Modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning

Transkript

1 Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning The impact mother tongues has on second language learners Qendresa Gashi Jonuzi Marieh Ferriera Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs f-3, 240 högskolepoäng Datum för slutseminarium: Examinator: Magnus Persson Handledare: Catarina Economou

2 Förord Vi vill tacka alla lärare som har deltagit i vår studie. Vi fann det väldigt givande samt intressant att ta del av deras erfarenheter. Vi vill även tacka vår handledare som stöttat oss genom arbetets gång. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till varandra för en gynnsam arbetsmiljö och ett gott samarbete. Arbetsfördelning Eftersom vi studerar två olika inriktningar där Maria studerar årskurs F -3 och Qendresa årskurs 4-6 valde vi att dela upp intervjuerna. Maria har intervjuat årskurs F-3 lärare och Qendresa årskurs 4-6 lärare. Vi delade sedan upp transkriberingsarbetet där Maria stod för transkribering av årskurs F-3 och Qendresa stod för årskurs 4-6. Under inläsningen av tidigare forskning delade vi upp där Maria läste om Skolverket, Gunilla Ladberg, Thomas & Collier, Monica Axelsson, Kenneth Hyltenstam och Einarsson. Qendresa läste om Skutnabb-Kangas, Arnberg, Gunilla Ladberg, Roger Säljö, Jim Cummins samt Inger Gröning. Vi har som helhet fördelat arbetet jämnt mellan oss. Malmö, mars 2017 Maria Ferreira Qendresa Gashi 2

3 Sammandrag Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka attityder lärarna har till modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning. Vi anser att det kan vara problematiskt för andraspråkselever att utvecklas i samma takt som sina klasskamrater som har svenska som modersmål. Därför anser vi att det är givande som blivande lärare att få större kunskap om hur vi ska kunna undervisa flerspråkiga elever i skolan. I vårt arbete har vi riktat oss till de tidiga skolåren, det vill säga årskurs F-6. Vi har genomfört intervjuer på tre olika skolor med sju olika lärare där de har delat med sig av sina tidigare erfarenheter. Arbetet analyseras utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till modersmålets betydelse för andraspråksinlärning. Däremot visade lärarna olika synsätt på hur modersmålet prioriterades i skolans verksamhet. Resultatet visade även att samarbete mellan modersmålslärarna samt klasslärarna saknades. Nyckelord: additiv tvåspråkighet, andraspråksinlärning, andraspråk, flerspråkig, halvspråkig, modersmål, modersmålsundervisning, sociokulturellt perspektiv, tvåspråkig, undervisningssätt, 3

4 Innehållförteckning Förord... 2 Sammandrag Inledning Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Litteraturgenomgång och teoretiska perspektiv Begreppsdefinitioner Modersmål Första och andraspråk Tvåspråkighet och flerspråkighet Halvspråkighet Teori Sociokulturell teori Tidigare forskning Pedagogiska synsätt Skolverket om modersmålets syfte Modersmålet gynnsamt för andraspråksinlärning Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola Modersmålets betydelse Metod En kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer Urval Presentation av informanterna Genomförande Dataanalys Fenomenografi som analysmetod Etiska överväganden Trovärdighet och tillförlitlighet

5 5. Resultat och analys Förskoleklass och årskurs Lärarnas synsätt på modersmålsundervisning Prioriterar lärarna andraspråkselever i skolans verksamhet och på vilket sätt? Hur ser svensklärare samt modersmålslärare på samarbetet mellan varandra? Årskurs Lärarnas synsätt på modersmålsundervisning Prioriterar lärarna andraspråkselever i skolans verksamhet och på vilket sätt? Hur ser svensklärare samt modersmålslärare på samarbetet mellan varandra? Slutsats och diskussion Lärarna i årskurs F Vilka synsätt har svensklärare och modersmålslärare i årskurs F-3/4-6 på modersmålets betydelse för andraspråksinlärning? Prioriterar lärarna andraspråkselevers modersmål i skolans verksamhet och på vilket sätt? Hur samarbetar svensklärare och modersmålslärare i skolans verksamhet? Metoddiskussion Yrkesrelevans och förslag till vidare forskning Referenserna Bilaga

6 1. Inledning Dagens samhälle har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle där lärarna ofta möter elever med annat modersmål än svenska. För att alla elever ska lyckas med sin skolframgång samt uppnå skolans mål krävs det att skolan tar hänsyn till varje elevs förutsättningar. Skolverket (2011a) skriver att flerspråkiga elever ökar i den svenska skolan och var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska. Elever som deltar i modersmålsundervisning klarar sig bättre i skolan och har generellt bättre skolresultat i skolans alla ämnen (Skolverket, 2011a). En rapport av Thomas och Collier (2002) om tvåspråkiga elevers skolframgång i USA beskriver att elever som inte fått modersmålsundervisning har det besvärligare att hinna i kapp sina enspråkiga kamrater. Forskarna menar att andraspråksinlärningen blir mer effektiv för elever som erhållit modersmålsundervisning. Undersökningen är genomförd i USA och är baserad på en empirisk studie. Skolverket (2011a) poängterar att risken finns att yngre andraspråkselever inte utvecklar skolspråket i den takt som krävs för en fortsatt bra skolgång. Eftersom många elever har annat modersmål än svenska är deras språkfärdigheter begränsade i det svenska språket när de börjar skolan. Vidare beskrivs det att flerspråkiga elever ska ha möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket (Skolverket, 2011a). Vi anser att det kan vara problematiskt för andraspråkselever att utvecklas i samma takt som sina klasskamrater som har svenska som modersmål. Vi har upplevt på vår verksamhetsförlagda utbildning att de flesta andraspråkselever är i behov av språklig stöttning. Därför vill vi som blivande lärare få större kunskap om hur vi ska kunna hantera flerspråkiga elever i skolan. Vi vill framförallt ta reda på vilka attityder lärarna har till modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning. Forskning visar att de elever som blivit undervisade i sitt modersmål lyckats bättre i skolan, trots den positiva inverkan är det skolor som inte prioriterar modersmålsundervisning. 6

