ÖVA MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB)

Transkript

1 ÖVA MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) STOCKHOLM WSP Sverige AB

2 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Käppalaförbundet planerar att ansluta avloppsvatten från avloppsreningsverken Margretelund i Österåkers kommun och Blynäs i Vaxholms stad till Käppalaverket på Lidingö, ett projekt kallat ÖVA (Österåker Vaxholm Anslutning). Käppalaförbundet har i en tidigare prövning fått tillstånd för att ta emot avloppsvattnet vid Käppalaverket. Denna prövning omfattar pumpstationer, sjöledningar, tunnel m.m. för att transportera avloppsvattnet. Syftet med anslutningen presenteras i kapitel 4.3 och kan sammanfattas med att: långsiktigt säkra avloppskapaciteten i nordöstra Storstockholm under överskådlig framtid avhjälpa kapacitetsbrist i Österåker och Vaxholm som inom en snar framtid beräknas ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. förstärka avloppssystemen i Täby Kyrkby och Vallentuna, skapa en bättre driftsäkerhet genom möjlighet till reglering, både fördröjning och utjämning, av flödet till Käppalaverket och minska risken för nödutsläpp. Projektet kommer också att ge upphov till stora positiva konsekvenser för vattenförekomsterna Trälhavet och Norra Vaxholmsfjärden då dessa kommer att avlastas från utsläpp av avloppsvatten. Den förbättrade reningen tillsammans med möjligheten att ansluta fler fastigheter till Käppalaverket leder till minskade utsläpp totalt till Norra Östersjön. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör underlag för miljödomstolens prövning avseende miljöfarlig verksamhet (9 kap MB) samt vattenverksamhet (11 kap MB). Två tekniska beskrivningar (TB) ligger som grund till denna MKB. Dessa TB behandlar verksamhetens tunneldel respektive ledningssystem inklusive pumpstationer för anslutningar. MKBn inleds med en introduktion om projektet i sin helhet samt en förklaring och metodgenomgång om miljökonsekvensbeskrivningar. Dokumentet redogör sedan för en nulägesbeskrivning innan den planerade verksamheten redovisas. Alternativ lokalisering och utformning beskrivs därefter, vilket inkluderar en bedömning av konsekvenserna ifall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Förutsättningar anges därefter, både i form av omgivningsförutsättningar liksom för planer och gällande bestämmelser som verksamheten kan komma att beröra. Bedömda miljökonsekvenser av verksamheten beskrivs sedan, uppdelat per teknikområde innan en samlad bedömning görs. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva effekterna den planerade verksamheten kan medföra på bland annat människor, växter, djur, mark, vatten, luft, hushållning med mark, och råvaror. För att möjliggöra en bedömning av projektets totala miljöpåverkan beskrivs miljökonsekvenser för såväl byggskedet som driftskedet. Därutöver beskrivs långsiktiga miljökonsekvenser av grundvattenbortledning och ytvattenkvalitet. Inför tillståndsansökan för den planerade verksamheten har samråd hållits. Käppalaförbundet och Roslagsvatten har samrått med särskilt berörda enskilda, samt med tillsynsmyndigheter, kommuner, berörd allmänhet och berörda organisationer. Synpunkter har kunnat lämnas till Käppalaförbundet muntligen under samrådsmöten, samt skriftligen via e-post eller brev. Den planerade lednings- och tunnelsträckningen berör fyra kommuner norr om Stockholm: Vaxholm, Österåker, Vallentuna och Täby. Projektet ÖVA har följande omfattning. I Margretelund, Blynäs och Resarö kommer nya pumpstationer att anläggas. 2 (76)

3 Från Blynäs till Resarö transporteras avloppsvattnet i sjöledningar som anläggs inom ett annat projekt, Storängsprojektet. Dessa ingår inte i denna tillståndsprövning. Sjöledningar från Margretelund respektive Resarö kommer att transportera avloppsvattnet till Svinninge. Sjöledningarna har en sammanlagd längd på ca 7,5 km. Vid Svinninge anläggs en släppkammare och markledningar fram till en avloppstunnel. Tunneln anläggs från Svinninge genom Österåkers, Vallentuna och Täby kommun till Karby och blir cirka 15 km. Vid Karby i slutet av tunneln, anläggs en underjordisk pumpstation som pumpar avloppsvattnet vidare till befintligt tunnelsystem som leder vattnet till Käppalaverket. Mottagning av avloppsvattnet vid Käppalaverket är redan tillståndsprövat och ingår inte i denna prövning. Inom projektet har olika lokaliseringar, utformningar och metoder för byggandet studerats, inklusive ett så kallat nollalternativ, som beskriver ett troligt scenario om den ansökta verksamheten inte genomförs. Såväl anläggningsskedet som den kommande driften av avloppsnätet medför en påverkan på omgivningen. Typ av påverkan och i vilken omfattning den sker beror till stor del av val av läge, teknisk utformning, genomförandet och den kommande driften. En stor del av påverkan, särskilt på lång sikt, har minimerats genom val av den nu ansökta systemlösningen i föreslaget läge. Det gäller även de positiva effekter som verksamheten medför, där verksamhetsutövaren har valt en lösning som bedömts vara mest hållbar på lång sikt och medför att avloppskapaciteten i nordöstra Storstockholm säkras på mycket lång sikt. Den fortsatta projekteringen kommer ge underlag för att mer specifikt bedöma miljöpåverkan och därtill kopplade skyddsåtgärder från den nu aktuella sträckningen. Projektet som helhet kommer dock ha en positiv miljöpåverkan då det medför en mindre risk för nödutsläpp och bräddning samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga reningsverken i Blynäs och Margretelund, och att Norra Vaxholmsfjärden och Trälhavet avlastas från de utsläpp av renat avloppsvatten som sker idag. Sjöledningarna dubbleras på alla sträckor för att ytterligare minska risk för utsläpp om någon ledning skulle fallera. Tunneln byggs så att om långvariga fel uppkommer i pumpstationen vid Karby kommer vattnet brädda vidare i tunnelsystemet, det vill säga till Käppalaverket. Nedan beskrivs den förväntade miljöpåverkan övergripande. För ytvatten medför nedläggande av sjöledningar lokal grumling i vattenområden. För att minska konsekvenser av detta föreslås skyddsåtgärder i form av avskärmningar på de ställen där schaktning krävs och att nedläggningen förläggs till en tid på året då den biologiska aktiviteten är låg. Projektet som helhet medför minskade utsläpp och minskade nödbräddningar, vilket är positivt för vattenkvaliteten. Processvatten och inläckande grundvatten från tunnelbyggandet kan medföra lokal påverkan på recipienter i de fall processvattnet inte kan släppas på spillvattennätet. För att minska konsekvenser av detta föreslås skyddsåtgärder i form av oljeavskiljning, sedimentering och vid behov ytterligare rening. I driftskedet kommer inläckande grundvatten avledas till Käppalaverket. Anläggande av tunneln medför påverkan på grundvattennivåer, vilket kan ge konsekvenser för hus med grundvattenkänslig grundläggning, dricksvattenbrunnar och energibrunnar i närområdet. För att minska påverkan kommer injektering av tunneln ske i känsliga passager. Inga hus eller dricksvattenbrunnar bedöms påverkas av grundvattensänkning. För att garantera detta föreslås ett kontrollprogram där omgivande grundvattennivåer mäts under hela anläggningsskedet. Om grundvattennivåer sjunker mer än beräknat kan vatten infiltreras för att återställa nivåer så att konsekvenser undviks. För energibrunnar kan även små sänkningar av grundvatten ge konsekvenser i forma av minskade effektuttag. För påverkan på energibrunnar föreslås ekonomisk ersättning till brunnsägarna. 3 (76)

4 För luft kommer arbetsmaskiner och sprängningar att medföra utsläpp till luft, dock inte till sådana nivåer att miljökvalitetsnormer riskerar att påverkas. Transporterna av bergmassor kan lokalt ge upphov till stora konsekvenser för de omkringboende under anläggningsskedet. För arbetstunnlar vid Karby, Vallentuna och Rosenkälla kommer transporterna snabbt komma ut på större vägar, vid Täljö kan dock transporter behöva gå via Frejvägen. För att minska påverkan föreslås breddning och förstärkning av Frejvägen, att transporter endast sker med lastbilar utan släp och hastighetsbegränsning för transporter ut till Svinningevägen. Naturmiljö påverkas både i vatten och på land. I vatten hänger det nära samman med grumling som beskrivs ovan, där skyddsåtgärder är att ha avskärmningar på de ställen där schaktning krävs och att nedläggningen förläggs till en tid på året då den biologiska aktiviteten är låg. På land hänger påverkan på naturmiljö främst ihop med grundvattensänkning som också beskrivs ovan. Oftast påverkas inte våtmarker av tunnlar eftersom de vanligen bildas genom tillströmning av ytvatten och underlagras av täta lerskikt. Hydrologin som är grunden till de skyddsvärda biotoperna påverkas inte. På samma sätt bedöms inte Natura 2000-området och Riksintresse för naturmiljövården Solberga-Prästgården inte påverkas av att tunneln passerar under området, eftersom bevarandevärdena inte är beroende av en jämn grundvattennivå. De föreslagna arbetsvägarna och markledningarna har sammantaget en mycket liten påverkan på områdets kulturmiljövärden i stort. För de områden där påverkan sker är blir konsekvenserna störst i Karby, främst i form av förhistoriska värden, men även historiska värden samt upplevelse- och karaktärsvärden. Permanent påverkan på landskapsbilden uppkommer endast av nya tillfartsvägar och påslag för arbetstunnlar. Sjö- och markledningar och avloppstunneln i sig har ingen påverkan på kulturmiljöer. Boendemiljö påverkas främst genom grundvattenpåverkan och transporter, som beskrivs ovan och buller och vibrationer, som beskrivs nedan. Rekreationsmöjligheter och friluftsliv bedöms endast påverkas i begränsad omfattning under anläggningsskedet, till exempel vid nedläggning av sjöledning samt vid anläggande av tillfartsvägar till tunneln. Driften av ledningsnätet bedöms inte medföra någon risk för störande buller, stomljud eller vibrationer, däremot finns en risk för störning vid anläggningsskedet. Buller och vibrationer som kan orsaka en störning kan generas vid sprängning, borrning, transporter, muddring, eventuell spontning m.m. Generellt är dock avståndet till bostäder så långt att stora negativa konsekvenser inte bedöms uppstår. Konsekvenserna från buller, stomljud och vibrationer bedöms övergående och lokalt bli små. Kontrollprogram kommer att upprättas och skyddsåtgärder vidtas vid behov. Påverkan från projektet rörande detalj- och översiktsplaner bedöms som litet då det i ett fåtal fall kan behövas införas u-områden i nya och befintliga planer. Vid påslaget Rosenkälla kommer en ändring att göras av en detaljplan som reglerar ett område planlagt som golfbana. Inledande diskussioner med kommun och markägare har påbörjats. Syftena med planer i övrigt bedöms inte motverkas varför konsekvensen av projektet blir liten. Ett antal olika förslag för att ytterligare minska riskerna i verksamheten föreslås. Vidare redovisas förslag till vilka rutiner och kontroller som ska gälla för verksamheten. Ett kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Sammantaget bedöms projektet som helhet medföra långsiktigt positiv påverkan, inga miljökvalitetsnormer motverkas eller riskerar att överskridas, påverkan på nationella miljömål är endera positiv eller neutral och påverkan på riksintressen och Natura 2000-områden bedöms bli obetydlig. 4 (76)

5 Innehåll ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING INTRODUKTION BAKGRUND TILL PROJEKTET Kapacitetsbrist i Margretelund och Blynäs Förstudie om möjliga alternativ Samordning med Storängsprojektet Omfattning av ÖVA-projektet Käppalaförbundet och Roslagsvatten SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER METOD FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅD NULÄGE MARGRETELUNDS RENINGSVERK BLYNÄS RENINGSVERK KÄPPALAVERKET PLANERAD VERKSAMHET SJÖLEDNINGAR OCH PUMPSTATIONER Anläggningsarbeten för sjöledningarna och pumpstationerna AVLOPPSTUNNEL Utformning och drivningsteknik Påslag, arbetstunnlar och utrymningsschakt Transporter och masshantering Ventilations- och luktreningsanläggningar ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING NOLLALTERNATIV Beskrivning av nollalternativet Miljökonsekvenser i driftskedet enligt nollalternativet ALTERNATIV LOKALISERING/STRÄCKNING Landvägsalternativ, variant Kombi Sjövägsalternativ MOTIV TILL VALT ALTERNATIV ALTERNATIV UTFORMNING/TEKNIK Alternativ teknik för tunneldrivning Alternativ för transporter av bergmassor Alternativ för ventilation FÖRUTSÄTTNINGAR OMGIVNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Ytvatten Geologi och hydrogeologi Luft (76)

6 5.1.4 Transporter och hantering av massor Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rekreation och friluftsliv Förorenade områden PLANER, GÄLLANDE BESTÄMMELSER, BESLUT OCH MILJÖMÅL Planförhållanden Gällande beslut Gällande bestämmelser och skydd enligt miljöbalken Områdesskydd Miljökvalitetsmål MILJÖKONSEKVENSER YTVATTEN Anläggning av sjöledningar Utsläpp av renat avloppsvatten och nödutsläpp Länshållningsvatten under byggtiden GRUNDVATTEN Generell påverkan och konsekvens av grundvattenbortledning Inläckage till tunneln Influensområde för grundvatten Påverkan av grundvattenbortledning till tunneln Skyddsåtgärder Konsekvensbedömning av grundvattenbortledning LUFT Spränggaser Lukt TRANSPORTER OCH HANTERING AV BERGMASSOR NATURMILJÖ KULTURMILJÖ BOENDEMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV FÖRORENADE OMRÅDEN BULLER, STOMLJUD OCH VIBRATIONER PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN RISK OCH SÄKERHET KONTROLL SAMLAD MILJÖBEDÖMNING SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSER ÖVERENSSTÄMMELSE MED DE NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN BILAGOR REFERENSER (76)

7 1 INTRODUKTION 1.1 Bakgrund till projektet Kapacitetsbrist i Margretelund och Blynäs Käppalaförbundet planerar att ansluta avloppsvatten från avloppsreningsverken Margretelund i Österåkers kommun och Blynäs i Vaxholms stad till Käppalaverket på Lidingö, ett projekt kallat ÖVA (Österåker Vaxholm Anslutning). Bakgrunden till anslutningen är att Österåker och Vaxholm inom en snar framtid beräknas ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades Att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket bedömdes vara den mest realistiska åtgärden för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening. Käppalaförbundet har sökt och erhöll 2014 tillstånd för att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers kommun och Vaxholms stad i Käppalaverket Förstudie om möjliga alternativ En förstudie för ÖVA-projektet startades hösten 2014 och slutfördes under våren I den utreddes tre alternativa sträckningar; två landvägsalternativ och ett sjövägsalternativ. De tre utredda alternativen illustreras i Figur 1-1. I figuren har inte de båda landvägsalternativen separerats eftersom sträckningarna i denna skala är ungefärligen densamma. Figur 1-1 Översiktlig skiss över de ursprungliga alternativen. Dels ett sjövägsalternativ från respektive ARV till Käppalaverket, dels ett landvägsalternativ med inledande sjöledningar. Landvägsalternativet delades senare upp i två varianter, ett utformat med markledningar och ett tunnelalternativ. Båda landvägsalternativen ansluter befintligt tunnelsystem i Karby. 7 (76)

