Upplever lärare att de har tillräcklig ledarkompetens för att bedriva god undervisning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplever lärare att de har tillräcklig ledarkompetens för att bedriva god undervisning?"

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGEN Skolutveckling och ledarskap Examensarbete, 10 poäng Upplever lärare att de har tillräcklig ledarkompetens för att bedriva god undervisning? Do teachers have enough management qualification to conduct good teaching? Marianne Blondin Lärarutbildningen 60 p Höstterminen 2006 Handledare: Haukur Viggósson Examinator: Anna Henningsson- Yousif

2 2

3 Sammanfattning I massmedia kan man ofta läsa att klasserna i skolan är stökiga och att eleverna med anledning av detta får för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna är stökiga skulle kunna vara att lärarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist på ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda på hur lärare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lärarna får mer utbildning i ledarskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra högstadielärare med olika teoretiska ämnesinriktningar i frågor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen, de upplevde sig själva som bra ledare och såg det som viktigt att utveckla sig själva. De kände dock inget behov av att gå någon mer omfattande utbildning i ledarskap för att bedriva bättre undervisning. De ansåg inte att lärarhögskolan gett dem några särskilda riktlinjer för vad ett bra ledarskap innebär och de menade att erfarenhet gett dem den ledarkompetens de idag besitter. Som huvudsaklig teoretisk referent har jag använt mig av Christer Stensmos (1997) forskning och teorier. Nyckelord: Ledarskap, ledarkompetens 3

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Inledning 6 Syfte 7 Om ledarskap 7 Ledarskap och planering 10 Ledarskap och kontroll 12 Ledarskap och motivation 13 Ledarskap och gruppering 14 Ledarskap och individualisering 15 Metod 15 Resultat 17 Analys 19 Diskussion 23 Referenser 25 Bilaga 27 5

6 Inledning Läraren har huvudsakligen två uppgifter. Det ena är att genom kognitiva lärprocesser vägleda lärande i ämneskunskap. Den andra uppgiften är att upprätthålla ordning vilken innefattar kunskap om klassrummets socialpsykologi, den sociala lärprocessen och effekterna av olika ledarstilar. Denna kunskap kan sammanfattas i ordet; Ledarkompetens (Doyle, refererad i Stensmo 1997). Som snart nyexaminerad lärare tycker jag mig sakna kunskapen och förståelsen av vad bra ledarskap och ledarkompetens innebär. Jag anser inte att jag ens givits verktygen under min utbildning för att arbeta fram en bra ledarkompetens. På min praktikplats har jag heller inte hört talas om att någon gått någon form av ledarskapsutbildning som varit kompetenshöjande. Jag anser att det är ett problem att man inte under utbildningen eller i skolorna satsar på att utbilda lärareleverna/de redan anställda lärarna i ledarskap och ge dem grunden för ledarkompetens. Detta med anledning av att jag tycker att det verkar finnas ett behov av att lärarna i skolan skulle behöva utöva bättre ledarskap. Dagligen kan man läsa i massmedia att klasserna i skolan är stökiga och att elever inte har studiero och därmed lär sig för lite i skolan. Enligt en undersökning som gjorts av Leif Ulriksson vid högskolan i Jönköping går en fjärdedel av lektionstiden i skolan till att eleverna slöar, slappar och pratar om annat än skolarbetet (Ericson 2006). I Malmö har man till och med fått stänga delar av en skola (Hermodsdal) på grund av att det var upprepade, allvarliga ordningsstörningar och grov skadegörelse, vilket i högsta grad påverkade skolarbetet. Med mitt resonemang här ovan anser jag att det finns problem av ordningskaraktär på en del av våra skolor i landet. Många har säkert erfarenhet av att på något vis stött på båda sorterna, bra ledare och mindre bra ledare och vet hur stor betydelse ett bra ledarskap har för elevens utveckling av kunskap och som människa. Disciplin saknas i skolorna, säger många och hänvisar till hur skolorna var förr. Det är sant att det förr i tiden var mer ordning i klasserna. Lärarna var mer auktoritära och disciplinen hård. Men de flesta människor är nog ändå överens om att en sådan hård disciplin som utövades förr heller inte gav utrymme till individualitet och personligt utvecklande och att man idag hellre är intresserade av att forma självständiga, kreativa och harmoniska individer. Vuxna var inte elakare förr. De var offer för den kultur som rådde då precis som vi är idag - men med andra förväntningar. Vi är alla en del av den kultur vi råkar befinna oss i (Kernell 2002). Idag styrs skolan av de olika läroplanerna där det under grundläggande 6