7 2. Syfte och frågeställningar Nedan presenteras undersökningens syfte och frågeställningar som är grunden till arbetet. 2.1 Syfte Forskning nämner att modersmålsundervisning har positiv inverkan på andraspråkselevers inlärning av det nya språket. Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse modersmålet har för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning. Undersökningen bidrar till att vi får en utökad förståelse för våra framtida elever som talar annat modersmål än svenska och där av att främja elevernas andraspråksinlärning Frågeställningar För att uppnå detta syfte har vi följande frågeställningar: Vilka synsätt har svensklärare och modersmålslärare i årskurs F-3/4-6 på modersmålets betydelse för andraspråksinlärning? Prioriterar lärarna andraspråkselevers modersmål i skolans verksamhet och på vilket sätt? Hur ser svensklärare samt modersmålslärare på samarbetet mellan varandra? 7

8 3. Litteraturgenomgång och teoretiska perspektiv I denna del presenteras centrala begrepp samt teori som anses vara relevanta för undersökningen. Vi kommer att genom hela arbetet nämna begreppen som analysverktyg. Vidare presenteras den teori som undersökningen är baserad på samt vad tidigare forskning anser om modersmålets betydelse. Den teoretiska ram som presenteras kommer att användas som analysverktyg vilket är det sociokulturella perspektivet som är baserat på Vygotskys inlärningsteori. Vi anser att Vygotskys teori är relevant till vår studie eftersom hans tankar går i linje med våra forskningsfrågor. Begreppen samt den teoretiska ramen kopplas till vårt resultat samt slutsats/diskussion. 3.1 Begreppsdefinitioner Modersmål Skutnabb-Kangas (1981) skriver i sin text om begreppet modersmål. Enligt författaren kännetecknas begreppet modersmål av fyra kriterier. Ursprungskriteriet står för det språk mamman talar med sitt barn. Det behöver inte vara den biologiska modern utan personen som introducerade barnets förstaspråk. Vidare nämner Skutnabb-Kangas (1981) kompetenskriteriet som innebär det språk individen behärskar främst. Författaren poängterar att detta kriterium kan diskuteras eftersom det finns barn som behärskar sitt andraspråk bättre än vad de behärskar sitt förstaspråk. Skutnabb-Kangas (1981) lyfter upp funktionskriteriet som står för det språk man mest använder. Däremot nämner författaren i sin text att kriteriet inte helt håller måttet. Författaren menar på att det språk man använder mest behöver inte vara det språk hen kan tala främst. Slutligen nämner Skutnabb-Kangas (1981) attitydskriteriet som står för det språk som man identifierar sig med som exempelvis modersmålet Första och andraspråk Förstaspråk definieras som det språk barnet lär sig tala som liten. En annat synonym för förstaspråk är modersmål (Skolverket, 2011b). När barnet lär sig ytterligare ett språk klassificeras det som ett andraspråk (Skolverket, 2011b). Enligt Ladberg (2000) lär sig en individ ett andraspråk i en naturlig miljö där språket används i en naturlig kontext. 8

9 Ett exempel är elever som talar arabiska hemma men fått lära sig svenska i en miljö där det svenska språket talas (Ladberg, 2000) Tvåspråkighet och flerspråkighet Skutnabb-Kangas (1981) nämner att det inte finns en allmänt godkänd definition av tvåspråkighet. Enligt Skutnabb-Kangas (1981) beror det på att det finns minst lika många definitioner av fenomenet som det finns tvåspråkighetsforskare. Arnberg (2004) skriver att tvåspråkighet innebär färdigheten att använda mer än ett språk. Arnberg (2004) nämner passiv behärskning av språk som innebär att eleven kan förstå två språk men kan inte tala båda språken. Arnberg (2004) nämner även aktiv tvåspråkighet som betyder att eleven både kan förstå samt tala båda språken. För att man ska kunna definiera eleverna som tvåspråkiga behöver de behärska två språk. Ladberg (2000) beskriver att när en individ behärskar flera språk kan hen växla mellan språken. Ett exempel på en flerspråkig elev kan vara att hen talar ett språk med sina föräldrar, ett annat språk i skolan och ytterligare ett språk med sina klasskamrater (Ladberg, 2000) Halvspråkighet Stroud (2004) beskriver att halvspråkighet innebär att man varken behärskar sitt modersmål eller svenska. Stroud (2004) menar att orsaken kan vara att man avbryter utvecklingen av modersmålet för att istället utveckla det nya språket. Ett exempel kan vara när ett barn kommer till Sverige och ska lära sig det nya språket och inte får utvecklas vidare i sitt modersmål. 3.2 Teori Sociokulturell teori Säljö (2000) nämner Vygotskys (1954) teori som namnges den sociokulturella teorin. Säljö (2000) beskriver att inom den sociokulturella teorin påverkas barnens utveckling och lärande av deras erfarenheter. Författaren skriver vidare och menar att ifall barnen får möjlighet till att knyta an till sina tidigare erfarenheter samt ta del av deras klasskamraters erfarenheter utvecklas de i sitt lärande. 9

10 Författaren förklarar att det sociokulturella perspektivet går ut på att människor lär sig i samspel med andra. Det är inte endast i skolan utan överallt där det utbyts samtal, kunskaper och erfarenheter av olika slag. Säljö (2000) framhåller att det är av den orsaken dialogiska samtal är väsentliga i skolan, eftersom det är via kommunikation som vi skapar en sociokulturell miljö. En miljö där eleverna oavsett bakgrund delar med sig av sina erfarenheter samt deltar i den vardagliga interaktionen överensstämmer med den sociokulturella teorins syn på språk, samtal och lärande (Säljö, 2000). 3.3 Tidigare forskning Pedagogiska synsätt Cummins (2000) nämner att skolans bemötande av andraspråkselever är väldigt viktigt. Författaren vidareutvecklar detta och nämner att förväntningarna som lärarna har på andraspråkselever spelar roll i deras inlärning av det andra språket. Relationen som bildas mellan lärarna och eleverna kan enligt Cummins (2000) leda till att eleverna får en stärkt självkänsla. För att eleverna som talar annat språk än majoritetsspråket ska utvecklas språkmässigt är det viktigt att eleven blir bekräftad av lärarna. Detta sker genom samarbetsinriktade relationer mellan lärare och elev. Författaren klargör även att tvingade maktrelationer kan leda till försvagande av andraspråksinlärningen. Cummins (2000) beskriver att en skola bör ge utrymme till andraspråkselevernas kultur samt skolspråk eftersom det leder till en lyckad skolframgång. Ifall en skola inkluderar elevernas modersmål i undervisning leder det till att eleverna får en ökad självkänsla men även deras andraspråksinlärning gynnas. Cummins (2000) nämner två olika pedagogiska synsätt. Författaren beskriver det traditionella undervisningssättet som ger uttryck för ett behavioristisk synsätt. Detta innebär att läraren ensam styr undervisningen och strukturerade övningar utgör en stor del av undervisningen. I ett behavioristisk undervisningssätt är språkformen viktigare än innehållet. Ett sådant undervisningssätt syftar till att den rådande majoritetskulturen ska överföras på eleverna. Cummins (2000) menar att detta pedagogiska synsätt handlar om att kunskap ses som någonting som kan förflyttas från en lärare till en elev. Det är läraren som styr och definierar vad den lärande skall uppnå. Författaren framhåller att detta innebär att andraspråkselever erbjuds undervisning på en alltför låg kognitiv nivå. 10