8 Landsvägsalternativet Svinninge-Karby, med sjöledningar från Blynäs och Margretelund till Svinninge och bergtunnel från Svinninge till Karby, bedömdes av styrgruppen vara det tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt bästa alternativet. En viktig orsak till det valda tunnelalternativet är att det också möjliggör anslutningar från såväl Vallentuna som Täby och framtida utbyggnad kring Rosenkälla och Åkersberga. Utredningsområdet för ÖVA framgår av Figur 1-2. Figur 1-2. Översikt med markerat utredningsområde för ÖVA-anslutningen. Sjöledningen går från Blynäs/Margretelund till Svinninge. I Svinninge går en kort sträcka som markförlagda ledningar. Från Svinninge går sedan en bergtunnel via Rosenkälla till Karby Samordning med Storängsprojektet Efter förstudien har ÖVA-projektet samordnats med Storängsprojektet. I Storängsprojektet planeras en ledning från Resarö till Blynäs. Nedläggning av sjöledningar mellan Blynäs och Resarö ingår i Storängsprojektet som prövas innan ÖVA-projektet. Inom ramen för ÖVA-projektet ingår fortfarande anläggandet av en pumpstation vid Blynäs Omfattning av ÖVA-projektet Den slutgiltiga ledningssträckningen är således att sjöledningar går från Resarö respektive Margretelund till Svinninge. Från Svinninge till Karby planeras en ca 15 km lång bergtunnel med anslutning till befintlig avloppstunnel i Karby. 8 (76)

9 För de nya avloppsledningarna mellan Resarö respektive Margretelund och Svinninge samt tunneln mellan Svinninge och Karby kommer tillstånd sökas enligt 9 och 11 kap miljöbalken. Anläggningen beräknas vara i drift år Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för ÖVA- ledningen omfattar följande verksamheter och åtgärder: Nedläggande av sjöledning (med tillhörande åtgärder i vattenområdet som exempelvis muddring) Grundvattenbortledning Anlägga och driva ledningsnätet (sjöledningar och avloppstunnel) inklusive pumpstationer och växelkammare Andra åtgärder i vattenområde Käppalaförbundet och Roslagsvatten Projektet drivs i samverkan mellan Käppalaförbundet och Roslagsvatten. Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som består av elva medlemskommuner. Förbundet har som uppgift att ta hand om och rena medlemskommunernas avloppsvatten vilket sker i Käppalaverket på Lidingö. Roslagsvatten är ett kommunalägt VA-bolag och är verksamma i bland annat Vaxholms stad och Österåker kommun. Roslagsvatten ansvarar bland annat för vatten, avlopp och avfallshantering genom att exempelvis bygga ut och underhålla ledningsnät liksom rena avloppsvatten. 1.2 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter den planerade verksamheten kan medföra på bland annat människor, växter, djur, mark, vatten, luft, hushållning med mark och råvaror. I MKB används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärder: Påverkan är en fysisk förändring, till exempel att mark tas i anspråk för att anlägga en infart i berget för en arbetstunnel eller att utsläpp ökar. Effekten är den förändring påverkan medför, till exempel att byggtrafik från arbetstunnlar medför ökade ljudnivåer vid närliggande bostäder eller att halten av föroreningar ökar i miljön. Effekten uttrycks neutralt, till exempel som ändrad ljudnivå. Konsekvens är en värdering av effekten, till exempel hur boende påverkas av trafikbuller, hur möjligheten att klara gällande miljökvalitetsnormer förändras eller hur vattenlevande organismer svarar på verksamhetens påverkan. Konsekvensen uttrycks som positiv, negativ, övergående, permanent, lokal, global osv. Konsekvensen graderas också i storlek från liten/försumbar till mycket stor (se vidare nedan) och relateras till bedömningsgrunder av olika slag. Åtgärder kan vara av olika slag och ska vara invägda i konsekvensbedömningen. Det kan handla om skadeförebyggande åtgärder, skyddsåtgärder under byggtiden, minskade utsläpp (bräddningar och nödutsläpp) från ledningsnät m.m. För att avgöra graden av konsekvensen sker en sammanvägning av vilket värde som påverkas och hur stor förändringen är. För att avgöra vilket värde olika aspekter har används bedömningsgrunder 9 (76)

10 av olika slag. Som exempel kan nämnas att Natura 2000-områden, riksintressen och byggnadsminnen bedöms ha högst värde, medan mer vanliga objekt bedöms ha lägre värde. Information från samråd med allmänheten, de direkt berörda av verksamheten m.fl. kan också påverka vilket värde en miljö tillskrivs. Detta kan exempelvis vara aktuellt om det vid samråd visar sig att en mycket stor del av närboende använder en skog för rekreation. 1.3 Bedömning av miljökonsekvenser Påverkan kan ske på allmänna och enskilda intressen eller människors hälsa och miljö. Graden av konsekvensen bedöms utifrån hur värdet förändras. Som exempel kan nämnas om området tas i anspråk helt eller marginellt, om värdet försvinner helt eller delvis eller hur vattenmiljön påverkas. Påverkan och konsekvens är också beroende av om åtgärder inom projektet kan avhjälpa delar av de effekter som uppstår. Miljöaspekter ska i MKB konsekvensbedömas i förhållande till relevanta bedömningsgrunder. Tabell 1-1 förklarar hur konsekvensbedömningen utförs i denna MKB. Tabell 1-1. Förklaring av graden av negativa och positiva konsekvenser. Grad av konsekvens Mycket stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Måttlig negativ Konsekvens Liten eller försumbar negativ konsekvens Liten eller försumbar positiv konsekvens Måttlig positiv konsekvens Stor positiv konsekvens Förklaring Stor förändring av stort värde som exempelvis riksintresse, skyddsvärda arter eller recipient. Påverkan bedöms så omfattande att den har avsevärda effekter på värdet i området. Värdet försvinner eller påverkas i mycket hög grad. Många människor drabbas under lång tid. Måttlig förändring av exempelvis stort värde alternativt stor förändring av måttligt värde. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora effekter på värdet i området. Värdet försvinner inte, men påverkas i hög grad. Relativt många människor drabbas. Liten förändring av stort värde, måttlig förändring för måttligt värde eller stor förändring för litet värde. Påverkan bedöms medföra måttliga negativa effekter för värdet i området. Värdet minskar i omfattning eller kvalitet. Relativt få människor drabbas. Måttlig förändring av litet miljövärde eller liten förändring för måttligt miljövärde. Påverkan bedöms medföra små negativa effekter för värdet i området. Värdet finns kvar, men kan minska något i kvalitet. Få människor drabbas. Måttlig förändring av litet miljövärde eller liten förändring för måttligt miljövärde. Påverkan bedöms medföra små positiva effekter för värdet i området. Värdet kan öka något i kvalitet. Få människor får bättre närmiljö. Liten förändring av stort värde, måttlig förändring för måttligt värde eller stor förändring för litet värde. Påverkan bedöms medföra måttliga positiva effekter för värdet i området. Värdet ökar något i omfattning eller kvalitet. Relativt få människor får en bättre närmiljö. Måttlig förändring av exempelvis stort värde alternativt stor förändring av måttligt värde. Påverkan bedöms så omfattande att den har stora positiva effekter på värdet i området. Värdet ökar i yta eller i kvalitet i hög grad. Relativt många människor får en bättre närmiljö. 10 (76)

11 Mycket stor positiv konsekvens Stor förändring av stort värde som exempelvis riksintresse, skyddsvärda arter eller recipient. Påverkan bedöms så omfattande att den har avsevärda positiva effekter på värdet i området. Värdet ökas i yta eller påverkas i kvalitet i mycket hög grad. Många människor får en bättre närmiljö. 1.4 Metod för miljökonsekvensbeskrivning Arbetet med bedömningar om miljöpåverkan och miljökonsekvenser har skett parallellt med tekniska utredningar kring alternativ för projektet. Arbetssättet integrerar miljöfrågorna i projekteringen och medför att negativa miljökonsekvenser kan i möjligaste mån undvikas eller förebyggas. MKB:n baseras på databaser över kända värden, fältarbete och kompletterande inventeringar och undersökningar samt samråd med myndigheter, organisationer och allmänhet. Avgränsningen av MKB:n har samråtts med bland andra särskilt berörda enskilda, Länsstyrelsen i Stockholms län och berörda kommuners tillsynsmyndigheter. Faktamässigt, väsentliga aspekter Denna MKB fokuserar på de väsentliga aspekter som bedöms uppkomma i samband med anläggande och drift av de planerade sjöledningarna samt avloppstunneln. Aspekter där små eller inga konsekvenser bedöms uppkomma har inte analyserats. Följande aspekter beskrivs i denna MKB: Mark och vatten; ytvatten, grundvatten, sättningar, energibrunnar och förorenade områden Resurshushållning; näringsämnen, energi, hantering av bergmassor, produktval Natur; skyddade områden, biotoper, växter och djur Rekreation; skyddade områden, anläggningar och andra målpunkter, tillgänglighet och lokala värden Kultur; skyddade områden, byggnader, fornlämningar Landskap; infarter i berg, etableringsytor och bygg- och driftvägar Boendemiljö och hälsa; lukt, buller, vibrationer, stomljud, etablering, trafik och trafiksäkerhet Risk och säkerhet; risker i bygg- och driftskedet, kemikaliehantering Geografiskt, påverkansområde Den planerade lednings- och tunnelsträckningen berör fyra kommuner norr om Stockholm: Vaxholm, Österåker, Vallentuna och Täby. Påverkansområde är det område som ligger innanför den yttre gräns där en effekt kan uppträda. Innanför gränsen kan såväl positiva som negativa effekter och konsekvenser uppkomma. Påverkansområdet kommer att variera beroende på vilken miljöaspekt som avses. 11 (76)

12 Regionalt påverkas hållbarhetsfrågor, robusthet i avloppssystemet, ytvatten och miljökvalitetsnormer (MKN) av att en mer långsiktig avloppshantering säkerställs samt av att avloppshanteringens miljöpåverkan minskar. En regional fråga är också användning av de bergmassor som genereras inom projektet. En regional fråga är också att tunneln möjliggör anslutning och utveckling av bebyggelse i Vallentuna, Täby och Österåker. Den planerade avloppstunneln och sjöledningarna kommer att påverka omgivande miljö både direkt och indirekt. Inom det direkta närområdet till arbeten ovan mark påverkas natur, kultur, rekreation, boendemiljö och vatten av byggskedet samt markanspråk. Störningar kopplade till byggtiden kommer främst att uppstå lokalt. Indirekt har tunneln även en positiv inverkan på hela avloppssystemet kopplat till Käppalaverket. Tidsmässig avgränsning Den tidsmässiga avgränsningen är komplicerad eftersom en del störningar uppstår direkt när avloppstunneln börjar byggas som exempel kan nämnas buller, stomljud, vibrationer och tillfällig grundvattensänkning. Andra effekter uppstår först efter att avloppstunneln har färdigställts och funnits ett antal år. Som exempel kan nämnas långsiktiga effekter på vattenkvaliteten, permanent grundvattensänkning och påverkan på växtliv. För att möjliggöra en bedömning av projektets totala miljöpåverkan beskrivs miljökonsekvenser för såväl byggskedet som driften. Därutöver beskrivs långsiktiga miljökonsekvenser som utvecklingen av grundvattennivåer och ytvattenkvalitet. 1.5 Samråd Inför tillståndsansökan för den planerade verksamheten enligt projektet Österåker Vaxholm Anslutning (ÖVA), har samråd hållits enligt 6 kap. 4 Miljöbalken. Käppalaförbundet och Roslagsvatten har samrått med särskilt berörda enskilda, samt med tillsynsmyndigheter, kommuner, berörd allmänhet och berörda organisationer. Synpunkter har kunnat lämnas till Käppalaförbundet muntligen under samrådsmöten, samt skriftligen via e-post eller brev. Samrådsmöte med Länsstyrelse och berörda kommuner genomfördes Förutom detta möte har flertalet samordningsmöten med inblandade kommuner hållits för projektet i stort. Inför och under samrådstiden har informationsmaterial skickats ut för att uppmärksamma och informera allmänheten, organisationer och myndigheter om projektet via följande kanaler: Informationsblad skickades ut via brev till samtliga fastighetsägare inom utredningsområdet samt berörda myndigheter och organisationer den 16 maj Information om samrådsmöten annonserades i tidningarna Dagens nyheter och Svenska dagbladet den 17 maj Samrådsmöten i form av öppet hus hölls den 1 juni 2016 i Midgårdsskolan i Täby samt den 2 juni 2016 i Folkets Hus i Åkersberga. Vid mötet fanns representanter för Roslagsvatten, Käppalaförbundet, projektledningen och olika tekniska specialister och miljöspecialister för att svara på allmänhetens frågor. Generell information om projektet visades. Vid mötet fanns också en VR-modell där besökarna kunde se hur anläggningsdelarna planerades i förhållande till deras fastigheter. 12 (76)

13 Information om projektet och samrådsunderlag har funnits tillgängligt på Käppalaverkets hemsida, under hela samrådsperioden. Samrådet pågick fram till den 24 juni Samrådsunderlaget bestod av: Informationsblad (4 sidor), Kortfattad version av samrådsunderlag (9 sidor) samt Samrådsunderlag (29 sidor). Totalt inkom närmare 30 inlagor. Synpunkter har berört bland annat frågor kring befintlig och planerad sjöledning samt uttryckts oro kring grundvattensänkningens påverkan på brunn- och avloppssystem samt för en ökad trafik under byggtid. Inkomna synpunkter finns sammanfattade i projektets samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen har Käppalaförbundet kommenterat hur synpunkterna kommer att tas om hand i MKB:n. Länsstyrelsen beslutade att den planerade vattenverksamheten, så som den redovisas i underlagsmaterialet, kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken (MB). Samråd har genomförts på ett sätt som motsvarar kraven för verksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I bilaga 1 biläggs hela samrådsredogörelsen med BMP-beslut, minnesanteckningar, presentationer, underlag och samtliga yttranden i ärendet. 13 (76)

14 2 NULÄGE 2.1 Margretelunds reningsverk Margretelunds avloppsreningsverk är dimensionerat för personekvivalenter, PE, och ett flöde på 600 m 3 /h. Behandlingen av avloppsvattnet består av mekanisk, kemisk och biologisk rening i olika kamrar. Verket är beläget på Trälhavsvägen 39 (Österåkers kommun). Reningsverket behandlar i huvudsak spillvatten från hushåll samt avloppsvatten från några mindre industrier, internt renat vatten från ett antal biltvätthallar och lakvatten från en deponi. Bland övriga verksamheter finns det ingen som bedöms ha någon betydande negativ inverkan på det spillvatten som behandlas i Margretelunds reningsverk. Utloppet för det behandlade avloppsvattnet är beläget cirka 300 meter från land på ett djup av 10 meter i Trälhavet i Saltsjön. I projektet kommer reningsverket att ersättas med en pumpstation och ett utlopp för nödutsläpp. 2.2 Blynäs reningsverk Blynäs avloppsreningsverk är dimensionerat för PE med ett flöde på 190 m 3 /h. Reningsverket är inte byggt för rening av kväve utan enbart fosfor och organiskt material via mekaniska, kemiska och biologiska reningsprocesser. Reningsverket behandlar huvudsakligen spillvatten från hushåll. Inga stora industrier är anslutna till spillvattennätet. Förutom biltvätthallar och 3 tandläkarmottagningar finns ingen övrig verksamhet som bedöms ha någon negativ inverkan på det spillvatten som behandlas i anläggningen. Utsläppspunkten för det behandlade spillvattnet är beläget cirka 30 meter från land på ett djup av 8 meter i Norra Vaxholmsfjärden. I projektet kommer reningsverket att ersättas med en pumpstation och ett utlopp för nödutsläpp. 2.3 Käppalaverket I dagsläget är cirka personer anslutna till Käppalaverket och verket har tillstånd för rening från PE. Käppalaförbundet ansöker nu om tillstånd att rena avloppsvatten från PE. Käppalaverket behandlar vatten från hushåll från Käppalaförbundets medlemskommuner och delar av Järfälla kommun samt avloppsvatten från skolor, sjukhus, kontor och industrin. Vissa industrier och fabriker, som behandlar miljöfarliga ämnen, måste rena delar av sitt vatten innan det skickas till Käppalaverket. Reningsprocessen i Käppalaverket består av mekanisk, kemisk och biologisk rening. Verket behandlar cirka 50 miljarder liter avloppsvatten per år. Det tar cirka 1-2 dygn för avloppsvattnet att passera alla olika steg i Käppalaverket innan det släpps ut i Saltsjön mellan Lidingö och Nacka. Förutom renat avloppsvatten är slam, biogas och värme produkter av reningsprocessen. Slammet används som gödningsmedel eller jord medan biogasen förädlas till fordonsgas och används som bränsle. Värmen utvinns för fjärrvärmeproduktion. ÖVA-projektet medför att mängden avloppsvatten som leds till Käppalaverket ökar. Både mängden tillfört avloppsvatten, reningen och det efterföljande utsläppet från Käppalaverket är reglerat i tidigare prövningar, senast (76)

