnivå indaterade Indateras i Hypergene (gäller KS) Förv.ek 01-sep Hypergene Övrig detaljbudgetarbete (kontoinmatning) Förvaltningar 3-sep 31-okt Personalplaneringsarbete Förvaltningar 3-sep 31-okt Verksamhetsplaneringsarbete Förvaltningar 3-sep 31-okt Beslut i respektive nämnd om detaljbudget och verksamhetsplan Förv.chef+ förv.ek 30-nov Senast inlämning ansökan RUF Förv.ek 30-nov Lokala verksamhetsplaner indaterade i Hypergene Förv.ek 31-dec AB=Anders Björlin, CB=Christina Bäckström, TO=Tomas Ogebring, MA=Mattias Andersson iii

57 Bilaga 4 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. Så här skapar vi livskvalitet varje dag till år 2030: Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Våra demografiska och geografiska förutsättningar innebär att allt färre medborgare ska försörja allt fler i en relativt gles region långt ifrån de expansiva storstäderna. Detta ställer särskilda krav på innovation, samverkan och smarta lösningar för vår kommunala verksamhet. För att behålla en tryggad välfärd med bra skola, vård och omsorg som ger livskvalitet varje dag behöver kommunen en ekonomi i balans, professionella ledare och medarbetare. Tillsammans förstår vi och tar oss an framtidens utmaningar. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Ökad samverkan inom kommunen men också mellan kommun, näringsliv, medborgare och ideella krafter. Vi behöver också öka vår samverkan med andra kommuner. Ökat antal innovativa lösningar för hållbar samhällsbyggnad. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Det är långt till större städer och vi behöver till viss del utvecklas på egen hand. För att få en gynnsam utveckling behöver vi också kunna ta del av och kommunicera med omvärlden både fysiskt och digitalt. Vi jobbar ständigt för kortare restider inom och utanför kommunen, en hållbar kollektivtrafik och tillgängliga kommunikationer. Detta skapar möjlighet till en utvidgad arbetsmarknadsregion. Allt viktigare för oss blir ett fullt utbyggt nät för framtidens bredband i hela kommunen. Förbättrade kommunikationer skapar livskvalitet och bygger förutsättningar för fortsatt utveckling på lång sikt. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Förkortade restider och goda pendlingsmöjligheter inom kommunen, och även till och från kommunen. Väl fungerande, tillgängliga och hållbara kommunikationer såväl på land som på vattnet. Detta gäller både kollektivtrafiken och den fysiska- och digitala infrastrukturen. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Västerviks kommun erbjuder ett attraktivt boende och livskvalitet nära natur och skärgård. För att möta upp mot framtida utmaningar behöver vi ett brett utbud av arbeten och möjligheter till stimulerande och varierad fritid. Vår goda service, bra bemötande och professionalitet skapar delaktighet och gemenskap. För att lyckas behöver vi en stark vikänsla i hela kommunen som präglar samverkan mellan kommun och medborgare, samt mellan land och stad. Genom att skapa en attraktivare och roligare kommun för besökare får vi också en attraktivare och roligare kommun för de som redan bor här. iv

58 Prioriterade inriktningsområden till 2030: Skapa en attraktiv och trygg kommun med bred service vars främsta uppgift är att finnas till för sina medborgare. Professionellt bemötande och service som genomsyrar hela organisationen Breddat utbud av bostäder som ger alla möjligheter till ett bra boende i hela kommunen. En starkare vi-känsla som präglar samarbetet inom hela kommunen. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling En god miljö med rent vatten, hållbar energiförsörjning, frisk luft att andas och en levande natur är en viktig del av vår livskvalitet. Vi tar klimathotet på största allvar och använder miljövänliga alternativ och giftfria kretslopp i stort och smått. Vi är en Ekokommun som visar vägen, ställer krav på och utbildar våra företag och invånare för att minska miljöpåverkan. I Västerviks kommun är vi särskilt beroende av att ekosystemen i Östersjön är i balans. Vi behöver investera ytterligare i miljöteknik och bättre främja ett hållbart företagande vad gäller tillverkningsindustri, gröna näringar och i tjänstesektorn. När det är möjligt och miljövänligt väljer vi lokala alternativ som också bidrar till en cirkulär ekonomi med lokala kretslopp. Så visar vi vägen mot ett hållbart samhälle. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi använder förnyelsebara energiformer och byggnadsmaterial med hög energieffektivitet. Våra ekosystem är livskraftiga och vi har utvecklat giftfria kretslopp. Det som produceras kan användas, återanvändas eller återvinnas med minsta möjliga resursförbrukning och miljöpåverkan. Vi är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. Genom kunskapsutveckling, miljöteknik, och nytänkande har förutsättningar utvecklats för företag baserade på förnybara råvaror från närområdet. Detta bidrar till utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring Vi har vår natur, vår kunskap och kreativitet som främsta resurser. Det möjliggör en växande besöksnäring och ett entreprenörskap som bildar ett varierat, hållbart och välmående näringsliv. För att ytterligare höja innovationsnivån och entreprenörskapet samarbetar vi med högre utbildning och forskning vid flera av landets högskolor och universitet. Vid sidan av näringslivet måste det även finnas en stark och välmående offentlig sektor med hög kompetens och ett engagerande ledarskap och professionella medarbetare. Västerviks kommun behöver en bred arbetsmarknad som matchar många olika typer av kompetenser och välkomnar alla typer av människor. v

59 Prioriterade inriktningsområden till 2030: En drivande kommun med hög sysselsättningsgrad, god tillväxt, god tillgång till kompetenta medarbetare samt ett hållbart och varierat näringsliv. Här är det attraktivt och enkelt att starta, driva och utveckla företag. Vi tar tillvara och utvecklar de unika möjligheterna som finns inom kommunen för att främja besöksnäringen, och tryggar en god tillgänglighet till natur och skärgård. Utvecklad samverkan mellan destinationer inom kommunen och i närområdet. Det goda ledar- och medarbetarskapet skapar attraktiva arbetsplatser, där alla är goda ambassadörer. Utbildning och kompetens i toppklass Förskola, skola och fortbildning är kommunens viktigaste verktyg för att säkerställa framtidens kompetensförsörjning och skapa välmående, framgångsrika medborgare, företag och arbetsplatser. En bra och trygg förskola och skola ger lust att lära samt livskvalitet för både barn och föräldrar, men också för alla andra som bor i kommunen. Västerviks kommun ska ligga i topp vad gäller kvalitet på utbildningen. Det ska mätas både i resultat och i hur barn, elever och föräldrar upplever våra verksamheter. Bättre möjligheter måste också ges till vidare studier på alla nivåer under hela livet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Genom att alla barn, elever och studerande känner lust att lära och når målen tar vi ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi främjar det livslånga lärandet genom att vi har utbildning och fortbildning i toppklass, där hänsyn tas både till individens och till de lokala och regionala arbetsgivarnas behov. Genom nära samverkan med högskolor och universitet ges möjligheter att studera vidare inom de flesta områden. En rik och varierad kultur och fritid Livskvalitet är också att utvecklas och stimuleras genom ett brett kultur- och fritidsliv. Det är viktiga motorer i besöksnäringen och inte minst för kommuninvånarnas välbefinnande och utveckling. Kultur föder öppenhet, kreativitet och innovation, som på sikt stärker kompetensen på många plan, både privat och i arbetslivet. Kultur tillsammans med ett öppet idrotts- och föreningsliv främjar också integration, delaktighet, nyföretagande och i övrigt en demokratisk utveckling. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi har ett rikt kultur- och föreningsliv med många goda mötesplatser för både barn, ungdomar och vuxna. Det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter, kultur och nöjen hela året i hela kommunen. vi

60 Alla är delaktiga och känner trygghet Västerviks kommun visar vägen genom att ligga i framkant vad gäller integration, jämställdhet och likabehandling. Det är en förutsättning för demokratin och säkerställer livskvalitet varje dag för alla kommuninvånare. Vi har också informationsytor och trygga mötesplatser som skapar delaktighet i kommunens utveckling. Vi verkar för att skapa trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: God tillgång till information och mötesplatser i kommunen som bidrar till ett stort engagemang i kommunens utveckling. Vi har trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Ett gott integrationsarbete som skapar delaktighet och samhörighet. vii

61 Bilaga 5 Kvalitet och resultat inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) är det centrala verktyget i arbetet med att ta fram olika kvalitetsmått. Kolada är en databas som finns på webben (kolada.se) där all offentlig statistik, resultat från brukar- och medborgarundersökningar, egna undersökningar i kommuner etcetera samlas. Totalt finns i Kolada över nyckeltal från olika delar av kommunernas och landstingens verksamhet. Därigenom möjliggörs både nationella och lokala analyser och jämförelser med andra kommuner, verksamheter och enheter från år till år. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans valt ut relevanta kvalitetsmått från Kolada som definierar kvaliteten i de olika verksamheterna. Kvalitet och resultat avseende de relevanta kvalitetsmåtten presenteras nedan. De färgkoder som används utgör en jämförelse med övriga kommuner i landet och har följande innebörd: Socialförvaltningen Kvalitet och resultat i äldreomsorg hemtjänst Val: Västervik, 2017, 2016, Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - bemötande, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - få kontakt med hemtjänstpersonalen, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - personalen utför sina arbetsuppgifter, andel (%) Resurser - kostnader hemtjänst Val: Västervik, 2017, 2016, Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare viii

62 Kvalitet och resultat i äldreomsorg särskilt boende Val: Västervik, 2017, 2016, Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - bemötande, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - få kontakt med personalen på boendet, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - information om förändringar, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - maten, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - maten, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trivs med rum/lägenhet, andel (%) Resurser - kostnader särskilt boende Val: Västervik, 2017, 2016, 2015 Titel Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Omsorgspersonalen på vardagar i boende med särskild service för äldre med adekvat utbildning, andel (%) Omsorgspersonalen på helgdagar i boende med särskild service för äldre med adekvat utbildning, andel (%) Barn- och utbildningsförvaltningen Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, % procent Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket ix

63 Kostnader förskola kr/inskrivet barn Kr/inskrivet barn Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 6,0 5,8 5,6 Antal barn per årsarbetare i förskola Barn per årsarbetare 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Ovanstående tre diagram är hämtade ur SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars De bygger på officiell statistik ur Kolada och från SCB. Kvalitet och resultat i grundskolan Val: Västervik, 2017, 2016, 2015, 2014 Titel Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) 76,7 80,7 73,1 66,8 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (17 ämnen) 234,1 225,0 214,0 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) 218,0 225,7 217,2 207,4 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 85,9 85,3 82,4 74,6 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) 85,0 85,3 81,7 74,0 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen, hemkommun, andel (%) 84,5 83,9 80,4 72,5 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, hemkommun, andel (%) 83,4 83,0 79,4 71,6 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 79,4 85,6 82,4 78,6 Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, hemkommun, andel (%) 88,4 91,2 92,9 87,2 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, hemkommun, andel (%) 90,0 91,2 90,1 89,4 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska inkl. svenska som andraspråk, hemkommun, andel (%) 90,4 93,9 91,9 89,2 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, andel ( Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, hemkommun, andel (%) Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. x

64 Ekonominyckeltal grundskola och förskoleklass Val: Västervik, 2017, 2016, 2015 Titel Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) 10,2 9,0 Nettokostnad grundskola F-9, kr/inv Nettokostnad förskoleklass, kr/inv Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/inv Referenskostnad grundskola F-9, kr/inv Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/elev Referenskostnad grundskola, kr/elev ,0 Nettokostnad skolskjuts grundskola, kr/elev Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. Västervik, grundskolans delar, skolkommun kr/elev Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola Ovanstående bild är hämtad ur SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars Den bygger på officiell statistik ur Kolada och från SCB. xi

65 Kvalitet och resultat i gymnasieskolan Val: Västervik, 2017, 2016, 2015, Studieresultat Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 64,0 68,9 66,4 70,4 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) 72,7 75,7 72,0 75,3 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 68,5 74,3 72,6 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) 77,3 81,4 79,8 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) 44,8 49,5 44,6 51,0 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, andel (%) 47,2 53,0 46,7 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 14,0 14,4 13,9 14,4 Övergång till arbete och studier Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 59,8 61,2 67,9 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 23,5 25,7 32,4 Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 27,4 24,5 27,4 Ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 8,9 11,1 8,0 Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. Ekonominyckeltal gymnasieskolan Val: Västervik, 2017, 2016, 2015 Titel Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) -1,4-5,1 Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Referenskostnad gymnasieskola, kr/inv Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Referenskostnad gymnasieskola, kr/elev ,2 Kostnad dagliga resor & inackordering gymnasieskola, kr/elev Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. Västervik, gymnasieskolans delar, skolkommun kr/elev Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt gymnasieskola Ovanstående bild är hämtad ur SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars Den bygger på officiell statistik ur Kolada och från SCB. xii

66 Bilaga 6 kostnader, jämförelse med andra kommuner, länet och riket Nedanstående diagram är hämtade från SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars 2018 och bygger på officiell statistik från SCB och Kolada Kostnader förskola kr/inskrivet barn Kr/inskrivet barn Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Kostnader förskoleklass, kr/elev Kr/elev Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xiii

67 60 Avvikelse nettokostnad och referenskostnad grundskola Miljoner kronor Västervik Jämförbara kommuner Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn Kr/inskrivet barn Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xiv

68 Västervik, Invånare äldreomsorg, antal Invånare 65+ år, antal Invånare år, antal Invånare 80+ år, antal Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 80+ år Kr/inv 80+ år Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård vks 80+ Övrigt Öppen boende Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xv

69 30,0 Andel brukare inom äldreomsorg, % 25,0 20,0 Procent 15,0 10,0 5,0 0,0 65+ med år m 80+ år m år m särsk 80+ år m särsk hemtjänst i ordbo hemtjänst, andel hemtjänst, andel boende, andel boende, andel el särbo, andel Västervik 11,6 2,8 22,0 1,1 12,4 Jämförbara kommuner 12,6 3,1 20,5 1,5 14,1 Genomsnitt för länet 11,9 3,1 23,8 0,9 10,4 Genomsnitt för riket 11,6 2,9 21,3 1,1 12, Jämförelse kostnader, kr/brukare kr/bukare Hemtjänst, kr/brukare Särskilt boende, kr/brukare Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xvi

70 Jämförelse kostnader särskilt boende, kr/brukare Kr/brukare Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Kostnad totalt för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Kr/inv 0-64 år Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xvii

71 LSS - verksamhetens delar, kr/inv, 0-64 år Kr/inv, 0-64 år Totalt Ord bo Sär bo LSS/SFB, Lokaler Lokaler exkl FK Öppen vks LSS SoL/HSL och lok Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Nettokostnader övriga verksamheter kr/inv Politik Infrastruktur Fritid Kultur Särsk rikt ins Affärsvks Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xviii

72

73

74

75

76

77

78 Sverigedemokraternas förslag till budget 2019 och plan Trygghet och Tradition 1

79 Inledning Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, Sverigevänligt parti. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet; i hemmet, på gator och torg, på jobbet och i skolan, i barndomen, familjelivet, ålderdomen och i vår identitet. Vi vill bygga ett starkare Sverige med bättre välfärd. Västerviks kommuns framtid tillväxt och trygghet Västervik är en kommun med en stor och på många sätt ännu outnyttjad potential. Vi ser alla dess delar som viktiga, även de mindre orterna och landsbygden. Skärgårdsbältets turist- och utvecklingspotential och vårt inland är ännu i hög grad outnyttjat, med både en rik natur, stora kulturhistoriska värden och naturtillgångar. Det mest väsentliga för Västerviks kommuns ekonomi och tillväxt är att vi kan få det privata näringslivet att växa och anställa fler personer. Det ger ett direkt tillskott till kommunens ekonomi. Målet är att få befintliga företag att stanna kvar och växa att förmå företag utanför kommunen att flytta hit att medborgare startar nya företag Det är näringslivet självt som har huvudansvaret att skapa jobb i kommunen. Kommunen och Västervik Framåt AB ska hjälpa till så långt som möjligt. Utmaningar i sammanhanget är att rationalisering, digitalisering, robotisering mm successivt kommer att minska antalet anställda. Vi kommer alltså att få en del arbetslösa under närmaste 5-10 års period. I gengäld kommer det behövas många nya, mer kvalificerade jobb för att driva den ökande digitaliseringen framåt. Småföretagen är viktigast för att öka sysselsättningen. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns fungerande kommunal service runtom i kommunen. Kommunen måste satsa tillräckligt på kärnverksamheten både i tätorter och på landsbygden. Vi har en stor och svår uppgift i att hitta idéer som kan minska utflyttningen från Västerviks kommun till storstäderna. Utveckling och tillväxt av Campus är en betydelsefull insats kommunen gör. Vissa arbetsuppgifter som inte är beroende av fysisk närhet till större orter, t.ex. utveckling av IT-tjänster, kan med fördel utföras på mindre orter som Västervik. Kommunens mål ska vara att företagsklimatet i Västervik ska ligga inom topp 100 av kommunerna. Vi vill att kommunen effektiviserar sin verksamhet och utnyttjar digitaliseringen till att reducera administrativa kostnader. Administrationen ska tjäna som stöd för kärnverksamheten. En hel del av de resurser man kan vinna med förbättringsarbete och rationalisering ska växlas om till resursförstärkning för de medarbetare som arbetar i kärnverksamheten. Vi lägger för 2019 ett administrativt uppdrag om 15 mnkr, från och med 2020 ökat till 20 mnkr, när det får full effekt. Vi vill också minska antalet chefstjänster under barn- och utbildningsförvaltningen. 2

80 Västerviks kommun i ett svårt läge De negativa konsekvenserna för samhällets utveckling av sju andra partiers tidigare förda, oansvariga massinvandringspolitik kommer att bli bestående många år framåt. Även om asyloch anhöriginvandringen inte längre befinner sig på samma katastrofnivåer som hösten 2015, så är nivåerna fortfarande alltför höga för att vara hållbara: Joakim Ruist, forskare vid Göteborgs universitet, har nyligen i en ESO-studie redovisat de ekonomiska konsekvenserna av invandringen på lång sikt. En asylinvandrare kostar i genomsnitt över livstiden kr/år, summa 4,3 mnkr. De nyanlända som grupp utgör alltså en stor kostnad. Eftersom vi tagit emot många asylinvandrare de senaste åren kan problemen bli kännbara för Västervik. Nu lever vi i en stark högkonjunktur, vilket tillsammans med ett frikostigt bidragssystem, också innebär en relativt god sysselsättning för invandrare. En konjunkturnedgång kan dock komma snabbt och ge svåra konsekvenser på kommunens ekonomi. Sverige har inte arbeten som matchar de nyanländas genomsnittligt låga utbildningsnivå, inte tillräckligt med bostäder för både svenska medborgare och invandrare, inte tillräckliga resurser inom vård, skola eller omsorg för att kunna ta emot de nyanlända och ändå klara svenska medborgares rättmätiga behov. Västerviks kommun har en resurskrävande, massiv utbildningsinsats framför sig. Till råga på allt innebär invandringen mindre trygghet och ökad kriminalitet, särskilt i s.k. utsatta områden. Kommunerna är när det gäller invandringen i händerna på beslut inom riksdag och regering, eller av tjänstemän på Migrationsverket eller på Länsstyrelsen. Hittills har kommunen fått avsevärda bidrag från staten och migrationsverket, ca 230 mnkr under Ingen vet hur länge detta kommer att fortsätta. Riskerna för skattehöjning ökar med tiden avsevärt. Skattesats Detta budgetförslag utgår från oförändrad skattesats, det vill säga en utdebitering på 21,16. Ordning och reda i skolan Sverigedemokraterna sätter lärandet i centrum. Därför måste respekten för läraren och dennes yrkesroll återupprättas. Läraren ska kunna ägna sig åt det som är dennes uppgift: att bibringa barnen nyttiga kunskaper som de behöver för vidare utbildning, för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och för att bli väl fungerande samhällsmedborgare. Västerviks kommuns resultat i både grundskolan och gymnasiet sjunker nu, vilket är oacceptabelt. De senaste åren har skolorna i Västerviks kommun dessutom satts under hårt tryck på grund av ett mycket omfattande mottagande av utländska medborgare och asylsökande. 3

81 Sverigedemokraterna vill omfördela resurser inom barn- och utbildningsförvaltningen för att förbättra förutsättningarna och arbetsmiljön för både lärare och elever. På så sätt kan läraren fokusera på sin uppgift och lärandet sätts i centrum. Jourklasser ska införas för tillfälligt oroliga elever. Detta medför ökad arbetsro för motiverade elever och att läraren får mer tid att ägna sig åt undervisningen. Mobilförbud ska införas i klassrummen. Icke svensktalande elever ska gå i förberedelseklass för att först lära sig svenska. Ett system med klassmorfar / klassmormor i kommunens skolor ska införas. Det har oftast visat sig att klassmorfar och klassmormor, där det systematiskt genomförts, varit en varaktigt bra metod att öka vuxennärvaron på skolorna och att många elever upplever det som en stor trygghet. Effektiviseringsarbetet i skolan ska i första hand handla om att säkerställa att antalet administratörer och chefer inte är större än vad som är absolut oundgängligt. Digitaliseringens ökade potential att effektivisera ska utnyttjas till fullo. Parallellt med satsningen på jourskola måste också kraven på bättre resultat i skolan höjas. Andelen elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen ska sättas till > 80 %. Meritvärdet i årskurs 9 ska öka till > 235 (17 ämnen) resp. > 225 (16 ämnen). Satsning på en vassare svenskundervisning för nyanlända Den i särklass viktigaste förutsättningen för att öka möjligheten för de nyanlända som fått uppehållstillstånd att komma in på den svenska arbetsmarknaden och samhället i övrigt är att snabbt lära sig svenska. Idag läggs inom integrationsfondens ram resurser på en brokig samling integrationsprojekt, som i många fall har en mycket tveksam nytta då det gäller möjligheten för den nyanlände att komma in i samhället. Sverigedemokraterna vill att Västerviks kommun ur de planerade statsbidragen enligt flyktingvariabler reserverar en särskild satsning om 8 mnkr 2019 och 6 mnkr 2020 i syfte att vässa svenskundervisningen för nyanlända (både män och kvinnor) i Västerviks kommun. Ökat fokus bör ligga på kompetenta språkpedagoger med bakgrund i respektive modersmål, men med goda kunskaper i svenska, både grammatiskt och fonetiskt. Det är i denna process centralt att söka väl dokumenterade exempel på effektivare språkinlärning, som kan tillämpas på svenskundervisningen för invandrare i Västerviks kommun. Det ska eftersträvas att språkinlärningen i ett senare stadium kombineras med arbetspraktik. Härigenom ökar också möjligheten att snabbare ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som naturlig kontakt med vanliga svenskar ökar. Kraven på närvaro och prestation inom SFI ska öka. Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning, så kallad modersmålsundervisning. Modersmålsundervisningen bidrar till segregationen i samhället och försvårar anpassningen till det svenska samhället. Då denna typ av undervisning fortfarande är en lagstadgad skyldighet vill Sverigedemokraterna i Västervik istället titta på hur denna undervisning kan effektiviseras, t.ex. genom större samordning och användning av distansundervisning och undervisning via internet som medel, vilket kan underlättas genom att flera kommuner slår sig samman då det gäller språk med få modersmålstalare. 4

82 Prioritering på våra äldre Resurserna till de äldre kommuninvånare som varit med att bygga upp vår välfärd ska värnas och stärkas. Det ska finnas fler händer i omsorgen och mer tid att vara närvarande hos de äldre. För att detta ska vara möjligt krävs att det är tillräckligt attraktivt att arbeta i äldreomsorgen. De äldres välfärd och att säkerställa rimliga arbets- och lönevillkor för dem som arbetar i omsorgen går därför hand i hand. Sverigedemokraterna satsar mnkr och från och med mnkr för att förbättra undersköterskornas löner i Västerviks kommun. För att förstärka äldreomsorgen lägger vi dessutom från och med mnkr för att kunna anställa ytterligare vårdbiträden. Ytterligare en förstärkning vi vill göra, är att införa omsorgsvolontärer inom äldreomsorgen. Många människor vill göra en insats för att hjälpa till med sådant som ordinarie personal idag inte alltid kan hinna med. Det kan handla om så enkla saker som att vara sällskap vid måltider eller gå ut en promenad med de äldre, typer av aktiviteter som är mycket viktiga både psykiskt och för den fysiska hälsan. Vi vill också stärka möjligheterna till fler rörliga sociala aktiviteter, genom att kommunens fordonsflotta utnyttjas effektivare och systematiskt används för att möjliggöra fler utflykter och träffar för kommunens äldre och långtidssjuka. Kommunen ska ha det övergripande ansvaret och ge förutsättningarna, medan utformningen av aktiviteterna skapas av deltagarna tillsammans. Vi avsätter i budget från och med mnkr till denna Träffpunkt Västervik. Sysselsättning Ett grundläggande problem som kommunen måste ta sig an är den ofta dåliga matchningen mellan hur människor är utbildade och hur arbetsmarknaden ser ut. Sverigedemokraterna ser samarbetet mellan skolor, kommun och Arbetsförmedlingen som särskilt viktigt i detta sammanhang. Skolorna måste arbeta mer systematiskt för att bli bättre på att etablera fasta kontakter med det privata näringslivet, både för att öka kontaktytorna mellan ungdomar och arbetsplatser och även för att direkt på skolorna på så tidigt stadium som möjligt informera om bedömningarna av det framtida arbetsmarknadsläget för olika yrken. Även om en allt mer specialiserad yrkes- och utbildningsnivå generellt krävs idag i arbetslivet och kommer att krävas i framtiden, så är det ett misstag att anta att alla bör bli akademiker. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av yrkeskunniga. Kommunens skolor måste här inrikta sitt arbete för att mer aktivt söka lärlingsplatser i kommunen. Invandrares och nyanländas anpassning till det svenska samhället - ny integrationsstrategi Sverigedemokraterna anser att den av de sju gamla riksdagspartierna sedan decennier förda invandringspolitiken försatt Sverige i en mycket svår situation, där själva omfattningen av invandringen, i kombination med kravlöshet och uppmuntran att odla sin kulturella särart, 5

83 ökat segregationen, utanförskapet, arbetslösheten och på många håll även lett till stor social oro och ökad kriminalitet. Kommunens integrationsstrategi följer den politiskt korrekta inriktningen satsning på mångkultur (mångfald) och utbildning i interkulturell kompetens för svenskarna. Syftet är att anpassa de svenska medborgarna till de utrikesföddas kultur via ett s.k. inkluderande mottagande. De nyanlända sätts i arbete på subventionerade jobb, industrispår eller omvårdnad. Dessa subventionerade jobb leder dock sällan till en riktig anställning. Kommunens mål är att 80 % ska ha jobb efter två år, vilket måste bedömas vara optimistiskt i överkant. De som har otillräcklig utbildning sätts i skolan. Där ska också 80 % gå i skolan efter två år. Därutöver bedriver kommunen olika typer av integrationsprojekt Sverigedemokraterna vill ta ett helhetsgrepp om problematiken och införa ett helt paket med åtgärder för att stärka den generella sammanhållningen i Sverige däribland genom språkkrav, undervisning i samhällsorientering och införandet av medborgarplikt. För att stärka sammanhållningen vill vi understryka vikten av att kunna det svenska språket, då det är en förutsättning för att kunna bli en del av Sverige på riktigt. Denna princip brukas kallas assimilering. Därefter kan individen söka utbildning, praktik etc. som intresserar och som efterfrågas av arbetsmarknaden. Utan vår kultur har vi inget att försvara Kommunens viktigaste ansvarsområde på kultur- och fritidsområdet är att stödja sådan verksamhet som tjänar som brygga mellan tradition och förnyelse. Förståelsen för svensk tradition, hembygden och vår gemensamma historia stärker sammanhållningen mellan människor. Även för våra ungdomar med invandrarbakgrund är detta viktigt för att bli fullt delaktiga i samhället. Vi Sverigedemokrater värnar och vill öka kunskapen om det svenska kulturarvet, samtidigt som vi vill vidareutveckla det och ta det in i framtiden. Kommunens kultur- och fritidsverksamhet skall därför prioritera sådana satsningar som bidrar till att stärka tradition och gemenskap, och inte minst barns och ungdomars själsliga och fysiska fostran. Detta sker självklart genom idrott och rekreation, men i lika hög grad genom kulturell odling. Kommunens bibliotek, arkiv, museer och hembygdsföreningar är hörnstenar som alltid måste skyddas i första hand. Sverigedemokraterna i Västervik vill inrätta en kulturarvsfond. Vår kommun har en lång och varierad historia med ett mycket rikt kulturarv, som förtjänar att bättre tas tillvara och de människor som arbetar med detta ideellt är värda mer stimulans och uppmuntran. Vi avsätter i vår budget 1 mnkr årligen till kulturarvsfonden. Sverigedemokraterna anser att kultur- och föreningsfrågor bör behandlas i en egen kultur- och fritidsnämnd. 6

84 Budgetyrkanden - att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om försöksprojekt med uppgift att rekrytera och utbilda omsorgsvolontärer i syfte att höja livskvaliteten för kommunens gamla - att kommunen inför ett samordnat system med klassmorfar och klassmormor i kommunens skolor - att i barn- och utbildningsnämndens ram från och med 2019 reserveras 8 mnkr för jourskola - att barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att samordna sin modersmålsundervisning, med internetundervisning och initiativ till samordning med andra kommuner som möjliga medel, så att kostnaderna minskas med 1,0 mnkr årligen under budget- och planperioden jämfört med budget att inom socialnämndens ram för 2019 reserveras 7 miljoner mnkr och 2020 och 2021 reserveras vardera 14 mnkr till extra lönepåslag för undersköterskorna - att inom socialnämndens ram från och med 2019 reserveras 4 mnkr för anställning av ytterligare vårdbiträden inom äldreomsorgen - att Västerviks kommun ur de planerade statsbidragen enligt flyktingvariabler reserverar en särskild satsning om 8 mnkr 2019 och 6 mnkr 2020 i syfte att vässa svenskundervisningen för nyanlända (både män och kvinnor) i Västerviks kommun - att målet för andelen elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen ska sättas till > 80 %. - att målet för meritvärdet i årskurs 9 ska vara > 235 (17 ämnen) resp. > 225 (16 ämnen) - att målet för sjukfrånvaron ska vara 0,5 % lägre än föregående år - att målet för företagsklimatet ska vara att Västervik ligger inom topp 100 av kommunerna - att Västerviks kommun säkerställer att man som arbetsgivare inte använder sig av anställningar där vissa grupper diskrimineras på grund av ursprung eller bakgrund, till exempel instegsjobb. - att under 2019 barn- och utbildningsförvaltningen genomför en minskning med totalt 20 chefstjänster under barn- och utbildningsförvaltningen - att en modell utreds, där delar av kommunens fordonsflotta används för att möjliggöra fler utflykter och träffar för kommunens äldre och långtidssjuka 7

85 - att årligen ur kommunstyrelsens ram avsätts 1 mnkr till en kulturarvsfond, där föreningar, organisationer och enskilda i kommunen som bedriver kulturarvsfrämjande verksamhet kan söka ekonomiskt stöd. 8

86 Driftredovisning SD-förslag i kursiverad text ( mnkr ) Koncerngemensamma satsningar Budget 2018 Budget 2019 Pl Pl ,3 18,3 18,3 18,3 Kommunstyrelsen Budget ,1 Majoritetens ram 367,4 376,3 379,1 Administrativt uppdrag Klassmorfar 0,1 0,1 0,1 Omsorgsvolontärer 0,1 0,1 0,1 Avsättning kultarvsfond Ram 361,1 365,6 373,5 376,3 Barn- och utbildningsnämnden Budget ,2 Majoritetens ram 832,5 850,3 870,5 Effektivisering Modersmål Minskning ledartjänster Administrativt uppdrag Klassmorfar 0,1 0,1 0,1 Jourskola Ram 822,2 823,6 835,4 855,6 Socialnämnden Budget ,7 Majoritetens ram ,6 928,9 Administrativt uppdrag Lönesatsning undersköterskor Ytterligare vårdbiträden Omsorgsvolontärer 0,1 0,1 0,1 Träffpunkt Västervik Ram 845,7 894,1 921,7 943 Miljö- och byggnadsnämnden Budget ,4 Ram 13, ,4 14,8 Revisionen

87 Budget ,6 Ram 1,6 1,6 1,6 1,6 Överförmyndare Budget ,5 Ram 3,5 3,5 3,5 3,6 Summa 2065,7 2120,7 2168,4 2213,2

88 Resultatbudget ( mnkr ) Bokslut Budget Budget Planering Planering Nämndernas nettokostnader , , , , ,20 Interna kapitalkostnader 27 32,8 33,8 34,8 35,3 Interna personalkostnader 409,5 377,9 387, Externa arbetsgivaravgifter -336,7-307, ,9-330,9 Externa pensioner -129, ,8-136,8 Ökad semesterlöneskuld -7,1-3,1-4,1-4,2-4,3 Avskrivningar -19,1-21,2-22,2-23,2-23,7 Realisationsvinster Jämförelsestörande intäkter/kostnader Verksamhetens nettokostnader , , , , ,60 Kommunalskatteintäkter 1 533, , , , ,30 Kommunal utjämning 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Finansiella intäkter 30, Finansiella kostnader -6, Resultat före extraordinära poster 98,4 5 11, ,5 Extraordinära poster, statsbidrag -22, ,3 11,1 Årets resultat 76,10 33,00 29,7 36,1 37,5

89 SOCIALISTISK VÄLFÄRDSBUDGET VÄSTERVIK KAN BÄTTRE Foto: Mona och Stefan Gelebo

90 Omvärldsanalys och principiell förklaring Ur Sveriges grundlag (kap. 1 2) kan man läsa; Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Trots en tydligt formulerad grundlag och skarpt formulerade sociala lagar har den förda politiken de senaste decennierna verkat i motsatt riktning. I takt med att den gemensamma välfärden har monterats ned har ojämlikheten och klassklyftorna ökat. Från början av 90-talet fram till idag har det skett en enorm omfördelning av resurserna från den offentliga välfärden till den privata marknaden. Att nedmonteringen av vår gemensamma välfärd strider mot våra grundläggande lagar har inte tagits hänsyn till, oavsett regering. I en modern och utvecklad samhällsekonomi borde det stå klart att det är offentlig omsorg, utbildning och kultur som kan och måste ta en allt större del av den samlade ekonomin. Vad ska vi annars med en effektiv produktion till om vi inte använder den till sådant som är viktigt för oss som människor? Vi vill med vår budget belysa de stora behov av satsningar som behövs inom den kommunala välfärden efter år av nedskärningspolitik samt visa att det är fortsatt möjligt att bedriva välfärdspolitik för att skapa jämlikhet och frihet. Nedskärningspolitiken kan sammanfattas i tre punkter; försämrad livskvalité för medborgarna, försämrad arbetsmiljö för de som arbetar inom välfärden samt högre arbetslöshet. Socialisterna Välfärdspartiet har sedan vår första dag i kommunfullmäktige stått för ett alternativ till nedskärningspolitiken. Tillgång till arbete och god välfärd är för oss inget annat än grundläggande rättigheter varje människas rätt. Därför har vi motsatt oss alla nedskärningar och genom våra välfärdsbudgetar lagt fram krav för att bromsa nedmonteringen av välfärdssamhället. Vi menar å det bestämdaste att politiken har till syfte att skapa ett samhälle värdigt kommande generationer att växa upp i ett samhälle präglat av trygghet, hälsa, gemenskap och solidaritet. För att göra detta krävs ett stopp på nedskärningspolitiken och att man från landets kommuner inte bara Västerviks kommun lyfter det enda logiska och realistiska kravet; att mer pengar tillskjuts välfärden! Frågan om 6 timmars arbetsdag har åter aktualiserats i och med att ett antal kommuner har infört det på ett antal arbetsplatser för att minska sjukskrivningstalen. Under större delen av 1900-talet användes den ökade produktiviteten i samhället till att förkorta arbetstiden. I Sverige har vi inte genomfört någon generell arbetstidsförkortning de senaste 40 åren trots fördubblad produktivitet. Därför borde kortare arbetstid vara en självklarhet idag oavsett de positiva följdeffekter det skulle ha på sjukskrivningstal etc. Vår budget syftar till: att bekämpa arbetslösheten genom offentliga jobb att säkerställa alla medborgares tillgång till god välfärd att förbättra välfärdsarbetarnas arbetsmiljö Socialisterna Välfärdspartiet har sedan 2006 varit en konsekvent röst mot nedskärningspolitiken i Västerviks kommun. Listan på alla försämringar av medborgarnas liv, hälsa och framtid som genomförts under de senaste mandatperioderna är för lång för att skrivas här. Men för att sammanfatta; den gemensamma nämnaren för politiker och partier (så även på riksplanet) är att de i handling inte tycker att den kommunala välfärden är värd att utveckla för att tillfredsställa människors behov. Privata marknadslösningar ses idag som idealet framför gemensamma och de som inte har råd att betala får helt enkelt skylla sig själva när avgifter höjs och den gemensamma sociala servicen försämras. Trots socialdemokratiskt maktskifte i valet 2014 fortsätter nedskärningspolitiken. När det kommer till välfärdsfrågorna verkar socialdemokratin och borgerligheten vara överens. Nedskärningspolitiken är ett cyniskt spel under falsk marknadsföring av ansvar. Det är inget annat än ett stort svek mot dagens barn, unga, gamla och funktionshindrade som är beroende av den gemensamma välfärden för ett gott liv!

91 Barn- och utbildningsnämnden Skolan är en viktig och speciell sektor i samhället som skiljer sig från andra sektorer. Skolan formar varje givet samhälles framtid genom att utbilda och fostra dess ungdom. Att inte betrakta barnens fostran och ungdomens lärande som viktigt är detsamma som att betrakta samhällets framtid som oviktig. En ungdom utan kunskap och förståelse av människans historia och nutid är på förhand berövad möjligheten att påverka sin framtid! Skollagen i Sverige är klar och tydlig då den fastslår att; Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Kommunaliseringen av den svenska skolan som genomfördes 1989 och de där på följande reformerna med införandet av friskolor och skolpeng har haft katastrofala effekter på det svenska skolväsendet. Den kvalité och likvärdighet som tidigare präglade svenskt skolväsende är idag ett minne blott. Friskolereformen och införandet av skolpeng har skapat världens mest liberala och kortsiktiga skolsystem där pengarna går till marknadsföring och vinster istället för elevernas undervisning. För att återupprätta ett värdigt skolväsende som följer skollagen krävs att skolan återförstatligas, att resurserna utökas samt att en kriskommission skapas med fokus på att återupprätta ett demokratiskt och likvärdigt skolväsende. Socialisterna ställer krav på följande åtgärder för att tillfälligt bromsa det demokratiska haveri som förd skolpolitik har inneburit; att en satsningen på lärarlöner genomförs så Västervik minst ligger i linje med rikssnittet. att personaltätheten ökas i förskolan så att varje vuxen har hand om max fyra barn. att personaltätheten ökas i fritidshemmen så att det är minst en fritidspedagog per tionde barn. att en pausskola införs. att speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och skolsköterskor skall finnas på varje skola (även f-6 skolorna) för att skapa en trygg miljö för eleverna. att mer resurser till fortbildning till alla lärare tillförs. att resurser till läromedel och förbrukningsmaterial ökas till det dubbla. att frukost serveras till barnen och eleverna i grundskolan och gymnasiet. att barn vars föräldrar är arbetslösa inte skall diskrimineras genom sämre tillgång till förskolan. att en arbetstidsförkortning till 6 timmars arbetsdag genomförs. Socialnämnden Man kan mäta ett samhälles nivå av mänsklig utveckling i hur det givna samhället behandlar sina unga, äldre och funktionshindrade; om de ges möjlighet till ett värdigt liv i trygghet och frihet, om de ges möjlighet att verka som människor och utvecklas som individer utifrån sina egna förutsättningar. Tack vare arbetarrörelsens framgångsrika välfärdsprojekt under 1900-talet är Sverige fortfarande ett land i framkant i jämförelse med andra länder i världen. Detta trots de senaste 25 årens utveckling i motsatt riktning med ökade klassklyftor och ofrihet. I denna tid av ekonomisk kris och svag arbetarrörelse befinner vi oss antagligen tyvärr i välfärdssamhällets sista dagar. Precis som i fallet med skolan talar Socialtjänstlagen, som skall skydda de äldres och funktionshindrades rätt till ett gott och meningsfullt liv, sitt tydliga språk. Socialtjänstens mål syftar till jämlikhet i levnadsvillkor, solidaritet och trygghet. För att motverka återgången till fattig-sverige och en konjunkturanpassad välfärd ställer Socialisterna följande krav; att alla undersköterskors löner höjs till snittet för riket. att grundbemanningen i äldreomsorgen skall höjas så att varje enhet kan täcka kortare frånvaro på egen hand. att personalen ges ökade möjligheter till heltidsarbete. att de delade turerna avskaffas. att ett nytt äldreboende byggs för att bättre möta de äldres behov i kommunen. att personalens friskvårdsbidrag utökas till socialnämndens personal. att kommunen börjar genomföra årliga hälsokontroller av äldreomsorgspersonalen. att samtliga äldreboenden med behov av renovering renoveras snarast så att de uppfyller modern standard (i huvudsak 1 r.o.k och 2 r.o.k) och att samtliga planerade renoveringar tidigareläggs.