7 värden bland annat står att det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund vars verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet samt alla människors lika värde är skolans uppgift att gestalta och förmedla vilket skall ske genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lpo 94; Lpfö 98; Lpf 94). Framförallt inom näringslivet men även inom viss statlig och kommunal verksamhet är det en självklarhet att man genomgår ledarskapsutbildning om man är arbetsledare och ska leda en grupp människor. Jag anser att det borde vara en självklarhet att även lärare vars uppgift är att leda elever, ska gå ledarskapsutbildning för att tillförskaffa sig en bättre självkännedom och förståelse för gruppdynamik och på det viset bli en bättre lärare. Syfte Med denna uppsats vill jag försöka ta reda på hur några lärare upplever sin egen ledarkompetens. Om ledarskap Ledarskap är en beteckning på det inflytande som en ledare utövar på en grupp människor. Att som lärare besitta ledarkompetens innebär att kunna organisera och leda skolklassen som arbetande kollektiv: hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg, gruppera eleverna för olika arbetsuppgifter och interaktionsmönster, individualisera elevers arbete och lärande (Stensmo 1997). Walter Doyle (refererad i Stensmo 1997) som bland annat skrivit boken Handbook of research on teaching anser att ledarskap i grunden är en process som handlar om problem med ordningen i klassrummet snarare än problem med elevers uppförande eller engagemang. Lärarens ledaruppgift är främst att etablera och vidmakthålla ett fungerande klassrumsarbete snarare än att disciplinera eleverna. Han menar att nyckeln till ett framgångsrikt ledarskap består i att förstå olika händelser i ett klassrum och att besitta färdigheter i att övervaka och vägleda klassrumsaktiviteterna utifrån denna förståelse. Förståelsen innefattar analys och tolkning av klassrumshändelser och färdigheterna innefattar vetskap om när man ska handla och hur för att möta de omedelbara omständigheter som livet i klassrummet utgörs av (Doyle, refererad i Stensmo 1997). 7

8 Om inte läraren är utrustad med denna förståelse och färdighet är risken stor att det blir störningar i klassen. Med störningar i vid mening avses alla incidenter som tar uppmärksamheten från den planerade/förväntade verksamheten menar den brittiske sociologen Martyn Denscombe (refererad i Stensmo 1997). Störningar kan vara synliga som elevers prat, utagerande beteende, mobbning eller våld. Eller så kan de vara osynliga som dagdrömmeri, tankeflykt eller koncentration på annat än den uppgift en lektion handlar om. När man talar om störningar i klassen är det viktigt att belysa dessa ur en vidare bemärkelse och förstå att dessa kan ha många orsaker. Varför vissa människor blir framgångsrika ledare kan man inte ge något entydigt svar på. Det finns inga vetenskapliga belägg för att vissa personlighetsdrag generellt sett leder till ledarpositioner eller skapar effektivitet (Nationalencyklopedin 2000, Svedberg 2003). Marianne Landin och Christina Hellström (2001) är kursledare inom områdena kommunikation, ledarträning och personalutveckling för skola och näringsliv. Landin och Hellström pekar på tre viktiga begrepp som berör ledarskap: självkännedom, grupprocesser och konflikthantering. Självkännedom är en grundförutsättning för att utveckla ledarskap. Hur vi ser på oss själva påverkar vår omgivning positivt eller negativt. Men att vara en bra ledare betyder inte att man inte har några dåliga egenskaper utan snarare att man är medveten om dem (Landin och Hellström 2001). Läraren behöver göra en inventering och behovsanalys av sig själv för att utveckla sitt ledarskap. Se tillbaka och göra en utvärdering av det som format henne/honom fram till idag och låta detta skapa möjlighet att aktivt forma sitt ledarskap inför framtiden. Läraren behöver fråga sig vad han/hon är nöjd med när det gäller sitt ledarskap och vad han/hon aktivt vill arbeta med att förändra, ta bort eller utveckla. (Landin och Hellström 2001, Ohlson 1996). Efter självkännedom är kunskap om grupprocesser och om hur man kan anpassa sitt ledarskap till olika gruppers mognadsnivå nästa steg för att utvecklas som ledare, anser Landin och Hellström presenterade den amerikanske psykologen Will Schuts en teori om relationer mellan människor. Teorin kallade han FIRO (Fundamental Interpersonal Relations Orientation) och har allmänt kommit att betyda mycket i förståelsen för gruppdynamik (Right Management 2007). Enligt FIRO-teorin går grupper nästan uteslutande alltid igenom tre olika utvecklingsstadier: Tillhörar-, rollsöknings- och öppenhetsfasen. 8