15 3 PLANERAD VERKSAMHET Dragningen för ÖVA-anslutningen överensstämmer till stor del med det alternativ som i förstudien benämnts Landvägsalternativ Svinninge-Karby (SK). Alternativet har ändrats något sedan förstudien då sträckningen för sjöledningen nu kommer att gå över Resarö och inte över Bullerholmen samt att anläggningen av själva ledningarna mellan Blynäs och Resarö kommer att prövas inom ett annat projekt. Även tunnelsträckningens läge har utretts vidare. Nedan beskrivs de åtgärder som ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken för den planerade överföringen av avloppsvatten från Margretelund och från Resarö till Karby bedöms omfatta. ÖVA-anslutningen omfattar bland annat anläggning av nya pumpstationer, sjöledningar, eventuella växelkammare samt en bergtunnel. Utredningsområdet framgår av Figur 1-2. Den tekniska utformningen av systemet visas översiktligt i Figur 3-1 nedan. Utformning av alla konstruktioner som syns för allmänheten tas fram i samråd med arkitekter. Figur 3-1. Principlösning, flödesschema för ÖVA-anslutningen. 15 (76)

16 3.1 Sjöledningar och pumpstationer Nedan ges en översiktlig beskrivning av planerad verksamhet för sjöledningar och pumpstationerna. För ytterligare information, se Teknisk Beskrivning Sjö, bilaga A till tillståndsansökan. I Margretelund kommer en ny pumpstation att anläggas. Dimensionering av pumpstation Margretelund utförs baserat på det dimensionerande flödet (maxflödet, Qmax) för år 2035 d.v.s. 600 liter per sekund. För att uppnå en högre säkerhet mot driftavbrott samt självrensning av tryckledningarna används tre lika parallellkopplade pumpar där två pumpar tillsammans klarar dimensionerande maxflödet. En ny pumpstation kommer även att anläggas i Blynäs. Dimensionering av pumpstation Blynäs har baserats på dimensionerande flödet (maxflödet, Qmax) för år 2035 d.v.s. 160 liter per sekund. Precis som för pumpstationen i Margretelund används tre likadana parallellkopplade pumpar för att uppnå en högre säkerhet mot driftavbrott samt självrensning av tryckledningarna. Sjöledningar mellan Margretelund och Svinninge respektive Resarö och Svinninge kommer levereras i så långa längder som möjligt, så att mängden skarvar kan begränsas till ett minimum. Långa ledningar kan tillverkas i fabrik under kontrollerade förhållanden samt bogseras med båt till arbetsplatsen. Preliminärt anläggs två nya sjöledningar med ungefärlig diameter 500 mm för sträckningen mellan Margretelund och Svinninge samt två sjöledningar à cirka 400 mm mellan Resarö och Svinninge. Det finns också möjlighet att anlägga en ledning med större dimension från respektive anslutningspunkt. Detta ger en lägre anläggningskostnad men ger inte redundans i systemet. Ledningarnas dimensioner baseras på uppskattningar och kan komma att ändras under den fortsatta utredningen. Ledningarnas antal och detaljerade sträckning kommer att utredas vidare i projektet. Sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge beräknas bli ungefär 5 km långa och sjöledningarna mellan Margretelund och Svinninge ungefär 2,5 km långa. Endast stumsvetsskarvar tillåts om kortare rör ska sammanfogas på arbetsplatsen. Längre rör måste skarvas med flänsförband på botten. Vikter med tyngd enligt projekteringsförutsättningarna används. Sammanfogningen görs av syrafast material eller likvärdigt. Viss fjädring måste finnas i sammanfogningen så att inte vikterna lossnar vid läggningen. En växelkammare installeras eventuellt på Resarö samt i Svinninge. Vid övergången från sjöledning till tunnel vid Svinninge behövs även en anslutning vilken omfattar bland annat en släppkammare och borrhål inklätt med ett syrafast rör som leder vattnet ner till tunneln Anläggningsarbeten för sjöledningarna och pumpstationerna Förberedelse Placering av etableringsytor utöver de för själva anläggningarna är ännu inte slutligen fastställt men behov finns i närheten av blivande pumpstationer och kammare. Vid reningsverken (Blynäs och Margretelund) kommer etableringsytor med största sannolikhet rymmas inom fastigheterna. El- och vattenanslutning under byggtiden sker från befintlig anläggning. Vid Engarn (Resarö) kommer etableringsyta i anslutning till Storäng pumpstation behövas. Som tillfartsvägar beräknas befintliga vägar att kunna användas. Vid Svinninge kommer det att behövas en etableringsyta i området vid planerade mätkammare och släppkammare. Anslutningar i form av el och vatten kommer att behöva anordnas under byggtiden. 16 (76)

17 Vid Engarn kommer Storängsprojektet göra vissa förberedande arbeten, t ex spränga ledningsschakter för anslutningsledningar, eftersom sprängning nära pumpstation Storäng kan skada denna, om dessa arbeten görs i ett senare skede. Utförande Vid pumpstationerna i Karby, Blynäs och Engarn kommer troligen grundläggningen ske på berg. Pumpstation i Blynäs Pumpstationen i Blynäs byggs på en parkeringsyta inom fastigheten vid avloppsreningsverket. Befintliga byggnader är i ljusa kulörer. Den nya pumpstationen får en gråvit kulör. Pumpstationen består av pumpsump, pumprum inkluderande utrymme för trycktankar samt en bräddningsficka placerad utanpå pumpsump. Teknikutrymmena ligger i byggnaden ovan pumprummet. En fristående markförlagd ventilkammare tillhör också pumpstationen. Vid den nya pumpstationen i Blynäs kommer det att finnas nödutlopp som endast kommer att tas i bruk i det fall det blir strömavbrott eller annat fel på pumparna i pumpstationen eller på sjöledningarna. En ny nödutloppsledning rekommenderas att byggas eftersom den befintliga utloppsledningen inte bedöms klara det dimensionerande flödet. Baserat på att närliggande markundersökningar har en bergnivå runt +1 är det sannolikt att bergschakt kommer att erfordras och att grundläggning av anläggningen antas ske på berg alt. packad sprängbotten (se bilaga PM geoteknik). Den markförlagda delen ligger under marknivå, endast luckor för service och inspektion är synlig. Den markförlagda delen innehåller dessutom en betongkulvert som går från teknikdelens ventilationsutrymme till pumpsump. Då byggnadsarbetena ska utföras i torrhet och grundvattnet ligger högre än schaktbotten kommer länspumpning och någon form av tillfällig stödkonstruktion för jordmassor vara nödvändig. För anläggningen av röranslutningar kommer schakt och troligtvis bergschakt inom fastigheten att krävas. Pumpstation i Engarn I Engarn kommer pumpstationen att placeras i naturen intill ett koloniområde invid Storängens pumpstation. Pumpstationen består av pumpsump, pumprum inkluderande utrymme för trycktankar. Teknikutrymmena ligger i byggnaden ovan pumprummet. En fristående markförlagd ventilkammare tillhör också pumpstationen. Engarns nödutlopp ansluts till Storängsstationens befintliga nödutloppsledning Området kring pumpstationen är i dag naturmark invid Resarövägen. Ytnära berg förekommer i området. För pumpstationen har ingen markundersökning utförts i detta skede. Baserat på att jordartsoch jorddjupskartan antas att det kan bli aktuellt med pålning likväl som bergschakt eller grundläggning på berg. Då det är troligt att det blir djup schakt i lera kommer någon form av tillfällig stödkonstruktion för jordmassor vara nödvändig (sannolikt spont). Pumpstationen har dimensionerats för en grundvattennivå i nivå med markytan. Pumpstation i Margretelund I Margretelund kommer pumpstationen att placeras i anslutning till nuvarande avloppsreningsverk. Befintliga byggnader är huvudsakligen röda. Den nya pumpstationen får då också en röd kulör. Pumpstationen består av pumpsump, pumprum inkluderande utrymme för trycktankar. Teknikutrymmena ligger i byggnaden ovan pumprummet. En fristående markförlagd ventilkammare tillhör också pumpstationen. Vid den nya pumpstationen i Margretelund kommer det att finnas nödutlopp som 17 (76)

18 kommer att tas i bruk i det fall det blir strömavbrott eller annat fel på pumparna i pumpstationen eller på sjöledningarna. Då schakt sannolikt utförs till upp till drygt 7 meters djup, byggnadsarbetena ska utföras i torrhet, utrymmet för schaktslänter är begränsat och grundvattnet ligger högre än schaktbotten kommer länspumpning och någon form av tillfällig stödkonstruktion för jordmassor vara nödvändig. Anläggningar av ledningar i mark Anläggningar av ledningar i mark, utöver kortare sträckor för inkoppling, kommer att utföras främst i Engarn, Margretelund och Svinninge. Vid Svinninge, där sjöledningen övergår i markförlagd ledning, föreligger en risk för stort grundvatteninläckage i markschakter. Släpp- och mätkammare grundläggs ner till berg och penetrerar leran och den vattenförande friktionsjorden. Förläggning av ledningar i mark mellan pumpstationen i Engarn och Killingeviken kommer i första hand ske med styrd borrning. Om styrd borrning inte är möjligt på grund av till exempel mycket stenblock kommer förläggningen istället att ske genom traditionell schaktmetod. Efterarbete Marken runt pumpstationerna i Blynäs och Margretelund kommer att asfalteras för enkel åtkomst. För att skilja pumpstationen i Engarn från den småskaliga bebyggelsen i område får byggnaden en diskret grön kulör. Marken över pumprummet återställs med vegetation. En trädrad planteras som avgränsning mot vägen längs koloniområdet. 3.2 Avloppstunnel Nedan ges en översiktlig beskrivning av planerad verksamhet för avloppstunneln. För ytterligare information, se Teknisk Beskrivning Tunnel. Huvudtunneln, inklusive tunnelinredning i Täby, Vallentuna samt Österåkers kommun beräknas bli cirka 15 km. I Svinninge installeras en mät- och släppkammare som möjliggör övergång mellan sjöledning till tunnel. Avloppstunneln avslutas i Karby där en ny pumpstation anläggs för överföring av avloppsvattnet till den befintliga tunneln som leder till Käppalaverket på Lidingö. Både vid Svinninge, Rosenkälla och vid Täby kyrkby är det möjligt att i framtiden ansluta lokala avloppssystem till den planerade tunneln. Utmed tunneln planeras ett antal arbetsvägar och utrymningsschakt Utformning och drivningsteknik Huvudtunneln, inklusive tunnelinredning i Täby, Vallentuna samt Österåkers kommun beräknas bli ca 15 km lång. Tunnelns sträckning har anpassats för att minimera påverkan för befintlig och planerad byggnation samt för att minimera risk för inläckande vatten vid svaghetszoner. Tunneln utformas med fall 1 promille i längdled. En nödbräddmöjlighet anordnas mellan ny tunnel och den befintliga tunneln. Den befintliga tunneln, som är i bruk, ansluts via ett borrat hål. Utöver den bräddmöjlighet som anordnas mellan den nya och den befintliga tunneln vid Karby så finns ytterligare bräddmöjligheter. Om bräddning till den befintliga tunneln av någon anledning inte skulle fungera och vattnet stiger bakåt i systemet så kan vatten brädda ut mot Täljöviken via en kammare belägen norr om Svinningevägen. 18 (76)

19 Arean för VA-tunneln blir ca 19 m 2 och får en V-formad betongbotten för att minska risken för avsättningar och för att optimera avloppsvattnets flöde. Tunnelsektionen är 4 meter bred och 5 meter hög med rundat tak. Då tunneln förväntas ligga under grundvattennivån kommer tätningsåtgärder för att minimera inflödet av grundvatten till tunneln att tillämpas längs tunneln. Vid behov, t.ex. vid passage av vattenförande sprickzoner, känsliga naturområden och avsnitt med sättningskänslig bebyggelse, kan ökad injektering krävas. Tunnelförstärkning utgörs av armeringsjärn som gjuts in i borrhål med cementbruk. Bultarna kan kompletteras med sprutbetong för att ytterligare förstärka berget. För att driva tunneln planeras konventionell borr- och sprängteknik att användas. Anslutningar i form av borrhål utförs genom raiseborrning och vertikalschaktet i pumpstationen genom sprängning. Drivningen av huvudtunneln kommer ske från flera fronter Påslag, arbetstunnlar och utrymningsschakt För att optimera genomförandetiden för bergschaktarbeten och framdriften av VA-tunneln planeras ca fyra arbetstunnlar etableras. Dessa kommer vara belägna i Karby, Vallentuna, Rosenkälla och Täljö (se Figur 3-2), alla i närhet till allmänna vägar med möjlighet till anslutning av vatten, avlopp och el. Arbetstunnlarna kommer ha en total längd på m. Den exakta placeringen av lägena för arbetstunnlarnas påslag avgörs av befintliga vägar och var det finns lämpliga påslagspunkter för tunnelöppningar. Dessa utformas så att ingen risk föreligger för bräddning av avloppsvatten ut genom arbetstunneln i driftskedet. Till arbetstunnlar ansluts vatten för att användas för spolning och rengöring av tunnlarnas ytskikt i driftskedet. För de arbetstunnlar som ligger i närheten av bebyggelse såsom Karby, Vallentuna och Svinninge torde möjligheterna att hitta lämpliga lägen för anslutningspunkter till befintligt vattensystem vara goda. Vid de arbetstunnlar som lokaliseras till mer obebyggda områden kan det eventuellt bli problematiskt att finna anslutningsmöjligheter för vattenanslutningar. Ett alternativ till försörjning av arbetstunnlar med vatten vid drift- och underhåll kan vara att använda tankbilar. För att möjliggöra byggnationen av tunnlar kommer länshållningsvatten, bestående av inläckande grundvatten samt spol- och processvatten, att omhändertas och bortledas. Under drifttiden kommer inläckande grundvatten, dränvatten, att avledas tillsammans med avloppsvattnet. 19 (76)

20 Figur 3-2 Placering av arbetsvägar, arbetstunnlar och utrymningsschakt. Vid sprängning av tunneln används vatten i processen. Då vatten används under tunneldrivningen för att bland annat borra injekteringshål samt spola av utsprängda bergmassor kommer vattnet under byggtiden innehålla cementrester från injektering och förstärkning, sprängämnesrester, borrkax samt oljespill från maskiner och hydraulsystem. Processvattnet från tunnelarbetena kan ha höga kvävehalter från sprängningsarbetena och högt ph-värde. Från arbetstunnel där sprängningsarbeten i avloppstunnel drivs från två fronter bedöms processvattenmängden uppgå till 7 l/s per borraggregat under 5 tim/dygn under 5 dagar/vecka, motsvarande 630 m 3 per vecka. Mängden inläckande dränvatten uppskattas som mest uppgå till 10 l/min*100 m tunnel, och kommer därmed variera i takt med brytfronterna drivs framåt. Mängden motsvararar ca 1000 m 3 per vecka och kilometer tunnel. Mellan arbetstunnlar kommer fyra stycken nödutrymningsschakt som mynnar över mark att anläggas. Dessa är vid Svinninge, Täljö, Rosenkälla och Byle (se Figur 5-2). Avståndet för dessa begränsas till ungefär 3 km och placeras intill befintliga vägar samt där det bedömts att det finns berg i dagen eller berg nära markytan. Utrymningsschakten utförs som borrade vertikala schakt ner till nischer intill tunnel. Det kritiska för samtliga utrymningsschakt är det begränsade arbetsområdet i nischen samt att det måste produktionsanpassas logistiskt för en effektiv produktion. Samtliga schakt är 2,5 m i diameter Transporter och masshantering Byggandet av avloppstunneln kommer medföra att stora mängder berg- och jordmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Huvuddelen av alla bergmassor kommer att transporteras ut via arbetstunnlarna. De jordmassor som behöver schaktas bort förväntas bli relativt små volymer, på grund av att tunneln i huvudsak går i berg. 20 (76)