11 Cummins (2000) framhåller att ett transformerat/integrerat undervisningssätt är främjande för alla elever. Lärarna kopplar till elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper vilket är gynnsamt för andraspråkselever språkinlärning. Författaren vidareutvecklar detta och nämner att eleverna bör uppmuntras till att inta ett kritiskt synsätt samt att analysera och öka sin sociala medvetenhet. Cummins (2000) nämner att detta sker genom interaktion. Författaren nämner att transformerad pedagogik syftar till att ge eleverna möjlighet att göra sin röst hörd i det demokratiska samhället. Undervisningens fokus läggs på innehåll och budskap (Cummins, 2000) Skolverket om modersmålets syfte Enligt Skolverket (2011a) ska barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål. Syftet med modersmålsundervisning är att eleverna på ett bra sätt ska få möjlighet att tillgodogöra sig arbetet i skolan samtidigt som de utvecklar sin tvåspråkiga identitet samt kompetens. Undervisningen ska främja elevernas personliga utveckling samt stärka deras självkänsla. Skolverket (2011a) nämner att elever som deltar i modersmålsundervisning och utvecklas i sitt modersmål har generellt bättre skolresultat i skolans alla ämnen. Vidare redogörs det i Skolverket (2011a) att i genomsnitt är det drygt varannan elev som deltar i modersmålsundervisning av de som är berättigade och det är större deltagande på skolor som har fler elever med annat modersmål än svenska. Skolverket (2011a) skriver att flerspråkiga elever ökar i den svenska skolan och var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska. Det finns mer än hundra olika modersmål och det är därför naturligt för eleverna att använda mer än ett språk i sin vardag. Enligt Skolverkets (2011b) statistik klarar inte flerspråkiga elever skolans krav i samma utsträckning som sina kamrater som har svenska som modersmål. En elev som inte lyckas följa undervisningen på svenska har rätt till att få stöd av studiehandledning på sitt modersmål. Studiehandledning hjälper elever med annat modersmål än svenska att utvecklas så långt som möjligt i sin skolframgång. Syftet är att använda elevens modersmål som ett redskap i kunskapsutvecklingen. Studiehandledningen kan till exempel ske innan en lektion, under en lektion eller efter en lektion. Det krävs att studiehandledaren samt elevens lärare samarbetar och att undervisning ges på både modersmålet och på svenska för att eleverna ska utveckla verktyg för sitt lärande. 11

12 Elevens språk samt ämneskunskaper bedöms innan eleven är berättigad till studiehandledning (Skolverket, 2011b) Modersmålet gynnsamt för andraspråksinlärning Thomas och Collier (2002) har skrivit en rapport om tvåspråkiga elevers skolframgång i USA. De framhäver att elever som fått modersmålsundervisning i skolan lyckats bättre i sin skolgång. Vidare nämner forskarna att elever som deltar i modersmålsundervisning lyckats bättre i skolan och kommer även ikapp sina enspråkiga kamrater. Inlärningen av ett andraspråk går bättre för de som deltar i modersmålsundervisningen. Denna granskning är baserade på en empirisk studie som utförts i USA. Forskarna har i 20 år ackumulerat uppgifter från fem skoldistrikt och elever med andra modersmål än engelska som gått i dessa skolor i minst 4 år. Forskarna beskriver att de elever som endast blivit undervisade på engelska har sämre resultat i engelska språktester. Däremot har de elever som fått en tvåspråkig undervisning eller blivit undervisade i engelska som andraspråk fått betydligt bättre skolresultat. Det krävs många år för att kunna utveckla ett andraspråk i samma nivå som de elever som hade engelska som sitt modersmål. Vidare beskriver Thomas och Collier (2002) att det tog sju till tio år för elever som kom före åttaårsåldern att uppnå samma nivå som sina enspråkiga elever. De elever som kom i åldrarna åtta och tolv år utvecklades fortare. Thomas och Colliers (2002) förklaring är att de äldre eleverna hade påbörjat sin skolgång i sina hemländer på sitt modersmål vilket underlättade för eleverna att lära sig ett andraspråk. Eleverna kom däremot inte upp i samma nivå under grundskolan som sina amerikanska jämnåriga. Vidare beskriver forskarna att elever från språkliga minoriteter som endast blir undervisade i engelska klarar sig bra de första skolåren men att de kommer efter i sin språkutveckling när det krävs högre akademiska prestationer. Elever som hade engelska som sitt modersmål gjorde tio månaders framsteg varje skolår medan andraspråkselever gjorde sex till åtta månaders framsteg varje skolår. Forskarna har kommit fram till två olika typer av undervisningsprogram. Ett stödprogram och ett så kallat berikande program. Tvåvägs-programmet ( two-way developmental bilingual education) och envägs-programmet (one-way developmental bilingual education + content English as a second language). Den ena klassen undervisades utifrån ett tvåvägs-program där eleven antingen har engelska som sitt 12