92 att mer resurser tillförs LSS-verksamheten (så att alla får den hjälp och det boende dem behöver). att en arbetstidsförkortning till 6 timmars arbetsdag genomförs. Kommunstyrelsen att kommunen omedelbart slutar utöva repressalier mot personal som yttrar sig om brister. att kommunen slutar diskriminera vikarier som kommer upp i LAS-dagarna. att inga privatiseringar eller andra alternativa driftsformer tillåts. att kommunen återtar städningen i kommunal regi. att den centralt lagade och kylda maten avskaffas för att istället tillagas där den skall ätas inom barn- och äldreomsorg. att den kommunala parkförvaltningens utökas med fyra heltidstjänster. att mer pengar tillsätts för snöröjning. att räddningstjänsten kompenseras för de nedskärningar som genomförts sedan att kultur- och fritidsnämnden återupprättas. att inga bibliotek läggs ned under perioden samt att öppettiderna på Stadsbiblioteket utökas. att de kommunala bidragen till de ideella föreningarna och studieförbunden höjs. att avgifterna till musik- och kulturskolan sänks till en mindre symbolisk summa för att garantera alla barn och ungdomars möjlighet till musik och kultur. att översyn sker med syfte att rusta upp skolor, fritidsgårdar och idrottsanläggningar i kommunen. att löner och arvoden för politiker sänks till en genomsnittlig arbetarlön. att grundlig utredning kring övertalighet bland höga chefer och tjänstemän görs. Ekonomiska perspektiv För att slippa ta ansvar för sina handlingar lutar sig dagens politiker mot det kommunala balanskravet som instiftades av Göran Persson i början av 2000-talet. För politikerna är det viktigare att visa hur duktig man är på att följa balanskravet än att upprätthålla Socialtjänstlagen, Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen som vår kommunala välfärd vilar på! Men ingenstans står det formulerat att kommunallagen står över våra sociala lagar! Vår budget innebär underbalansering av kommunens ekonomi vi menar inte att detta är en långsiktig lösning för att försvara medborgarnas rätt till arbete och välfärd men det är en nödvändighet i den situation vi idag befinner oss. Det är vad vi kan göra här och nu om vi inte vill fortsätta nedskärningspolitiken! Ett första steg för att åter upprätta en välfärd värd namnet! Samtidigt som landets kommuner har ålagts ett utökat ansvar för välfärden har statsbidragen till kommunerna minskat. Detta trots att den offentliga sektorn som helhet idag har stora finansiella överskott. Detta är för oss oacceptabelt och därför menar vi att alla som är för en offentligt finansierad välfärd måste säga ifrån mot nedskärningspolitiken inte bara i Västervik utan i landets alla kommuner! Det rätta är att vi tillsammans står upp för våra barn, gamla och funktionshindrades rätt till ett gott liv och skickar notan till den regering som svälter ut den kommunala välfärden! 2017 var den offentliga sektorns nettoförmögenhet hela miljarder kronor (24,9 % av BNP) beräknas den vara hela miljarder (29,7 % av BNP!). Detta innebär att samtidigt som kommuner och landsting genomför nedskärningar av den offentliga välfärden har den offentliga sektorn som helhet stora finansiella tillgångar som inte används till offentliga investeringar och konsumtion. Nedskärningarna beror med andra ord inte på ekonomiska orsaker utan av politiska och ideologiska. Enligt kommunens tjänstemän uppgår kostnaderna för vår välfärdsbudget för 2018 till 602 miljoner kronor. Detta innebär att vår budget skulle kosta ca 165 miljarder att genomföra i hela riket. Då bör man samtidigt ha i åtanke att alliansregeringen har sänkt skatterna med ca 130 miljarder årligen mellan 2006 och 2014, i vilken anda även den socialdemokratiska regeringen har fortsatt även om man ökat skatteintaget något 2016 och Samma skattekvot 2018 som 2006 skulle innebära ett tillskott på 135 miljarder till välfärden. Vår budget skulle med andra ord kunna genomföras i hela Sverige om man höjde skatten till samma kvot som 2006 samt drev in några av de 46 miljarder som enligt Skatteverket skatteflyktingar gömmer i skatteparadis varje år. Det saknas inte pengar till reformer och välfärd om viljan finns!

93 Kostnader totalt (BUN, SOC och KS): 602 miljoner kronor Barn- och utbildningsnämnden - 301,5 miljoner 17,5 miljoner, för att höja lärarlönerna till rikssnittet 24 miljoner, för att öka personaltätheten i förskolan 36 miljoner, för att öka personaltätheten på fritidshemmen 7 miljoner, för införande av pausskola 20,5 miljoner, för speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och skolsköterskor... 4 miljoner, för fortbildning av lärare 13,5 miljoner, för ökat förbrukningsmaterial 5 miljoner, för frukost i grundskola och gymnasium 5 miljoner, förskola för barn till arbetslösa 169 miljoner, för 6 timmars arbetsdag Socialnämnden miljoner 10,5 miljoner, för att höja undersköterskornas löner till rikssnittet 35 miljoner, för högre grundbemanningen 5 miljoner, för ett nytt äldreboende 1,3 miljoner, utökat friskvårdsbidrag 1,2 miljoner, för hälsokontroller 3 miljoner, förstärkning inom LSS 218 miljoner, 6 timmars arbetsdag Kommunstyrelsen - 26,5 miljoner 9,1 miljoner, för att återta städningen hos kommunen 3 miljoner, för lagad mat där den skall ätas inom äldreomsorgen 2,1 miljoner, för fyra tjänster på parkförvaltningen 5 miljoner, för snöröjning 2,1 miljoner, för återanställningar inom räddningstjänsten 0,5 miljoner, för att återupprätta Kultur- och fritid 0,3 miljoner, för utökade öppettider på biblioteket 2 miljoner, för ökade föreningsbidrag 3,5 miljoner, för sänkta avgifter till Kulturskolan 0,5 miljoner, för översyn av skolor, fritidsanläggningar och fritidsgårdar + 1,6 miljoner, för en sänkning av politikerlönerna Den socialistiska fullmäktigegruppen av Västerviks kommunfullmäktige 28/ Johannes Regell Alexandra Isaksson FACEBOOK: Västerviks Socialistförening HEMSIDA: YOUTUBE: Välfärdspartiet TV INSTAGRAM: socialisterna_valfardspartiet info@valfardspartiet.org TELEFON: Sara Rais

94 SKOLAN FÖRST NYSTART FÖR RESURSSKOLOR FÖR ELEVER MED SÄRSKILDA BEHOV! Budget 2019, ekonomisk planering Vår kommun ska vara en kommun man väljer att stanna och arbeta i eller gärna flyttar till för att söka anställning, leva och bo i. En kommun som är en verkligt attraktiv arbetsgivare med hög kvalitet på skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård och den lokala demokratin. Det är viktiga förutsättningar för att både behålla och rekrytera ny kompetens till kommunen. En kommun är inte ett företag. Verksamheten ska hålla sig inom den kommunala kompetensen och vi ska ställa höga krav på och kontroll av efterlevnad av detta. Kommunmedborgare, företag och företagare ska behandlas lika i sitt möte med kommunen, dess tjänstemän och förtroendevalda. Förtroendevalda och tjänstemän har olika roller det måste bli tydligare och efterlevas i alla processer, projekt och i kontakter med medborgare och företag. Västerviks kommun måste bli en attraktiv arbetsgivare. En avgörande faktor är att höja lönenivån för våra anställda så att vi kan konkurrera med omgivande kommuner. En annan att fortsätta utvecklingen av kommunens HR/personalfunktion för kompetensförsörjning. En av de viktigaste grundförutsättningarna för både mänsklig och ekonomiskt tillväxt, utveckling och attraktivitet som kommun är kvalitén och resultaten i skolan. Därför är fortsatta satsningar på lärarlöner, fortbildning och arbetsförhållanden avgörande för att behålla våra pedagoger och att lyckas med den framtida rekryteringen av kompetenta och engagerade lärare/pedagoger till kommunens skolor. Vårt budgetförslag tar utgångspunkt i majoritetens förslag med följande markeringar, tillägg och förändringar. Sverker Thorén (L) sverker.thoren@telia.com

95 Kommunstyrelsen: Kulturlyft och blått varumärke! För att bli en attraktiv kommun krävs goda förutsättningar för kultur- och föreningsliv. I kulturrankningen av Sveriges kommuner har Västervik tidigare hamnat mycket lågt. En kommun som inte förstår hur viktig kulturen är för samhällets utveckling och framtid begränsar sin utvecklingspotential. Kulturen och kultursatsningar är en mycket viktig faktor för att höja utbildningsnivån och livskvaliteten. Det dråpslag genom besparingar som riktades mot kultur- och biblioteksverksamhet av majoriteten för ett par år sedan måste fortsatt kompenseras. De antagna kultur- och biblioteksstrategierna kan bli en viktig del i det lyftet men måste följas upp med både pengar och politik! Ett kulturkvarter som det bara pratas om och ett bibliotek som inte byggs om samtidigt som företag som medverkar till ett levande centrum körs iväg är ett uselt betyg på den förda (S),( C ) och (MP)-politiken. För att ge kultur- och föreningslivet bättre förutsättningar krävs kunniga, engagerade politiker med kultur som specialintresse. Politiker som är uppdaterade och förmår föra in kultur- och föreningsfrågorna i politiken. Liberalerna i Tjust kommer att fortsätta arbeta för att återinrätta en kultur- och fritidsnämnd. I KS budget yrkar vi på en utökning med :- årligen till utveckling av bibliotek, kulturstrategins genomförande och en nystart för en kultur- och fritidsnämnd. I vår attraktivitet som kommun ingår vår natur, vår miljö och vårt hållbarhetsarbete. Liberalerna har länge varit pådrivande i det arbetet med bl.a. fokus på havsmiljön och Östersjön. Vi menar att den Blå vision som förs fram i Vision Västerviks kommun är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. - ska lyftas fram och vara en viktig del i kommunens dagliga arbete på alla nivåer och i vårt varumärkesbyggande. Det Naturum som på vårt initiativ inrättats bedriver en viktig och omfattande verksamhet som når många och utvecklas positivt. Vårt läge vid Östersjön innebär både stora möjligheter för olika former av turism men också ett stort ansvar för miljön. Naturrums arbete når ut med information om och aktiviteter för detta till skolungdomar, kommuninvånare och besökare. Kommunstyrelsen är huvudman för verksamheten som fortfarande har en alltför osäker finansiering. Det krävs större säkerhet och trygghet i finansieringen för att Naturum ska ha goda förutsättningar att finnas kvar och utvecklas och ge sina anställda rätt lönenivåer.. Liberalerna yrkar att ytterligare :- årligen tillförs i KS budget för detta ändamål. Uppdrag: - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med Naturum utreda och ge förslag på en nivå på KS-bidrag till Naturum Västervik som säkrar att Sidan 2 av 5

96 ordinarie verksamhet inte är beroende av olika projektuppdrag och att relevant lönenivå- och löneutveckling kan garanteras de anställda - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med Naturum och BUN:s förvaltning utreda och ge förslag på hur vattnets väg, vattenskolan och Västerviks blå vision kan bli en obligatorisk/permanent del av utbildningen i vår grund- olch gymnasieskola. - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med Naturum och Campus Västervik utreda och ge förslag på hur hav- och vattenanknuten forskning och högre utbildning kan kopplas till Naturum, Campus och vår kommun. - Barn- och utbildningsnämnden Inrätta nya resursskolor för barn med en stor grad av särskilda behov enligt Linköpingsmodellen De senaste mandatperioderna har olika majoriteter medverkat till nedläggning av kommunens resursskolor. Vi Liberaler har kraftigt motsatt oss denna neddragning på stödet till barn med särskilda behov. Ingen av de utvärderingar eller andra signaler som nått oss via BUN, lärarkåren eller föräldrar visar på att nedläggningarna varit lyckade och stödet och hjälpen till barn och ungdomar med en större grad av särskilda behov blivit bättre nu. Snarare tvärtom har det varit ett svek mot de med allra största behov, men också mot pedagoger och personal som inte haft tillräckliga resurser och möjligheter att ta hand om dessa barn. I en rapport till BUN under året larmade det mobila teamet att läget var kaotiskt och att det finns ingen beredskap för de explosiva elever som är i allra störts svårigheter i kommunen idag (ett direkt citat från rapporten). Precis som det mobila teamet rapporterat till BUN är det ofta nu så att de som har minst utbildning har hand om de elever som har den svåraste problematiken. Antalet assistenter har ökat till drygt hundra i grundskolan vilket lett till skenade kostnader och :- i överdrag på budgeten. Det krävs speciell kompetens och utbildning hos den personal som ska ha hand om dessa barn och säkra också deras rätt till kunskap och utveckling. Linköpings kommun har framgångsrikt drivit och utvecklat separata resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. I en principiellt viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen fick kommunen rätt gentemot Skolinspektionen kommuner kan inrätta separata resursskolor för elever i stort behov av särskilt stöd. Linköpings kommun har sex resursskolor för 47 elever som har behov av extra stöd för sin skolutveckling. Skolorna har en pedagog per två elever. Socialt samspel, förtroendefull anknytning och individuellt anpassad undervisning med mycket praktik är ledord för arbetet. Sidan 3 av 5

97 En psykolog, en skolsköterska och tre socialsekreterare är knutna till skolorna. Personalen har nära kontakt med vårdnadshavarna Liberalerna vill att planering och rekrytering för ett inrättande av i första steget två resursskolor med sex elever i varje enligt Linköpingsmodellen omedelbart inleds för uppstart senast höstterminen Resursskolorna ska ha egen rektor och huvudmannaskapet ska delas av Barnoch utbildningsnämnd och Socialnämnd. Liberalerna yrkar att BUN:s budget i ett första steg utökas med :- för planering, utredning och rekrytering till de två resursskolorna och årligen :- för personal och lokalkostnader. Liberalernas budgetförslag tar utgångspunkt i majoritetens förslag med följande tillägg: KS En utökning med :- årligen till utveckling av bibliotek, kulturstrategins genomförande och en nystart för en kultur- och fritidsnämnd En utökning av bidraget till naturum med :- för större säkerhet och tryggghet i finansiering av verksamhet och löner Uppdrag: - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med naturum utreda och ge förslag på en nivå på KS-bidrag tillm naturum Västervik som långsiktigt säkrar att ordinarie verksamhet inte är beroende av projektuppdrag och att relevant lönenivåoch löneutveckling kan garanteras de anställda - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med naturum Västervik och BUN:s förvaltning utreda och ge förslag på hur vattnets väg, vattenskolan och Västerviks blå vision kan bli en obligatorisk del av utbildningen i vår grund- och gymnasieskola - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med naturum och Campus Västervik utreda och ge förslag på hur hav- och vattenanknuten forskning och högre utbildning kan kopplas till naturum, Campus och vår kommun. BUN En utökning av BUN:s budget i ett första steg med :- för planering, utredning och rekrytering till de två resursskolorna och därefter årligen :- för personal och lokalkostnader Sidan 4 av 5

98 Uppdrag: Att omedelbart starta planering, utredning och rekrytering för ett inrättande av i första steget två resursskolor med sex elever i varje enligt Linköpingsmodellen för uppstart senast höstterminen 2019 Liberalernas utökning av ramarna med totalt 7 miljoner kronor finansieras i vårt budgetförslag genom en minskning av resultatet med motsvarande summas. Västervik Sverker Thorén(L) Sidan 5 av 5

99

100

101

102 Budget 2019 ekonomisk planering Barn och utbildning När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering på 51,5 Mkr så vill vi rikta dessa pengar direkt till bl a Att ge lärarna ett extra lönelyft på 1,5 % Att få färre antal elever i varje grupp/klass Att anställa lärarassistenter Att bygga en matsal på Marieborgskolan Pulspass i grundskolan Bättre elevhälsa Fokusklasser för barn med särskilda behov

103 Budget 2019 ekonomisk planering Socialnämnden När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering för på 54,9 Mkr så vill vi rikta dessa direkt för att bl a Att ge omsorgspersonal ett extra lönelyft på 1,5 % Att rekrytera mer personal Att bygga flera trygghetsboende Parboendegaranti Utegaranti Att utveckla måltiderna till en av dagens höjdpunkter

104 Budget 2019 ekonomisk planering Miljö och byggnadsnämnd När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering så vill vi att dessa 900 Tkr + 1 Mkr skall användas till Att höja lönerna Att rekrytera fler bygglovshandläggare Att utreda vilka effekter det skulle få att slå ihop samhällsbyggnadsenheten med M o B Att förbättra servicen

105 Budget 2019 ekonomisk planering Kommunstyrelsen När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering så vill vi att dessa 22,7 Mkr skall användas till Att kultur och fritid flyttas från Ks till en särskild nämnd Att besöksnäring flyttas från Västervik Framåt till en särskild nämnd

106 Budget 2019 ekonomisk planering Kommunövergripande och de kommunala bolagen Att det görs en genomlysning av de kommunala bolagen av en oberoende utredare Att det tas fram en ny finanspolicy som omöjliggör handel med ränteswappar Att VKFAB inte tar ut borgensavgifter från de kommunala bolagen förutom VBAB Att det tas fram byggbar mark som kommunen sedan kan sälja vidare till andra intressenter som bygger bostäder Att VBAB avyttrar kommersiella fastigheter Att VBAB flyttar från Bryggaren till Lunnargatan eller annan plats Att det tas ett helhetsgrepp kring Bryggaren och Spötorget, biblioteksplan och kulturkvarter Ett helhetsgrepp kring Bryggaren och Spötorget Renodla VBAB, skall bara bygga och förvalta bostäder Överför förvaltning av behovsfastigheter till SOC och BUN, avveckla TFAB Att dubbla antalet platser på Dalsgården, behovet finns och kommer att bli ännu större Att omorganisera IT enheten, respektive förvaltning får ta över de man har behov av

107 Budget 2019 ekonomisk planering SÄRYRKANDE NEJ till majoritetens förslag Vi yrkar på att våra förslag inarbetas i budget Ett extra lönelyft på 1,5 % till alla behöriga lärare Ett extra lönelyft på 1,5 % till all omsorgspersonal 1 miljon extra till M o B för att påskynda ärendehanteringen Att en ny nämnd bildas som tar över förvaltningen av kultur, fritid och besöksnäring Att en samhällsbyggnadsnämnd bildas för att kunna renodla VBAB

108 Kristdemokraternas Yrkanden Budget 2019 (plan ): Våra budgetyrkanden ska ses i förhållande till majoritetens förslag. Koncerngemensamt Kommunen ska på olika sätt arbeta för att få nöjda invånare och företag. Ett sätt är att de i rimlig tid och enligt förväntan, eller bättre, får den service de är berättigade till. Nöjda invånare och företagare är de bästa ambassadörerna för vår kommun. Ett så positivt företagsklimat som möjligt är viktigt då det till mycket stor del är företagen och det antal anställda de kan ha, som skapar medel för att vår kommun skall kunna utvecklas och bedriva den välfärd vi vill ha. Uppdrag: För att få en tydlighet, av vad man kan förvänta sej inom olika områden och exempelvis vilka handläggningstider som ska gälla, för invånare respektive företag, vill vi att fullmäktige förnyar uppdraget till kommunens förvaltningar och bolag att införa Tjänstegarantier. Detta ger också en tydlighet för förvaltningar och bolag, av vad som förväntas av dem. Det upplevs som Kultur och fritidsfrågorna kommer i skymundan och är för viktiga för att hanteras med vänsterhanden i Kommunstyrelsens redan fulla agenda. Uppdrag Kommunfullmäktige ger lämplig instans i uppdrag att i samarbete med nyttjare utvärdera hur kultur och fritidsfrågor påverkats och behandlats ur ett ekonomi- och verksamhetsperspektiv efter att Kultur- och fritidsnämnden lades ner och verksamheterna flyttats till Kommunstyrelsen. Redovisning till KF senast i Mars Kommunstyrelsen Företagare har av ledande politiker lovats att vissa detaljplaner ska behandlas och eventuellt ändras. Det verkar sedan som andra större projekt tagit, mer eller mindre, alla resurser i anspråk. Detta har medfört att det som lovats, ännu inte behandlats efter flera års väntan, vilket har verkat hämmande på företagets utveckling. Uppdrag till KS Beslut kring detaljplanearbete som efterfrågas av redan befintliga företag i kommunen ska prioriteras jämfört med nya projekt. När nya projekt med hög prioritet tillkommer ska extra resurser sättas in, våra redan befintliga företag ska inte drabbas. Sida 1 av 5

109 Barn- och utbildningsnämnden Under 2017 fanns det enligt Lärarförbundet, en större andel årsarbetare med förskoleexamen per barn i förskolorna i vår kommun än snittet i landet, vilket är bra. Däremot ökade gruppstorlekarna i Västerviks kommun så att de 2017 var något högre än snittet för landet (15,6 mot 15,3). Forskningen visar att stressnivåerna höjs och känslan av otrygghet hos små barn ökar i en grupp med många andra barn och vuxna. Därför är det viktigt att vi försöker göra så att barnen inte behöver vara i en sådan miljö. Samtidigt vet vi enligt befolkningsprognosen att behovet av förskoleplatser kommer att öka i Västerviks centralort vilket riskerar ännu större barngrupper. Uppdrag till BUN: Att se över hur småbarnsgruppernas storlek (1 3 år) kan minskas till max 12 barn i linje med skolverkets riktmärke. Rapportering till KF senast mars 2019 Enligt skollagen har kommunen en informationsskyldighet som säger att kommunen ska informera föräldrar om all förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen anordnar samt motsvarande enskild verksamhet som kommunen godkänt. Informationen ska även avse möjligheten att driva enskild verksamhet med bidrag från kommunen, sk. barnomsorgspeng. Detta framgår av 2 a kap. 20 skollagen. Syftet med barnomsorgspeng är att öka mångfalden i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen genom en större variation av utövare. Barnomsorgspengen ökar också utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdsområdet. I den situation med stora barngrupper vi redan är i och som med stor sannolikhet ytterligare kommer förvärras, borde det vara läge att informera om de möjligheter barnomsorgspengen ger och då också uppfylla lagens krav. Att tillsammans med det ovanstående också erbjuda fler platser i familjedaghem kan öka valfriheten för föräldrarna. Uppdrag till BUN Att, för att om möjligt tillskapa fler barnomsorgsplatser genom en större variation av utövare och samtidigt uppfylla lagens krav, omedelbart tillse att relevant och lättåtkomlig information angående barnomsorgspeng läggs ut på kommunens hemsida. Vid anskaffning av datautrustning till skolan bör så enhetliga inköp som möjligt ske för att få ett rationellt underhåll och enkel support, vilket är kostnadsbesparande. Uppdrag till BUN. Upprätta en IT-strategi för hela skolan i samarbete med IT-avdelningen. Rapportering till KF senast Mars Sida 2 av 5

110 Den psykiska ohälsan bland barn och unga har oavbrutet vuxit under många år, något som vi måste ta på allvar. Utebliven insats kan få långtgående konsekvenser, både för den egna hälsan men också för möjligheterna att klara de kunskapskrav och mål som skolan har och som eleven ska uppnå. Här kan snabb kontakt med elevhälsan vara av avgörande betydelse. Tillägg 1 Mkr. Uppdrag till BUN. I linje med vår motion angående Elevhälsogaranti hitta lösningar så elever som sökt hjälp hos elevhälsan, garanterat får kontakt med dem inom 24 timmar under terminerna, samt att snarast redovisa när Elevhälsogarantin kan införas. Vi Kristdemokrater har flera år yrkat ytterligare pengar för arbetet med stöd till barn med särskilda behov. Många barn och ungdomar far illa, redan från förskoleåldern och uppåt och behöver särskilt stöd. Tidiga insatser kan ha enorm betydelse. Vi tror inte avvecklingen av resursskolorna varit bra för någon, varken för de barn som behöver särskilt stöd eller för övriga barn, och i synnerhet då inte resurser tillförts i motsvarande grad i skolan. Majoriteten har äntligen lagt ett välkommet tillskott till det arbetet. En typ av stöd står de sk elevstödjarna för. För barn och unga som är i behov av vuxenkontakt och stöd, är tillit och kontinuitet mycket viktig. Endast ett fåtal av elevstödjarna har tillsvidareanställning. Övriga elevstödjare blir vanligtvis arbetslösa vid vårterminens slut och söker därför andra jobb. Den tillit som byggts upp under terminen/terminerna mellan eleven och elevstödjaren går till spillo då kontinuiteten bryts. Vi yrkar på ett tillskott på 1,5 Mkr så fler av elevstödjarna kan tillsvidareanställas. Socialnämnden Anhörigvårdare gör ett otroligt värdefullt arbete men har ofta en tung och krävande livssituation. De har ofta svårt att säga ifrån när de själva inte orkar och risken blir stor att de själva blir sjuka. Anhörigkonsulentens uppgift är av stor betydelse i att informera, ge råd och stöd. Särskilt att motivera den anhörige att ta emot hjälp och stöd såsom avlösarservice, dagverksamhet eller växelvård. Att också få träffa andra personer i samma situation kan vara ett stort stöd, därför vill vi skapa ett anhörigcenter. Vad skulle det kosta samhället om de anhöriga inte ställde upp? Tillägg 0,6 Mkr Uppdrag till SN Att i linje med vår motion angående utveckling av Anhörigvården anställa ytterligare en Anhörigkonsulent samt att skapa ett Anhörigcenter. Sida 3 av 5

111 Antalet äldre över 80 år i vår kommun kommer enligt senaste befolkningsprognosen ha ökat med mer än 750 personer år 2025 och med 1250 personer år 2030 jämfört med 2018 (+47 %). Uppdrag till SN Att tillsammans med samhällsbyggnadsenheten, på de orter där det idag finns särskilda boenden, göra en översyn av befintliga detaljplaner och utreda om dessa detaljplaner, utan ändringar, ger möjlighet till tillbyggnad av befintliga lokaler och/eller nybyggnation på lämplig plats inom de tio till femton närmaste åren. Arbetet ska ske med befintlig befolkningsprognos som grund. Utredningen ska visa på vilka orter som tillbyggnad/nybyggnad beräknas nödvändig och också visa på hur stort det ökande platsbehovet beräknas bli per ort fram till år Redovisning till KF våren Trygghet för äldre är en huvudfråga i vårt välfärdstänkande. Många eftersträvar att bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Därför är kvarboendeprincipen i grunden en god idé. Att alla som önskar kan få hjälp i sitt eget hem, så länge som man själv önskar, är en viktig välfärdsambition. Att flytta till ett särskilt boende, trygghetsboende eller serviceboende är inte något som en äldre person gör i onödan. Skälen till att vilja flytta till nytt boende är förstås ofta medicinska, när behovet av praktisk hjälp med vård och omsorg i vardagen blir så påtaglig att hemtjänst inte längre är det bästa alternativet. Men det finns också en stor grupp äldre som upplever otrygghet och ensamhet och därför behöver en annan boendeform. Det är ett djupt feltänk i nuvarande lagstiftning när man hos pensionärer som fyllt 85, 90 och 95 år ställer krav på s.k. behovsbedömning för en plats på ett äldreboende. Det borde vara så att den äldres vilja ska tillgodoses. Vi vill införa en Äldreboendegaranti som innebär att när man fyllt 85 år ska beslutet att flytta till ett särskilt boende, trygghetsboende eller äldreboende helt vara den enskildes. Inget förmynderi där man riskerar att nonchalera den äldres upplevelser och behov. Kommunens ansvar är att se till att det finns platser och olika boendealternativ med olika servicenivåer. Uppdrag till SN Att ta bort behovsbedömningen kan ses som ett avsteg från nuvarande lagstiftning. I linje med vår motion om Äldreboendegaranti vill vi uppdra till Socialnämnden att klarlägga vad som inom nuvarande lagstiftning är möjligt att göra för att vår kommun ska kunna gå före och erbjuda en äldreboendegaranti, alternativt ta kontakter med SKL och socialdepartement för att få de regeländringar som behövs. Sida 4 av 5

112 Miljö- och Byggnadsnämnden För att få en snabbare hantering av bygglov och tillståndshantering för privatpersoner och företag är det nödvändigt med personalförstärkning. Tillägg 0,5 Mkr. Uppdrag till MoB Eftersom våra företag starkt bidrar till samhällsbygget så är det önskvärt att exempelvis deras bygglovsansökningar behandlas med prioritet. MoB får i uppdrag att senast under våren 2019 utreda och redovisa för KF om detta är juridiskt möjligt och då hur detta kan gå till. Investeringar: Så länge det inte finns en extern medfinansiering av en Södra infart på i storleksordningen 75 % och inte heller en trovärdig investeringskalkyl, yrkar vi avslag på 5 Mkr 2019, 75 Mkr 2020 och 75Mkr 2021 för Södra infarten. Vi ser dock att det ur säkerhetsaspekt kan finnas behov av ett alternativ till Södra infarten. Om kommunen själv måste stå för kostnaden måste vi finna ett ekonomiskt betydligt bättre alternativ. Sammanställning: BUN SN MoB TOTALT Resultat: + 2,5 Mkr + 0,6 Mkr + 0,5 Mkr + 3,6 Mkr + 24,5 Mkr eller ca 1,1% av skatter och bidrag. För Kristdemokraterna Lars-Inge Karlsson Sida 5 av 5

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Bildande av Kommunförbundet Kalmar län Dnr 2018/ Primärkommunala nämnden har i skrivelse 8 maj 2018 lämnat förslag till länets kommuner att besluta om att bilda Kommunförbundet Kalmar län. Verksamheten planeras starta den 1 januari Ett konstituerande möte ska genomföras den 23 augusti 2018 i samband med primärkommunala nämndens möte. Dessförinnan behöver respektive kommun ha fattat beslut om sitt medlemskap. Kommunförbundets uppgift ska vara att tillvarata kommunernas intressen, främja samverkan mellan kommunerna samt att åt kommunerna svara för vissa uppdrag med särskild finansiering och där beslut tas i särskild ordning. Varje kommun nominerar en ledamot och en ersättare vardera. För att styrelsen ska få legitimitet och förankring i medlemskommunerna föreslås att kommunstyrelsens ordförande eller person i annan lämplig position utses som ledamot. Kommunstyrelsens förvaltning meddelar i skrivelse 28 maj 2018 att de inte har något ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag att bilda Kommunförbundet Kalmar län, att Västerviks kommun går med som medlem i Kommunförbundet Kalmar län, att tillstyrka redovisade stadgar för Kommunförbundet Kalmar län, att utse Tomas Kronståhl (S) som kommunens ombud och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare till det konstituerande förbundsmötet, att nominera Tomas Kronståhl (S) som styrelseledamot och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare för tiden fram till det första förbundsmötet i den nya mandatperioden , samt Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

136 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 233 forts. att notera att förbundsavgiftens storlek fastställs varje år av förbundsmötet. (I beslutsunderlaget finns en indikativ budget som vägledning då slutgiltig budget ännu inte fastställts av förbundsstyrelsen.) Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag att bilda Kommunförbundet Kalmar län, att Västerviks kommun går med som medlem i Kommunförbundet Kalmar län, att tillstyrka redovisade stadgar för Kommunförbundet Kalmar län, att utse Tomas Kronståhl (S) som kommunens ombud och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare till det konstituerande förbundsmötet, att nominera Tomas Kronståhl (S) som styrelseledamot och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare för tiden fram till det första förbundsmötet i den nya mandatperioden , samt att notera att förbundsavgiftens storlek fastställs varje år av förbundsmötet. (I beslutsunderlaget finns en indikativ budget som vägledning då slutgiltig budget ännu inte fastställts av förbundsstyrelsen.) Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 233 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 28 maj 2018 Primärkommunala nämndens skrivelse 8 maj 2018 med bilagor. Expedieras till: Regionförbundet i Kalmar län Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

137 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 29 (49) Ks 233 Bildande av Kommunförbundet Kalmar län Dnr 2018/ Primärkommunala nämnden har i skrivelse 8 maj 2018 lämnat förslag till länets kommuner att besluta om att bilda Kommunförbundet Kalmar län. Verksamheten planeras starta den 1 januari Ett konstituerande möte ska genomföras den 23 augusti 2018 i samband med primärkommunala nämndens möte. Dessförinnan behöver respektive kommun ha fattat beslut om sitt medlemskap. Kommunförbundets uppgift ska vara att tillvarata kommunernas intressen, främja samverkan mellan kommunerna samt att åt kommunerna svara för vissa uppdrag med särskild finansiering och där beslut tas i särskild ordning. Varje kommun nominerar en ledamot och en ersättare vardera. För att styrelsen ska få legitimitet och förankring i medlemskommunerna föreslås att kommunstyrelsens ordförande eller person i annan lämplig position utses som ledamot. Kommunstyrelsens förvaltning meddelar i skrivelse 28 maj 2018 att de inte har något ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag att bilda Kommunförbundet Kalmar län, att Västerviks kommun går med som medlem i Kommunförbundet Kalmar län, att tillstyrka redovisade stadgar för Kommunförbundet Kalmar län, att utse Tomas Kronståhl (S) som kommunens ombud och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare till det konstituerande förbundsmötet, att nominera Tomas Kronståhl (S) som styrelseledamot och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare för tiden fram till det första förbundsmötet i den nya mandatperioden , samt att notera att förbundsavgiftens storlek fastställs varje år av förbundsmötet. (I beslutsunderlaget finns en indikativ budget som vägledning då slutgiltig budget ännu inte fastställts av förbundsstyrelsen.) Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

138 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 30 (49) Ks 233 forts. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag att bilda Kommunförbundet Kalmar län, att Västerviks kommun går med som medlem i Kommunförbundet Kalmar län, att tillstyrka redovisade stadgar för Kommunförbundet Kalmar län, att utse Tomas Kronståhl (S) som kommunens ombud och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare till det konstituerande förbundsmötet, att nominera Tomas Kronståhl (S) som styrelseledamot och Harald Hjalmarsson (M) som personlig ersättare för tiden fram till det första förbundsmötet i den nya mandatperioden , samt att notera att förbundsavgiftens storlek fastställs varje år av förbundsmötet. (I beslutsunderlaget finns en indikativ budget som vägledning då slutgiltig budget ännu inte fastställts av förbundsstyrelsen.) Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 28 maj 2018 Primärkommunala nämndens skrivelse 8 maj 2018 med bilagor. Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

139 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Kanslichef Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Bildande av Kommunförbundet Kalmar län Primärkommunala nämnden har i skrivelse 8 maj 2018 lämnat förslag till länets kommuner att besluta om att bilda Kommunförbundet Kalmar län. Verksamheten planeras starta den 1 januari Ett konstituerande möte ska genomföras den 23 augusti 2018 i samband med primärkommunala nämndens möte. Dessförinnan behöver respektive kommun ha fattat beslut om sitt medlemskap. Beslutet bör vara ansvarig handläggare tillhanda senast den 30 juni Bakgrund och beskrivning av ärendet Den 1 januari 2019 går regionförbundet och landstinget samman i den nya organisationen Region Kalmar län. Region Kalmar län kommer att ansvara för de flesta av de utvecklingsfrågor som idag hanteras av regionförbundet. I samband med bildandet av regionkommunen gavs ett utredningsuppdrag om att ta fram förslag på vilka frågor som ska hanteras inom ramen för ett kommunalt intresseorgan i Kalmar län. Utredaren Kent Johansson har i rapport 11 oktober 2016 redovisat underlag och förslag för kommande beslut för Kommunförbund Kalmar län. Detta är underlag till det beslutsförslag som primärkommunala nämnden nu har tagit fram och redovisar i sin skrivelse. Förslag till Stadgar för Kommunförbundet Kalmar län har också tagits fram. Kommunförbundets uppgift ska vara att tillvarata kommunernas intressen, främja samverkan mellan kommunerna samt att åt kommunerna svara för vissa uppdrag med särskild finansiering och där beslut tas i särskild ordning. De verksamheter som idag finns i regionförbundet och som placeras i kommunförbundet är till exempel kurs och konferensverksamheten, Kompass (Kommunal praktisk samverkan socialtjänsten Kalmar län), LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken), Samhällsorientering för nyanlända, AV Media i Kalmar län och Miljösamverkan Sydost. Kommunförbundet kommer att ha ett kansli bestående av en förbundschef och ytterligare två till tre personer. En verksamhetsövergång från regionförbundet till kommunförbundet kommer att ske när regionförbundet avvecklas. Den omfattar i dagsläget sammanlagt 22 personer. Kommunförbundet blir en egen juridisk person och drivs som ideell förening. Kommunförbundet ska ledas av en styrelse som består av 12 ledamöter och 12 ersättare. Varje kommun nominerar en ledamot och en ersättare vardera. För att styrelsen ska få legitimitet och förankring i medlemskommunerna föreslås att kommunstyrelsens ordförande eller person i annan lämplig position utses som ledamot. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

140 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Medlemskommunerna ska betala årsavgift till förbundet. Avgiftens storlek fastställs varje år av förbundsmötet. Principerna för hur avgiften fastställs ska vara samma som har gällt när medlemsavgiften för regionförbundet har fastställts. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisat förslag att bilda Kommunförbundet Kalmar län, att Västerviks kommun går med som medlem i Kommunförbundet Kalmar län, att tillstyrka redovisade stadgar för Kommunförbundet Kalmar län, att utse [Namn] som kommunens ombud och [Namn] som personlig ersättare till det konstituerande förbundsmötet, att nominera [Namn] som styrelseledamot och [Namn] som personlig ersättare för tiden fram till det första förbundsmötet i den nya mandatperioden , samt att notera att förbundsavgiftens storlek fastställs varje år av förbundsmötet. (I beslutsunderlaget finns en indikativ budget som vägledning då slutgiltig budget ännu inte fastställts av förbundsstyrelsen.) Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet svar på återremiss Dnr 2015/ Kommunstyrelsens förvaltning skickade 16 december 2015 ut en remiss om policy för kommunal säljverksamhet till flera företagarorganisationer i Västerviks kommun. Ärendet har därefter remitterats till de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige beslutade , 231 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen bl.a. för avstämning mot kommunens övergripande styrdokument och gällande lagstiftning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnade i skrivelse 3 februari 2017 ett förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutade , 52 att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelsens förvaltning för vidare remiss till berörda näringslivsorganisationer. Efter att förvaltningen redovisat ett förslag till svar på återremissen så beslutade kommunstyrelsen , 121 att godkänna informationen i förvaltningens skrivelse som svar på återremissen men bordlade ärendet i övriga delar. Kommunstyrelsen beslutade , 160 att återremittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning för att få ett tydliggörande av vad som är handel mellan de kommunala bolagen och vad som är handel emot externa parter, samt att förtydliga besvarandet av inkomna remissvar. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 22 maj 2018 sitt förslag till svar på återremissen. Till svaret bifogas två bilagor där förvaltningen i den ena förtydligar begreppet säljverksamhet och i den andra förtydligar de remissvar som inkommit. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen beslutar vidare att godkänna informationen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 maj 2018 som svar på återremissen. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

165 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 221 forts. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen beslutar vidare att godkänna informationen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 maj 2018 som svar på återremissen. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 221 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 maj 2018 med bilagor. Förslag till Policy för kommunal säljverksamhet Förslag till riktlinjer för kommunal säljverksamhet Förslag till checklista för kommunal säljverksamhet Kommunstyrelsens beslut , 160 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 16 mars 2018 Västerviks Företagsgrupp remissvar 11 januari 2018 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 3 februari 2017 Kommunfullmäktiges beslut Justerandes sign Expedieras till: Samtliga styrelser och nämnder Kommunstyrelsens ledningskontor Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

166 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 9 (49) Ks 221 Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet svar på återremiss Dnr 2015/ Kommunstyrelsens förvaltning skickade 16 december 2015 ut en remiss om policy för kommunal säljverksamhet till flera företagarorganisationer i Västerviks kommun. Ärendet har därefter remitterats till de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige beslutade , 231 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen bl.a. för avstämning mot kommunens övergripande styrdokument och gällande lagstiftning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnade i skrivelse 3 februari 2017 ett förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutade , 52 att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelsens förvaltning för vidare remiss till berörda näringslivsorganisationer. Efter att förvaltningen redovisat ett förslag till svar på återremissen så beslutade kommunstyrelsen , 121 att godkänna informationen i förvaltningens skrivelse som svar på återremissen men bordlade ärendet i övriga delar. Kommunstyrelsen beslutade , 160 att återremittera ärendet till kommunstyrelsens förvaltning för att få ett tydliggörande av vad som är handel mellan de kommunala bolagen och vad som är handel emot externa parter, samt att förtydliga besvarandet av inkomna remissvar. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 22 maj 2018 sitt förslag till svar på återremissen. Till svaret bifogas två bilagor där förvaltningen i den ena förtydligar begreppet säljverksamhet och i den andra förtydligar de remissvar som inkommit. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen beslutar vidare att godkänna informationen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 maj 2018 som svar på återremissen. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