21 Längs tunneln planeras fyra arbetsvägar. Dessa kommer att anläggas invid arbetstunnlarna i Karby, Vallentuna, Rosenkälla och Täljö, se Figur 5-2. Utöver dessa anläggs även vägar vid teknikhusen i Svinninge och Karby. I Karby är arbetsvägen placerad vid avloppstunnelns västra ände och nås via avfart från Bergtorpsvägen. Arbetsvägen i Vallentuna är placerad väster om Byle och kommer att passera genom privat mark för att nå arbetstunneln. Arbetsvägen i Rosenkälla ansluter till Gamla Norrtäljevägen och arbetsvägen i Täljö ansluter till Frejvägen. I Svinninge anläggs en arbetsväg som ansluter från Svinningevägen och leder upp till teknikhuset för luktrening. Schaktmassor för väg kommer att i största möjliga utsträckning återanvändas när vägen ligger i bank eller för att täcka över betongtunnlarna. Behov av fyllnadsmassor uppstår vid exempelvis breddningen av Frejvägen samt vid byggandet av på-och avfartsramp längs Arningevägen. Under byggtiden kommer utrymme för att lagra massor på att upptas så nära påslagen som går att anordna. Överskottsmassor lämnas på deponi. För att minska mängden jordschakt, samt för att säkerställa bergnivåer vid tunnelpåslag, har portalerna placerats i möjlig mån vid berg i dagen Ventilations- och luktreningsanläggningar Flertalet ventilationsanläggningar kommer att anläggas i samband med verksamheten, bland annat i pumpstationen i Karby. Lokalerna för personal ventileras med ett litet fläktaggregat med roterande värmeåtervinning. Den lilla mängd tillsatsvärme som behövs tillförs med hjälp av ett elbatteri. Pumprummet nere i berget ventileras av ett aggregat med varvtalsstyrda fläktar, som medger ett behovsstyrt luftflöde, och med roterande värmeväxlare för värmeåtervinning. Elrummen kyls och ventileras i första hand med uteluft, vilket har bedömts som den bästa lösningen ur både drifts- och investeringsperspektiv och med lägst energiförbrukning. I Karby finns idag en frånluftsfläkt för ventilering och undertryckshållning av den redan befintliga tunneln. Avluften leds igenom en markbädd där en biologisk luktrening sker. Efter ombyggnad skall markbädden ersättas av en filterlösning som består av ozongenerator med UV-ljus och aktivt kol. Ozongeneratorn är placerad före enheten med aktivt kol. Efter kolfiltret sitter en fläkt som suger igenom luften genom filtret. Avluften släpps ut i takhuv eller i galler, placerat i teknikhusets överkant. Luktreningens effektivitet är ca 95 %. I tunnelns båda ändar kommer luktreningsanläggningar att anläggas. Luktreningsanläggningen i Svinninge kommer att rena luft från halva bergtunneln samt lukt från släppkammare i Svinninge. Luktreningsanläggningen i Karby kommer att rena luft från både befintlig tunnel och halva den nya tunneln. Luktreningen av den nya tunneln kommer att ske på samma sätt som den befintliga med en filterlösning som består av ozongenerator med UV-ljus och aktivt kol. 21 (76)

22 4 ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING 4.1 Nollalternativ Beskrivning av nollalternativet Enligt 6 kap. 7 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning redovisa konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Detta brukar kallas nollalternativ. Verksamheten vid de befintliga två avloppsreningsverk i Margretelund i Österåkers kommun och Blynäs i Vaxholms stad drivs då vidare. Då förutsättningarna för avloppsreningen förväntas att förändras då allt fler personer kommer anslutas på grund av befolkningstillväxt och ökad anslutningsgrad behöver åtgärder ändå vidtas vid ett så kallat nollalternativ. Mängden inkommande avloppsvatten till reningsverken kommer sannolikt att öka. Verken har idag tidvis belastningar som närmar sig dimensioneringen av verken varför utbyggnad kommer krävas inom en snar framtid Miljökonsekvenser i driftskedet enligt nollalternativet Sedan 2015 är rötkamrarna vid Margretelund reningsverk stängda på grund av driftproblem. För att i framtiden kunna röta slam och producera biogas krävs renovering av kamrarna och kostnaderna för det anses överstiga nyttan. Att inte röta slammet för biogasproduktion minskar den lokala tillgången till klimatneutral energikälla. Den potentiella utsläppsminskningen av näringsämnen till Norra Östersjön som en anslutning innebär uteblir i nollalternativet. Reningen av näringsämnen samt BOD7 är högre i ett större verk som Käppalaverket än i reningsverken i Margretelund och Blynäs. Reningsverket i Blynäs är konstruerat för att enbart rena BOD/ och fosfor, och inte kväve från spillvattnet. Reningsverken släpper idag ut sitt renade avloppsvatten i recipienter, Trälhavet och Norra Vaxholmsfjärden, vars ekologiska status är måttlig. Dessa recipienter har problem med övergödning och syrefattiga förhållanden. Att uppnå god status till 2027 kan bli svårt med reningsverken som punktkällor av näringsämnen. Vidare sker det idag bräddningar och nödutsläpp från reningsverken vilka kommer att fortsätta om anslutningen inte sker. Vid fortsatt drift av reningsverken i Blynäs och Margretelund behöver dessa verk byggas ut inom en snar framtid. En utbyggnad innebär att omkringliggande markområden tas i anspråk och bebyggs. Reningsverket i Margretelund har haft problem med luktstörningar för närboende. 4.2 Alternativ lokalisering/sträckning I förstudien undersöktes tre alternativa sträckningar för avloppsledningen; ett landvägsalternativ med två varianter och ett sjövägsalternativ. De två avförda alternativen har benämningen Landsvägsalternativ, variant Kombi samt Sjövägsalternativet, se Figur 6-1 och 6-2. Det valda alternativet benämns Landvägsalternativ Svinninge-Karby (SK). Sjövägsalternativet består av ledningar som utgår från Margretelund och Blynäs och som leder avloppsvattnet söderut mot Käppalaverket. För landsvägsalternativet utgår sjöledningarna från Margretelund och Blynäs och avloppsvattnet pumpas mot Svinninge för att ledas vidare i landförlagda alternativ bort mot befintlig avloppstunnel i Karby. 22 (76)

23 För utredda anslutningspunkter se Figur 4-1. Vidare framgår översiktligt Käppalas befintliga spilltunnelsystem i figuren. Figur 4-1. I figuren framgår översiktligt lokaliseringen av reningsverken Margretelund och Blynäs samt de lämpliga anslutningspunkterna Käppala ARV respektive Karby Landvägsalternativ, variant Kombi Varianten Kombi är en kombination av bergtunnel och ledningar. I detta alternativ anläggs dubbla sjöledningar från Margretelund och Blynäs till en ny pumpstation vid Svinninge. Ledningssträckningen går sedan från Svinninge till en ny pumpstation, Stora Stava, i tryckledning. Därifrån fram till Rosenkälla läggs omväxlande tryckledning och självfallsledning med tillhörande pumpstation. I Rosenkälla ansluts ledningen till en planerad tunnel som sträcker sig till Karby. Liksom i landvägsalternativet variant SK, anordnas en ny pumpstation i Karby som lyfter upp spillvattnet till den befintliga avloppsvattentunneln som transporterar vattnet till Käppalaverket. En schematisk bild av det bortvalda landsvägsalternativet ses i Figur (76)

24 Figur 4-2. Landsvägsalternativet från förstudien, variant Kombi, bortvalt Sjövägsalternativ I sjövägsalternativet ansluts Margretelund respektive Blynäs med en sjöledning till Käppalaverket (se Figur 4-3). Detta alternativ innebär att nya pumpstationer byggs i Margretelund samt i Blynäs. Från Margretelund och Blynäs läggs dubbla sjöledningar till en kammare kallad Stensundsviken. I denna kammare finns en manuell avluftningsanordning samt ett rörgalleri så att de inkommande tryckledningarna reduceras till två utgående ledningar, vilka avleder avloppsvattnet till en släppunkt nära pumpstationen Bogesund. Från pumpstationen vid Bogesund pumpas spillvattnet via två sjöledningar till en anslutningspunkt inne i Käppalaverket. Ur teknisk synpunkt är denna sträcka den svåraste delen. Utöver pumpstationerna kommer det längs sträckan finnas tre platser för avluftning av ledningar. Högpunkter under vattenytan ska om möjligt undvikas för att undvika ansamling av luft- och gasfickor. Mellan Margretelund och Käppalaverket finns fyra sträckor där ledningarna bör spolas ned i sedimenten, detta då dessa sträckor sannolikt innefattar en mindre högpunkt. Enligt tillgänglig information är det möjligt att bygga de aktuella sjöledningarna utan några större oluftade högpunkter. Detta alternativ innebär att det, av kapacitetsskäl, efter år 2035 behöver ske en komplettering av de föreslagna ledningarna mellan Margretelund och Käppalaverket. Den tredje ledning som diskuteras 24 (76)

25 kan senareläggas om inläckaget i ledningssystemen kan minskas väsentligt. Det finns full reservkapacitet för att vid behov kunna anlägga de kompletterande ledningarna. Utöver denna sträckning har det även studerats ett antal andra alternativa sjöledningsdragningar. Figur 4-3. Sjövägsalternativet från förstudien, bortvalt. 25 (76)

26 4.3 Motiv till valt alternativ I förstudien fastställs att oavsett alternativ som studerats ger samtliga en positiv effekt avseende den samlade reningsgraden av det avloppsvattnet som släpps ut till recipienten gentemot nollalternativet. Därigenom nås målet om en hållbar regional avloppsplanering. Vidare konstateras också att en inkoppling av Vaxholms och Österåkers avloppsvatten uppfyller de övriga målen med projektet. Studien pekar också på att de mervärden som är svåra att kostnadssätta överväger för alternativ SK gentemot de ekonomiska fördelar som talar för de övriga alternativen. Följande motiv ligger till grund för valt överföringsalternativ: - Det valda alternativet, alternativ SK, med tunnel hela vägen från Svinninge till Karby möjliggör en bättre reglering av flödet till reningsverket. - Alternativ SK bedöms vara en mer hållbar lösning som även skapar flexibilitet för framtida utbyggnader i nordost. - Visionen för Stockholm Nordost fram till 2040 är en ökning av antalet invånare med och nya arbeten i upptagningsområdet för både det befintliga upptagningsområdet för Käppalaverket samt för nya upptagningsområden utmed den föreslagna sträckningen. Blir detta verklighet kommer Alternativ SK tillgodose detta behov till skillnad mot Alternativ SJÖ. - Mängden spillvatten minskar per person med det valda alternativet på grund av att den specifika vattenförbrukningen går ner. Arbetet med att reducera mängden ovidkommande vatten i det kommunala ledningsnätet kräver dock ytterligare ansträngningar eftersom totala flödesmängden snarare ökar. Mot bakgrund av den ökade befolkningsmängden och även tillskottsvattnets ökning talar detta för att Käppalaförbundets behov av utjämningsvolym ökar. Denna utjämningsvolym tillfredsställs fullt ut endast av alternativ SK. - Alternativ SK innebär en mindre risk för bräddning och nödutsläpp samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga reningsverken i Blynäs och Margretelund. Alternativ Sjö innebär att pumpning sker från pumpstation till pumpstation till inloppskanalen på Käppalaverket. Risken för driftstörning i någon av dessa punkter finns och konsekvensen blir då sannolikt att bräddning sker. Övriga synpunkter som är värt att understryka är: - Alternativ Kombi förordas inte då driftkostnaderna är betydligt högre än för övriga alternativ. - De beräknade kapital- och driftkostnaderna för Alternativ SK är på sikt bättre än för nollalternativet men något sämre än för Alternativ SJÖ. - Samtliga alternativ kräver tillstånd för genomförandet där inget av alternativen är problemfritt. - I förstudien har risken för kostnadsförändringar bedömts för tre olika utfall, Billigare-Troligt- Dyrare. Inget av alternativen skiljer sig markant åt. 26 (76)

27 4.4 Alternativ utformning/teknik Alternativ teknik för tunneldrivning En alternativ teknik som övervägts för att driva tunneln är en så kallad fullortsborrning, Tunnel Boring Machine (TBM). Denna metod innebär att hela tunneln borras. Metoden har valts bort då den bedöms ta längre tid, vara dyrare och sakna fördelar ur ett miljöperspektiv Alternativ för transporter av bergmassor Ett alternativ för uttransport av bergmassor skulle kunna vara att ansöka om tillfällig hamnverksamhet. Massor skulle i så fall transporteras till kust och köras bort med någon form av fartyg istället för lastbil via gatunätet. För att möjliggöra transport av massor med fartyg istället för lastbil krävs uppförande av en tillfällig hamn med en inte obefintlig miljöpåverkan. Massor skulle behöva färdas med lastbil till hamnen för att sedan lastas om till fartyg för att därefter lastas om till lastbil igen beroende på var avsättningen för massorna finns. Varje omlastning innebär en kostnad och bullerstörningar för närboende. Det bedöms finnas möjligheter till avsättning av massorna i närheten av projektet och därför anses användning av befintlig infrastruktur lämplig att använda Alternativ för ventilation Den befintliga luktreningsanläggningen i Karby består av ett biologiskt filter. Detta kommer att bytas ut till samma lösning som förordas, filterlösning som består av ozongenerator med UV-ljus och aktivt kol. 27 (76)

28 5 FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Omgivningsförutsättningar Ytvatten Berört vattenområde ligger till viss del inom det område som räknas som Stockholms inre skärgård, vars yttre avgränsning går vid en linje i Norra Vaxholmsfjärden - Rindö - Oxdjupet - Skurusundet. Ett antal större öar bildar en naturlig avgränsning mot innerskärgården. Dessa öar, tillsammans med trånga sund och trösklar, skärmar av de inre delarna av skärgården och begränsar därigenom vattenutbytet med utanför liggande havsområde. Det bidrar till att påverkan blir stor från större sötvattensutflöden både avseende salthalt och belastning av närsalter eller giftiga substanser. Stockholms inre skärgård är starkt påverkad av utflödande sötvatten från Mälaren och har en starkt kuperad bottentopografi (varierar från <10m till 60m). Stockholms inre skärgård har en tid för vattenomsättning på över 40 dygn och har en delvis skiktad vattenpelare (övre lagret med låg salthalt och undre lagret med hög salthalt.) Ytvattenstatusen med avseende på totalhalter av fosfor och kväve är enligt preliminära bedömningsgrunder generellt dålig-otillfredsställande, dock med en tydlig gradient från Strömmen (dålig-otillfredsställande) till de mot mellanskärgården angränsande vattenförekomsterna (otillfredsställandemåttlig). De planerade sträckningarna för sjöledningarna passerar genom två utpekade vattenförekomster, se Figur 5-1. Statusen för Norra Vaxholmsfjärden redovisas i enlighet med önskemål som framfördes av Vaxholms stad under samrådet eftersom vattenförekomsten fortsatt kommer vara recipient för nödutsläpp och bräddningar från pumpstationerna. Den 21 december 2016 beslutades om reviderade miljökvalitetsnormer och statusbedömningar. Därmed redovisas endast den reviderade statusen för de tre berörda ytvattenförekomsterna i Tabell 5-1. Kodjupet redovisas inte då vattenförekomsten endast passeras av sjöledningen som prövas inom Storängsprojektet. Tabell 5-1. Beslutad statusbedömning för vattenförekomster som passeras av sjöledningarna. Gällande status Vattenförekomst Ekologisk Kemisk exkl. kvicksilver Norra Vaxholmsfjärden (SE ) Måttlig God Överbyfjärden (SE ) Måttlig God Trälhavet (SE ) Måttlig God 28 (76)