13 förstaspråk eller något annat språk som sitt förstaspråk. Undervisningen delades upp där eleverna halva dagen läser på engelska och halva dagen på det andra språket. Eleverna utvecklas både i sitt förstaspråk men även i sitt andraspråk. Det andra programmet som benämns som envägs-programmet undervisades elever som endast har annat modersmål än engelska. De undervisades halva dagen på engelska och halva dagen på andraspråket. Klassen bestod av elever som representerar en språkgrupp men som undervisades på två språk. Skillnaden på de berikande programmen är att elever som har ett annat modersmål än engelska går i envägs-programmet och saknar integrering med dem andra eleverna som har engelska som sitt förstaspråk Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola Grönings (2006) övergripande syfte med sin avhandling är att försöka bidra till förståelsen av elevernas språkliga lärande i mångfaldsklassrum. Gröning (2006) har undersökt flerspråkiga klassrum i syfte att kunna närmare beskriva elevernas tvåspråkighet. Författaren har kartlagt eleverna utifrån språkbakgrund, tid i Sverige, deltagande i modersmålsundervisning samt hur mycket de kan behärska det svenska språket. Det framgick i hennes studie att majoriteten av eleverna var födda i Sverige eller hade kommit till Sverige när de var väldigt unga. Trots detta visade studien att elevernas språkbehärskning var svag. Gröning (2006) nämner att de elever som var födda i Sverige behärskade det svenska språket på mellannivå utifrån Skolverkets (2011a) kriterier. Enligt författaren innebär det inom tvåspråkighetsforskningen att flerspråkiga elever som är födda i Sverige kan ha haft lite kontakt med det svenska språket under sina unga år. Det innebär att eleverna inte har utvecklat åldersadekvata kunskaper i svenska när de börjat i skolan. Författaren nämner att forskning visar att elever som talar svenska som andraspråk lär sig snabbt att tillägna kunskaper för vardaglig språkanvändning. Gröning (2006) skriver att det kan ta åtta år innan eleverna utvecklar ett kunskapsrelaterade skolspråk. Gröning (2006) uttrycker i sin avhandling att det finns två ämnen som är särskilt anordnande för tvåspråkiga elever. Det är modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Vidare nämner Gröning (2006) att eleverna i de tre undersökta klasserna stötte på en modersmålsundervisning som bedrevs med låg prioritet. Gröning (2006) menar att det kan vara en grundläggande orsak till varför en fjärdedel av eleverna inte deltog i modersmålsundervisningen. 13

14 Författaren framhäver att brist på modersmålsundervisning leder till negativa konsekvenser för tvåspråkiga elevers lärande Modersmålets betydelse Axelsson (2004) skriver att Thomas och Colliers berikande tvåvägs-program hade varit svår att utföra i den svenska skolan eftersom det finns ca 130 till 200 minoritetsspråk. Det är svårt att förutsäga vilka språk svensktalande föräldrar önskat att deras barn undervisats i. Däremot menar Axelsson (2004) att det berikande programmet, envägsprogrammet hade varit lämplig på skolor som erhåller många elever med samma modersmål. Axelsson (2004) anser stödprogrammet vara relevant i Sverige eftersom det både stödjer andraspråket samt modersmålet. Axelsson (2004) skriver vidare att läraren bör visa respekt för minoritetsspråken eftersom det bidrar till att elevernas status höjs i klassrummet. Elevernas identitet bekräftas, vilket leder till en maktfördelning mellan eleverna vilket gynnar elevernas skolframgång. Elevernas identitet samt självkänsla stärks när läraren visar ett positivt synsätt till bägge språken. Författaren beskriver vidare hur man kan använda modersmålet naturligt i sin undervisning. Ett exempel Axelsson (2004) nämner är att eleverna kan skriva en text i par på förstaspråket för att sedan översätta det till andraspråket. Vidare beskriver författaren att skolan bör lägga stor vikt på språkutveckling, sociokulturell integration samt lärande för att alla elever ska kunna få en likvärdig utbildning. Axelsson (2004) poängterar att det är väsentligt att eleverna vet att det är en fördel att kunna flera språk. Axelsson (2004) skriver om en skola i New York The international High School at Community Laguardia Collage. Hon förklarar att lärarna arbetar med elevernas förstaspråk i sin undervisning. Skolan är baserad på att eleverna ska lösa uppgifter på det språk de önskar. Läraren tar hjälp av andra lärare eller elever för att få det översatt. Författaren beskriver att det är viktigt att vara positiv till elevernas utveckling gällande förstaspråket. Det krävs även att samhället och skolan har en positiv ställning till modersmålsundervisning. Kenneth Hyltenstam (2007) är professor i tvåspråkighet och skriver att språkutveckling följer ett mönster oavsett vilket språk ett barn lär sig. Han skriver att modersmålet utvecklas från födseln fram till femårsåldern. Barnets modersmål fungerar som ett stöd för barnets andraspråksinlärning. Barn utvecklas bättre i andraspråket desto bättre de 14

15 utvecklats i modersmålet eftersom barnet redan har ord på företeelse och behärskar språkets funktion. Det är viktigt att eleverna använder sig av modersmålet när de är på väg att lära sig andraspråket eftersom det gynnar andraspråksinlärningen. Barn som inte utvecklats i sitt modersmål får svårigheter med begreppsutvecklingen av det nya språket. Hyltenstam (2007) skriver även att det krävs mer än bara ett ordförråd på modersmålet för att andraspråksinlärningen ska bli effektivt. Hyltenstam (2007) är enig med Gröning (2004) om att minoritetsspråket inte prioriteras som det ska och detta bidrar till att elevernas skolresultat visar sämre resultat än de elever som har svenska som sitt modersmål. Vidare beskriver Hyltensam (2007) att språket är ett viktigt instrument för att nå skolframgång. Desto mer avancerad språkbehärskning en individ kan av ett språk desto bättre fungerar språket som ett verktyg i skolan. Det kan antingen vara svenskan eller elevens modersmål som är det främsta verktyget för tvåspråkiga elever. Författaren nämner att modersmålsundervisning bidrar även till att eleverna får en stark självkänsla och främjar deras utveckling till tvåspråkighet. Jan Einarsson (2009) är erfaren språksociologi samt professor i nordiska språk. Han skriver att det talas mycket om vilket språk eleven bör undervisas i skolan. Han redogör för att det diskuteras om eleverna bör undervisas på svenska eller på sitt modersmål. Einarsson (2009) menar att andra språkforskare anser att varje individ har ett begränsat utrymme i sitt kunskapsförråd. Att man kan bli sämre på ett språk och bättre på ett annat. Det finns även de som inte är överens med denna hypotes och anser att förstaspråket har stor betydelse och bör utvecklas parallellt med andraspråket. Einarsson (2009) talar om elever som deltagit i tvåspråkigt program i Cummins studie. Studien utfördes i Canada där alla elever undervisades på franska även om deras förstaspråk var engelska. En sådan undervisning benämns som en additiv tvåspråkighet vilket betyder att eleverna adderar ett nytt språk till det förstaspråk. Einarsson skriver vidare att om eleverna i den svenska skolan ska utveckla en additiv tvåspråkighet krävs det att eleverna får utrymme att få undervisning i båda språken. 15