167 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 10 (49) Ks 221 forts. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen beslutar vidare att godkänna informationen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 maj 2018 som svar på återremissen. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 22 maj 2018 med bilagor. Förslag till Policy för kommunal säljverksamhet Förslag till riktlinjer för kommunal säljverksamhet Förslag till checklista för kommunal säljverksamhet Kommunstyrelsens beslut , 160 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 16 mars 2018 Västerviks Företagsgrupp remissvar 11 januari 2018 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 3 februari 2017 Kommunfullmäktiges beslut Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

168 Upphandlare Anna Liffner Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomi och upphandling Kommunstyrelsen Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet Dnr 2015/ Ärendet om policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet återremitterades av kommunfullmäktige den 13 februari 2017 med uppdrag om återremiss till kommunens näringslivsorganinsationer. Kansliet skickade ärendet på remiss till berörda näringslivsorganisationer och ett svar inkom, från Västerviks Företagsgrupp. Den 23 april återremitterades ärendet på nytt från kommunstyrelsen med uppdrag att tydliggöra vad som är handel mellan de kommunala bolagen och vad som är handel mot extern part samt att förtydliga besvarandet av det inkomna remissvaret. Det är Ledningskontoret, upphandling, som gemensamt med representanter från Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, Västerviks Bostads AB och Tjustfastigheter AB tagit fram förslaget till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet som är anpassade för både kommunen och de kommunala bolagen. Remissvaret har gåtts igenom av ovanstående arbetsgrupp. Gruppen gör bedömningen att inte ändra nuvarande förslag till till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet. Västerviks Resort har vidfrågats om de vill ta del av remissen men har valt att avstå då de har förtroende för arbetsgruppen., se bilaga 1. I bilaga 2 klargörs vad som avses med kommunal säljverksamhet. Förslaget till riktlinjer har justerats med hänsyn till ny kommunallag. Säljverksamhet regleras i konkurrenslagen medan köp inom kommunkoncernen regleras i lagen om offentlig upphandling. Bedömningen är således att den framtagna policyn för kommunal säljverksamhet ska gälla då kommunen eller bolagen agerar på den privata marknaden. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

169 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomi och upphandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Anders Björlin Kommundirektör Ola Karlsson Tf upphandlingschef Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: Webbplats: 2 (2)

170 Upphandlare Anna Liffner Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomi och upphandling Kommunstyrelsen Svar på remissvar avseende policy för kommunal säljverksamhet Förslaget till policy för kommunal säljverksamhet med tillhörande riktlinjer och checklista har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från upphandling och de kommunala bolagen. Arbetsgruppen har läst och reflekterat över remissvaret och kommit fram till att policyn med tillhörande dokument lämnas oförändrade. Vad gäller synpunkter kring vad en policy, riktlinjer och checklista ska innehålla hänvisas till det pågående arbetet med att ta fram ett klassificeringssystem för styrdokument. Av dokumentet kommer det att framgå vilka olika typer av styrdokument som kommunkoncernen ska ha, hur de ska benämnas samt syftet med de olika dokumenten. Under avsnittet Principer i policyn nämns kommunkoncernens grundläggande uppgifter. Företagandets roll i kommunen är av mycket stor vikt men inte en grundläggande uppgift. Vikten av ett väl fungerande näringsliv beskrivs i Näringslivsstrategi som antogs av kommunfullmäktige , 265. Där beskrivs Västerviks kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott näringslivsklimat. I avsnitt 5 i riktlinjerna Kommunens och bolagens åtaganden beskrivs att all befintlig säljverksamhet ska inventeras och kontrolleras att den, såvitt som kan bedömas, inte strider mot den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Detta redovisas sedan vid det årliga dialogmötet. Checklistan är ett stöddokument för verksamheterna där syftet är att underlätta för verksamheterna att följa policy och riktlinjer. I remissvaret skrivs om att kopplingen mellan kommunalt beslutad policy och kommunal bolagschef inte är naturlig då bolagschefer och bolag styrs via styrelsen. En av kommunfullmäktige beslutad policy med tillhörande dokument gäller även för de kommunala bolagen. Därtill kommer ägardirektiv för respektive bolag. Kompetens kring konkurrensfrågor finns på Inköpscentralen vilken både kommunala bolag och kommunala verksamheter får nyttja. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

171 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomi och upphandling De kommunala bolagen eller kommunens verksamheter får endast ägna sig åt sådana säljverksamheter som medges enligt de lagar och paragrafer som nämns i policyn med tillhörande dokument. Den årliga inventeringen ger en regelbunden kontroll att bolag och kommunala verksamheter håller sig inom tillåtna ramar. Dessutom kommer särskild kontroll att ske vid ny eller utökad verksamhet. Västerviks kommun är positiva till ett dialogmöte där tjänstemän och politiker deltar. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

172 Upphandlare Anna Liffner Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomi och upphandling Kommunstyrelsen Säljverksamhet Med säljverksamhet avses när kommunen och de kommunala bolagen agerar som aktörer på den privata marknaden. Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet regleras i 3 kap. 27 konkurrenslagen och innebär att domstol kan förbjuda staten, kommuner och landsting att sälja varor och tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Kommuner och landsting kan också förbjudas att helt driva en viss säljverksamhet om den begränsar konkurrensen. En offentlig aktör som bryter mot ett förbud kan bli tvungen att betala vite till staten. Kommunala säljverksamheter och privata företag ska ha likartade villkor om de agerar på samma konkurrensutsatta marknad. T.ex. ska kommunala säljverksamheter hålla marknadsmässiga priser för att inte skada konkurrensen. Konkurrenslagen reglerar företags agerande på marknaden vad gäller konkurrens. Policyn för kommunal säljverksamhet avser kommunen och de kommunala bolagens agerande på den privata marknaden. Syftet med policyn är att motverka konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Exempel på säljverksamhet i Västerviks kommunkoncern Restauranger vid äldreboenden som är öppna för allmänheten Café Fridkulla Mejeriets café Västervik Miljö & Energi AB:s försäljning av energiförsörjning Västerviks Bostad AB:s Träffpunkt Tre Bröder Bryggaren Västervik Resort AB Vad som är tillåtet vid köp mellan kommun bolag (vertikalt) och bolag bolag (horisontellt), eller in house undantaget som det ofta kallas, regleras i lagen om offentlig upphandling i 3 kap För att in house undantaget ska gälla krävs att både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet är uppfyllda. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

173 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomi och upphandling Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. För att verksamhetskriteriet ska vara uppfyllt krävs att den juridiska personen bedriver huvuddelen av sin verksamhet (minst 80%) tillsammans med den eller de myndigheter som kontrollerar den. Undantaget från upphandling kan tillämpas oavsett vilken av avtalsparterna som agerar som köpare respektive säljare i ett avtalsförhållande. Undantaget kan alltså tillämpas även för omvända interna kontrakt, det vill säga kontrakt där det är den kontrollerade parten (kommunalt bolag) som köper något av den kontrollerande parten (kommunen). Det är också möjligt att tillämpa undantaget vid horisontella interna kontrakt, det vill säga kontrakt mellan två aktörer som kontrolleras av samma upphandlande myndighet (till exempel mellan två kommunala bolag). Om en myndighet gör inköp utan upphandling trots att kontroll och verksamhetskriterierna inte är uppfyllda är det att betrakta som en otillåten direktupphandling. Detta kan leda till att avtalet ogiltigförklaras och att myndigheten tvingas betala en upphandlingsskadeavgift. Köp som är undantagna offentlig upphandling enligt in house undantaget i lagen om offentlig upphandling är t.ex. HR tjänster IT tjänster Köp av tjänster mellan TFAB och VBAB Säljverksamhet regleras i konkurrenslagen medan köp inom kommunkoncernen regleras i lagen om offentlig upphandling. Bedömningen är således att den framtagna policyn för kommunal säljverksamhet ska gälla då kommunen eller bolagen agerar på den privata marknaden. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

174 Förslag till Policy för kommunal säljverksamhet Bakgrund och regelverk En kommun och dess bolag får under vissa förutsättningar bedriva säljverksamhet. Viss verksamhet är reglerad genom speciallagstiftning, rättspraxis och andra rättskällor. Exempel på sådan verksamhet är energiförsörjning (elnät, elhandel, elproduktion, fjärrvärme och gas), allmännyttiga bostadsbolag, fastighetsförvaltning, medelsförvaltning, köp och försäljning av fast egendom, hyra och arrende, där kommunala bolag har rätt att bedriva verksamheterna på affärsmässiga grunder och i konkurrens med övriga marknadsaktörer. Den rätten ska även ses som en skyldighet att hålla marknadsmässiga priser, för att inte skada konkurrensen på respektive marknad. Kommunen och dess bolag får inte bedriva säljverksamhet som hämmar eller snedvrider konkurrensen, men sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är kompetensenlig. Kommunen och dess bolag får inte heller i sin säljverksamhet agera på ett sådant sätt att konkurrensen på någon marknad begränsas om inte förfarandet är försvarbart ur allmän synpunkt. Reglerna om detta finns i 3 kap 27 Konkurrenslagen (2008:579) Följande principer och åtaganden utgör den policy Västerviks kommun har avseende kommunal säljverksamhet. Principer Den grundläggande uppgiften för Västerviks kommunkoncern är att: Utveckla och upprätthålla ett väl fungerande lokalsamhälle Tillhandahålla allmännyttiga tjänster på obligatoriska och frivilliga områden Ha ett effektivt resursutnyttjande Åtaganden Västerviks kommun och dess bolag åtar sig att: Föra årlig dialog kring konkurrensfrågor med representanter för det lokala näringslivet. Inventera all befintlig säljverksamhet och kontrollera att den såvitt kan bedömas är kommunalt kompetensenlig, samt att verksamheterna eller ageranden inte strider mot den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Särskilt kontrollera att ny eller utökad verksamhet inte strider mot den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Särskilt kontrollera vid start av ny verksamhet eller vid utökning av befintliga verksamheter att de inte strider mot den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Ansvar och uppföljning Förvaltnings- och bolagscheferna ansvarar för att denna policy följs.

175 Förslag till riktlinjer för kommunal säljverksamhet 1 Inledning Dessa riktlinjer innehåller information och anvisningar för hur Västerviks kommun och de kommunala bolagen ska agera i frågor som rör kommunal säljverksamhet. De kommunala bolagen ansvarar för att ta fram egna riktlinjer och en egen checklista anpassade för respektive bolags verksamhet. 2 Ansvar Respektive förvaltnings- och bolagschef ansvarar för att policyn för kommunal säljverksamhet följs. 3 Kommunal säljverksamhet Lagar och regler Om en säljverksamhet är förenlig med lag framgår av kommunallagen (1991:900), (2017:725), lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter samt övriga specialförfattningar, bestämmelser och rättspraxis. 3.1 Kommunallagen Kapitel 2 i Kommunalagen (1991:900) (2017:725), inleds med följande: 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 1 Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Om näringsverksamhet gäller särskilt: 7 Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. 3.2 Befogenhetslagen Kapitel 3 i Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter talar om ger kommuner rätt att bedriva vissa typer av näringsverksamhet som t.ex. sysselsättning för personer med funktionshinder och drift av turismanläggningar. 1 Kommuner får bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att 1. verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av personer med funktionshinder, och 2. anställning i verksamheten sker efter anvisning av Arbetsförmedlingen eller, efter Arbetsförmedlingens medgivande, av den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 första stycket socialtjänstlagen (2001:453).

176 3.3 Speciallagstiftning och rättspraxis Energiförsörjning (elnät, elhandel, elproduktion, fjärrvärme och gas), allmännyttiga bostadsbolag, fastighetsförvaltning, medelsförvaltning, köp och försäljning av fast egendom, hyra och arrende, är reglerad genom speciallagstiftning och rättspraxis, som ger kommunala bolag rätt att bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder och i konkurrens med övriga marknadsaktörer. Den rätten ska även ses som en skyldighet att hålla marknadsmässiga priser, för att inte skada konkurrensen på respektive marknad. 4 Dialogmöte kring konkurrensfrågor Kommunen och dess bolag ska minst en gång per år kalla företrädare för det lokala näringslivet till ett dialogmöte om konkurrensfrågor. Näringslivansvarig på ledningskontoret har ansvar för att former och forum för dialogen fastställs i samråd med representanter för det lokala näringslivet med en god spridning inom olika branscher. Minnesanteckningar från mötet ska delges kommunstyrelsen. 5 Kommunens och bolagens åtagande Det åligger respektive förvaltning och kommunalt bolag att komplettera verksamhetens egna instruktioner och processer, så att policy och riktlinjer för kommunal säljverksamhet följs. Kommunen och bolagen ska inventera all befintlig säljverksamhet och kontrollera att den såvitt kan bedömas är kommunalt kompetensenlig samt att verksamheterna eller ageranden inte strider mot den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Kommunen och bolagen ska särskilt kontrollera vid start av ny verksamhet eller vid utökning av befintliga verksamheter att de inte strider mot den konkurrensrättsliga lagstiftningen. Resultatet av inventeringarna ska redovisas vid det årliga dialogmötet kring konkurrensfrågor med det lokala näringslivet. 5.1 Kompetens Inköpscentralen som ansvarar för kommunens upphandlingar, ansvarar tillsammans med näringslivsanvarig på ledningskontoret för att kommunen har den kompetens som krävs i konkurrensfrågor. De kommunala bolagen ansvarar själva för att följa speciallagstiftning samt rättspraxis inom sina respektive kompetensområden. 5.2 Checklista för kommunal säljverksamhet En checklista som underlättar kontrollen finns i bilaga 1.

177 Bilaga 1 Förslag till checklista för kommunal säljverksamhet 1. Offentlig aktör Är det fråga om kommunen eller en juridisk person (de kommunala bolagen) som kommunen har ett direkt eller indirekt dominerande inflytande över? Om JA gå vidare Om NEJ aktören omfattas inte av konkurrenslagen kap Säljverksamhet Är det fråga om kommunal säljverksamhet, d.v.s. erbjuder kommunen eller bolagen varor eller tjänster på den öppna marknaden? Om JA gå vidare Om NEJ verksamheten eller förfarandet omfattas inte av konkurrenslagen kap Konkurrensbegränsning Snedvrids eller hämmas konkurrensen? Här är utgångspunkten de långsiktiga verkningarna på förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Exempel på sådana konkurrensbegränsningar: Underprissättning Vägran att ge tillträde till nödvändig nyttighet, t.ex. viss infrastruktur, på skäliga villkor. Kommunen eller bolagen drar oberättigade fördelar av myndighetsrollen i sin säljverksamhet. Blotta närvaron av kommunal säljverksamheten leder till att privata alternativ faller bort eller väljer att inte träda in på marknaden. Privata företags tillväxt och utveckling hämmas i övrigt av den kommunala säljverksamheten. Om JA fortsätt med nästa fråga gå vidare Om NEJ säljverksamheten eller förfarandet omfattas inte av konkurrenslagen kap Är det en säljverksamhet eller ett förfarande i en säljverksamhet? Är det en säljverksamhet d.v.s. vad man gör - gå till 4.1. Är det ett förfarande i en säljverksamhet d.v.s. hur man gör det - gå till Säljverksamheter i kommuner och kommunala bolag Är säljverksamheten oförenlig med lag kompetensenlig? Här avses kommunallagen (1991:900) och lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Med kompentensenlig menas att verksamheten är tillåten enligt kommunallagen eller befogenhetslagen eller någon av de speciallagstiftningar eller andra rättskällor som ger

178 Bilaga 1 kommunala bolag rätt och skyldighet att bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder och i konkurrens med övriga marknadsaktörer? Om JA Säljverksamheten kan omfattas av regeln i konkurrenslagen och kan förbjudas, se vidare nedan under 5. Avslutningsvis verksamheten omfattas inte av Konkurrenslagens kap Om NEJ Säljverksamheten kan inte förbjudas. Gå vidare för att undersöka eventuella förfaranden i säljverksamheten gå vidare till Förfaranden i kommunens och de kommunala bolagens säljverksamheter Är förfarandet försvarbart från allmän synpunkt? Fundera över om motivet för förfarandet är så angeläget att agerandet kan accepteras? Är motivet internt (exempelvis behålla personal) är agerandet inte försvarbart. Är motivet externt (ett viktigt allmänt intresse) kan agerandet vara försvarbart. Fundera också på om det finns mindre konkurrensbegränsande möjligheter att tillgodose det skyddsvärda intresset. Om JA Agerandet kan vara försvarbart förfarandet omfattas inte av Konkurrenslagens kap Om NEJ Agerandet är inte försvarbart och förfarandet kan omfattas av regeln i konkurrenslagen, se vidare nedan under 5 gå vidare till 5 5. Avslutningsvis Resultat Har besvarandet av frågorna i listan ovan lett till att någon av frågorna besvarats med nej omfattas den kommunala säljverksamheten eller förfarandet troligen inte av reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Om ovanstående frågor i stället har lett till att förfarandet eller säljverksamheten kan omfattas av dessa regler bör kommunen avsluta eller ändra säljverksamheten eller förfarandet. Om svaren på ovanstående frågor pekar mot att förfarandet eller säljverksamheten omfattas av reglerna i konkurrenslagen, bör kommunen eller de kommunala bolagen avsluta eller ändra säljverksamheten. Råder oklarheter kontakta gärna kommunens näringslivsansvarig, Inköpscentralen eller det berörda bolaget.

179 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (31) Ks 160 Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet svar på återremiss Dnr 2015/ Kommunstyrelsens förvaltning skickade 16 december 2015 ut en remiss om policy för kommunal säljverksamhet till flera företagarorganisationer i Västerviks kommun. Ärendet har därefter remitterats till de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige beslutade , 231 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen bl.a. för avstämning mot kommunens övergripande styrdokument och gällande lagstiftning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnade i skrivelse 3 februari 2017 ett förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutade , 52 att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelsens förvaltning för vidare remiss till berörda näringslivsorganisationer. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 16 mars 2018 svar på återremissen. Ett remissvar har kommit in, från Västerviks Företagsgrupp. Förvaltningen bemöter i skrivelsen synpunkterna som kommit in samt lämnar ett förslag till policy för kommunal säljverksamhet med tillhörande riktlinjer och checklista. Kommunstyrelsen beslutade , 121 att godkänna informationen i förvaltningens skrivelse som svar på återremissen men bordlade ärendet i övriga delar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut. Harald Hjalmarsson (M) med instämmande av Sverker Thorén (L) och Tommy Ivarsson (SD) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsens förvaltning för ett tydliggörande av vad som är handel mellan de kommunala bolagen och vad som är handel emot extern part, samt att förtydliga besvarandet av de inkomna remissvaren. Ordföranden ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit Harald Hjalmarssons (M) m.fl. yrkande. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

180 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 8 (31) Kommunstyrelsen beslutar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsens förvaltning för ett tydliggörande av vad som är handel mellan de kommunala bolagen och vad som är handel emot extern part, att förtydliga besvarandet av de inkomna remissvaren, samt att redovisa förtydligandet på kommunstyrelsens sammanträde 7 maj Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 16 mars 2018 Förslag till Policy för kommunal säljverksamhet Förslag till riktlinjer för kommunal säljverksamhet Förslag till checklista för kommunal säljverksamhet Västerviks Företagsgrupp remissvar 11 januari 2018 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 3 februari 2017 Kommunfullmäktiges beslut Expedieras till: Anna Liffner, upphandlingsenheten Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

181 Upphandlare Anna Liffner Kommunstyrelsen Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet Dnr 2015/ Ärendet om policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet återremitterades av kommunfullmäktige den 13 februari 2017 med uppdrag om återremiss till kommunens näringslivsorganinsationer. Kansliet skickade ärendet på remiss till berörda näringslivsorganisationer och ett svar inkom, från Västerviks Företagsgrupp. Det är Ledningskontoret, upphandling, som gemensamt med representanter från Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB, Västerviks Bostads AB och Tjustfastigheter AB tagit fram förslaget till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet som är anpassade för både kommunen och de kommunala bolagen. Remissvaret har gåtts igenom av ovanstående arbetsgrupp. Gruppen gör bedömningen att inte ändra nuvarande förslag till till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet. Västerviks Resort har vidfrågats om de vill ta del av remissen men har valt att avstå då de har förtroende för arbetsgruppen. Vad gäller Västerviks Företagsgrupps synpunkter kring vad en policy, riktlinjer och checklista ska innehålla hänvisas till det pågående arbetet med att ta fram ett klassificeringssystem för styrdokument. Av dokumentet kommer det att framgå vilka olika typer av styrdokument som kommunkoncernen ska ha, hur de ska benämnas samt syftet med de olika dokumenten. Västerviks Företagsgrupp skriver om att kopplingen mellan kommunalt beslutad policy och kommunal bolagschef inte är naturlig då bolagschefer och bolag styrs via styrelsen. En av Kommunfullmäktige beslutad policy med tillhörande dokument gäller även för de kommunala bolagen.

182 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet för kommunen och de kommunala bolagen. Anders Björlin Kommundirektör Ola Karlsson Tf upphandlingschef 2 (2)

183 Västerviks Företagsgrupp Västerviks kommun Västervik Svar på Remiss Policy, riktlinjer och checklista för kommunal säljverksamhet Västerviks Företagsgrupp (VFG) tackar för förtroendet att få lämna synpunkter. VFG är en lokal organisation med mer än 100 medlemsföretag och syfte att genom samverkan bidra till att stärka sunt företagande, lokal tillväxt och god utveckling av kommunen. Policy används för att ange avsiktsförklaring, riktlinjer och rekommendationer för att, framåtriktat, uppnå ett önskat mål. Policy kan inte användas för att förhindra eller förbjuda vissa beteenden eller handlingar. Ambitionen att genom en kommunal policy styra de kommunala bolagen där man de facto vill förhindra vissa handlingar blir då olämplig. (Se gärna Wikipedia, Policy) Dokumenthierarkin Policy >Riktlinjer >Checklista är inte logisk baserat på ovanstående. Överst har man en policy som inte kan förbjuda/begränsa. Riktlinjer som är ett alternativt begrepp, ofta synonymt med policy, och sedan en checklista som skall definiera om man överskrider gränser i förhållande till lagstiftning. I avsnittet Åtaganden i Policy delen av dokumentet nämns flera aktiviteter som är relaterade till företagande. På samma sätt som företagande beskrivs under punkt åtagande bör man nämna företagandets roll i kommunen under det direkt föregående avsnittet Principer. Alla företagen i kommunen bidrar till att utveckla, marknadsföra och försörja kommunen och dess medborgare. Man bör på samma sätt beskriva hur kommunen och kommunkoncernen samverkar, interagerar, nyttjar företag och näringsliv för att stärka den kommunala och samhälleliga helheten. Under Förslag till riktlinjer för kommunal säljverksamhet, avsnitt 5 Kommunens och bolagens åtagande bör man inkludera att varje år redovisa hur de kommunala bolagens säljande verksamheter har kontrollerats. Redovisningen skall innehålla en tydlig argumentation för hur verksamheten legitimeras och verksamhetens relation till lagar och checklista. Checklistans användning beskrivs med orden En checklista som underlättar kontrollen finns under bilaga 1.. Denna formulering är enligt vår mening för svag. Under Ansvar och uppföljning beskrivs att förvaltnings och bolagschefer ansvarar för att denna policy följs. Styrkan i den juridiska kopplingen mellan kommunalt beslutad policy och kommunal bolagschef är inte naturlig då bolagschefer och bolag styrs via styrelsen. Den föreslagna formuleringen bedöms som ineffektiv när det gäller de kommunala bolagen. Under riktlinjer rubrik 5.1 Kompetens anges att inköpscentralen som ansvarar för kommunens upphandlingar ansvarar tillsammans med näringslivsansvarig på ledningskontoret för att kommunen har den kompetens som krävs i konkurrensfrågor. I praktiken har de kommunala bolagen egna upphandlingsenheter med oklar möjlighet till styrning/kontroll och koppling till den centrala upphandlingsenheten.

184 Här anges också att: De kommunala bolagen ansvarar själva för att följa speciallagstiftning samt rättspraxis inom sina respektive kompetensområden. Styrningen av bolagen bör ske enligt traditionell modell från ägaren/kommunen och styrelsen till den verkställande ledningen. Att under rubrik Riktlinjer beskriva att bolagen själva ansvarar för att följa lagsstiftning och rättspraxis är för oss, som både företagare och medborgare, inte en riktning att sträva emot utan en självklarhet. Avsikten med dokumentet är från vårt perspektiv början på en förändring. Företagsgruppen önskar preciserade och tydliga riktlinjer för vad de kommunala bolagen får och inte får ägna sig åt relaterat till konkurrens med privat sektor i Västervik. Det skall inte finnas någon tveksamhet om att lagkraven uppfylls. Bolagen får inte konkurrera med privat näringsliv. Principen för detta står att finna i kommunallagens andra kapitel 7:e paragraf. Kommunen behöver förtydliga målen, precisera önskade förändringar samt ge tidsatta mål för övergångsprocesserna. Policy dokumentet bör användas enbart för de rent kommunala verksamheterna. Vi bedömer att ett policydokument är olämpligt om man vill begränsa eller styra bolagsverksamheterna. De kommunala bolagen bör styras genom ägardirektiv, specifikt och relevant för varje bolag. Västerviks Företagsgrupp vill också gärna stötta det kommunala initiativet till dialogmöte genom att ge ytterligare en möjlighet till direktkontakt med en större grupp företagare exempelvis i form av ett årligt medlemsmöte med önskat deltagande av det kommunala förvaltningsbolagets VD samt styrelsens ordförande och vice deltar. Lämplig tidpunkt kan vara efter avstämning i bolagen efter kvartal 3. För Västerviks företagsgrupp Styrelse och sekretariat bestående av: Ulf Åberg Carin Torngren Per Johansson Mats Johansson

185

186

187

188

189

190

191

192 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Bestämmelser om ersättning för förtroendevalda revidering Dnr 2016/ Kommunfullmäktige beslutade , 48 om ett reviderat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda att gälla från och med 1 april Fullmäktige beslutade också att revidering av arvodesreglementet ska ske år innan val. Kommunstyrelsen beslutade , 171 att samtliga partier i kommunfullmäktige skulle tillfrågas om det finns delar i gällande bestämmelser som bör revideras. Samtidigt beslutades att kommunstyrelsens förvaltning fick i uppdrag att utreda möjligheten att arvodera gruppledarna samt att se över arvodena för ordförandena i de kommunala bolagen. Förvaltningen redogör i skrivelse 23 maj 2018 över inkomna remissvar. Där framgår också att kommunfullmäktiges demokratiberedning vid sitt möte 22 maj 2018 fick information i ärendet. Eftersom inga särskilda önskemål från partierna hade kommit in så fanns inget underlag för eventuell vidare utredning av frågan och demokratiberedningen hade inget ytterligare att tillföra frågan. Kommunstyrelsens förvaltning har undersökt hur andra kommuner hanterar arvoden till gruppledare och ordförande i de kommunala bolagen. Utifrån undersökningen lämnas förslag på reviderade ersättningar som är framtagna efter samråd med kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ett årsarvode på 2 % av riksdagsmannaarvodet betalas ut till gruppledare i kommunfullmäktige samt att dessa får ett utökat och formaliserat uppdrag i enlighet med redovisat förslag, att årsarvodet för ordföringar i bolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB ökar från 10 % till 15 % av riksdagsmannaarvodet och för vice ordföringar från 2 % till 10 % av riksdagsmannaarvodet, samt Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

193 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 232 forts. att anta redovisat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda med ovan föreslagna tillägg och ändringar samt redaktionella ändringar att gälla från 1 januari Yrkande Ordföranden med instämmande av Jon Sjölander (M) yrkar bifall till förslag till beslut. Mariann Gustafsson (V) yrkar avslag gällande den delen av förslaget att gruppledarna ska arvoderas. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ett årsarvode på 2 % av riksdagsmannaarvodet betalas ut till gruppledare i kommunfullmäktige samt att dessa får ett utökat och formaliserat uppdrag i enlighet med redovisat förslag, att årsarvodet för ordföringar i bolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB ökar från 10 % till 15 % av riksdagsmannaarvodet och för vice ordföringar från 2 % till 10 % av riksdagsmannaarvodet, samt att anta redovisat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda med ovan föreslagna tillägg och ändringar samt redaktionella ändringar att gälla från 1 januari Deltar ej i beslutet Sverker Thorén (L) avstår från att delta i beslutet. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 232 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 23 maj 2018 med bifogat förslag på reviderade bestämmelser om ersättning till förtroendevalda Expedieras till: Samtliga nämnder och styrelser Kommunstyrelsens ledningskontor Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

194 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 27 (49) Ks 232 Bestämmelser om ersättning för förtroendevalda revidering Dnr 2016/ Kommunfullmäktige beslutade , 48 om ett reviderat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda att gälla från och med 1 april Fullmäktige beslutade också att revidering av arvodesreglementet ska ske år innan val. Kommunstyrelsen beslutade , 171 att samtliga partier i kommunfullmäktige skulle tillfrågas om det finns delar i gällande bestämmelser som bör revideras. Samtidigt beslutades att kommunstyrelsens förvaltning fick i uppdrag att utreda möjligheten att arvodera gruppledarna samt att se över arvodena för ordförandena i de kommunala bolagen. Förvaltningen redogör i skrivelse 23 maj 2018 över inkomna remissvar. Där framgår också att kommunfullmäktiges demokratiberedning vid sitt möte 22 maj 2018 fick information i ärendet. Eftersom inga särskilda önskemål från partierna hade kommit in så fanns inget underlag för eventuell vidare utredning av frågan och demokratiberedningen hade inget ytterligare att tillföra frågan. Kommunstyrelsens förvaltning har undersökt hur andra kommuner hanterar arvoden till gruppledare och ordförande i de kommunala bolagen. Utifrån undersökningen lämnas förslag på reviderade ersättningar som är framtagna efter samråd med kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ett årsarvode på 2 % av riksdagsmannaarvodet betalas ut till gruppledare i kommunfullmäktige samt att dessa får ett utökat och formaliserat uppdrag i enlighet med redovisat förslag, att årsarvodet för ordföringar i bolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB ökar från 10 % till 15 % av riksdagsmannaarvodet och för vice ordföringar från 2 % till 10 % av riksdagsmannaarvodet, samt att anta redovisat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda med ovan föreslagna tillägg och ändringar samt redaktionella ändringar att gälla från 1 januari Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

195 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 28 (49) Ks 232 forts. Yrkande Ordföranden med instämmande av Jon Sjölander (M) yrkar bifall till förslag till beslut. Mariann Gustafsson (V) yrkar avslag gällande den delen av förslaget att gruppledarna ska arvoderas. Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ett årsarvode på 2 % av riksdagsmannaarvodet betalas ut till gruppledare i kommunfullmäktige samt att dessa får ett utökat och formaliserat uppdrag i enlighet med redovisat förslag, att årsarvodet för ordföringar i bolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB ökar från 10 % till 15 % av riksdagsmannaarvodet och för vice ordföringar från 2 % till 10 % av riksdagsmannaarvodet, samt att anta redovisat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda med ovan föreslagna tillägg och ändringar samt redaktionella ändringar att gälla från 1 januari Deltar ej i beslutet Sverker Thorén (L) avstår från att delta i beslutet. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 23 maj 2018 med bifogat förslag på reviderade bestämmelser om ersättning till förtroendevalda Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

196 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Kanslichef Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Bestämmelser om ersättning för förtroendevalda ändring Bakgrund och beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 48 om ett reviderat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda att gälla från och med 1 april Fullmäktige beslutade också att revidering av arvodesreglementet ska ske år innan val. Under 2017 skedde ingen revidering av bestämmelserna. För att möjliggöra en revidering före valet den 9 september 2018 så behöver eventuella ändringar beslutas av kommunfullmäktige senast den 18 juni Kommunstyrelsen beslutade , 171 att samtliga partier i kommunfullmäktige tillfrågas om det finns delar i gällande bestämmelser som bör revideras och att demokratiberedningen därefter får ta ställning till vilka delar som ska utredas, att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att se över behovet av redaktionella ändringar i bestämmelserna och att utreda eventuella ytterligare revideringsförslag från demokratiberedningen, samt att eventuellt förslag till reviderade bestämmelser redovisas för kommunstyrelsen senast den 4 juni 2018 för vidare beslut i kommunfullmäktige, samt att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda möjligheten att arvodera gruppledarna samt att se över arvodena för ordförandena i bolagen. Ärendets beredning Remiss har skickats ut till samtliga partier. Två remissvar har inkommit. Det ena från Vänsterpartiet 28 april 2018 som anger att partiet inte vill ändra på bestämmelserna och anser att det inte ska läggas till något arvode för gruppledarna. Socialdemokraterna lämnade remissvar 18 maj 2018 och meddelar att den socialdemokratiska fullmäktigegruppen stödjer kommunstyrelsen beslut och har inget övrigt att tillföra. Demokratiberedningen fick vid sitt möte den 22 maj 2018 information i ärendet. Eftersom inga särskilda önskemål från partierna hade kommit in så fanns inga sådana att ta ställning till för eventuell vidare utredning. Demokratiberedningen hade inget ytterligare att tillföra. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

197 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Arvodering av gruppledare Kommunstyrelsens förvaltning har tittat på hur andra kommuner hanterar arvodering av gruppledare. Många har inget arvode till sina gruppledare. Bland dem som har det ser det mycket olika ut. Ersättningarna skiljer sig både i storlek och hur de fördelas, samt i vilka krav som ställs på gruppledarna. Flertalet har en modell som innebär ett fast årsarvode samt ett tillägg baserat på antalet mandat, vilket är samma upplägg som Västerviks kommun tillämpar vid utbetalning av kommunalt partistöd. Länets kommuner har tillfrågats och av de som svarat är det en som lämnar arvode till sina gruppledare, Oskarshamn. Oskarshamns kommun lämnar ett årsarvode till gruppledarna på 1,72 % av riksdagsmannarvodet + 0,105 % av riksdagsmannaarvodet/mandat (i 2018 års nivå ca kr kr/mandat). Ett förslag för Västerviks kommun skulle kunna vara ett fast årsarvode som är samma för alla gruppledare, oavsett hur många mandat partiet har i fullmäktige. För att undvika behov av årlig uppdatering föreslås samma upplägg som i övriga bestämmelser om ersättning till förtroendevalda, det vill säga att nivåerna bygger på en procentsats av riksdagsmannaarvodet. Ett förslag är ett årsarvode på 2 % av riksdagsmannarvodet. I 2018 års nivå skulle detta innebära kr. Den totala kostnadsökningen för ett sådant förslag innebär med PO påslag (ca 32 %) ca kr/år. Om ett gruppledararvode införs bör det också tydligöras vilka uppgifter som följer med uppdraget. Dessa skulle förslagsvis kunna vara: Företräda sitt parti vid gruppledarmöten och andra möten där kommunen bedömer att gruppledarnas närvaro behövs. Ersättning för närvaro vid fyra planerade gruppledarmöten per år ingår i årsarvodet. Vara kommunikationslänk mellan kommunen och partiet. Till exempel vara mottagare av handlingar såsom remisser och beslut som skickas från kommunen till partiet och se till att dessa sprids inom partiet, samt se till att kommunen får svar i den utsträckning som det krävs. Samordna och sammanställa närvaron inför fullmäktigesammanträden och anmäla vilka som ska tjänstgöra till kansliet på ledningskontoret. I övrigt bör övriga bestämmelser om ersättning gälla vad avser till exempel rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst, reseersättning med mera. Förslaget är framtaget efter samråd med kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande. De ökade kostnader som förslaget innebär får hanteras i arbetet med Budget Arvoden bolagsordföranden Årsarvoden till ordförandena i de kommunala bolagen ser enligt gällande bestämmelser ut enligt nedan. Procentsatsen är med utgångspunkt i årsarvodet för riksdagsledamot. Västerviks Kommuns Förvaltnings AB ordf. 10 % Västerviks Kraft Elnät AB ordf. 2,5 % Västervik Miljö & Energi AB ordf. 10 %, vice ordf 2 % Västerviks Bostads AB ordf. 10 %, vice ordf 2 % TjustFastigheter AB ordf. 10 %, vice ordf 2 % Västerviks Resort AB ordf. 10 %, vice ordf 2 % Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (3)

198 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret En jämförelse med andra kommuner visar att ordföringarna i Västerviks kommuns bolag är lågt arvoderade. I exempelvis Kalmar kommun har de större bolagens ordföringar ett arvode på 20 % av ett riksdagsmannaarvode medan vice ordföringar har 12 %. Ett förslag skulle kunna vara en höjning med 5 procentenheter för ordföranden och 8 procentenheter för vice ordförande. Detta skulle kunna gälla för de bolag som har störst verksamhet såsom Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB. En sådan höjning skulle i 2018 års nivå innebära följande för dessa tre bolag. Årsarvodet i 2018 års nivå redovisas inom parentes. Nuvarande Med höjning Ordförande 10 % ( kr) 15 % ( kr) Vice ordförande 2 % ( kr) 10 % ( kr) Den totala kostnadsökningen för ett sådant förslag innebär med PO påslag (ca 32 %) ca kr/bolag. Förslaget är framtaget efter samråd med kommunstyrelsens ordförande och 1:e vice ordförande. De ökade kostnader som förslaget innebär får hanteras i arbetet med Budget Redaktionella ändringar Kommunstyrelsens förvaltning har gått igenom bestämmelserna om ersättning för förtroendevalda och gjort några redaktionella korrigeringar och förtydliganden. Dessa är i det bilagda förslaget markerade med genomstrykningar för det som föreslås strykas och understrykningar för tillägg. Förslag till beslut Om kommunstyrelsen väljer att föreslå kommunfullmäktige besluta i enlighet med redovisat förslag så är följande en möjlig beslutsformulering: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ett årsarvode på 2 % av riksdagsmannaarvodet betalas ut till gruppledare i kommunfullmäktige samt att dessa får ett utökat och formaliserat uppdrag i enlighet med redovisat förslag, att årsarvodet för ordföringar i bolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Bostads AB och TjustFastigheter AB ökar från 10 % till 15 % av riksdagsmannaarvodet och för vice ordföringar från 2 % till 10 % av riksdagsmannaarvodet, samt att anta redovisat förslag till bestämmelser om ersättning för förtroendevalda med ovan föreslagna tillägg och ändringar samt redaktionella ändringar att gälla från 1 januari Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för politiskt ställningstagande och vidare beslut i kommunfullmäktige. Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 3 (3)

199 1 (11) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNING TILL FÖRTROENDE- VALDA I VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 83 MED SENASTE ÄNDRING 2018-XX-XX XXX att gälla från 1 januari 2019 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen (2017: :900), i tillämpliga delar även för styrelser i bolag där kommunen har ett bestämmande inflytande samt för uppdrag i Region Kalmar län och Kommunförbundet Kalmar län Kalmar läns Regionförbund. 2 Ersättningsberättigade sammanträden m.m. Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgivits närvarorätt har rätt till ersättning enligt vad som anges i 3-5 och arvode enligt 7 och 8, med belopp som fullmäktige beslutat i bilagan till dessa bestämmelser: a b c d e sammanträde med kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämndutskott, nämndberedningar, bolagsstyrelser och revisorernas sammanträden. sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper. protokollsjustering, ordförandekonferenser för majoritet respektive opposition. PartiGruppmöten som hålls med anledning av eller i direkt anslutning till nämndssammanträde. fullmäktigeberedning, nämnd eller utskott samt presidieöverläggningar mellan nämnder. För ersättning enligt nedan krävs särskilt uppdrag av kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning, nämnd, nämndutskott, bolagsstyrelse eller motsvarande.

200 2 (11) Kravet på särskilt beslut kan uppfyllas genom godkännande i efterhand av respektive nämnd eller motsvarande. Anmälan för godkännande ska i sådant fall ske vid närmast följande sammanträde. f g h I j k l m n konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. förhandling eller förberedelse inför förhandling med motpart till kommunen. överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör. sammankomst med kommunalt samrådsorgan eller intressesammansatt organ. överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalde själv tillhör. besiktning eller inspektion. överläggning med utomstående myndighet eller organisation. fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revision. utövande av akut delegationsbeslut inom socialtjänstens område. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST SAMT FÖR FÖRLO- RADE PENSIONS- OCH SEMESTERFÖRMÅNER 3 Förlorad arbetsinkomst m.m. De förtroendevalda, som på grund av deltagande i sammanträden och förrättningar enligt 2 förlorar inkomst från förvärvsarbete, har rätt till ersättning enligt nedanstående bestämmelser. Förtroendevalda som uppbär årsarvoden är i vissa fall undantagna från rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt vad som framgår av 8. Rätten till ersättning enligt nedan innefattar även nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt, när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande.