29 Om de planerade anläggningsarbetena för tunneln riskerar att påverka det ytvatten som avleds via diken/bäckar riskerar tre utpekade ytvattenförekomster att påverkas, se Figur 5-1. Därutöver tangerar tunneln en utpekad grundvattenförekomst. Beslutad statusbedömning för dessa vattenförekomster redovisas i Tabell 5-2. Tabell 5-2. Beslutad statusbedömning för vattenförekomster som eventuellt kan påverkas av anläggningsarbeten på land. Gällande status Vattenförekomst Säbyviken (SE ) Ekologisk (kvantitativ för grundvatten) Måttlig Kemisk exkl. kvicksilver God Ullnasjön (SE ) Otillfredsställande God Vallentunasjön (SE ) Otillfredsställande God Täby-Danderyd (grundvatten) (SE ) God God 29 (76)

30 Figur 5-1. Vattenförekomster, grund- och ytvatten. De berörda vattenförekomsterna är markerade i bilden ovan och ungefärlig sträckning för sjöledning och tunnel är utritad. Källa: Geologi och hydrogeologi Det berörda området består av ett uppbrutet mosaiklandskap med lägre liggande lerfyllda dalgångar omgivna av högre liggande berg- och moränryggar. Berg med tunt eller obefintligt jordtäcke är främst tydlig i den östra delen av det berörda området. De högre liggande partierna omges ofta av sänkor fyllda av organiska jordarter såsom glacial och postglacial lera samt kärrtorv. Det översta lagret lera är ofta av torrskorpekaraktär och hela lermäktigheten underlagras av friktionsjord, ofta morän, vilken vanligtvis fortsätter en bit uppför omkringliggande hällsluttningar. Moränlagret bildar ett öppet grundvattenmagasin som, beroende av kornstorleksfördelning och mäktighet, innehåller mer eller mindre tillgängligt grundvatten. Där lera överlagrar friktionsjord bildas ett slutet grundvattenmagasin där leran utgör ett tätande lock och friktionslagrets vatten ger leran dess fuktighet. Grundvattnet i det övre magasinet är ofta uppdelat i mindre magasin vars nivåer kan variera kraftigt under året. Det undre magasinet står ofta i kontakt med grundvatten i underliggande bergsprickor varför även grundvattennivåer i jord kan påverkas av undermarksanläggningar förlagda i berg. I terrängens svackor inom hela utredningsområdet finns hydrauliska lågpunkter dit både yt- och grundvatten kan strömma och ansamlas. Dessa områden utgör bland annat utströmningsområden för grundvatten. 30 (76)

31 Alla landområden inom hela utredningsområdet kännetecknas av hällområden och områden med morän. Mellan Svinninge och Rosenkälla består berggrunden företrädelsevis av gamla granitiska bergarter med stråk av grönsten varav ett större område kring Svinningeviken. Från Rosenkälla är den geologiska miljön annorlunda då berggrunden huvudsakligen består av yngre graniter som är relativt homogena och saknar inslag av gnejs. Jorddjupet ökar väster om Rosenkälla och domineras av leror och organiska jordar. Några dalgångsstråk med djupa jordlager passeras. Sedan mars 2016 har grundvattennivån mätts en gång i månaden i grundvattenrör som installerats och hittats genom inventering i fält inom utredningsområdet. Installationerna av grundvattenrör pågår fortfarande (december 2016) och nya rör tas med i mätprogrammet allt eftersom de installerats och mäts in. Inom utredningsområdet varierar nivåerna mellan 7 och 29 m.ö.h, grundvattennivåerna beskrivs utförligare i Bilaga D till tillståndsansökan, PM Hydrogeologi Luft Längs med Bergtorpsvägen och Arningevägen kan det ur SLB-analys på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund ses förhöjda halter av PM10 och NO2, dock under normvärdena, i direkt anslutning till vägbanan. Halterna sjunker snabbt med avstånd till vägen Transporter och hantering av massor De befintliga vägar som kommer att trafikeras av byggtrafik belastas redan idag av tunga transporter. Arbetstunneln vid Karby ansluter till Efraimsbergsvägen som i sin tur ansluter till Bergtorpsvägen. Bergtorpsvägen belastas idag med i genomsnitt tunga transporter per dygn. Vid arbetstunneln i Vallentuna kommer byggtrafiken att gå via Arningevägen som idag belastas med i genomsnitt tunga transporter per dygn. Gamla Norrtäljevägen som arbetstunneln vid Rosenkälla ansluter till har i genomsnitt 160 tunga transporter per dygn. Arbetstunnel vid Täljö ansluter till Frejvägen som sedan ansluter till väg 1004, Svinningevägen. Strax söder om korsningen med Frejvägen trafikeras Svinningevägen av cirka 200 tunga transporter per dygn Naturmiljö Den föreslagna tunnelsträckningen går till största delen under skogsmark. I Vallentuna kommun passerar föreslagen tunnelsträckning, förutom under skogsmark, även under en del öppen mark. I Täby kommun passerar föreslagen tunnelsträckning öster om Täby Kyrkby, både under skogsmark och under öppen mark. Utpekade områden med naturvärden längs med den föreslagna sträckningen för sjöledningen och för tunnel beskrivs nedan. Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering (Bilaga C2 Naturvärdesbedömning ÖVA) utfördes i fält den 9 september I området kring Täljö, Arningevägen, Karby och Resarö har inga rödlistade fynd inrapporterats. I Rosenkälla är sex av inrapporterade arter upptagna på rödlistan, de flesta av dessa nära hotade (NT). Under samråd inkom underlag om skyddsvärda träd vid Resarö. Kartan nedan, se Figur 31 (76)

32 5-2, visar lokalen för dessa. De är ett antal högväxta ekar och området bedöms i helhet ha ett visst naturvärde på grund av närheten till vattnet, strukturen på skogen samt mängden lågor i området. Inga naturvårdsarter påträffades vid fältbesöket. Figur 5-2. Översikt av var de inventerade värdefulla träden finns. Karta från trädportalen. Inom utredningsområdet passeras flera nyckelbiotoper, utpekade områden med naturvärden samt sumpskogar och våtmarksområden. Vid Rosenkälla noterades en vattensamling som hade en skyddad ridå växtlighet som nyttjades av ett stort antal fågelarter. Inga naturvärdsarter noterades vid inventeringstillfället. Marinbiologisk undersökning I oktober 2016 fördes en undersökning av undervattensväxter i Killingeviken, Svinninge samt Margretelunds reningsverk. Killingevikens omgivande vegetation består av blandskog, med en övergripande mängd lövträd vilken används ur rekreationssyfte. Killingeviken är en grund vik (under 3m) som omges av ett brett vassbälte. Viken är skyddad från starka strömmar. Den antropogena påverkan på habitatet är inte stort bortsett från viss nedskräpning. Bottensubstratet utgörs till största del av mjukbotten (ca 95 %) med viss inblandning av grus (2 %), småstenar (60-100mm, 2 %) och större stenar ( mm, 1 %). Vid fältbesöket noterades viss antydan till hypoxi då svavelväte förekom vid strandkant. Killingeviken har pekats ut som en grund havsvik som är betydelsefull för produktivitet och biologisk mångfald i Östersjöområdet. Biotopvärdet bedöms som högt då förekomsten av kransalger är stor vilken medför en gynnsam miljö för juvenila fiskarter. Viken har potential som ett värdefullt område 32 (76)

33 ur en fiskerekyteringssynpunkt under sen vår (juni), eftersom det finns kännedom om aborr-, gäddoch strömmingslek i närområdet (Lars Lindqvist, ordf. Waxholms Fiskevårdsförening) och har gynnsamma förhållanden för fiskyngel. Bottenvegetationen täcker totalt ca 80 % av bottenytan på ett djup under 1,5 m men avtar helt vid högre djup. Viken hyser ett visst artvärde då det finns en god diversitet av vattenväxter och flera alger men inga rödlistade arter noterades i samband med fältbesöket. Trådalger förekom som ren vegetation och tydliga ansamlingar, vilket indikerar hög näringshalt som också styrks av den utbredda förekomsten av vass. Sandstubb och storspigg påträffades. Området som undersöktes vid Svinninge ligger inom ett hamnområde med fritidsbåtar och har en hög antropogen påverkan främst gällande större sten- och grustillskott på sedimentbotten vid brygga och en båtiläggningsplats. Bottensubstratet höger om bryggan dominerads av ett mer naturligt bottenmaterial i form av lera, gyttja blandat med sten i mindre storleksordning med en stor mängd antropogen nedskräpning. Bottenväxtlighet saknades vid 2 m vattendjup men enstaka undervattensväxt-individer observerades (axslinga, ålnate och borstnate) vid fältbesöket. Undersökningsområdet i Margretelund ligger inom det befintliga reningsverkets område, en båtbrygga ligger i anslutning till denna och nyttjas veckovis av räddningstjänsten. Ett litet tätt vassbälte är beläget vid stranden och följer strandkanten längs ca 30 meter och en öppen yta med lerbotten utan växtlighet på 10*20 m i mitten av denna. I den torrare delen av strandzonen (på land under inventeringen) förekommer ett tätare vassbälte. Detta bedöms vara för tätt för att utgöra ett potentiellt område för lekande fiskar och bedöms därför inte innehålla några art-och biotopvärden av vikt. Området bedöms ha en stor inverkan av antropogen aktivitet, strandzonen är homogen och innehåller inga synliga naturvärden. En tydligt eroderad strandzon och ett vattendjup som faller snabbt till 1,5 m (vid lågt vattenstånd). Biotopvärdet bedöms vara obefintligt för viken. Enstaka individer av borstnate observerades vid fältbesöket, i övrigt observerades endast grönslick och trådalger som är av lågt värde. Området bedöms sammantaget inte utgöra ett naturvärdeobjekt p.g.a. avsaknaden av art och biotopvärde. Våtmarker och sumpskogar Sumpskogar och våtmarker har höga skyddsvärden på grund av deras mångfunktionella förmåga att hålla och rena vatten samt som vistelsemiljöer för många djur- och växtarter. I Stockholms län är många våtmarker påverkade antingen genom utdikning (markavvattningsföretag) eller av exploatering genom bebyggelse. De miljöer som kvarstår är värdefulla därför att det börjar bli ont om denna typ av miljöer i länet. Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns några våtmarker som är utpekade och klassade i våtmarksinventeringen (VMI), se Figur 5-3. Det finns våtmarker och sumpskogar med både låga och höga naturvärden utmed den föreslagna tunnelsträckningen. Våtmarker och sumpskogar är både yt- och grundvattenberoende men själva klassningen av marktyperna beror på vegetationen. Minst 50 % av lågvegetationen (bottenskiktet) ska vara hydrofil för att ett område ska kallas för en våtmark. En sumpskog innefattar däremot all trädbärande blöt mark där träden, i moget stadium, har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 %. 33 (76)

34 Figur 5-3. Våtmarker och sumpskogar inom utredningsområdet (bufferområdet). I Täljö finns det exempelvis en väl avgränsad tallsumpskog. Denna bedöms ha ett visst naturvärde. Vid inventeringstillfället i september 2016 påträffades ett stort antal spindlar och markskiktet bestod till stor del av ris och vitmossa med inslag av pors. Nyckelbiotoper och områden med naturvärden Inom utredningsområdet för den föreslagna sjöledningen samt för tunneln finns flera områden som är klassade som nyckelbiotoper. En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Det finns även flera områden som är klassade som områden med naturvärden. Det är områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop men som ändå är viktiga för den biologiska mångfalden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper, om de lämnas orörda eller vårdas. Inom utredningsområdet finns även ett 24,6 ha stort Natura 2000-område, Solberga-Prästgården. Det är utpekat för dess rika flora på silikatgräsmarker och trädklädd betesmark. Natura 2000-området är inte beläget nära någon planerad påslagsplats för tunnel eller arbetsväg. Uppväxtområden för fisk 34 (76)

35 I Stockholms skärgård har lek- och uppväxtområden för abborre, gädda och gös modellerats fram baserat på arternas miljökrav under tidiga utvecklingsstadier (BALANCE-modellen). Inom utredningsområde för planerade sjöledningar finns flera potentiella uppväxtområden för fisk (gädda, abborre och gös), samt lekområde för abborre. Det är framför allt där sjöledningarna kommer in till land vid Svinninge och Killingeviken som utpekade områden kan komma att beröras Kulturmiljö Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns många fornlämningar, se Figur 5-4. Det går dock att tyda en viss koncentration av fornminnen kring bebyggelsen i Karby och i området kring Rosenkälla. Merparten av dokumenterade fornlämningar utgörs av gravfält, stensättningar, boplatser och husgrunder. Även inom utredningsområdet för den föreslagna sträckningen för sjöledningen finns några utpekade fornlämningar. Det utpekade utredningsområdet för tunnelsträckningen korsar igenom riksintresseområde för kulturmiljövården Täby prästgårdsmark, samt tangerar riksintresseområdet Skålhamravägen. En arkeologisk inventering av de områden som kommer att utgöra tunnelpåslag för den nya avloppstunneln mellan Svinninge och Karby samt längs med de föreslagna sträckningarna av sjöledningarna har utförts. Fältinventeringen genomfördes den 9 september 2016 och resultatet av denna samt sammanställning av befintlig information presenteras i Bilaga C3 Arkeologisk utredning ÖVA. Nedan återfinns en sammanfattning av utredningen. Under den arkeologiska inventeringen kunde trettiotvå objekt som visar äldre spår av mänsklig aktivitet i området registreras. Endast en av dessa kan bedömas vara fornlämningar. Resterande objekt faller under kategorin övriga kulturhistoriska lämningar och några få är spår efter biologiskt kulturarv. De berättar om platsens lokala historia och användning av området under den Nyare tiden. Vid Rosenkälla kommer utredningsområdet i kontakt med exempelområdet Angarnsjöängen, utpekad av Vallentuna kommun i deras kulturmiljöprogram. Området anses hysa en potential för förståelsen av hur landskapet byggdes och brukades under flera olika skeden av förhistorisk tid (Vallentuna kommun 2009). För sjöledningssträckan har en marinarkeologisk inventering gjorts utifrån kända fynd och tolkning av batymetriska undersökningar, se bilaga C3. 35 (76)

36 Figur 5-4. Identifierade fornminnen inom utredningsområdet Boendemiljö Den största delen av den planerade tunnelsträckningen går igenom obebyggt område. Söder om ledningen vid Svinninge (Österåkers kommun) finns dock ett bebyggt område. I Österåkers kommun passerar även tunneln väster om ett mindre bebyggt område (Täljö). I Vallentuna kommun passerar tunneln söder om ett mindre bebyggt område (Lövsättra) och i Täby kommun passerar tunneln öster om bebyggelsen i Täby Kyrkby. När det gäller bebyggelse i närheten av sjöledningarna är både stranden på Svinningesidan och stranden på Resarösidan bebyggda. Även vid Blynäs och Margretelund finns bebyggelse Rekreation och friluftsliv De skogsområden som den planerade tunneln sträcker sig under nyttjas för bär- och svampplockning samt jakt. Den planerade tunnelsträckningen passerar, i Österåkers kommun, under Blå leden och vid gränsen mellan Vallentuna och Täby kommun under Roslagsleden. I Svinningeviken finns en småbåtshamn och en marina (Svinninge marina). Fritidsbåtar trafikerar de vattenområden där sjöledningarna är planerade att förläggas. Även vid Blynäs finns det flera småbåtshamnar samt ett varv. Mellan Margretelund och Resarö finns en kappseglingsbana markerad på sjökortet. 36 (76)