16 4. Metod I denna del styrks undersökningens metodval, urval, dataanalys och vilka etiska aspekter vi förhållit oss till. För att kunna uppnå bäst resultat samt besvara våra forskningsfrågor har vi valt att använda en kvalitativ metod av semi-strukturerade intervjuer. Vi kommer även i denna del beskriva studiens genomförande samt tillförlitlighet och trovärdighet. 4.1 En kvalitativ metod Bryman (2011) nämner att semi -strukturerade intervjuer är en undersökningsmetod som är väsentligt inom den kvalitativa forskningen. Enligt författaren ska de valda forskningsfrågorna kunna besvaras i studien. Därför ansåg vi att en kvalitativ metod var betydelsefull för vår studie. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka attityder lärarna har till modersmålets betydelse för andraspråkselevers andraspråksinlärning. För att få större kvantitet och därigenom möjlighet till större tillförlitlighet kommer vi att intervjua sju lärare i årskursen F-3 och 4-6. För att få möjlighet till sju intervjuer har vi kontaktat tre skolor i Malmö Semistrukturerade intervjuer Bryman (2011) skriver att semistrukturerade intervjuer innebär att den som intervjuar har stöd i ett frågeschema. Bryman (2011) nämner även att intervjuprocessen är flexibel. Han vidareutvecklar detta och menar att undersökningsmetoden består av en intervjuguide där frågorna ska besvaras. Den som ställer frågorna kan ändra ordning på frågorna och även ställa följdfrågor för att ta reda på mer information. Eftersom vi är två personer som ska intervjua om samma ämne är semistrukturerade intervjuer en fördel där vi kan jämföra våra intervjuer. 4.2 Urval Kvale & Brikmann (2014) nämner att det inte finns någon regel för hur många som bör intervjuas i kvalitativa intervjustudier. Vi valde att intervjua sju lärare. Sex av deltagarna är svensklärare och den kvarstående är modersmålslärare. Vi har endast 16

17 intervjuat en modersmålslärare eftersom de andra modersmålslärarna inte var tillgängliga på de valda skolorna. Vid vårt urval av intervjupersoner valde vi lärare som undervisar i svenska och modersmål. Anledningen till varför vi gjorde detta val är för att vi är intresserade av att veta hur lärarna ser på betydelsen av modersmålsundervisning för andraspråksinlärning. Bryman (2011) nämner att urvalsstorleken påverkar den förlagda tid forskarna har till arbetet. Därför anser vi att sju intervjuer passar in till den tidsomfattning vi har till arbetet. Vårt urval av informanter bestod av lärare som undervisar i grundskolans tidigare år på tre skolor i Malmö. Vi ansåg att det var väsentligt för vår studie att ha med modersmålslärarens synsätt eftersom modersmålsläraren kan ha erfarenhet av flerspråkighet. Dessutom har modersmålsläraren själv studerat ett andraspråk och har kunskap om modersmålets betydelse. De tre skolorna som är valda finns i Malmö vilket vi ansåg vara ett bekvämlighetsurval eftersom vi båda bor i Malmö och kände till skolorna sedan tidigare. Bryman (2011) skriver att bekvämlighetsurval bygger på att forskarna väljer personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga. Vi anser att vi har förhållit oss till detta med tanke på hur vårt val av pedagoger gick till Presentation av informanterna I denna del presenteras informanterna med hänsyn till Brymans (2011) hänvisning till det konfidentiella kravet. Därför har vi valt att benämna individerna med fiktiva namn och kommer genomgående referera till lärarna i årskurs F-3 som Sara, Karin, Björn och Lisa. I årskurs 4-6 namnges lärarna som Lina, Anna och Adela. Vår önskan var att intervjua varje lärare enskild på grund av att de inte skulle influeras av varandras svar. Däremot har vi intervjuat Sara och Karin tillsammans eftersom de själva önskade en gemensam intervju tillfälle. Sara och Karin Sara och Karin arbetar tillsammans i en förskoleklass. Sara har arbetat som lärare sedan 1985 med de yngre barnen. De senaste 25 åren har hon arbetat i förskoleklass. Karin har arbetat sedan 2005 och detta är första året där hon arbetar på en skola. De undervisar i alla ämnen och är utbildade till förskoleklasslärare. Intervjun med Sara och Karin varade i 23 minuter. 17

18 Björn Björn har arbetat som lärare i sju år och är utbildad i årskurs 1-6 men har även utbildning i förskoleklass. Björn är utbildad och undervisar i matematik, svenska, No och Idrott är hans huvudämne. Intervjun med Björn varade 27 minuter. Lisa Lisa har arbetat som lärare sedan 1985 och undervisar i årskurs F-3 men hon har även undervisat i 4-6. Ämnen som Lisa undervisar i är SV, so och musik. Hon har även undervisat i kemi, biologi samt matte. Lisa är utbildad i alla ämnen som hon undervisar i förutom kemi. Intervjun med Lisa varade i 26 minuter. Lina Lina har arbetat inom skolan i 3 år och undervisar i alla samhällsämnen inklusive svenska/svenska som andraspråk. Lina är även flerspråkig och talar flytande albanska samt relativt bra tyska. Intervjun med Lina varade i cirka 40 min. Anna Anna har arbetat som lärare i 17 år. Hon är utbildad svensklärare samt mattematiklärare. Just nu undervisar hon i svenska som andraspråk. Intervjun tog plats via Skype eftersom vid två tillfällen avbokades intervjun på grund av sjukdom. Intervjun varade i cirka 32 minuter. Adela Adela är utbildad modersmålslärare och talar flytande bosniska samt svenska. Hon är utbildad lärare i sitt hemland, Bosnien. Adela vidareutbildade sig till modersmålslärare när hon flyttade till Sverige. Hon har arbetat inom skolan i över 10 år. Adela arbetar även på samma skola som Lina. Intervjun varade i cirka 30 min. 4.3 Genomförande Efter att vi bestämde oss för vilket ämne vi skulle skriva om i vår studie, satte vi oss ner och antecknade relevanta frågor som informanterna skulle få. Vi kontaktade tre skolor i 18

