Budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun Dnr 2018/64-041

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 11 (49) Ks 222 Budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun Dnr 2018/ Majoriteten redovisar i skrivelse 7 maj 2018 sitt förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun. Kommunstyrelsen beslutade , 179, att remittera majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun till nämnder och styrelser för yttrande till kommunstyrelsen senast 1 juni Svar har inkommit från: Miljö- och byggnadsnämnden, , 167 Västervik Kommuns Förvaltnings AB, , 5 nr 3 TjustFastigheter AB, , nr 5 5 Barn- och utbildningsnämnden, , Bun 54 Au 32 Socialnämnden, , Sn 55 Västerviks Kraft Elnät AB, , 7 nr 4 Västervik Miljö & Energi AB, , 7 nr 4 MBL-protokoll enligt MBL 11 med bilagor: Lärarförbundets skrivelse med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Lärarnas Riksförbunds skrivelse inkommen med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Remissyttrande/budgetförslag har inkommit från: Socialisterna Välfärdspartiet, inkommet Moderaterna, inkommet Liberalerna, inkommet Vänsterpartiet, inkommet Kristdemokraterna, inkommet Sverigedemokraterna, inkommet Westervikspartiet, inkommet Majoriteten redovisar ett reviderat budgetförslag daterat Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till majoritetens förslag till budget och ekonomisk planering. Jon Sjölander (M) yrkar bifall till Moderaternas budgetförslag. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (49) Ks 222 forts. Sverker Thorén (L) yrkar bifall till Liberalernas budgetförslag. Mariann Gustafsson (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetförslag. Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas budgetförslag. Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att kommunstyrelsen har bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta majoritetens förslag till budget 2018 och ekonomisk planering för Västerviks kommun. Reservationer Jon Sjölander (M), Sverker Thorén (L), Mariann Gustafsson (V) och Tommy Ivarsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Handlingar i ärendet: Socialisterna Välfärdspartiets budgetförslag, inkommet Moderaternas budgetförslag, inkommet Sverigedemokraternas budgetförslag, inkommet Liberalernas budgetförslag, inkommet Vänsterpartiets budgetförslag, inkommet Kristdemokraternas budgetförslag, inkommet Westervikspartiets budgetförslag, inkommet MBL-protokoll enligt MBL 11 med bilagor: Lärarförbundets skrivelse med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Lärarnas Riksförbunds skrivelse inkommen med yttrande över majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering Socialnämndens beslut , Sn 55 Majoritetens reviderade förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun, daterat 30 maj 2018 Barn- och utbildningsnämndens beslut , 54, Au 32 Västerviks Kraft Elnät AB:s beslut , 7 nr 4 Västervik Miljö & Energi AB:s beslut , 7 nr 4 Västervik Kommuns Förvaltnings AB:s beslut , 5 nr 3 TjustFastigheter AB:s beslut , nr 5 5 Miljö- och byggnadsnämndens beslut , 167 Majoritetens förslag till budget 2019 och ekonomisk planering för Västerviks kommun, daterat 7 maj 2018 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

3 Budget 2019 ekonomisk planering visioner, prioriteringar och resurser 1 Förslag till KS

4 Innehåll INLEDNING... 4 VISION VÄSTERVIKS KOMMUN LIVSKVALITET VARJE DAG... 4 VISIONENS ÅTTA OMRÅDEN MED MÄTBARA MÅL... 4 NÄMNDERNAS ANSVARSOMRÅDEN, UPPDRAG OCH BUDGET... 6 KONCERNGEMENSAMMA SATSNINGAR... 6 KOMMUNSTYRELSEN... 7 Ansvarsområden... 7 Budget... 7 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ansvarsområden Budget Uppdrag SOCIALNÄMNDEN Ansvarsområden Budget Uppdrag MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ansvarsområden Budget ÖVERFÖRMYNDARE Ansvarsområden Budget BOLAGEN ANSVARSOMRÅDEN UPPDRAG AVKASTNINGSKRAV SJÄLVFINANSIERINGSGRAD VÄSTERVIK BOSTADS AB TJUSTFASTIGHETER AB VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB VÄSTERVIKS KRAFT ELNÄT AB VÄSTERVIK RESORT AB VÄSTERVIK BIOGAS AB EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EKONOMISK PLANERING BEFOLKNING SKATTESATS SKATTEINTÄKTER VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER DRIFTKOSTNADSFÖRÄNDRINGAR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERNS LÅNERAMAR MOT EXTERNA LÅNGIVARE REFERENSKOSTNADER INVESTERINGAR PENSIONERNA IDAG OCH I FRAMTIDEN FINANSIELL ANALYS OCH NYCKELTAL ÅRETS RESULTAT SOLIDITET BORGENSÅTAGANDEN SAMMANFATTNING RESULTATBUDGET BALANSBUDGET... 32

5 INVESTERINGAR NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER SKATTER OCH KOMMUNAL UTJÄMNING FINANSNETTO PRINCIPER FÖR EKONOMISTYRNING BUDGETPROCESS JUSTERING AV BUDGETRAMAR DEMOGRAFIMODELL FÖR BERÄKNING AV FÖRÄNDRADE RESURSBEHOV Demografimodellens indelning i verksamheter Källor Räkneexempel RESULTATÖVERFÖRING I SAMBAND MED BOKSLUT INVESTERINGAR LOKALER EKONOMI- OCH VERKSAMHETSUPPFÖLJNING NÄMNDS ÅTGÄRDER VID KONSTATERAD/BEFARAD BUDGETAVVIKELSE UPPFÖLJNING AV EKONOMI OCH VERKSAMHET FINANSIERING FEMÅRSÖVERSIKT KOMMUNENS ORGANISATION PERSONAL HR-STRATEGISKA FRÅGOR BILAGA 1 DRIFTSREDOVISNING I BILAGA 2 INVESTERINGSPLAN... II BILAGA 3 TIDSPLAN BUDGETPROCESSEN III BILAGA 4 VISION IV BILAGA 5 KVALITET OCH RESULTAT INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN OCH BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN... VIII BILAGA 6 KOSTNADER, JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER, LÄNET OCH RIKET... XIII

6 Inledning Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gamla som unga. Visionens åtta områden med mätbara mål Utifrån visionens åtta områden har det formulerats mätbara mål och i detta arbete har de prioriterade inriktningsområdena varit vägledande för framtagandet av de mätbara målen. De åtta områdena i visionen är styrande för samtliga nämnder och bolag. Inom respektive område formuleras mål och uppdrag som respektive nämnd och bolag skall konkretisera, utveckla och anpassa till sina respektive verksamheter. För varje uppdrag skall det finnas en samordningsansvarig funktion. För mer information se bilaga Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Antalet innovativa lösningar för en tryggad välfärd ska öka, till exempel genom digitala lösningar. 2. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Ökad möjlighet för kollektivt resande inom kommunen, samt till och från kommunen. Fiberanslutningsmöjligheter ska finnas till 100 % i kommunen år Delmål för 2019 är 88 %. 3. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Vi ska vara bättre än snittet i mätningar av Nöjd Medborgar Index. HME-index (Hållbart Medarbetar Engagemang) ska vara högre än rikssnittet. Sjukfrånvaron ska vara minst 0,5 % lägre än riksgenomsnittet och lägre än föregående år. Positivt flyttnetto. 4. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling Koldioxidutsläppen från kommunkoncernens tjänsteresor med bil har minskat med 5 % år 2019 jämfört med föregående år, mätt i kg CO2 per årsarbetare. Minst 60 % av kommunkoncernens verksamheter källsorterar 2019 och 100 % år Dricksvattenförbrukningen ska minska.

7 5. Ett näringsliv i tillväxt i en hållbar kommun I mätningar av företagsklimatet ska vi vara bättre än föregående år (Svenskt näringsliv). Vi ska även delta i SKL:s Öppna Jämförelser: Företagsklimat Antalet besökare ska öka. 6. Utbildning och kompetens i toppklass Andelen elever som har slutbetyg i alla ämnen i åk 9 ska öka. Meritvärdet i åk 9 ska öka. Andelen invånare år med eftergymnasial utbildning ska öka. Eftergymnasial utbildning ska erbjudas med platser år Delmål för år 2019 är 600 platser. 7. En rik och varierad kultur och fritid Det kulturella utbudet ska öka. Öka medborgarnas fysiska aktivitet. Minska medborgarnas bruk av tobak och alkohol. 8. Alla är delaktiga och känner trygghet I polisens trygghetsmätning ska Västerviks kommun vara bättre än snittet i polisområde syd. Kommunen ska använda medborgardialoger i större utsträckning. En årlig temadag med fokus på trygghet och säkerhetsfrågor ska genomföras. Förutom ovanstående finns även finansiella mål: Resultatet för 2019 ska uppgå till minst 1,3 % av skatteintäkter och kommunal utjämning. Självfinansiera investeringar till 100 % (årets resultat + avskrivningar sett i ett femårsperspektiv). TjustFastigheter AB, Västerviks Bostads AB, och Västervik Miljö & Energi AB är undantagna. Andra viktiga prioriteringar Antalet projekt och konkreta åtgärder för en ökad samverkan externt och internt ska öka. Restiden till och från våra grannkommuner och viktiga regioncentra ska minska. 5

8 Nämndernas ansvarsområden, uppdrag och budget Koncerngemensamma satsningar I budgetarbetet för identifierades ett antal koncerngemensamma satsningar. Inga förändringar görs i ramen för de koncerngemensamma satsningarna jämfört med budgetramen Driftsredovisning Koncerngemensamma satsningar Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,300 18,300 18,300 18,300 Ram 18,300 18,300 18,300 18,300 Koncerngemensamma satsningar innefattar en del av utvecklingsanslaget, för 2019 ca 3.3 mnkr, ca 7 mnkr för utvecklingsområden så som arbetet med kvalitetsledningssystem och ärendehanteringssystem, implementering av Vision 2030 med mera. Här finns även medel för utökat fastighetsunderhåll med 3 mnkr, 0,6 mnkr för satsning på e-tjänster och 1,5 mnkr för satsning på friskvårdsarbete och personalaktiviteter, men också 0,9 mnkr för satsning på att få ner sjuktalen. Även en satsning kring information och kommunikation på 2 mnkr återfinns bland koncerngemensamma satsningar. 6

9 Kommunstyrelsen Ansvarsområden Kommunstyrelsen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av kommunens hela verksamhet. Verksamheten omfattar politisk verksamhet, ledningskontor, samhällsbyggnad, arbete- och kompetens, kultur- och fritidsverksamhet, kommunservice samt räddningstjänst. Här ingår även samordning av kommunens hållbarhets- och miljöstrategiska frågor genom att initiera och genomföra konkreta utvecklingsinsatser och projekt. Budget Driftsredovisning Kommunstyrelsen Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 361, , , ,059 Sporthall Västervik (0,5 i ram 2018). 0,500 1,500 1,500 Bökensved (0,2 i ram 2018). 1,000 2,000 2,000 Satsning ridskolor (1,2 i ram 2018) 0,800 1,300 1,300 Tillgängliggörande av skärgården 1,000 1,000 1,000 Simhallen (1,0 i ram 2018). -1,000 2,000 2,000 Valnämnden 2018 och 2019 (0,6 i ram 2018). 0,000-0,600-0,600 Campus nybyggnation 0,200 2,000 2,000 Kostutredning omställningskostnader (1,5 i ram 2018) -2,900-2,900-2,900 Biblioteksplan (1,0 i ram 2018) 0,150 0,200 0,200 Ramväxling deponi 1,000 1,000 1,000 Kapitaltjänst utökade investeringar 1,000 2,000 2,500 Mobil fritidsgårdsverksamhet i norra och södra stadsdelarna 1,500 1,500 1,500 Löneökning 2,5%. 5,834 11,813 17,942 RUF, arbetsmiljöinsatser kulturenheten 0,500 0,000 0,000 RUF, skanning av akter SBE 0,500 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -3,701-7,540-11,445 Ram 361, , , ,056 Sporthall Västervik Samhällsbyggnadsenheten ges tillskott för utökad hyreskostnad i och med byggandet av en ny sporthall. Belopp 0,5 mnkr för 2018, 1,0 mnkr för 2019 och därefter 2,0 mnkr per år. Bökensved Ett helhetsgrepp ska tas kring hela området Bökensved. 0,2 mnkr finns i budget 2018 och ytterligare 1,0 mnkr avsätts i budget Från 2020 och framåt avsätts ytterligare 1,0 mnkr per år. Satsning ridskolor Extra satsning på ridskolor motsvarande 1,2 mnkr finns i budget 2018 och ytterligare 0,8 mnkr tillskjuts för 2019 och ytterligare 0,5 mnkr för 2020 och framåt. Tillgängliggörande av skärgården Satsning för att säkra tillgängligheten för boende och turister. 7

10 Simhall Nybyggnation av simhall på Bökensvedsområdet ger en högre årshyra vilket ger utökad budgetram med 1,0 mnkr för 2018 och ytterligare 1,0 mnkr för Från 2020 och framåt tillskjuts ytterligare 1,0 mnkr per år. Campus nybyggnation Avser ökade hyror efter nybyggnation. Kostutredning omställningskostnader Enligt plan i tidigare beslutad kostutredning. Biblioteksplan Kostnader i samband med implementering av ny biblioteksplan. 1,0 mnkr avsattes i budget 2018 och ytterligare 150 tkr i budget 2019 och därefter 200 tkr per år. Ramväxling deponi Avser inventering, tillsyn och mindre åtgärder av gamla deponier. Kostnaden tas i driften istället för som tidigare investering. Kapitaltjänst utökade investeringar Stora investeringar har gjorts och görs inom kommunen de närmsta åren och större delen av räntor och avskrivningar tas i driften på samhällsbyggnadsenheten. Mobil fritidsgårdsverksamhet Mobil fritidsgårdsverksamhet i norra och södra stadsdelarna. Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. RUF Kulturenheten ansöker om medel för att göra arbetsmiljöinsatser på Mejeriet och på biblioteket. Man vill även köpa en lådcykel till biblioteksverksamheten. Samhällsbyggnadseneheten vill göra en insats för att kunna skanna förrättningsakter i kartoch mätarkivet för att göra dessa tillgängliga via Lantmäteriets databas Arken. Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen Riktade statsbidrag Nedan följer exempel på riktade statsbidrag som är sökbara för åren

11 Riktade statsbidrag inom KS verksamhetsområde , Västerviks kommuns beräknade andel KS (mnkr) Erbjuda insatser under föräldraledighet, 37a medel 0,1 0,1 Idrottssatsning 0,1 0,0 Kommunbonus ökat bostadsbyggande 4,8 0,0 Extratjänster 8,9 0,0 Åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck 0,2 0,2 Öka utbud och tillgängligheten till bibl verksamheten 0,8 0,8 Tidiga insatser för nyanlända 37-medel 0,1 0,1 Bidrag till arbete mot långtidsarbetslöshet 1,6 1,6 Insatser för förbättrad tolktjänst i arbetslivet 0,1 0,1 Energi- och klimatrådgivning 0,6 0,7 Sommarlovsstöd för åldersgruppen 6 15 år 1,7 0,9 37-medel för insatser som skapar beredskap och kapacitet 0,1 0,0 Nytt stöd till klimatinvesteringar (avser kommunsektorn) 4,8 8,5 Totalt 23,8 13,0 Uppdrag - Ledningskontoret får i uppdrag att fortsätta implementeringen av ett verksamhetsledningssystem. - Ledningskontoret får i uppdrag att slutföra skyltning av verksamhetslokalerna. - Samhällsbyggnadsenheten ska använda medborgardialoger i större utsträckning. - Arbetet med önskad sysselsättningsgrad i kommunkoncernen ska fortsätta. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utarbeta en långsiktig lösning kring skärgårdstrafiken. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda en idrotts- och fritidsstrategi. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram ett förslag till utformning av ett citybad centralt i Västerviks stad. - Kommunstyrelsens förvaltning / TjustFastigheter AB får i uppdrag att arbeta med att ta fram en plan för att förverkliga målbilden kring Bökensvedsområdet, genom bl a medborgardialog med berörda aktörer. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att göra en översyn av folkhälsostrategiska styrdokument i kommunen. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att se över möjligheterna att flytta bibliotek/mötesplats i Gamleby. - Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny brandstation i Ankarsrum. 9

12 Barn- och utbildningsnämnden Ansvarsområden Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet består av, förskola, annan pedagogisk verksamhet såsom familjedaghem, öppen förskola och omsorg på kvällar, nätter och helger, förskoleklass, grundskola inklusive fritidshem/fritidsklubbar, grundsärskola och träningsskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning i form av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Totalt omfattar dessa verksamheter c:a 7500 barn, ungdomar och vuxenstuderande samt c:a 1270 årsarbetare. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet styrs av såväl lokala som centrala styrdokument, såsom skollag, läroplaner, arbetsmiljölagstiftning m.fl. Budget Driftsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget , , , ,213 Volymjusteringar. -1,241 8,974 19,297 Satsning barn med särskilda behov 3,500 3,500 3,500 Andra personalgrupper i skolan, utv.projekt (1,0 i ram 2018) -0,500-1,000-1,000 Komvux nya lokaler (0,4 i ram 2018) 0,400 0,400 0,400 Teknikcollege 0,300 0,300 0,300 Löneökning 2,5% - 16,278 32,964 51,792 Förbättringsarbete 1% - -8,410-17,083-26,048 Ram 822, , , ,454 Volymjusteringar Justering av ramarna utifrån förändringar i antal invånare i åldersgrupperna; 1-5 år (förskola), 6-12 år (fritidshem), 6-15 år (grundskola, förskoleklass, grundsärskola), år (gymnasieskola, gymnasiesärskola). Satsning för barn med särskilda behov Extra satsning görs med 3,5 mnkr för att kunna stödja barn med särskilda behov. Andra personalgrupper i skolan Avser ett utvecklingsprojekt som trappas av enligt plan. Komvux nya lokaler Avser ökning av hyror till komvux nya lokaler enligt plan. Full årseffekt från Teknikcollege Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. 10