37 En synpunkt som framfördes under samrådet var att i det fall detaljplan ger varje fastighet rätt till brygga och svajboj bör ett avstånd om 100 meter från strandkanten hållas för att inte hindra förtöjning av fritidsbåtar. Under samrådet lyftes också frågan om projektets inverkan på tre gröna kilar som ledningen sträcker sig genom (Bogesundskilen, Angarnkilen och Rösjökilen). Vid planerad påslagsplats vid Arningevägen noterades vid fältbesök att stigarna i området var breda vilket talar för ett välfrekventerat område och Endurospår noterades. Området vid kulturlämningen Karby Kvarn används ur ett socialt perspektiv då ett flertal kojor och grillplatser noterades vid fältbesök Förorenade områden Identifierade riskområden Potentiella föroreningar inom tunnelns utredningsområde har kartlagts utifrån underlag från de tre berörda kommunerna, se Figur 5-5. Flera av de potentiellt förorenade områdena är klassade enligt MIFO. Detaljerade kartor redovisas i PM Hydrogeologi, Bilaga D till ansökan. Vid Täby kyrkby är de identifierade riskområdena platser där det finns och har funnits kemtvättar, handelsträdgårdar och bilvårdsanläggning det stora markerade området som inte är riskklassat är Midgårds industriområde. I samband med ombyggnation av vägen vid Rosenkälla år 2005 upptäcktes nedgrävda tunnor med bekämpningsmedel söder om km En sanering av området genomfördes och olika typer av analyser gjordes på jord och grundvatten1. I området vid Svinninge är de identifierade riskområdena framförallt platser där olika typer av verkstäder ligger och har legat, som bland annat gummiverkstad, båtverkstad men även mindre gruvor och industrier har förekommit i området. Flera av dessa områden är riskklassade. 1 VÄGVERKET ROSENKÄLLA, Sweco, Slutrapport avseende efterbehandlingsåtgärder avseende pesticidförorenad jord samt åtgärder för kontroll av förorenat grundvatten, (76)

38 . Figur 5-5. Potentiella föroreningar inom hela tunnelns utredningsområdet. Översiktlig provtagning Översiktlig provtagning med avseende på att undersöka förekomst av eventuella föroreningar har genomförts under oktober hösten 2016 i områden för planerade anläggningar och ledningar på land och övergång till sjö där schakt planeras, se Bilaga C5 Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt sedimentprovtagning vid Blynäs, Engarn, Margretelund och Svinninge. Syftet med provtagningen var att översiktligt identifiera eventuella markföroreningar och sedimentföroreningar inom undersökningsområdet. Inom området för ledningen togs mark och sedimentprover i Margretelund, Svinninge, Engarn och Blynäs under vecka 39 och , sedimentprovtagningen utfördes 26 oktober Provtagningarna utfördes i anslutning till den planerade dragningen. För ytterligare redovisning av den miljötekniska undersökningen se Bilaga C5 Översiktlig miljöteknisk markundersökning samt sedimentprovtagning vid Blynäs, Engarn, Margretelund och Svinninge. Analysresultaten har bedömts utifrån generella riktvärden för förorenad mark, framtagna av Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark är utarbetade för två typer av markanvändning (Naturvårdsverket, 2009) Känslig markanvändning, KM, samt mindre känslig markanvändning, MKM. Övriga gränser som används för att klassa massor är Avfall Sveriges förslag på haltgräns för farligt avfall (FA). 38 (76)

39 I Sverige saknas samlade effektbaserade gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för sediment. De äldre svenska bedömningsgrunderna för sediment är i huvudsak baserade på rådande tillstånd och är inte tydligt relaterade till ekotoxikologiska risker. För bedömningsgrunder för sediment används därför ofta bedömningsgrunder från andra länder såsom från Norge och Kanada. Tillståndsklassning i Norge är, till skillnad från den svenska baserad på ekotoxikologiska risker. Resultaten från sedimentundersökningen jämförs med norska och kanadensiska effektbaserad bedömningsgrunder med hjälp av följande referensverktyg: Äldre svenska bedömningsgrunder: - Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV Rapport 4913) - Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav (NV Rapport 4914) Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (NV Rapport 5799) Naturvårdsverkets Miljöeffekter vid muddring och dumpning (NV rapport 5999) Metaller, PAH, PCG och totalkolväten i sediment runt Stockholm flöden och halter (IVL- Rapport B 1297) Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, senast uppdaterad (HVMFS 2013:19) Internationella effektbaserade bedömningsgrunder: - Norsk veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann (TA/2229/2007) - Canadian Sediment Quality Guidelines for the Protection of Aquatic Life Samtliga sedimentprover har analyserats med avseende på bekämpningsmedel, BTEX, klorfenoler och organiska lösningsmedel. Samtliga analyserade värden är dock under detektionsgränsen. Kompletterande karaktärisering kan komma att behövas för att avgöra den vidare hanteringen av massorna, omhändertagande som avfall eller återanvändning. Stor del av massorna från schaktarbetena kommer troligtvis inte återanvändas inom projektet. Massorna kommer att behöva behandlingsklassas, främst i planeringsskedet men även under entreprenaden. Margretelund: I området där sedimentprover togs i Margretelund bestod de övre sedimentlagren till största delen av sand. Sanden underlagrades av lera. En svag svaveldoft noterades i en av provpunkterna. Metallhalter i sediment visade måttliga höga halter för flera provpunkter utifrån Naturvårdsverkets tillståndsklassning gällande krom, koppar och nickel. För arsenik och zink var halterna antingen låga eller mycket låga medan det för bly och kadmium påvisades endast mycket låga halter. Vid jämförelse med norska tillståndsklasser visades endast låga eller bakgrundsnivåer, Inga analyserade halter översteg det svenska gränsvärdet. Dock visar ISQG-värdet (Interim Sediment Quality Guidelines) att påverkan på bottenlevande organismer kan förekomma för vissa prover och metaller. Analys av PAHer visar på bakgrundsvärden, se tabell 5-3 nedan. 39 (76)

40 Tabell 5-3. Sammanställning av olika ämnen jämfört med olika rikt- och gränsvärden. Sediment Krom, koppar och nickel Arsenik och zink Bly och kadmium PAH Naturvårdsverkets tillståndsklassning Måttliga och höga halter Låga och mycket låga halter Mycket låga halter Norska tillståndsklasser Svensk gränsvärdet ISQG-värdet Låga eller bakgrundsnivåer Inga nivåer översteg gränsvärdet I vissa prover påvisades metallhalter som kan påverka bottenlevande organismer Bakgrundsnivåer Provtagningsområdet för mark består av en uppställningsplats för bodar, material och containrar, en mindre skogsdunge, gräsmatta samt vassbeklädd strandkant. De analyserade markproverna visade på generellt låga metallhalter. Två prov visade på en kromhalt som överskred Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning, MKM, och en provpunkt som överskred riktvärdet för känslig markanvändning, KM. Två prov visade på en kopparhalt som överskred riktvärdet för känslig markanvändning. Ett prov överskred riktvärdet för känslig markanvändning för kadmium. Vad gäller organiska föroreningar hade två prov halter av PCB som underskred MKM, dock överskred (KM). I ett prov detekterades TBT, tennorganiska föroreningar, i halter över 5 gånger MKM, dock under halten för att klassas som Farligt Avfall, FA. Samma prov påvisade även höga halter DBT, dibutyltenn, (mellan KM och MKM) samt MBT, monobutyltenn, (mellan MKM och 2 gånger MKM). Svinninge: I området där sedimentprover i Svinninge togs bestod de övre sedimentlagren till stor del av organiskt material medan underliggande lager var av lera eller gyttja och hade ett högt vatteninnehåll. Metallhalter i sediment visade måttliga höga halter för samtliga provpunkter utifrån Naturvårdsverkets tillståndsklassning gällande krom, koppar och nickel. För arsenik, kadmium och zink var halterna antingen låga eller mycket låga medan det för bly påvisades endast mycket låga halter. Vid jämförelse med norska tillståndsklasser visade flertalet provpunkter i Svinninge på måttligt eller höga halter. Inga analyserade halter översteg det svenska gränsvärdet. Dock visar ISQG-värdet att påverkan på bottenlevande organismer kan förekomma för vissa prover och metaller. Liksom för markproverna i Svinninge förekom höga halter av TBT i sedimenten. Enligt den norska tillståndsklassningen var halterna måttligt till mycket höga. Utav fyra prov översteg tre det svenska gränsvärdet för TBT, varav vissa avsevärt. Vid analys av PAHer visar ett prov i Svinninge ett lågt värde, PAH summa 11, de andra låg inom bakgrundsvärden. 40 (76)

41 Inom området för tunneln togs jordprover i Svinninge. Provtagningsområdet utgick från våtmarken söder om Svinninge marinas större bryggområde och består av våtmark, vägkant, åkermark och betesmark. Fem av tolv provpunkter var belägna inom varvsområdet och bestod av naturligt bildade skikt av mulljord. De analyserade proverna visade på generellt låga metallhalter. Ett prov i det översta markskiktet (0-0,5 m) visade på en kopparhalt som överskred Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Vad gäller organiska föroreningar hade ett prov halter av alifater som underskred MKM, dock överskreds känslig markanvändning (KM). I två prover detekterades TBT-halter över 5 gånger MKM, dock under Farligt Avfall (FA). Ett av dessa prov påvisade även höga halter DBT (mellan 2 och 5 gånger MKM) samt MBT som överskred halten för FA. Engarn: I området där sedimentprover togs i Engarn hade de övre översta sedimentlagren högt vatteninnehåll och organiskt innehåll. Även de underliggande lagren bestod till stor del av organiskt material med högt vatteninnehåll. Metallhalter i sediment visade måttligt höga halter för flertalet provpunkter utifrån Naturvårdsverkets tillståndsklassning gällande krom, koppar och nickel. För arsenik och kadmium var halterna antingen låga eller mycket låga medan det för bly och zink endast förekom mycket låga halter. Vid jämförelse med norska tillståndsklasser visades endast låga eller bakgrundsnivåer. Inga analyserade halter översteg det svenska gränsvärdet. Dock visar ISQG-värdet att påverkan på bottenlevande organismer kan förekomma för vissa prover och metaller. Det förekom höga halter av TBT i sedimenten. Enligt den norska tillståndsklassningen var halterna låga till höga för de TBT-halter som uppmättes i sedimenten. Utav fyra prov översteg tre det svenska gränsvärdet för TBT, varav vissa avsevärt. Vid analys av PAHer visade ett prov på låg nivå för PAH summa 16, och måttlig nivå för PAH summa 11, övriga prover visade på bakgrundsvärden. Provtagningsområdet för mark i Engarn utgick från strandkanten genom en äng fram till ett kolonilottsområde. Utanför koloniområdet är 6 provpunkter, 16S934-16S939, placerade på en höjd utgörandes av berg. Placeringen av proverna ändrades något i fält för att inte hindras av berg. Ingen varvsverksamhet har pågått inom området. Inget uppenbart fyllnadsmaterial påträffades under provtagningen. Jorden som uttogs för provtagning bestod av naturligt lagrad sand, silt eller torrskorpelera. De analyserade markproverna visade på generellt låga metallhalter. Två prov visade på en kvicksilverhalt som överskred Naturvårdsverkets generella riktvärde för MKM. Ett prov visade på en blyhalt som överskred riktvärdet för KM. Vad gäller organiska föroreningar hade samtliga prov nivåer som underskred KM. Blynäs: I området där sedimentprover togs i Blynäs hade de översta sedimentlagren högt vatteninnehåll och organiskt innehåll. En svag oljelikande doft noterades i det översta lagret vid punkt 16S059. Vid Blynäs var större delen av de underliggande lagren mycket lösa och hade ett stort organiskt innehåll. Metallhalter i sediment visade måttliga höga halter för flertalet provpunkter utifrån Naturvårdsverkets tillståndsklassning gällande krom, koppar och nickel. För arsenik, kadmium, bly och zink var halterna antingen låga eller mycket låga. Vid jämförelse med norska tillståndsklasser visades endast låga eller bakgrundsnivåer förutom för ett prov som visade på måttliga nivåer av koppar. Inga analy- 41 (76)

42 serade halter översteg det svenska gränsvärdet. Dock visar ISQG-värdet att påverkan på bottenlevande organismer kan förekomma för vissa prover och metaller. Det förekom höga till mycket höga halter av TBT i sedimenten enligt den norska tillståndsklassningen. Utav två prov översteg båda det svenska gränsvärdet för TBT avsevärt. Vid analys av PAHer visade ett prov på låg nivå för PAH summa 16, och måttlig för PAH summa 11, övriga prover visade på bakgrundsvärden. Provtagningsområdet för mark i Blynäs innefattar tomten för Roslagsvattens reningsverk i Blynäs samt marken ner till strandkanten. Sammanlagt borrades 5 provtagningspunkter inom området, där 4 punkter placerades inom avspärrningsområdet för reningsverket. Provtagningen i Blynäs utfördes ner till hinder i form av berg eller block på varierande djup mellan 1 till 2 meter. Den provtagna jorden bestod främst av fyllnadsmaterial innehållandes tegel samt sand. I punkten 16S915 påträffades ett okänt vitt fyllnadsmaterial av lerig karaktär. De analyserade markproverna visade på generellt låga metallhalter. Inga prov visade på nivåer som överskred Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (MKM). Vad gäller organiska föroreningar hade ett prov en halt av MBT som överskred riktvärdet för KM. Ett annat prov hade halter av TBT på fem gånger riktvärdet för MKM dock under gränsen för farligt avfall, samma prov hade också förhöjda nivåer av DBT och MBT, mellan MKM och två gånger MKM. 5.2 Planer, gällande bestämmelser, beslut och miljömål Planförhållanden I och med att ledningssträckningen har specificerats och influensområdet för grundvatten har tagits fram har antalet potentiellt berörda detaljplaner minskat avsevärt jämfört med samrådsunderlaget. I Vaxholms stad berörs endast en detaljplan vid pumpstationen och inga pågående. I Österåkers kommun berörs en gällande detaljplan vid Margretelund, sjöledningen bedöms inte beröra några detaljplaner förrän den går upp på land vid Svinninge där fem planer berörs. Även vid Rosenkälla hamnar två detaljplaner inom influensområdet. I Vallentuna kommun hamnar en gällande detaljplan och ett pågående planarbete, Nyborg, inom influensområdet. I Täby kommun berörs 8 gällande detaljplaner och tilläggsplaner. Därutöver pågår ett planarbete vid Täby IP. Det är i sig inget problem att bygga hus ovanför tunneln. Det bör dock nämnas att när man bygger en tunnel så kommer grundvattennivån att påverkas. När tunneln går inom ny eller befintlig detaljplan föreslås att ett U-område införs i plan som är 25 m brett och som i höjd ger en schaktdjupsbegränsning till 10 m över tunnelns hjässa. Bärighetsbegränsning och möjligheten att bebygga inom u-området behöver analyseras vidare då det påverkas av vilken byggnation som kommer att tillåtas inom planområdet. Gällande översiktsplaner i området finns för Täby kommun, Vallentuna, Österåker samt Vaxholm. Österåker bedriver ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan. Vissa specifika områden inom Österåkers kommun, såsom Säbyviken, Rosenkälla samt Svinninge har egna planprogram. I Vaxholms stad finns en fördjupad översiktsplan för bland annat Resarö. 42 (76)

43 5.2.2 Gällande beslut I det berörda området finns gällande tillstånd för vattenverksamhet. En form av tillstånd för vattenverksamhet är tillstånd för markavvattning. Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns flera markavvattningsföretag. Se karta i Figur 5-6. Figur 5-6. Markavvattningsföretag inom utredningsområdet. Markavvattning är åtgärder som utförs för att avlägsna (dränera) oönskat vatten eller för att skydda (valla in) mot vatten. Ett markavvattningsföretag (dåtidens dagvatten- och avloppssystem) är en vattenverksamhet vars verksamhet likställs med tillstånd enligt miljöbalken genom miljöbalkens övergångsbestämmelser och ska i projektet betraktas som ett enskilt intresse. Det ska påpekas att det finns många dikessystem som inte är rättsligt prövade men kan vara lagliga ändå därför att det saknades krav om tillstånd när de kom till (dikessystem äldre än 1984) Gällande bestämmelser och skydd enligt miljöbalken Områden av riksintresse Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns två utpekade områden för riksintresse för kulturmiljö (3 kap. miljöbalken): Täby Prästgårdsmark och Skålhamravägen. Även ett riksintresse för naturmiljö (3 kap. miljöbalken) berörs (NRO01044 Täby Prästgård Skogberga). 43 (76)