9 I tillhörarfasen funderar medlemmarna mycket kring om de tycker att de passar in i gruppen, vilka de andra är, om man vill tillhöra gruppen och hur mycket de är beredda att anpassa sig. Medlemmarna känner sig osäkra och är måna om att bli accepterade vilket kan yttra sig både i ett tillbakadraget beteende eller ett överdrivet utagerande beteende. Avvikande meningar och konflikter undertrycks, vilket kan ge ett falskt intryck av harmoni och trivsel bland medlemmarna (Landin och Hellström 2001). Under rollsökningsfasen uppstår konflikter och konfrontationer som kommer upp till ytan. Makt och kompetens blir viktiga frågor: Vem får bestämma Uppskattar gruppen det jag kan? Kommunikationen i gruppen kännetecknas av anfall och försvar och man ifrågasätter ledarskapet Varför ska du leda oss? När gruppen nått öppenhethetsfasen har den genomgått de två tidigare faserna på ett tillfredställande sätt. Gruppmedlemmarna kommer närmre varandra, klimatet är öppnare och det finns bättre förutsättningar för att hantera de problem som uppstår. Det skapas ömsesidig respekt för medlemmarnas olika kompetens och egenskaper i gruppen och man välkomnar mångfald av idéer (Landin och Hellström 2001). FIRO-teorin gör det möjligt att bättre förstå mänskligt beteende, både vårt eget och andras och förstå vad som händer i mötet mellan människor. Den gör det möjligt för oss att få större kunskap och ökad medvetenhet samt medkänsla både för oss själva och för andra. Denna kunskap kan inspirera till processer för utveckling, förbättra relationer, skapa tillit och förtroende och forma högpresterande grupper (Right Management 2006). En medvetenhet om grupprocesser ger en bättre beredskap för att konflikter alltid uppstår i grupper. Och med kunskap om grupprocesser får man ett distanserat förhållningssätt som gör att störningar och konflikter inte upplevs så hotande. Konflikter måste få komma upp till ytan och öppet hanteras annars kan inte samarbetet i en grupp utvecklas. Det är bättre med öppet gräl än ett undertryckt missnöje som pyser ut vid oväntade tillfällen vare sig det gäller konflikter mellan eleverna eller eleverna och läraren. Lärarens personlighet och det han/hon står för måste uttryckas men samtidigt måste läraren vara ett redskap för att föra gruppen mot det mål eleverna förväntas nå. Om läraren hyser god självkännedom vet denna hur han/hon reagerar under press och hur detta agerande uppfattas av omgivningen, vilket ger bättre förutsättningar för att hantera konflikter. Men läraren behöver själv kunna sätta sina gränser och bestämma vad som är värt att ta strid för (Landin och Hellström 2001). 9

10 Det finns många sätt att tillförskaffa sig bättre självkännedom och förståelse för gruppdynamik. Idag finns det många olika ledarskapsutbildningar att tillgå. En av de mest grundläggande och mest använda i Sverige idag är Utveckling av Grupp och Ledare (UGL). Detta är ursprungligen (sedan 1981) en grundkurs för samtliga officerare som tagits fram av försvaret men som idag även flitigt utnyttjas vid ledarskapsutbildning inom näringslivet och offentliga sektorn (Försvarshögskolan 2006). Kursen som bl.a. bygger på upplevelsebaserad inlärning med praktiska övningar, ger deltagarna möjlighet att aktivt delta i olika övningar för att utforska sin nuvarande ledarskapsförmåga och skapa nya förutsättningar för att utvecklas och bli effektivare i rollerna som ledare och gruppmedlem. Det är just i de praktiska övningarna där individen försätts i olika situationer och blir känslomässigt berörd som är så viktig för att det ska ge resultat, enligt dem som driver kurser inom UGL. Det handlar om att agera först och sedan reflektera för att utveckla en förståelse (Försvarshögskolan 2006). Ledarskap och planering Christer Stensmo (1997) som är docent i pedagogik och legitimerad psykolog väljer att sätta in ledarskapet i en kontext bestående av fem olika arbetsuppgifter som handlar om planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering vilka går in i varandra och samverkar. Vad det gäller planering så kan denna delas in i en preaktiv, en interaktiv och en postaktiv sådan. I den preaktiva planeringen handlar planeringen om det läraren gör innan han/hon går in i klassrummet. Planeringen som sträcker sig allt ifrån enstaka lektioner till hela läsårsplaneringen, rör främst undervisningens innehåll där underlaget är kursplaner och läromedel. Men i den preaktiva planeringen ingår även planering rörande kontroll (regler, rutiner, sanktioner), gruppering (sammansättning av av gruppkonstellationer, träning i grupparbete och kooperativt lärande) samt individualiserande (Anpassning av verksamheten till enskilda elevers behov, intressen och svårigheter). Läraren bör vid sin förplanering tillämpa följande planeringsprinciper (Smith, refererad i Stensmo 1997). Delaktighet: Låta de som berörs av planen vara delaktiga i planeringen. Detta för att de inblandade ska känna förståelse och acceptans av planen. 10