13 Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen Riktade statsbidrag Nedan följer exempel på riktade statsbidrag för åren Riktade statsbidrag inom barn och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde , Västerviks kommuns beräknade andel Barn- och utbildningsnämnden (mnkr) Lågstadielyftet 8,295 6,169 6,169 Sommarskola 6-9 inkl gymn 0,572 0,572 0,572 Lärarlöner 9,876 9,876 9,876 Mindre barngrupper i förskolan 2,993 2,993 2,993 Fritidshemsatsningen 1,803 1,626 1,803 Skolbibliotek förstärkning personaltäthet 0,108 0,108 0,108 Läxhjälp 1,311 1,311 1,311 Skapande skola-satsning, inklusive förskola 0,703 0,664 0,664 Nationellt skolutveckingsprogram 0,505 0,108 0,108 Omsorg på kvällar, nätter och helger 0,289 0,509 0,509 Fler platser på komvux/yrkesvux 1,713 1,713 1,713 Kompetensutveckling lärare & förskolelärare 0,721 0,721 0,721 Fjärde tekniskt år i gymnasieskolan 0,418 0,418 0,418 Entreprenörskap i skolan 0,026 0,026 0,026 Samverkan för bästa skola (skolor med låga resultat, 2,164 2,164 2,164 Fortbildning rektorer 0,072 0,072 0,072 Karriärstjänster 5,200 5,200 5,200 Mattelyftet 0,018 0,018 0,018 Läslyftet 0,130 0,130 0,130 Skolgång för barn utan papper 0,180 0,180 0,180 Maxtaxa inom barnomsorgen inkl kvalitetsäkring 10,916 10,249 9,582 Lärarelyft 2 för SFI 1,392 1,392 1,392 Elevhälsa förstärkning 2,052 2,052 2,052 Lärlingsutbildnings gymnasiet 1,757 1,750 1,750 Totalt 53,215 50,022 49,532 Uppdrag -Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda kostnadsutvecklingen för skolskjutsarna. -Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att låta kommunens årskurs 9 åka på studiebesök till riksdagen. 11

14 Socialnämnden Ansvarsområden Socialnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta, hemsjukvård, hembesök samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna. Socialtjänstens verksamhet och stödinsatser regleras bl. a utifrån följande lagstiftningar: Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag om assistansersättning (LASS) Hälso- och sjukvårdslag (HSL) Kommunallag Förvaltningslag Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Offentlighets- och sekretesslagen Föräldrabalken Kundvalssystem, LOV Befogenhetslagen Andra styrdokument: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Barnkonvention Nationell handlingsplan för funktionshinderpolitiken Nationell handlingsplan om äldrepolitiken Budget Driftsredovisning Socialnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 845, , , ,678 Volymjusteringar 10,612 20,468 29,386 Ökade resurser till välfärden 3,5 mdkr, i ram från ,000 10,000 10,000 OF/Funktionshinder LSS (3,0 i ram 2018) 3,500 3,500 3,500 Nya säbo (0,736 i ram 2018),+ 679 Dalsgården från ,964 2,293 2,293 Specialistundersköterskor 1,656 1,656 1,656 Löneökning 2,5%. 20,845 42,212 64,112 RUF, utbildning undersköterskor 0,667 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -8,933-18,191-27,757 Ram 845, , , ,869 I tabellen ovan är budget 2018 justerat från RUF med 0,7 mnkr. Volymjusteringar Justering av ramarna utifrån förändringar i antal invånare i åldersgruppen; 65-w år (äldreomsorgen). Ökade resurser till välfärden Tidigare riktat statsbidrag som numera fördelas direkt i ram. 12

15 OF/Funktionshinder LSS Satsning för att klara de utökade kostnaderna inom detta område. Nya säbo Byggnationen av Nätet och ombyggnationen av Dalsgården innebär ökade hyreskostnader för Socialnämnden. Från och med 2020 tillförs 679 tkr per år för Dalsgården. Specialistundersköterskor Satsning på att utbilda specialistundersköterskor, påbörjas med RUF-medel redan under Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. RUF Socialförvaltningen har begärt uttag ur resultatutjämningsfonden med 667 tkr per år för att erbjuda 50 personer undersköterskeutbildning, à kr, i en satsning över 3 år ( ). Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen Riktade statsbidrag Nedan följer exempel på riktade statsbidrag för åren Riktade statsbidrag inom socialnämndens verksamhetsområde , Västerviks kommuns beräknade andel Socialnämnden (mnkr) Äldreomsorg Ökad bemanning inom äldreomsorgen 0,000 0,000 Individ- och familjeomsorg Stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa 0,3 Stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården 1,174 Omsorg funktionsnedsatta Stimulansmedel för daglig verksamhet och införande av habiliteringsersättning 0,000 Stimulansmedel riktade insatser psykisk hälsa 1,266 - Totalt 2,766 0,000 Uppdrag - Socialförvaltningen ges i uppdrag att planera för en ökning av särskilt boende i centralorten. 13

16 Miljö- och Byggnadsnämnden Ansvarsområden Miljö- och byggnadsnämndens arbetsuppgifter är till största del myndighetsfrågor inom följande område: Plan- och bygglagen PBL, miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, alkohollagstiftningen, lagen om brandfarliga och explosiva varor och annan speciallagstiftning och tillhörande föreskrifter m.fl. Nämnden är kommunens naturvårdsorgan samt ansvarar för lokala naturvårdsprojekt (LONA). Nämndens uppgift är att säkerställa syftet med lagarna och de föreskrifter och förordningar som har meddelats med stöd av dessa. Budget Driftsredovisning Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,352 13,352 13,352 13,352 Kompetensförsörjningssatsning 0,250 0,250 0,250 Löneökning 2,5%, 0,548 1,110 1,686 Förbättringsarbete 1%, -0,142-0,289-0,441 Ram 13,352 14,009 14,423 14,846 Kompetensförsörjningssatsning Miljö- och byggnadsnämnden behöver göra en satsning på förstärkning och tillförs därför 250 tkr från och med Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen

17 Överförmyndare Ansvarsområden Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över gode mäns, förvaltares och förmyndares förvaltning av huvudmannens/omyndiges egendom samt fullgör de övriga uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndaren. Överförmyndaren står under Länsstyrelsens tillsyn. Budget Driftsredovisning Överförmyndare Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,490 3,490 3,490 3,490 Löneökning 2,5%, 0,057 0,116 0,177 Förbättringsarbete 1%, -0,035-0,072-0,108 Ram 3,490 3,512 3,535 3,558 Löneökning 2,5 % Årlig löneuppräkning. Förbättringsarbete Förbättrings- och effektiviseringsuppdrag aviserat i 2015-års budget, motsvarar 1 procent av budgetvolymen årligen

18 Bolagen Ansvarsområden De kommunala bolagen skall medverka till tillväxt och kommunnytta genom att göra Västerviks kommun attraktivare att bo, leva och verka i. Uppdrag Kommunen ska som direktägare, eller genom förvaltningsbolaget, eftersträva balans mellan kommunnytta och nödvändiga resultatnivåer. Moderbolaget Västerviks kommuns Förvaltnings AB ska fortsätta sin aktiva roll i styrningen och uppföljningen av dotterbolagen. I uppdraget ingår följande: Bolagen tar ledningen när det gäller att ställa om Västerviks kommun mot ett mer hållbart samhälle. Västervik Miljö & Energi AB ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en solenergisatsning. Att kommunen ska uppfattas som attraktiv innebär för bolagen bland annat att Västervik Miljö & Energi AB och Västervik Kraft Elnät AB i ett nationellt perspektiv ska erbjuda konkurrenskraftiga taxor och kvalitativ service till kunder och kommuninvånare. Västervik Miljö & Energi AB har i och med övertagandet av biogasverksamheten även en viktig roll i att uppnå målet om en fossilbränslefri kommun. Västervik Resort AB ska ha en aktiv roll i destinationens utveckling genom investeringar och kontinuerlig utveckling av Västervik Resort AB. Västerviks Bostads AB ska vara en aktiv part för att tillgodose behovet av hyreslägenheter och därmed främja inflyttning. Bolaget ska vidare vara aktiv i byggandet av trygghetsbostäder och på så sätt medverka till en effektivare äldreomsorg och ökad omsättning på bostads- och villamarknaden. TjustFastigheter AB ska bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att ge förutsättningar för de kommunala verksamheterna att få större resursutrymme för kvalitetshöjande insatser. Avkastningskrav Anges som rörelseresultat före finansiella poster dividerat med balansomslutningen. Avkastningskraven är ställda per bolag och för moderbolaget per koncern. För Västervik Miljö & Energi AB gäller självkostnadsprincipen för VA-verksamheten och den icke konkurrensutsatta renhållningsverksamheten. Det angivna avkastningskravet omfattar alltså inte dessa verksamheter. (Se tabell.) 16

19 Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgrad anger hur stor andel av årets investeringar som minst ska finansieras genom egna medel. Med egna medel menas årets resultat + årets avskrivningar. Resterande del upplånas genom nyupplåning. Självfinansieringsgraden anges per bolag och för moderbolaget per koncern. (Se tabell.) Avkastningskrav 2018 Justerad investerings- ram 2018, mnkr Justerad självfinansieringsgrad 2018 VKFAB KONCERN 5,4% 4,9% 40,0% 38,0% 34,0% 585,8 585,8 708,7 VBAB 5,6% 4,8% 30,0% - 23,0% 317,0 283,7 372,7 TjustF 4,0% 3,8% 35,0% - 25,0% 147,7 147,7 210,6 VMEAB 6,5% 6,0% 80,0% 75,0% 80,0% 112,7 146,0 114,5 VKENAB 6,5% 6,3% 100,0% - 100,0% 8,4 8,4 10,9 Avkastningskrav 2018 Avkastningskrav 2019 Avkastningskrav 2019 Självfinansierings grad 2018 Självfinansierings grad 2018 Justerad investerings- ram 2018, mnkr Justerad självfinansieringsgrad 2018 Självfinansieringsgrad 2019 Självfinansieringsgrad 2019 Investeringsram 2018, mnkr Investeringsram 2018, mnkr Investeringsram 2019, mnkr Investeringsram 2019, mnkr BIOGAS 0% 0% 0% - 0% 0-0 RESORT 3,0% 3,0% 100% - 100% 6,0-6,0 För 2018 föreslås justerade investeringsramar och självfinansieringsgrad för Västervik Miljö & Energi AB och Västerviks Bostads AB (se tabell ovan). 33,3 mnkr av investeringsramen flyttas från Västerviks Bostads AB till Västervik Miljö & Energi AB. Totalt för koncernen är investeringsramen oförändrad. Ändringen beror på ökad investeringstakt för fiberutbyggnaden för att kunna nå målet. Västervik Miljö & Energi AB behöver också köpa in nya slambilar under 2018 då slamhämtning kommer att göras i egen regi från och med Bolaget behöver även tidigarelägga en investering som planerats 2019 till 2018 som avser konvektionspaket till en panna på Stegeholmsverket. 17

20 Västervik Bostads AB Föremål för verksamheten Västerviks Bostads AB ska enligt bolagsordningen inom Västerviks kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt tillhandahålla fastighetsförvaltningstjänster och byggtjänster samt fordonservice inom kommunkoncernen. Bolagets ändamål med verksamheten Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjning och inflyttning samt svara för god boendemiljö samt ansvarsfull fastighetsförvaltning av bostäder och verksamhetslokaler i Västerviks kommun. Bolaget ska erbjuda sina hyresgäster möjlighet till boendeinflytande och service. Bolaget ska uppnå ändamålet genom att tillhandahålla väl underhållna lägenheter och lokaler bygga trygghetsboenden och särskilda boenden erbjuda konkurrenskraftiga hyror utveckla tjänste- och serviceutbudet till hyresgäster och kommuninvånare verka för trygghet och trivsel i bostadsområdena arbeta med boinflytande och miljöengagemang utveckla och förädla bolagets fastigheter köpa och sälja av fastigheter bygga nytt. Investeringar Bostadsbolaget har ägarens uppdrag att bygga nya lägenheter under de kommande åren. I den plan som bolaget tagit fram planeras för nya bostäder på Didrikslund, Ekhagen och Centrumgården. Bolaget arbetar också med byggnation av trygghetsboende, särskilt boende och hälsocentral i Gamleby och särskilt boende i Gunnebo. Som ett led i bolagets mål att 65 procent av bostadsbeståndet ska vara tillgängligt för alla planeras också för byggnation av hissar på Långrevsgatan. 18

21 TjustFastigheter AB Föremål för verksamheten TjustFastigheter AB ska enligt bolagsordningen inom Västerviks kommun direkt eller indirekt förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med lokaler för offentlig och privat verksamhet. Bolagets ändamål med verksamheten TjustFastigheter AB ska med iakttagande av lokaliseringsprincipen bedriva effektiv fastighetsförvaltning för att främja tillgången på ändamålsenliga lokaler för både den offentliga verksamheten och den privata näringsverksamheten i kommunen och för att ge goda förutsättningar till kommunen att bedriva verksamheter med hög kvalitet. Bolaget ska inom kommunkoncernen medverka till följande: effektivt lokalutnyttjande genom lokalsamordning nära samverkan med de kommunala verksamheterna utvecklande av incitament som främjar ett lokaleffektivt tänkande från de kommunala verksamheterna en väl utvecklad serviceorganisation ny-, till- och ombyggnad av kommunala verksamhetsfastigheter och lokaler efter beställning väl underhållna lokaler utveckling och förädling av bolagets fastigheter köp och försäljning av fastigheter inhyrning och förhandling med externa hyresvärdar uthyrning av lokaler externt Investeringar TjustFastigheters investeringar de kommande åren har en inriktning mot sport- och fritidsanläggningar. En ny simhall planeras i en första etapp och ombyggnad av den gamla simhallen i en senare etapp. På Målserums ridanläggning ska nya stall byggas och på Heda ridanläggning ska om- och tillbyggnad av stall utföras. På Ernebergsfältet i Gamleby planeras nybyggnad av omklädningsrum. En ytterligare tillbyggnad av Campus och en ny förskola i norra staden är andra investeringar som planeras. 19

22 Västervik Miljö & Energi AB Föremål för verksamheten Västervik Miljö & Energi AB ska enligt bolagsordningen inköpa, producera, sälja och distribuera energi, värme och el, samt framställa och distribuera biogas. Bolaget ska också tillhandahålla dricksvatten, avleda och rena spillvatten, avleda dagvatten samt insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall. Bolaget ska även äga och förvalta fast egendom, gatubelysningsanläggningar samt infrastruktur för IT-kommunikation och ha en aktiv och samordnande roll för genomförande av kommunkoncernens bredbandsstrategi. Bolaget ska, på uppdrag av Västerviks kommun, driva, förvalta och utveckla gata-, park- och transportverksamheten. Bolaget ska tillhandahålla konsult- och entreprenadtjänster inom verksamhetsområdet samt har också rätt att idka med ovanstående förenlig verksamhet. Bolagets affärsområden är: Fjärrvärme Vatten Elnät Stadsnät Entreprenad Avfall & Återvinning Bolagets ändamål med verksamhet Övergripande Bolaget ska arbeta för att säkerställa en god utveckling i Västerviks kommun genom att sträva efter en miljövänlig, energisnål och kostnadseffektiv verksamhet. Bolagets strävan är att vara ett hållbart företag i kommunkoncernen. Bolaget ska på affärsmässiga grunder skapa samhällsnytta vilket ska bidra till ökad sysselsättning och tillväxt i kommunen. Bolaget ska i sin roll som kommunalt bolag vara konkurrenskraftigt och se till att Västerviks kommun har en attraktiv avgiftsstruktur inom bolagets verksamhetsområden. Bolaget ska vara kommunens naturliga mötesplats för energi- och avfallsfrågor. Bolaget ska på uppdrag av Västerviks kommun genom ett entreprenörsavtal driva, förvalta och utveckla gata-, parkoch transportverksamheten. Bolaget ska verkställa uppdragen i kommunens klimat- och energistrategi. Bolaget ska medverka i planeringsprocessen och utbyggnaden av den kommunala infrastrukturen. Bolaget får även inom regionen, eller i undantagsfall utanför regionen, gemensamt eller i samverkan med andra kommuner eller bolag engagera sig i aktiviteter som syftar till att förbättra miljön och/eller effektivisera energianvändningen. Västervik Miljö & Energi AB har ett ledningssystem certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO (miljö) och OHSAS (arbetsmiljö). Bolaget arbetar med ständiga förbättringar för att behålla och utveckla verksamheten och det certifierade ledningssystemet. Fjärrvärme Bolaget beslutar om avgifter för fjärrvärme. Kommunstyrelsen ska informeras om fjärrvärmeavgifterna senast två månader innan avgifterna avses träda i kraft. 20

23 Avfall och återvinning Bolaget ska medvetet och aktivt agera på renhållningsmarknaden i syfte att stärka kommunens miljöutveckling. Bolagets verksamhet ska på ett effektivt och miljöriktigt sätt ta hand om restprodukter från konsumtion och produktion. Bolaget ska arbeta för att stimulera hushållen och de kommunala verksamheterna till en ökad sortering av avfall. Bolaget ska ha ett brett serviceutbud inom avfallsområdet och kommuninvånarna ska erbjudas en god service och tillgänglighet. Bolaget är kommunens aktör avseende det kommunala avfallsmonopolet. För det kommunala avfallsmonopolet gäller lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen. Bolaget har kommunens uppdrag att som renhållare svara för kommunens skyldigheter avseende hanteringen av hushållsavfall. Till grund för uppdraget ligger den av kommunfullmäktige beslutade renhållningsordningen med tillhörande avfallsplan. Kommunfullmäktige beslutar om ändringar i renhållningsordningen och om avgifter för det kommunala avfallsmonopolet. Bolaget ska ta fram förslag på avgifter som överlämnas till kommunstyrelsen senast två månader innan avgifterna avses träda i kraft. Övriga avgifter beslutas av bolaget. Vatten och Avlopp Bolaget har kommunens uppdrag att vara huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och därmed medverka till att kommunen kan fullgöra sitt ansvar enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kommunfullmäktige beslutar om: 1. Ändring av taxeföreskrifter 2. Särtaxa för anläggnings- och brukningsavgifter 3. Förändring av verksamhetsområdet för den allmänna VA- anläggningen 4. Lokala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen (ABVA) Förslag till kommunfullmäktiges beslut enligt punkterna 1-4 ska tillställas kommunstyrelsen senast två månader innan bolaget avser att beslutet ska träda ikraft. Ändring av prislista/taxa - som avviker från taxeföreskrifterna - ska beslutas av kommunfullmäktige. Förslag om ändring ska tillställas kommunstyrelsen senast två månader innan ändringen avses träda i kraft. Ändring av prislista/taxa för vattentjänster som följer beslutade taxeföreskrifter - ska tillställas kommunstyrelsen för information senast två månader innan ändringen avses träda i kraft. För vatten och avlopp gäller lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen. Entreprenad Mellan bolaget och kommunen finns ett entreprenörsavtal som beskriver omfattning, kvalitet och pris. Förändringar utifrån gällande avtal kan ske, 12 månader efter att part påkallat förändring. Mindre förändring, där personal ej påverkas, kan ske tidigast 6 månader efter att part påkallat förändring. För entreprenad gäller lokaliseringsprincipen och likställighetsprincipen. 21