201 3 (11) I föregående stycke likställs förtroendevalda som enligt gällande anställningsavtal eller motsvarande får ett större löneavdrag än vad som står i proportion till ledighetens omfattning. Rätten till ersättning omfattar även tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande. 1 Förtroendevalda som kan visa att en arbetsinkomst förlorats, men inte till vilket belopp, har rätt till en schablonersättning beräknad på den senast fastställda sjukpenninggrundande årsinkomsten på sätt som fullmäktige beslutat enligt bilaga. 2 Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst om schablonersättning tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten. 3 Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån enligt av kommunfullmäktige fastställda bestämmelser. För förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller senare gäller OPF-KL. 4 Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst det belopp fullmäktige beslutat enligt bilaga. Förtroendevald ska vid begäran kunna verifiera att löneavdrag görs och till vilket belopp genom intyg från arbetsgivare. Om förhållandena förändras ska nytt intyg lämnas. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER 4 Resekostnader Ersättning för resekostnader vid deltagande i sammanträden och förrättningar enligt 2 erhålls under förutsättning att avståndet från den fasta bostaden/arbetsplatsen till sammanträdet utgör minst 6 km enkel resa. Ersättare får ersättning för resekostnader oavsett om han/hon tjänstgör för ledamot eller ej. Förtroendevalda, som uppbär årsarvode som är, eller överstiger, 70 % av arvodet för riksdagsledamot, har rätt till ett arvodestillägg motsvarande 1800 kr per månad. Ersättningen är skattepliktig och ska påföras sociala avgifter. Ersättningen inbegriper samtliga resor inom Västerviks kommun och för dessa utgår därmed ingen reseersättning. Förutsättningen för att arvodestillägget ska erhållas är att resor inom Västerviks kommun sker med egen bil.

202 4 (11) 5 Ersättning för särskilda kostnader som har samband med förtroendeuppdraget Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden och förrättningar enligt 2. Ersättning betalas inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkom. Ersättning betalas inte för tillsyn av barn som utförts av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistas inom den vanliga barnomsorgen. Ersättning utbetalas med högst det belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga för 1 vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 10 år. Om det finns särskilda skäl kan ersättning betalas ut även för äldre barn. 2 för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldes bostad. 3 till funktionshindrad förtroendevald för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för till exempel resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. 4 för andra kostnader än vad som avses ovan betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att det funnits särskilda skäl för dessa. ARVODEN MED MERA 6 Allmänt Som grund för beräkning av arvoden till förtroendevalda används det arvode som gäller för riksdagsledamöter. Uppdatering av kommunens arvoden och ersättningar ska ske med verkan från månaden efter ikraftträdande av ändring i arvodet för riksdagsledamöter. 7 Timarvode Rätt till timarvode enligt 2 har de förtroendevalda, som för ett särskilt uppdrag inte har ett årsarvode eller har ett årsarvode för uppdraget som är lägre än 25 % av riksdagsmannaarvodet.

203 5 (11) För restid som överstiger en halv timme utbetalas restidsarvode på sätt som fullmäktige fastställt enligt bilaga. Från den totala restiden ska en halvtimma dras av före utbetalning av restidsarvode. Från i närvarorapport angiven restid ska en halvtimme dras av innan utbetalning av restidsarvode sker. Förberedelsearvode utbetalas till närvarande ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens och övriga nämnders arbetsutskott och övriga fasta utskott enligt vad fullmäktige beslutat enligt bilaga. Sammanträdesarvode utbetalas till närvarande ledamöter och ersättare i styrelser/nämnder, utskott eller motsvarande. De förtroendevalda som under samma dag deltar i flera sammanträden eller motsvarande har inte rätt till arvode med ett högre sammanlagt belopp än det fullmäktige beslutat enligt bilaga. För utövande av akuta delegationsbeslut inom socialtjänstens område utbetalas ersättning för bundenhet och aktiva insatser enligt 7 i bilagan. 8 Årsarvode De förtroendevalda som har uppdrag som ordförande eller vice ordförande i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder, styrelser i bolag, där kommunen har ett bestämmande inflytande, samt i övrigt enligt fullmäktiges beslut, är berättigade till årsarvode enligt vad fullmäktige beslutat enligt bilaga. Det sammanlagda årsarvodet inom kommunkoncernen (hel- alternativt delägda bolag) får utgöra högst 100 % av arvodet för riksdagsledamot. Ett årsarvode som är, eller överstiger, 25 % av arvodet för riksdagsledamot utgör ersättning för samtliga de uppgifter som är förenade med förtroendeuppdraget inom kommunfullmäktige eller en nämnd, och samtliga löpande utskott därunder, och ger ej rätt till timarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättning för jourarbete inom socialnämnden undantas denna bestämmelse. En förtroendevald som har ett eller flera årsarvoden som sammanlagt är 40 % eller mer av arvodet för riksdagsledamot kan aldrig komma i fråga för ersättning för förlorad arbetsinkomst. Om en förtroendevald har en tjänstledighet (som innebär förlorad inkomst från förvärvsarbete) som överstiger den tid som hen tjänstgör som förtroendevald, och som inte kan kopplas till 3 3 stycket i dessa bestämmelser, så ska hen, innan ersättning för förlorad arbetsinkomst begärs, ansöka om prövning av frågan hos dem som har att tolka dessa bestämmelser enligt 12. Tolkningsbeslutet ska vara skriftligt.

204 6 (11) De övriga förtroendevalda som har rätt till årsarvode har även rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och timarvode på de grunder som anges i 2 a n. Förtroendevalda med årsarvoden på 70 % eller högre har rätt till semesterledighet under 32 dagar per kalenderår utan reduktion av arvodet. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras på ett godtagbart sätt. Ledighet som ej tas ut under året ska tas ut innan mandatperiodens utgång. Förtroendevald, vars årsarvode utgör 100 % av arvodet för riksdagsledamot, äger ej rätt att utan kommunstyrelsens medgivande med sitt uppdrag förena annan jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag. För årsarvoderad förtroendevald, som på grund av sjukdom är förhindrad att fullgöra sitt förtroendeuppdrag, ska bestämmelserna om sjukledighet, sjuklön m.m. i gällande löneavtal för kommunens anställda tillämpas. De förtroendevalda som uppbär årsarvode förutsätts anmäla arvodet som underlag för sjukpenningsgrundande inkomst. Förtroendevalda som uppbär pension eller annan inkomst som ej reduceras vid sjukdom, ska fr.o.m. dag 15 helt avstå från årsarvodet under tid då förhinder att fullgöra uppdraget på grund av sjukdom föreligger. 9 Kommunal pension och omställningsstöd För förtroendevalda vars årsarvode utgör 70 % eller mera av arvodet för riksdagsledamot gäller särskilda bestämmelser om pension i kommunens pensionsbestämmelser för förtroendevalda. För förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller senare gäller OPF-KL. Se bilaga, SKL cirkulär OPF-KL. Pensionsmyndighet är kommunfullmäktiges presidium. 10 Olycksfallsförsäkring Alla förtroendevalda omfattas av olycksfallsförsäkring under utövande av förtroendeuppdraget.

205 7 (11) GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 11 Hur man begär ersättning För att få ersättning enligt 3-5 ska den förtroendevalde styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas till fullmäktiges eller nämndens sekreterare eller annan som utsetts att ta emot dem. Den förtroendevalde ansvarar själv för att de uppgifter som lämnas som underlag för utbetalning är korrekta. Begäran om ersättning enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken kostnad eller förlust hänför sig. 12 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunfullmäktiges presidium. 13 Utbetalning av arvoden och ersättningar Årsarvoden betalas ut med en tolftedel av årsbeloppet per månad. Avdrag för ledighet eller frånvaro som ej ger rätt till arvode ska regleras i anslutning till tidpunkten för frånvaron. Utbetalning av timarvoden och ersättningar sker en gång/månad och normalt månaden efter sammanträdet.

206 8 (11) BILAGA TILL ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSERNA -numren hänvisar till motsvarande paragrafer i arvodesreglementet 3 Ersättning för förlorad arbetsinkomst Timersättningen baseras på verifierad gällande inkomst per timme samt semesterersättning med 12 %. Månadsinkomst vid heltidsarbete divideras med 165. För annan inkomstperiod divideras inkomsten för perioden med det antal arbetstimmar som perioden omfattar. För kalenderdag utbetalas högst 10 x timbeloppet. Schablonberäknat belopp enligt 3, p 1 utbetalas enligt följande: Sjukpenninggrundande årsinkomst + 12 % 1980 timmar Maximal timersättning baseras på ett prisbasbelopp, för närvarande kr kr ( ). Ersättning för förlust av pensionsförmån som orsakats av förtroendeuppdraget utbetalas till förtroendevalda som ej omfattas av kommunens pensionsbestämmelser för förtroendevalda med 4,5 % av erhållen ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt 3 4,5 % av erhållet årsarvode Ersättning utbetalas ej för tid då den förtroendevalde uppbär ålderspension i form av allmän pension, avtalspension från tidigare anställning eller förvärvsverksamhet eller annan pensionsförmån enligt lag eller avtal. Utbetalning sker för ett år i efterskott under februari efterföljande år. Årsbelopp beräknade på ersättning understigande kronor utbetalas ej. Förlorad semesterförmån Ersättning för förlorad semesterförmån inkluderas i timersättningen för förlorad arbetsinkomst. 4 Resekostnader Kostnader för resor till och från sammanträden eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställs för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet.

207 9 (11) 5 Särskilda kostnader som har samband med förtroendeuppdraget Maximalt belopp = 10 x timarvodet för sammanträde enligt 6. 7 Timarvoden med mera Sammanträdesarvodet utgörs av grundarvode jämte timarvode för varje påbörjad halv timme. Grundarvodet är dubbla timarvodet. Grundarvode utbetalas för första timman av ett sammanträde eller motsvarande. Arvode per timme utbetalas med 0,23 % av månadsarvodet för rikdagsledamot. Avrundning ska ske till närmaste jämna krontal. För påbörjad halv timme utbetalas halva beloppet. För sammanträde med fullmäktige utbetalas dubbelt grundarvode. För partigruppmöte utbetalas endast ett timarvode. För ordförandekonferens utbetalas högst två timarvoden per månad. Restidsarvodet för hel timme utgörs av timarvodet minskat med 20 kr. Den i närvarorapporten angivna restiden ska reduceras med en halvtimme innan utbetalning av restidsarvode sker. Förberedelsearvodet är dubbla timarvodet för kommunstyrelsens arbetsutskott och en och en halv gånger timarvodet för kommunstyrelsens och övriga nämnders arbetsutskott och övriga fasta utskott. För en dag utbetalas maximalt 10 timarvoden inklusive grundarvode, men exklusive arvode för restid och förberedelsearvode enligt 9. För en månad utbetalas årsarvode, sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst med tillsammans maximalt en tolftedel av 80 % av årsarvodet för riksdagsledamöter. För utövande av akuta delegationsbeslut inom socialtjänstens område utbetalas till ordförande, vice ordförande, ledamöter och ersättare i socialnämnden ersättning för bundenhet per dygn enligt fastställt schema med 24 % av arvodet för riksdagsledamot dividerat med 365. För aktiva insatser, telefonsamtal med mera i anledning av delegationsbeslut erhålls timarvode. Ersättning utgår med minst ett timarvode.

208 10 (11) 8 Årsarvode Årsarvoden utbetalas för nedan uppräknade förtroendeuppdrag beräknade med utgångspunkt från årsarvodet för riksdagsledamot. Kommunfullmäktiges ordf 25 % 1:e vice ordf 10% 2:e vice ordf 10% Kommunrevisionens ordf 10 % 1:e vice ordf. 6 % Övriga ledamöter i revisionen 4 % Kommunstyrelsens ordf 100 % 1:e vice ordf 70 % 2:e vice ordf 70 % Barn- och utbildningsnämndens ordf 40 % 1:e vice ordf 10 % 2:e vice ordf 10 % Socialnämndens ordf 40 % 1:e vice ordf 10 % 2:e vice ordf 10 % Miljö- och byggnadsnämndens ordf 20 % 1:e vice ordf 5 % 2:e vice ordf 5 % Ordf i Stiftelsen Västerviks museum 5 % Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd ordf 10 % (inkl folkhälsorådet) Valnämndens ordf, valår med både EP-val och allmänna val 5 % Valnämndens ordf, övriga valår 3 % Valnämndens ordf, ej valår 1 % Överförmyndar ordf. 10 % Västerviks Kommuns Förvaltnings AB ordf 10 % Västerviks Kraft Elnät AB ordf 2,5 % Västerviks Miljö & Energi AB ordf 10 % vice ordf 2 % Västerviks Bostads AB ordf 10 % vice ordf 2 %

209 11 (11) TjustFastigheter AB ordf 10 % vice ordf 2 % Västerviks Resort AB ordf 10% Vice ordf 2 % Västerviks Utvecklingscentrum (VUC) ordf 5 % (Västerviks Utvecklingscentrum (VUC) vice ordf 3 %)

210 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Delårsrapport för Västerviks kommun januari - april 2018 Dnr 2018/ Kommunfullmäktige följer upp kommunens verksamhet två gånger under löpande år, efter första tertialet och efter andra tertialet. Delårsrapporten för januari april ska ge en indikation på om mål och uppdrag i verksamheten kommer att kunna nås som planerat. Avseende det ekonomiska resultatet lämnas en helårsprognos för året. Delårsrapporten efter det första tertialet innehåller ingen sammanställd redovisning för hela kommunkoncernen utan kommunen och bolagen redovisas var för sig. Ledningskontoret, kommunstyrelsens förvaltning har i skrivelse 29 maj 2018 lämnat förslag till beslut och redovisar delårsrapport för kommunen efter april månad I rapporten per april 2018 framgår att prognosen för helåret avviker med 19,1 mnkr från budgeterat resultat vilket beror på en försämrad skatteprognos från SKL per april jämfört med budget för Kommunstyrelsens förvaltning prognostiserar ett överskott med 2 mnkr mot budget medan övriga förvaltningar räknar med att hålla budget för året. Helårsprognosen totalt för kommunen är ett resultat på 9,4 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapport per april 2018 för kommunen med ett prognostiserat överskott på 9,4 mnkr på helåret vilket är en försämring med 19,1 mnkr i förhållande till budget Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapport per april 2018 för kommunen med ett prognostiserat överskott på 9,4 mnkr på helåret vilket är en försämring med 19,1 mnkr i förhållande till budget Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 223 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 29 maj 2018 Delårsrapport för Västerviks kommun januari-april 2018 Justerandes sign Expedieras till: Kommunstyrelsens ledningskontor Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

211 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (49) Ks 223 Delårsrapport för Västerviks kommun januari - april 2018 Dnr 2018/ Kommunfullmäktige följer upp kommunens verksamhet två gånger under löpande år, efter första tertialet och efter andra tertialet. Delårsrapporten för januari april ska ge en indikation på om mål och uppdrag i verksamheten kommer att kunna nås som planerat. Avseende det ekonomiska resultatet lämnas en helårsprognos för året. Delårsrapporten efter det första tertialet innehåller ingen sammanställd redovisning för hela kommunkoncernen utan kommunen och bolagen redovisas var för sig. Ledningskontoret, kommunstyrelsens förvaltning har i skrivelse 29 maj 2018 lämnat förslag till beslut och redovisar delårsrapport för kommunen efter april månad I rapporten per april 2018 framgår att prognosen för helåret avviker med 19,1 mnkr från budgeterat resultat vilket beror på en försämrad skatteprognos från SKL per april jämfört med budget för Kommunstyrelsens förvaltning prognostiserar ett överskott med 2 mnkr mot budget medan övriga förvaltningar räknar med att hålla budget för året. Helårsprognosen totalt för kommunen är ett resultat på 9,4 mnkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapport per april 2018 för kommunen med ett prognostiserat överskott på 9,4 mnkr på helåret vilket är en försämring med 19,1 mnkr i förhållande till budget Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapport per april 2018 för kommunen med ett prognostiserat överskott på 9,4 mnkr på helåret vilket är en försämring med 19,1 mnkr i förhållande till budget Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 29 maj 2018 Delårsrapport för Västerviks kommun januari-april 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

212 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomichef Christina Bäckström Kommunstyrelsen Delårsrapport för kommunen januari-april 2018 Kommunfullmäktige följer upp kommunens verksamhet två gånger under löpande år, efter första tertialet och efter andra tertialet. Delårsrapporten för januari april ska ge en indikation på om mål och uppdrag i verksamheten kommer att kunna nås som planerat. Avseende det ekonomiska resultatet lämnas en helårsprognos för året. Delårsrapporten efter det första tertialet innehåller ingen sammanställd redovisning för hela kommunkoncernen utan kommunen och bolagen redovisas var för sig. I bilaga redovisas delårsrapport för kommunen efter april månad I rapporten per april 2018 framgår att prognosen för helåret avviker med 19,1 mnkr från budgeterat resultat vilket beror på en försämrad skatteprognos från SKL per april jämfört med budget för Kommunstyrelsens förvaltning prognostiserar ett överskott med 2 mnkr mot budget medan övriga förvaltningar räknar med att hålla budget för året. Helårsprognosen totalt för kommunen är ett resultat på 9,4 mnkr. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapport per april 2018 för kommunen med ett prognostiserat överskott på 9,4 mnkr på helåret vilket är en försämring med 19,1 mnkr i förhållande till budget Anders Björlin Kommundirektör Christina Bäckström Ekonomichef Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

213 Delårsrapport januari april 2018 Förslag till ks

214 Delårsrapport januari-april 2018 Ansvarig: Christina Bäckström, Ekonomichef, Västerviks kommun Foto: Scandinav bildbyrå

215 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Innehåll Delårsrapport januari april Organisation och styrning... 8 Förvaltningsberättelse...9 Finansiell analys Räkenskaper...13 Investeringsredovisning Driftsredovisning Kassaflödesanalys Resultaträkning Balansräkning Noter Verksamhetsberättelser...27 Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Överförmyndare

216 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april

217 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Delårsrapport januari april 2018 Kommunfullmäktige följer upp kommunens verksamhet två gånger under löpande år, efter första tertialet och efter andra tertialet. Delårsrapporten för januari april ska ge en indikation på om mål och uppdrag i verksamheten kommer att kunna nås som planerat. Avseende det ekonomiska resultatet lämnas en helårsprognos för året. Delårsrapporten efter det första tertialet innehåller ingen sammanställd redovisning för hela kommunkoncernen utan kommunen och bolagen redovisas var för sig. Delårsrapporten per siste augusti är däremot en sammanställd redovisning för hela koncernen och behandlas av kommunfullmäktige i oktober månad. Till denna rapport ska även revisorerna avge en granskningsrapport. Omvärldsanalys Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) målar i sin aprilrapport upp en komplex och bitvis bekymmersam bild. Att döma av de rekordstarka ekonomiska resultaten har kommunerna en stark position. Ändå kan utvecklingen inte fortsätta som hittills. De kommande årens behovsökningar är av ett sådant slag att de inte bara kan mötas med resurstillskott. Det kommer också att krävas betydande effektiviseringar. Stark konjunktur både i världen och i Sverige Konjunkturen i Sverige är mycket stark; BNP (bruttonationalprodukten) i världen beräknas öka med kraftiga 3,9 procent i år och nästan lika mycket nästa år. Även i EU är tillväxten starkare än den varit hittills under återhämtningsfasen efter den senaste finanskrisen. Läget i världen är samtidigt osäkert och utvecklingen kan ta olika riktningar. Brexit kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen, liksom USA:s handelspolitik. Konflikthärdar i Mellanöstern, Asien och Afrika påverkar den geopolitiska och ekonomiska situationen i världen. Sverige har haft många år med stark ekonomisk tillväxt och ligger före EU i konjunkturcykeln. Här är högkonjunkturen påtaglig, och arbetskraftsbristen stor, främst inom offentlig sektor. Bristen på arbetskraft är en starkt begränsande faktor för fortsatt stark tillväxt. SKL räknar med att skatteintäkterna kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än de har gjort under de senaste åren. Orsaken är främst att antalet arbetade timmar inte kommer att kunna fortsätta öka i samma takt som hittills. Starka resultat i kommunsektorn De snabbt ökande intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster gör att det ekonomiska resultatet under några år varit starkt i kommunerna. Det sammantagna resultatet ligger på 3 procent som andel av skatter och statsbidrag för de senaste tio åren, även om skillnaderna mellan kommunerna är stora. Att kommunerna har haft många goda år kan även avläsas av att medelskattesatsen ligger på samma nivå nu som den gjorde Samtidigt har skillnaderna mellan kommunerna ökat något. Några mellanstora kommuner, främst förortskommuner, har sänkt skatten medan flera mindre kommuner har höjt den. Orosmoln i kommunernas ekonomi Trots de starka ekonomiska resultaten har det finansiella sparandet i kommunerna varit negativt. Det innebär att kommunerna har förbrukat mer pengar än de har fått in, på grund av den höga investeringstakten, som år 2020 beräknas vara dubbelt så hög som den var Det har också lett till att kommunernas lån har ökat med 26 procent sedan Asyl- och flyktingmottagandet har också påverkan på kommunernas ekonomi och verksamheter. Många kommuner med ett stort mottagande har tillfälligt stärkt ekonomin, som en följd av att den statliga ersättningen överstigit de kostnader de haft hittills medan andra kommuner inte har fått full kostnadstäckning för sitt mottagande. Gemensamt för alla kommuner är den osäkerhet som effekterna av flyktinginvandringen har på de kommande årens ekonomiska utveckling. Ytterligare en osäkerhet är vad som händer inom LSS-området (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Även här har konsekvenserna varit olika mellan kommunerna. Till följd av Högsta Förvaltningsdomstolens och Försäkringskassans bedömningar har många kommuner fått betydande kostnadsökningar för personlig assistans när kommunen fått ta kostnader som tidigare staten har tagit. Lagstiftningen är otydlig och öppnar för olika tolkningar. Det kommer att dröja tills tidigast 2020 innan effekterna av den pågående LSS-utredningen kan få genomslag. 5

218 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Framtidens välfärdsutmaningar Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna under 1940-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Infrastrukturen byggdes till stor del under talen och står nu inför betydande restaurerings- och nybyggnationsbehov talets ekonomiska kriser innebar låga skatteintäkter till kommuner och landsting, samtidigt som behoven ökade. Utrymmet för investeringar och underhåll minimerades och har därefter inte kommit upp till nödvändig nivå förrän på 2010-talet, efter finanskrisen. I kombination med ett stort mottagande av asylsökande, framförallt under 2015, bidrar detta till att de demografiskt betingade behoven och investeringsbehoven nu och under några år framöver kommer att vara mycket höga. Investeringarna i kommuner, landsting och regioner har ökat och kommer att ta ett allt större utrymme av resurserna. Behovet av att bygga förskolor, skolor, sjukhus och VA-system är mot den här bakgrunden stort, liksom att öka effektiviteten i nyttjandet av redan befintliga lokaler, exempelvis genom ny teknik. Bland annat behöver kommunerna bygga en bra bit över 1000 skolor och förskolor fram till Det är en ökning av det totala beståndet med mer än 10 procent. I och med konkurrensen om arbetskraft drar byggprocesserna allt längre ut på tiden och kostnaderna har ökat. Stora rekryteringsbehov Det höga demografiska trycket kommer främst från att antalet barn, unga och äldre ökar snabbt, samtidigt som andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Detta bidrar till hög belastning i sjukvården, som en större andel unga nyanställda ska hantera. Inom kommunerna syns det främst när det gäller bristen på pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. På längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. Framtidens uppdrag: att klara kompetensförsörjningen och välfärdens kvalitet Den första utmaningen i välfärden de kommande åren är att kunna rekrytera personal och den andra utmaningen är finansieringen. Antalet personer över 80 år ökar snabbast både de närmaste fem och tio åren. Det är den grupp som har de största behoven per invånare i kommuner och landsting. Den grupp som ökar långsammast är personer i yrkesverksam ålder, som står för den största delen av skatteintäkterna. Deras behov av välfärd per invånare är endast en tiondel så högt som för den äldsta befolkningsgruppen. (Källa: Statistiska centralbyrån, april 2018.) Finansieringen är också en utmaning. För att klara ett resultat på 1 procent som andel av skatter och statsbidrag samt bibehållet välfärdsåtagande måste kommuner, landsting och regioner tillföras en ökning av statsbidragen med 37 miljarder kronor fram till och med Inför de utmaningar vi har framför oss kommer det att krävas att kommuner, regioner och landsting bedriver verksamheten på ett helt annat sätt än i dag. Utvecklingen pågår redan i sektorn, men det kommer att krävas mer utveckling och förändring kommande år då förväntningarna på välfärden fortsätter att öka. För att lyckas med de omställningar som måste göras pekar SKL på vad de anser krävs: Bättre utnyttjande av teknikens möjligheter. Många tjänster inom välfärdsverksamheterna och processer inom de flesta yrken, kan göras bättre och mer kostnadseffektivt genom att använda digitaliseringens möjligheter. Ökad samverkan. Samverkan måste öka mellan kommuner och mellan landsting och regioner. Det finns många uppgifter som kan utföras i samarbete för att hålla ned kostnaderna och höja kvaliteten i välfärdstjänsterna. Statlig styrning utifrån lokala behov. De senaste åren har inneburit en kraftig ökning av de riktade, detaljreglerande statsbidragen, medan de generella har minskat som andel av de totala statsbidragen. Det har medfört ökad ineffektivitet och har gjort det svårare att styra, utveckla och förändra verksamheterna. Den statliga styrningen behöver i betydligt högre grad utgå från de lokala behoven för att nå önskad effekt. SKL förespråkar att statsbidragen till skolan blir mer utvecklingsinriktade och att statsbidragen till sjukvården blir mer långsiktiga och strategiska. Rekryteringsstrategier för välfärdsjobben. Kommuner, landsting och regioner arbetar redan idag med olika rekryteringsstrategier för att möta de demografiska utmaningarna, minska rekryteringsbehovet och öka arbetsgivarnas attraktionskraft. Arbetet med strategierna exempelvis att förlänga och vidareutveckla arbetslivet, se heltidsarbete som norm och att använda kompetens på ett smart sätt kommer att fortsätta bidra till att utveckla välfärden. 6

219 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Delårsrapport Västerviks kommun Mycket av det som SKL identifierar som utmaningar för offentlig sektor stämmer väl in även på Västerviks kommun. Vi har haft flera år med goda ekonomiska resultat men ser nu att ökningen av skatteintäkterna verkar avta de närmsta åren. Vi är inne i en investeringsintensiv period, främst i de kommunala bolagen, men har inte behövt öka vår upplåning i samma utsträckning som många andra kommuner. Vi ser i kommunens befolkningsprognos att andelen både äldre och yngre ökar samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder minskar. Osäkerheten kring den framtida befolkningsutvecklingen är ett orosmoln, liksom utvecklingen av LSS-kostnaderna. Redan nu har vi svårigheter att rekrytera vissa personalkategorier. Vi jobbar även inom flera områden med digitalisering och nya arbetssätt för att effektivisera våra verksamheter. I föreliggande delårsrapport för första tertialet 2018 framgår att resultatet för perioden är ett överskott på 36,1 mnkr. Prognosen för helåret pekar på ett överskott på 9,4 mnkr vilket är 19,1 mnkr lägre än budgeterat resultat. Den negativa avvikelsen mot budget förklaras av en reviderad skatteprognos från SKL som visar på 27,9 mnkr lägre skatteintäkter än budgeterat. Under våren har det hänt mycket och arbetats på många fronter inom Västerviks kommun, inte minst när det gäller arbetet med kvalitetsledning och ärendehanteringssystem. Införandet av kommunens nya logotype är i full gång och planering för ny simhall pågår. Mer om arbetet under våren i de olika förvaltningarna samt deras bedömning om den närmaste framtiden finns att läsa längre fram i denna rapport. Christina Bäckström Ekonomichef 7

220 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Organisation och styrning Politikerna är uppdragsgivarna Det är politikerna i Västerviks kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder som ytterst är ansvariga för den kommunala servicen. De anger inriktningen för kommunens verksamheter vad som ska prioriteras och vad som ska genomföras. Politikerna bestämmer i frågor om ekonomi och kvalitet och de beslutar om reglementen, förordningar, policybeslut och riktlinjer. De styr kommunen genom att ge uppdrag och sätta upp mål och att ge resurser till de olika verksamheterna ur kommunens totala budget. Mål och uppdrag har sin utgångspunkt i styrdokumentet Vision 2030 med följande åtta punkter: Samverkan och innovation för en tryggad välfärd. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling. Ett näringsliv i tillväxt i en hållbar kommun. Utbildning och kompetens i toppklass. En rik och varierad kultur och fritid. Alla är delaktiga och känner trygghet. Styrningen av de kommunala bolagen sker främst med ägardirektiv som fastställs årligen genom beslut i kommunfullmäktige och på bolagsstämma. De kommunanställda är verkställande Det är de anställda, medarbetare och chefer, som ansvarar för att politiska beslut genomförs i det dagliga arbetet. De hanterar frågor om ekonomi och kvalitet och planering och arbetsledning. De anställda ansvarar också för att ta fram underlag för politiska beslut, att följa upp verksamheterna och att redovisa detta tillbaka till uppdragsgivarna politikerna. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Demokratiberedning Revision Valberedning Barn- och utbildningsnämnd Västerviks Kommuns Förvaltnings AB 100% Miljö- och byggnadsnämnd Västerviks Kraft Elnät AB 100% Socialnämnd TjustFastigheter AB 100% Valnämnd Västervik Miljö & Energi AB 100% Överförmyndare Västerviks Bostads AB 100% Västervik Biogas AB 100% Västervik Resort AB 100% 8

221 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Förvaltningsberättelse 9

222 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Finansiell analys Avsnittet ger en översiktlig och sammanfattande beskrivning av kommunens finansiella ställning och utveckling. Beskrivningen speglar drift- och investeringsredovisningen, avstämning mot balanskrav med mera. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket betyder att det ekonomiska resultatet ska vara positivt sett över en längre period. Grundtanken är att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop, eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. Varje kommun bestämmer själv de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Ett skäl för att överskott krävs, i den kommunala verksamheten likväl som i bolagen, är att kunna möta behovet av framtida investeringar och då undvika ökad upplåning. Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före 1998 inte är finansierade. Ett tredje motiv är att det bör finnas en buffert för att kunna möta oförutsedda händelser och för att inte få en ryckighet i ekonomin eller behöva vidta panikåtgärder. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Såväl verksamhetsmål som finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas i budgeten. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen uppnåtts. Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten och årsredovisningen är förenliga med de mål som fullmäktige beslutat om. Uppföljning En väsentlig förutsättning för att uppnå en ekonomi i balans är att budgeten följs. En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Nämnderna ansvarar för att hålla budget och vid befarade avvikelser ska nämnden tillsammans med kommunstyrelsen vidta åtgärder. I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet Budget 2018 ekonomisk planering visioner, prioriteringar och resurser följer kommunfullmäktige utvecklingen i den så kallade delårsrapporten efter första och andra tertialet, det vill säga efter april och augusti samt i årsbokslutet per december. De två senare rapporterna följer även upp målen och granskas också av revisionen. Kommunstyrelsen följer löpande utvecklingen av kommunens ekonomi i ekonomirapporter som upprättas månadsvis. Prognos Det prognostiserade årsresultatet för kommunen efter april månad är + 9,4 mnkr vilket innebär en försämring mot budget med 19,1 mnkr. Det försämrade resultatet förklaras med en skatteprognos från SKL som reviderats ner avsevärt. Vid samma tidpunkt föregående år var helårsprognosen + 51,4 mnkr vilket var 11,3 mnkr bättre än beslutad budget. Kommunstyrelsen flaggar för ett överskott mot budget medan övriga nämnder lämnar prognos enligt budget. Inom de olika nämnderna finns dock verksamheter med både positiva och negativa avvikelser från budget men på helheten bedömer man att man kan hålla budget (se vidare under respektive nämnds verksamhetsberättelse). SKL (Sveriges kommuner och landsting) visar i sin aprilrapport en negativ utveckling av skatteintäkterna innevarande år, vilket gör att kommunens prognos för skatteintäkterna per april är 27,9 mnkr lägre än budget och är orsaken till att det budgeterade resultatet inte nås enligt prognosen. Balanskravet Det lagstadgade balanskravet för kommuner innebär att om kostnaderna för ett verksamhetsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet i balansräkningen återställas under de närmast tre följande åren. Underskottet som uppkommer ett enskilt år ska hanteras inom tre år. Västerviks kommun har inget balanskravsresultat eller balanskravsunderskott från tidigare år att återställa. Prognostiserat balanskravsresultat för året framgår av tabellen nedan. Periodens resultat enligt balanskravet Ingående balanskravsresultat 0 Prognostiserat årsresultat 9,4 Realisationsvinster -4,7 Prognostiserat årsresultat efter balanskravsjusteringar 4,7 Utgående prognostiserat balanskravsresultat 4,7 Medel till/från RUR 0 Utgående balanskravsresultat 0 10

223 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Utvärdering av kommunens finansiella ställning Kommunens resultat per uppgår till 36,1 mnkr jämfört med 70,2 mnkr samma period föregående år. I periodens resultat ingår jämförelsestörande poster i form av realisationsvinster med 4,7 mnkr (2,1 mnkr). föregående år var investeringarna 9,5 mnkr av budgeterade investeringar 89,5 mnkr. Vid bedömning av resultatnivån utifrån perspektivet god ekonomisk hushållning bör beaktas att delar av kommunens åtagande för pensioner gentemot personalen redovisas som en ansvarsförbindelse och de årliga förändringarna påverkar därför inte resultatet enligt gällande regler för redovisningen (den s.k. blandmodellen). Lån och borgen Internbanken för kommunkoncernen finns i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB som är moderbolag i bolagskoncernen. Per uppgick kommunkoncernens långfristiga skulder till totalt 1 931,5 mnkr varav kommunen har likvida medel på 243,9 mnkr som lånas in till internbanken. Kommunen borgar för låneramen i sin helhet och kommunens totala borgensförpliktelser samt lån framgår av tabellen nedan. När det gäller kommunens borgensåtaganden bedöms risken som låg för att åtagandet ska behöva infrias. Den absolut största delen avser kommunens egna bolag där kommunen kontinuerligt följer utveckling och verksamhet. Bedömningen är att bolagens resultatnivåer är betryggande. Lönekostnaden följer föregående års kurva och den högre nivån förklaras av lönerörelse och fler anställda. Låneskuldens fördelning på respektive låntagare Låntagare, mnkr dec-17 mar-18 apr-18 låneram Kommunen 225,9 191,2 243,9-35,0 Västerviks kommuns förvaltnings AB -6,6 1,1-10,8 - Västervik Miljö & Energi AB -669,5-644,6-652,9-710,0 Västervik Kraft Elnät AB -52,4-62,4-44,5-80,0 Västerviks Bostads AB -515,0-554,0-549,4-752,0 TjustFastigheter AB -847,7-836,1-867,4-1040,0 Västervik Resort AB -51,8-52,0-50,7-63,0 Västervik Biogas AB -8,5 0,3 0,3-20,0 Totalt -1925,6-1956,5-1931, ,0 Det lägre resultatet per april jämfört med föregående år förklaras i huvudsak av lägre intäkter från Migrationsverket med knappt 36 mnkr samt högre lönekostnader med ca 16 mnkr. Investeringar Kommunen har investerat 11,0 mnkr under perioden jämfört med årsbudgeterade 120,6 mnkr (se mer information under räkenskaper, investeringsredovisning). I årsbudgeten ingår 51,8 mnkr som är ombudgeterade från För samma period Den genomsnittliga snitträntan i låneportföljen uppgår för april månad till 2,40 % (samma period föregående år 2,49 %). Genomsnittlig räntebindningstid uppgår till 3,2 år (3,7 år). Andel rörlig ränta uppgår till 22 % (24 %) av skuldvolymen. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden i skuldportföljen uppgår till 1,5 år (1,4 år). Andel av skuldportföljen som förfaller inom 1 år uppgår till 47 % (26 %). Pensionsförpliktelser Värderingen av pensionsförpliktelserna har gjorts med tillämpning av RIPS 17. Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det 11

224 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 innebär att pensionsrättigheter som har intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. I balansräkningen under avsättningar redovisas endast pensionsutfästelser kommunen har gjort från och med Hela den individuella delen av premien enligt det pensionsavtalet PFA 98 utbetalas till enskild förvaltning. Den redovisas såsom kortfristig skuld. Kommunens totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgår till 953,8 mnkr per Vid samma tidpunkt föregående år var beloppet 993,3 mnkr. Kommunens pensionsmedel är inte placerade i finansiella instrument. Medlen återlånas och används för att finansiera investeringar. 12

225 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Räkenskaper 13

226 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Investeringsredovisning Översikt projekt, tkr Utfall januari april 2018 Budget 2018 Prognos Alla projekt , , ,0 RUTSBERG GATA 0, ,0 0,0 SÖDRA INFARTEN -658, , ,0 MARKINKÖP -550, , ,0 Lekplats, utegym, Loftahammar 0,0-500,0-500,0 CENTRUM/STADSUTVECKLING -484, , ,0 ÅTGÄRDER ENL. NY TRAFIKPL -438, , ,0 FÖRNYELSE LEKPLATSER -9,9-500,0-500,0 SÄRSK. INSATS MIN. TÄTORT -54, , ,0 DAGVATTENÅTGÄRDER -104, , ,0 GAMLA DEPONIER -57,8-900,0-900,0 HÅLLBAR UTVECKLING 0,0-500,0-500,0 GRÄNSÖ NATURRESERVAT -44,4-400,0-400,0 INVENTARIER -455, , ,0 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INVRAM 0, , ,0 NYA BRYGGOR STICKAN -311,8-400, ,0 GETRUDSVIK, GATA TILL VA 0, , ,0 BRUKSTORGET ÖVERUM 0, , ,0 RESECENRUM ÖVERUM -32,4-700,0-700,0 BLANKAHOLM, PLATS, GC 0, , ,0 KV SYRENEN, NY DETALJPLAN 0,0-500,0 0,0 GC-VÄG S:T TRÄDGÅRDSGATAN 0, , ,0 JENNY NY DETALJPLAN 0, ,0 0,0 GRÄNSÖ, iordningställande toalett etc. 0,0-500,0-500,0 Slottsholmen , , ,0 Sjöstaden detaljplan 3 0, , ,0 GC KVÄNNAREN 0,0-800,0-800,0 GC LUNNARG-GETRUDSVIK -22, , ,0 GC-ÖRBÄCKEN -2, , ,0 GC P-PLATS BRUKSLIDEN 0, , ,0 VA KV SÅGEN 0,0-500,0-500,0 HUSVAGNEN (HANDELSOMR) 0, ,0 0,0 SJÖSTADEN DP2 0,0-700,0 0,0 MINDRE INVESTERINGAR -71, , ,0 Toppbeläggningar återstående -605, , ,0 14

227 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Kommentarer till investeringsprojekt RUTSBERG GATA Iordningsställande, kommer att belastas markägarna, tidsförskjutet. SÖDRA INFARTEN Pågår MARKINKÖP Rambudget för inköp av markreserv under året. Lekplats, utegym, Loftahammar Kommer att slutföras under 2018 CENTRUM/STADSUTVECKLING Räcken mot Slottsholmen ÅTGÄRDER ENL. NY TRAFIKPLAN Ny GC-passage över järnvägen i Gamleby FÖRNYELSE LEKPLATSER Slutförs under 2018 SÄRSKILDA INSATSER MINDRE TÄTORT Lekplats Hjorted kommer att genomföras DAGVATTENÅTGÄRDER Lysingsvägen kommer genomföras under året. GAMLA DEPONIER Slutförs under 2018 HÅLLBAR UTVECKLING Slutförs under 2018 GRÄNSÖ NATURRESERVAT Slutförs under 2018 INVENTARIER Bokbuss, inventarier särskilt boende (Nätet), inventarier BUN RÄDDNINGSTJÄNSTENS INVESTERINGSRAM Resterande 3 mnkr avseende Släckbil förskjuts till 2019, på grund av ledtid för upphandling och leverans. NYA BRYGGOR STICKAN Rivning av betongkajen och iordningställande av bryggor, el, vatten GETRUDSVIK, GATA TILL VA Pågår BRUKSTORGET ÖVERUM RESECENRUM ÖVERUM Pågår, samarbete med Trafikverket BLANKAHOLM, PLATS, GC Inväntar beslut från Länsstyrelsen efter överprövning. Beräknas påbörjas i slutet av Resterande medel beräknas överflyttas till Prognosen bygger på ett positivt besked från Länsstyrelsen. 15