19 Malmö för att få kännedom om de var intresserade av att delta i vår studie. Vi fick ett positivt svar från alla tre skolor om att de var intresserade och ville gärna ställa upp på intervju. Vi bokade in tre intervjuer på varje skola. Det var inte enkelt eftersom flera av pedagogerna hade svårt att hitta tid men det kom att lösa sig. Information kring vår studie fick varje deltagare reda på muntligt. Vi förberedde en intervjuguide vilket man bör ha vid en semi-strukturerad metod. Vi förklarade för lärarna som deltog i intervjuerna om de etiska övervägande som skulle gälla vid intervjun samt vad vårt syfte var (Bryman, 2011). Vi förklarade enligt Bryman (2011) att deras namn inte kommer att nämnas i examensarbetet utan endast fiktiva namn. Vi ville inte delge för mycket information kring vår studie eftersom de inte skulle få möjlighet till att styra sina svar i en viss riktning. Vi förberedde oss inför intervjuerna genom att läsa litteratur inom vårt område. Litteraturen kunde sedan stödja vårt arbete i syfte att utforma relevanta frågor till intervjuerna. Vi upplevde att pedagogerna var intresserade av ämnet och de visade stort intresse under intervjuns gång. Intervjuerna tog mellan minuter och tog plats i skolans lokaler. Varje intervju spelades in med vår mobiltelefon som har en inspelnings APP. 4.4 Dataanalys Det finns tre viktiga utgångspunkter som nämns vid analys av kvalitativ data: sortera, reducera och argumentera (Bryman, 2011). Bryman (2011) framhåller att transkribering är tidskrävande men det hjälper vid analys. Därför valde vi att först transkribera intervjuerna från muntlig kommunikation till skriftlig text. Transkriberingen var noggrann genomförd eftersom vi valde att skriva ner varje intervjutillfälle. Därefter kategoriserade vi vårt material utifrån områden som vi ansåg vara relevanta (Bryman, 2011). Bryman (2011) nämner att reducering ger fördelen att det intressanta lyfts upp. Därför valde vi att färglägga den transkriberade texten i olika färger där röd färg stod för det vi ansåg vara högst relevant. Den gula färgen för dem delar vi var osäkra på och den gröna färgen för de mindre relevanta. Reduceringen i sin tur ledde till att vi kunde urskilja likheter och olikheter samt att material som inte var relevant till vår studie synliggjordes. 19

20 4.4.1 Fenomenografi som analysmetod Vi hade en fenomenologisk utgångspunkt vid analys av materialet eftersom vårt material producerades genom kvalitativa intervjuer. Bryman (2011) nämner att fenomenografi som analysmetod bidrar till att man utgår ifrån att förstå fenomen utifrån aktörens perspektiv. Detta innebär att man studerar teman, kategorier m.m. utifrån informanternas uppfattningar vid analysen. Eftersom vårt syfte var att synliggöra informanternas tankar kring modersmålsundervisning anser vi att denna modell passade utmärkt. 4.5 Etiska överväganden Vi har i vårt arbete utgått från de fyra etiska principerna som Vetenskapsrådet (2004) lyfter upp. De grundläggande principerna behandlar frivillighet, konfidentialitet, integritet och anonymitet för de personer som deltar i undersökningen. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman,2011). Genom att vi meddela informanterna om studiens syfte uppfylldes informationskravet. Informanterna var medvetna i förväg om att deras deltagande var frivilligt samt att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Eftersom vi inte hade minderåriga deltagare behövdes inte föräldrarnas samtycke. Om fallet skulle vara på det vis hade vi inte genomfört intervjun utan föräldrarnas samtycke. Vi förklarade även att den insamlade data och uppgifter om deras deltagande skulle behandlas med största möjliga varsamhet. Vi tydliggjorde att den data som samlas in genom intervjuerna enbart skulle användas till denna studie. För att stärka konfidentialiteten har vi i vår studie använt fiktiva namn. 4.6 Trovärdighet och tillförlitlighet Kvale & Brinkmann (2014) nämner att det som bidrar till studiens trovärdighet är den utförliga beskrivningen av genomförande och datainsamling. Vidare nämner Kvale & Brinkmann (2014) att graden av tillförlitlighet visar på hur pålitlig studien är. Författarna skriver även att ett högt antal deltagare kan höja tillförlitligheten, men att tillförlitligheten kan vara svår att mäta vid kvalitativa metoder i jämförelse med kvantitativa metoder. Vi är medvetna om att vi kanske inte har tillräckligt med deltagare men det som stärker en kvalitativ studie är beskrivningarna kring förutsättningarna som 20

21 funnits och den process som skett och det anser vi att vi har förhållit oss till. Men vi har även i vår studie endast utgått från intervjuer och inte genomfört observationer. Vi kan därför inte fastställa hur det hade sett ut i praktiken. 21

22 5. Resultat och analys I denna del presenteras samt analyseras resultatet av undersökningen. I första delen presenteras resultatet av årskurs F-3 och därefter presenteras resultatet av årskurs 4-6. Vi har delat upp texten i tre olika kategorier där vi utgått från våra tre frågeställningar som undersökningen är baserad på. 5.1 Förskoleklass och årskurs Lärarnas synsätt på modersmålsundervisning Alla lärare som arbetar i årskurs F-3 är eniga om att modersmålet har stor betydelse för andraspråksinlärningen. Generellt anser lärarna att modersmålets betydelse är grunden för att utveckla det svenska språket. Alla fyra lärare poängterar att det är viktigt att elever som är flerspråkiga utvecklar både sitt förstaspråk och sitt andraspråk. Karin: Grunden är att kunna sitt modersmål, annars förstår eleverna inte sammanhanget av andraspråket. Modersmålet är grunden till det svenska språket för har man inte det så är det svårare att lära sig svenska. Björn som är klasslärare i årskurs två förklarar att om eleverna har baskunskap i sitt modersmål upptäcker de sambandet mellan förstaspråket och andraspråket. Björn berättar att det kan ta ett tag tills språken knyts samman och man kan förstå likheter samt skillnader mellan dem. Björn menar att om eleverna talar sitt modersmål hemma är det viktigt att tala svenska i skolan men att det blir ännu viktigare med modersmålsundervisning om eleven inte talar sitt modersmål i hemmet. Enligt Ladberg (2000) lär sig en individ ett andraspråk i en naturlig miljö där språket används i en naturlig kontext. Björn tillägger att det inte är helt säkert att eleven talar sitt modersmål bara för att eleven har ett modersmål utan att begreppet modersmål är en tolkningsfråga. Enligt Skutnabb-Kangas (1981) kan modersmålets betydelse diskuteras eftersom det finns barn som behärskar sitt andraspråk bättre än vad de behärskar sitt förstaspråk. Lisa som undervisar i årskurs ett berättar att samtliga elever i hennes klass går på modersmålsundervisning vilket hon anser vara betydelsefullt för 22