24 Elnät Bolaget utför reparation, underhåll och utbyggnader av distributionsnätet inom området där Västerviks Kraft Elnät AB har koncession. Bolaget underhåller och förnyar av bolaget ägda vägbelysningsnät inom Västerviks kommun. Stadsnät Bolaget bygger och underhåller datakommunikationsnät inom Västerviks kommun. Avgifter och taxor beslutas av bolaget. För stadsnät gäller lokaliseringsprincipen. Investeringar Investeringar inom affärsområde Stadsnät och Vatten utgör tillsammans cirka 75 procent av bolagets totala investeringar Fiberutbyggnaden inom Stadsnät uppgår till drygt 48 miljoner kronor medan planerade investeringar inom VA-verksamheten beräknas uppgå till 38 miljoner kronor. 22

25 Västerviks Kraft Elnät AB Föremål för verksamheten Västerviks Kraft Elnät AB ska enligt bolagsordningen distribuera elenergi samt därmed förenlig verksamhet. Bolagets ändamål med verksamheten Bolaget ska arbeta för att säkerställa en god utveckling i Västerviks kommun genom att sträva efter en miljövänlig, energisnål och kostnadseffektiv verksamhet. Bolagets strävan är att vara ett hållbart företag i kommunkoncernen. Bolaget ska på affärsmässiga grunder skapa samhällsnytta vilket ska bidra till ökad sysselsättning och tillväxt i kommunen. Bolaget ska i sin roll som kommunalt bolag vara konkurrenskraftigt och se till att Västerviks kommun har en attraktiv avgiftsstruktur inom bolagets verksamhetsområde. Investeringar Av de totala investeringarna i bolaget 2019 utgör vädersäkring av högspänningsnätet närmare 50 procent och uppgår till cirka 5 miljoner kronor. Planerad exploatering av området Gertrudsvik beräknas till runt 4 miljoner kronor, motsvarande knappt 40 procent av den totala investeringsramen. 23

26 Västervik Resort AB Föremål för verksamheten Bolaget ska inom Västerviks kommun förvalta, äga, driva och utveckla Lysingsbadet. Bolagets ändamål med verksamheten Västervik Resort AB ska ha en aktiv roll i destinationens utveckling genom investeringar och kontinuerlig utveckling av Lysingsbadet. Investeringar Bolaget planerar för återinvesteringar i befintliga anläggningar. Västervik Biogas AB Bolaget är vilande sedan och verksamheten bedrivs nu i Västervik Miljö & Energi AB. 24

27 Ekonomi förutsättningar för ekonomisk planering Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 18:18 från ). I skatteberäkningen har antagits att kommunens befolkning årligen kommer att öka enligt befolkningsprognosen från samhällsbyggnadsenheten i april 2018, vilket innebär + 77 st för 2019, + 78 st för 2020 och + 79 st för Skattesats Utdebiteringen i Västerviks kommun uppgår 2018 till 32,53, varav kommunalskatten uppgår till 21,16 och landstingsskatten 11,37. Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 32,12 procent år 2018 vilket är oförändrat mot föregående år. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår för 2018 till 20,74 procent (föregående år 20,75) och landstingsskatten till 11,39 procent (föregående år 11,36). I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen till 21,77 procent och total skattestats till 33,14 procent. Med total skattesats avses den procentuella andel av den beskattningsbara inkomsten som en skattskyldig påförs i kommunal inkomstskatt. Genomsnittliga skattesatser, medelskattesatser, är beräknade som vägda medelvärden, varvid det kommunala skatteunderlaget används som vikter. Från och med år 2000 ingår inte längre någon församlingsskatt i den kommunala skattesatsen, eftersom församlingarna inom Svenska kyrkan inte längre är kommuner. Medelskattekraften utgörs av det kommunala skatteunderlaget i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång (SCB). Budget 2019 och den ekonomiska planeringen baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en utdebitering på 21,16. Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2017 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen gjorda av SKL (Sveriges kommuner och landsting) i skatteprognosen per april Se diagram nedan över förväntad utveckling av skatter och bidrag enligt SKL i april

28 Tkr Intäkter Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift LSS-utjämning Summa intäkter Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2019 ligger 2018 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i respektive års lönenivå. Lönesummorna har räknats upp med 2,5 procent årligen. År 2019 uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive kalkylerade PO-pålägg för avtalspensioner, till 39,2 procent, vilket används vid budgeten för hela perioden. I förslaget till budget för 2019 och ekonomisk planering för har inte någon uppräkning/nedräkning av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Driftkostnadsförändringar De senare åren har det skett och kommer det att ske stora omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar som orsakas av demografiska förändringar. De största förändringarna sker för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Driftkostnadsförändringar Budget Budget Planering Planering jämfört med budget 2018 i tkr Koncerngemensamma satsningar Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Revisionen Överförmyndare Total

29 Västerviks kommunkoncerns låneramar mot externa långivare Finansgruppen tar fram ett förslag till beslut av den årliga låneramen efter genomgång med respektive bolag och primärkommunen. Finansgruppen föreslår sedan en total låneram med fördelning på respektive enhet (kommun och bolag). För att ta fram ramens storlek utgår man från resultatet, kommande investeringar, försäljningar och andra större förändringar i verksamheten. Hänsyn tas även till högsta dagsnotering på skulden även om den endast föreligger under en eller ett par dagar under året. Fullmäktige fattar beslut och ramen avser både omsättning av befintliga lån samt nyupplåning. Fullmäktiges beslut på den totala låneramen delges efter lagakraftbevis på paragrafen de externa långivarna. Vissa långivare kräver också ett intyg på utnyttjad del av låneramen för varje enskild upphandling av lån. I finansrapporten framgår vid varje månadsslut hur mycket som är utnyttjat av den totala låneramen. Varje enhet (kommunen och bolagen) har en garanterad långfristig kreditlimit på sina konton i koncernkontosystemet, en checkräkningskredit. Storleken är alltid lika med den från tid till annan gällande låneramen (se riktlinjer finansverksamhet för Västerviks kommunkoncern). Vid en eventuell övertrassering av denna limit ger koncernkontot en signal till kommun-koncernens internbank som omgående kontaktar enheten för åtgärd. Internbanken finns i Västerviks kommuns Förvaltnings AB. I tabellen nedan ses förslag till låneramar Förslaget innebär en utökning av låneramen med 100 mnkr, främst beroende på fastighetsbolagens stora investeringar. Beslutade för Budget för Låneramar Kommunen 35 0 Västerviks kommuns Förvaltnings Västervik Resort AB Västervik Biogas AB 20 0 Totalt Referenskostnader Referenskostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Referenskostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Skillnaden mellan referenskostnaden och Västerviks redovisade kostnad i kr per invånare framgår av tabellen nedan. Uppgifterna är hämtade från Kolada och avser siffror för 2016 (som är den senaste tillgängliga statistiken): 27

30 Referens Redovisad Skillnad Skillnad Skillnad kostnad kostnad kr/inv mnkr procent Barnomsorg ,5 3,9% Grundskola ,6 9,0% Gymnasieskola ,8-5,1% Individ och familjeomsorg ,4-5,4% Äldreomsorg ,4-6,0% Totalt ,5-0,4% Högre kostnader för grundskola (30,6) och barnomsorg (8,5), samt lägre kostnad för individoch familjeomsorg (-7,4) gymnasieskola (-6,8) och äldreomsorg (-30,4) ger totalt en kostnad som är 5,5 mnkr lägre än vad den teoretiska kostnaden skulle kunna vara. Nedan ses den procentuella avvikelsen mellan kommunens nettokostnad och referenskostnaden åren Sammanställningen är gjord av SKL och presenterades vid budgetdagarna. VÄSTERVIK, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH REFERENSKOSTNAD PROCENT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,7 2,4 14,3 14,0 11,3 10,2 9,0-3,2 1,2 0,0 0,4-1,4-5,1 5,8 1,7-1,7-4,1-5,7-6,0 18,6 24,7 1,2 5,8 11,8-5,4 31, ,0-5,5-3,8-7,0-8,4-30,6 10, F R I TI D SHEM F Ö R S K OLA GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLAÄ LDREO MS ORG I F O LS S I bilaga 5 finns ytterligare diagram där jämförelser gjorts av skillnaden mellan redovisad kostnad för Västerviks kommun, riket och andra jämförbara kommuner. (Siffrorna är hämtade från Kolada.) Med andra jämförbara kommuner avses kommuner i mindre stad/tätort enligt SKL:s kommungruppsklassifikation. Kommungrupp 6 utgörs av 29 kommuner med minst men mindre än invånare i den största tätorten. SKL:s kommungruppsindelning används vid analyser, jämförelser och redovisning. 28

31 Investeringar I bilaga 2 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till 159 mnkr exklusive Södra infarten. Investeringen i en Södra infart är en ovanligt stor, enskild investering som kommer att hanteras i särskild ordning utanför självfinansieringskravet. Det är ännu inte klarlagt hur stor investeringen blir och eventuell extern finansiering. Inte heller avskrivningsprinciper för denna investering är fastställda. I samband med beslut om hyresavtal för kommunala verksamheter där investeringen görs av kommunalt bolag, ska alltid investeringskalkyl bifogas. Pensionerna idag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 ska redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. En del kommuner och landsting har valt att redovisa alla sina pensionskostnader i resultat- och balansräkningen, så kallad fullfonderingsmodell. Västerviks kommun använder den av SKL rekommenderade blandmodellen. Detta innebär att vissa kostnader inte redovisas i resultatet och då måste istället resultatet vara så bra att ett positivt resultat täcker in dessa kostnader. Detta kan göras genom reservering av överskott i resultatet. Om de finansiella målen sätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodell av pensioner ingen roll för ekonomin. Det viktigaste är att det långsiktiga perspektivet finns med i planeringen. Det är kostnaderna för all nyintjänad pension som nu begränsas i och med KAP-KL. Den stora pensionsskuld som har byggts upp under gångna årtionden beror på det tidigare systemet som fanns. Finansiell analys och nyckeltal Modell för finansiell analys För att beskriva kommunens finansiella situation används den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger någon risk som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? 29 Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

32 Syftet med analysen är att redovisa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Årets resultat Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stort resultatet är i förhållande till skatteintäkter och kommunal utjämning. Kommunens resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning var för ,8 %. Enligt beslutad budget för 2018 är målet 1,6 % och enligt föreliggande budget för ,5 %, för ,7 % och för ,7 %. Resultat i % av skatter och bidrag Bokslut Budget Budget Planering Planering mnkr Årets resultat 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 Skatter och kommunal utjämning 2061,0 2116,2 2170,3 2226,6 2284,1 resultat i % av skatter och bidrag 3,8% 1,6% 1,3% 1,5% 1,5% Soliditet Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditet Bokslut Budget Budget Planering Planering % Exkl pensionsskuld intjänad före ,0 61,2 60,0 60,6 61,9 Inkl pensionsskuld 8,9-0,6 8,1 11,3 14,4 Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår i bokslutet 2017 till 952,1 mnkr, varav 117,8 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen och 834,3 mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att 88 procent ligger utanför balansräkningen. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser i bokslutet 2017 uppgår till 2 702,9 mnkr, kr per invånare mnkr avser kommunens egna bolag genom att kommunen borgar för hela internbankens låneram. När det gäller borgensåtagandet bedöms risken som låg för att åtagandet ska behöva infrias. I de egna bolagen följer kommunen kontinuerligt utveckling och verksamhet och bedömningen är att bolagens resultatnivåer är betryggande. 30

33 Sammanfattning Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Bedömningen är att kommunen med nuvarande verksamhetsvolym har förutsättningar att ha balans i ekonomin. Detta kräver dock att verksamheterna anpassar och ställer om utifrån demografiska förändringar. Samtidigt får inte verksamheterna utökas med mer än vad demografin föranleder. En känslighetsanalys visar till exempel att en generell ökning av lönerna med 1 % innebär en kostnadsökning med drygt 17 mnkr. En skattehöjning med 50 öre (till 21,66) skulle ge ökade skatteintäkter med ca 38 mnkr per år. Resultatbudget (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Nämndernas nettokostnader , , , , ,7 Interna kapitalkostnader 27,0 32,8 33,8 34,8 35,3 Interna personalkostnader 409,5 377,9 387,3 397,0 407,0 Externa arbetsgivaravgifter - 336,7-307,3-315,0-322,9-330,9 Externa pensioner - 129,9-138,0-138,0-134,8-136,8 Ökad semesterlöneskuld 1) - 7,1-3,1-4,1-4,2-4,3 Avskrivningar - 19,1-21,2-22,2-23,2-23,7 Realisationsvinster 6, Jämförelsestörande intäkter/kostnader Verksamhetens nettokostnader , , , , ,2 Kommunalskatteintäkter 1 533, , , , ,3 Kommunal utjämning 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Finansiella intäkter 30,2 30,0 29,0 29,0 29,0 Finansiella kostnader - 6,5-15,0-9,0-9,0-9,0 Resultat före extraordinära poster 98,4 5,0 9,8 21,3 33,9 Extraordinära poster,statsbidrag - 22,3 28,0 18,3 11,1 - Årets resultat 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 1) Kommunen har en ansamlad semesterlöneskuld som stäms av varje delårs- och årsbokslut. Den löneökning som inträffar under året gör att semesterlöneskulden behöver räknas upp motsvarande löneökningstakten för att motsvara verkligt värde när sparad semester tas ut av de anställda. För detta avsätts ett belopp i budget varje år. De budgeterade medlen fördelas sedan till respektive förvaltning i samband med bokslutet 31/12. 31

34 Balansbudget (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Tillgångar Anläggningstillgångar 1 325, , , , ,6 -materiella anläggningstillgångar 386,7 380,8 420,8 454,2 470,7 -finansiell leasing finansiella anläggningstillgångar 938,9 825,9 881,9 884,9 887,9 -långfristiga fordringar förskottering infrastruktur Omsättningstillgångar 216,9 237,1 217,5 219,5 221,5 -förråd,lager,exploatering,tomträtt fordringar 216,1 237,1 217,5 219,5 221,5 -placerade pensionsmedel KLP kassa, bank 0, Summa tillgångar 1 542, , , , ,1 Skulder och eget kapital Eget kapital 972,2 883,7 911,8 944,2 978,1 -varav årets resultat 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 Avsättningar 190,6 173,8 213,9 221,8 235,3 -varav pensioner 117,8 127,0 145,0 156,8 174,2 -varav andra avsättningar 72,8 46,8 68,9 65,0 61,1 Skulder 379,8 386,3 394,5 392,6 366,7 -varav långfristiga skulder varav finansiell leasing varav övriga långfristiga skulder varav kortfristiga skulder 379,8 386,3 394,5 392,6 366,7 -varav koncernkontokredit Summa skulder och eget kapital 1 542, , , , ,1 32

35 Investeringar (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Skattefinansierad verksamhe 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Kommunstyrelsen 51,6 45,8 53,7 56,7 40,2 varav Samhällsbyggnad 47,2 35,3 50,9 48,6 33,2 varav Räddningstjänst 2,9 6,0 2,2 3,8 4,5 varav Kommunservice 1, varav Arbete och Kompetens 0, ,3 - varav Kultur 0,3 4,5 0,6 3,0 2,5 varav Ledning Miljö och Bygg Barn och utbildning 2,5 8,0 4,0 - - Socialförvaltningen 0,8-4,5 - - Skattefinansierade exkl 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Affärsdrivande verksamhet Exploateringsverksamhet Summa nettoinvesteringar 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Obs! Investeringen i Södra infarten hanteras i särskild ordning utanför självfinansieringskravet. Södra infarten 15,0 5,0 75,0 75,0 Nämndernas nettokostnader (mnkr) Bokslut Budget Budget Planering Planering Nämnd/förvaltning Koncerngemensamma satsningar 17,1 18,3 18,3 18,3 18,3 Kommunstyrelsen 318,7 361,1 367,4 376,3 379,1 Barn- och utbildningsnämnden 771,0 822,2 832,5 850,3 870,5 Socialnämnden 811,4 845,7 885,0 907,6 928,9 Miljö- och byggnämnden 12,7 13,4 14,0 14,4 14,8 Revisionen 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 Överförmyndare 3,4 3,5 3,5 3,5 3,6 Nämndernas nettokostnader 1 935, , , , ,7 33

36 Skatter och kommunal utjämning Skatteprognosen bygger på SKL:s prognos i cirkulär 18:18 från I skatteberäkningen har antagits att kommunens befolkning årligen kommer att öka enligt befolkningsprognosen från samhällsbyggnadsenheten i april 2018, vilket innebär + 77 st för 2019, + 78 st för 2020 och + 79 st för Bokslut Budget Budget Planering Planering mnkr Kommunalskatteintäkter Allmän kommunalskatt 1537,9 1575,5 1598,7 1637,6 1688,3 Skatteavräkning -4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a kommunalskatteintäkter 1533,9 1575,5 1598,7 1637,6 1688,3 Kommunal utjämning Inkomstutjämning 392,8 420,9 428,9 436,5 445,4 Kostnadsutjämning -12,6-0,9-0,7-0,7-0,7 Regleringbidrag/avgift -0,4-6,8 16,1 26,0 23,7 Kommunal fastighetsavgift 75,0 82,1 81,5 81,5 81,5 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Generella bidrag från staten(boverket) 29,3 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS- utjämning 43,0 45,4 45,7 45,8 45,9 S:a Kommunal utjämning 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Summa 2061,0 2116,2 2170,3 2226,6 2284,1 Statsbidrag enligt flyktingvariabler 0,0 28,0 18,3 11,1 0,0 Totalt 2061,0 2144,2 2188,6 2237,7 2284,1 Följande förutsättningar har använts vid beräkningar: Bokslut Budget Planering Planering Planering Kommunens skattesats i kr 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 Folkmängd 31/12, st enl Demostabell Befolkningsökning i skatteprognos, st % överskottsmål, mnkr 42,3 43,4 44,5 45,7 34

37 Finansnetto (mnkr) Bokslut Budget Planering Planering Planering Finansiella intäkter Ränteintäkter, kortfristiga fordringar 15,3 16,0 16,0 16,0 16,0 Ränteintäkter, långfristiga fordringar Utdelningar aktier o andelar 3,1 2,0 2,0 2,0 2,0 Borgensavgifter 11,8 12,0 11,0 11,0 11,0 Summa 30,2 30,0 29,0 29,0 29,0 Finansiella kostnader Räntekostnader, lång- och kortfristiga skul -6,5-15,0-9,0-9,0-9,0 Summa -6,5-15,0-9,0-9,0-9,0 Finansnetto 23,7 15,0 20,0 20,0 20,0 35