228 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 KV SYRENEN, NY DETALJPLAN Inväntar ny detaljplan, medel beräknas överflyttas till GC-VÄG S:T TRÄDGÅRDSGATAN Påbörjas under 2018 JENNY NY DETALJPLAN Planarbete pågår, åtgärder beräknas under 2019, medel beräknas överflyttas till 2019 GRÄNSÖ, iordningställande toalett etc. Slottsholmen Pågår, slutförs 2018 Sjöstaden detaljplan 3 Strandpromenad, inväntar exploatör (Aquavilla) GC KVÄNNAREN Beräknas påbörjas 2019, medel överflyttas till GC LUNNARG-GETRUDSVIK Inväntar beslut från Mark- och Miljödomstolen kring dispensansökan. Beräknas påbörjas i höst. GC-ÖRBÄCKEN Har påbörjats, kommer att vara klar under GC P-PLATS BRUKSLIDEN Påbörjas och beräknas slutföras under 2018 VA KV SÅGEN Förprojektering genomförs under 2018 HUSVAGNEN (HANDELSOMR) Planeras att genomföras under 2019, tidsförskjutet. Medel överflyttas till 2019 SJÖSTADEN DP2 Inväntar Riksbyggens färdigställande av nya bostäder, kv Magasinet på Skeppsbrokajen. MINDRE INVESTERINGAR Bland annat el till gästhamnen vid Slottsholmen. GC väg i Ankarsrum i samband med Trafikverkets asfaltering av Kungsvägen. Toppbeläggningar återstående Beläggningsprogram 16

229 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Driftsredovisning Mnkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget 2018 Prognos årets resultat Prognos avvikelse mot budget 2018 Kommunstyrelse 89,2-201,2-111,9-380,3-378,3 2,0 Politisk verksamhet 0,2-4,0-3,8-12,3-12,3 0,0 Ledning 3,7-18,7-15,0-59,4-57,4 2,0 Samhällsbyggnad 12,6-43,2-30,6-91,3-91,3 0,0 Kultur 2,1-18,5-16,4-52,3-52,3 0,0 Arbete o kompetens 11,0-34,4-23,4-74,0-74,0 0,0 Kommunservice 57,8-60,7-2,9-26,7-26,7 0,0 Räddningstjänst 1,8-18,1-16,3-44,0-44,0 0,0 Prioriterade områden 0,0-3,5-3,5-20,3-20,3 0,0 Barn- och utbildningsnämnd 31,4-303,1-271,7-822,2-822,2 0,0 Gemensam verksamhet 2,2-14,8-12,6-43,9-42,4 1,5 Förskola och familjedaghem 10,6-74,1-63,4-196,2-194,2 2,0 Obligatorisk skola och fritidshem 11,1-152,2-141,1-405,6-413,6-8,0 Gymnasieskola,gymnasiesärskola 6,5-53,9-47,4-155,6-152,1 3,5 Komvux och SFI 0,9-8,1-7,3-21,0-20,0 1,0 Internposter ,1-137,1 - - Socialnämnd 65,2-334,5-269,3-850,8-850,8 0,0 Äldreomsorg 31,8-162,4-130,6-393,9-393,9 0,0 Individ- och familjeomsorg 20,7-39,3-18,5-88,5-85,5 3,0 OF, omsorg & stöd, funktionsneds. 11,0-92,4-81,4-245,7-248,7-3,0 Hälso- och sjukvårdsverksamhet 1,5-34,7-33,1-96,3-97,3-1,0 Förvaltningsstab och socialnämnd 0,0-5,7-5,7-26,5-25,5 1,0 Internposter ,9-188,9 0,0 - Miljö- och byggnadsnämnd 3,7-8,6-4,9-13,4-13,4-0,0 Överförmyndare 0,1-1,4-1,3-3,5-3,5-0,0 Revision 0,0-0,2-0,2-1,6-1,6 0,0 Semesterlöneskuld, ökning -5,7-5,7-3,1-3,1 0,0 Summa nämnder -665, , ,9 2,0 Summa internredovisning -665, , ,9 2,0 Justering för externredovisning: -6,3-34,6-34,6 0,0 Resultat före avskrivningar -671, , ,5 2,0 Avskrivningar -7,2-21,2-21,2 0,0 Verksamhetens nettokostnader exkl reavinster -678, , ,7 2,0 Realisationsvinster 4,7 0,0 4,7 4,7 Verksamhetens nettokostnader inkl reavinster -673, , ,0 6,7 Skatteintäkter och statsbidrag 702, , ,4-27,9 Finansiella intäkter 7,8 30,0 30,0 0,0 Finansiella kostnader -0,2-15,0-13,0 2,0 Resultat 36,1 28,5 9,4-19,1 17

230 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Kassaflödesanalys Mnkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 36,1 70,2 76,1 Justering för av- och nedskrivningar 3 7,2 5,8 19,1 Justering för gjorda avsättningar 15, 16 1,3 1,9 29,1 Justering för övr. poster som ej ingår i kassaflödet 0,0 0,0 0,0 Reavinster hänförligt till investeringsverksamheten -4,7-2,1-6,0 Reaförluster 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 39,9 75,8 118,3 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 0,0-0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 73,1 58,8 19,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -85,9-92,6 1,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,0 42,0 139,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Avyttring av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9, 10-11,0-9,5-54,9 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 2,0 2,1 6,0 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Förändring av finansiella anläggningstillgångar -18,0-34,7-90,9 Investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 Försäljning av investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -27,0-42,1-139,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån (+) och amortering av skuld (-) 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella poster 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE 0,0-0,1-0,0 Likvida medel 0,8 0,8 0,8 Likvida medel vid periodens början 0,8 0,8 0,8 Likvida medel vid periodens slut 0,8 0,7 0,8 18

231 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Resultaträkning Mnkr Not Verksamhetens intäkter 1 126,2 156,1 480,3 Jämförelsestörande intäkt 1 4,7 2,1 6,0 Verksamhetens kostnader 2-797,7-785, ,5 Avskrivningar 3-7,2-5,8-19,1 Verksamhetens nettokostnader -673,9-633, ,4 Skatteintäkter 4 514,4 520, ,0 Generella statsbidrag och utjämning 5 187,9 175,1 527,2 Finansiella intäkter 6 7,8 8,0 30,2 Finansiella kostnader 7-0,2-0,2-6,5 Resultat före extraordinära poster 36,1 70,2 98,4 Extraordinära kostnader 8 0,0 0,0-22,3 Årets resultat 36,1 70,2 76,1 19

232 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Balansräkning Mnkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 1 347, , ,7 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Koncessioner, patent, licenser 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar 1 347, , ,7 Mark, byggnader, tekn.anläggn.tillg ,5 327,3 356,5 Maskiner och inventarier 10 29,3 27,4 30,2 Finansiella anläggningstillgångar ,9 882,6 938,9 Omsättningstillgångar 143,8 177,6 216,9 Förråd och lager 0,0 0,0 0,0 Fordringar ,0 176,9 216,1 Likvida medel (Kassa/Bank) 13 0,8 0,7 0,8 SUMMA TILLGÅNGAR 1 491, , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,3 966,3 972,2 varav periodens resultat 36,1 70,2 76,1 varav RUR 140,3 112,3 140,3 Avsättningar 189,3 163,2 190,6 Avsättningar för pensioner ,4 112,8 117,8 Andra avsättningar 16 69,9 50,5 72,8 Skulder 293,9 285,3 379,8 Långfristiga skulder 17 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder ,9 285,3 379,8 SUMMA EGET KAPITAL AVS. O SKULDER 1 491, , ,6 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser utanför balansräkningen ,4 880,5 834,3 Övriga ansvarsförbindelser , , ,9 20

233 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Noter Mnkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter 10,9 8,3 30,0 Taxor och avgifter 30,1 29,2 92,8 Hyror och arrenden 21,0 19,4 58,7 Bidrag 57,4 92,3 272,9 Försäljning av verksamhet o konsulttjänster 6,8 6,9 25,5 Realisationsvinster 4,7 2,1 6,0 AFA-återbetalning 0,0 0,0 0,0 Aktiverat eget arbete 0,0 0,0 0,3 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa 131,0 158,3 486,3 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Löner och sociala avgifter 468,6 461, ,9 Pensionskostnader 42,5 42,5 130,2 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 0,4 0,1 0,8 Bränsle, energi och vatten 4,4 4,4 13,3 Köp av huvudverksamhet 82,6 82,7 267,7 Lokal- och markhyror 89,7 87,8 271,0 Övriga tjänster 49,5 45,5 153,9 Lämnade bidrag 25,6 25,7 76,1 Realisationsförluster och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader 34,3 35,3 129,7 Summa verksamhetens kostnader 797,7 785,5 2453,5 3 AVSKRIVNINGAR Avskrivning immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,0 Avskrivning byggnader och anläggningar 4,8 4,1 12,3 Avskrivning maskiner och inventarier 2,2 1,7 4,8 Nedskrivningar 0,2 0,0 2,0 Summa 7,2 5,8 19,1 4 SKATTEINTÄKTER Årets preliminära skatteinbetalningar 518,6 512,6 1537,9 Prognos slutavräkning innevarande år 0,6 3,2 0,0 Slutavräkningsdiff föregående år -4,7 4,5-4,0 Summa 514,4 520,4 1534,0 21

234 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april STATSBIDRAG/UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 139,5 130,9 392,8 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 Kommunal fastighetsavgift 26,6 24,8 75,0 Bidrag för LSS-utjämning 15,3 14,3 43,0 Kostnadsutjämning -4,0-4,2-12,6 Regleringsbidrag 1,9-0,1-0,4 Generella bidrag från staten 8,5 9,3 29,3 Summa 187,9 175,1 527,2 6 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor från koncernföretag 3,9 4,0 12,1 Borgensavgift 3,9 4,0 11,8 Utdelning på aktier och andelar 0,0 0,0 3,1 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,1 3,1 Summa 7,8 8,0 30,2 7 FINANSIELLA KOSTNADER Låneräntor 0,0 Ränta på pensionsavsättningar 1,9 RIPS-räntekostnad 0,0 Aktieägartillskott 4,1 Nedskrivning av finansiell tillgång 0,0 Bankavgifter 0,2 0,2 0,5 Summa 0,2 0,2 6,5 8 EXTRAORDINÄRA POSTER Avsättning deponi 0,0 0,0 22,3 Summa 0,0 0,0 22,3 Avser utökad avsättning för deponi på grund av en reviderad bedömning kring återställningskostnaden. Det nominella värdet uppgår till 20mnkr, vilket blir 22,3mnkr efter diskontering. 9 MARK,BYGGNADER,TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Ingående bokfört värde 356,5 322,1 322,1 Årets investeringar 10,5 9,4 47,2 Årets investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -3,5-4,1-12,3 Realisationsvinst 0,0 0,0 0,0 Försäljningar/utrangeringar/nedskrivning -2,0-0,0-0,5 Överföring från/till annat slag av tillgång 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 361,5 327,3 356,5 Anskaffningsvärden 996,9 951,0 988,4 Ackumulerade av- och nedskrivningar -635,4-623,7-631,9 Redovisat värde 361,5 327,3 356,5 Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivningstider år. 22

235 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april MASKINER OCH INVENTARIER Ingående bokfört värde 30,2 28,9 28,9 Årets investeringar 0,5 0,2 7,7 Årets avskrivningar -1,4-1,7-4,8 Statsbidrag/EU-bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiell leasing 0,0 0,0 0,0 Utrang./försäljning/nedskrivning 0,0 0,0-1,6 Överföring från/till annat slag av tillgång 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 29,3 27,4 30,2 Anskaffningsvärden 125,4 120,3 124,9 Ackumulerade av- och nedskrivningar -96,0-92,9-94,6 Redovisat värde 29,3 27,4 30,2 Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivningstider 3-10 år. 11 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR aktier koncernbolag Västervik Resort AB, ,0 30,0 30,0 Västerviks Kommuns Förvaltn. AB, ,6 252,6 252,6 Västervik Biogas AB, (1) 0,0 0,0 0,0 (1) röstandel 60 % övriga aktier/andelar Andelskapital Kommuninvest 15,6 15,6 15,6 Övriga aktier/andelar 9,4 9,4 9,4 Lån Västerviks Kommuns Förvaltn. AB 243,9 169,6 225,9 Västerviks Bostads AB 400,0 400,0 400,0 Lån Västervik Resort AB 0,0 0,0 0,0 Förskotteringslån Regionförbundet 0,0 0,0 0,0 Övriga externa lån (Kommun Invest) 5,4 5,4 5,4 Redovisat värde vid årets slut 956,9 882,6 938,9 12 FORDRINGAR Kundfordringar 15,3 12,3 11,6 Statsbidrag/EU-bidrag 0,0 0,0 0,7 Skattefordringar 0,6 3,0 0,0 Förskottsbet.kostnader,upplupna intäkter 51,9 84,6 108,3 Övriga kortfristiga fordringar 75,2 77,1 95,6 Summa fordringar 143,0 176,9 216,1 13 LIKVIDA MEDEL Kassa 0,1 0,0 0,0 Bank 0,7 0,6 0,8 Summa likvida medel 0,8 0,7 0,8 23

236 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april EGET KAPITAL Ingående eget kapital enl fastställd BR 972,2 896,1 896,1 - varav resultatutjämningsreserv (RUR) 140,3 112,3 140,3 Effekt av byte av redovisningsprincip/rättelse 0,0 0,0 0,0 Aktieägartillskott 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat 36,1 70,2 76,1 Utgående eget kapital 1 008,3 966,3 972,2 15 AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER intjänade fr.o.m FÅP/KÅP 63,4 63,9 63,4 EB/BP 2,9 2,8 2,9 SAP/SÅP 12,9 11,9 12,9 VP/SAPök 15,6 10,4 15,6 Förändring kalkylmässig avsättning 1,3 1,7 0,0 Avsättning för särskild löneskatt 23,3 22,0 23,0 Summa 119,4 112,8 117,8 Aktualiseringsgrad 98% 98% 98% Kommunen tillämpar KPRF 1983 med begränsningen att visstidspension utgår först fr.o.m 55 års ålder. För hel pension är erforderlig tjänstetid 12 år. Kommunen har pensionsåtaganden för två tidigare kommunalråd med 3/12 av full tjänstetid efter en mandatperiod vardera. Dessutom föreligger treårigt åtagande om visstidspension enligt särskilt avtal för en anställd i kommunen. 16 ANDRA AVSÄTTNINGAR Andra avsättningar 9,0 11,7 11,7 Deponiavsättning vid årets början 61,0 38,9 39,0 avsättningar under perioden 0,0 0,0 22,4 ianspråkstagna belopp under perioden -0,1-0,2-0,4 outnyttjat, återfört under perioden 0,0 0,0 0,0 förändring av nuvärdet 0,0 0,0 0,0 Utgående avsättning 69,9 50,5 72,8 Avsättningen deponi avser kostnader för återställande av den gamla deponin på Målserum. Tillstånd att deponera på den gamla deponin på Målserum upphörde Kostnaden omfattar bl.a planering,projektering och sluttäckning av den gamla deponin, åtgärdande av skador i mark och grundvatten, övervakning och efterkontroll av den sluttäckta deponin, omhändertagande av lakvatten samt andra ev. miljörelaterade skador orsakade av den gamla deponin. Uttag görs löpande från fonden för de åtgärder som behöver vidtas. Under 2009 startades två nya konton för avsättning som avser de två deponier som nu är i drift: Avsättning deponi klass 1 (farligt avfall) under perioden 0 kr samt Avsättning deponi klass 2 (icke farligt avfall) 0 kr. En revidering av återställningskostnaden har gjorts per , vilket medförde en ytterligare avsättning på 22,3mnkr. 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER Checkkredit 0,0 0,0 0,0 Nordea 0,0 0,0 0,0 Kommuninvest 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 24

237 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 59,2 49,3 72,9 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 0,0 0,0 0,0 Moms och punktskatter 2,8 2,3 2,2 Personalens skatter,avgifter o löneavdrag 51,2 49,0 50,5 Övriga kortfristiga skulder 0,0 14,0 Uppl. kostnader, förutbet. intäkter 180,7 184,8 240,2 Summa kortfristiga skulder 293,9 285,3 379,8 19 ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser intj.t.o.m IPR97 568,0 585,0 568,0 ÅP/LR 75,9 96,5 75,9 EP/BP 15,8 15,7 15,8 SAP/SÅP 4,1 4,4 4,1 VP/GP 7,7 7,0 7,7 Särskild löneskatt på pensioner 162,9 171,9 162,9 Summa 834,4 880,5 834,3 20 BORGENSÅTAGANDEN Kommunägda företag 2 700, , ,0 Enskilda egnahem och småhus 0,3 0,3 0,3 Ideella fören. o ekonomiska stiftelser 2,6 2,6 2,6 Summa borgensåtaganden 2 702, , ,9 Västerviks kommun har i januari 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelning av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive kommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Västerviks kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kr och totala tillgångar till kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kr. 25

238 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april

239 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Verksamhetsberättelser 27

240 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen omfattar politik, ledningskontor, samhällsbyggnad, arbete och kompetens, kultur, kommunservice samt räddningstjänst. Omvärldsanalys Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att öka. Insatser för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare måste därför intensifieras. Insatser inom ledar- och medarbetarutveckling och väl informerade medarbetare, samt möjligheten att beakta personalens önskemål om full sysselsättningsgrad är i det sammanhanget av strategisk betydelse. Antalet nyanlända i flyktingmottagningen har minskat under perioden jämfört med 2017 men anknytningsfamiljer ökar. Antalet hushåll som lämnar etableringsperioden med behov av kompletterande försörjningsstöd ökar. Behov av kompetensförsörjning till både offentlig och privat verksamhet ökar i riket och i vår kommun. Digitaliseringen av offentlig sektor fortsätter. Robotisering och automatisering av handläggning diskuteras allt mer. Flera av kommunens verksamheter har ett ökat behov av resursstöd för att skapa trygga miljöer för anställda, besökare, elever, brukare eller allmänhet beroende på inom vilken del av kommunens verksamheter man befinner sig. Kairos Future har i rapporten Framtidsbarometer för Sveriges kommuner gjort bedömningen att kultur kommer att få ökad betydelse som attraktionsfaktor. Olika former av kultur och upplevelser anses spela en allt större roll för tillväxt och sysselsättning, och kultur har stor betydelse för lokal och regional utveckling. Genom att stärka kulturens kraft ökar kommunens attraktionskraft. Väsentliga händelser Arbetet kring kvalitetsledning- och ärendehanteringssystem har fortsatt. GAP analyser har genomförts i verksamheterna, vilket innebär att analysera och kvalitetssäkra sina processer genom att jämföra nuläge med potentiellt läge. Den så kallade betongbryggan vid före detta tändsticksfabriken har rivits samtidigt som arbetet med gestaltningen av Slottsholmen fortsätter. Behov av försörjningsstöd kopplat till tredje etableringsåret för nyanlända handläggs av försörjningsverksamheten. Ett systematiskt prioriterat arbete med stöd och insatser för målgruppen unga vuxna, i kombination med de förhållandevis goda förutsättningarna för arbete och studier i kommunen, fortsätter att ge resultat, antalet hushåll i åldersgruppen år har mer än halverats sedan Under våren har vi uppgraderat vår telefoni- och växellösning vilket ger bättre funktionalitet. Den nya lösningen innebär förenklad hantering av den egna anknytningen samt möjlighet till nya telefonilösningar för förvaltningar och bolag i kommunen. Arbetet med förberedelser inför GDPR, EU:s dataskyddsförordning som ersätter PUL, pågår. Under årets första 4 månader har räddningsinsatserna i Västerviks kommun minskat något, med 25 insatser, i jämförelse med Det är framför allt larm om trafikolyckor och brand i skog och mark som minskat. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom biblioteksverksamheten och rekrytering av en ny bibliotekschef har påbörjats. Gällande uppdraget kring stadsbibliotekets lokaler har ett inriktningsförslag för Kulturkvarteret presentrats för kommunstyrelsen och ytterligare ett förslag till nytt stadsbibliotek tas nu fram enligt uppdrag. Förväntad utveckling/framtid Under maj månad pågår piloten av e-handelsprojektet. Under hösten kommer implementering att ske i verksamheterna. Enligt plan kommer upphandling av ärendehanteringssystem att ske under slutet av året. Nya regler inom arbetsmarknaden innebär förändringar inom verksamheten med t.ex. traineejobb, utbildningskontrakt, extratjänster och introduktions anställning. Dessa åtgärder ändras under våren En lokal överenskommelse med kommunal har skrivits och ger utrymme för ca 60 extratjänster inom olika verksamheter i kommunen. Införandet av e-handel kommer även under resten av året att ta stora delar av våra resurser i anspråk och vi kommer att få ökade kostnader både för integration, utrullning till förvaltningar och bolag samt för upprättandet av en supportfunktion. Att kunna rekrytera och behålla vår Räddningspersonal i Beredskap (deltidare) är och kommer vara en utmaning som vi aktivt måste arbeta med. 28

241 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Inom biblioteket pågår omfattande insatser för att utveckla och modernisera verksamheten utifrån antagen biblioteksplan. Det är av vikt att stadsbibliotekets lokaler moderniseras. Det finns generellt en utmaning i att täcka behovet av ökad kompetensförsörjning inom kulturområdet. För att nå och angå fler är en kommungemensam utveckling och samverkan kring kommunikation och marknadsföring önskvärd. Ekonomisk redovisning Mnkr Nettokostnad Budget 2018 Prognos per Prognosavvikelse mot budget 2018 Totalt 111,9 380,3 378,3 2,0 Politisk verksamhet 3,8 12,3 12,3 0,0 Ledning 15,0 59,4 57,4 2,0 Samhällsbyggnad 30,6 91,3 91,3 0,0 Arbete o Kompetens 23,4 74,0 74,0 0,0 Kommunservice 2,9 26,7 26,7 0,0 Kultur 16,4 52,3 52,3 0,0 Räddningstjänst och samhällsskydd 16,3 44,0 44,0 0,0 Koncerngemensamma satsningar och utvecklingsanslag 3,5 20,3 20,3 0,0 29

242 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, träningsskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare och annan pedagogisk verksamhet. Omvärldsanalys Rekrytering är en mycket stor utmaning för oss och för riket i stort. Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde har växt i volym och kommer framöver att växa ytterligare. Det är roligt men samtidigt medför det också positiva utmaningar. En ökad volym medför utmaningar att tillskapa förskole- och skollokaler där de behövs samt att rekrytera medarbetare. SKL skriver i sin rapport Skolans rekryteringsutmaningar 2018 att antalet barn och elever i förskole-, grundskole- och gymnasieålder kommer att öka med ca personer fram till 2027 samt att det de närmaste åren kommer att behöva byggas över 600 nya förskolor och 300 nya skolor i Sverige. Fram till år 2031 är det totala rekryteringsbehovet av lärare heltidstjänster. Störst är behoven de närmaste fem åren då skolor och förskolor beräknas rekrytera lärare och förskollärare till motsvarande heltidstjänster. Under hösten 2018 kommer sannolikt en ny läroplan för förskolan vilken kommer att bli en del i det långsiktiga utvecklingsarbetet för förskolan med att konkretisera plattformen. De riktmärken för gruppstorlekar i förskolan som skolverket slagit fast har diskuterats i olika media. Våra gruppstorlekar är något större jämfört med ett rikssnitt samt har en personaltäthet som motsvarar rikssnittet. Vi når inte fram till de riktmärken för gruppstorlekar som skolverket beslutat om. För grundskolan har nya delar skrivits fram med koppling till digitalisering och källkritiskt förhållningssätt och arbetet med att skriva om läroplanen har påbörjats. Ämnesproven ska få större betydelse vid betygssättning från och med halvårsskiftet Utifrån perspektivet att allt fler facit till dessa sprids på nätet har vi en utmaning i att använda dessa på ett klokt sätt. Lovskola har blivit obligatoriskt för åk 8 och 9. Här utmanas organisationen av lagkravet på 50 timmars lovskola kopplat till sista dag för ansökan till gymnasiet. Under våren 2018 har ett stort antal lagrådsremisser och fördjupade utredningar rörande gymnasieskolan presenterats som en följd av Skolkommissionens slutbetänkande och gymnasieutredningens arbete. Regeringen föreslår bland annat att samtliga program i gymnasieskolan i sitt utgångsläge ska vara högskoleförberedande, att ämnesbetyg införs istället för kursbetyg för att minska stress och skapa andra förutsättningar för kunskapsprogression och att delar av Introduktionsprogrammen förändras. Västerviks kommun var under hösten 2018 utvald att vara en del i Skolinspektionens nationella kvalitetsgranskning Huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen. I april kom slutrapporten från Skolinspektionen där de på ett generellt plan nämner ett antal så kallade viktigaste iakttagelserna och här lyfts fram att huvudmännen måste vidta fler åtgärder för att kompensera för skillnader mellan elevernas förutsättningar samt att en stor del av huvudmännen i alltför liten utsträckning följer upp resursfördelningens effekter och utbildningens resultat. Under våren 2018 har gymnasieledningen tillsammans med barn- och utbildningsnämndens presidium arbetat med de utvecklingsområden som har identifierats för Västerviks kommun, nämligen att huvudmannen behöver utveckla uppföljningen av resultaten för utbildningarna på introduktionsprogrammen, gymnasieskolans arbete med arbetsplatsförlagt lärande samt att huvudmannen behöver utveckla uppföljningen av resursfördelningens konsekvenser. Som en del i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet arbetar gymnasieledningen från och med våren 2018 med så kallade kvalitetsdialoger som på ett mer fördjupat sätt analyserar och följer upp verksamhetens resultat. Rättighetslagstiftningen, riktade statsbidrag för regionalt yrkesvux, studiestartsstöd, digitalisering, implementeringsarbete med nya kursplaner på sfi är några av de pågående fokusområdena inom vuxenutbildningen. Integrationen är ett annat område som lyfts fram i stora delar av samhället och inom vuxenutbildningen är det stort fokus på studie- och yrkesvägledning samt språkutveckling. Väsentliga händelser Förskolorna bedriver ett stort implementeringsarbete kring förskolans pedagogiska plattform och plattformens intentioner. Detta arbete stärker professionen och ger en starkare vi-känsla 30

243 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 inom förskolan. Arbetet med att organisera för en lärande organisation kring pedagogisk dokumentation fortsätter och 115 pedagoger ingår i de centrala nätverk som erbjuds kring projekterande arbetssätt. I Stenhamravillan pågår en verksamhet tillsammans med socialförvaltningen. Flera företag har knutits till verksamheten och lämnar idag spillmaterial dit. Det finns ett relativt stort utbud av ostrukturerat material till förskolorna. Stenhamravillan har öppet en eftermiddag i veckan så att pedagoger kan inspireras och hämta material. Under våren har förskolans två ateljeristor som arbetar på Stenhamravillan genomfört workshops för ca 170 pedagoger om hur materialet kan bidra till barnens utveckling och lärande. Alla förskolor bedriver ett arbete med att fasa ut miljöfarligt material och på sikt skapa en mer miljövänlig miljö. Arbetet med handlingsplan för Västerviks förskolor att bli kemikaliesmarta pågår. Som en följd av förskolornas arbete med att utveckla gruppsamtal med vårdnadshavare har två förskolor tillsammans med Campus Västervik och Linköpings universitet påbörjat ett forskningsprojekt kring gruppsamtal med vårdnadshavare i förskolan, som kommer att pågå under 2018/2019. Barn- och utbildningsförvaltningen har i samverkan tagit fram ett förslag på plats för och storlek på en ny förskola i norra staden. Barn- och utbildningsnämnden har utifrån detta gett barn- och utbildningskontoret i uppdrag att fortsätta genom att projektera för en byggnation på Laxentomten. Arbetet med att följa måluppfyllelsen i grundskolan fortsätter. Måluppfyllelsen i december 2017 visar på att många elever riskerar att inte nå målen i åk 9 våren Rektorerna har därför kraftsamlat bland annat kring att erbjuda lovskola och läxhjälp för elever som behöver extra undervisning. Även elevens val är ett sätt att erbjuda eleverna extra undervisning i ämnen de behöver träna mer i. Arbetet med likvärdig utbildning genom fokus på undervisning, ledarskap i klassrummet och en satsning på ett inkluderande förhållningssätt har påbörjats på skolorna. Förstelärarna har erbjudits utbildning kring formativ undervisning kopplat till ovanstående med målsättningen att kunna fungera som stöd för rektorerna på skolorna. Programmering är ett område som är i fokus både i grundskolan, på fritidshemmet och i förskoleklass. Här har förvaltningens läs- språk- och skrivutvecklare tillsammans med Skoldatateket tagit ett stort ansvar för att fortbilda personal. Genom små steg stora förbättringar har programmeringsväskor kunnat tas fram och en padlet (digital anslagstavla) skapas för att samla och dela kunskap kring digitalisering och programmering. Arbetet med Marieborgsskolan och lokaler för F-6 skolor på norra staden pågår. Här har rektorer på norra staden, intendenter, Bostadsbolaget och grundskolechef träffats för att genomlysa hur skollokalerna ser ut idag och vad som är det bästa utifrån detta att fortsätta arbeta kring. I det arbetet har verksamhetens behov och tankar varit centrala. I gymnasieskolan fortsätter det långsiktiga arbetet med Den digitala agendan (tidigare benämnd strategiplan för IKT), kommunala aktivitetsansvaret och att hitta nya vägar för att skapa goda förutsättningar för de elever som är inskrivna på Introduktionsprogrammen. När det gäller den Digitala agendan så har Västerviks kommun sedan tidigare tecknat ett partneravtal med Research Institute of Sweden (RISE) inom vilket vi bland annat kommer att arbeta vidare med digitalisering på yrkesprogrammet kopplat till Teknikcollege, Makerspace, digitala hälsosamtal och att utveckla användandet av öppen data för att utveckla och följa upp verksamheten. Under våren 2018 har samtliga lärare i matematik erbjudits kompetensutveckling kring programmering inom ramen för avtalet med RISE. Läsåret har gymnasieskolan skapat möjligheter för obehöriga elever att få ta del av yrkesprogrammen i form av yrkesintroduktion (IMYRK) och programinriktat individuellt val (IMPRO) med syfte att motivera elever att klara sina gymnasiestudier. Planering pågår för att vidareutveckla möjligheterna med IMYRK och IMPRO platser på yrkesprogrammen. I syfte att locka fler elever till yrkesprogrammen och säkerställa framtida kompetensförsörjning är gymnasieskolan i en process att bli certifierade inom ramen för Teknikcollege. Certifieringen inom ramen för Teknikcollege Östra Småland kommer att ske i maj Under våren har samtliga elever i årskurs 8 bjudits in till att under en dag vara med på yrkesprogrammen som en del inför valet av gymnasieutbildning. Detta för att få fler ungdomar att välja yrkesprogrammen. Arbetet med om- och tillbyggnad av utbildningsmiljöerna vid Östersjövägen, i samband med att gymnasieskolan och vuxenutbildningen flyttar tillsammans, fortlöper. Om- och tillbyggnationen kommer att ge goda förutsättningar för anpassade och moderna lärmiljöer för gymnasieelever och vuxenstuderande. De nya byggnaderna och de nyrenoverade lärmiljöerna har tidigare planerats vara klara i november 2018, men under våren har tidsplanen justerats så att nytt färdigställandedatum är juni Statsbidragen kring regionalt yrkesvux har förändrats inför Varje årsstudieplats på de vanligaste yrkeskurserna, som exempelvis vård- och omsorg, genererar nu mindre pengar i statsbidrag utifrån att regeringen vill öka fokus på de mer kostnadskrävande utbildningarna genom att förskjuta lite mer bidrag till dessa. Medfinansieringskravet och kravet på att statsbidraget söks och genomförs i samverkan mellan minst tre kommuner kvarstår. Statsbidraget för trainee har förändrats något och numera kan inte arbetsförmedlingen hänvisa nya deltagare utan den del av statsbidraget som finns kvar är det som omfattar de redan tim/deltidsanställda inom vården. Vid årsskiftet 2017/2018 presenterade Skolverket 51 olika yrkespaket som kan användas inom Komvux på gymnasial nivå. Paketen innehåller en kombination av olika befintliga nationella gymnasiala kurser vilka ska motsvara krav på kompetens inom olika arbetsmarknadsområden. Tillsammans med samverkanskommunerna startade vi under 2017 en barnskötarutbildning, lärlingsutbildning inom tillverkning och yrkesförarutbildning. Tidigare erbjuder vi redan utbildning inom vård- och omsorg. Västervik har sökt och fått beviljat statsbidrag tillsammans med Vimmerby och Hultsfred för dessa utbildningar även för Studiestartstödet fortsätter och Västervik har sökt pengar även för Detta är ett statligt bidrag som syftar till att stimulera personer som står långt ifrån studier och arbete att komma igång att studera utan att behöva låna pengar under de första 50 veckorna. Prioritering av individer görs av kommunen, men personen måste godkännas av CSN. Arbetet med detta görs i samverkan mellan flera aktörer. Under 2018 visstidsanställer vuxenutbildningen fyra lärarassistenter (3,5 tjänst). Detta är främst för att möta upp de kvalitetskrav som ställs på utbildningarna samt på att kunna 31

244 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 individualisera och för att kunna hjälpa eleverna med kort utbildningsbakgrund på bästa sätt. Förväntad utveckling/framtid Digitaliseringen som är nödvändig både utifrån lagstiftning och utifrån samhällets behov kommer att vara i fokus för alla våra medarbetare i alla våra verksamheter under Förskolans arbete med att implementera den pedagogiska plattformen fortsätter och nu handlar det om ett konkretiseringsarbete kring plattformen så att den lever och verkar i verksamheten. Här är fokus på att utveckla arbetssätt, synen på kunskap och lärande och den pedagogiska dokumentationen. I ett svårt rekryteringsläge och stora pensionsavgångar av förskollärare nationellt kommer det att vara än mer viktigt med kompetenshöjande insatser både för förskollärare och för barnskötare i den befintliga verksamheten. Grundskolans största utmaning är att anpassa undervisningen utifrån styrdokument och lokala förutsättningar. En allt större del av våra elever har behov av stora anpassningar och särskilt stöd. Detta innebär att verksamheten behöver ökad kunskap och kompetens i arbetet kring hur man möter alla barn. Vi ser också att många elever behöver stöd i sin sociala utveckling vilket även det ställer stora krav på undervisningen i fritidshem. Grundskolans utmaning är att öka måluppfyllelsen med koppling till de utvecklingsområden och aktiviteter som identifierats i budget Arbetet med att fortsätta att utveckla undervisningen genom utbildning för våra förstelärare, kompetensutveckling i IKT, inkluderande undervisning och ledarskap i klassrummet kommer att fortsätta. Förskoleklassens nya obligatorium är också det ett område vi fokuserar. Detta sker genom information och genom en ny rutin för övergångar i hela förvaltningen. Genom att skapa goda övergångar är vår ambition att skapa bättre förutsättningar för alla barn och elever. Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret fortsätter och förväntas leda till färre avhopp i gymnasieskolan. Idag ser vi att avhoppen framför allt sker på Introduktionsprogrammen och att avhoppen i den målgruppen ökar. Västerviks gymnasium deltar i ett treårigt ESF-projekt där vi bland annat provar heltidsmentorer som ett arbetssätt för att minska avhoppen. Nya utbildningsvägar på Introduktionsprogrammen kommer förhoppningsvis innebära att fler elever lyckas med att via yrkesintroduktion och programinriktat individuellt val bli anställningsbara. IKTarbetet och den fortsatta digitaliseringen kommer att ge goda möjligheter till inflytande, delaktighet och samverkan mellan skola, elever och vårdnadshavare. De påbörjade kvalitetsdialogerna kommer att leda till bättre underlag för beslut på skolnivå och huvudmannanivå. Kvalitetsdialogerna förväntas även bidra till tydligare verksamhetsplaner och ökad måluppfyllelse. Under 2018 kommer stort fokus i vuxenutbildningen att vara på att möta individer med utländsk- samt med begränsad studiebakgrund tidigare i deras studieplaner. Vi kommer möta upp mot detta genom en struktur för individuell och gruppvägledning inom målgrupperna. Fokus för studie- och yrkesvägledarna kommer också vara att på olika sätt nå ut till kommunens invånare med det lagstiftade uppdraget att visa på vilka möjligheter det finns att läsa på Komvux (och särskild utbildning för vuxna) och även att motivera till studier. Komvux fortsätter under 2018 att utveckla samverkan tillsammans med Vimmerby och Hultsfred, både inom regionala yrkesvux men också inom andra områden. Under 2018 kommer vi tillsammans med dessa kommuner se över vilka ytterligare yrkesutbildningar som kan erbjudas lokalt i regionen. Delkurserna på grundläggande nivå fortsätter att påverka verksamheten. Framför allt inom ämnet svenska som andraspråk. Fler avstämningspunkter, betygssättningar samt uppdelad progression medför betydande arbete för pedagogerna och mindre flexibilitet för eleverna. Vi kommer att behöva se över när delkurser ska användas och när hela kursen är bättre att ge. Utvärdering har ännu inte skett men kommer att ske under våren/sommaren En ny upphandling av distansutbildning pågår. Upphandlingen görs precis som den tidigare upphandlingen av sex kommuner i samverkan. Västervik, Vimmerby, Oskarshamn, Mönsterås, Högsby och Hultsfred. Upphandlingen beräknas vara klar senast under juni månad Arbetet med att möta de nya direktiven med sammanhållna studievägar på SFI kommer att pågå även under SFI har tre studievägar 1,2 och 3. Vilken personen läser styrs framför allt av tidigare studiebakgrund och studieförmåga. Studiestartsstödet kommer att få ökad fokus och personer som kan vara aktuella för detta måste ansöka om detta gentemot CSN, ansökan måste göras tillsammans med en studie- och yrkesvägledare på Komvux utifrån statliga direktiv. Ekonomisk redovisning Mnkr Nettokostnad Budget 2018 Prognos per Prognosavvikelse mot budget 2018 Totalt 271,7 822,2 822,2 0,0 Övergripande administration 12,6 43,9 42,4 1,5 Förskola och familjedaghem 63,4 196,2 194,2 2,0 Grundskola och fritidshem 141,1 405,6 413,5-8,0 Gymnasieskola/ gymnasiesärskola 47,4 155,6 152,2 3,5 Komvux & SFI 7,3 21,0 19,9 1,0 32

245 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Miljö- och byggnadsnämnd Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens tillstånds- och tillsynsverksamhet inom miljö- och hälsoskydd, livsmedel, byggnation, brandfarliga varor, servering av alkohol samt tobak. Dessutom svarar nämnden för naturvårdsfrågor och miljöövervakning i kommunen. Omvärldsanalys Runt om i Sverige är det en tydlig trend att det råder stor brist på bostäder. För Västerviks del råder samma situation. Under var andelen nya ärenden på byggsidan rekordstora i omfattning. I början av 2018 följdes detta mönster tydligt här i kommunen, dock har ärendetrycket mattats av under mars och april på byggsidan. Under 2017 kunde denna trend även observeras i många andra kommuner, dock inte i Västervik. Om detta är ett trendbrott på början på en dalande kurva är för tidigt att säga i nuläget. Ytterligare en konsekvens av bostadsbristen i landet, är att riksdag och regering fattar många beslut om nya lagar och förordningar, samt förändringar i befintliga. Detta för att öka antalet byggnationer och att förenkla och snabba upp byggprocesserna. De nya lagarna och förordningarna, samt förändringar i befintliga, ställer stora krav på chefer, handläggare och inspektörer då de nya bestämmelserna ska tolkas och implementeras. En försvårande faktor i sammanhanget är att detta sker parallellt med en stor ärendemängd att hantera. Betydelsen av åtgärder kring vattenfrågor växer sig allt starkare. Det handlar bland annat om att uppnå eller bibehålla god ekologisk och kemisk status i våra sjöar, hav och vattendrag samt säkerställa tillgång till rent dricksvatten. Att skydda och förbättra våra vattenresurser för nuvarande och kommande generationer är en uppgift som kommer att bli mer och mer omfattande. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden se till att åtgärder görs. Väsentliga händelser Under i stort sett hela 2017 har ett arbete pågått på miljösidan med införandet av ett nytt verksamhetssystem (Ecos 2). Beställningen slutfördes i slutet av 2017, och arbetet med implementering har pågått under hela tertial Detta är något som påverkat arbetet på hela miljösidan, då samtliga handläggare och inspektörer varit mycket involverade i denna process. Handläggningstider har påverkats av detta. Dock hoppas vi på att implementeringen kommer att gå väl, och att det nya systemet kommer att ge oss fördelar när processen är klar. Som nämnts ovanför är det förändrade ärendetrycket på byggsidan något som ej förutsetts. Vid slutet av 2017 var ärendemängden fortsatt hög, vilket är ovanligt. Mönstret är att mängden nya ärenden på byggsidan minskar relativt drastiskt från oktober och fram till februari. Detta var dock ej fallet 2017, och den ökade mängden ärenden fortsatte in i januari Men från februari har mängden nya ärenden på byggsidan minskat, och ligger nu under det antal som var registrerat vid den här tidpunkten både 2016 och Det är för tidigt att säga att denna minskning signalerar en ny trend med färre ansökningar på byggsidan, dock kan så vara fallet. Om detta händer är risken stor att byggsidan ej kommer att uppnå budgeterat resultat, då intäkterna kommer att vara mindre än budgeterade. Förväntad utveckling/framtid Ett frågetecken är hur ärendemängden på byggsidan kommer att utvecklas under kommande tertial. Är nedgången februari april bara tillfällig, eller är det början på ett nytt mönster med färre ansökningar än tidigare år? Skulle nedgången vara bibehållen under resterande delen av året, kommer byggsidan ej att klara av budgeterat resultat på intäktssidan. En annan sak som påverkar vår måluppfyllelse till tertial 1 är implementeringen av det nya verksamhetssystemet Ecos 2. Väldigt mycket tid och energi har lagts ner av både chef, handläggare och inspektörer på denna process. Förhoppningen är ändå att våra mål skall nås. När det gäller de förvaltningsövergripande målen, så är de 13 stycken. Statusen på dessa är följande vid utgången av tertial 1: 1 st är slutfört 10 st är påbörjade och 2 st är ej påbörjade. Ekonomisk redovisning Det totala resultatet för tertial 1 visar ett negativt utfall gentemot budget med motsvarande -0,6 mnkr. Skälet till resultatet är främst intäkter på miljösidan som faller ut efter tertial 1, samt inköp som var budgeterade för 2017 men som pga försenad leverens fakturerades Ärendemängden 33