23 andraspråksinlärningen. Hon anser att det är ett stöd för elevens andraspråksinlärning att gå på modersmålsundervisning, framförallt om eleven talar sitt modersmål i hemmet. Lisa: Eleven får stöd i det grammatiska språket men den största vinningen är det kulturella tas fram i modersmålsundervisningen. Har man fler språk och kulturer så ska man ta vara på det. Modersmålsundervisning är viktig för identiteten och eleven blir starkare i sitt förstaspråk vilket leder till att eleven även blir stark i sitt andraspråk. Sen kan jag tro att förståelsen ökar i både läsförståelsen och hörförståelsen. Eleverna kan koppla förstaspråket till andraspråket och finner samband mellan språken. Ibland kan det kännas som att desto yngre eleverna är behöver de en vuxen som hjälper dem med den kopplingen. Sara och Karin stödjer inte det traditionella undervisningssättet som ger uttryck för ett behavioristisk synsätt där läraren ensam styr undervisningen och strukturerade övningar utgör en stor del av undervisningen. I ett behavioristiskt undervisningssätt är språkformen viktigare än innehållet (Cummins, 2000). Sara och Karin anser att det är viktigt att uppmuntra eleverna när de talar sitt modersmål med sina klasskamrater. Lärarna arbetar ur ett sociokulturellt perspektiv vilket är Lev Vygotskys (1954) inlärningsteori. Vygotsky (1954) menar att kunskap uppstår i kommunikation med andra individer. Sara och Karin arbetar ofta tillsammans i små grupper och eleverna får möjlighet att samarbeta. Enligt Vygotsky (1954) leder social interaktion till stegvis förändring i barns tänkande samt beteende. Vygotsky (1954) anser att en individs utveckling beror på samspel med andra individer. Sara och Karin arbetar spontant med elevernas modersmål i sin undervisning där de t.ex. sjunger på engelska eller räknar på engelska eftersom de flesta eleverna i klassen har engelska som sitt modersmål. Lärarna använder elevernas modersmål vid spontana tillfällen men de säger att de skulle kunna utveckla det mer men önskar att de haft tillgång till modersmålslärarna eller föräldrarna. Lärarna kopplar till elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, vilket är gynnsamt för andraspråkelevers språkinlärning. Cummins (2000) framhåller att ett transformerat/integrerat undervisningssätt är främjande för alla elever. Säljö (2000) skriver att inom den sociokulturella teorin påverkas barnens utveckling och lärande av deras erfarenheter. Får barnen möjlighet att knyta an till sina tidigare erfarenheter samt ta del av deras klasskamraters erfarenheter utvecklas de i sitt lärande. 23

24 Däremot arbetar inte Björn med elevernas modersmål i sin undervisning eftersom han anser att eleverna inte är i behov av det. Björn: Ofta när det blir ett bekymmer så är det när en elev är dominant i sitt modersmål i skolan. Så ser inte våra elevers vardag ut utan eleverna är dominanta i det svenska språket men de vill hålla igång sitt modersmål. Därför är det inte påtagligt i undervisningen, att vi måste anpassa oss efter elevernas modersmål och detta beror på att svenskan är dominant. Vi gör inget för att främja modersmålet utan det ända vi gör är att vi ibland talar med modersmålsläraren utifrån vad vi undervisar i och vad de bör arbetar med. Lisa arbetar inte heller med elevernas modersmål i sin undervisning eftersom hon anser att man bör vara försiktig som lärare när man inte besitter kunskap i alla språken som eleverna talar. Vidare beskriver Lisa att man istället kan lyfta elevernas olika kulturer och ta hjälp av barnen men barnen ska vilja det själva. Även om Lisa inte arbetar med modersmålet i sin undervisning beskriver hon att hon uppmuntrar sina elever när de använder sig av sitt modersmål under lektionstid. Ett exempel är att eleverna omedvetet kopplar ord på sitt modersmål med andraspråket. Hon anser att det är intressant att eleverna sinsemellan diskuterar på sitt modersmål. Lisa förklarar att det handlar om individens identitet och poängterar att det får man inte ta ifrån dem. Enligt Cummins (2000) bör skolan inkludera elevernas modersmål i undervisningen eftersom det leder till att eleverna får en ökad självkänsla men även deras andraspråksinlärning gynnas. Lisas synsätt lutar sig på Vygotskys (1954) inlärningsteori. En miljö där eleverna oavsett bakgrund delar med sig av sina erfarenheter samt deltar i den vardagliga interaktionen överensstämmer med den sociokulturella teorins syn på språk, samtal och lärande (Vygotsky, 1954) Prioriterar lärarna andraspråkselever i skolans verksamhet och på vilket sätt? Lärarna är positiva till elevernas modersmål men de har olika synsätt om modersmålet prioriteras i skolans verksamhet. Sara och Karin anser att skolan prioriterar modersmålsundervisning eftersom skolan bidrar med att modersmålsundervisning sker i skolans lokaler. Sara och Karin berättar att de rekommenderar eleverna att gå på modersmålsundervisning eftersom det stödjer andraspråksinlärningen. Däremot anser 24