38 Principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens fortsatta budgetprocess innebär att tyngdpunkten i det centrala budgetarbetet ligger på våren. Höstens interna budgetarbete koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning av eventuella förändrade förutsättningar. Anslag i budgeten anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar. Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar om detaljbudget senast den 30 november. I november/december lämnas en verksamhetsplan/budget till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Justering av budgetramar Västerviks kommun justerar budgetramarna efter volym för barn och utbildningsnämnden och socialnämnden enligt demografimodell, se beskrivning nedan. Befolkningsprognosen för budgetåret används för volymjusteringen. Justeringen görs mot föregående års prognos. Någon slutlig avstämning görs inte i samband med bokslut. Demografimodell för beräkning av förändrade resursbehov Demografimodellens syfte är att anpassa kommunens verksamheter efter förändringar i invånarantalet. Modellen bygger på förändringen av antalet invånare i utvalda åldersgrupper och andelen nyttjare i dessa åldersgrupper. För varje åldersgrupps verksamhet har en nettokostnad per nyttjare beräknats såsom totala nettokostnaden dividerat med antalet nyttjare. Demografimodellen tar inte någon särskild hänsyn till fasta kostnader utan de behandlas på samma sätt som rörliga. Exempelvis: Om antalet elever i grundskolan minskar, antar man att de fasta kostnaderna minskar i samma takt som de rörliga. 36

39 Förändring i antal inv i åldersgruppen * Andel nyttjare * Nettokostnad per nyttjare = Förändrat resursbehov Demografimodellens indelning i verksamheter För att få en så bra precision som möjligt på beräkningarna har en ganska fin indelning på verksamhetsnivå valts. Även tillgången på statistiskt underlag har varit avgörande för valet av verksamhetsnivå. Testberäkningar har visat att det blir stora skillnader i resultatet beroende på vilken detaljeringsnivå man väljer. Modellen är därför indelad i fjorton olika verksamhetsdelar: Förskola, fritidshem, grundskola/förskoleklass/grundsärskola, gymnasieskola/gymnasiesärskola, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende år, äldreomsorg ordinärt boende 90-w år, äldreomsorg särskilt boende år, äldreomsorg särskilt boende år, äldreomsorg särskilt boende år, äldreomsorg särskilt boende år och äldreomsorg särskilt boende 90-w år. Källor För att förenkla arbetet med att ta fram underlagssiffror till modellen är det en fördel att använda så få och så enhetliga källor som möjligt. Källorna ska vara säkra och lätta att få tag på. De huvudkällor som använts beskrivs härefter. Befolkningsprognoser för Västerviks kommun, hämtas från kommunens samhällsbyggnadsenhet och används för att beräkna förändringen i antal invånare i olika åldersgrupper. Räkenskapssammandrag för Västerviks kommun tas fram på kommunen och används för att beräkna nettokostnaden per nyttjare för skola och äldreomsorg. Räkneexempel Vi befinner oss i april 2015 och ska ta fram budgetramarna för Västerviks kommun för En del i arbetet är att göra en volymframskrivning av antalet pensionärer år, d v s beräkna hur de antalsmässigt kommer att förändras mellan 2015 och Detta för att Socialförvaltningen, i detta exempel, ska kunna bli kompenserad pengamässigt i budgetramen för det antal pensionärer år som kommunen beräknas öka eller minska med. För att få fram förändringen i antalet pensionärer år använder vi oss av befolkningsprognosen för 2016, framtagen under april Denna prognos baseras på senast kända befolkningsutfall för Antalet pensionärer år ska enligt prognosen (daterad april 2015) vara 1200 st år 2016 och 1180 st år Det ger en volymförändring på 20 personer. 37

40 Utfallet för 2014 blev dock något högre än vad som prognosticerades i april Det har gjort att prognoserna för 2015 och 2016 justerats upp i motsvarande mån. För att fånga in den här justeringen av 2015 och hamna på rätt nivå använder vi oss av den gamla prognossiffran för 2015 när vi skriver fram. Den gamla prognossiffran för 2015 (daterad april 2014) var 1175 personer och vår volymförändring blir då istället , d v s 25 personer. Denna tar då även in korrigeringen av prognosen för 2015 som var 5 personer. Hade vi inte jämfört med den gamla prognossiffran hade vi tappat budgetram för 5 personer i detta fall. Resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 november och ska behandlas av kommunfullmäktige. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast tre följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsrapporter och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Investeringar En investering är en anläggningstillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav i verksamheten. För att precisera detta ytterligare gäller att en utgift redovisas som en investering om: Den ekonomiska livslängden beräknas till minst tre år Är avsedd för stadigvarande bruk Att beloppet är av väsentlig storlek Samtliga kriterier måste vara uppfyllda. Med väsentligt belopp menas minst ett prisbasbelopp. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om mindre investeringsobjekt, under förutsättning att de ryms inom den totala investeringsramen. Dock ska fullmäktige alltid besluta om ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen bemyndigas att inom fastställd resursram genomföra ombudgetering av pågående investeringsobjekt mellan redovisningsåren. Grundprincipen är att investeringar ska vara självfinansierade. Undantag görs för flera av bolagen som har hög investeringstakt. Man kan bedöma självfinansiering på ett enskilt år men det ger ingen rättvisande bild. Ofta skjuts/pågår investeringar över flera år och det är 38

41 mer rättvisande att se investeringar och självfinansiering över t ex en femårsperiod. I föreliggande budget bedöms självfinansieringen åren , det vill säga fem år. Lokaler Den budgetram som verksamheterna har fått beslutad innefattar även lokaler. Några tilläggsanslag för lokaler kommer därmed i normalfallet inte att beviljas. Lokalerna volymjusteras också fr.o.m. 2013, det vill säga ökar antalet elever t.ex. inom skolan så ökar budgetramen för lokaler. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på alla nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. Rapportering till central nivå sker efter ekonomichefens fastställda tider. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget. Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. Anställningsstopp för hela förvaltningen inträder med automatik vid en negativ helårsprognos. När ombudgetering är beslutad och det befarade underskottet är undanröjt upphävs anställningsstoppet. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhet gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning. Följande ordning gäller; 1 Lagstadgade krav 2 Budget 3 Verksamhetsmål. Uppföljning av ekonomi och verksamhet Delårsrapportens och årsredovisningens utformning och omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen (1997:614). Uppföljning ska ske i form av: 39

42 Delårsrapport per sista april och sista augusti samt årsredovisning per sista december till kommunfullmäktige. Ekonomirapport per den sista januari, februari, mars, maj, juli, september, oktober och november till kommunstyrelsen. Målen följs upp i budgetuppföljning per den sista augusti (i delårsrapporten) och i årsredovisningen. Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. Kommunstyrelsen följer löpande upp ekonomi, befolkning och arbetsmarknad genom rapport varje månad. Finansiering Kommunkoncernens totala ram för extern upplåning under år 2018 är fastställd till mnkr. För 2019 föreslås den öka med 100 mnkr till mnkr då fastighetsbolagen står inför stora investeringar. Vidareutlåning sker från Västerviks kommuns förvaltnings AB, där internbanken finns, till kommunen och till de kommunala bolagen. Låneram för bolagen fastställs i ägardirektiven. Västerviks kommuns förvaltnings AB bemyndigas att ta upp nya lån och omsätta befintliga lån inom fastställd ram för extern upplåning. 40

43 Femårsöversikt (mnkr) Bokslut Budget Planering Planering Planering I löpande priser Allmänt Antal invånare Kommunal utdebitering, kr 32,53 32,53 32,53 32,53 32,53 - varav kommunalskatt 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 Budgetomslutning Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1 986, , , , ,2 Nettoinvesteringar, mnkr 54,9 53,8 62,2 56,7 40,2 Resultat Årets resultat, mnkr 76,1 33,0 28,1 32,4 33,9 Finansiering Skatteintäkter, mnkr 1 533, , , , ,3 Kommunal utjämning, mnkr 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Tillgångar, skulder och eget kapital Tillgångar, mnkr 1 542, , , , ,1 Tillgångar, per invånare tkr 42,2 39,4 41,4 42,4 42,9 Avsättningar och skulder, mnkr 570,3 560,1 608,4 614,4 602,0 Avsättningar och skulder, per invånare 15,6 15,3 16,6 16,7 16,3 Eget kapital, mnkr 972,2 883,7 911,8 944,2 978,1 Eget kapital, per invånare tkr 26,6 24,1 24,8 25,7 26,5 Långfristig låneskuld, mnkr Långfristig låneskuld, per invånare tkr Nyckeltal Överskottsandel (%) 3,9 1,6 1,3 1,5 1,5 Soliditet (%) 63,0 61,2 60,0 60,6 61,9 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 8,9-0,6 8,1 11,3 14,4 41

44 Kommunens organisation 42

45 Personal Visionens åtta områden med mätbara mål har en punkt som särskilt berör HR-frågorna. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Vi ska vara bättre än riksgenomsnittet i mätningar av Nöjd Medborgar Index HME-index (Hållbart Medarbetar Engagemang) ska vara högre än riksgenomsnittet Sjukfrånvaron ska vara minst 0,5 % lägre än riksgenomsnittet och lägre än föregående år HR-strategiska frågor För att kunna lösa nyckelfrågan att i hård konkurrens kunna rekrytera och behålla framtidens medarbetare är det nödvändigt att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Västerviks kommun ska attrahera, engagera, utveckla och behålla kommunsveriges bästa medarbetare. Vår ambition är att våra medarbetare ska trivas, få intressanta uppdrag, känna stolthet över sitt arbete, känna förtroende för sin chef och en positiv gemenskap med sina kollegor. För att utveckla och nå en gemensam personalpolitik har kommunen identifierat tre fokusområden - Sveriges viktigaste jobb, Balans i livet och Engagerade ledare. Utifrån dessa fokusområden har ett ambitiöst processarbete inletts i syfte att ta fram kommungemensamma arbetssätt inom bl.a. områdena rehabilitering, arbetsmiljö och rekrytering. En arbetsgivare Kommunkoncernen ska arbeta för att ha en gemensam personalpolitik. Alla HR-processer samordnas så att rättssäkerhet och likabehandling kännetecknar Västerviks kommun som arbetsgivare oavsett var man har sin placering. Kompetensbaserad rekrytering ska tillämpas för att säkerställa att rätt kompetens rekryteras. Värdegrunden i samspelet mellan ledare och medarbetare ska präglas av trygghet, meningsfullhet, gemenskap och dialog. Våra ledare Våra ledare ska ges goda förutsättningar att tillsammans med sina medarbetare lyckas i sina uppdrag så att verksamhetens mål kan uppnås. Våra ledare ska vara engagerade i sina uppdrag, agera förebilder och entusiasmera sina medarbetare. Våra ledare ska se till helhet och ha ett demokratiskt förhållningssätt. Våra medarbetare Vi ska ge goda förutsättningar för att våra medarbetare ska uppnå balans i livet mellan arbete och fritid. Medarbetarna ska ha tydliga uppdrag och förväntningar samt vara kompetenta för sina uppdrag. De ska känna sig stolta, uppleva trygghet, en positiv gemenskap med sina kollegor och ha förtroende för sin chef. 43

46 I Västerviks kommun värnar vi om varje medarbetares arbetsmiljö, vi vill att alla medarbetare ska trivas och utvecklas i sin yrkesroll. Hos oss ska alla gå till jobbet med en positiv känsla. Förutsättningar ska skapas för att fler medarbetare ska arbeta heltid. Personalfakta och personalstruktur I november 2017 hade Västerviks kommun tillsvidareanställda medarbetare. Detta innebär en ökning med 61 medarbetare sedan Av det totala antalet anställda var 89 % tillsvidareanställda mot 11 % visstidsanställda, vilket är oförändrat mot Västerviks kommun hade i november heltidsanställda medarbetare. Det motsvarar 80,2 % av totalt antal anställda. För 2016 var siffran 72 % (71,7 %). Antal heltidsanställda kvinnor var vilket innebär att 78 % av kommunens kvinnliga månadsanställda var heltidsanställda i november För 2016 var siffran 68 %. Antal heltidsanställda män var 580 vilket innebär att 88 % av kommunens manliga anställda var anställda på heltid var 86 % av männen heltidsanställda. Medelåldern för kommunens anställda är 46 år, vilket är en marginell minskning mot föregående år då medelåldern var 46,2 år. Kvinnornas medelålder var 47 år och männens är något lägre med 44 år. Åldersstrukturen bland de kommunanställda visar på stora pensionsavgångar. Under den närmaste femårsperioden kommer totalt 389 medarbetare att uppnå pensionsålder (65 år). Anställda kan idag välja att gå i pension i åldersintervallet år och de största pensionsavgångarna finns bland lärare och medarbetare inom vård och omsorg. Könsfördelningen bland de anställda är 79 % kvinnor och 21 % män. Medellönen i kommunen är kr per månad för tillsvidaranställda och visstidsanställda. Medellön för kvinnor är kr per månad och för männen kr per månad. Kvinnors lön är 93, 5 % av männens lön vilket är en marginell ökning mot 2016 (93,2 %). Arbetsmiljö och hälsa Hälsa ses ur ett helhetsperspektiv där de fysiska, psykiska och sociala faktorerna hänger samman. Ett salutogent arbetssätt (där man fokuserar på människors hälsa och på hur denna ska kunna upprätthållas) ska genomsyra allt arbete hos våra medarbetare och ledare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med förebyggande insatser, ett tidigt rehabiliteringsarbete och satsningar på hälsofrämjande insatser ska ge ökade hälsotal och ett hållbart arbetsliv. Företagshälsovårdsresursen har under 2017 använts till insatser inom psykosocial och fysisk arbetsmiljö, lagstadgade hälsokontroller och rådgivning m.m. Efterfrågan på förebyggande insatser som stöd och handledning samt insatser i den psykosociala arbetsmiljön är den insatsform som används mest. Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare utgjorde 6,07 % av den totala arbetstiden under 2017, vilket är en marginell minskning från föregående år (6,09 %). Genomsnittet för hela landets kommuner är 7 %. 44

47 Bilaga 1 Driftsredovisning Driftsredovisning Koncerngemensamma satsningar Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,300 18,300 18,300 18,300 Ram 18,300 18,300 18,300 18,300 Kommunstyrelsen Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 361, , , ,059 Sporthall Västervik (0,5 i ram 2018). 0,500 1,500 1,500 Bökensved (0,2 i ram 2018). 1,000 2,000 2,000 Satsning ridskolor (1,2 i ram 2018) 0,800 1,300 1,300 Tillgängliggörande av skärgården 1,000 1,000 1,000 Simhallen (1,0 i ram 2018). -1,000 2,000 2,000 Valnämnden 2018 och 2019 (0,6 i ram 2018). 0,000-0,600-0,600 Campus nybyggnation 0,200 2,000 2,000 Kostutredning omställningskostnader (1,5 i ram 2018) -2,900-2,900-2,900 Biblioteksplan (1,0 i ram 2018) 0,150 0,200 0,200 Ramväxling deponi 1,000 1,000 1,000 Kapitaltjänst utökade investeringar 1,000 2,000 2,500 Mobil fritidsgårdsverksamhet i norra och södra stadsdelarna 1,500 1,500 1,500 Löneökning 2,5%. 5,834 11,813 17,942 RUF, arbetsmiljöinsatser kulturenheten 0,500 0,000 0,000 RUF, skanning av akter SBE 0,500 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -3,701-7,540-11,445 Ram 361, , , ,056 Barn- och utbildningsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget , , , ,213 Volymjusteringar. -1,241 8,974 19,297 Satsning barn med särskilda behov 3,500 3,500 3,500 Andra personalgrupper i skolan, utv.projekt (1,0 i ram 2018) -0,500-1,000-1,000 Komvux nya lokaler (0,4 i ram 2018) 0,400 0,400 0,400 Teknikcollege 0,300 0,300 0,300 Löneökning 2,5% - 16,278 32,964 51,792 Förbättringsarbete 1% - -8,410-17,083-26,048 Ram 822, , , ,454 Socialnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget 2018 (exkl.ruf) 845, , , ,678 Volymjusteringar 10,612 20,468 29,386 Ökade resurser till välfärden 3,5 mdkr, i ram från ,000 10,000 10,000 OF/Funktionshinder LSS (3,0 i ram 2018) 3,500 3,500 3,500 Nya säbo (0,736 i ram 2018),+ 679 Dalsgården från ,964 2,293 2,293 Specialistundersköterskor 1,656 1,656 1,656 Löneökning 2,5%. 20,845 42,212 64,112 RUF, utbildning undersköterskor 0,667 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -8,933-18,191-27,757 Ram 845, , , ,869 Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,352 13,352 13,352 13,352 Kompetensförsörjningssatsning 0,250 0,250 0,250 Löneökning 2,5%, 0,548 1,110 1,686 Förbättringsarbete 1%, -0,142-0,289-0,441 Ram 13,352 14,009 14,423 14,846 Revisionen Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,649 1,649 1,649 1,649 Förbättringsarbete 1%, -0,016-0,033-0,049 Ram 1,649 1,633 1,616 1,600 Överförmyndare Budget Budget Planering Planering mnkr Budget ,490 3,490 3,490 3,490 Löneökning 2,5%, 0,057 0,116 0,177 Förbättringsarbete 1%, -0,035-0,072-0,108 Ram 3,490 3,512 3,535 3,558 Summa ramar 2065, , , ,683 1) För 2018 och 2019 tillförs SOC 0,67 mnkr ur RUF för arbete med att utbilda timvikarier till undersköterskor i

48 Bilaga 2 Investeringsplan Investeringsplan budget plan plan (tkr) Räddningstjänsten Släckbil Ledningsfordon Lastbil Tankbil Utbyte motor stidsbåt Campus Campus teknik inventarier Kultur Stadsbiblioteket, inventarier hänförligt till biblioteksplanen Sorteringsanläggning Kulturskolan, flygel Biblioteksbuss (2 mnkr tidigare beslutat) Samhällsbyggnad Beläggning asfalt, gator Centrum stadsutveckling Åtgärder enligt trafikplan Mindre investeringar Särskilda insatser mindre tätorter Lekplats, utegym, Loftahammar Förnyelse lekplatser Gränsö naturreservat, p-platser mm Miljöåtgärder i skärgården, toa/renhållning Hållbar utveckling Dagvattenåtgärder Centrumgården, p-platser mm, hänförligt till ny dp Fiskartorget ny dp, åtgärder Katedern 11 Gamleby,ny gc-väg och åtg. Västerviksvägen Kv Syrenen ny dp, gc-väg p-plats Resecentrum Gamleby Gc-väg, Horn etapp Forellvägen, förlängning Gc-väg, Ekhagen Gator Solhem Park, Gamleby herrgård Industrimark, Fridkulla Gc-väg, Jenny-Fridkulla Kv Sågen Satsningar Ernebergsfältet Karto ch mät, Instrument, GPS Barlastkajen/skeppsbron renovering Slottholmen åtgärder inne i ruinen Stadsparken, gestaltning Gamleby passage järnvägen östra ring (bommar) Motionsspår Multidamm, Gamleby Piperskärr, åtg ny plan och lekplats Laxgatan, enl. ny dp ny förskola Hamnen, kajer Gamleby ny lekplats Parken i Ankarsrum, gestaltning Industriområde Gamleby Gunnebo, exploatering befintlig planområde Barn och utbildning Gymnasiet, maskiner Socialförvaltningen Inventarier Summa ramar ii