11 Flexibilitet: Det är viktigt att vid genomförandet av planen kunna anpassas till en aktuell pedagogisk situation och till oförutsedda händelser. Stabilitet: Flexibilitet får inte innebära att planen ständigt förändras; den måste vara stabil över tid. Annars skapas lätt förvirring och man förlorar planens mål och syften ur sikte. Kontinuitet: Då en plan genomförts och dess syfte uppnåtts måste man göra en mjuk övergång till en ny plan som innebär en utveckling av den föregående. Enkelhet: Planer bör vara så enkla som möjligt med klara uttryck och vägledande aspekter för att undvika svårigheter med att följa och genomföra planen. Det är viktigt att läraren har en vision om vad den goda skolan och det goda klassrummet är eller bör vara. Visionen som baseras på lärarens värderingar, erfarenheter och livsfilosofi bör vara förankrad hos elever, föräldrar och skolpersonal, d.v.s. alla berörda måste dra åt samma håll. Det bästa är om vision och uppdrag är ett resultat av gemensamma diskussioner och beslut (Stensmo 1997). I den interaktiva planeringen handlar det i hög grad om att fatta beslut, hundratals varje dag. Det innebär att läraren måste fatta snabba beslut där han/hon får lita på sin intuition och erfarenhet, snarare än till flerstegsstrategier för problemlösning. Även här kommer flexibiliteten in som en viktig egenskap. Lektionerna måste anpassas till elevernas behov och händelser i klassrummet. Läraren måste fånga tillfällen i flykten där han/hon tar fasta på elevernas nyfikenhet och intresse för aktuella händelser (Stensmo 1997). Ett annat kännetecken för gott ledarskap är att läraren kan reflektera och planera samtidigt som han/hon agerar. Det vill säga läraren bedömer sin handling och dess effekter medan den pågår och ger även akt på de elever handlingen riktas mot (Schön, refererad i Stensmo 1997). I den postaktiva planeringen fortsätter planeringen också efter att ett visst moment avslutats: läraren summerar och söker bilda sig en uppfattning om hur det gått. Läraren bör göra en uppföljning där han/hon bedömer utfallet av en verksamhet vid en viss given tidpunkt. Uppföljningen kan resultera i beslut om vad man behöver förändra och hur ska man gå vidare. Läraren bör dessutom göra en utvärdering där han/hon bedömer utfallet i relation till 11

12 bestämda kriterier vilka de vanligaste är syften och mål som satts för verksamheten i fråga. Utvärderingen innebär att man ger ett värdeomdöme om verksamheten (Stensmo 1997). Ledarskap och kontroll Att ha kontroll innebär att man har makt över någon eller något; att någon har makt över någon annan (yttre kontroll) eller att man har makt över sig själv och sitt beteende (självkontroll). Kontroll i klassrummet är en process genom vilken läraren försäkrar sig om att elevernas klassrumsbeteende är i överensstämmelse med de mål, förväntningar eller planer som skolan, lärarna, föräldrarna och eleverna själva har för verksamheten i klassrummet (Stensmo 1997). Som lärare kan man utöva tre olika former lärarkontroll: Stark (auktoritär): Läraren fattar själv alla viktiga beslut om verksamheten i klassrummet. Detta lärarbeteende är förenat med elevmotstånd, motvilja och harm. Svag (låt gå): Läraren är passiv och överlåter beslutsfattandet på eleverna. Eleverna får själva sätta gränser och fatta för många beslut för att känna sig trygga och säkra. Delad (demokratisk): Lärare och elever förhandlar ömsesidigt sig fram till vilka former och gränser verksamheten i klassrummet ska ha. För bästa sociala klimat i klassrummet är denna form av lärarkontroll att föredra (Evertson, refererad i Stensmo 1997). Kontroll är en positiv process vars grundläggande syfte är att underlätta och säkra att man når sina undervisningsmål. Det är en process genom vilken läraren stimulerar och vägleder produktiva lärbeteenden. Genom kontrollen etableras och vidmakthålls betingelser inom vilka effektiv undervisning kan äga rum och där eleverna kan känna sig avspända och säkra. Men det är viktigt att kontroll utövas på rätt sätt gentemot eleverna. Kontroll bör vara tydlig och acceptabel, den bör uppmuntra elevernas deltagande i kontrollprocessen och den bör endast utgöra ett medel för att nå andra mål. Vidare bör kontroll vara flexibel och anpassas till situationen, den bör vara ekonomisk d.v.s. så liten tid och ansträngning som möjligt ska läggas på kontroll och dessutom bör kontroll vara operativ och omsättas i handlingar (Turney, refererad i Stensmo 1997). När man talar om kontroll kommer man oundvikligen in på begreppet disciplin. Det är ett laddat ord med både positiva och negativa betydelser. I positiv mening innebär disciplin ordning, reda och gott uppförande. När man kritiserar skolan för disciplinproblem är det just 12

13 brist på ordning och reda och mindre gott elevuppförande. I negativ mening innebär disciplin maktutövning och underkastelse. Disciplin i positiv mening är en nödvändig del av skolans och klassrummets betydelse och den ska kännetecknas av att eleverna sköter sitt arbete, att de tar ansvar och att de skapar och upprätthåller goda relationer till andra människor. Läraren har även ett fostrande ansvar där normer och värderingar har central roll. De värden som läraren ska gestalta och förmedla är: Människolivets okränkbarhet. Individens frihet och integritet. Alla människors lika värde. Jämställdhet mellan kvinnor och män. Solidaritet med svaga och utsatta. Förståelsen för dessa värden ska leda till elevers rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Lpo 94). Ledarskap och motivation I klassrummet är läraren motivatör för sina elever vilket innebär att läraren ska skapa bästa förutsättningar för elevernas möjlighet till lärande (Stensmo 1997). För att elever ska känna engagemang och vilja anstränga sig krävs det att läraren tar till vara på elevernas intresse för något och ser till deras behov och förutsättningar. Gott lärande innebär att läraren regelbundet ger återkopplingar (feedback) så att eleverna känner sig sedda och får bekräftelse på sitt lärande och prestationer. Framgång och upplevelser av kompetens höjer elevernas självförtroende och ger dem ökad självkänsla. Misslyckanden och upplevelser av inkompetens ger eleverna sämre självförtroende och därmed en lägre självkänsla. Därför är det viktigt att läraren ser till att eleverna uppmuntras och får erfara framgång och kompetens åtminstone inom något område. Eleverna kräver utmaningar för att utvecklas och göra framsteg. Men orealistiska prestationsförväntningar från föräldrar, lärare eller eleverna själva skapar hos eleverna stress och ångest. Därför är det viktigt att lärare och elever tillsammans sätter upp realistisk anspråksnivå. Våra behov som människa utgörs av en del grundläggande faktorer. Den amerikanske humanisten och psykologen Abraham Maslow delade in människans behov i en pyramid med fem olika nivåer. Längst ner på pyramiden finns de basala fysiologiska behoven som mat, vatten, luft, sex, värme och sömn. En nivå längre upp finns behoven som handlar om trygghet: 13