44 Den föreslagna tunneln passerar under Roslagsbanan som är utpekad som järnväg av riksintresse och E18 Norrtäljevägen som är utpekad som väg av riksintresse. Det föreslagna utredningsområdet för sjöledningen berör en ytterst liten del av utpekat riksintresse för friluftsliv och turism, Bogesundslandet. Riksintresset Skålhamravägens värden består av centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling, med den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. Inom området finns äldre vägsträckningar, många runstenar, stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. Området innehåller öppna odlingslandskap och bebyggelsen i byar och på gårdar, men också partier med mer småbrutet landskap. En del stora gårdar, bl.a. Hagby, med av storjordbruket präglat landskap. Miljön berör även Sigtuna, Sollentuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner. För karta över berörda riksintresseområden se Figur 5-7. Figur 5-7. Berörda riksintressen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) ska beaktas vid tillståndsprövning och planering. MKN är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan 44 (76)

45 från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. Miljökvalitetsnormerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), miljökvalitetsnormer för havsmiljö (HVMFS 2012:18) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Ytvatten För överblick av miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster i distriktet, se tabeller nedan. Beslut om revidering av miljökvalitetsnormer och statusbedömningar skedde i slutet av De beslutade normerna för de berörda ytvattenförekomsterna redovisas i Tabell 5-4 (för status i berörda vattenförekomster se avsnitt 5.1.1). Tabell 5-4. Beslutade normer för de ytvattenförekomster där sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge samt Margretelund och Svinninge passerar. Vattenförekomst Ekologisk Beslutade normer Kemisk exkl. kvicksilver och PeBDE Överbyfjärden (SE ) God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus Trälhavet (SE ) Norra Vaxholmsfjärden (SE ) God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Om arbetet med att anlägga tunneln kommer att påverka ytvatten som leds vidare via diken/bäckar riskerar ytterligare tre utpekade ytvattenförekomster att kunna påverkas. Beslutade normer och föreslagna normer för dessa tre ytvattenförekomster redovisas i Tabell 5-5 nedan. Tabell 5-5. Beslutade och föreslagna normer för de ytvattenförekomster som kan komma att beröras av de planerade arbetena på land. Vattenförekomst Ekologisk Beslutade normer Kemisk exkl. kvicksilver och PeBDE Säbyvik (SE ) God ekologisk status 2027 God kemisk status Ullnasjön (SE ) God ekologisk status 2027 God kemisk status Vallentunasjön (SE ) God ekologisk status 2027 God kemisk status 45 (76)

46 Grundvatten Beslutade normer för grundvattenförekomsten vid Täby Kyrkby, Täby-Danderyd (SE ), är God kemisk grundvattenstatus samt God kvantitativ status. Det finns en risk att den kemiska statusen inte uppnås till 2021, dock anges ingen risk att den kvantitativa statusen inte uppnås. Luft Miljökvalitetsnormer för luft är gränsvärden för föroreningsnivåer som inte får överskridas. För närvarande finns miljökvalitetsnormer gällande utomhusluft för bland annat kvävedioxid, kväveoxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly. I urban miljö är framförallt kvävedioxid och partiklar relevanta att undersöka. Även bensen finns i trafikbelastade miljöer men beräkningar har visat att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela Stockholmsregionen. För projektet är det främst transporter under byggskedet som skulle kunna bidra till att normerna överskrids tillfälligt längs transportvägarna. Buller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. I förordningen står att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Verksamhetsutövare ska genom sin egenkontroll sträva efter att begränsa bullerstörningar. Det finns en risk för buller vid anläggningsskedet. Buller som kan orsaka en störning kan generas vid sprängning, borrning, transporter, muddring, eventuell spontning m.m. Fisk och musselvatten Miljökvalitetsnormer för olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten innehåller värden som inte får överskridas eller underskridas i vissa utpekade fisk- och musselvatten. Projektet bedöms inte påverka något utpekat fisk- eller musselvatten Områdesskydd Natura 2000-områden Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Beslut att inrätta Natura område fattas av regeringen och verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område måste tillståndsprövas enligt 7 kap. 28 miljöbalken. Inom utredningsområdet för den planerade tunneln påträffas Natura 2000-området Prästgården- Skogberga (SE ), se Figur 5-8. Naturtypen utgörs av artrik silikatgräsmark och viss del trädbeklädd betesmark. Det saknas en bevarandeplan för området, vilket beror på en pågående uppdatering av underlag i en kvalitetssäkring som genomförs av Länsstyrelsen. Naturreservat Den planerade sträckningen för sjöledningarna är dragen precis i gränsen till Näsuddens naturreservat (kommunalt reservat i Österåkers kommun). Reservatet utgörs av både land och vattenområde. Naturen består bland annat av hällmarkstallskog på höjderna och lundartad blandlövskog med öppnare partier från tidigare åker- och slåtterbruk i lägre liggande partier, Se Figur 5-9 nedan. Inom Vaxholms kommun passerar sjöledningen som närmast Bogesundslandets naturreservat när sjöledningarna passerar norr om Bullerholmen. Gränsen för naturreservatet går längs med den södra kanten av Bullerholmen. 46 (76)

47 Figur 5-8. Natura 2000-område i västra delen av utredningsområdet. 47 (76)

48 Figur 5-9. Utredningsområde kring aktuell ledningssträckning berör ett naturreservat, Näsuddens naturreservat i Österåkers kommun. Inom Vaxholms stad passerar aktuell ledningssträckning utanför Bogesundslandets naturreservat. Strandskydd I området gäller generellt strandskydd, det finns även områden vid Näsudden och en del av Resarö som omfattas av förslag om utvidgat strandskydd. Förslaget har ännu inte vunnit laga kraft (det är överklagat). Vid Blynäs samt vid passagen av Resarö kan strandskyddade områden beröras av ledningsdragningen. Inom detaljplanerat område vid reningsverket vid Margretelund och vid Svinninge är strandskyddet upphävt i gällande detaljplaner. För strandskyddat område se Figur 5-10 nedan. 48 (76)

49 Figur I figuren visas områden som omfattas av strandskydd samt förslag på utökat strandskydd. De heldragna blå linjerna visar den ungefärliga sträckningen för sjöledningarna Miljökvalitetsmål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Miljökvalitetsmålen är riksdagens preciseringar av målen 1 kap. 1 i miljöbalken. På grund av deras övergripande karaktär är de nationella miljökvalitetsmålen inte direkt bindande för enskilda. Däremot är målen styrande för bland annat tillsynsmyndigheternas inriktning och prioritering av sitt tillsynsarbete. Anslutningsprojektet bedöms påverka möjligheter att nå följande nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Myllrande våtmarker Levande skogar 49 (76)

50 Tidigare hade Stockholms län egna regionala miljökvalitetsmål. Dessa har dock upphört och istället är miljömålsarbetet i Stockholms län organiserat i en regional miljömålsdialog. Vaxholm Vaxholms stad har ett miljöprogram Miljöprogrammet är en del av målområdet Livsmiljö. Av de sex övergripande fokusområden inom ekologisk hållbarhet bedöms följande påverkas av projektet: Förbättra vattenkvaliteten i Östersjön Minska klimatavtrycket Säkra biologisk mångfald Giftfri miljö Österåker Österåkers kommun har tagit fram miljömål för perioden Av dem bedöms följande eventuellt påverkas av projektet: Sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha en god ekologisk och kemisk status Utbyggnaden i skärgården sker på ett varsamt sätt som tillgängliggör kusten och bevarar natur- och kulturvärden Bebyggelseutveckling ska prioriteras i områden nära kollektivtrafik, VA-områden och service. Planeringen av nya områden ska främja ett hållbart byggande. Avloppsslammet från kommunens reningsverk ska vara så rent att näringen kan återföras till jordbruket Vallentuna Miljöarbetet i Vallentuna kommun utgår från kommunens övergripande vision. Det långsiktigt goda livet i kommunen förutsätter ren luft och rent vatten, lättillgängliga oförstörda naturområden och låga bullernivåer. De globala klimatförändringarna påverkar livsvillkoren även i Vallentuna kommun. Följande punkter kan möjligen komma att påverkas av projektet: Värna om biologisk mångfald, hotade arter och deras livsrum, såväl i odlingslandskapet som i olika vattenmiljöer och skog med höga naturvärden. Grunda all samhällsplanering på miljö- och hållbarhetsaspekter, så att marken, vattnet och den fysiska miljön används på ett resurssnålt och hållbart sätt. Täby Täby kommuns miljöprogram innehåller en nulägesbeskrivning av miljön i Täby och presenterar våra fem särskilt prioriterade miljöfrågor, av dessa bedöms samtliga påverkas av projektet: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God vattenmiljö Biologisk mångfald God bebyggd miljö 50 (76)

51 6 MILJÖKONSEKVENSER Såväl anläggningsskedet som den kommande driften av avloppsnätet medför en påverkan på omgivningen. Typ av påverkan och i vilken omfattning den sker beror till stor del av val av läge, teknisk utformning, genomförandet och den kommande driften. En stor del av påverkan, särskilt på lång sikt, har minimerats genom val av den nu ansökta systemlösningen i föreslaget läge. Det gäller även de positiva effekter som verksamheten medför, där verksamhetsutövaren har valt en lösning som bedömts vara mest hållbar på lång sikt och medför att avloppskapaciteten i nordöstra Storstockholm säkras på mycket lång sikt. Den fortsatta projekteringen kommer ge underlag för att mer specifikt bedöma miljöpåverkan och därtill kopplade skyddsåtgärder från den nu aktuella sträckningen. Projektet som helhet kommer dock ha en positiv miljöpåverkan då det medför en mindre risk för nödutsläpp och bräddning samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga reningsverken i Blynäs och Margretelund, att Norra Vaxholmsfjärden och Trälhavet avlastas från de utsläpp av renat avloppsvatten som sker idag. Nedan beskrivs den förväntade miljöpåverkan övergripande. 6.1 Ytvatten Anläggning av sjöledningar Uppgrumling av bottensediment kommer att ske vid nedläggning av ledningarna och eventuella muddringsarbeten i strandzoner. Grumling i vatten kan påverka vattenlevande organismers livsbetingelser, som till exempel musslor, vilka kan kvävas av långvariga grumlingsförhållanden. Det tillfälligt minskade siktdjupet som uppstår kan också lokalt påverka tillväxten av fotosyntetiserande planktonalger, alger och kärlväxter. Grumlingen kommer enbart att ske i anläggningsskedet och vid reparationsarbeten då ledningarna måste lyftas upp från botten. För att undvika påverkan på naturvärden i Killingeviken kommer tidpunkten för anläggande att anpassas samt schaktfria metoder att användas om möjligt. Konsekvensen av nedläggningen av sjöledningen vid Margretelund och Svinninge bedöms som liten på grund av låga värden och måttlig respektive liten påverkan. Påverkan bedöms bli större för Margretelund där öppet schakt troligen kommer krävas medan det i Svinninge bedöms möjligt att använda styrd borrning. Konsekvensen av ledningsnedläggningen i Killingeviken bedöms bli måttliga då naturvärdet bedöms högt medan påverkan bedöms bli liten i och med att man avser att använda styrd borrning. I det fall öppna schakt måste användas finns det risk att grumlingen blir kraftigare med större konsekvenser som följd. I driftfasen finns, precis som idag, en risk för påverkan på den marina miljön, främst genom risk för bräddning och nödutsläpp vid haveri. För att motverka detta byggs dubbla ledningar från respektive anslutningspunkt för att skapa redundans samt eventuellt växelkammare i Svinninge för att kunna driva systemet även om en ledning havererar. Risken för utsläpp vid haveri kan dock inte helt elimineras. Konsekvensen av bräddningar och nödutsläpp förväntas minska eftersom risken för nödutsläpp till recipienterna minskar. Projektet bedöms inte påverka något utpekat fisk- eller musselvatten. 51 (76)

52 6.1.2 Utsläpp av renat avloppsvatten och nödutsläpp Utsläpp av renat avloppsvatten sker idag i Norra Vaxholmsfjärden och Trälhavet. Gällande statusbedömningar för respektive förekomst se, avsnitt Samtliga vattenförekomster har god kemisk status (exklusive kvicksilver och bromerad difenyleter (PeBDE) och måttlig ekologisk status. För samtliga vattenförekomster ska god ekologisk status vara uppnådd Genom att överföra avloppsvattnet från Blynäs respektive Margretelund till Käppalaverket kommer den förbättrade reningen minska den totala belastningen till recipient med 24,2 ton BOD per år, 443 kg fosfor per år och 32 ton kväve per år, se tabell 6-1. Tabell 6-1: Nedanstående uppställningar visar relationen (avseende de lokala verkens flödesdel) mellan utsläppsmängderna av BOD, fosfor och kväve vid lokal behandling i M+B jämfört med behandling i Käppalaverket, samt differensen även uttryckt som årsmängder. Enhet Margretelund Blynäs "Viktat/summerat" M+B Behandling i Käppala Belastning pe Flöde m3/år Differens BOD mg/l 8,1 4,8 7,5 1,0 - ton/år 24,3 3,6 27,9 3,8 24 P mg/l 0,29 0,28 0,29 0,17 - kg/år N-tot mg/l 11,3 41,7 17,1 8,8 - ton/år Övriga ämnen är inte detaljstuderade men även där innebär rening i Käppalaverket en reduktion. För ovanstående vattenförekomster kommer minskningen i belastning bli ännu större (27,9 ton BOD, 1080 kg fosfor och 65 ton kväve) då inte utsläppet från Käppalaverket räknas med. Att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket bedöms därför medverka till att kunna uppfylla miljökvalitetsnormerna för ovanstående vattenförekomster. Utsläpp från Käppalaverket är redan tillståndsprövat och beskrivs inte närmare i denna ansökan. Med beaktande av de skyddsåtgärder i form av rening som kommer att företas före utsläpp till recipient, bedöms sökt verksamhet inte påverka möjligheten att uppfylla någon miljökvalitetsnorm Länshållningsvatten under byggtiden Under byggtiden uppkommer länshållningsvatten som består av inläckande grundvatten, nederbördsvatten samt spol- och processvatten. Vattnet benämns länshållningsvatten och kommer att innehålla föroreningar, och ska därför behandlas innan det släpps ut till recipienter. Det finns förutsättningar att vid arbetstunnlarna i Karby och Vallentuna släppa ut länshållningsvattnet till det kommunala spillvattennätet eller till det kombinerade nätet. Påverkan är således ett högre flöde av vatten på dessa nät. Vid arbetstunnlarna i Rosenkälla och Täljö kan länshållningsvattnet komma att släppas ut lokalt efter rening, vilken eller vilka recipienter som det renade länshållningsvattnet kommer att släppas till är 52 (76)