49 Bilaga 3 Tidsplan budgetprocessen 2019 Aktivitet Ansvarig Startdatum Slutdatum Anmärkning Tidplan budget i KLG AB/CB 02-feb Tidplan budget i KS AB/CB 12-feb Budgetdag med koncernledningsgruppen AB/CB 16-feb 02-mar OBS!heldag 2/3 KS utv.dagar, uppstart Budgetprocessen 2019 AB/CB 5-mar 6-mar KS-utv.dag Volymjust skola, äldreomsorg mm tas fram CB/förv.ekon 07-mar 20-apr Så tidigt möjligt Inlämning investeringsförslag/lånebehov Förvek/bolagsek 20-apr Enl mall. till TO Framtagning budgetramar 07-mar 20-apr Så tidigt möjligt Möte i KLG inför remissrundan AB/CB 26/27-april lunch - lunch Infomöte ekonomer (budgetramar + ev. systemändringar) CB/MA 07-maj Så fort ramarna är klara Information i KS 07-maj Remissrunda nämnderna Nämnderna 7-maj 01-juni Information till facken (MBL 19) 17-maj Prel info Stoppdag KS 23-maj Beredning KS 28-maj Utskick KS 29-maj Förhandling med facken (MBL 11) 31-maj KS fattar beslut 04-jun Beredning KF 05-jun Utskick KF 07-jun KF fattar budgetbeslut 18-jun Nämndernas detaljbudgetarbete Förvaltningar 19-jun 30-okt Förvaltningsramar inlagda i Hypergene MA/TO 22-aug Inläsning augustilön i Hypergene 24-aug TESTVECKA SYSTEMÄNDRINGAR HYPERGENE Ekonomer 27-aug 31-aug Alla avsätta tid! Ramarna på enhetsnivå indaterade Indateras i Hypergene (gäller KS) Förv.ek 01-sep Hypergene Övrig detaljbudgetarbete (kontoinmatning) Förvaltningar 3-sep 31-okt Personalplaneringsarbete Förvaltningar 3-sep 31-okt Verksamhetsplaneringsarbete Förvaltningar 3-sep 31-okt Beslut i respektive nämnd om detaljbudget och verksamhetsplan Förv.chef+ förv.ek 30-nov Senast inlämning ansökan RUF Förv.ek 30-nov Lokala verksamhetsplaner indaterade i Hypergene Förv.ek 31-dec AB=Anders Björlin, CB=Christina Bäckström, TO=Tomas Ogebring, MA=Mattias Andersson iii

50 Bilaga 4 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna känner glädje, tillhörighet och stolthet över att leva, arbeta och bo, gammal som ung. Så här skapar vi livskvalitet varje dag till år 2030: Samverkan och innovation för en tryggad välfärd Våra demografiska och geografiska förutsättningar innebär att allt färre medborgare ska försörja allt fler i en relativt gles region långt ifrån de expansiva storstäderna. Detta ställer särskilda krav på innovation, samverkan och smarta lösningar för vår kommunala verksamhet. För att behålla en tryggad välfärd med bra skola, vård och omsorg som ger livskvalitet varje dag behöver kommunen en ekonomi i balans, professionella ledare och medarbetare. Tillsammans förstår vi och tar oss an framtidens utmaningar. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Ökad samverkan inom kommunen men också mellan kommun, näringsliv, medborgare och ideella krafter. Vi behöver också öka vår samverkan med andra kommuner. Ökat antal innovativa lösningar för hållbar samhällsbyggnad. Kommunikationer Närmare varandra och omvärlden Det är långt till större städer och vi behöver till viss del utvecklas på egen hand. För att få en gynnsam utveckling behöver vi också kunna ta del av och kommunicera med omvärlden både fysiskt och digitalt. Vi jobbar ständigt för kortare restider inom och utanför kommunen, en hållbar kollektivtrafik och tillgängliga kommunikationer. Detta skapar möjlighet till en utvidgad arbetsmarknadsregion. Allt viktigare för oss blir ett fullt utbyggt nät för framtidens bredband i hela kommunen. Förbättrade kommunikationer skapar livskvalitet och bygger förutsättningar för fortsatt utveckling på lång sikt. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Förkortade restider och goda pendlingsmöjligheter inom kommunen, och även till och från kommunen. Väl fungerande, tillgängliga och hållbara kommunikationer såväl på land som på vattnet. Detta gäller både kollektivtrafiken och den fysiska- och digitala infrastrukturen. En attraktiv och trygg kommun där människor vill bo, jobba och leva Västerviks kommun erbjuder ett attraktivt boende och livskvalitet nära natur och skärgård. För att möta upp mot framtida utmaningar behöver vi ett brett utbud av arbeten och möjligheter till stimulerande och varierad fritid. Vår goda service, bra bemötande och professionalitet skapar delaktighet och gemenskap. För att lyckas behöver vi en stark vikänsla i hela kommunen som präglar samverkan mellan kommun och medborgare, samt mellan land och stad. Genom att skapa en attraktivare och roligare kommun för besökare får vi också en attraktivare och roligare kommun för de som redan bor här. iv

51 Prioriterade inriktningsområden till 2030: Skapa en attraktiv och trygg kommun med bred service vars främsta uppgift är att finnas till för sina medborgare. Professionellt bemötande och service som genomsyrar hela organisationen Breddat utbud av bostäder som ger alla möjligheter till ett bra boende i hela kommunen. En starkare vi-känsla som präglar samarbetet inom hela kommunen. Vi visar vägen mot en hållbar miljöutveckling En god miljö med rent vatten, hållbar energiförsörjning, frisk luft att andas och en levande natur är en viktig del av vår livskvalitet. Vi tar klimathotet på största allvar och använder miljövänliga alternativ och giftfria kretslopp i stort och smått. Vi är en Ekokommun som visar vägen, ställer krav på och utbildar våra företag och invånare för att minska miljöpåverkan. I Västerviks kommun är vi särskilt beroende av att ekosystemen i Östersjön är i balans. Vi behöver investera ytterligare i miljöteknik och bättre främja ett hållbart företagande vad gäller tillverkningsindustri, gröna näringar och i tjänstesektorn. När det är möjligt och miljövänligt väljer vi lokala alternativ som också bidrar till en cirkulär ekonomi med lokala kretslopp. Så visar vi vägen mot ett hållbart samhälle. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi använder förnyelsebara energiformer och byggnadsmaterial med hög energieffektivitet. Våra ekosystem är livskraftiga och vi har utvecklat giftfria kretslopp. Det som produceras kan användas, återanvändas eller återvinnas med minsta möjliga resursförbrukning och miljöpåverkan. Vi är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. Genom kunskapsutveckling, miljöteknik, och nytänkande har förutsättningar utvecklats för företag baserade på förnybara råvaror från närområdet. Detta bidrar till utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Blomstrande näringsliv och växande besöksnäring Vi har vår natur, vår kunskap och kreativitet som främsta resurser. Det möjliggör en växande besöksnäring och ett entreprenörskap som bildar ett varierat, hållbart och välmående näringsliv. För att ytterligare höja innovationsnivån och entreprenörskapet samarbetar vi med högre utbildning och forskning vid flera av landets högskolor och universitet. Vid sidan av näringslivet måste det även finnas en stark och välmående offentlig sektor med hög kompetens och ett engagerande ledarskap och professionella medarbetare. Västerviks kommun behöver en bred arbetsmarknad som matchar många olika typer av kompetenser och välkomnar alla typer av människor. v

52 Prioriterade inriktningsområden till 2030: En drivande kommun med hög sysselsättningsgrad, god tillväxt, god tillgång till kompetenta medarbetare samt ett hållbart och varierat näringsliv. Här är det attraktivt och enkelt att starta, driva och utveckla företag. Vi tar tillvara och utvecklar de unika möjligheterna som finns inom kommunen för att främja besöksnäringen, och tryggar en god tillgänglighet till natur och skärgård. Utvecklad samverkan mellan destinationer inom kommunen och i närområdet. Det goda ledar- och medarbetarskapet skapar attraktiva arbetsplatser, där alla är goda ambassadörer. Utbildning och kompetens i toppklass Förskola, skola och fortbildning är kommunens viktigaste verktyg för att säkerställa framtidens kompetensförsörjning och skapa välmående, framgångsrika medborgare, företag och arbetsplatser. En bra och trygg förskola och skola ger lust att lära samt livskvalitet för både barn och föräldrar, men också för alla andra som bor i kommunen. Västerviks kommun ska ligga i topp vad gäller kvalitet på utbildningen. Det ska mätas både i resultat och i hur barn, elever och föräldrar upplever våra verksamheter. Bättre möjligheter måste också ges till vidare studier på alla nivåer under hela livet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Genom att alla barn, elever och studerande känner lust att lära och når målen tar vi ansvar för kommunens framtid och utveckling. Vi främjar det livslånga lärandet genom att vi har utbildning och fortbildning i toppklass, där hänsyn tas både till individens och till de lokala och regionala arbetsgivarnas behov. Genom nära samverkan med högskolor och universitet ges möjligheter att studera vidare inom de flesta områden. En rik och varierad kultur och fritid Livskvalitet är också att utvecklas och stimuleras genom ett brett kultur- och fritidsliv. Det är viktiga motorer i besöksnäringen och inte minst för kommuninvånarnas välbefinnande och utveckling. Kultur föder öppenhet, kreativitet och innovation, som på sikt stärker kompetensen på många plan, både privat och i arbetslivet. Kultur tillsammans med ett öppet idrotts- och föreningsliv främjar också integration, delaktighet, nyföretagande och i övrigt en demokratisk utveckling. Prioriterade inriktningsområden till 2030: Vi har ett rikt kultur- och föreningsliv med många goda mötesplatser för både barn, ungdomar och vuxna. Det finns ett brett utbud av fritidsaktiviteter, kultur och nöjen hela året i hela kommunen. vi

53 Alla är delaktiga och känner trygghet Västerviks kommun visar vägen genom att ligga i framkant vad gäller integration, jämställdhet och likabehandling. Det är en förutsättning för demokratin och säkerställer livskvalitet varje dag för alla kommuninvånare. Vi har också informationsytor och trygga mötesplatser som skapar delaktighet i kommunens utveckling. Vi verkar för att skapa trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Prioriterade inriktningsområden till 2030: God tillgång till information och mötesplatser i kommunen som bidrar till ett stort engagemang i kommunens utveckling. Vi har trygga kommuninvånare som alla har likvärdiga möjligheter att utvecklas och verka till sin fulla kapacitet. Ett gott integrationsarbete som skapar delaktighet och samhörighet. vii

54 Bilaga 5 Kvalitet och resultat inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) är det centrala verktyget i arbetet med att ta fram olika kvalitetsmått. Kolada är en databas som finns på webben (kolada.se) där all offentlig statistik, resultat från brukar- och medborgarundersökningar, egna undersökningar i kommuner etcetera samlas. Totalt finns i Kolada över nyckeltal från olika delar av kommunernas och landstingens verksamhet. Därigenom möjliggörs både nationella och lokala analyser och jämförelser med andra kommuner, verksamheter och enheter från år till år. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans valt ut relevanta kvalitetsmått från Kolada som definierar kvaliteten i de olika verksamheterna. Kvalitet och resultat avseende de relevanta kvalitetsmåtten presenteras nedan. De färgkoder som används utgör en jämförelse med övriga kommuner i landet och har följande innebörd: Socialförvaltningen Kvalitet och resultat i äldreomsorg hemtjänst Val: Västervik, 2017, 2016, Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - bemötande, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - få kontakt med hemtjänstpersonalen, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - personalen utför sina arbetsuppgifter, andel (%) Resurser - kostnader hemtjänst Val: Västervik, 2017, 2016, Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare viii

55 Kvalitet och resultat i äldreomsorg särskilt boende Val: Västervik, 2017, 2016, Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - bemötande, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - få kontakt med personalen på boendet, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - information om förändringar, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - maten, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - maten, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trivs med rum/lägenhet, andel (%) Resurser - kostnader särskilt boende Val: Västervik, 2017, 2016, 2015 Titel Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Omsorgspersonalen på vardagar i boende med särskild service för äldre med adekvat utbildning, andel (%) Omsorgspersonalen på helgdagar i boende med särskild service för äldre med adekvat utbildning, andel (%) Barn- och utbildningsförvaltningen Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola, % procent Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket ix

56 Kostnader förskola kr/inskrivet barn Kr/inskrivet barn Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket 6,0 5,8 5,6 Antal barn per årsarbetare i förskola Barn per årsarbetare 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4, Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Ovanstående tre diagram är hämtade ur SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars De bygger på officiell statistik ur Kolada och från SCB. Kvalitet och resultat i grundskolan Val: Västervik, 2017, 2016, 2015, 2014 Titel Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, andel (%) 76,7 80,7 73,1 66,8 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (17 ämnen) 234,1 225,0 214,0 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) 218,0 225,7 217,2 207,4 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 85,9 85,3 82,4 74,6 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) 85,0 85,3 81,7 74,0 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen, hemkommun, andel (%) 84,5 83,9 80,4 72,5 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen, hemkommun, andel (%) 83,4 83,0 79,4 71,6 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 79,4 85,6 82,4 78,6 Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, hemkommun, andel (%) 88,4 91,2 92,9 87,2 Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, hemkommun, andel (%) 90,0 91,2 90,1 89,4 Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska inkl. svenska som andraspråk, hemkommun, andel (%) 90,4 93,9 91,9 89,2 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, andel ( Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, hemkommun, andel (%) Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. x

57 Ekonominyckeltal grundskola och förskoleklass Val: Västervik, 2017, 2016, 2015 Titel Nettokostnadsavvikelse grundskola F-9, (%) 10,2 9,0 Nettokostnad grundskola F-9, kr/inv Nettokostnad förskoleklass, kr/inv Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/inv Referenskostnad grundskola F-9, kr/inv Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/elev Referenskostnad grundskola, kr/elev ,0 Nettokostnad skolskjuts grundskola, kr/elev Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. Västervik, grundskolans delar, skolkommun kr/elev Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt grundskola Ovanstående bild är hämtad ur SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars Den bygger på officiell statistik ur Kolada och från SCB. xi

58 Kvalitet och resultat i gymnasieskolan Val: Västervik, 2017, 2016, 2015, Studieresultat Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 64,0 68,9 66,4 70,4 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) 72,7 75,7 72,0 75,3 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 68,5 74,3 72,6 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) 77,3 81,4 79,8 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) 44,8 49,5 44,6 51,0 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, andel (%) 47,2 53,0 46,7 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 14,0 14,4 13,9 14,4 Övergång till arbete och studier Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 59,8 61,2 67,9 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 23,5 25,7 32,4 Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 27,4 24,5 27,4 Ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 8,9 11,1 8,0 Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. Ekonominyckeltal gymnasieskolan Val: Västervik, 2017, 2016, 2015 Titel Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) -1,4-5,1 Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Referenskostnad gymnasieskola, kr/inv Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Referenskostnad gymnasieskola, kr/elev ,2 Kostnad dagliga resor & inackordering gymnasieskola, kr/elev Ovanstående statistik är hämtat ur Kolada. Västervik, gymnasieskolans delar, skolkommun kr/elev Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt Läromedel Elevvård Skolmåltider Lokaler Undervisning Totalt gymnasieskola Ovanstående bild är hämtad ur SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars Den bygger på officiell statistik ur Kolada och från SCB. xii

59 Bilaga 6 kostnader, jämförelse med andra kommuner, länet och riket Nedanstående diagram är hämtade från SKL:s presentation vid budgetdagarna 5-6 mars 2018 och bygger på officiell statistik från SCB och Kolada Kostnader förskola kr/inskrivet barn Kr/inskrivet barn Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Kostnader förskoleklass, kr/elev Kr/elev Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xiii

60 60 Avvikelse nettokostnad och referenskostnad grundskola Miljoner kronor Västervik Jämförbara kommuner Kostnader fritidshem, kr/inskrivet barn Kr/inskrivet barn Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xiv

61 Västervik, Invånare äldreomsorg, antal Invånare 65+ år, antal Invånare år, antal Invånare 80+ år, antal Jämförelse kostnader äldreomsorgens delar, kr/inv 80+ år Kr/inv 80+ år Ordinärt Hemtjänssamhet boende Dagverk- Särskilt TOTALT Korttidsvård vks 80+ Övrigt Öppen boende Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xv

62 30,0 Andel brukare inom äldreomsorg, % 25,0 20,0 Procent 15,0 10,0 5,0 0,0 65+ med år m 80+ år m år m särsk 80+ år m särsk hemtjänst i ordbo hemtjänst, andel hemtjänst, andel boende, andel boende, andel el särbo, andel Västervik 11,6 2,8 22,0 1,1 12,4 Jämförbara kommuner 12,6 3,1 20,5 1,5 14,1 Genomsnitt för länet 11,9 3,1 23,8 0,9 10,4 Genomsnitt för riket 11,6 2,9 21,3 1,1 12, Jämförelse kostnader, kr/brukare kr/bukare Hemtjänst, kr/brukare Särskilt boende, kr/brukare Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xvi

63 Jämförelse kostnader särskilt boende, kr/brukare Kr/brukare Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Kostnad totalt för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år Kr/inv 0-64 år Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xvii

64 LSS - verksamhetens delar, kr/inv, 0-64 år Kr/inv, 0-64 år Totalt Ord bo Sär bo LSS/SFB, Lokaler Lokaler exkl FK Öppen vks LSS SoL/HSL och lok Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Nettokostnader övriga verksamheter kr/inv Politik Infrastruktur Fritid Kultur Särsk rikt ins Affärsvks Västervik Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket xviii