246 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 på byggsidan var i början av tertial 1 såsom prognostiserat, dock har det skett en minskning vid den senare delen av tertialet. Det finns en osäkerhet hur denna trend kommer att se ut under resterande år, dock vidhålls prognosen med ett nollresultat även på byggsidan. För staben finns det kostnadsförda poster som förvaltningen kommer att få ersättning för under slutet av året. Därför visar prognosen för Staben ingen avvikelse emot budget trots höga nettokostnader för perioden. Osäkerheten kring årsprognosen har ökat mot slutet av tertial 1, men om allt går enligt plan så är prognosen för helåret noll för hela förvaltningen Mnkr Nettokostnad Budget 2018 Prognos per Prognosavvikelse mot budget 2018 Totalt 4,9 13,4 13,4 0 Stab 2,0 5,9 5,9 0 Miljö 2,2 4,3 4,3 0 Bygg 0,7 3,2 3,2 0 34

247 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Socialnämnd Socialnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta, hemsjukvård, hembesök samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna. Omvärldsanalys Sverige och stora delar av övriga världen står inför en stor framtida utmaning när det gäller att försörja de alltfler äldre med en kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg. I Västerviks kommun är den framtida demografiska utmaningen om möjligt ännu större, då vi redan idag har en högre andel äldre än riksgenomsnittet. Den kommande femtonårsperioden förväntas antalet personer i yrkesverksam ålder minska samtidigt som den äldre delen av befolkningen kommer att öka kraftigt. Fram till 2030 prognostiseras antalet personer som har fyllt 80 år (vilket är den grupp där de flesta av äldreomsorgens brukare finns) öka från cirka till (50 procent). Under samma period förväntas antalet personer i åldergruppen år (arbetsför ålder) minska från till (5 procent). Nationella studier har också spanat så långt fram i tiden som 2050 och konstaterar då att den alltmer förbättrade hälsan gör att vi lever längre, vilket innebär att andelen äldre fortsätter att öka. Socialnämnden har sedan flera år arbetat med att förbereda och planera för denna ökning, både gällande ordinärt och särskilt boende. Nu börjar också effekterna av ökningen av antalet äldre synas i form av ökade volymer och utmaningar gällande rekrytering av utbildad personal. När det gäller hemtjänst måste medel i budgeten öronmärkas för att klara en utökning av antalet brukare. I det ordinära boendet arbetas också med nya förhållningssätt till traditionella insatser som kan spara tid och resurser, för att minska kostnader och/eller hindra utökade kostnader. Exempel på detta är nyckelfri hemtjänst och natt-/ trygghetskameror, där projekt i mindre skala har igångsatts och utökas under Beträffande behovet av antalet särskilda boendeplatser i framtiden så är det avhängigt om man anpassar redan befintliga lägenheter genom att göra dessa tillgängliga och/eller bygger trygghetsboenden. Trygghetsboenden är också positivt ur aspekten att det är en boendeform där de flesta kan bo kvar livet ut med eventuellt stöd av hemtjänst. Flera trygghetsboenden har byggts och flera är på gång att byggas (i första hand vid Långrevsgatan men även i Gamleby). Socialnämnden ser positivt på en utveckling innebärande ännu fler trygghetsboenden på flera orter i kommunen. Oavsett detta behöver kommunen se över det långsiktiga behovet av särskilda boendeplatser efter Behovet av bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har ökat och det pågår en planering för att möta framtida behov. Mottagandet av ensamkommande barn och unga har sedan hösten 2015 varit en stor utmaning för socialtjänsten. Utifrån rådande flyktingpolitik och de ändrade ersättningsystem som började gälla den 1 juli 2017 ses verksamheten för ensamkommande regelbundet över och anpassas efter rådande situation och ekonomiska förutsättningar. Socialförvaltningen jobbar på att tydligt kunna förklara hela processen i boendekedjan, från HVB- till stödboende och till att kunna få bostad, arbete, en meningsfull fritid och leva ett liv som självförsörjande. Som ett led i att tillvarata de möjligheter som den ökande invandringen har inneburit bedriver socialförvaltningen tillsammans med arbetsförmedlingen, arbete och kompetens samt komvux projektet vårdpraktik för nyanlända. Projektet handlar om att ge nyanlända en meningsfull sysselsättning genom praktik inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Projektet har fallit så väl ut att många av deltagarna har vikarierat under semesterperioder samt påbörjat utbildning till undersköterska. Socialnämndens uppdrag utvidgas hela tiden och ställer krav på omställning i verksamheterna och anpassningar till de förändringar som sker i samhället. Antalet svårt sjuka patienter, som vårdas i hemmet med avancerad medicinteknisk utrustning, ökar. Detta ställer höga krav på kompetens och utbildning hos våra medarbetare. Vad gäller individ- och familjeomsorgens arbete så anpassas verksamheten till de förändringar som sker i länet och lokalt. Väsentliga händelser Under mars 2018 fattade socialnämnden beslut om att göra en organisationsöversyn av individ- och familjeomsorgen (IFO). Socialförvaltningen ska bland annat titta på hur verksamheten kan ha ett arbetssätt/organisation som gör att man kan fatta formella beslut om insatser så nära klienten som möjligt samt arbeta med 35

248 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 mera förebyggande insatser och insatser av servicekaraktär och mindre av myndighetsutövande. Syftet med IFO:s verksamhet är att ge utsatta människor hjälp av god kvalitet. IFO har idag en väl fungerande verksamhet, men det finns en risk med en allt mer specialiserad organisation där klienten får träffa fler socialarbetare och där socialarbetaren kan tappa helhetsynen och ansvaret för klientens bästa. Arbetet med införandet av önskad sysselsättningsgrad är nu inne i sitt slutskede. Samtliga medarbetare inom äldreomsorgen (ÄO) och omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) har nu möjlighet att en gång per år önska sin sysselsättningsgrad. Alla medarbetare inom ÄO arbetar utifrån det avtal om årsarbetstid som skrevs 2016, där ÄO Söder var sist ut med start den 12 mars Inom OF:s områden erbjuds alla medarbetare önskad sysselsättning, men man har ännu inte gått igång med avtalet. Totalt har antalet årsarbetare ökat med cirka 30 till följd av införandet av önskad sysselsättningsgrad. Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. En överenskommelse mellan landstinget och kommunerna är framtagen, den så kallade Kalmarlänsmodellen, vilken bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de anhörigas bästa. Båda huvudmännen upplever att omställningen utifrån den nya lagstiftningen har fungerat förhållandevis bra. Den nya planeringsprocessen kräver att öppenvården och kommunens hälso- och sjukvård snabbare får kännedom om patienten på sjukhuset och kan börja planera för insatser utifrån personens behov. Båda huvudmännen upplever att det har varit många samordnade planerade insatser (SIP) på sjukhuset de första månaderna. Den sista månaden har dock fler utskrivningsplaneringar hållits på sjukhuset. Detta innebär att patienten kan skrivas ut från slutenvården på ett tryggt och säkert sätt när han eller hon är utskrivningsklar (från landstinget) och hemgångsklar (från kommunen). I april var det genomsnittliga antalet dagar på sjukhus 1,4 dagar, vilket är en väsentlig sänkning från de 5 dagar som kommunen hade på sig enligt den gamla betalningsansvarslagen. Den nya lagen trädde i kraft under en tid då både kommunen och landstinget hade en hög beläggning med många svårt sjuka patienter. I kommunen har det varit svårt att verkställa korttidsplatser utifrån att många har väntat på särskilt boende både i hemmet och på korttidsboende. Västervik har startat ett pilotprojekt (Äster), vilket är en videokonferens där primärvården, utredningsenheten och hemsjukvården planerar patienten/brukarens utskrivningsplanering, bokningar av SIP samt säkerställer planerade hemgångar. En ny läkemedelsföreskrift trädde i kraft den 1 januari Syftet med de nya reglerna är att öka patientsäkerheten i alla led i läkemedelshanteringen, från ordination till uppföljning av patientens läkemedelsbehandling. Delegering av läkemedelshantering får ske endast när det är för patientens bästa samt när en rad säkerhetskrav är uppfyllda. Nya rutiner för delegering kommer att tas fram av hälso- och sjukvårdschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förväntad utveckling/framtid Under 2018 pågår det en översyn av socialtjänstlagen utifrån att många samhällsförändringar har inneburit att socialtjänsten fått ansvar för nya grupper, uppgifter och utmaningar. Det ställer stora krav på kommunernas socialtjänst och dess personal. Regeringen vill ha en socialtjänst som arbetar mer med tidiga och förebyggande insatser för barn, våldsutsatta kvinnor, personer med missbruksproblem och andra grupper samt som stärker dem som vänder sig till socialtjänsten. Vidare framkommer att syftet med översynen av socialtjänstlagen är att den ska bli lättare att tillämpa och förstå samt underlätta för kommuner att samverka med varandra och andra. Kommunerna ska få möjlighet att tillgängliggöra och erbjuda insatser på ett enklare sätt än idag. Lagen ska också tydliggöra det uppdrag och ansvar som vilar på kommunerna. Socialförvaltningen kommer att bevaka och följa översynen och hur det faktiska arbetet kommer att påverkas. Då antalet äldre kommer att öka avsevärt efter 2020 finns anledning att tro att behovet av särskilda boenden också kommer att öka. Sedan flera år tillbaka har det varit ett särskilt hårt tryck och efterfrågan på lägenheter i särskilt boende i Västerviks centralort. Frågan om hur framtidens utbud av särskilt boende ska kunna matcha efterfrågan behöver hanteras inom ramen för socialnämndens arbete. I en framtid bestående av en alltmer åldrande befolkning behöver socialförvaltningen ta tillvara på den nya teknikens möjligheter för att på så sätt göra människor mer självständiga samt säkerställa att personaltid används så effektivt som möjligt och där den behövs som mest. Ett exempel på ny teknik som syftar till det sistnämnda är nyckelfri hemtjänst. Därigenom kommer hemtjänstpersonalen att kunna öppna brukarnas lås med hjälp av de mobiltelefoner som redan idag används som arbetsverktyg inom hemtjänsten. Därmed undviks köer vid nyckelskåp samt behovet av onödiga resor för att möta upp och lämna över nycklar vid exempelvis larm. Ur ett brukarperspektiv kan det ge en betydande kvalitetshöjning i och med att personalen snabbare kan komma när någon behöver hjälp och larmar. Ett projekt har startats som siktar på att införa nyckelfri hemtjänst för alla som har hemtjänst och trygghetslarm i kommunen under hösten I och med den demografiska utmaningen med fler äldre och färre i arbetsför ålder börjar det redan nu märkas brist på undersköterskor. Det är därför avgörande att underskötersketiden används där den som mest behövs. På särskilt boende har det konstaterats att detta inte rimmar med att använda undersköterskor till tjänster såsom städ, tvätt och mathantering, utan dessa insatser hade personer med annan kompetens än undersköterska kunnat utföra. Därmed påbörjas under hösten 2018 en omvandling av tjänster till servicepersonal respektive omvårdnadspersonal på särskilt boende, där omvårdnadspersonalen är utbildade undersköterskor och frigörs från utförandet av servicetjänster, vilka istället utförs av servicepersonal. Därigenom stärks också undersköterskerollen i och med att de får arbeta med det som de har utbildat sig till. Den 25 maj 2018 träder dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft och kommer att ersätta personuppgiftslagen (PuL). Socialförvaltningen har under det första tertialet arbetat med att förbereda organisationen inför den nya lagen. Förvaltningen kommer att fortsätta följa den handlingsplan som finns i Västerviks kommun och arbeta för att organisationen ska leva upp till kraven i dataskyddsförordningen. 36

249 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Ekonomisk redovisning Socialnämnden lämnar efter april månad en fortsatt prognos utan avvikelse mot budget för helåret. För äldreomsorgen finns dock vissa variationer mellan enheterna som levererar underskott fram till april. Analys och arbete med personalplanering pågår med berörda enheter och i dagsläget läggs prognos utan avvikelse. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) fortsätter att ha höga kostnader för placeringar samt boenden och extrainsatt personal i dagverksamhet fortsätter att belasta resultatet framöver. Överlag har verksamheten ökade ärenden och kostnader, varför OF förväntas landa på ett minusresultat på tre miljoner kronor för helåret. För individ- och familjeomsorgen ligger verksamheten på ett positivit resultat för perioden och har en prognos som väntas hålla budget på helår. Verksamheten för ensamkommande är helt finansierad genom stadsbidrag och påverkar inte nämndens ram, men tillför ett positivt resultat för april och förmodas tillföra området ett positivt resultat på tre miljoner kronor för helåret. Hälso- och sjukvårdsverksamheten gör underskott för perioden. Det finns vissa skillnader inom verksamheten. Främst har sjuksköterskeenheten högre personalkostnader mot budget, vilket ger ett negativt resultat som påverkar hela området, trots att kostnaderna för hjälpmedel och personal inom rehabenheten är lägre än vad det budgeterats för. Prognosen för området är ett minusresultat på en miljon kronor för helåret. Verksamheten i ett ekonomiskt perspektiv Mnkr Nettokostnad Budget 2018 Prognos per Prognosavvikelse mot budget 2018 Totalt 269,3 850,8 850,8 0 Äldreomsorg 130,6 393,9 393,9 0 Omsorg och stöd för funktionsnedsatta 81,4 245,7 248,7-3,0 Individ- och familjeomsorg 18,5 88,5 85,5 3,0 Hälso- och sjukvårdsverksamhet 33,1 96,3 97,3-1,0 Förvaltningsstab och nämnd inkl. administration 5,7 26,5 25,5 1,0 37

250 VÄSTERVIKS KOMMUN Delårsrapport januari april 2018 Överförmyndare Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över gode mäns, förvaltares och förmyndares förvaltning av huvudmannens/ omyndiges egendom samt fullgör de övriga uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndaren. Omvärldsanalys Antalet ärende avseende ensamkommande barn är åter nere på de nivåer som var innan den stora ökningen som skedde under Överförmyndaren fortsätter dock att ha ett tillsynsansvar över exempelvis ensamkommande barn som fått särskild förordnad vårdnadshavare. Prognosen för framtiden får anses osäker och avhängig av politiska beslut på såväl nationell som internationell nivå. Det pågår på nationell nivå en diskussion om att förändra systemet med gode män och förvaltare. Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning som ser över systemet för att se om det finns behov att anpassa detta åt mer professionella ställföreträdare i likhet med övriga länder i norden. Väsentliga händelser Vid årsskiftet började nya bestämmelser om ersättning till kommunerna för mottagande av ensakommande barn och ungdomar gälla. I samband med de nya reglerna såg Överförmyndaren över riktlinjerna för arvodering. Störst ändring gjordes med ersättningen för gode män för ensamkommande barn som sänkts från en schablon om 2500 kr/mån till 1250 kr/mån. Överförmyndaren har även tagit över arbetet med att arvodera särskilt förordnande vårdnadshavare där ansvaret tidigare låg på socialtjänsten, socialtjänsten behåller dock betalningsansvaret. Förväntad utveckling/framtid Förnärvarande har kansliet 483 aktiva akter varav 62 avser förvaltarskap och 286 avser godmanskap. Antalet ärenden avseende ensamkommande barn uppgår till 17 stycken. Antalet ärenden förväntas hålla sig på en relativt jämn nivå med viss reservation för att antalet komplicerade ärenden ökar något. Visst arbete med anledning av införandet av den nya dataskyddsförordningen beräknas behöva göras under resterande del av året. Ekonomisk redovisning Överförmyndarens verksamhet är till stor del styrd av lagar och föreskrifter och de flesta kostnader är sådana som inte går att påverka eller endast går att påverka i mindre utsträckning. Överförmyndaren har högre kostnader för arvoden till ställföreträdare då huvuddelen av arvodena betalas ut under första halvan av året. Överförmyndaren har även större arbetsbelastning under första halvåret till följd av den ekonomiska granskning som görs då. Överförmyndaren beräknar att det sker en viss minskning av kostnader för personal till följd av minskad arbetsbörda och förväntad föräldraledighet under andra halvåret. Mnkr Nettokostnad Budget 2018 Prognos per Prognosavvikelse mot budget 2018 Totalt 1,3 3,5 3,5 0 38

251

252

253 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Ansökan att få disponera medel ur resultatutjämningsfonden Dnr 2018/ Från och med 2012 införde Västerviks kommun regler kring att överskott eller underskott mot driftbudget ska regleras mot en resultatutjämningsfond. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt och ska lämnas senast 30 november för att behandlas av kommunfullmäktige. Socialnämnden beslutade , 8 föreslå kommunfullmäktige att nämnden under 2018 ska få disponera kr från Resultatutjämningsfonden. Socialnämnden ser ett behov av att inrätta 18 tjänster på 20 % som specialistundersköterska inom äldreomsorgen. Man önskar börja redan 1 september 2018 vilket innebär att de utökade lönekostnaderna för detta inte finns med i årets budget utan skulle behöva tas från RUF. För kommande år ser man en utökning av socialnämndens budgetram med drygt 1,6 mnkr för att klara denna satsning. Vid årsbokslutet 2017 fanns för Socialnämnden 31,4 mnkr i fonden. Nämndens prognos för helåret 2018 är ett nollresultat. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömer i skrivelse 24 maj 2018 att den tillfälliga utökningen av nämndens ram 2018 visserligen innebär utökad verksamhet på sikt men att den ändå kan godkännas för RUF-anslag under förutsättning att utökning av budgetram görs från och med Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämndens ram för 2018 utökas med kr ur Resultatutjämningsfonden, samt att budgetramen för Socialnämnden utökas med kr från och med Yrkande Ordföranden med instämmande av Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

254 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 228 forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämndens ram för 2018 utökas med kr ur Resultatutjämningsfonden, samt att budgetramen för Socialnämnden utökas med kr från och med Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 228 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 24 maj 2018 Socialnämndens beslut , 8 Socialförvaltningens skrivelse 9 januari 2018 Justerandes sign Expedieras till: Socialnämnden Kommunstyrelsens ledningskontor Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

255 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (49) Ks 228 Ansökan att få disponera medel ur resultatutjämningsfonden Dnr 2018/ Från och med 2012 införde Västerviks kommun regler kring att överskott eller underskott mot driftbudget ska regleras mot en resultatutjämningsfond. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt och ska lämnas senast 30 november för att behandlas av kommunfullmäktige. Socialnämnden beslutade , 8 föreslå kommunfullmäktige att nämnden under 2018 ska få disponera kr från Resultatutjämningsfonden. Socialnämnden ser ett behov av att inrätta 18 tjänster på 20 % som specialistundersköterska inom äldreomsorgen. Man önskar börja redan 1 september 2018 vilket innebär att de utökade lönekostnaderna för detta inte finns med i årets budget utan skulle behöva tas från RUF. För kommande år ser man en utökning av socialnämndens budgetram med drygt 1,6 mnkr för att klara denna satsning. Vid årsbokslutet 2017 fanns för Socialnämnden 31,4 mnkr i fonden. Nämndens prognos för helåret 2018 är ett nollresultat. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömer i skrivelse 24 maj 2018 att den tillfälliga utökningen av nämndens ram 2018 visserligen innebär utökad verksamhet på sikt men att den ändå kan godkännas för RUF-anslag under förutsättning att utökning av budgetram görs från och med Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämndens ram för 2018 utökas med kr ur Resultatutjämningsfonden, samt att budgetramen för Socialnämnden utökas med kr från och med Yrkande Ordföranden med instämmande av Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

256 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 21 (49) Ks 228 forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämndens ram för 2018 utökas med kr ur Resultatutjämningsfonden, samt att budgetramen för Socialnämnden utökas med kr från och med Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 24 maj 2018 Socialnämndens beslut , 8 Socialförvaltningens skrivelse 9 januari 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

257 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Ekonomichef Christina Bäckström Kommunstyrelsen Disponering av medel från resultatutjämningsfond (RUF) Bakgrund Från och med 2012 införde Västerviks kommun regler kring att överskott eller underskott mot driftbudget ska regleras mot en resultatutjämningsfond. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt och ska lämnas senast 30 november för att behandlas av kommunfullmäktige. Socialnämnden har vid sitt sammanträde den 25 januari , beslutat föreslå kommunfullmäktige att nämnden under 2018 ska få disponera 552 tkr från Resultatutjämningsfonden. (Se bilaga). Socialnämnden ser ett behov av att inrätta 18 tjänster på 20 % som specialistundersköterska inom äldreomsorgen. Man önskar börja redan 1 september 2018 vilket innebär att de utökade lönekostnaderna för detta inte finns med i årets budget utan skulle behöva tas från RUF. För kommande år ser man en utökning av socialnämndens budgetram med drygt 1,6 mnkr för att klara denna satsning. Ledningskontorets bedömning Vid årsbokslutet 2017 fanns för Socialnämnden 31,4 mnkr i fonden. Nämndens prognos för helåret 2018 är ett nollresultat. Den tillfälliga utökningen av nämndens ram 2018 innebär visserligen utökad verksamhet på sikt men kan ändå godkännas för RUF anslag under förutsättning att utökning av budgetram görs från och med Ledningskontorets förslag till beslut att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämndens ram för 2018 utökas med 552 tkr ur Resultatutjämningsfonden att budgetramen för Socialnämnden utökas med 1,656 mnkr från och med LEDNINGSKONTORET Anders Björlin Kommundirektör Christina Bäckström Ekonomichef Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

258

259

260

261

262

263

264 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Idrottshallen i Gamleby utökade hyreskostnader Dnr 2018/ I samband med att Västerviks kommun sålde idrottshallen till Gamleby Bowling år 2009 upprättades ett 10-årigt hyreskontrakt mellan kommunen och den nya fastighetsägaren. Vid denna tid var det främst föreningar och privatpersoner som nyttjade hallen, företrädesvis eftermiddagar och kvällar. Det förekom att de olika skolorna i Gamleby nyttjade hallen också, vissa tider. Detta framgår av kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 maj När kommunen flyttade högstadieskolan i Gamleby till Östra ringvägen så blev idrottshallen i praktiken skolans ordinarie idrottshall och nyttjandegraden ökade markant vilket ledde till att städbehov och slitage också ökade. Dock har avtalet som tecknades 2009 gällt, liksom den hyresnivå som då avtalades. Mot ovanstående bakgrund har Gamleby Bowling AB begärt omförhandling av hyran, vilket kommunen efter en längre tids förhandling, nu föreslås acceptera. Under förhandlingens gång har även ett återköp diskuterats, men då det råder relativt stor differens mellan det i fastigheten bokförda värdet och dess inteckningar försvårar det förutsättningarna. Hyran föreslås, utifrån de av Gamleby Bowling AB redovisade kostnadsökningarna från ökat nyttjande, höjas till kr per månad ( kr/år) från och med 1 juli Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ökad hyra för Västerviks kommun med kr per år för idrottshallen i Gamleby. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslag till beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ökad hyra för Västerviks kommun med kr per år för idrottshallen i Gamleby. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 maj 2018 Expedieras till: Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

265 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 47 (49) Ks 245 Idrottshallen i Gamleby utökade hyreskostnader Dnr 2018/ I samband med att Västerviks kommun sålde idrottshallen till Gamleby Bowling år 2009 upprättades ett 10-årigt hyreskontrakt mellan kommunen och den nya fastighetsägaren. Vid denna tid var det främst föreningar och privatpersoner som nyttjade hallen, företrädesvis eftermiddagar och kvällar. Det förekom att de olika skolorna i Gamleby nyttjade hallen också, vissa tider. Detta framgår av kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 maj När kommunen flyttade högstadieskolan i Gamleby till Östra ringvägen så blev idrottshallen i praktiken skolans ordinarie idrottshall och nyttjandegraden ökade markant vilket ledde till att städbehov och slitage också ökade. Dock har avtalet som tecknades 2009 gällt, liksom den hyresnivå som då avtalades. Mot ovanstående bakgrund har Gamleby Bowling AB begärt omförhandling av hyran, vilket kommunen efter en längre tids förhandling, nu föreslås acceptera. Under förhandlingens gång har även ett återköp diskuterats, men då det råder relativt stor differens mellan det i fastigheten bokförda värdet och dess inteckningar försvårar det förutsättningarna. Hyran föreslås, utifrån de av Gamleby Bowling AB redovisade kostnadsökningarna från ökat nyttjande, höjas till kr per månad ( kr/år) från och med 1 juli Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ökad hyra för Västerviks kommun med kr per år för idrottshallen i Gamleby. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslag till beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna ökad hyra för Västerviks kommun med kr per år för idrottshallen i Gamleby. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 maj 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

266 Kommunstyrelsens förvaltning Förvaltningsledare / näringslivschef Ulf Kullin Omförhandlad hyra för idrottshallen i Gamleby Bakgrund Idrottshallen i Gamleby har genom åren varit i såväl statlig, kommunal som privat ägo. För närvarande är hallen i privat ägo och förvaltas av Gamleby Bowling AB. I samband med att Västerviks kommun sålde idrottshallen till Gamleby Bowling år 2009 upprättades ett 10 årigt hyreskontrakt mellan kommunen och den nya fastighetsägaren. Vid denna tid var det främst föreningar och privatpersoner som nyttjade hallen, företrädesvis eftermiddagar och kvällar. Det förekom att de olika skolorna i Gamleby nyttjade hallen också, vissa tider. När kommunen flyttade högstadieskolan i Gamleby till Östra ringvägen så blev idrottshallen i praktiken skolans ordinarie idrottshall och nyttjandegraden ökade markant vilket ledde till att städbehov och slitage också ökade. Dock har avtalet som tecknades 2009 gällt, liksom den hyresnivå som då avtalades. Omförhandlad hyra Mot ovanstående bakgrund har Gamleby Bowling AB begärt omförhandling, vilket kommunen efter en längre tids förhandling, nu föreslås acceptera. Under förhandlingens gång har även ett återköp diskuterats, men då det råder relativt stor differens mellan det i fastigheten bokförda värdet och dess inteckningar försvårar det förutsättningarna. Hyran föreslås, utifrån de av Gamleby Bowling AB redovisade kostnadsökningarna från ökat nyttjande, höjas till kr per månad ( kr/år) fr o m 1 juli Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att godkänna ökad hyra för Västerviks kommun med kr per år för idrottshallen i Gamleby. Anders Björlin Kommundirektör Ulf Kullin Förvaltningsledare Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

267 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Motion om att integration måste vara en tillväxtfråga svar Dnr 2017/ Moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson lämnat en motion inkommen 19 oktober 2017 om att integration måste vara en tillväxtfråga. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att redovisa hur en samordnad inflyttarservice i kommunen kan bidra till ökad tillväxt. Kommunfullmäktige beslutade , 228 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 26 april 2018 ett förslag till svar på motionen. Förvaltningen bedömer att den samverkan som efterfrågas i motionen redan genomförs idag och att ytterligare samverkad med inflyttarservice och andra interna och externa organisationer kommer att förstärkas ytterligare i och med integrationsstrategin Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 anse motionen om att integration måste vara en tillväxtfråga besvarad. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut. Jon Sjölander (M) yrkar bifall till motionen. Tommy Ivarsson (SD) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot Jon Sjölanders (M) yrkande om bifall till motionen och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Ordföranden ställer sedan sitt eget yrkande mot Tommy Ivarssons (SD) yrkande om avslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

268 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 226 forts. Kommunstyrelsen har därmed beslutat enligt förslag till beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 anse motionen om att integration måste vara en tillväxtfråga besvarad. Reservation Tommy Ivarsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 226 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 Motion inkommen 19 oktober 2017 Expedieras till: Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

269 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 16 (49) Ks 226 Motion om att integration måste vara en tillväxtfråga svar Dnr 2017/ Moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson lämnat en motion inkommen 19 oktober 2017 om att integration måste vara en tillväxtfråga. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att redovisa hur en samordnad inflyttarservice i kommunen kan bidra till ökad tillväxt. Kommunfullmäktige beslutade , 228 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 26 april 2018 ett förslag till svar på motionen. Förvaltningen bedömer att den samverkan som efterfrågas i motionen redan genomförs idag och att ytterligare samverkad med inflyttarservice och andra interna och externa organisationer kommer att förstärkas ytterligare i och med integrationsstrategin Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 anse motionen om att integration måste vara en tillväxtfråga besvarad. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut. Jon Sjölander (M) yrkar bifall till motionen. Tommy Ivarsson (SD) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt eget yrkande mot Jon Sjölanders (M) yrkande om bifall till motionen och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Ordföranden ställer sedan sitt eget yrkande mot Tommy Ivarssons (SD) yrkande om avslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen har därmed beslutat enligt förslag till beslut. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

270 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 17 (49) Ks 226 forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 anse motionen om att integration måste vara en tillväxtfråga besvarad. Reservation Tommy Ivarsson (SD) reserverar sig mot beslutet. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 Motion inkommen 19 oktober 2017 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

271 Motion om att integration måste vara en tillväxtfråga förslag till svar Moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson lämnat en motion, dnr 2017/ , om att integration måste vara en tillväxtfråga. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att redovisa hur en samordnad inflyttarservice i kommunen kan bidra till ökad tillväxt. Västerviks kommun genomför under hösten 2017 och våren 2018 en revision av integrationsstrategin vilken planeras att presentera för beslut av kommunfullmäktige i juni I arbetet med integrationsstrategin har dialoger med olika intressegrupper genomförts, inklusive politik, kommunens tjänstemän, civilsamhället, näringslivet, medborgare och utrikes födda. Revideringen av strategin har utgått från de fokusområden som fastställts av demokratiberedningen; språk, arbete & kompetens, social gemenskap och boende & kommunikation. I den reviderade strategin lyfts fram det omfattande arbete inte minst civilsamhället har genomfört under den period nuvarande strategi omfattar och som bör fortsätta under den kommande perioden. Strategin lyfter också behovet av utveckling av olika vägar för en nyanländs språkutveckling och behovet av att underlätta tillträde till arbetsmarknaden, bl a genom arbetsplats- och språkpraktik. Integrationsverksamheten i Västerviks kommun är en av delarna i Enheten för arbete och kompetens som arbetar med mottagande av nyanlända samt samarbetar med enheter inom kommunen och externa organisationer, inte minst Arbetsförmedlingen som är den organisation som ansvarar för etableringsuppdraget. I integrationsverksamhetens regi har ett stort antal projekt och samarbeten skapats med syfte att underlätta utrikesföddas inträde till vårt samhälle. Ett sådant samarbete genomförs tillsammans med inflyttarservice som drivs av Västervik Framåt AB. Föreningslots Johannes Löf samt ansvarig VästerviksVärd Reem al Haddad är inbjudna att delta på dessa träffar. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att den samverkan som Moderata fullmäktigegruppen eftersträvar i sin motion genomförs idag och att ytterligare samverkan med inflyttarservice och andra interna och externa organisationer kommer att förstärkas ytterligare under perioden för den reviderade integrationsstrategin Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till redogörelsen KSF skrivelse anse motionen om att integration måste vara en tillväxtfråga besvarad. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\klara\ _svar motion_integration måste vara en tillväxtfråga.docx

272 Ulf Kullin Förvaltningschef Kommunstyrelsens förvaltning Elisabet Sjöstrand Integrationsstrateg 2 (2)

273

274 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Motion om besöksnäringsstrategi svar Dnr 2017/ Harald Hjalmarsson (M) har för den moderata fullmäktigegruppen i skrivelse inkommen 12 december 2017 lämnat en motion om besöksnäringsstrategi. Motionären yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att ta fram en väl förankrad besöksnäringsstrategi. Kommunfullmäktige beslutade , 307 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 8 maj 2018 ett förslag till svar på motionen. Förvaltningen skriver att i den beslutade näringslivsstrategin finns ett antal olika fokusområden beskrivna, samtliga med bäring på besöksnäringen som inkluderar de strategiska områden som beskrivs i motionen. Förvaltningen skriver vidare att en upphandling av näringslivstjänster kommer avslutas i augusti/september En särskild upphandling kommer att ske för turismbyråverksamheten med avslut i september I samråd med uppdragstagaren/-arna och utifrån de målsättningar avtalen kommer att innehålla anser förvaltningen att det är lämpligt att ta fram en besöksnäringsplan, utifrån gällande näringslivsstrategi. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 8 maj 2018 anse motionen om besöksnäringsstrategi som besvarad. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Jon Sjölander (M) och Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 8 maj 2018 anse motionen om besöksnäringsstrategi som besvarad. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

275 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 227 forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 227 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 8 maj 2018 Motion inkommen 12 december 2018 Justerandes sign Expedieras till: Kommunstyrelsens förvaltning Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

276 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (49) Ks 227 Motion om besöksnäringsstrategi svar Dnr 2017/ Harald Hjalmarsson (M) har för den moderata fullmäktigegruppen i skrivelse inkommen 12 december 2017 lämnat en motion om besöksnäringsstrategi. Motionären yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att ta fram en väl förankrad besöksnäringsstrategi. Kommunfullmäktige beslutade , 307 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 8 maj 2018 ett förslag till svar på motionen. Förvaltningen skriver att i den beslutade näringslivsstrategin finns ett antal olika fokusområden beskrivna, samtliga med bäring på besöksnäringen som inkluderar de strategiska områden som beskrivs i motionen. Förvaltningen skriver vidare att en upphandling av näringslivstjänster kommer avslutas i augusti/september En särskild upphandling kommer att ske för turismbyråverksamheten med avslut i september I samråd med uppdragstagaren/-arna och utifrån de målsättningar avtalen kommer att innehålla anser förvaltningen att det är lämpligt att ta fram en besöksnäringsplan, utifrån gällande näringslivsstrategi. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 8 maj 2018 anse motionen om besöksnäringsstrategi som besvarad. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Jon Sjölander (M) och Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 8 maj 2018 anse motionen om besöksnäringsstrategi som besvarad. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

277 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (49) Ks 227 forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 8 maj 2018 Motion inkommen 12 december 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

278 Motion om besöksnäringsstrategi förslag till svar Moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson lämnat en motion, dnr 2017/ , om att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att ta fram en väl förankrad besöksnäringsstrategi. Besöksnäringen är en viktig och integrerad del av Västerviks kommuns näringsliv. I samband med utvecklingen av kommunens näringslivsstrategi under 2017, beslutad av kommunfullmäktige , 265, genomfördes ett antal möten med olika representanter av näringslivet, inklusive företrädare för besöksnäringen. I den beslutade näringslivsstrategin finns ett antal olika fokusområden beskrivna, samtliga med bäring på besöksnäringen och inkluderande de strategiska områden som beskrivs i motionen. Baserat på näringslivsstrategin kommer en upphandling av näringslivstjänster att på börjas i maj och avslutas augusti/september Upphandlingen inkluderar tjänster som kommunen önskar att uppdragstagaren ska genomföra och som syftar till fortsatt utveckling av destinationsvarumärket Västervik. En särskild upphandling kommer att ske för turismbyråverksamheten i maj/juni med avslut i september. I samråd med uppdragstagaren/-arna och utifrån de målsättningar avtalen kommer att innehålla är det lämpligt att ta fram en besöksnäringsplan, utifrån gällande näringslivsstrategi. En sådan plan ger möjlighet att bygga vidare på och utveckla den sedan tidigare framtagna, men ej beslutade, turismstrategin. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen om besöksnäringsstrategi utifrån kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse som besvarad. Ulf Kullin Förvaltningschef Kommunstyrelsens förvaltning Per Sjöstrand Projektledare Kommunstyrelsens förvaltning

279

280 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Sammanträdestider för kommunfullmäktige mandatperioden Dnr 2018/ Kommunfullmäktige beslutade , 245 att i samband med budgetsammanträdet besluta hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. I april 2018 skickade fullmäktiges presidium ut en remiss i frågan till samtliga partier i kommunfullmäktige. En kort sammanfattning av de inkomna remissvaren finns i kommunfullmäktiges presidiums skrivelse 8 maj Utöver de inkomna svaren har även Västerviks kommuns ledningskontor framfört sina synpunkter på sammanträdestiderna. Efter att ha tagit del av remissvaren och gjort en samlad bedömning lämnar kommunfullmäktiges presidium förslaget att kommunfullmäktiges sammanträden under kommande mandatperiod ( ) normalt ska starta klockan 13 med undantag för utlokaliserade möten som ska starta klockan 18. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 13, med undantag för utlokaliserade möten (på annan plats än Västerviks centralort) som har starttid klockan 18, samt att tillfälliga avvikelser från detta kan förekomma vid behov, vilket avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Yrkande Ordföranden med instämmande av Conny Tyrberg (C), Jon Sjölander (M) och Anna Bodjo (MP) yrkar bifall till förslaget till beslut. Mariann Gustafsson (V) yrkar att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 9. Tommy Ivarsson (SD) yrkar på att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 18 förutom budgetsammanträdet som bör börja på dagtid. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

281 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 230 forts. Beslutsgång Ordföranden ställer först sitt eget m.fl. yrkande mot Tommy Ivarssons (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsen har beslutat att bifalla ordförandens m.fl. yrkande. Ordföranden ställer sedan sitt eget m.fl. yrkande mot Mariann Gustafssons (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen har bifallit ordförandens m.fl. yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 13, med undantag för utlokaliserade möten (på annan plats än Västerviks centralort) som har starttid klockan 18, samt att tillfälliga avvikelser från detta kan förekomma vid behov, vilket avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Reservation Tommy Ivarsson (SD) reseverar sig mot beslutet att inte ha kommunfullmäktiges sammanträden på kvällstid. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 230 Kommunfullmäktiges presidiums skrivelse 8 maj 2018 Moderaternas remissvar 8 maj 2018 Westerwikspartiets remissvar 6 maj 2018 Centerpartiets remissvar 3 maj 2018 Socialdemokraternas remissvar 2 maj 2018 Sverigedemokraternas remissvar 1 maj 2018 Liberalernas remissvar 1 maj 2018 Kristdemokraternas remissvar 30 april 2018 Vänsterpartiets remissvar 28 april 2018 Remiss 13 april 2018 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Samtliga styrelser och nämnder Kommunstyrelsens ledningskontor Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

282 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 24 (49) Ks 230 Sammanträdestider för kommunfullmäktige mandatperioden Dnr 2018/ Kommunfullmäktige beslutade , 245 att i samband med budgetsammanträdet besluta hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. I april 2018 skickade fullmäktiges presidium ut en remiss i frågan till samtliga partier i kommunfullmäktige. En kort sammanfattning av de inkomna remissvaren finns i kommunfullmäktiges presidiums skrivelse 8 maj Utöver de inkomna svaren har även Västerviks kommuns ledningskontor framfört sina synpunkter på sammanträdestiderna. Efter att ha tagit del av remissvaren och gjort en samlad bedömning lämnar kommunfullmäktiges presidium förslaget att kommunfullmäktiges sammanträden under kommande mandatperiod ( ) normalt ska starta klockan 13 med undantag för utlokaliserade möten som ska starta klockan 18. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 13, med undantag för utlokaliserade möten (på annan plats än Västerviks centralort) som har starttid klockan 18, samt att tillfälliga avvikelser från detta kan förekomma vid behov, vilket avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Yrkande Ordföranden med instämmande av Conny Tyrberg (C), Jon Sjölander (M) och Anna Bodjo (MP) yrkar bifall till förslaget till beslut. Mariann Gustafsson (V) yrkar att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 9. Tommy Ivarsson (SD) yrkar på att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 18 förutom budgetsammanträdet som bör börja på dagtid. Beslutsgång Ordföranden ställer först sitt eget m.fl. yrkande mot Tommy Ivarssons (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsen har beslutat att bifalla ordförandens m.fl. yrkande. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