53 ännu inte bestämt. Påverkan på omgivningen minimeras då en rening kommer att ske lokalt med oljeavskiljning, sedimentering och, vid behov, av ytterligare åtgärder. Vatten kan behöva ledas via kontrollpunkter där behandling av vattnet kan ske. Det är viktigt att länshållningsvattnet håller en sådan kvalitet när det släpps till recipient att det inte påverkar recipientens ekologiska eller kemiska status negativt. Utgångspunkten är att den definierade vattenförekomstens ekologiska och kemiska status inte får försämras. Fortsatta utredningar kommer att göras för att kunna bedöma eventuell påverkan. Ingen av de lokaler som inventerades under naturvärdesbedömningen september 2016 bedöms påverkas negativt av planerad verksamhets eventuella utsläpp av vatten. Med beaktande av de skyddsåtgärder i form av rening som kommer att företas före utsläpp till recipient, bedöms sökt verksamhet inte påverka möjligheten att uppfylla någon miljökvalitetsnorm. Under driftskedet leds allt vatten i tunneln, avloppsvattnet blandat med det inläckande grundvattnet, till Käppalaverket. 6.2 Grundvatten Generell påverkan och konsekvens av grundvattenbortledning När man bygger en tunnel i berg, under grundvattenytan, så kommer en del grundvatten att läcka in till tunneln. Hur mycket grundvatten som läcker in beror främst på hur genomsläppligt berget är, vilket grundvattentryck som råder i berget där tunneln går fram samt hur väl man lyckas med att täta tunneln. Tunnelns diameter har en viss men mindre betydelse för inläckagets storlek. Med ett ökat djup på tunneln ökar grundvattentrycket och således inläckaget jämfört med en ytligare tunnel. En grundvattentrycksänkning i berg medför en risk för direkt påverkan på vattennivån i brunnar i berget och en indirekt risk för ökad grundvattenströmning från magasin i jord till berget. Sådan ökad strömning kan medföra en trycksänkning av undre magasin i jord vilket i sin tur kan leda till marksättningar. Den förändrade strömningen kan även medföra att eventuella befintliga föroreningar i grundvattnet sprids. Risk för sättningar finns främst inom sättningskänsliga lerområden inom influensområdet. Inläckaget till tunneln sänker grundvattentrycknivån i bergets sprickor vilket kan resultera i sänkt grundvattentrycknivå i friktionsjorden (så kallat undre grundvattenmagasin) som överlagrar berget. En sådan sänkning av grundvattennivån kan leda till att leran som överlagrar friktionsjorden trycks ihop (konsolideras) på grund av en minskning av portrycket i leran. Vid sättningar kan exempelvis sprickor uppstå i byggnaders fasader och i värre fall, skador i bärande konstruktioner. Större och tyngre bebyggelse är normalt grundlagd på sådant sätt att skador orsakade av sättningar inte uppstår. Detta gäller även större och känsliga ledningar. Det är företrädesvis mindre och lättare bebyggelse samt klenare ledningar som har grundläggning som kan vara känslig för grundvattenpåverkan. För byggnader som har grundläggning med träkonstruktioner (träpålar eller rustbäddar) kan en grundvattennivåsänkning medföra att träkonstruktionerna bryts ner snabbare då syre får tillträde. Ledningar för el- och tele/bredband bedöms inte vara känsliga för mindre sättningsrörelser. Större vatten- och fjärrvärmeledningar är så tunga att de behöver vara grundlagda på eller ned till fast jordart eller berg när de är förlagda inom ett sättningskänsligt område för att inte riskera att skadas. Uttagskapaciteten av vatten för en brunn avgörs av grundvattentillrinning och brunnens magasineringsförmåga, det vill säga hur mycket vatten som ryms i brunnen och som kan användas under kortvariga stora vattenuttag. Vattenkvaliteten avgörs av grundvattnets beskaffenhet, brunnsutförande och närliggande verksamhet som exempelvis avloppsanläggningar. Sänkta grundvattennivåer 53 (76)

54 i berg eller jord kan som effekt för vattenbrunnar ge minskad uttagskapacitet. Effekten för energibrunnar kan bli minskat energiuttag. Konsekvensen för enskilda dricksvattenbrunnar kan bli att vattenförsörjningen inte kan upprätthållas samt att kvalitetsförsämringar. Värmeöverföringen i en energibrunn mellan omgivande berggrund och kollektorslangar sker genom vattnet i brunnen. Kollektorslangarna är anpassade efter bostadens behov och brunnens djup. Konsekvensens vid en grundvattennivåsänkning är att det minskar kontakten mellan kollektorslangen och vattnet, vilket kan medföra att värmepumpsanläggningen får en större elförbrukning för att uppnå samma effekt. Grundvattenbortledning från tunnlar kan medföra att föroreningar sprids med grundvattnet. Dels kan redan förorenat grundvatten spridas till andra ställen, dels kan ändrad grundvattennivå och grundvattenströmning utlösa en föroreningssituation för grundvattnet. En sänkt grundvattennivå påverkar markförhållandena och markprocesserna på ett sådant sätt att utlakningen av föroreningar kan öka. Konsekvensen beror av föroreningens typ och omfattning. Grundvattenbortledningens påverkan på naturmiljö beskrivs under avsnitt Inläckage till tunneln Trots att ÖVA-tunneln tätas kommer ett visst inläckage av grundvatten att kvarstå. Detta inläckage kan variera längs med tunneln, beroende på hur tätt berget är och hur väl entreprenören lyckas med tätningen. För ÖVA-tunneln beräknas inläckaget efter tätning variera mellan 0 och 55 liter per minut per 100 m tunnel, med medelvärdet cirka 10 liter per minut och med ett totalt inläckage om cirka 1600 liter per minut. Detta inkluderar arbetstunnlarna och gäller för både bygg- och driftskede Influensområde för grundvatten Inläckande grundvatten medför en grundvattennivåsänkning kring tunnlarna. Störst sänkning sker närmast tunnlarna och avsänkningen minskar med ökat avstånd från tunnlarna. Hur mycket grundvattennivån påverkas beror på tunnelns djup under mark- och grundvattenyta, geologin, avstånd till tunneln samt tunnelns geometri i detta läge. Vanligtvis är det bara närområdet längs med tunnlarna som påverkas, men detta kan variera beroende på bergets vattenförande egenskaper. Området som förväntas kunna påverkas benämns influensområde. För ÖVA-tunnelns sträckning har ett influensområde tagits fram och redovisas i Figur 6-1. Beräkning av influensområdet utgår från en teoretisk beräknad trycksänkning på 200 meters djup i berget. Ett maximalt influensavstånd på 460 meter har då beräknats för huvudtunneln vid den djupaste delen av tunneln (46 m) och 190 meter för arbetstunnlarna. Den yttre gränsen utgör en trycksänkning av grundvattennivån i berg på 0,3 meter. En separat beräkning/modellering har även utförts för påverkan i de undre slutna grundvattenmagasinen (friktionsjord under lera) som ligger över bergets överyta. Det största influensavståndet beräknades här till 240 m. I det sammanvägda influensområdet som redovisas i Figur 6-1 är det trycksänkningen i berg som därför är dimensionerande även om trycksänkningen och därmed risken för sättningar i lerområdena är minimal i utkanten. Influensområdet är därmed konservativt antaget och väl tilltaget men har bedömts utifrån att tätning utförs i hela tunnelanläggningen. Däremot har skyddsinfiltration som eventuellt behöver utföras vid känsliga objekt (se avsnitt 6.2.5) inte beaktats. I Bilaga D, PM Hydrogeologi, utvecklas redovisningen av influensområde och grundvattensänkningar. 54 (76)

55 Figur 6-1. Samlad bedömning av influensområde för ÖVA-tunneln inklusive arbetstunnlar Påverkan av grundvattenbortledning till tunneln Totalt finns 112 byggnader inom influensområdet som är grundlagda helt eller delvis på lera, vilket innebär att de har en grundläggning som är grundvattenberoende och eventuellt kan påverkas av en grundvattensänkning. Inom influensområdet finns även 26 byggnader som har okänd grundläggning och som ligger inom ett lerområde, vilka kan ha en grundläggning som är grundvattenberoende. Därtill tillkommer vägar, järnvägar och ledningar som är grundlagda inom lerområden. Inom influensområdet finns 93 enskilda brunnar i berg vilka eventuellt kan påverkas av en grundvattensänkning. För utförligare beskrivning se PM hydrogeologi, bilaga D till ansökan. Inga identifierade förorenade områden finns inom influensområdet varav ingen spridning av föroreningar förväntas ske. I avsnittet nedan följer en beskrivning av påverkan och konsekvenser av bortledning av grundvatten längs ÖVA-tunneln. Beskrivning av bedömd påverkan sker områdesvis och en sammanfattande konsekvensbedömning görs på slutet. 55 (76)

56 Svinninge Vid Svinninge bedöms ingen påverkan på grund av en dränering till tunneln ske. Det väl tilltagna influensområdet löper enbart en liten bit in på lerområdet i Svinninge och inga brunnar eller sättningskänsliga byggnader finns inom detta område (se Figur 6-2). Däremot löper Svinningevägen och en parallell VA-ledning förbi här. Där sjöledningen övergår i markförlagd ledning innan den går in i tunneln, föreligger en risk för stort grundvatteninläckage i markschakter, både för ledningsschakt och vid schakt för växelkammare. Arbetet kommer dock att ske bakom tätspont vilket ger en minimal grundvattenavsänkning utanför spont och därmed ingen påverkan på lerområdet. Figur 6-2. Grundläggning inom Svinninge, inga byggnader finns inom influensområdet. Ljusgula fält markerar de områden där de ytliga jordarterna består av lera. Svinninge till Rosenkälla Mellan Svinninge och arbetstunnel i Rosenkälla finns ett flertal lersvackor inom influensområdet (se Figur 6-3). Dessa kan vara sättningskänsliga men området utgörs till största del av obebyggd mark. Tunneln passerar dock väster om bostadsområdet i Täljö och i influensområdets ytterkant finns här några byggnader som har okänd grundläggning på lera och en byggnad (troligtvis uthus) som har 56 (76)

57 grundläggning direkt på lera. Roslagsbanan med en parallell stor vattenledning passerar tre lersvackor som tillhör ett sammanhängande lerområde. Väg 276 (Roslagsvägen) passerar två lersvackor som tillhör ett sammanhängande lerområde. Grundläggning för både Roslagsbanan och väg 276 kan vara känsliga för en sättning då de passerar lerområden som ligger direkt ovanför tunnellinjen. Inom Täljö finns många enskilda brunnar varav 17 dricksvattenbrunnar och 2 energibrunnar ligger inom influensområdet, se Figur 6-4. Närmast brunn ligger ca 240 meter från tunnellinjen. Någon märkbar trycksänkning i dessa brunnar bedöms inte ske då de ligger i utkanten av det väl tilltagna influensområdet. Söder om arbetstunnel Rosenkälla finns två bergborrade brunnar med okänd användning varav den närmaste ligger ca 60 meter från tunnellinje. Osäkerheter finns om dessa används idag. Figur 6-3. Grundläggning och brunnar mellan Svinninge och Rosenkälla. Ljusgul färg markerar de områden där de ytliga jordarterna består av lera. 57 (76)

58 Figur 6-4. Grundläggning och brunnar vid Täljö. Ljusgul färg markerar de områden där de ytliga jordarterna består av lera. Lövsättra Inom området i Lövsättra (se Figur 6-5) finns större sammanhängande lerområden inom influensområdet. Inom koloniområdet i Lövsättra, norr om tunneln, finns 19 byggnader som är grundlagda på lera. Dessa ligger ca meter från tunnellinjen. Längs tunnellinjen finns fyra byggnader med okänd grundläggning på lera. Längre västerut finns en byggnad längs tunnellinjen och ett flertal byggnader norr om tunneln varav två är grundlagda på lera och fyra byggnader som har okänd grundläggning inom lerområdet. Sättningsberäkningar har utförts och av dessa framgår att det finns risk för stora sättningar på cm söder om tunneln i det västra området. Här finns dock ingen befintlig bebyggelse. I närheten av befintlig bebyggelse norr om tunneln har sättningar beräknats till 0 cm vid 1 meters permanent grundvattenavsänkning. De två bebyggda områdena norr om tunnelsträckningen, det sistnämnda och koloniområdet, ligger i utkanten av influensområdet vilket gör att risken för en grundvattensänkning i dessa områden är liten. Byggnaderna med okänd grundläggning längs tunneln kan dock skadas av en eventuell grundvattensänkning. I Lövsättra finns det fyra energibrunnar på samma fastighet (Lövsättra 3:1), ca 300 meter norr om tunnellinjen och i utkanten av influensområdet. Någon märkbar trycksänkning bedöms inte ske då de ligger i utkanten av det väl tilltagna influensområdet. Det finns en dricksvattenbrunn som ligger 58 (76)

59 ca 130 meter från tunnelsträckningen på fastigheten Lövsättra 1:2. Två brunnar med okänd användning ligger även ca 140 meter från tunnelsträckningen på fastigheten Lövsättra 1:2. En viss påverkan kan ske i dessa tre brunnar på grund av en eventuell trycksänkning. Figur 6-5. Grundläggning och brunnar i Lövsättra. Ljusgula fält markerar de områden där de ytliga jordarterna består av lera. Täby kyrkby I Täby kyrkby passerar tunneln ett flertal sammanhängande lerområden (se Figur 6-6). I norra Täby kyrkby, ca 250 meter nordväst om tunnellinjen och i utkanten av influensområdet, finns fem byggnader med grundläggning på lera och fyra byggnader med okänd grundläggning på lera. På fastigheten Prästgården 2:1 nordväst om tunneln finns två byggnader med okänd grundläggning på lera. Dessa ligger i utkanten av influensområdet. I norra delen av Täby kyrkby passerar Arningevägen ett lerområde i nordsydlig riktning. Västerifrån ansluter Jarlabankes väg till Arningevägen och som passerar tre lersvackor inom influensområdet. I södra Täby kyrkby passerar Prästgårdsvägen ett lerområde över tunnellinjen. Risk för grundvattensänkning inom områden i Täby kyrkby med känslig grundläggning är minimal då byggnaderna ligger i utkanten av det väl tilltagna influensområdet, avgränsat av en trycksänkning djupt ner i berg. Vägarna ligger dock närmare tunnellinjen och kan därför påverkas. 59 (76)

60 I norra Täby kyrkby finns ca 30 energibrunnar och 2 brunnar med okänd användning. Den närmaste ligger ca 180 meter från tunnellinjen. En komplett inventering pågår i detta område. En viss påverkan kan ske i de närmaste brunnar p.g.a. avsänkta nivåer. Någon mätbar konsekvens på energiuttaget bör dock inte ske. Vid Prästgården 2:2 finns två energibrunnar ca 130 meter från tunnellinjen vilka kan påverkas av en trycksänkning i berget runtomkring. Figur 6-6. Grundläggning och brunnar i Täby kyrkby. Ljusgula fält markerar de områden där de ytliga jordarterna består av lera. Karby Inom lerområdet i Karby finns en liten terminalbyggnad längs Roslagsbanan, ca 200 meter väster om tunnellinjen, som är grundlagd direkt på lera. I övrigt finns ett stort ridhus öster om arbetstunneln och i utkanten av influensområdet som har okänd grundläggning (se Figur Figur 6-7). Både Roslagsbanan och Norrortsleden går genom lerområdet. En huvudvattenledning löper längs Roslagsbanan med en förgrening längs Norrortsleden. Inom området finns även en huvudavloppsledning. En maximal tryckavsänkning på 1 meter i moränlagret under leran kan vara rimligt för lerområdet kring Karby. Som framgår av beräkningarna i PM Hydro, kapitel finns det risk för sättningar på ca 8 cm vid en avsänkning på 1 meter inom ett relativt begränsat område utefter arbetstunnelns 60 (76)

61 linje. I övrigt varierar sättningarna mellan 0 och 8 cm inom den del av lerområdet som ligger innanför influensområdet. Resultat från sättningsberäkningar visar att både Roslagsbanan och Norrortsleden kan påverkas av en sättning orsakad av en permanent grundvattensänkning. Troligtvis är dock dessa objekt fast grundlagda då Norrortsleden var färdigställd år 2008 och Roslagsbanan utökades med dubbelspår år I Karby finns ett flertal energibrunnar vid ridhuset öster om arbetstunneln. Den närmaste ligger ca 250 meter från tunnellinjen och i utkanten av influensområdet. Någon märkbar trycksänkning i brunnarna bedöms inte ske. ÖVA-tunnelns influensområde går in en bit i grundvattenförekomsten Täby-Danderyd (SE ), se Figur 6-7 nedan. Förekomsten utgörs av en sprickakvifär i en urbergsförekomst varinom det finns ett antal vattenförande brunnar. Den närmaste ligger ca 2,5 km söder om Karby. Då ÖVA-tunneln enbart går in kort sträcka i kanten av grundvattenförekomstens utbredning, som troligtvis är tilltagen, bedöms ingen påverkan ske inom urbergsförekomsten p.g.a. dränering av grundvatten till tunneln. Figur 6-7. Grundläggning Karby. Ljusgula fält markerar de områden där de ytliga jordarterna består av lera. 61 (76)