65

66

67

68

69

70

71 Sverigedemokraternas förslag till budget 2019 och plan Trygghet och Tradition 1

72 Inledning Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, Sverigevänligt parti. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet; i hemmet, på gator och torg, på jobbet och i skolan, i barndomen, familjelivet, ålderdomen och i vår identitet. Vi vill bygga ett starkare Sverige med bättre välfärd. Västerviks kommuns framtid tillväxt och trygghet Västervik är en kommun med en stor och på många sätt ännu outnyttjad potential. Vi ser alla dess delar som viktiga, även de mindre orterna och landsbygden. Skärgårdsbältets turist- och utvecklingspotential och vårt inland är ännu i hög grad outnyttjat, med både en rik natur, stora kulturhistoriska värden och naturtillgångar. Det mest väsentliga för Västerviks kommuns ekonomi och tillväxt är att vi kan få det privata näringslivet att växa och anställa fler personer. Det ger ett direkt tillskott till kommunens ekonomi. Målet är att få befintliga företag att stanna kvar och växa att förmå företag utanför kommunen att flytta hit att medborgare startar nya företag Det är näringslivet självt som har huvudansvaret att skapa jobb i kommunen. Kommunen och Västervik Framåt AB ska hjälpa till så långt som möjligt. Utmaningar i sammanhanget är att rationalisering, digitalisering, robotisering mm successivt kommer att minska antalet anställda. Vi kommer alltså att få en del arbetslösa under närmaste 5-10 års period. I gengäld kommer det behövas många nya, mer kvalificerade jobb för att driva den ökande digitaliseringen framåt. Småföretagen är viktigast för att öka sysselsättningen. Det är viktigt att försäkra sig om att det finns fungerande kommunal service runtom i kommunen. Kommunen måste satsa tillräckligt på kärnverksamheten både i tätorter och på landsbygden. Vi har en stor och svår uppgift i att hitta idéer som kan minska utflyttningen från Västerviks kommun till storstäderna. Utveckling och tillväxt av Campus är en betydelsefull insats kommunen gör. Vissa arbetsuppgifter som inte är beroende av fysisk närhet till större orter, t.ex. utveckling av IT-tjänster, kan med fördel utföras på mindre orter som Västervik. Kommunens mål ska vara att företagsklimatet i Västervik ska ligga inom topp 100 av kommunerna. Vi vill att kommunen effektiviserar sin verksamhet och utnyttjar digitaliseringen till att reducera administrativa kostnader. Administrationen ska tjäna som stöd för kärnverksamheten. En hel del av de resurser man kan vinna med förbättringsarbete och rationalisering ska växlas om till resursförstärkning för de medarbetare som arbetar i kärnverksamheten. Vi lägger för 2019 ett administrativt uppdrag om 15 mnkr, från och med 2020 ökat till 20 mnkr, när det får full effekt. Vi vill också minska antalet chefstjänster under barn- och utbildningsförvaltningen. 2

73 Västerviks kommun i ett svårt läge De negativa konsekvenserna för samhällets utveckling av sju andra partiers tidigare förda, oansvariga massinvandringspolitik kommer att bli bestående många år framåt. Även om asyloch anhöriginvandringen inte längre befinner sig på samma katastrofnivåer som hösten 2015, så är nivåerna fortfarande alltför höga för att vara hållbara: Joakim Ruist, forskare vid Göteborgs universitet, har nyligen i en ESO-studie redovisat de ekonomiska konsekvenserna av invandringen på lång sikt. En asylinvandrare kostar i genomsnitt över livstiden kr/år, summa 4,3 mnkr. De nyanlända som grupp utgör alltså en stor kostnad. Eftersom vi tagit emot många asylinvandrare de senaste åren kan problemen bli kännbara för Västervik. Nu lever vi i en stark högkonjunktur, vilket tillsammans med ett frikostigt bidragssystem, också innebär en relativt god sysselsättning för invandrare. En konjunkturnedgång kan dock komma snabbt och ge svåra konsekvenser på kommunens ekonomi. Sverige har inte arbeten som matchar de nyanländas genomsnittligt låga utbildningsnivå, inte tillräckligt med bostäder för både svenska medborgare och invandrare, inte tillräckliga resurser inom vård, skola eller omsorg för att kunna ta emot de nyanlända och ändå klara svenska medborgares rättmätiga behov. Västerviks kommun har en resurskrävande, massiv utbildningsinsats framför sig. Till råga på allt innebär invandringen mindre trygghet och ökad kriminalitet, särskilt i s.k. utsatta områden. Kommunerna är när det gäller invandringen i händerna på beslut inom riksdag och regering, eller av tjänstemän på Migrationsverket eller på Länsstyrelsen. Hittills har kommunen fått avsevärda bidrag från staten och migrationsverket, ca 230 mnkr under Ingen vet hur länge detta kommer att fortsätta. Riskerna för skattehöjning ökar med tiden avsevärt. Skattesats Detta budgetförslag utgår från oförändrad skattesats, det vill säga en utdebitering på 21,16. Ordning och reda i skolan Sverigedemokraterna sätter lärandet i centrum. Därför måste respekten för läraren och dennes yrkesroll återupprättas. Läraren ska kunna ägna sig åt det som är dennes uppgift: att bibringa barnen nyttiga kunskaper som de behöver för vidare utbildning, för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och för att bli väl fungerande samhällsmedborgare. Västerviks kommuns resultat i både grundskolan och gymnasiet sjunker nu, vilket är oacceptabelt. De senaste åren har skolorna i Västerviks kommun dessutom satts under hårt tryck på grund av ett mycket omfattande mottagande av utländska medborgare och asylsökande. 3

74 Sverigedemokraterna vill omfördela resurser inom barn- och utbildningsförvaltningen för att förbättra förutsättningarna och arbetsmiljön för både lärare och elever. På så sätt kan läraren fokusera på sin uppgift och lärandet sätts i centrum. Jourklasser ska införas för tillfälligt oroliga elever. Detta medför ökad arbetsro för motiverade elever och att läraren får mer tid att ägna sig åt undervisningen. Mobilförbud ska införas i klassrummen. Icke svensktalande elever ska gå i förberedelseklass för att först lära sig svenska. Ett system med klassmorfar / klassmormor i kommunens skolor ska införas. Det har oftast visat sig att klassmorfar och klassmormor, där det systematiskt genomförts, varit en varaktigt bra metod att öka vuxennärvaron på skolorna och att många elever upplever det som en stor trygghet. Effektiviseringsarbetet i skolan ska i första hand handla om att säkerställa att antalet administratörer och chefer inte är större än vad som är absolut oundgängligt. Digitaliseringens ökade potential att effektivisera ska utnyttjas till fullo. Parallellt med satsningen på jourskola måste också kraven på bättre resultat i skolan höjas. Andelen elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen ska sättas till > 80 %. Meritvärdet i årskurs 9 ska öka till > 235 (17 ämnen) resp. > 225 (16 ämnen). Satsning på en vassare svenskundervisning för nyanlända Den i särklass viktigaste förutsättningen för att öka möjligheten för de nyanlända som fått uppehållstillstånd att komma in på den svenska arbetsmarknaden och samhället i övrigt är att snabbt lära sig svenska. Idag läggs inom integrationsfondens ram resurser på en brokig samling integrationsprojekt, som i många fall har en mycket tveksam nytta då det gäller möjligheten för den nyanlände att komma in i samhället. Sverigedemokraterna vill att Västerviks kommun ur de planerade statsbidragen enligt flyktingvariabler reserverar en särskild satsning om 8 mnkr 2019 och 6 mnkr 2020 i syfte att vässa svenskundervisningen för nyanlända (både män och kvinnor) i Västerviks kommun. Ökat fokus bör ligga på kompetenta språkpedagoger med bakgrund i respektive modersmål, men med goda kunskaper i svenska, både grammatiskt och fonetiskt. Det är i denna process centralt att söka väl dokumenterade exempel på effektivare språkinlärning, som kan tillämpas på svenskundervisningen för invandrare i Västerviks kommun. Det ska eftersträvas att språkinlärningen i ett senare stadium kombineras med arbetspraktik. Härigenom ökar också möjligheten att snabbare ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som naturlig kontakt med vanliga svenskar ökar. Kraven på närvaro och prestation inom SFI ska öka. Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning, så kallad modersmålsundervisning. Modersmålsundervisningen bidrar till segregationen i samhället och försvårar anpassningen till det svenska samhället. Då denna typ av undervisning fortfarande är en lagstadgad skyldighet vill Sverigedemokraterna i Västervik istället titta på hur denna undervisning kan effektiviseras, t.ex. genom större samordning och användning av distansundervisning och undervisning via internet som medel, vilket kan underlättas genom att flera kommuner slår sig samman då det gäller språk med få modersmålstalare. 4

75 Prioritering på våra äldre Resurserna till de äldre kommuninvånare som varit med att bygga upp vår välfärd ska värnas och stärkas. Det ska finnas fler händer i omsorgen och mer tid att vara närvarande hos de äldre. För att detta ska vara möjligt krävs att det är tillräckligt attraktivt att arbeta i äldreomsorgen. De äldres välfärd och att säkerställa rimliga arbets- och lönevillkor för dem som arbetar i omsorgen går därför hand i hand. Sverigedemokraterna satsar mnkr och från och med mnkr för att förbättra undersköterskornas löner i Västerviks kommun. För att förstärka äldreomsorgen lägger vi dessutom från och med mnkr för att kunna anställa ytterligare vårdbiträden. Ytterligare en förstärkning vi vill göra, är att införa omsorgsvolontärer inom äldreomsorgen. Många människor vill göra en insats för att hjälpa till med sådant som ordinarie personal idag inte alltid kan hinna med. Det kan handla om så enkla saker som att vara sällskap vid måltider eller gå ut en promenad med de äldre, typer av aktiviteter som är mycket viktiga både psykiskt och för den fysiska hälsan. Vi vill också stärka möjligheterna till fler rörliga sociala aktiviteter, genom att kommunens fordonsflotta utnyttjas effektivare och systematiskt används för att möjliggöra fler utflykter och träffar för kommunens äldre och långtidssjuka. Kommunen ska ha det övergripande ansvaret och ge förutsättningarna, medan utformningen av aktiviteterna skapas av deltagarna tillsammans. Vi avsätter i budget från och med mnkr till denna Träffpunkt Västervik. Sysselsättning Ett grundläggande problem som kommunen måste ta sig an är den ofta dåliga matchningen mellan hur människor är utbildade och hur arbetsmarknaden ser ut. Sverigedemokraterna ser samarbetet mellan skolor, kommun och Arbetsförmedlingen som särskilt viktigt i detta sammanhang. Skolorna måste arbeta mer systematiskt för att bli bättre på att etablera fasta kontakter med det privata näringslivet, både för att öka kontaktytorna mellan ungdomar och arbetsplatser och även för att direkt på skolorna på så tidigt stadium som möjligt informera om bedömningarna av det framtida arbetsmarknadsläget för olika yrken. Även om en allt mer specialiserad yrkes- och utbildningsnivå generellt krävs idag i arbetslivet och kommer att krävas i framtiden, så är det ett misstag att anta att alla bör bli akademiker. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens skriande behov av yrkeskunniga. Kommunens skolor måste här inrikta sitt arbete för att mer aktivt söka lärlingsplatser i kommunen. Invandrares och nyanländas anpassning till det svenska samhället - ny integrationsstrategi Sverigedemokraterna anser att den av de sju gamla riksdagspartierna sedan decennier förda invandringspolitiken försatt Sverige i en mycket svår situation, där själva omfattningen av invandringen, i kombination med kravlöshet och uppmuntran att odla sin kulturella särart, 5

76 ökat segregationen, utanförskapet, arbetslösheten och på många håll även lett till stor social oro och ökad kriminalitet. Kommunens integrationsstrategi följer den politiskt korrekta inriktningen satsning på mångkultur (mångfald) och utbildning i interkulturell kompetens för svenskarna. Syftet är att anpassa de svenska medborgarna till de utrikesföddas kultur via ett s.k. inkluderande mottagande. De nyanlända sätts i arbete på subventionerade jobb, industrispår eller omvårdnad. Dessa subventionerade jobb leder dock sällan till en riktig anställning. Kommunens mål är att 80 % ska ha jobb efter två år, vilket måste bedömas vara optimistiskt i överkant. De som har otillräcklig utbildning sätts i skolan. Där ska också 80 % gå i skolan efter två år. Därutöver bedriver kommunen olika typer av integrationsprojekt Sverigedemokraterna vill ta ett helhetsgrepp om problematiken och införa ett helt paket med åtgärder för att stärka den generella sammanhållningen i Sverige däribland genom språkkrav, undervisning i samhällsorientering och införandet av medborgarplikt. För att stärka sammanhållningen vill vi understryka vikten av att kunna det svenska språket, då det är en förutsättning för att kunna bli en del av Sverige på riktigt. Denna princip brukas kallas assimilering. Därefter kan individen söka utbildning, praktik etc. som intresserar och som efterfrågas av arbetsmarknaden. Utan vår kultur har vi inget att försvara Kommunens viktigaste ansvarsområde på kultur- och fritidsområdet är att stödja sådan verksamhet som tjänar som brygga mellan tradition och förnyelse. Förståelsen för svensk tradition, hembygden och vår gemensamma historia stärker sammanhållningen mellan människor. Även för våra ungdomar med invandrarbakgrund är detta viktigt för att bli fullt delaktiga i samhället. Vi Sverigedemokrater värnar och vill öka kunskapen om det svenska kulturarvet, samtidigt som vi vill vidareutveckla det och ta det in i framtiden. Kommunens kultur- och fritidsverksamhet skall därför prioritera sådana satsningar som bidrar till att stärka tradition och gemenskap, och inte minst barns och ungdomars själsliga och fysiska fostran. Detta sker självklart genom idrott och rekreation, men i lika hög grad genom kulturell odling. Kommunens bibliotek, arkiv, museer och hembygdsföreningar är hörnstenar som alltid måste skyddas i första hand. Sverigedemokraterna i Västervik vill inrätta en kulturarvsfond. Vår kommun har en lång och varierad historia med ett mycket rikt kulturarv, som förtjänar att bättre tas tillvara och de människor som arbetar med detta ideellt är värda mer stimulans och uppmuntran. Vi avsätter i vår budget 1 mnkr årligen till kulturarvsfonden. Sverigedemokraterna anser att kultur- och föreningsfrågor bör behandlas i en egen kultur- och fritidsnämnd. 6

77 Budgetyrkanden - att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om försöksprojekt med uppgift att rekrytera och utbilda omsorgsvolontärer i syfte att höja livskvaliteten för kommunens gamla - att kommunen inför ett samordnat system med klassmorfar och klassmormor i kommunens skolor - att i barn- och utbildningsnämndens ram från och med 2019 reserveras 8 mnkr för jourskola - att barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att samordna sin modersmålsundervisning, med internetundervisning och initiativ till samordning med andra kommuner som möjliga medel, så att kostnaderna minskas med 1,0 mnkr årligen under budget- och planperioden jämfört med budget att inom socialnämndens ram för 2019 reserveras 7 miljoner mnkr och 2020 och 2021 reserveras vardera 14 mnkr till extra lönepåslag för undersköterskorna - att inom socialnämndens ram från och med 2019 reserveras 4 mnkr för anställning av ytterligare vårdbiträden inom äldreomsorgen - att Västerviks kommun ur de planerade statsbidragen enligt flyktingvariabler reserverar en särskild satsning om 8 mnkr 2019 och 6 mnkr 2020 i syfte att vässa svenskundervisningen för nyanlända (både män och kvinnor) i Västerviks kommun - att målet för andelen elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen ska sättas till > 80 %. - att målet för meritvärdet i årskurs 9 ska vara > 235 (17 ämnen) resp. > 225 (16 ämnen) - att målet för sjukfrånvaron ska vara 0,5 % lägre än föregående år - att målet för företagsklimatet ska vara att Västervik ligger inom topp 100 av kommunerna - att Västerviks kommun säkerställer att man som arbetsgivare inte använder sig av anställningar där vissa grupper diskrimineras på grund av ursprung eller bakgrund, till exempel instegsjobb. - att under 2019 barn- och utbildningsförvaltningen genomför en minskning med totalt 20 chefstjänster under barn- och utbildningsförvaltningen - att en modell utreds, där delar av kommunens fordonsflotta används för att möjliggöra fler utflykter och träffar för kommunens äldre och långtidssjuka 7

78 - att årligen ur kommunstyrelsens ram avsätts 1 mnkr till en kulturarvsfond, där föreningar, organisationer och enskilda i kommunen som bedriver kulturarvsfrämjande verksamhet kan söka ekonomiskt stöd. 8

79 Driftredovisning SD-förslag i kursiverad text ( mnkr ) Koncerngemensamma satsningar Budget 2018 Budget 2019 Pl Pl ,3 18,3 18,3 18,3 Kommunstyrelsen Budget ,1 Majoritetens ram 367,4 376,3 379,1 Administrativt uppdrag Klassmorfar 0,1 0,1 0,1 Omsorgsvolontärer 0,1 0,1 0,1 Avsättning kultarvsfond Ram 361,1 365,6 373,5 376,3 Barn- och utbildningsnämnden Budget ,2 Majoritetens ram 832,5 850,3 870,5 Effektivisering Modersmål Minskning ledartjänster Administrativt uppdrag Klassmorfar 0,1 0,1 0,1 Jourskola Ram 822,2 823,6 835,4 855,6 Socialnämnden Budget ,7 Majoritetens ram ,6 928,9 Administrativt uppdrag Lönesatsning undersköterskor Ytterligare vårdbiträden Omsorgsvolontärer 0,1 0,1 0,1 Träffpunkt Västervik Ram 845,7 894,1 921,7 943 Miljö- och byggnadsnämnden Budget ,4 Ram 13, ,4 14,8 Revisionen

80 Budget ,6 Ram 1,6 1,6 1,6 1,6 Överförmyndare Budget ,5 Ram 3,5 3,5 3,5 3,6 Summa 2065,7 2120,7 2168,4 2213,2

81 Resultatbudget ( mnkr ) Bokslut Budget Budget Planering Planering Nämndernas nettokostnader , , , , ,20 Interna kapitalkostnader 27 32,8 33,8 34,8 35,3 Interna personalkostnader 409,5 377,9 387, Externa arbetsgivaravgifter -336,7-307, ,9-330,9 Externa pensioner -129, ,8-136,8 Ökad semesterlöneskuld -7,1-3,1-4,1-4,2-4,3 Avskrivningar -19,1-21,2-22,2-23,2-23,7 Realisationsvinster Jämförelsestörande intäkter/kostnader Verksamhetens nettokostnader , , , , ,60 Kommunalskatteintäkter 1 533, , , , ,30 Kommunal utjämning 527,1 540,8 571,6 589,1 595,8 Finansiella intäkter 30, Finansiella kostnader -6, Resultat före extraordinära poster 98,4 5 11, ,5 Extraordinära poster, statsbidrag -22, ,3 11,1 Årets resultat 76,10 33,00 29,7 36,1 37,5