14 Psykologiska behov som struktur, stabilitet, skydd och fred. På nästa nivå finns sociala behov som kärlek, vänskap, tillhörighet, förståelse och acceptans. Vidare på nästa nivå finns behoven av att ha självkänsla och självrespekt, få erkännande, bekräftelse och uppmärksamhet. Längst upp på pyramiden finns behovet av självförverkligande: Att utvecklas som person, bli mer och mer den man är och få nå upp till sin fulla potential. Innan behoven på en lägre nivå är tillfredsställda, kan man inte nå upp till nästa nivå i pyramiden och uppnå behoven här. Har man t ex inte de fysiologiska behoven tillfredsställda kan man inte som människa vara tillfredsställd med sin känsla av trygghet osv. (Evenshaug och Hallen 2001, Stensmo 1997). Enligt Stensmo bör verksamheten i klassrummet vara utformad så att den tillfredställer såväl basala behov som självrespekt, nyfikenhet och kreativitet. Ledarskap och Gruppering Helklasslektionen har visat sig vara den vanligaste grupperingsformen i skolan. Den innebär att läraren är huvudaktören och använder merparten av undervisningstiden till att berätta, demonstrera och ställa frågor medan elevernas uppgift är att lyssna, anteckna och besvara frågor (Stensmo). Men som god lärare är det viktigt att det även finns alternativ till den lärarledda lektionen. Ett exempel på alternativa former är diskussioner i klassen (helklass eller mindre grupper), vilka har som syfte att nå högre kognitiva mål som analys, syntes och värdering. Eleverna ges genom diskussioner möjlighet att se olika perspektiv på materialet, de får en mer långsiktig behållning av kunskapen samtidigt som de stimuleras till aktiv medverkan som kan fördjupa elevernas förståelse och värdering av information de redan har (Stensmo 1997). Som god lärare bör man undvika att ta över diskussionen från eleverna för att inte riskera att eleverna tappar sitt självständiga sökande efter hållbara uppfattningar (Stensmo 1997). Ett annat alternativ till den lärarledda lektionen är att eleverna får arbeta med grupparbete. Grupparbete handlar om problemlösning i smågruppsform och har både kognitiva och sociala lärmål. De kognitiva målen kan vara förståelse, analys, syntes och värderingar. De sociala målen kan vara samarbetsfärdigheter interpersonell förståelse, empati och social konflikthantering. För att nå de kognitiva och sociala målen måste grupparbetet vara väl genomtänkt och förberett. För att ett grupparbete ska vara meningsfullt för eleverna är det viktigt att alla i gruppen självständigt har förvärvat vissa kunskaper som gruppen sedan kan ha nytta av och att gruppen lyssnar till varandra, har åsikter och kommer med invändningar mot och instämmande i det de andra medlemmarna bidrar med (Stensmo 1997). 14

15 Ledarskap och individualisering Enligt Lpo 94 ska läraren planera och genomföra sin undervisning så att den är anpassad till varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenhet och tänkande och organisera arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda sina egna behov. Vi är alla individer och lär oss på olika sätt. Därför är det viktigt att det finns variation i undervisningen i form av undervisningens innehåll, formen på denna, tid för eleven att lära sig själv och elevens studiesätt. Vad det gäller undervisningens innehåll så ska kursplanen fastläggas individuellt stoffurval av grundläggande och bestående kunskaper som varje elev måste ha (Stensmo 1997). Samtidigt bör läraren gå elevernas intressen till mötes och även stimulera eleverna att utveckla olika intressen (Lpo 94). Gällande tiden är denna många gånger avgörande för lärandet. En del elever är snabbtänkta och förstår lätt. Andra behöver längre tid för att förstå. Bloom och Slavin (refererad i Stensmo 1997) gjorde en intressant undersökning där det visade sig att nästan alla elever kan få högsta betyg om de bara får tillräckligt med tid på sig, är tillräckligt motiverade och undervisas på ett sätt som svarar mot deras förutsättningar. Vad det gäller studiesätt är det viktigt som lärare att förstå att elever når kunskap på olika sätt och att det inte finns ett studiesätt som är det bästa för alla elever (Stensmo 1997). En del elever har en auditiv lärstil, d.v.s. de lär sig bäst genom att lyssna på föreläsningar, samtal ljud och musik. Andra elever kan ha en visuell lärstil, d.v.s. de lär sig bäst genom att betrakta bilder eller läsa texter. En tredje grupp har en kinestetisk lärstil, d.v.s. de lär sig bäst när de är delaktiga, rör sig, tar på saker, experimenterar och upplever. Metod Jag valde att göra min undersökning genom att utföra kvalitativa intervjuer med lärare. Fördelen med denna metod är att jag kommer nära intervjupersonerna och får på så vis bättre möjlighet att förstå och tolka svaren jag får på mina frågor samt att jag kan ställa följdfrågor vid behov. Nackdelen med denna metod är att jag utan medvetenhet riskerar att uttrycka mina förväntningar och värderingar och därmed påverka den intervjuades svar (Johansson 2001). 15