283 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 25 (49) Ks 230 forts. Ordföranden ställer sedan sitt eget m.fl. yrkande mot Mariann Gustafssons (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen har bifallit ordförandens m.fl. yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 13, med undantag för utlokaliserade möten (på annan plats än Västerviks centralort) som har starttid klockan 18, samt att tillfälliga avvikelser från detta kan förekomma vid behov, vilket avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Reservation Tommy Ivarsson (SD) reseverar sig mot beslutet att inte ha kommunfullmäktiges sammanträden på kvällstid. Handlingar i ärendet: Kommunfullmäktiges presidiums skrivelse 8 maj 2018 Moderaternas remissvar 8 maj 2018 Westerwikspartiets remissvar 6 maj 2018 Centerpartiets remissvar 3 maj 2018 Socialdemokraternas remissvar 2 maj 2018 Sverigedemokraternas remissvar 1 maj 2018 Liberalernas remissvar 1 maj 2018 Kristdemokraternas remissvar 30 april 2018 Vänsterpartiets remissvar 28 april 2018 Remiss 13 april 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

284 Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Sammanträdestid för kommunfullmäktige mandatperioden Kommunfullmäktige beslutade , 245 att i samband med budgetsammanträdet besluta hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. Kommunfullmäktige har under våren 2018 testat att ha några sammanträden på dagtid för att se hur det fungerar. Ett sammanträde har startat klockan 13 och ett startade klockan 9. I april skickade fullmäktiges presidium ut en remiss till samtliga partier i kommunfullmäktige med följande frågor för yttrande: Vilken starttid ska kommunfullmäktige ha under mandatperioden ? Ska kommunfullmäktige ha hälften dagsammanträden och hälften kvällssammanträden, exempelvis vartannat möte? Nedan följer en kort sammanfattning av de svar som har inkommit: Kristdemokraterna (29 april 2018): Start kl. 13 eller för de flesta sammanträdena. Ungdomsfullmäktige och budgetfullmäktige start kl. 9. Utlokaliserade sammanträden samt ett per år i Västervik start kl. 18. Liberalerna (30 april 2018): Start på förmiddagen med avbrott för lunch och avslutat kl. 18. Sverigedemokraterna (1 maj 2018): Kvällstid. Budgetsammanträdet är undantag och bör börja på dagen. Socialdemokraterna (2 maj 2018): Start kl. 13. Utlokaliserade möten mer flexibla. Centerpartiet (3 maj 2018): Varannan gång start kl. 13 och varannan gång kl. 18. Westervikspartiet (6 maj 2018): Dagtid med start kl. 9 och max till kl. 17. Utlokaliserade möten kvällstid. Moderaterna (8 maj 2018): Start kl. 9 Utöver de inkomna remissvaren har ledningskontoret framfört svårigheter med att starta sammanträde klockan 9 på måndagar. Detta eftersom förberedelserna i sammanträdeslokalen inför ett fullmäktigemöte och de administrativa uppgifter som måste göras i nära anslutning till mötesstarten är omfattande. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

285 Kommunfullmäktiges presidium Fullmäktiges presidiums beredning av ärendet Fullmäktiges presidium behandlade frågan vid möte den 8 maj Efter att ha tagit del av remissvaren och gjort en samlad bedömning i ärendet enades presidiet om att lämna förslaget att fullmäktiges sammanträden under kommande mandatperiod ( ) normalt startar klockan 13, med undantag för utlokaliserade möten (möten på annan plats än i Västerviks centralort) som startar klockan 18. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunfullmäktiges sammanträden under mandatperioden har starttid klockan 13, med undantag för utlokaliserade möten (på annan plats än i Västerviks centralort) som har starttid klockan 18, samt att tillfälliga avvikelser från detta kan förekomma vid behov, vilket avgörs av kommunfullmäktiges presidium. Dan Nilsson (S) Annette Torstensson (C) Eva Ahlström (M) Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

286 Utskrivet av: Sofie Westerlund den 8 maj :05:4 Namn: Svar remiss dagsammanträden Moderaterna : fc.vastervi... Sidan 1 av 1 Från: Ärende: Till: Kopia: Joen Sjölander <jon.sjolander@ltkalmar.se> Svar remiss dagsammanträden Moderaterna Sofie Westerlund "redaktionen@vt.se" <redaktionen@vt.se> Hej Här kommer svaret från den Moderata fullmäktigegruppen gällande remissen för dagsammanträden. Den moderata fullmäktigegruppen ser det som mycket viktigt at fortsätt utveckla mötesformen för kommunfullmäktiges sammanträden i syfte att öka kvalitén men också för att stimulera att flera medborgare engagerar sig inom den lokala politiken och i våra samhällsfrågor. Vi ser positivt på pilotförsöken man genomfört med dagsammanträden. Den generella upplevelsen är att möten som startar kl är att föredra framför de som startar Vi upplever att kvalitén på dessa möten ökar och att energin och viljan att debattera och diskutera ökar vilket stärker demokratin. Dessutom upplever man att mötet inte påverkar eller konkurrerar med familjelivet. Man hinner med att ta hand om familj och övriga sysslor som skulle kunna vara argument att inte engagera sig inom politiken. Vi vill dock påpeka att det är viktigt med en god framförhållning och planering vid dagsammanträden då ledamöterna behöver ta ledigt en hel arbetsdag vilket givetvis kan vara svårt inom vissa roller, yrken eller som egenföretagare. Dagsammanträden som börjar runt innebär också att själva mötesformen kan utvecklas ytterligare med t.ex. inkluderade gruppmöten. Jon Sjölander Gruppledare Moderaterna Västerviks kommun

287 Utskrivet av: Västerviks kommun den 7 maj :09:57 Namn: Re: Fwd: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komm... Sidan 1 av 2 Från: "Hans Ellervik" <hans.ellervik@telia.com> Ärende: Till: Kopia: Re: Fwd: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komm... Västerviks kommun "Jalkteg Jonas W" <jw.jalk teg@telia.com> Westerwikspartiet svar se nedan med gult Hans Ellervik W REMISS Kommunfullmäktige beslutade , 245, att fastställa sammanträdesplanen för 2017 samt att kommunfullmäktige i samband med budgetsammanträdet beslutar om hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. Fullmäktiges presidium skickar nedanstående frågor på remiss till partierna för yttrande: Vilken starttid ska KF ha under mandatperioden ? Lämplig arbetstid max kl Ska KF ha hälften dagsammanträden och hälften kvällssammanträden, exempelvis vartannat möte?samtliga sammanträden dagtid utom utlokaliserade som bör ske kvällstid. Om det sker i samband med studiebesök bör även dessa ske dagtid Svar på remissen lämnas senast 2 maj Skicka yttrandet till vasterviks.kommun@vastervik.se. Kansliet ser till att yttrandena skickas vidare till presidiet för beredning. Presidiet ska bereda ett förslag på beredningsmötet den 8 maj och vill ha partiernas yttranden inför beredningen. Kommunstyrelsen kommer därefter bereda ärendet inför beslut i fullmäktige den 18 juni Sammanträdestid med beredning av ärendet och kommande inriktningsbeslut i KF finns med som en punkt på dagordningen under gruppledarmötet på måndag 16 april Enligt uppdrag, Sofie Westerlund Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se

288 Utskrivet av: Västerviks kommun den 7 maj :09:57 Namn: Re: Fwd: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komm... Sidan 2 av 2

289 Utskrivet av: Västerviks kommun den 4 maj :11:0 Namn: Re: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komman... Sidan 1 av 2 Från: Mats Hugosson (C) den 3 maj :19:33 Ärende: Till: Kopia: Re: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid kommande mandatperiod Västerviks kommun Conny Tyrberg (C) Annette Torstensson (C) Ingela Svensson (C) Hej! På uppdrag av Centerpartiets fullmäktigegrupp, respektive Kretsstyrelse, kommer här Centerpartiets remisssvar. Med anledning av att vi alla har olika förutsättningar att kunna delta vid kvälls- respektive dagsammanträden föreslår Centerpartiet en kompromiss. Vi föreslår att Kommunfullmäktiges sammanträden hålls varannan gång som nu, dvs. kvällstid, kl (senast) kl och varannan gång dagsammanträden, kl (senast) kl Juni månads budgetmöte bör vara ett dagsammanträde, med tanke på tidsåtgång. På detta sätt kan vi "enklare" ha full bemanning på fullmäktigemötena, då vi vet att några alltid har svårt kvällstid (t.ex. småbarnsföräldrar), respektive andra dagtid (t.ex. företagare). Dessutom ökar vi möjligheten för fler medborgare att kunna närvara vid Kommunfullmäktiges möten. Förslag: - Januari, Mars, Maj, September och November är kvällsmöten (Kl (senast) kl ) - Februari, April, Juni, Oktober och December är dagmöten (kl (senast) kl ), (Ps. Budgetmötet i Juni kan behöva ha längre tid(?). Ds.). För Centerpartiet Mats Hugosson Västerviks kommun skriver: REMISS Kommunfullmäktige beslutade , 245, att fastställa sammanträdesplanen för 2017 samt att kommunfullmäktige i samband med budgetsammanträdet beslutar om hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. Fullmäktiges presidium skickar nedanstående frågor på remiss till partierna för yttrande: Vilken starttid ska KF ha under mandatperioden ? Ska KF ha hälften dagsammanträden och hälften kvällssammanträden, exempelvis vartannat möte? Svar på remissen lämnas senast 2 maj Skicka yttrandet till vasterviks.kommun@vastervik.se. Kansliet ser till att yttrandena skickas vidare till presidiet för beredning. Presidiet ska bereda ett förslag på beredningsmötet den 8 maj och vill ha partiernas yttranden inför beredningen. Kommunstyrelsen kommer därefter bereda ärendet inför beslut i fullmäktige den 18 juni Sammanträdestid med beredning av ärendet och kommande inriktningsbeslut i KF finns med som en punkt på dagordningen under gruppledarmötet på måndag 16 april 2018.

290 Utskrivet av: Västerviks kommun den 4 maj :11:0 Namn: Re: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komman... Sidan 2 av 2 Enligt uppdrag, Sofie Westerlund Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se

291

292

293

294

295 Utskrivet av: Västerviks kommun den 30 april :14:3 Namn: Re: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komman... Sidan 1 av 2 Från: Lars-Inge Karlsson (KD) den 29 april :41:08 Ärende: Till: Re: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid kommande mandatperiod Västerviks kommun Hej, Undertecknad vill, för Kristdemokraternas räkning, avge följande remissvar angående sammanträdestid för kommande mandatperiod. Man kan se frågan ang. dagsammanträden ur minst två perspektiv, att beslut kan fattas under dagtid är en fördel medan det ur perspektivet arbetsliv, för de flesta, antagligen är lättare att kombinera med kvällssammanträden. Kristdemokraterna har därför landat i följande kompromissförslag. Dagsammanträden med början kl. 13 eller skall gälla för de flesta KF-sammanträden, vilket möjliggör för många att åtminstone arbeta halva dagen innan KF börjar. Som ett av tre undantag, bör de sammanträden som utlokaliseras till andra orter i kommunen, samt ett sammanträde per år i Västervik, börja kl. 18. Detta för att möjliggöra att allmänheten som jobbar dagtid ska kunna närvara på KF-sammanträdet, men framför allt träffa politikerna i de gruppsamtal vi brukat ha. Ytterligare undantag kan vara Ungdomsfullmäktige och Budgetfullmäktige, då dessa sammanträden skulle kunna börja kl. 9. Mvh Lars-Inge Karlsson (KD) Västerviks kommun skrev fre, apr 13, 2018 klockan 13:14 : REMISS Kommunfullmäktige beslutade , 245, att fastställa sammanträdesplanen för 2017 samt att kommunfullmäktige i samband med budgetsammanträdet beslutar om hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. Fullmäktiges presidium skickar nedanstående frågor på remiss till partierna för yttrande: Vilken starttid ska KF ha under mandatperioden ? Ska KF ha hälften dagsammanträden och hälften kvällssammanträden, exempelvis vartannat möte? Svar på remissen lämnas senast 2 maj Skicka yttrandet till mailto:vasterviks.kommun@vastervik.se. Kansliet ser till att yttrandena skickas vidare till presidiet för beredning. Presidiet ska bereda ett förslag på beredningsmötet den 8 maj och vill ha partiernas yttranden inför beredningen. Kommunstyrelsen kommer därefter bereda ärendet inför beslut i fullmäktige den 18 juni 2018.

296 Utskrivet av: Västerviks kommun den 30 april :14:3 Namn: Re: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid komman... Sidan 2 av 2 Sammanträdestid med beredning av ärendet och kommande inriktningsbeslut i KF finns med som en punkt på dagordningen under gruppledarmötet på måndag 16 april Enligt uppdrag, Sofie Westerlund Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: mailto:vasterviks.kommun@vastervik.se

297 Vänsterpartiet i Västervik partiet för dig som tänker framåt 28/ Svar på remiss om Kommunfullmäktiges sammanträdestider Vänsterpartiet vill att sammanträden med kommunfullmäktige startar klockan 9.00 på morgonen. Detta förenklar för den som ska ta ledigt från sitt arbete. Vi vill att kvällsmöten tas bort då tidspressen att hinna klart före gör att diskussionen stryps. Vi är positiva till att möten utlokaliseras ett par gånger om året till olika orter i kommunen. Detta för att fullmäktiges ledamöter ska få en möjlighet att få mer information från kommunens olika platser och kunna se problem på nära håll. Vi vill att möten inte ska ställas in. Det är inte för ofta om kommunens högsta beslutande organ träffas tio gånger om året. Vänsterpartiet i Västervik genom Mariann Gustafsson

298 Utskrivet av: Västerviks kommun den 13 april :30:3 Namn: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid kommande... Sidan 1 av 1 Från: Västerviks kommun den 13 april :14:48 Ärende: Till: Kopia: Remiss till partierna i KF - sammanträdestid kommande mandatperiod Gruppledare KF Presidium KF Anders Björlin Elisabet Olsson Johan Hägglund Sofie Westerlund REMISS Kommunfullmäktige beslutade , 245, att fastställa sammanträdesplanen för 2017 samt att kommunfullmäktige i samband med budgetsammanträdet beslutar om hur fullmäktiges sammanträden ska vara för kommande mandatperiod. Fullmäktiges presidium skickar nedanstående frågor på remiss till partierna för yttrande: Vilken starttid ska KF ha under mandatperioden ? Ska KF ha hälften dagsammanträden och hälften kvällssammanträden, exempelvis vartannat möte? Svar på remissen lämnas senast 2 maj Skicka yttrandet till vasterviks.kommun@vastervik.se. Kansliet ser till att yttrandena skickas vidare till presidiet för beredning. Presidiet ska bereda ett förslag på beredningsmötet den 8 maj och vill ha partiernas yttranden inför beredningen. Kommunstyrelsen kommer därefter bereda ärendet inför beslut i fullmäktige den 18 juni Sammanträdestid med beredning av ärendet och kommande inriktningsbeslut i KF finns med som en punkt på dagordningen under gruppledarmötet på måndag 16 april Enligt uppdrag, Sofie Westerlund Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se

299 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf 14. Sammanträdesplan för kommunfullmäktige 2019 Dnr Kommunfullmäktige behandlar 18 juni 2018 ärendet om sammanträdestider för fullmäktige mandatperioden Förslaget från kommunfullmäktiges presidium är att fullmäktiges sammanträden normalt startar klockan 13.00, med undantag för utlokaliserade möten och startar klockan I samband med att sammanträdestiden beslutas av fullmäktige föreslår kommunfullmäktiges presidium att även sammanträdesplanen för fullmäktige 2019 beslutas. Följande datum föreslås av presidiet: 28 januari, 25 februari, 25 mars, 29 april, 27 maj, 17 juni, 23 september, 21 oktober, 25 november, 16 december. Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att anta följande sammanträdesplan för kommunfullmäktige under 2019: 28 januari, 25 februari, 25 mars, 29 april, 27 maj, 17 juni, 23 september, 21 oktober, 25 november, 16 december. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 30 maj 2018 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Samtliga styrelser och nämnder Kommunstyrelsens ledningskontor Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

300 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Kommunsekreterare Johan Hägglund Kommunfullmäktiges presidium Sammanträdesplan 2019 förslag Kommunfullmäktige kommer 18 juni 2018 behandla ärendet om sammanträdestider för fullmäktige mandatperioden Förslaget från kommunfullmäktiges presidium är att fullmäktiges sammanträden normalt startar klockan 13.00, med undantag för utlokaliserade möten och startar klockan I samband med att sammanträdestiden beslutas av fullmäktige föreslår ledningskontoret att även sammanträdesplanen för fullmäktige 2019 beslutas. I arbetet med förslaget till sammanträdesplan har tidsplanen för budgetprocessen 2020 och årsredovisning för 2019 beaktats. Hänsyn har även tagits till skolloven. Nämnas bör också att ungdomsfullmäktige 2019 planeras att vara i mars eller april. Förslag på datum: 28 januari. 25 februari 25 mars 29 april 27 maj 17 juni 23 september 21 oktober 25 november 16 december Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att anta följande sammanträdesplan för kommunfullmäktige under 2019: 28 januari, 25 februari, 25 mars, 29 april, 27 maj, 17 juni, 23 september, 21 oktober, 25 november, 16 december. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

301 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Öppna sammanträden prövning inför ny mandatperiod Dnr 2018/ Kommunfullmäktige beslutade , 40 att frågan om öppna nämndsammanträden i Västerviks kommun ska prövas inför varje mandatperiod. Av kommunallagens 6 kap. 25 framgår att en nämnd får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga om fullmäktige har medgett det. Kommunstyrelsen är en nämnd enligt kommunallagens bestämmelser. Kommunstyrelsens förvaltning redogör i skrivelse 27 mars 2018 över statistiska centralbyråns statistik kring hur många kommuner som har uppgett att de har öppna nämndsammanträden. Kommunfullmäktiges demokratiberedning lämnar i yttrande 23 maj 2018 sitt ställningstagande i frågan. Demokratiberedningen anser att kommunfullmäktige är den arena som är öppen för allmänheten och som möjliggör dialog med medborgare. Demokratiberedningens ställningstagande är att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser fortsatt ska vara stängda för allmänheten. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet som överlämnas för politiskt ställningstagande inför mandatperioden Yrkande Ordföranden med instämmande av Sverker Thorén (L) yrkar att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser i Västerviks kommun fortsatt ska vara stängda för allmänheten och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser i Västerviks kommun fortsatt ska vara stängda för allmänheten. Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 231 Demokratiberedningens yttrande 23 maj 2018 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 mars 2018 Expedieras till: Samtliga styrelser och nämnder Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

302 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 26 (49) Ks 231 Öppna sammanträden prövning inför ny mandatperiod Dnr 2018/ Kommunfullmäktige beslutade , 40 att frågan om öppna nämndsammanträden i Västerviks kommun ska prövas inför varje mandatperiod. Av kommunallagens 6 kap. 25 framgår att en nämnd får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga om fullmäktige har medgett det. Kommunstyrelsen är en nämnd enligt kommunallagens bestämmelser. Kommunstyrelsens förvaltning redogör i skrivelse 27 mars 2018 över statistiska centralbyråns statistik kring hur många kommuner som har uppgett att de har öppna nämndsammanträden. Kommunfullmäktiges demokratiberedning lämnar i yttrande 23 maj 2018 sitt ställningstagande i frågan. Demokratiberedningen anser att kommunfullmäktige är den arena som är öppen för allmänheten och som möjliggör dialog med medborgare. Demokratiberedningens ställningstagande är att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser fortsatt ska vara stängda för allmänheten. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet som överlämnas för politiskt ställningstagande inför mandatperioden Yrkande Ordföranden med instämmande av Sverker Thorén (L) yrkar att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser i Västerviks kommun fortsatt ska vara stängda för allmänheten och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser i Västerviks kommun fortsatt ska vara stängda för allmänheten. Handlingar i ärendet: Demokratiberedningens yttrande 23 maj 2018 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 mars 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

303 Kommunfullmäktiges demokratiberedning Kommunsekreterare Sofie Westerlund Kommunstyrelsen Yttrande om öppna sammanträden prövning inför ny mandatperiod Kommunfullmäktiges demokratiberedning har på sammanträdet 22 maj 2018 behandlat ärendet om prövning av öppna sammanträden i nämnder och styrelser. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska prövning ske inför varje ny mandatperiod. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 27 mars 2018 statistik över hur många kommuner som har öppna nämndsammanträden under innevarande och föregående mandatperiod. Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat ärendet till demokratiberedningen för yttrande inför behandling i kommunstyrelsen. Demokratiberedningens ställningstagande Demokratiberedningen lyfter vikten av öppenhet. Kommunfullmäktige är den arena som är öppen för allmänheten. Kommunfullmäktiges möten möjliggör dialog med medborgare genom allmänhetens frågestund och möjlighet att ställa frågor till politikerna i samband med mötena. Fullmäktige webbsänds live och i efterhand på kommunens hemsida. KF:s möten är en till två gånger per år på annan ort än centralorten för att öka möjligheten för medborgarna att träffa politiker och närvara på fullmäktiges sammanträden. Demokratiberedningens ställningstagande är att sammanträden i nämnder och bolagsstyrelser fortsatt ska vara stängda för allmänheten. Ärenden av större och principiell vikt behandlas i kommunfullmäktige och omfattar även ärenden som behandlats i nämnder och styrelser. Därigenom blir även beslutsfattandet öppet för ärenden som beretts i nämnder och styrelser. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Westerwikspartiet och Sverigedemokraterna närvarade på demokratiberedningen. Liberalerna och Socialisterna Välfärdspartiet var förhindrade att delta på mötet. Dan Nilsson Ordförande Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

304 Kanslichef Elisabet Olsson Kommunstyrelsen Öppna nämndsammanträden prövning inför ny mandatperiod Kommunfullmäktige behandlade , 40 en motion om att kommunfullmäktige ska medge kommunstyrelsen och nämnderna rätt att införa öppna sammanträden. Kommunfullmäktige beslutade att avslå motionen med tillägget att frågan ska prövas inför varje mandatperiod. Av kommunallagens 6 kap. 25 framgår att en nämnd får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga om fullmäktige har medgett det. Kommunstyrelsen är en nämnd enligt kommunallagens bestämmelser. Enligt statistiska centralbyråns (SCB) statistik framgår följande kring hur många kommuner som har uppgett att de har öppna nämndsammanträden under innevarande och föregående mandatperiod Samtliga nämnder 10 % 7 % Vissa nämnder 28 % 32 % Inga nämnder 47 % 53 % Inte svarat 15 % 8 % Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet som överlämnas för politiskt ställningstagande inför mandatperioden Anders Björlin Kommundirektör Elisabet Olsson Kanslichef C:\Users\aa1659\AppData\Local\Temp\WE4\ oppna-namndsammantraden-provning.DOCX

305 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf Ks Västervik kommuns översiktsplan aktualitetsprövning Dnr 2018/ Översiktsplanen är ett politiskt styrdokument för den långsiktiga mark- och vattenanvändningen i kommunen. Minst en gång under mandattiden ska kommunfullmäktige pröva om översiktsplanen är aktuell i alla sina delar. Det är prövningen om aktualitet som ska göras. Arbetet med att faktiskt ändra översiktsplanen helt eller i vissa delar behöver inte ske varje mandatperiod. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar och kommenterar i skrivelse 28 maj 2018 synpunkter gällande aktualitetsprövningen som inkommit sedan de kommunövergripande delarna av översiktsplanen antogs i kommunfullmäktige 28 januari Förvaltningen har även inhämtat synpunkter från andra kommunala förvaltningar och bolag. Förvaltningen skriver i en samlad bedömning av synpunkterna att de inte föranleder någon ändring av översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer dock att det finns behov att uppdatera det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd. Det innehåller bland annat LIS-områden och utvecklingsområden på landsbygden. LIS är en förkortning av landsbygdsutveckling i strandnära läge, dock inte vid havet. Att peka ut ett område som LIS-område i översiktsplanen innebär att det kan bli lättare att få strandskyddsdispens senare. Resten av översiktsplanen bedömer kommunstyrelsens förvaltning håller som den är till nästa aktualitetsprövning som är nästa mandatperiod. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att det tematiska tillägget till översiktsplanen Bebyggelse på landsbygd ska uppdateras, men att resten av Västerviks kommuns översiktsplan i alla delar härmed förklaras vara aktuell, enligt plan- och bygglagen. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

306 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Ks 240 forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att det tematiska tillägget till översiktsplanen Bebyggelse på landsbygd ska uppdateras, men att resten av Västerviks kommuns översiktsplan i alla delar härmed förklaras vara aktuell, enligt plan- och bygglagen. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 240 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 28 maj 2018 Miljö- och byggnadsnämndens beslut , 112 Miljö- och byggnadskontorets skrivelse 11 april 2018 Västervik Miljö & Energi AB:s skrivelse 13 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 244 Kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 30 september 2015 Motion angående besöksnäringen Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2013 Elöverkänsligas förenings i Kalmar län skrivelse 21 augusti 2013 Justerandes sign Expedieras till: Kommunstyrelsens förvaltning Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

307 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 39 (49) Ks 240 Västervik kommuns översiktsplan aktualitetsprövning Dnr 2018/ Översiktsplanen är ett politiskt styrdokument för den långsiktiga markoch vattenanvändningen i kommunen. Minst en gång under mandattiden ska kommunfullmäktige pröva om översiktsplanen är aktuell i alla sina delar. Det är prövningen om aktualitet som ska göras. Arbetet med att faktiskt ändra översiktsplanen helt eller i vissa delar behöver inte ske varje mandatperiod. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar och kommenterar i skrivelse 28 maj 2018 synpunkter gällande aktualitetsprövningen som inkommit sedan de kommunövergripande delarna av översiktsplanen antogs i kommunfullmäktige 28 januari Förvaltningen har även inhämtat synpunkter från andra kommunala förvaltningar och bolag. Förvaltningen skriver i en samlad bedömning av synpunkterna att de inte föranleder någon ändring av översiktsplanen. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer dock att det finns behov att uppdatera det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd. Det innehåller bland annat LIS-områden och utvecklingsområden på landsbygden. LIS är en förkortning av landsbygdsutveckling i strandnära läge, dock inte vid havet. Att peka ut ett område som LISområde i översiktsplanen innebär att det kan bli lättare att få strandskyddsdispens senare. Resten av översiktsplanen bedömer kommunstyrelsens förvaltning håller som den är till nästa aktualitetsprövning som är nästa mandatperiod. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att det tematiska tillägget till översiktsplanen Bebyggelse på landsbygd ska uppdateras, men att resten av Västerviks kommuns översiktsplan i alla delar härmed förklaras vara aktuell, enligt plan- och bygglagen. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

308 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 40 (49) Ks 240 forts. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att det tematiska tillägget till översiktsplanen Bebyggelse på landsbygd ska uppdateras, men att resten av Västerviks kommuns översiktsplan i alla delar härmed förklaras vara aktuell, enligt plan- och bygglagen. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 28 maj 2018 Miljö- och byggnadsnämndens beslut , 112 Miljö- och byggnadskontorets skrivelse 11 april 2018 Västervik Miljö & Energi AB:s skrivelse 13 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 244 Kommunstyrelsens förvaltning skrivelse 30 september 2015 Motion angående besöksnäringen Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 31 oktober 2013 Elöverkänsligas förenings i Kalmar län skrivelse 21 augusti 2013 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

309 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad Planarkitekt Erik Andersson Kommunstyrelsen Aktualitetsprövningen av översiktsplanen Bakgrund Minst en gång per mandatperiod måste översiktsplanen i alla sina delar aktualitetsprövas. Det är dags nu, innan nästa mandatperiod tar vid. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om översiktsplanen är aktuell. Om den inte anses vara aktuell kan den behöva göras om. Helt, eller bara i vissa delar; huvuddokument, tematiska tillägg (TÖP:ar), eller fördjupningar (FÖP:ar). Observera att det alltså är själva prövningen i kommunfullmäktige som ska ske minst en gång per mandatperiod. Själva arbetet med att faktiskt göra om översiktsplanen behöver inte ske varje mandatperiod. De kommuntäckande delarna av översiktsplanen, ÖP 2025 antogs av kommunfullmäktige och vann laga kraft ÖP 2025 har jämte FÖP:arna fungerat väl som vägledande styrdokument i den kommunala verksamheten. Översiktsplanen består idag av 9 delar Huvuddokument Strategi för klimatanpassning (TÖP) VA policy/va översikt (TÖP) Trafikstrategi (TÖP) Bebyggelse på landsbygd (TÖP) Vindbruksplan (TÖP) Hornslandet (FÖP) Södra Norrlandet (FÖP) Överum (FÖP) Just nu jobbar vi med FÖP Gamleby FÖP Loftahammar Översiktsplaneuppdrag, beslutade av kommunstyrelsen är: FÖP Västervik FÖP kust skärgård Några fler FÖP:ar är inte beslutade att göra i dagsläget. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

310 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad Översyn av planens aktualitet De här är grovt det vi har att förhålla oss till när vi gör aktualitetsprövningen. Plan och bygglagen, 3 kap: PBL 3 kap. 27 : Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5. PBL 3 kap. 5 : Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Lag (2014:224). Inkomna synpunkter, med kommentarer Nedan redovisas inkomna synpunkter gällande aktualitetsprövningen som inkommit sedan de kommunövergripande delarna av översiktsplanen antogs i kommunfullmäktige 28 januari Under våren 2018 bad samhällsbyggnadsenheten andra kommunala förvaltningar och bolag om synpunkter på vad man borde uppdatera i översiktsplanen. Synpunkterna redovisas i sin korthet här nedan och finns i sin helhet i bilagorna, med undantag för länsstyrelsen, eftersom deras synpunkter gällande just det här ämnet här har presenterats nedan i sin fullhet. Samhällsbyggnadsenheten har kommenterat varje adressat för sig och presenterar även en samlad bedömning i slutet. 1. Motion om besöksnärningen, Kf 244, Harald Hjalmarsson inkom med en motion om att arbeta in besöksäringen i kommunens översiktsplan. Bakgrund: Motionären vill bland annat att frågor som är viktiga för besöksnäringen utvecklas och tas upp i översplanearbetet så att intressena kan vägas mot andra markanvändningsintressen. Samhällsbyggnadsenheten inom kommunstyrelsens förvaltning har i skrivelse 30 september 2015 lämnat förslag till yttrande. I Ytrandet finns en redogörelse hur kommunen idag arbetar med besöksnäringen i översiktsplanen samt kopplingar till besöksnäringen och turismen i Vision 2025, som översiktsplanen bygger på. Turismstrategin för Västerviks kommun har även kopplingar till översiktsplanering och mark och vattenanvändning. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda på vilket sätt besöksnäringen kan beaktas i översiktsplanen i samband med den aktualitetsprövning som ska göras under innevarande mandatperiod. Syftet ska vara att skapa framförhållning i planfrågor så att turismnäringen i sin långsiktiga utveckling skapar expansionsmöjligheter. Kommentar 1 (till motion om besöksnäringen) Gällande uppdraget från kommunfullmäktige att utreda på vilket sätt besöksnäringen kan beaktas i översiktsplanen, finner samhällsbyggnadsenheten att vi jobbar på ett liknande Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (6)

311 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad sätt med besöksnäringen i översiktsplanen, nu som då. Besöksnäringsfrågorna kommer att få sitt naturliga utrymme i det pågående och framtida arbetet med FÖP Gamleby, FÖP Loftahammar, FÖP Västervik och FÖP kust skärgård, och även i det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd som vi föreslår ska uppdateras, se nedan. I arbetet med FÖP:arna och TÖP Bebyggelse på landsbygd kan Västervik Framåt (där turistbyrån ingår) komma att bli inblandade i frågor som berör mark och vattenanvändningen för besöksnäringen. I arbetet med TÖP Bebyggelse på landsbygd kommer samhällsbyggnadsenheten att gå ut offentligt med allmän förfrågan, för att fånga in markägares intresse för LIS områden, för bland annat turismnäringen. Det kan mycket väl skapa framförhållning i planfrågor så att turismnäringen i sin långsiktiga utveckling skapar expansionsmöjligheter. Men översiktsplanen ger endast möjligheter genom vägledning på en övergripande nivå. Det är mycket upp till aktörer inom turismnäringen att ta själva initiativet för att det ska bli något. Exempelvis att engagera sig i översiktsplaneprocessen, göra en detaljplan, eller bygglovsansökan, eller söka tillstånd för något evenemang. 2. Västervik Miljö- & Energi AB VME AB inkom under våren 2018 med synpunkter. I korthet: Den ännu ej färdigställda dagvattenstrategin (beräknas bli klar 2019) bör på sikt antingen inkluderas i VA policyn, alternativt bör åtminstone en slutsats/sammanfattning ingå. Kommentar 2 (till Västervik Miljö- & Energi AB) Samhällsbyggnadsenheten ser inget behov av att låta Dagvattenstrategin bli en del av översiktsplanen, då det kräver en särskild process med samråd och utställning, enligt planoch bygglagen. 3. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö och byggnadsnämnden inkom under våren 2018 med synpunkter. I korthet innebar de: Västerviks kommun har inte avsatt områden som kan prioriteras för eventuell framtida gruvverksamhet. Med hänsyn till flera undersökningstillstånd som beviljas av Bergsstaten de senaste åren kommer frågan att bli aktuell och det underlättar om kommun då tagit ställning till vilka områden som kan bli aktuella för gruvbrytning i ÖP. Miljö och byggnadsnämnden har tidigare ( , dnr 204/002219, 125) begärt att Kommunstyrelsen ska föra in information i ÖP om de föroreningar som finns i mark och grundvatten inom f.d. Electrolux industriområde och i dess omgivning. Informationen ska bl.a. innehålla begränsningar för byggnation, restriktioner för uttag av dricksvatten och tillstånd för bergvärmepumpar. Med anledning av slutsatserna i vattenförsörjningsplanen som rimligen bör vara en del av ÖP, är det viktigt att avsätta markområden för kommande skyddsområden så att de inte bebyggs eller på annat sätt förvårar kommande fastställelse av skyddsområde och dess föreskrifter. Det är lämpligt att dagvattensstrategin som är under arbete (klar) 2019 ingår som en del i ÖP. En översyn av Grön och blåstruktur samt en eventuellt egen trädplan bör ingå i ÖP. Det saknas i ÖP ett tydligt ställningstagande att jordbruksmark inte ska tas i anspråk för bostadsbebyggelse, industrier, eller annan verksamhet i strid med gällande lagstiftning. Huvuddokumentet lever inte upp till de krav som ställs när det gäller bedömningar för Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 3 (6)

312 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad exploatering av jordbruksmark. [ ] För att man ska kunna göra en riktig bedömning finns det några kriterier uppställda (sidan 37 i rapport 2013:35) [ ] 2. Att beskriva vilka väsentliga samhällsintressen som kan vara aktuella för att tillåtas exploatera jordbruksmark [ ] Kommentar 3 (till Miljö- och byggnadsnämnden) Samhällsbyggnadsenheten ser inget behov av att peka ut områden för framtida gruvverksamhet. Det kan finnas en mängd kända och okända malmtillgångar i Västerviks kommun och brytningen av tillgångarna kan skilja sig åt beroende på vad man vill åt och det kan komma nya metoder i framtiden. Att peka ut områden för gruvdrift kan också få konsekvenser för mark och vattenanvändningen och dess attraktivitet för olika intressen. Dessutom är intresset att bryta värdefulla ämnen och mineral redan hårt skyddat i lagstiftingen och har en egen myndighet i form av Bergsstaten. Angående föroreningarna som finns i mark och grundvatten inom före detta Electrolux industriområde och i dess omgivning och informationen om bland annat begränsningar för byggnation, restriktioner för uttag av dricksvatten och tillstånd för bergvärmepumpar. Det är en fråga som kan belysas i FÖP Västervik. Samhällsbyggnadsenheten ser inget behov av att låta vattenförsörjningsplanen, eller slutsatserna av den bli en del av översiktsplanen. Inte heller att avsätta markområden för kommande skyddsområden så att de inte bebyggs eller på annat sätt förvårar kommande fastställelse av skyddsområde och dess föreskrifter. Översiktsplanens uppgift är inte att spekulera i vilka restriktioner ett eventuellt skyddsområde för vattentäkt skulle kunna komma att få. Skulle ett förslag på exploatering i ett visst område komma på fråga, så får man förhålla sig till de riktlinjer som är aktuella just då, på just den platsen. Vattenförsörjningsplanen har dessutom sin egen process vid definiering av vattenskyddsområden. Samhällsbyggnadsenheten ser inget behov av att låta Dagvattenstrategin bli en del av översiktsplanen. Grön och blåstrukturen ingår i FÖP:arna, med gällande grön och blåstrukturplan för Västervik stad som vägledning. Gällande Trädplan, så är ortsnivå rätt nivå, men det kan ske utanför FÖP:arna och därigenom utanför översiktsplanen. En översyn av vägledningen kring jordbruksmarken kan faktiskt vara aktuell att göra, se nedan. 4. Elöverkänsligas förening i Kalmar Län Elöverkänsligas förening i Kalmar Län föreslår inkom med Förslag på införande av lågstrålande område/områden i samband med revidering av översiktsplanen. I korthet: Med anledning av att bostadssituationen ständigt blir alltmer akut för elöverkänsliga föreslår Elöverkänsligas förening i Kalmar län att lågstrålande område/områden läggs in i Västerviks kommuns översiktsplan. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 4 (6)

313 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad Kommentar 4 )till Elöverkänsligas förening i Kalmar Län) Inte aktuellt att uppdatera översiktsplanen med lågstrålande område/områden och inte heller en fråga som kommun råder över. 5. Länsstyrelsen i Kalmar Län Länsstyrelsen i Kalmar Län inkom under samrådet av FÖP Gamleby med synpunkter gällande de kommuntäckande delarna v översiktsplanen. I korthet: Länsstyrelsen instämmer i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) yttrande om att kommunens övergripande översiktsplan bör beskriva en samlad bild över risker i kommunen för att skapa långsiktighet i kommunens riskhantering och samhällsutveckling. I den befintliga översiktsplanen saknas detta delvis. Kommentar 5 (till Länsstyrelsen i Kalmar Län) Att det skulle saknas en samlad bild över risker i kommunen för att skapa långsiktighet i kommunens riskhantering och samhällsutveckling är inget som framkommit i den interna genomgången av översiktsplanen. Frågan är inte aktuell just nu, men skulle det bli en översyn av översiktsplanen är det här en fråga man bör se över. Samlad bedömning av synpunkterna Ovanstående synpunkter föranleder ingen ändring av översiktsplanen. Vissa frågor finns inget behov av att föra in i översiktsplanen, andra frågor är inte aktuella. En del frågor arbetas in i FÖP:arna. Detta gör indirekt att arbetet med FÖP:arna leder till en mer aktuell översiktsplan. Angående jordbruksmarken, så bedömer samhällsbyggnadsenheten att det kan finns ett behov i en kommande översyn av översiksplanen. En fråga föranleder dock inte en uppdatering av hela översitsplanens Huvuddokumentet. Samhällsbyggnadsenhetens syn Efter interna genomgångar på samhällsbyggnadsenheten och efter att ha tagit del av synpunkterna så bedöms att behov finns att uppdatera det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd. Det innehåller bland annat LIS områden och utvecklingsområden på landsbygden. LIS är en förkortning av landsbygdsutveckling i strandnära läge, dock inte vid havet. Att peka ut ett område som LIS område i översiktsplanen innebär att det kan bli lättare att få strandskyddsdispens senare. Ett LIS område ska motiveras med att det leder till landsbygdsutveckling. Exempelvis fler boende som kan upprätthålla den lokala servicen eller fler arbetstillfällen. Just nu finns behov av att lägga till respektive ta bort områden. Resten av översiktsplanen, bedöms hålla som den är till nästa aktualitetsprövning som är nästa mandatperiod. Visst finns det saker i princip alla delar av översiktsplanen som inte är aktuella längre. Det kan röra sig om exempelvis: Vision 2025 som har ersatts med Vision Fakta som blivit inaktuell. Riksintressen som inte har uppdaterats. Vägledning (ställningstagande, eller förslag/rekommendationer) som saknas, eller skulle behöva ändras. Riktlinjer som behöver uppdateras. Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 5 (6)