82 SOCIALISTISK VÄLFÄRDSBUDGET VÄSTERVIK KAN BÄTTRE Foto: Mona och Stefan Gelebo

83 Omvärldsanalys och principiell förklaring Ur Sveriges grundlag (kap. 1 2) kan man läsa; Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Trots en tydligt formulerad grundlag och skarpt formulerade sociala lagar har den förda politiken de senaste decennierna verkat i motsatt riktning. I takt med att den gemensamma välfärden har monterats ned har ojämlikheten och klassklyftorna ökat. Från början av 90-talet fram till idag har det skett en enorm omfördelning av resurserna från den offentliga välfärden till den privata marknaden. Att nedmonteringen av vår gemensamma välfärd strider mot våra grundläggande lagar har inte tagits hänsyn till, oavsett regering. I en modern och utvecklad samhällsekonomi borde det stå klart att det är offentlig omsorg, utbildning och kultur som kan och måste ta en allt större del av den samlade ekonomin. Vad ska vi annars med en effektiv produktion till om vi inte använder den till sådant som är viktigt för oss som människor? Vi vill med vår budget belysa de stora behov av satsningar som behövs inom den kommunala välfärden efter år av nedskärningspolitik samt visa att det är fortsatt möjligt att bedriva välfärdspolitik för att skapa jämlikhet och frihet. Nedskärningspolitiken kan sammanfattas i tre punkter; försämrad livskvalité för medborgarna, försämrad arbetsmiljö för de som arbetar inom välfärden samt högre arbetslöshet. Socialisterna Välfärdspartiet har sedan vår första dag i kommunfullmäktige stått för ett alternativ till nedskärningspolitiken. Tillgång till arbete och god välfärd är för oss inget annat än grundläggande rättigheter varje människas rätt. Därför har vi motsatt oss alla nedskärningar och genom våra välfärdsbudgetar lagt fram krav för att bromsa nedmonteringen av välfärdssamhället. Vi menar å det bestämdaste att politiken har till syfte att skapa ett samhälle värdigt kommande generationer att växa upp i ett samhälle präglat av trygghet, hälsa, gemenskap och solidaritet. För att göra detta krävs ett stopp på nedskärningspolitiken och att man från landets kommuner inte bara Västerviks kommun lyfter det enda logiska och realistiska kravet; att mer pengar tillskjuts välfärden! Frågan om 6 timmars arbetsdag har åter aktualiserats i och med att ett antal kommuner har infört det på ett antal arbetsplatser för att minska sjukskrivningstalen. Under större delen av 1900-talet användes den ökade produktiviteten i samhället till att förkorta arbetstiden. I Sverige har vi inte genomfört någon generell arbetstidsförkortning de senaste 40 åren trots fördubblad produktivitet. Därför borde kortare arbetstid vara en självklarhet idag oavsett de positiva följdeffekter det skulle ha på sjukskrivningstal etc. Vår budget syftar till: att bekämpa arbetslösheten genom offentliga jobb att säkerställa alla medborgares tillgång till god välfärd att förbättra välfärdsarbetarnas arbetsmiljö Socialisterna Välfärdspartiet har sedan 2006 varit en konsekvent röst mot nedskärningspolitiken i Västerviks kommun. Listan på alla försämringar av medborgarnas liv, hälsa och framtid som genomförts under de senaste mandatperioderna är för lång för att skrivas här. Men för att sammanfatta; den gemensamma nämnaren för politiker och partier (så även på riksplanet) är att de i handling inte tycker att den kommunala välfärden är värd att utveckla för att tillfredsställa människors behov. Privata marknadslösningar ses idag som idealet framför gemensamma och de som inte har råd att betala får helt enkelt skylla sig själva när avgifter höjs och den gemensamma sociala servicen försämras. Trots socialdemokratiskt maktskifte i valet 2014 fortsätter nedskärningspolitiken. När det kommer till välfärdsfrågorna verkar socialdemokratin och borgerligheten vara överens. Nedskärningspolitiken är ett cyniskt spel under falsk marknadsföring av ansvar. Det är inget annat än ett stort svek mot dagens barn, unga, gamla och funktionshindrade som är beroende av den gemensamma välfärden för ett gott liv!

84 Barn- och utbildningsnämnden Skolan är en viktig och speciell sektor i samhället som skiljer sig från andra sektorer. Skolan formar varje givet samhälles framtid genom att utbilda och fostra dess ungdom. Att inte betrakta barnens fostran och ungdomens lärande som viktigt är detsamma som att betrakta samhällets framtid som oviktig. En ungdom utan kunskap och förståelse av människans historia och nutid är på förhand berövad möjligheten att påverka sin framtid! Skollagen i Sverige är klar och tydlig då den fastslår att; Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Kommunaliseringen av den svenska skolan som genomfördes 1989 och de där på följande reformerna med införandet av friskolor och skolpeng har haft katastrofala effekter på det svenska skolväsendet. Den kvalité och likvärdighet som tidigare präglade svenskt skolväsende är idag ett minne blott. Friskolereformen och införandet av skolpeng har skapat världens mest liberala och kortsiktiga skolsystem där pengarna går till marknadsföring och vinster istället för elevernas undervisning. För att återupprätta ett värdigt skolväsende som följer skollagen krävs att skolan återförstatligas, att resurserna utökas samt att en kriskommission skapas med fokus på att återupprätta ett demokratiskt och likvärdigt skolväsende. Socialisterna ställer krav på följande åtgärder för att tillfälligt bromsa det demokratiska haveri som förd skolpolitik har inneburit; att en satsningen på lärarlöner genomförs så Västervik minst ligger i linje med rikssnittet. att personaltätheten ökas i förskolan så att varje vuxen har hand om max fyra barn. att personaltätheten ökas i fritidshemmen så att det är minst en fritidspedagog per tionde barn. att en pausskola införs. att speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och skolsköterskor skall finnas på varje skola (även f-6 skolorna) för att skapa en trygg miljö för eleverna. att mer resurser till fortbildning till alla lärare tillförs. att resurser till läromedel och förbrukningsmaterial ökas till det dubbla. att frukost serveras till barnen och eleverna i grundskolan och gymnasiet. att barn vars föräldrar är arbetslösa inte skall diskrimineras genom sämre tillgång till förskolan. att en arbetstidsförkortning till 6 timmars arbetsdag genomförs. Socialnämnden Man kan mäta ett samhälles nivå av mänsklig utveckling i hur det givna samhället behandlar sina unga, äldre och funktionshindrade; om de ges möjlighet till ett värdigt liv i trygghet och frihet, om de ges möjlighet att verka som människor och utvecklas som individer utifrån sina egna förutsättningar. Tack vare arbetarrörelsens framgångsrika välfärdsprojekt under 1900-talet är Sverige fortfarande ett land i framkant i jämförelse med andra länder i världen. Detta trots de senaste 25 årens utveckling i motsatt riktning med ökade klassklyftor och ofrihet. I denna tid av ekonomisk kris och svag arbetarrörelse befinner vi oss antagligen tyvärr i välfärdssamhällets sista dagar. Precis som i fallet med skolan talar Socialtjänstlagen, som skall skydda de äldres och funktionshindrades rätt till ett gott och meningsfullt liv, sitt tydliga språk. Socialtjänstens mål syftar till jämlikhet i levnadsvillkor, solidaritet och trygghet. För att motverka återgången till fattig-sverige och en konjunkturanpassad välfärd ställer Socialisterna följande krav; att alla undersköterskors löner höjs till snittet för riket. att grundbemanningen i äldreomsorgen skall höjas så att varje enhet kan täcka kortare frånvaro på egen hand. att personalen ges ökade möjligheter till heltidsarbete. att de delade turerna avskaffas. att ett nytt äldreboende byggs för att bättre möta de äldres behov i kommunen. att personalens friskvårdsbidrag utökas till socialnämndens personal. att kommunen börjar genomföra årliga hälsokontroller av äldreomsorgspersonalen. att samtliga äldreboenden med behov av renovering renoveras snarast så att de uppfyller modern standard (i huvudsak 1 r.o.k och 2 r.o.k) och att samtliga planerade renoveringar tidigareläggs.

85 att mer resurser tillförs LSS-verksamheten (så att alla får den hjälp och det boende dem behöver). att en arbetstidsförkortning till 6 timmars arbetsdag genomförs. Kommunstyrelsen att kommunen omedelbart slutar utöva repressalier mot personal som yttrar sig om brister. att kommunen slutar diskriminera vikarier som kommer upp i LAS-dagarna. att inga privatiseringar eller andra alternativa driftsformer tillåts. att kommunen återtar städningen i kommunal regi. att den centralt lagade och kylda maten avskaffas för att istället tillagas där den skall ätas inom barn- och äldreomsorg. att den kommunala parkförvaltningens utökas med fyra heltidstjänster. att mer pengar tillsätts för snöröjning. att räddningstjänsten kompenseras för de nedskärningar som genomförts sedan att kultur- och fritidsnämnden återupprättas. att inga bibliotek läggs ned under perioden samt att öppettiderna på Stadsbiblioteket utökas. att de kommunala bidragen till de ideella föreningarna och studieförbunden höjs. att avgifterna till musik- och kulturskolan sänks till en mindre symbolisk summa för att garantera alla barn och ungdomars möjlighet till musik och kultur. att översyn sker med syfte att rusta upp skolor, fritidsgårdar och idrottsanläggningar i kommunen. att löner och arvoden för politiker sänks till en genomsnittlig arbetarlön. att grundlig utredning kring övertalighet bland höga chefer och tjänstemän görs. Ekonomiska perspektiv För att slippa ta ansvar för sina handlingar lutar sig dagens politiker mot det kommunala balanskravet som instiftades av Göran Persson i början av 2000-talet. För politikerna är det viktigare att visa hur duktig man är på att följa balanskravet än att upprätthålla Socialtjänstlagen, Skollagen och Hälso- och sjukvårdslagen som vår kommunala välfärd vilar på! Men ingenstans står det formulerat att kommunallagen står över våra sociala lagar! Vår budget innebär underbalansering av kommunens ekonomi vi menar inte att detta är en långsiktig lösning för att försvara medborgarnas rätt till arbete och välfärd men det är en nödvändighet i den situation vi idag befinner oss. Det är vad vi kan göra här och nu om vi inte vill fortsätta nedskärningspolitiken! Ett första steg för att åter upprätta en välfärd värd namnet! Samtidigt som landets kommuner har ålagts ett utökat ansvar för välfärden har statsbidragen till kommunerna minskat. Detta trots att den offentliga sektorn som helhet idag har stora finansiella överskott. Detta är för oss oacceptabelt och därför menar vi att alla som är för en offentligt finansierad välfärd måste säga ifrån mot nedskärningspolitiken inte bara i Västervik utan i landets alla kommuner! Det rätta är att vi tillsammans står upp för våra barn, gamla och funktionshindrades rätt till ett gott liv och skickar notan till den regering som svälter ut den kommunala välfärden! 2017 var den offentliga sektorns nettoförmögenhet hela miljarder kronor (24,9 % av BNP) beräknas den vara hela miljarder (29,7 % av BNP!). Detta innebär att samtidigt som kommuner och landsting genomför nedskärningar av den offentliga välfärden har den offentliga sektorn som helhet stora finansiella tillgångar som inte används till offentliga investeringar och konsumtion. Nedskärningarna beror med andra ord inte på ekonomiska orsaker utan av politiska och ideologiska. Enligt kommunens tjänstemän uppgår kostnaderna för vår välfärdsbudget för 2018 till 602 miljoner kronor. Detta innebär att vår budget skulle kosta ca 165 miljarder att genomföra i hela riket. Då bör man samtidigt ha i åtanke att alliansregeringen har sänkt skatterna med ca 130 miljarder årligen mellan 2006 och 2014, i vilken anda även den socialdemokratiska regeringen har fortsatt även om man ökat skatteintaget något 2016 och Samma skattekvot 2018 som 2006 skulle innebära ett tillskott på 135 miljarder till välfärden. Vår budget skulle med andra ord kunna genomföras i hela Sverige om man höjde skatten till samma kvot som 2006 samt drev in några av de 46 miljarder som enligt Skatteverket skatteflyktingar gömmer i skatteparadis varje år. Det saknas inte pengar till reformer och välfärd om viljan finns!

86 Kostnader totalt (BUN, SOC och KS): 602 miljoner kronor Barn- och utbildningsnämnden - 301,5 miljoner 17,5 miljoner, för att höja lärarlönerna till rikssnittet 24 miljoner, för att öka personaltätheten i förskolan 36 miljoner, för att öka personaltätheten på fritidshemmen 7 miljoner, för införande av pausskola 20,5 miljoner, för speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och skolsköterskor... 4 miljoner, för fortbildning av lärare 13,5 miljoner, för ökat förbrukningsmaterial 5 miljoner, för frukost i grundskola och gymnasium 5 miljoner, förskola för barn till arbetslösa 169 miljoner, för 6 timmars arbetsdag Socialnämnden miljoner 10,5 miljoner, för att höja undersköterskornas löner till rikssnittet 35 miljoner, för högre grundbemanningen 5 miljoner, för ett nytt äldreboende 1,3 miljoner, utökat friskvårdsbidrag 1,2 miljoner, för hälsokontroller 3 miljoner, förstärkning inom LSS 218 miljoner, 6 timmars arbetsdag Kommunstyrelsen - 26,5 miljoner 9,1 miljoner, för att återta städningen hos kommunen 3 miljoner, för lagad mat där den skall ätas inom äldreomsorgen 2,1 miljoner, för fyra tjänster på parkförvaltningen 5 miljoner, för snöröjning 2,1 miljoner, för återanställningar inom räddningstjänsten 0,5 miljoner, för att återupprätta Kultur- och fritid 0,3 miljoner, för utökade öppettider på biblioteket 2 miljoner, för ökade föreningsbidrag 3,5 miljoner, för sänkta avgifter till Kulturskolan 0,5 miljoner, för översyn av skolor, fritidsanläggningar och fritidsgårdar + 1,6 miljoner, för en sänkning av politikerlönerna Den socialistiska fullmäktigegruppen av Västerviks kommunfullmäktige 28/ Johannes Regell Alexandra Isaksson FACEBOOK: Västerviks Socialistförening HEMSIDA: YOUTUBE: Välfärdspartiet TV INSTAGRAM: socialisterna_valfardspartiet info@valfardspartiet.org TELEFON: Sara Rais

87 SKOLAN FÖRST NYSTART FÖR RESURSSKOLOR FÖR ELEVER MED SÄRSKILDA BEHOV! Budget 2019, ekonomisk planering Vår kommun ska vara en kommun man väljer att stanna och arbeta i eller gärna flyttar till för att söka anställning, leva och bo i. En kommun som är en verkligt attraktiv arbetsgivare med hög kvalitet på skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård och den lokala demokratin. Det är viktiga förutsättningar för att både behålla och rekrytera ny kompetens till kommunen. En kommun är inte ett företag. Verksamheten ska hålla sig inom den kommunala kompetensen och vi ska ställa höga krav på och kontroll av efterlevnad av detta. Kommunmedborgare, företag och företagare ska behandlas lika i sitt möte med kommunen, dess tjänstemän och förtroendevalda. Förtroendevalda och tjänstemän har olika roller det måste bli tydligare och efterlevas i alla processer, projekt och i kontakter med medborgare och företag. Västerviks kommun måste bli en attraktiv arbetsgivare. En avgörande faktor är att höja lönenivån för våra anställda så att vi kan konkurrera med omgivande kommuner. En annan att fortsätta utvecklingen av kommunens HR/personalfunktion för kompetensförsörjning. En av de viktigaste grundförutsättningarna för både mänsklig och ekonomiskt tillväxt, utveckling och attraktivitet som kommun är kvalitén och resultaten i skolan. Därför är fortsatta satsningar på lärarlöner, fortbildning och arbetsförhållanden avgörande för att behålla våra pedagoger och att lyckas med den framtida rekryteringen av kompetenta och engagerade lärare/pedagoger till kommunens skolor. Vårt budgetförslag tar utgångspunkt i majoritetens förslag med följande markeringar, tillägg och förändringar. Sverker Thorén (L) sverker.thoren@telia.com

88 Kommunstyrelsen: Kulturlyft och blått varumärke! För att bli en attraktiv kommun krävs goda förutsättningar för kultur- och föreningsliv. I kulturrankningen av Sveriges kommuner har Västervik tidigare hamnat mycket lågt. En kommun som inte förstår hur viktig kulturen är för samhällets utveckling och framtid begränsar sin utvecklingspotential. Kulturen och kultursatsningar är en mycket viktig faktor för att höja utbildningsnivån och livskvaliteten. Det dråpslag genom besparingar som riktades mot kultur- och biblioteksverksamhet av majoriteten för ett par år sedan måste fortsatt kompenseras. De antagna kultur- och biblioteksstrategierna kan bli en viktig del i det lyftet men måste följas upp med både pengar och politik! Ett kulturkvarter som det bara pratas om och ett bibliotek som inte byggs om samtidigt som företag som medverkar till ett levande centrum körs iväg är ett uselt betyg på den förda (S),( C ) och (MP)-politiken. För att ge kultur- och föreningslivet bättre förutsättningar krävs kunniga, engagerade politiker med kultur som specialintresse. Politiker som är uppdaterade och förmår föra in kultur- och föreningsfrågorna i politiken. Liberalerna i Tjust kommer att fortsätta arbeta för att återinrätta en kultur- och fritidsnämnd. I KS budget yrkar vi på en utökning med :- årligen till utveckling av bibliotek, kulturstrategins genomförande och en nystart för en kultur- och fritidsnämnd. I vår attraktivitet som kommun ingår vår natur, vår miljö och vårt hållbarhetsarbete. Liberalerna har länge varit pådrivande i det arbetet med bl.a. fokus på havsmiljön och Östersjön. Vi menar att den Blå vision som förs fram i Vision Västerviks kommun är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. - ska lyftas fram och vara en viktig del i kommunens dagliga arbete på alla nivåer och i vårt varumärkesbyggande. Det Naturum som på vårt initiativ inrättats bedriver en viktig och omfattande verksamhet som når många och utvecklas positivt. Vårt läge vid Östersjön innebär både stora möjligheter för olika former av turism men också ett stort ansvar för miljön. Naturrums arbete når ut med information om och aktiviteter för detta till skolungdomar, kommuninvånare och besökare. Kommunstyrelsen är huvudman för verksamheten som fortfarande har en alltför osäker finansiering. Det krävs större säkerhet och trygghet i finansieringen för att Naturum ska ha goda förutsättningar att finnas kvar och utvecklas och ge sina anställda rätt lönenivåer.. Liberalerna yrkar att ytterligare :- årligen tillförs i KS budget för detta ändamål. Uppdrag: - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med Naturum utreda och ge förslag på en nivå på KS-bidrag till Naturum Västervik som säkrar att Sidan 2 av 5