16 En annan svårighet med intervjuer är förmågan att uppnå att den intervjuade ger uttömmande svar och att svaren verkligen avspeglar hans/hennes inställningar och erfarenheter (Johansson 2001). Jag valde att vända mig till en grundskola i södra Skåne. Slumpmässigt valde jag ut ett antal lärare som arbetar på högstadiet med undervisning i olika ämnen och som jag via mejl bad om att få intervjua på skolan. Deras anonymitet klargjorde jag. Min ambition, vilken jag även lyckades uppnå, var att empirin skulle bestå av fyra intervjupersoner (lärare). (Antalet intervjupersoner i mitt empiriska arbete är tillräckligt att arbeta med utifrån den tid och det arbete som är rimligt för ett 10-poängs examensarbete.) För att få svar från fyra olika lärare fick jag sammanlagt skicka ut 22 förfrågningar. I mitt utskick klargjorde jag att mitt arbete skulle handla om hur lärarna såg på ledarskap och sin egen ledarkompetens. Det går inte att utesluta att de som valde att inte ställa upp på intervjun, var de som kände att begreppet ledarskap var främmande för dem. Detta kan vara anledningen till den knappa responsen med endast fyra svar. Liknande resonemang, fast i omvänd ordning kan gälla för de lärare som ställde upp på intervjun eftersom han/hon behärskar sitt ledarskap och känner sig kompetent samt gärna delar med sig av sin yrkesstolthet. Därmed kan det finnas en utgallring redan vid min förfrågan till lärarna. Men självklart kan orsakerna vara några helt andra till att vissa valde att ställa upp och andra inte. Ett par lärare nämnde att tidsbrist var orsaken till att de valde att avböja från intervjun. Intervjufrågorna var elva stycken. Av dessa var fyra av allmän karaktär medan resterande handlade om ledarskap och ledarkompetens. Målsättningen med min intervju var att finna och beskriva de vanligaste uppfattningarna hos lärarna. Med tanke på att jag endast intervjuade fyra lärare kan jag inte sätta svaren från de allmänna frågorna i något samband med svaren från de övriga frågorna. Hade jag dock intervjuat ett större antal lärare hade jag möjligen kunnat se samband med t.ex. ålder och upplevelsen av att vara en bra ledare. Jag valde dock att ta med dessa allmänna frågor för att försöka få en bättre helhetsbild av lärarna. Själva intervjuerna utfördes på skolan i enskilda rum och upptogs via bandinspelning. Intervjuerna tog mellan minuter att utföra. Lärarna som jag intervjuade hade gått sin lärarutbildning för många år sedan, senast då under början av 80-talet vilket innebar andra värderingar än idag och annat synsätt på ledarskap. Så här efteråt hade det nog varit intressant att även intervjua nyexaminerade lärare som just börjat arbeta. Då dessa ännu inte hunnit skaffa sig någon erfarenhet som lärare och 16