25 Björn att skolan inte prioriterar modersmålsundervisning eftersom det inte ligger schemamässigt med skolan, därför menar han att man inte kan säga att skolan prioriterar modersmålsundervisning, snarare tvärtom. Björn poängterar att skolan bör prioritera modersmålsundervisning och utöka det men poängterar att där är vi inte idag. Björn: Det är framförallt viktigt att utveckla båda språken just för att elever som är tvåspråkiga har bas samt ord i bägge språken. Det kan vara tufft och kanske även att eleverna utvecklar språken senare men när det väl lossnar har eleverna ett större ordförråd i dem bägge språken. Därför ska man prioritera modersmålsundervisning mer men tyvärr ser det inte ut så. Det är ytterst viktigt att hålla båda språken vid liv så man inte bara blir dominant i det ena språket utan att man håller allt vid liv. Lisa berättar att det är viktigt att barnen deltar i modersmålsundervisning men nämner att det är många elever som blir omotiverade för att de måste gå efter skoltid eller till en annan skola för att bli undervisade i sitt modersmål. Lisa beskriver att hon uppmuntrar elever till att delta i modersmålsundervisning. Vidare nämner hon att skolan prioriterar modersmålsundervisning eftersom hon uppmuntrar sina elever att delta i modersmålsundervisning Hur ser svensklärare samt modersmålslärare på samarbetet mellan varandra? Sara och Karin önskar ett samarbete med modersmålsläraren för att eleverna ska uppnå goda resultat i både sitt modersmål men även i andraspråket. Lärarna anser att ett samarbete med modersmålsläraren hade gynnat elevernas språkutveckling. Det hade varit en fördel att inkludera modersmålsläraren i sin verksamhet eftersom lärarna gemensamt kan hjälpa sina elever när de stöter på språkliga svårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska alla elever behandlas utifrån sina förutsättningar, alla elever har rätt till lika rättigheter och möjligheter. Björn önskar absolut ett samarbete med modersmålsläraren, framförallt om det bidrar med positiva resultat för elevernas andraspråksinlärning. Han säger att samarbetet är långt ifrån hur man önskat att det skulle vara. Björn menar att ett samarbete hade varit bra men det hade blivit bättre om modersmålsläraren varit inkluderad i klassrummet så det blir en skola för alla. 25

26 Björn: Om det ska vara en skola för alla så kan vi inte tro att bara för en elev går på modersmålsundervisning på eftermiddagarna löser det elevens språkkunskaper. Det hade varit bra att ha någon som arbetar med oss kontinuerligt och kan stötta eleven även i klassrummet så det skapas en brygga från svenskan till modersmålet. Skolverket (2011) skriver att studiehandledning på modersmålet är en central del för andraspråkselever eller flerspråkiga elevers språkutveckling. Björn anser att det saknas resurs i klassrummen och tillägger att modersmålslärarna borde arbeta med dem i klassrummen och inte bara med sin egen undervisning. Lisa berättar att det är brist på samarbete med modersmålslärarna och förklarar att orsaken kan vara att de inte har en gemensam chef eller att de arbetar på olika skolor. Det hade varit gynnsamt att ha ett samarbete sinsemellan eftersom det kan gynna elevernas andraspråksinlärning. Lisa berättar att svensklärare samt modersmålslärare samarbetar endast om en elev är i behov av studiehandledning. Vidare beskriver Lisa att det är brist på modersmålslärare som arbetar med studiehandledning och detta orsakar att eleven inte får det stöd de är berättigade till. Lisa berättar att hon inte samarbetar med elevernas modersmålslärare, men anser att det hade varit intressant att ha det som ett projekt. Cummins (2000) nämner att en additiv inriktning innebär att man arbetar med något som eleverna redan har kännedom om och de får ge uttryck för är gynnsamt även om det inte går att anordna en tvåspråkig utbildning. 5.2 Årskurs Lärarnas synsätt på modersmålsundervisning Lina nämner att majoriteten av eleverna på skolan har svenska som andraspråk och därför är det mycket fokus på modersmålsundervisning. Hon berättar att eleverna har modersmålsundervisning i skolan och inte på en annan skola. Lina anser att alla elever oavsett bakgrund bör undervisas i sitt modersmål eftersom det gynnar elevernas språkutveckling. Även Cummins (2000) understryker vikten av modersmålsundervisning. Författaren menar på att skolans bemötande av andraspråkselever är väsentligt och nämner att prioriteringen av elevernas modersmål spelar roll i deras andraspråk. Lina beskriver att många skolor inte prioriterar 26

27 modersmålsundervisning. Hon berätta vidare att hon arbetat på tre olika skolor i Malmö där skolorna prioriterat modersmålsundervisningen på olika sätt. Lina: Jag har jobbat i tre olika skolor i Malmö. Alla tre skolorna skiljde sig väldigt mycket när det gällde modersmålsundervisning. De arbetade på olika sätt och tyvärr saknades det modersmålsundervisning på den skolan där minoriteten av eleverna var andraspråkselever. Lina poängterar att Skolverket (2011a) beskriver hur betydelsefullt det är med modersmålsundervisning för andraspråkselever andraspråksinlärning. Hon menar att det är viktigt att klargöra för varje elev/ förälder hur gynnsamt det är att delta i modersmålsundervisning för att underlätta för varje elev att utvecklas i andraspråket. Lina: Modersmålsundervisning stärker inlärningen av andraspråket. Kommunikation är väldigt viktig inom alla aspekter och desto fler språk du kan desto bättre klara man sig i dagens samhälle då mångkulturen ökar. Detta har jag upplevt av mina elever. Våra elever har modersmålsundervisning 1h i veckan och det sker utanför det vanliga klassrummet. Jag ser gärna att modersmålsundervisning sker inne i klassrummet så att modersmålslärarna inkluderas i den vanliga undervisningen. Anna undervisar i klass fem och har erfarenhet kring elever som talar svenska som andraspråk. Hon är utbildade SVA lärare och har i 17 år arbetat med elever som talar svenska som andraspråk. Även Anna poängterar att modersmålsundervisningen är viktig för andraspråksinlärningen. Med hänsyn på att eleverna ska få möjlighet att stärka deras identitet samt modersmål, anser Anna det vara synd att modersmålsundervisning inte prioriteras mer på skolan. Hon menar att skolan bör prioritera modersmålsundervisning och informera barn samt föräldrar hur väsentligt det är för elevernas andraspråksinlärning. Anna tillägger att det är brist på modersmålsundervisning och tror att det beror på att det är ett fåtal elever som har annat modersmål än svenska på hennes skola. Anna: Det borde inte ens vara en diskussion ifall de ska ha modersmålsundervisning eller inte. Det gynnar eleverna att kunna tala fler språk som de kan använda i tal samt skrift. Det stärker deras identitet och bidrar till bättre skolresultat. Det är även en fördel för elevernas framtid när de väl ger sig ut i arbetsmarknaden. 27