89 ordinarie verksamhet inte är beroende av olika projektuppdrag och att relevant lönenivå- och löneutveckling kan garanteras de anställda - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med Naturum och BUN:s förvaltning utreda och ge förslag på hur vattnets väg, vattenskolan och Västerviks blå vision kan bli en obligatorisk/permanent del av utbildningen i vår grund- olch gymnasieskola. - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med Naturum och Campus Västervik utreda och ge förslag på hur hav- och vattenanknuten forskning och högre utbildning kan kopplas till Naturum, Campus och vår kommun. - Barn- och utbildningsnämnden Inrätta nya resursskolor för barn med en stor grad av särskilda behov enligt Linköpingsmodellen De senaste mandatperioderna har olika majoriteter medverkat till nedläggning av kommunens resursskolor. Vi Liberaler har kraftigt motsatt oss denna neddragning på stödet till barn med särskilda behov. Ingen av de utvärderingar eller andra signaler som nått oss via BUN, lärarkåren eller föräldrar visar på att nedläggningarna varit lyckade och stödet och hjälpen till barn och ungdomar med en större grad av särskilda behov blivit bättre nu. Snarare tvärtom har det varit ett svek mot de med allra största behov, men också mot pedagoger och personal som inte haft tillräckliga resurser och möjligheter att ta hand om dessa barn. I en rapport till BUN under året larmade det mobila teamet att läget var kaotiskt och att det finns ingen beredskap för de explosiva elever som är i allra störts svårigheter i kommunen idag (ett direkt citat från rapporten). Precis som det mobila teamet rapporterat till BUN är det ofta nu så att de som har minst utbildning har hand om de elever som har den svåraste problematiken. Antalet assistenter har ökat till drygt hundra i grundskolan vilket lett till skenade kostnader och :- i överdrag på budgeten. Det krävs speciell kompetens och utbildning hos den personal som ska ha hand om dessa barn och säkra också deras rätt till kunskap och utveckling. Linköpings kommun har framgångsrikt drivit och utvecklat separata resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. I en principiellt viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen fick kommunen rätt gentemot Skolinspektionen kommuner kan inrätta separata resursskolor för elever i stort behov av särskilt stöd. Linköpings kommun har sex resursskolor för 47 elever som har behov av extra stöd för sin skolutveckling. Skolorna har en pedagog per två elever. Socialt samspel, förtroendefull anknytning och individuellt anpassad undervisning med mycket praktik är ledord för arbetet. Sidan 3 av 5

90 En psykolog, en skolsköterska och tre socialsekreterare är knutna till skolorna. Personalen har nära kontakt med vårdnadshavarna Liberalerna vill att planering och rekrytering för ett inrättande av i första steget två resursskolor med sex elever i varje enligt Linköpingsmodellen omedelbart inleds för uppstart senast höstterminen Resursskolorna ska ha egen rektor och huvudmannaskapet ska delas av Barnoch utbildningsnämnd och Socialnämnd. Liberalerna yrkar att BUN:s budget i ett första steg utökas med :- för planering, utredning och rekrytering till de två resursskolorna och årligen :- för personal och lokalkostnader. Liberalernas budgetförslag tar utgångspunkt i majoritetens förslag med följande tillägg: KS En utökning med :- årligen till utveckling av bibliotek, kulturstrategins genomförande och en nystart för en kultur- och fritidsnämnd En utökning av bidraget till naturum med :- för större säkerhet och tryggghet i finansiering av verksamhet och löner Uppdrag: - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med naturum utreda och ge förslag på en nivå på KS-bidrag tillm naturum Västervik som långsiktigt säkrar att ordinarie verksamhet inte är beroende av projektuppdrag och att relevant lönenivåoch löneutveckling kan garanteras de anställda - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med naturum Västervik och BUN:s förvaltning utreda och ge förslag på hur vattnets väg, vattenskolan och Västerviks blå vision kan bli en obligatorisk del av utbildningen i vår grund- och gymnasieskola - Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att tillsammans med naturum och Campus Västervik utreda och ge förslag på hur hav- och vattenanknuten forskning och högre utbildning kan kopplas till naturum, Campus och vår kommun. BUN En utökning av BUN:s budget i ett första steg med :- för planering, utredning och rekrytering till de två resursskolorna och därefter årligen :- för personal och lokalkostnader Sidan 4 av 5

91 Uppdrag: Att omedelbart starta planering, utredning och rekrytering för ett inrättande av i första steget två resursskolor med sex elever i varje enligt Linköpingsmodellen för uppstart senast höstterminen 2019 Liberalernas utökning av ramarna med totalt 7 miljoner kronor finansieras i vårt budgetförslag genom en minskning av resultatet med motsvarande summas. Västervik Sverker Thorén(L) Sidan 5 av 5

92

93

94

95 Budget 2019 ekonomisk planering Barn och utbildning När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering på 51,5 Mkr så vill vi rikta dessa pengar direkt till bl a Att ge lärarna ett extra lönelyft på 1,5 % Att få färre antal elever i varje grupp/klass Att anställa lärarassistenter Att bygga en matsal på Marieborgskolan Pulspass i grundskolan Bättre elevhälsa Fokusklasser för barn med särskilda behov

96 Budget 2019 ekonomisk planering Socialnämnden När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering för på 54,9 Mkr så vill vi rikta dessa direkt för att bl a Att ge omsorgspersonal ett extra lönelyft på 1,5 % Att rekrytera mer personal Att bygga flera trygghetsboende Parboendegaranti Utegaranti Att utveckla måltiderna till en av dagens höjdpunkter

97 Budget 2019 ekonomisk planering Miljö och byggnadsnämnd När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering så vill vi att dessa 900 Tkr + 1 Mkr skall användas till Att höja lönerna Att rekrytera fler bygglovshandläggare Att utreda vilka effekter det skulle få att slå ihop samhällsbyggnadsenheten med M o B Att förbättra servicen

98 Budget 2019 ekonomisk planering Kommunstyrelsen När det gäller majoritetens förslag om förbättringsarbete i sin budget och ekonomiska planering så vill vi att dessa 22,7 Mkr skall användas till Att kultur och fritid flyttas från Ks till en särskild nämnd Att besöksnäring flyttas från Västervik Framåt till en särskild nämnd

99 Budget 2019 ekonomisk planering Kommunövergripande och de kommunala bolagen Att det görs en genomlysning av de kommunala bolagen av en oberoende utredare Att det tas fram en ny finanspolicy som omöjliggör handel med ränteswappar Att VKFAB inte tar ut borgensavgifter från de kommunala bolagen förutom VBAB Att det tas fram byggbar mark som kommunen sedan kan sälja vidare till andra intressenter som bygger bostäder Att VBAB avyttrar kommersiella fastigheter Att VBAB flyttar från Bryggaren till Lunnargatan eller annan plats Att det tas ett helhetsgrepp kring Bryggaren och Spötorget, biblioteksplan och kulturkvarter Ett helhetsgrepp kring Bryggaren och Spötorget Renodla VBAB, skall bara bygga och förvalta bostäder Överför förvaltning av behovsfastigheter till SOC och BUN, avveckla TFAB Att dubbla antalet platser på Dalsgården, behovet finns och kommer att bli ännu större Att omorganisera IT enheten, respektive förvaltning får ta över de man har behov av

100 Budget 2019 ekonomisk planering SÄRYRKANDE NEJ till majoritetens förslag Vi yrkar på att våra förslag inarbetas i budget Ett extra lönelyft på 1,5 % till alla behöriga lärare Ett extra lönelyft på 1,5 % till all omsorgspersonal 1 miljon extra till M o B för att påskynda ärendehanteringen Att en ny nämnd bildas som tar över förvaltningen av kultur, fritid och besöksnäring Att en samhällsbyggnadsnämnd bildas för att kunna renodla VBAB

101 Kristdemokraternas Yrkanden Budget 2019 (plan ): Våra budgetyrkanden ska ses i förhållande till majoritetens förslag. Koncerngemensamt Kommunen ska på olika sätt arbeta för att få nöjda invånare och företag. Ett sätt är att de i rimlig tid och enligt förväntan, eller bättre, får den service de är berättigade till. Nöjda invånare och företagare är de bästa ambassadörerna för vår kommun. Ett så positivt företagsklimat som möjligt är viktigt då det till mycket stor del är företagen och det antal anställda de kan ha, som skapar medel för att vår kommun skall kunna utvecklas och bedriva den välfärd vi vill ha. Uppdrag: För att få en tydlighet, av vad man kan förvänta sej inom olika områden och exempelvis vilka handläggningstider som ska gälla, för invånare respektive företag, vill vi att fullmäktige förnyar uppdraget till kommunens förvaltningar och bolag att införa Tjänstegarantier. Detta ger också en tydlighet för förvaltningar och bolag, av vad som förväntas av dem. Det upplevs som Kultur och fritidsfrågorna kommer i skymundan och är för viktiga för att hanteras med vänsterhanden i Kommunstyrelsens redan fulla agenda. Uppdrag Kommunfullmäktige ger lämplig instans i uppdrag att i samarbete med nyttjare utvärdera hur kultur och fritidsfrågor påverkats och behandlats ur ett ekonomi- och verksamhetsperspektiv efter att Kultur- och fritidsnämnden lades ner och verksamheterna flyttats till Kommunstyrelsen. Redovisning till KF senast i Mars Kommunstyrelsen Företagare har av ledande politiker lovats att vissa detaljplaner ska behandlas och eventuellt ändras. Det verkar sedan som andra större projekt tagit, mer eller mindre, alla resurser i anspråk. Detta har medfört att det som lovats, ännu inte behandlats efter flera års väntan, vilket har verkat hämmande på företagets utveckling. Uppdrag till KS Beslut kring detaljplanearbete som efterfrågas av redan befintliga företag i kommunen ska prioriteras jämfört med nya projekt. När nya projekt med hög prioritet tillkommer ska extra resurser sättas in, våra redan befintliga företag ska inte drabbas. Sida 1 av 5

102 Barn- och utbildningsnämnden Under 2017 fanns det enligt Lärarförbundet, en större andel årsarbetare med förskoleexamen per barn i förskolorna i vår kommun än snittet i landet, vilket är bra. Däremot ökade gruppstorlekarna i Västerviks kommun så att de 2017 var något högre än snittet för landet (15,6 mot 15,3). Forskningen visar att stressnivåerna höjs och känslan av otrygghet hos små barn ökar i en grupp med många andra barn och vuxna. Därför är det viktigt att vi försöker göra så att barnen inte behöver vara i en sådan miljö. Samtidigt vet vi enligt befolkningsprognosen att behovet av förskoleplatser kommer att öka i Västerviks centralort vilket riskerar ännu större barngrupper. Uppdrag till BUN: Att se över hur småbarnsgruppernas storlek (1 3 år) kan minskas till max 12 barn i linje med skolverkets riktmärke. Rapportering till KF senast mars 2019 Enligt skollagen har kommunen en informationsskyldighet som säger att kommunen ska informera föräldrar om all förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen anordnar samt motsvarande enskild verksamhet som kommunen godkänt. Informationen ska även avse möjligheten att driva enskild verksamhet med bidrag från kommunen, sk. barnomsorgspeng. Detta framgår av 2 a kap. 20 skollagen. Syftet med barnomsorgspeng är att öka mångfalden i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen genom en större variation av utövare. Barnomsorgspengen ökar också utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom välfärdsområdet. I den situation med stora barngrupper vi redan är i och som med stor sannolikhet ytterligare kommer förvärras, borde det vara läge att informera om de möjligheter barnomsorgspengen ger och då också uppfylla lagens krav. Att tillsammans med det ovanstående också erbjuda fler platser i familjedaghem kan öka valfriheten för föräldrarna. Uppdrag till BUN Att, för att om möjligt tillskapa fler barnomsorgsplatser genom en större variation av utövare och samtidigt uppfylla lagens krav, omedelbart tillse att relevant och lättåtkomlig information angående barnomsorgspeng läggs ut på kommunens hemsida. Vid anskaffning av datautrustning till skolan bör så enhetliga inköp som möjligt ske för att få ett rationellt underhåll och enkel support, vilket är kostnadsbesparande. Uppdrag till BUN. Upprätta en IT-strategi för hela skolan i samarbete med IT-avdelningen. Rapportering till KF senast Mars Sida 2 av 5

103 Den psykiska ohälsan bland barn och unga har oavbrutet vuxit under många år, något som vi måste ta på allvar. Utebliven insats kan få långtgående konsekvenser, både för den egna hälsan men också för möjligheterna att klara de kunskapskrav och mål som skolan har och som eleven ska uppnå. Här kan snabb kontakt med elevhälsan vara av avgörande betydelse. Tillägg 1 Mkr. Uppdrag till BUN. I linje med vår motion angående Elevhälsogaranti hitta lösningar så elever som sökt hjälp hos elevhälsan, garanterat får kontakt med dem inom 24 timmar under terminerna, samt att snarast redovisa när Elevhälsogarantin kan införas. Vi Kristdemokrater har flera år yrkat ytterligare pengar för arbetet med stöd till barn med särskilda behov. Många barn och ungdomar far illa, redan från förskoleåldern och uppåt och behöver särskilt stöd. Tidiga insatser kan ha enorm betydelse. Vi tror inte avvecklingen av resursskolorna varit bra för någon, varken för de barn som behöver särskilt stöd eller för övriga barn, och i synnerhet då inte resurser tillförts i motsvarande grad i skolan. Majoriteten har äntligen lagt ett välkommet tillskott till det arbetet. En typ av stöd står de sk elevstödjarna för. För barn och unga som är i behov av vuxenkontakt och stöd, är tillit och kontinuitet mycket viktig. Endast ett fåtal av elevstödjarna har tillsvidareanställning. Övriga elevstödjare blir vanligtvis arbetslösa vid vårterminens slut och söker därför andra jobb. Den tillit som byggts upp under terminen/terminerna mellan eleven och elevstödjaren går till spillo då kontinuiteten bryts. Vi yrkar på ett tillskott på 1,5 Mkr så fler av elevstödjarna kan tillsvidareanställas. Socialnämnden Anhörigvårdare gör ett otroligt värdefullt arbete men har ofta en tung och krävande livssituation. De har ofta svårt att säga ifrån när de själva inte orkar och risken blir stor att de själva blir sjuka. Anhörigkonsulentens uppgift är av stor betydelse i att informera, ge råd och stöd. Särskilt att motivera den anhörige att ta emot hjälp och stöd såsom avlösarservice, dagverksamhet eller växelvård. Att också få träffa andra personer i samma situation kan vara ett stort stöd, därför vill vi skapa ett anhörigcenter. Vad skulle det kosta samhället om de anhöriga inte ställde upp? Tillägg 0,6 Mkr Uppdrag till SN Att i linje med vår motion angående utveckling av Anhörigvården anställa ytterligare en Anhörigkonsulent samt att skapa ett Anhörigcenter. Sida 3 av 5

104 Antalet äldre över 80 år i vår kommun kommer enligt senaste befolkningsprognosen ha ökat med mer än 750 personer år 2025 och med 1250 personer år 2030 jämfört med 2018 (+47 %). Uppdrag till SN Att tillsammans med samhällsbyggnadsenheten, på de orter där det idag finns särskilda boenden, göra en översyn av befintliga detaljplaner och utreda om dessa detaljplaner, utan ändringar, ger möjlighet till tillbyggnad av befintliga lokaler och/eller nybyggnation på lämplig plats inom de tio till femton närmaste åren. Arbetet ska ske med befintlig befolkningsprognos som grund. Utredningen ska visa på vilka orter som tillbyggnad/nybyggnad beräknas nödvändig och också visa på hur stort det ökande platsbehovet beräknas bli per ort fram till år Redovisning till KF våren Trygghet för äldre är en huvudfråga i vårt välfärdstänkande. Många eftersträvar att bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Därför är kvarboendeprincipen i grunden en god idé. Att alla som önskar kan få hjälp i sitt eget hem, så länge som man själv önskar, är en viktig välfärdsambition. Att flytta till ett särskilt boende, trygghetsboende eller serviceboende är inte något som en äldre person gör i onödan. Skälen till att vilja flytta till nytt boende är förstås ofta medicinska, när behovet av praktisk hjälp med vård och omsorg i vardagen blir så påtaglig att hemtjänst inte längre är det bästa alternativet. Men det finns också en stor grupp äldre som upplever otrygghet och ensamhet och därför behöver en annan boendeform. Det är ett djupt feltänk i nuvarande lagstiftning när man hos pensionärer som fyllt 85, 90 och 95 år ställer krav på s.k. behovsbedömning för en plats på ett äldreboende. Det borde vara så att den äldres vilja ska tillgodoses. Vi vill införa en Äldreboendegaranti som innebär att när man fyllt 85 år ska beslutet att flytta till ett särskilt boende, trygghetsboende eller äldreboende helt vara den enskildes. Inget förmynderi där man riskerar att nonchalera den äldres upplevelser och behov. Kommunens ansvar är att se till att det finns platser och olika boendealternativ med olika servicenivåer. Uppdrag till SN Att ta bort behovsbedömningen kan ses som ett avsteg från nuvarande lagstiftning. I linje med vår motion om Äldreboendegaranti vill vi uppdra till Socialnämnden att klarlägga vad som inom nuvarande lagstiftning är möjligt att göra för att vår kommun ska kunna gå före och erbjuda en äldreboendegaranti, alternativt ta kontakter med SKL och socialdepartement för att få de regeländringar som behövs. Sida 4 av 5

105 Miljö- och Byggnadsnämnden För att få en snabbare hantering av bygglov och tillståndshantering för privatpersoner och företag är det nödvändigt med personalförstärkning. Tillägg 0,5 Mkr. Uppdrag till MoB Eftersom våra företag starkt bidrar till samhällsbygget så är det önskvärt att exempelvis deras bygglovsansökningar behandlas med prioritet. MoB får i uppdrag att senast under våren 2019 utreda och redovisa för KF om detta är juridiskt möjligt och då hur detta kan gå till. Investeringar: Så länge det inte finns en extern medfinansiering av en Södra infart på i storleksordningen 75 % och inte heller en trovärdig investeringskalkyl, yrkar vi avslag på 5 Mkr 2019, 75 Mkr 2020 och 75Mkr 2021 för Södra infarten. Vi ser dock att det ur säkerhetsaspekt kan finnas behov av ett alternativ till Södra infarten. Om kommunen själv måste stå för kostnaden måste vi finna ett ekonomiskt betydligt bättre alternativ. Sammanställning: BUN SN MoB TOTALT Resultat: + 2,5 Mkr + 0,6 Mkr + 0,5 Mkr + 3,6 Mkr + 24,5 Mkr eller ca 1,1% av skatter och bidrag. För Kristdemokraterna Lars-Inge Karlsson Sida 5 av 5

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127