17 lärarhögskolan inte ger någon direkt utbildning i ledarskap finns risken att de inte besitter tillräcklig ledarkompetens och därför känner stor osäkerhet i sitt yrkesutövande. Resultat Lärarna som jag intervjuade var tre män och en kvinna i åldrarna mellan 42 och 61 år. De undervisade i olika teoretiska ämnen och hade gjort detta i år. Alla fyra lärarna trivdes mycket bra med att arbeta som lärare och de ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen. Med god ordning lade de lite olika vikt på olika saker. En av de intervjuade lärarna nämnde att god ordning innebar ett klimat där eleverna känner arbetsro och trygghet utifrån de ramar som satts upp från början. Denna lärare menade att det var viktigt att vara tydlig i början och sätta upp regler för att skapa trygghet i klassrummet och för att få eleverna att acceptera det som sägs. När ramarna är satta menade läraren att det var okej att släppa efter något på dessa beroende på det förtroende som skapats mellan elev och lärare. En annan menade att god ordning innebar att eleverna kan göra sig hörda utan att någon avbryter eller stör. En tredje menade att det är när eleverna är fokuserade. Det behöver inte betyda att eleverna är knäpptysta, här kan det finnas olika nivåer men att de är fokuserade på det de gör En fjärde nämnde att god ordning var när eleverna känner att de har arbetsro. Samtliga lärare ansåg sig själva vara en bra ledare. Gemensamt för lärarna var att de såg ömsesidig respekt mellan läraren och eleverna och ett givande och tagande som det centrala i sitt ledarskap. Vidare tyckte samtliga lärare att det var viktigt att kunna lyssna och vara lyhörd och att dels kunna se till gruppen och dels till individen. En lärare menade att som god ledare känner man av stämningen i klassen, man kan sin flock, bryr sig om den och anpassar sig efter stämningen. Hon menade vidare att man behöver ha en dialog mellan sig och eleven för att kunna se eleven och var denna befinner sig. Själva kontakten kan vara olika djup beroende på elevens behov av denna. Motivera sina elever såg hon också som viktigt i sitt ledarskap. Gräla med eleven nämnde två av lärarna var okej bara man sedan kunde prata och komma överens och inte var långsint. En annan lärare ville dessutom lägga vikt på hur undervisningen avspeglar sig Om jag är lugn så är ofta eleverna också lugna. Samma lärare såg det också viktigt att i sitt ledarskap våga släppa taget och låta eleverna ta ansvar. En tredje lärare nämnde vikten av att vara ödmjuk i sitt ledarskap och förklarade att ibland gör man fel och 17

18 då får man bättra sig. Det är viktigt att kunna säga förlåt när man känner att man gjort något fel, ville en annan lärare hävda. Ingen av lärarna ansåg att de fått några riktlinjer för vad bra ledarskap innebär från deras egen utbildning på lärarhögskolan. Däremot sade tre av lärarna spontant att deras praktikperiod var mycket givande. Här kunde de se på sina handledare och ta till sig det som var bra och avstånd från det som var mindre bra. Här fick de erfarenhet av att praktisera sitt ledarskap. Den ledarkompetens lärarna besitter menar de alla att de tillförskaffat sig genom erfarenhet, att de formats av skolan, eleverna, kollegierna och någon påpekade även sina egna barn. Man måste prova sig fram, göra fel, gå vidare och göra om Men detta tar tid, att få så pass tillräckligt med ledarkompetens att man känner sig trygg i sin roll som lärare, nämnde någon. Någon menade att som lärare med lång ledarskapserfarenhet är det betydligt lättare att ta sig an allt nytt som läggs på lärarna då dessa kan luta sig lite tillbaka på den trygghet erfarenheten ger. Medan en nyexaminerad ambitiös lärare som inte har denna erfarenhet lätt kan gå in väggen när det ställs nya krav på lärarna. Två av lärarna hade erfarenhet av ledarskap från annat arbete än just lärare. En av dessa hade fått ganska så omfattande kunskaper om ledarskap genom olika kurser han gått i egenskap av anställd på detta arbete. Förmågan att analysera sig själv är ett sätt att öppna upp och vidga sin förståelse, nämnde en lärare, fråga sig själv vad som jag gjorde bra och vad som jag kunde ha gjort bättre och på så vis hela tiden utvecklas. Skulle den analyserande förmågan försvinna är det dags att sluta arbeta som lärare, menade han. Samtliga lärare ansåg att utbildning i ledarskap generellt kanske kunde vara bra men själva kände de inte att de hade något större behov av en mer omfattande kurs för att bedriva sin undervisning bättre. Deras ledarskap fungerade bra, menade dem. Däremot såg de det viktigt att utveckla sig själv som människa hela tiden. Mindre fortbildningskurser hade de genom skolan gått. Dessa handlade inte enbart om ledarskap men det fanns inslag av det. En lärare hade i sitt arbetslag vid olika tillfällen haft olika former av gruppövningar. En annan lärare hade haft förmånen att gå i en grupp med en professionell konsult för att samtala om sitt ledarskap, bl.a. om hur han såg på sig själv och hur man bör eller inte bör tänka för att undvika vissa fällor. Samma lärare hade genom allmänna rekommendationer från rektorn varit runt och tittat på hur andra lärare undervisade, något han själv ville rekommendera andra att göra. En av lärarna menade att hon fortbildade sig själv genom att göra praktiska övningar i klassen, d.v.s. provade olika sätt att bedriva undervisning och sedan utvärderade dessa. 18