314 Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad Samhällsbyggnadsenheten bedömer dock att dessa inaktualiteter inte föranleder att någon annan del av översiktsplanen görs om. Översiktsplanen är ett politiskt styrdokument för den långsiktiga mark och vattenanvändningen. Den är vägledande, inte bindande. I det dagliga arbetet finns det förutom översiktsplanen ett otal aktuella styrdokument, lagar och regler med mera att förhålla sig till. Den fysiska planeringen står inte och faller med ovanstående inaktualiteter i översiktsplanen. Våra kartor i kommunens egen Geosema uppdateras dessutom kontinuerligt. De kommuntäckande delarna av översiktsplanen, ÖP 2025 är medvetet strategiskt gjorda. Vägledningen är övergripande och ska överlag tåla förändringar i samhället. ÖP 2025 går sällan ner på kartan, utan lämnar det öppet åt FÖP:arna. Undantaget är TÖP Bebyggelse på landsbygd, som vi alltså föreslår ska uppdateras, se nedan. Bilagor Motion angående besöksnäringen, Västerviks kommun, , Dnr 2015/ Skrivelse från samhällsbyggnadsenheten till kommunstyrelsen, : Motion om att arbeta in besöksnäringen i kommunens översiktsplan yttrande. Utdrag ur sammanträdesprotokoll: Kommunfullmäktige Kf 244 Motion om att arbeta in besöksnäringen i kommunens översiktsplan remissvar. Skrivelse från Västervik Miljö & Energi AB till Samhällsbyggnadsenheten, : Synpunkter angående aktualitetsprövningen av ÖP Utdrag ur sammanträdesprotokoll: Miljö och byggnadsnämnden Aktualitetsprövning av översiktsplanen. Yttrande till enheten för samhällsbyggnad Dnr BYGG Skrivelse från Elöverkänsligas Förening i Kalmar län till Västerviks kommun, : Förslag på införande av lågstrålande område/områden i samband med revidering av översiktsplanen. Svar på förslag av lågstrålande område/områden i samband med revidering av översiktsplanen, från samhällsbyggnadsenheten till Elöverkänsligas förening i Kalmar Län, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att det tematiska tillägget till översiktsplanen Bebyggelse på landsbygd ska uppdateras, men att resten av Västerviks kommuns översiktsplan i alla delar härmed förklaras vara aktuell, enligt plan och bygglagen. Anders Björlin Kommunchef Ulf Kullin Förvaltningschef Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Erik Andersson Planarkitekt Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 6 (6)

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327 Planarkitekt Erik Andersson Kommunstyrelsen Svar på motion angående besöksnäringen Bakgrund Harald Hjalmarsson (m) inkom den 23 april 2015 med en motion angående besöksnäringen. Där skriver han att han vill att frågor som är viktiga för besöksnäringen utvecklas och tas upp i översiktsplanarbetet så att intressena kan vägas mot andra markanvändningsintressen. Motionen överlämnades 1 juni 2015 till samhällsbyggnadsenheten för besvarande. Hur vi jobbar idag med besöksnäring i översiktsplanen Översiktsplanen (ÖP) är ett vägledande strategiskt styrdokument som anger inriktningen för den långsiktiga fysiska utvecklingen för hela kommunens land- och vattenområden. Detta med hjälp av mål och ställningstaganden både i text och i karta. Det finns bara en översiktsplan. Men den kan delas upp i tematiska tillägg för att belysa ett visst tema över hela kommunens yta, eller i fördjupningar (FÖP:ar) belysa den långsiktiga utvecklingen av ett visst område, exempelvis en tätort. Det finns inte ett fristående kapitel om turism eller besöksnäring, förutom i det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd. I övriga delar av översiktsplanen finns det inbakat under olika ämnesrubriker. De kommunövergripande delarna av översiktsplanen kallas även ÖP 2025 och blev antagen i kommunfullmäktige den 28 januari 2013 och vann laga kraft 7 november ÖP 2025 består av ett huvuddokument och 5 tematiska tillägg: - Huvuddokumentet - Strategi för klimatanpassning - VA-plan; VA-översikt och VA-policy - Trafikstrategi - Bebyggelse på landsbygd - Vindbruksplan Vision 2025 Det finns tydliga kopplingar till besöksnäringen och turismen i Vision 2025 från 2009, som Översiktsplanen bygger på. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\Aktualitetsprövning ÖP\Svar på motion angående besöksnäringen slutgiltig.docx

328 Huvuddokumentet Turism och besöksnärings nämns på ett flertal ställen. Besöksnäringen och turismen nämns i mål, ställningstaganden och bakgrundstext i inledningen i samband ekoturism och skärgårdens naturvärden och kustvattnet. I inriktningsmålen står det att besöksnäring och turism ska kunna utvecklas i hela kommunen. Turismen beskrivs som en utvecklingsmöjlighet för Loftahammar och flera orter nämns också som potentiella för LIS-områden (se innebörd nedan). Vidare görs kopplingar under respektive kapitel om vatten, näringsliv, kulturmiljö, kultur, fritid, friluftsliv, fisketurism under kapitlet areella näringar i vatten. LIS-områden i det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd I det tematiska tillägget Bebyggelse på landsbygd pekar kommunen ut LIS-områden. LIS-område står för landsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge och kan bara pekas ut vid insjöar. Ett LIS-område bäddar för lättnader av strandskyddet i detaljplan, eller bygglov i ett senare skede. Av kommunens 12 LIS-områden är 3 för turismen. Samtliga av dessa har kommit till utifrån initiativ från markägarna själva. Samhällsbyggnadsenheten har sedan ÖP 2025 antagits arbetat aktivt för att fånga in nya LIS-områden och arbeta in dem i översiktsplanen. Intresset har dock varit svalt. Av de utlysningar som kommunen gjort så är det i dagsläget 2 potentiella LIS-områden som är kvar, men det är osäkert hur de väljer att fortsätta. En grupp markägare kanske hör av sig i framtiden för flera LIS-områden under en gemensam destination. Övriga tematiska tillägg VA-planen tar upp turismen i sin konsekvensbedömning. Trafikstrategin tar upp besöksnäringen och turismen som en del av karaktären i Västerviks kommun, smalspåret, turismtrafik, cykelturism, i samband med parkeringsplatser i staden, trafikens omfattning på infartsvägen och kollektivtrafiken. Vindbruksplanen tar upp turism och besöksnäringen och hur vindkraften kan tänkas påverka detta. FÖP Överum FÖP Överum är under pågående arbete och förväntas gå på utställning hösten Turism och besöksnäring nämns under kapitlet om kulturmiljö och kapitlet om fritid, rekreation, turism och kulturliv samt kapitlet om trafik och kommunikationer. FÖP Södra Norrlandet I FÖP Södra Norrlandet nämns turismen och besöksnäringen i samband med riksintressena för friluftslivet, Lögareberget, Kulbacken, parkeringar. FÖP Hornslandet I FÖP Hornslandet nämns turismen och besöksnäringen i samband med riksintressena för friluftslivet, turismen i skärgården, Spårösund som området angränsar till, separat gång- och cykelbana till de viktigaste besöksmålen utmed stranden, naturstråk. 2 (6)

329 Hornslandet bedöms också vara av regionalt kulturhistoriskt intresse, vilket påverkar turismen. Uppdrag inom översiktsplaneringen Kommunstyrelsen har beslutat om följande FÖP-uppdrag: - FÖP Överum - FÖP Gamleby - FÖP Loftahammar - FÖP Västervik - FÖP Kust skärgård Ett viktigt planeringsunderlag till FÖP Kust skärgård är gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i Östergötland och Småland 2030 som nyligen varit på samråd. I framtiden kan självfallet fler FÖP-uppdrag komma att bli aktuella. Inom nuvarande mandatperiod ska översiktsplanen aktualitetsprövas, vilket innebär att kommunfullmäktige ska pröva om den behöver göras om helt, i delar, eller inte alls. För ett tag sedan svarade kommunen på en remiss om riksintresset för friluftlivet som omfattar hela skärgården. Kommunen föreslog att riksintresset även skulle omfatta Gränsö. Något beslut är ännu inte fattat i denna fråga. Turismstrategi Västerviks kommun Västerviks kommun tog 2013 fram en turismstrategi för kommunen. Den har som strategiskt mål bland annat att turismens omsättning i Västervik ska ha ökat med 75 procent till år Turismstrategin har en hel del kopplingar till översiktplanering och mark- och vattenanvändning i övrigt. Varumärket Västervik i Turismstrategin Omvärldens bild av Västervik har oftast associationer till Visfestival, sommar, skärgård, hav och camping och Västerviks stadskärna. Strategin tydliggör vår position som Västervik - Skärgårdsstaden i Småland, och skapar förväntningar om upplevelser i både stad och skärgård och riktar ett fokus mot särskilda kvaliteter i centrum, i första hand av en marin prägel och om att vattnet och skärgården ska uppfattas vara tillgängligt från staden. De värden som kommuniceras är bland annat äkthet (kulturellt, historiskt) och som har sin utgångspunkt i det som är typiskt för Västervik. Man kommunicerar också kontraster (man kan uppleva både lugnet i skärgården/naturen och pulsen i staden). Viktiga teman som lyfts fram i varumärket är bland annat natur och äventyr, kultur och design, evenemang, möten och konferenser med mera. 3 (6)

330 Kopplingar Turismstregin och kommunens mark- och vattenanvändning Det finns 11 viktiga framgångsfaktorer för Västervik som destination med tillhörande strategier som lyfts fram i Turismstrategin. Flera av dem har en koppling till översiktplanering, mark- och vattenanvändning och samhällsplanering i övrigt. Nedan sammanfattas de som är relevanta i sammanhanget. Framgångfaktorerna står i rubrikform. I den högra kolumnen beskrivs hur vi arbetar idag respektive har tänkt arbeta med respektive strategi i framtiden. Företag som vill och kan växa (framgångsfaktor 3) - Bra investerings- och företagsklimat, bland Indirekt koppling till turismstrategin. annat tillgång på planlagd mark. Detaljplaneringsfråga, framsynt och effektiv planering. - Goda kommunikationer och turistisk infrastruktur, det vill säga i detta sammanhang kommunikationer, sophantering, skyltning och liknande frågor. Tas inte upp i turismstrategin. Infrastruktur kan vi trycka på i alla FÖP:ar, skyltning är ingen FÖP-fråga. Evenemang under hela året (framgångsfaktor 6) - Relevanta ytor för evenemang, gärna i Tas inte upp i turismstrategin. Skulle kunna vattennära lägen. vara en fråga för alla FÖP:ar. Ytor för evenemang, ges genom tillstånd. Men i detaljplaner kan man ha det i åtanke genom stora öppna ytor, såsom torg, gräsytor, parkeringsplatser och gator som kan användas flexibelt. Vid projektering av allmänna platser kan framdragen tekniskt infrastruktur som el och VA samt att exempelvis belysningsstolpar och fast möblering inte placeras i vägen för tillfälliga evenemang. Stadskärneutveckling för ökad attraktivitet (framgångsfaktor 7) - Marina miljöer i ett attraktivt och livaktigt Direkt koppling till turismstrategin. Är en centrum (inklusive platser för möten och viktig fråga för FÖP Västervik samt evenemang i stadskärnan). pågående detaljplanearbete i bland annat centrum. - Förutsättningar för skärgårdstrafiken. Direkt koppling till turismstrategin. Viktig i FÖP Västervik, FÖP Loftahammar och FÖP kust och skärgård. - Tillgänglig stadskärna i form av att kunna hitta och tillgång på parkeringar. Direkt koppling till turismstrategin. Fråga för FÖP Västervik där vi kan lägga det pusslet. - Ren och trygg stadsmiljö. Tas inte upp i turismstrategin. Trygghetsfrågor kan man jobba med i FÖP, men mer en fråga för exempelvis förbättringsvandring och 4 (6)

331 Aktiv part i centrumutveckling - dialog med besöksnäringens aktörer. gestaltningsprogram, driftsfråga; gata/park. Direkt koppling till turismstrategin, ett arbetssätt i FÖP Västervik). En tillgänglig och levande skärgård (framgångsfaktor 8) - Stabil skärgårdstrafik. Direkt koppling till turiststrategin, lobba i FÖP Västervik, FÖP kust - skärgård, FÖP Loftahammar. - Gästhamnsverksamhet. Fiskarhamnen gästhamn? - Möjlighet att uppleva skärgården från fastlandet = vattennära fritidsmiljöer (exempelvis Lögarebergen). Direkt koppling till turismstrategin, pussel för FÖP Gamleby, FÖP Västervik, FÖP Kust - skärgård, FÖP Loftahammar. Obs! Frågan gäller samtliga gästhamnar. Direkt koppling till turismstrategin, fråga för FÖP Gamleby, FÖP Västervik, kust - skärgård, FÖP Loftahammar. Ett attraktivt utbud som förlänger säsongen (framgångsfaktor 10) - Bra förutsättningar för etableringar och Indirekt koppling till turismstrategin. nyinvesteringar = planberedskap Detaljplanefråga. Några exempel på samhällsplanering som är gjorda, pågår eller måste göras och som har bäring på besöksnäringen - Detaljplanen för Slottholmen. Detaljplan för viktigt befintligt och utvecklat - Pågående arbete stråket Kulbacken - Lilla Strömmen. besöksmål. Gestaltningsfråga. Satsning på kulturen. Gestalta historien kring Stegeholm och Slottsholmen. Satsning på offentlig konst i stadskärnan. - Varmbadhuset. Återanvändning av kulturhistoriskt intressant byggnad för ny användning. - Planering kring torgen och centrum. Gestaltningsfråga, fråga för FÖP Västervik, viktiga evenemangsytor. - Pågående detaljplan vid Fiskarehamnen. Detaljplan med stor betydelse flera företag inom besöksnäringen. - Stadsutvecklingsarbetet i samarbete med Arbetssätt i FÖP Västervik och övrigt fastighetsägare och handlare. planeringsarbete. - Trafiksimuleringar och framtida FÖP Gamleby och FÖP Västervik. parkeringsbehov. Betydelsefullt underlag för planarbete m.m. - Ny detaljplan Gränsö Slott. Detaljplan för utveckling av viktigt besöksmål. - Ny detaljplan Långholmen 3 m.fl. Detaljplan med viktig koppling mellan staden och Skeppsbron. - Eventuellt hotellplaner på Lysingsbadet Utsikten. - Campingplatserna Hallmare, Långsjön och Hammarsbadet. Detaljplan för utveckling av viktigt besöksmål. Detaljplaner för utveckling av campingplatserna med ändamålsenliga bestämmelser. - Uppdatering av kulturmiljöprogrammet. FÖP-fråga gällande FÖP-områdena. Utveckling av kulturmiljöerna som besöksmål. 5 (6)

332 Södra infart. Utredning med betydelse för angöring av hamn och Lysingsbadet, ökad tillgänglighet till staden. - Utveckling av hamnen för Gotlandsbåten, med anpassning av farled, tillgänglighet i hamn och närområde. Projektering för upprustad hamn anpassad även för persontrafik. - Ekhagen; bostäder vid golfbanan, Detaljplan för bostäder, multihall invid Piperskärr. Ekhagens golfbana. - Gertrudsvik. Detaljplan för hotell, andelsboende, multihall och golfbana finns. - Gestaltningsprogram. Gestaltningsfråga. Viktig för upplevelsen och uppfattningen av varumärket Västervik. - Stadsmiljöprogram. Gestaltningsfråga. Viktig för upplevelsen och uppfattningen av varumärket Västervik. - Aquavilla; boende och marina. Detaljplan förbostäder, gästhamn och marina. Besöksnäringens roll i översiktsplanen i framtiden En väl utvecklad besöksnäring är en tillgång både för besökare och kommuninvånare. I samband med aktualitetsprövningen av Översiktsplanen, som sker innevarande mandatperiod, kan motionärens önskemål prövas och beaktas. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda på vilket sätt besöksnäringen kan beaktas i översiktsplanen i samband med den aktualitetsprövning som ska göras under innevarande mandatperiod. Carlmagnus Mårheden Förvaltningschef KSF, Näringslivsansvarig Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Erik Andersson Planarkitekt Daniel Niklasson Planarkitek Sofia Hjertqvist Planarkitekt 6 (6)

333

334

335 Planarkitekt Erik Andersson Karin Wester Perugatan VÄSTERVIK Svar på förslag på införande av lågstrålande område/områden i samband med revidering av översiktsplanen Den 26 juli 2013 inkom en förfrågan till Västerviks kommun, Miljö- och byggnadskontoret angående rubricerat ärende. Ärendet inkom till enheten för samhällsbyggnad den 16 oktober Den 28 januari 2013 antog kommunfullmäktige i Västerviks kommun en ny översiktsplan. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod (vart fjärde år) besluta om översiktsplanen fortfarande är aktuell. I annat fall kan den behöva göras om. Helt eller delvis. Det är vid en sådan aktualitetsprövning av översiktsplanen lämpligt att lyfta frågan om lågstrålande område/områden i Västerviks kommun. Processen kring översiktsplanen är styrd av plan- och bygglagen med tillfällen för samråd och granskning då synpunkter kan lämnas av myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten på kommunens förslag på översiktsplan. Kommunstyrelsens förvaltning Erik Andersson Planarkitekt W:\aaERIKS MAPP\Elöverkänslighet\Svar på förslag på införande av lågstrålande område-områden i samband med revidering av översiktsplanen.doc

336 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf 17. Valärenden Kommunfullmäktige utser ledamöter och ersättare i nämnder, styrelser och vissa andra organ som Västerviks kommun är representerade i. Valärenden bereds av fullmäktiges valberedning. Partierna i fullmäktige nominerar kandidater till posterna inför valberedningens behandling och fullmäktiges beslut. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

337 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (30) Kf 18. Anmälningar Dnr 2017/ Barn- och utbildningsnämndens beslut , 40 att införa lovskola. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 208 med svar på medborgarförslag om modell för beräkning av borgensavgifter. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 209 med svar på medborgarförslag om oberoende utredning/granskning av kommunens handel med ränteswappar samt dess överensstämmelse med finanspolicyn. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 211 med svar på medborgarförslag om bro över järnvägen mellan Folkparksvägen och korsningen nedanför brandstationen. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 212 med svar på medborgarförslag om cykelbana på Hamngatan i Västervik. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 214 med svar på uppdrag att redovisa förutsättningarna för upprustning av väg 35. Dnr 2017/ Svea Hovrätt, Mark- och miljööverdomstolens protokoll med beslut om att inte ge prövningstillstånd i mål nr P , överklagande av Västerviks kommuns beslut angående detaljplan för del av Horn 1:262 m.fl., Grönö. Dnr 2016/ Högsta förvaltningsdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i mål nr , överklagande av kommunfullmäktiges beslut , 200 förbud mot upplåtelse av kommunal mark till cirkusar som förevisar vilda djur. Justerandes sign Kommunfullmäktige, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

338 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 40 Au 24 Motion om att införa lovskola för lägre åldrar Dnr 2017/ Elin Landerdahl (M) har i skrivelse den 16 oktober 2017 lämnat en motion om att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet. Barn- och utbildningskontoret framförde i yttrande över motionen att rektorerna på låg- och mellanstadiet ansåg att det finns ett behov av lovskola på låg- och mellanstadiet, men att det fanns vissa praktiska delar som behövde utredas vidare så som t ex skolskjuts och möjligheten att rekrytera behöriga lärare. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 6 februari att ge barn- och utbildningskontoret i uppdrag att utreda möjligheten att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet i hela kommunen. Utredningssamordnare Charlotte Löthman kommer vid arbetsutskottets sammanträde redogöra för genomförd utredning gällande möjligheten att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet i hela kommunen. Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna lämnad redovisning, att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7 samt att kostnaden för lovskola ska tas inom barn- och utbildningsnämndens ram. Arbetsutskottets behandling av ärendet Utredningssamordnare Charlotte Löthman redogör för utredning gällande möjligheten att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet i hela kommunen. I dag anordnas lovskola för elever i årskurs 8-9 enligt bestämmelserna i skollagen om obligatorisk lovskola och frivillig avräkningsbar lovskola. Utöver detta föreslås att lovskola ska erbjudas elever i årskurs 5-7. Elever som är aktuella för erbjudandet är de som riskerar att få, eller har fått, betyget F i matematik, svenska, Sva eller engelska. För elever i årskurs 5 kommer ett urval ske då platserna är begränsade. Innan det kan bli aktuellt att erbjuda elever i även andra årskurser lovskola är det rimligt att göra en utvärdering av nu föreliggande förslag gällande kostnader för förslaget och organisatoriska frågor gällande bl.a. tillgång till lärare och intresse hos eleverna. Yrkande Ordförande Gunnar Jansson (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar föreslå barnoch utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning, att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7 Forts nästa sida. Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

339 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 40 forts Au 24 forts att kostnaden för lovskola ska tas inom barn- och utbildningsnämndens ram samt att uppföljning av resultat och ekonomi sker hösten Arbetsutskottet beslutar att föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning, att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7 att kostnaden för lovskola ska tas inom barn- och utbildningsnämndens ram samt att uppföljning av resultat och ekonomi sker hösten Barn- och utbildningsnämndens behandling av ärendet Utredningssamordnare Charlotte Löthman redogör för utredning gällande möjligheten att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet i hela kommunen samt för barn- och utbildningskontorets förslag att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7, att kostnaden för lovskola ska tas inom barn- och utbildningsnämndens ram samt att uppföljning av resultat och ekonomi sker hösten Yrkande Ordförande Gunnar Jansson (S) yrkar att barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna lämnad redovisning, att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7 att kostnaden för lovskola ska tas inom barn- och utbildningsnämndens ram samt att uppföljning av resultat och ekonomi sker hösten Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna lämnad redovisning, att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7, att kostnaden för lovskola ska tas inom barn- och utbildningsnämndens ram samt att uppföljning av resultat och ekonomi sker hösten Expedieras till: kommunledningskontoret. Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

340 Dnr 2017/ Barn- och utbildningsnämnden Förslag om lovskola för årskurs 5-7 Bakgrund Elin Landerdahl (M) har i skrivelse den 16 oktober 2017 lämnat en motion om att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet. Barn- och utbildningskontoret framförde i yttrande över motionen att rektorerna på låg- och mellanstadiet ansåg att det finns ett behov av lovskola på låg- och mellanstadiet, men att det fanns vissa praktiska delar som behövde utredas vidare så som t ex skolskjuts och möjligheten att rekrytera behöriga lärare. Barnoch utbildningsnämnden beslutade den 6 februari att ge barn- och utbildningskontoret i uppdrag att utreda möjligheten att införa lovskola för lägre åldrar än högstadiet i hela kommunen. Sammanfattning av förslaget Lovskola föreslås anordnas för årskurserna 5-7. För årskurs 5 erbjuds 10 platser där ett urval kommer ske utifrån behov. Lovskola anordnas i juni 2018 under vecka 25 och 26 på en skola i staden och eventuellt en skola på landet beroende på efterfrågan. I lovskolan anordnas undervisning i ämnena svenska, svenska som andra språk (Sva), engelska och matematik. Elever som erbjuds lovskola är de som riskerar att få, eller har fått, betyget F i dessa ämnen. Kostnaderna för lovskola uppskattas uppgå till ca utöver vad som erhålls i statsbidrag. Elever i årskurs 5-7 I dag anordnas lovskola för elever i årskurs 8-9 enligt bestämmelserna i skollagen om obligatorisk lovskola och frivillig avräkningsbar lovskola. Utöver detta föreslås att lovskola ska erbjudas elever i årskurs 5-7. Elever som är aktuella för erbjudandet är de som riskerar att få, eller har fått, betyget F i matematik, svenska, Sva eller engelska. För elever i årskurs 5 kommer ett urval ske då platserna är begränsade. Innan det kan bli aktuellt att erbjuda elever i även andra årskurser lovskola är det rimligt att göra en utvärdering av nu föreliggande förslag gällande kostnader för förslaget och organisatoriska frågor gällande bl.a. tillgång till lärare och intresse hos eleverna. Ämnen I lovskolan anordnas undervisning i ämnena svenska, Sva, engelska och matematik. Dessa ämnen har valts ut eftersom godkänt i dessa krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Elever får välja att studera ett av ämnena under lovskolan. Varje elev ska ha med sig ett noggrant underlag från sin ordinarie lärare om vad som behöver utvecklas i elevens ämneskunskaper för att nå målen. Tidpunkt Lovskolan anordnas i juni under v 25 och v 26 för att kunna samordnas med den lovskola som redan i dag anordnas inom kommunen.

341 Lokaler Lovskolan anordnas på en skola i staden, och kommer att samlokaliseras med nuvarande lovskola men med egna lärare. Målsättningen är att undervisningsgrupperna ska bli ca 15 elever per grupp. Eventuellt kommer lovskola även anordnas på en skola på landet beroende på efterfrågan. Att anordna lovskola på fler ställen än två bedöms inte som möjligt, framförallt med hänsyn till tillgången till behöriga lärare men också för att få en rimlig utformning på undervisningsgrupperna. Lärare En intresseanmälan har i mars 2018 gått ut till all personal inom grundskolan om att arbeta som lärare under lovskolan i juni v Av de anmälningar som hittills inkommit framgår att det i dagsläget finns tillräckligt intresse hos behöriga lärare att tjänstgöra på lovskola i staden. Det finns tillgång till legitimerade lärare för betygssättningen. Det är mer osäkert med intresset hos lärare att arbeta på lovskola på annan ort. Skolskjuts Vi har flera grundskolor som ligger på landet där eleverna inte har möjlighet att med allmänna kommunikationsmedel ta sig till och från lovskolan, om den anordnas i staden. Dessa elever kommer då behöva erbjudas skolskjuts. Skolmåltider Skolmåltider kommer att serveras i skolmatsalen på den skola där lovskolan anordnas. Elevhälsa Det finns tillgång till personal på elevhälsan under de veckor lovskolan anordnas. Ekonomiska konsekvenser För frivillig lovskola i årskurs 6-9 finns statsbidrag att söka. Statsbidraget är högst 1500 kr per elev och vecka för sommarlovet. Det är dock osäkert hur mycket kommunen faktiskt kommer att erhålla i statsbidrag eftersom det kan bli översökt. Kommunen kan därför komma att behöva finansiera det som inte täcks av statsbidraget. Den totala kostnaden för lovskola under juni 2018 uppskattas uppgå till kr, varav statsbidraget bedöms täcka kr. Resterande föreslås tas inom befintlig ram. Barnperspektivet Hur barn påverkas av de frågor som förslaget omfattar har beaktats. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att lovskola ska anordnas för elever i årskurs 5-7. Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att kostnaden för lovskola tas inom barn- och utbildningsnämndens ram. Charlotte Löthman Utredningssamordnare Magnus Bengtsson Barn- och utbildningschef 2 (2)

342 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 10 (23) Ks 208 Medborgarförslag om modell för beräkning av borgensavgifter förslag till svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har i skrivelse 31 oktober 2017 lämnat ett medborgarförslag om beräkning av borgensavgifter enligt modell framtagen av SKL. Kommunfullmäktige beslutade , 293 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 11 maj 2018, reviderad 21 maj 2018, ett förslag till svar på medborgarförslaget. Förvaltningen skriver att Västerviks kommun tillämpar en borgensavgift uppgående till 0,6% som betalas av Västerviks Kommuns Förvaltnings AB i förhållande till den totala externa låneskulden. Borgensavgiften täcks genom marginal på den utlåning som sker från Västerviks Kommuns Förvaltnings AB mot de kommunala bolagen. Borgensavgiften belastar respektive bolag proportionerligt i förhållande till respektive bolags låneskuld hos internbanken. Kommunstyrelsens förvaltning anser att den modell för borgensavgift som idag tillämpas är förenlig med gällande lagstiftning, men har för avsikt att utreda utformningen av nuvarande modell. Den modell som SKL, Kommuninvest och SABO har tagit fram är en modell som är möjlig att tillämpa men för att klargöra på vilket sätt den modellen passar in på Västerviks kommun bör en utredning klargöra detta. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget om modell för beräkning av borgensavgifter, att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att utreda utformningen av borgensavgiften, att utredningen ska presenteras för kommunstyrelsen senast 2019, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag då den nuvarande modellen är förenlig med gällande lagstiftning och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

343 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 11 (23) Ks 208 forts. Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget om modell för beräkning av borgensavgifter, då den nuvarande modellen är förenlig med gällande lagstiftning, att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att utreda utformningen av borgensavgiften, att utredningen ska presenteras för kommunstyrelsen senast 2019, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 11 maj 2018, reviderad Medborgarförslag 31 oktober 2017 Justerandes sign Expedieras till: Tomas Ogebrink, ledningskontoret Förslagsställaren Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

344 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Controller reviderad Tomas Ogebrink Kommunstyrelsen Medborgarförslag om modell för beräkning av borgensavgifter En boende i Västervik, har väckt ett medborgarförslag i ovanstående ärende den 31 oktober Ledningskontorets svar Västerviks Kommun tillämpar en borgensavgift uppgående till 0,6% som betalas av Västerviks Kommuns Förvaltnings AB i förhållande till den totala externa låneskulden. Borgensavgiften täcks genom marginal på den utlåning som sker från Västerviks Kommuns Förvaltnings AB mot de kommunala bolagen. Borgensavgiften belastar respektive bolag proportionerligt i förhållande till respektive bolags låneskuld hos internbanken. Ledningskontoret har för avsikt att utreda utformningen av nuvarande modell för borgensavgift. Den modell som SKL, Kommuninvest och SABO har tagit fram är en modell som är möjlig att tillämpa men för att klargöra på vilket sätt den modellen passar in på Västerviks Kommun bör en utredning klargöra detta. Västerviks Kommun anser att den modell för borgensavgift som idag tillämpas är förenlig med gällande lagstiftning. Enligt dom i mål förvaltingsrätten i Linköping, framgår att borgensavgiften inte är lagstridig. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget samt att uppdra åt kommunstyrelsens förvaltning att utreda utformningen av borgensavgiften. Utredningen ska presenteras i kommunstyrelsen senast Tomas Ogebrink Controller Christina Bäckström Ekonomichef Anders Björlin Kommundirektör Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

345 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (23) Ks 209 Medborgarförslag om oberoende utredning/granskning av kommunens handel med ränteswappar samt dess överensstämmelse med finanspolicyn förslag till svar Dnr 2017/ En boende i Gunnebo har i skrivelse 24 oktober 2017 lämnat ett medborgarförslag om oberoende utredning/ granskning av kommunens handel med ränteswappar samt dess överensstämmelse med finanspolicyn. Kommunfullmäktige beslutade , 290 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 11 maj 2018 ett förslag till svar på medborgarförslaget. Förvaltningen skriver att under perioden tecknades sammanlagt nio stycken avtal om fastränteswappar med sammanlagt två olika motparter, med syfte att räntesäkra rörliga lån. Kommunens finanspolicys regleringar följdes till fullo. Kommunen tillämpar säkringsredovisning, vilket innebär att säkringen är effektiv i förhållande till den skuld som ränteswapparna har till avsikt att säkra. En beskrivning av kommunens säkringsredovisning återfinns i årsredovisningen 2014, under avsnittet finansiell analys. E&Y har, på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer, genomfört en granskning av internbanken som kommer att presenteras inom kort. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget om oberoende utredning/granskning av kommunens handel med ränteswappar samt dess överensstämmelse med finanspolicyn, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 11 maj 2018 Medborgarförslag 24 oktober 2017 Expedieras till: Tomas Ogebrink, ledningskontoret Förslagsställaren Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

346 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Controller Tomas Ogebrink Kommunstyrelsen Medborgarförslag om oberoende utredning/ granskning av kommunens handel med ränteswappar samt dess överensstämmelse med finanspolicyn En boende i Västervik, har väckt ett medborgarförslag i ovanstående ärende den 27 november Ledningskontorets svar Under perioden tecknades sammanlagt nio stycken avtal om fastränteswappar med sammanlagt två olika motparter, med syfte att räntesäkra rörliga lån. Kommunens finanspolicys regleringar följdes till fullo. Kommunen tillämpar säkringsredovisning, vilket innebär att säkringen är effektiv i förhållande till den skuld som ränteswapparna har till avsikt att säkra. En beskrivning av kommunens säkringsredovisning återfinns i årsredovisningen 2014, under avsnittet finansiell analys. E&Y har, på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer, genomfört en granskning av internbanken. Den granskningen kommer att presenteras inom kort. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Tomas Ogebrink Controller Christina Bäckström Ekonomichef Anders Björlin Kommundirektör Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

347 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 15 (23) Ks 211 Medborgarförslag om bro över järnvägen mellan Folkparksvägen och korsningen nedanför brandstationen förslag till svar Dnr 2017/ En boende i Västervik m.fl. har i skrivelse 15 augusti 2017 lämnat ett medborgarförslag om ny vägsträcka med bro över järnvägen mellan Folkparksvägen och korsningen Dichmansgatan/Södra Järnvägsgatan/Vassbäcksvägen med cykelbana. Kommunfullmäktige beslutade , 208 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltnings lämnar i skrivelse 15 maj 2018 ett förslag till svar på medborgarförslaget. Förvaltningen hänvisar i svaret till den pågående planeringen med en sydlig infart till Västervik via Dichmansgatan fram till korsningen nedanför brandstationen och vidare in mot centrum via Södra Järnvägsgatan. I planerna ingår även en cirkulationsplats i nämnda korsning. Förvaltningen skriver att nyttan av de åtgärder som förs fram i medborgarförslaget blir betydligt mindre, och till en betydande kostnad då en ca 200 m lång bro skulle behövs byggas för att förverkliga förslaget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med redovisningen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 15 maj 2018 anse medborgarförslaget om ny vägsträcka med bro över järnvägen mellan Folkparksvägen och korsningen Dichmansgatan/Södra Järnvägsgatan/Vassbäcksvägen med cykelbana som besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Harald Hjalmarsson (M) med instämmande av Tommy Ivarsson (SD) och Anna Bodjo (MP) yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att beakta synpunkterna i medborgarförslaget i kommande fördjupad översiktsplan för Västerviks tätort. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifallit båda yrkandena. Kommunstyrelsen beslutar att med redovisningen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 15 maj 2018 anse medborgarförslaget om ny vägsträcka med bro över Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

348 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 16 (23) Ks 211 forts. järnvägen mellan Folkparksvägen och korsningen Dichmansgatan/Södra Järnvägsgatan/Vassbäcksvägen med cykelbana som besvarat, att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att beakta synpunkterna i medborgarförslaget i kommande fördjupad översiktsplan för Västerviks tätort, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 15 maj 2018 Medborgarförslag 15 augusti 2017 Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Christer Sneitz, enheten för samhällsbyggnad Bruno Nilsson, enheten för samhällsbyggnad Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

349 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 17 (23) Ks 212 Medborgarförslag om cykelbana på Hamngatan i Västervik svar Dnr 2017/ En person i Västervik har 14 november 2017 lämnat in ett medborgarförslag om cykelbana på Hamngatan, Västervik. Förslagsställaren vill öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter genom hastighetsdämpande åtgärder. Kommunstyrelsens förvaltning skriver 26 april 2018 att Hamngatan i Västervik är en förhållandevis smal gata med bebyggelse längs med hela sträckningen. Hastigheten på vägsträckan är 30km/h. Vidare bedömer förvaltningen att förslaget om en gång- och cykelväg kräver mer fysiskt utrymme och att en farthämmare, i form av en chikan inte kommer leda till sänkt hastighet. Istället hänvisar man till beslutet om att leda oskyddade trafikanter upp på Rådhusgatan. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget om cykelbana på Hamngatan, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag med tillägget att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att se över möjligheterna att skapa en cykelbana och gångväg längs med Hamngatan. Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget om cykelbana på Hamngatan, att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att se över möjligheterna att skapa en cykelbana och gångväg längs med Hamngatan, samt att tacka förslagsställaren för visat intressen. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 321 Medborgarförslag 14 november 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Anna Karlsson, enheten för samhällsbyggnad Bruno Nilsson, enheten för samhällsbyggnad Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

350 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (23) Ks 214 Upprustning av väg 35 svar på uppdrag Dnr 2017/ Kommunfullmäktige beslutade , 31 att bifalla Harald Hjalmarssons (M) motion om att upprusta väg 35. Kommunstyrelsen fick därmed i uppdrag att redovisa förutsättningarna för upprustning av väg 35 till minst 100 km/h-väg. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 26 april 2018 sitt förslag till svar på uppdraget. Av skrivelsen framgår att för att en väg ska kunna skyltas med maximal hastighet 100 km/tim krävs att den är mittseparerad. För att kvalificera sig för att kunna bli en mittseparerad väg krävs normalt en trafikvolym på minst 4000 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Vid dessa trafikvolymer blir normalt en ombyggnation till 2+1-väg samhällsekonomiskt lönsam. Förvaltningen skriver att den sträcka som har högst ÅDT är Åtvidaberg- Linköping (ca 4900 ÅDT) följt av sträckan Gamleby-Överum (ca 1900 ÅDT) och Överum-Åtvidaberg (ca 1600 ÅDT). Utbyggnad av delar av sträckan Åtvidaberg-Linköping till mittseparerad 2+1-väg finns med i Regions Östergötlands förslag till regional transportplan. Sträckorna söder om Åtvidaberg har en trafikvolym som uppgår till knappt hälften av vad som enligt Trafikverkets norm krävs. Förvaltningen drar slutsatsen att dagens trafikvolymer inte är av den omfattning som krävs för att motivera en utbyggnad till mittseparerad väg söder om Åtvidaberg. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna informationen lämnad i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018, samt att förklara uppdraget att redovisa förutsättningarna för upprustning av väg 35 till minst 100 km/h-väg som utfört. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 31 Expedieras till: Bruno Nilsson, enheten för samhällsbyggnad Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

351 Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Kommunstyrelsen Förutsättningar för att rusta upp riksväg 35 till minst 100 km/tim Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att redovisa förutsättning för upprustning av väg 35 till minst 100 km/h-väg. Riksväg 35 förbinder den nationella stamvägen E 22 (Gamleby) med Linköping. Sträckan Gamleby-Linköping är ca 8 mil. Den skyltade hastigheten är i intervallet km/tim, se bilaga. Sträckan mellan Överum-Åtvidaberg är den sträcka som har lägst skyltad hastighet utanför tätorterna (70 resp 80 km/tim). För att en väg ska kunna skyltas med maximal hastighet 100 km/tim krävs att den är mittseparerad. I Västerviks närområde är E 22 ett bra exempel på en väg som genom mittseparering getts maximalt tillåten hastighet på 100 km/tim. E 22 är i huvudsak en s k 2+1-väg. För att kvalificera sig för att kunna bli en mittseparerad väg krävs normalt en trafikvolym på minst 4000 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Vid dessa trafikvolymer blir normalt en ombyggnation till 2+1-väg samhällsekonomiskt lönsam. Av bilagan framgår också att den sträcka som har högst ÅDT är Åtvidaberg-Linköping (ca 4900 ÅDT) följt av sträckan Gamleby-Överum (ca 1900 ÅDT) och Överum-Åtvidaberg (ca 1600 ÅDT). Utbyggnad av delar av sträckan Åtvidaberg-Linköping till mittseparerad 2+1-väg finns med i Regions Östergötlands förslag till regional transportplan. Sträckorna söder om Åtvidaberg har en trafikvolym som uppgår till knappt hälften av vad som enligt Trafikverkets norm krävs. Slutsatsen är att dagens trafikvolymer inte är av den omfattning som krävs för att motivera en utbyggnad till mittseparerad väg söder om Åtvidaberg. En mycket, mycket översiktlig bedömning av i vilken storleksordning en utbyggnad av sträckan Gamleby-Linköping till mittseparerad 2+1-väg har gjorts. Bedömningen för de olika delsträckorna framgår av bilagan. En försiktig bedömning pekar på en kostnad i intervallet 1,5-2 miljard kr. Kostnaden för mittensträckan Överum-Åtvidaberg bedöms vara den med klart högst kostnad per km väg. Anledning till det är den mycket komplicerade topografin och geografin. Ett antal av Trafikverkets mittsepareringsprojekt har använts som referens för kostnadsbedömningen. Sakinnehållet i redovisningen har stämts av med Trafikverket. Insatser av investeringskaraktär på riksväg 35 hanteras inom ramen för de regionala transportplanerna. Den regionala transportplanen för Kalmar län, vilken är aktuell för F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\Upprustning rv doc

352 insatser fram till länsgränsen mellan Överum-Åtvidaberg, innehåller ett ekonomiskt utrymme på knappt 100 miljoner kr/år. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisad information och förklara uppdraget som utfört. Ulf Kullin förvaltningsledare Bruno Nilsson samhällsbyggnadschef 2 (3)

353 (3)

354 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 45 (62) Kf 31 Motion om att upprusta väg 35 svar Dnr 2017/ Den moderata fullmäktigegruppen genom Harald Hjalmarsson (M) har i skrivelse inkommen 18 augusti 2017 väckt en motion om att upprusta väg 35. I motionen framförs att förbindelsen till Linköping måste bli bättre och prioriteras högre. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsen ges i uppdrag att redovisa förutsättning för upprustning av väg 35 till minst 100 km/h-väg. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 5 februari 2018 ett förslag till svar på motionen, och föreslår med hänvisning till vad som anförts i skrivelsen att anse motionen om att upprusta väg 35 för besvarad. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att upprusta väg 35. Kf 31 Yrkanden Harald Hjalmarsson (M) med instämmande av Tomas Kronståhl (S), Conny Tyrberg (C) och Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att bifalla motionen. Akko Karlsson (MP) deltar i debatten. Proposition Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige har bifallit förslaget. Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen om att upprusta väg 35. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut , 46 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 5 februari 2018 Kommunfullmäktiges beslut Motion 18 augusti 2017 Expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se