19 Ingen av lärarna önskade större befogenheter vad det gäller disciplinåtgärder. De var nöjda med de befogenheter de hade. Eleverna gör som de blir tillsagda, menade lärarna. Endast vid enstaka tillfällen hade de lärare jag intervjuat låtit köra ut elever från klassrummet. Här framgick det även från samtliga lärare att skolan jag vänt mig till har i stor omfattning motiverade elever och studieresultaten ligger över genomsninttet i Skåne. Eleverna här kommer från socialt bra familjer och de har en bra fostran hemifrån vilket på skolan återspeglas med få bråkiga elever och goda studieresultat, nämnde en lärare. Dessutom var det en lärare som nämnde att Disciplin är inte lösningen till elevers dåliga uppförande, det ligger oftast andra problem som man måste se till för att komma till rätta med det dåliga uppförandet. Vad som kännetecknar en bra ledare anser lärarna vara mycket av de egenskaper de själva representerar och utövar och som tidigare nämnts. Andra viktiga egenskaper som kom upp var förmågan att kunna förmedla eleverna att de har ett stort värde som människa även om de inte är bäst i ämnet. En bra ledare möter eleverna och frågar dem vad de vill, han/hon sätter upp realistiska mål tillsammans med den enskilde eleven och coachar denna. En god ledare menade någon har en bra självkänsla och är trygg i sig själv. Humor är för ett par lärare att viktigt inslag i undervisningen, att göra lektionerna lite lustfyllda emellanåt och kunna bjuda på sig själv. Även frågor som rör etik och moral bör ingå som en naturlig del i kontakten med eleverna, menade någon lärare. Vidare ska en bra ledare vara rättvis och flexibel, han/hon bör uppmuntra och ge positiv kritik, sällan negativ och försöka ge eleverna en bra självkänsla. En lärare sa att tycker man om sitt arbete speglas detta på eleverna så att dessa också trivs. Analys Enligt de fyra lärare jag intervjuat så fungerar deras ledarskap så som de önskar och de känner inget större behov av att gå någon mer omfattande kurs i ledarskap. En person som är kompetent i sitt arbete känner att han/hon gör något värdefullt. Detta kan medföra att personen får ett gott självförtroende vilket i sin tur skapar trivsel och ökad självkänsla. Däremot om en person har bristande kompetens i sitt yrkesutövande är det lätt att han/hon känner osäkerhet och otrygghet. Om personen inte känner att den kan bli bättre eller inte 19

20 förstår hur han/hon ska kunna utvecklas riskerar denna att så småningom vantrivas med sina arbetsuppgifter. Enligt Doyle (refererad i Stensmo 1997) har läraren två uppgifter: att vägleda lärande och att upprätthålla ordning. Detta kräver att läraren har goda ämneskunskaper samt ledarkompetens. Lärarna som jag intervjuade utgav sig för att besitta både ämnes- och ledarkompetens. Att dessa lärare som sade sig ha adekvat kompetens i sitt yrkesutövande trivdes mycket bra med sitt arbete är enligt resonemanget ovan knappast någon slump. Tvärtom finns här snarare ett samband. Ett sådant samband bekräftar även Landin och Hellström (2001). Samtliga lärare som jag intervjuade ansåg inte att lärarhögskolan gett dem några riktlinjer för vad bra ledarskap innebär. Däremot nämnde tre av lärarna beträffande ledarskapet att de hade de fått viktig erfarenhet från sin praktik där de själva fått agera lärare. Som tidigare nämnts var det länge sedan dessa lärare gick lärarutbildningen, tiderna såg annorlunda ut och läroplanerna har ändrats. Därav är dessa lärares utbildning irrelevant i avseende att se på ledarskap i lärarutbildningen idag. Med anledning av lärarnas långa erfarenhet inom yrket där de känner att de nått fram till en ledarkompetens som fungerar för dem, är det lätt att förstå att de inte känner något behov av att gå någon mer omfattande kurs i ledarskap. Ett annat skäl till varför dessa lärare inte känner behovet av att gå någon ledarskapsutbildning kan också vara att skolan jag vänt mig till har många studiemotiverade elever. Lärarna sade sig inte ha några problem med att hålla god ordning i klasserna. Den långa yrkeskompetensen har gjort att lärarna genom erfarenhet haft möjlighet att ge sig själva en god ledarkompetens. På en skola där det råder hög studiemotivation och eleverna är lugna och disciplinerade finns naturligt ett mindre behov av att utveckla sitt ledarskap eftersom detta fungerar. Detta jämfört med lärare som bedriver undervisning i skolor där eleverna kommer från mer socialt otrygga förhållanden och där eleverna inte mår lika bra och inte är lika studiemotiverade. Här får ledarskapet en större betydelse och det är mer av en utmaning för läraren att klara av att hålla god ordning i klasserna. Därför kan det på en stökigare skola finnas ett större behov av lärare med ledarkompetens/erfarenhet för att de ska lyckas i sin undervisning. I de fem arbetsuppgifter som Stensmo tar upp: Planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering ingår många av de egenskaper som lärarna jag intervjuat 20

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND

ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND Utbildningsprogrammet Adaptivt ledarskap ger deltagarna en ökad möjlighet att leda sig själv och en förmåga att på ett flexibelt sätt möta den allt snabbare

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Så får vi det bra på jobbet

Så får vi det bra på jobbet Så får vi det bra på jobbet Ett studiematerial som utvecklar arbetsgruppen Innehåll Övning 1 Vad är en bra arbetsgrupp? 4 Studera FIRO en teori om gruppers utveckling 5 Övning 2 Hur fungerar vår egen arbetsgrupp?

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Ledarskapets 5 utmaningar

Ledarskapets 5 utmaningar Ledarskapets 5 utmaningar Den ledarskapsmodell som fram till dags dato varit underlag för flest vetenskapliga studier och som erhållit starkast och mest konsekvent vetenskapligt stöd är den så kallade

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer