Examensarbete 15 högskolepoäng Modersmålets betydelse för flerspråkiga barn The Importance of Mother Tongue Education for Bilingual Children

Transkript

1 Malmö Högskola Fakulteten för Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Modersmålets betydelse för flerspråkiga barn The Importance of Mother Tongue Education for Bilingual Children Emine Thaqi Jashari VAL 10. Examinator: Catarina Economou Handledare: Hilma Holm

2 Abstract Syftet med detta arbete är att - ur ett lärarperspektiv undersöka vad två modersmålslärare och två svensklärare anser om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkinlärning och vilka förändringar de anser skulle förbättra förutsättningarna för undervisningen. För att besvara syftet, ställs tre forskningsfrågor, som handlar om pedagogernas åsikter om modersmålets betydelse och hur de arbetar med detta vid undervisning i det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare: två modersmålslärare och två lärare, som arbetar med introduktionsklasser. Alla respondenterna ansåg att modersmålet är mycket betydelsefullt för andraspråksinlärningen och tidigare forskning visar att goda kunskaper i förstaspråket inte bara gynnar elevernas andraspråk, utan även deras kunskapsutveckling inom andra skolämnen. Samtliga respondenter anser att modersmålsundervisningen är mycket viktig för barn med annan bakgrund och annat hemspråk. De menar att det är viktigt att utgå från vad eleven kan och vilka erfarenheter eleven har med sig Samtliga informanter menar att antalet lektioner i modersmål bör bli betydligt fler och att lektionspassen sprids över hela dagen och inte som nu ligger på sena eftermiddagar ofta efter ordinarie skoldag. Dessutom önskas att både elever och lärare ska vara från samma skola/skolor så att någon form av samarbete med elevernas övriga ämnen blir möjliga.

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING OCH BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING MODERSMÅLSÄMNETS FRAMVÄXT Modersmålsundervisningens mål och syfte enligt skolverket Modersmålsundervisning och modersmålets status TIDIGARE FORSKNING CENTRALA BEGREPP Nyanlända elever TEORETISKT PERSPEKTIV Här presenteras några teorier om tvåspråkighet Den additiva och den subtraktiva språkmiljön METOD Urval av informanter Informanter Tinka Ina Lena Sara Genomförande Databearbetning och analysmetod Forskningsetiska överväganden Studiens kvalitet RESULTAT Varför modersmålsundervisning? Hur fungerar modersmålsundervisningen idag? Vad bör göras för att förbättra modersmålsundervisningen? ANALYS På vilka sätt är modersmålsundervisning viktig? Hur fungerar modersmålsundervisningen idag? Vad bör göras för att förbättra modersmålsundervisningen? SLUTSATSER DISKUSSION VIDARE FORSKNING REFERENSLISTA Elektroniska källor Bilaga Bilaga

4 1. Inledning och bakgrund Skolan är en viktig mötesplats för människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Idag är en stor del av eleverna i grundskolan födda utomlands eller i Sverige med åtminstone en utlandsfödd förälder. Konflikter och oroligheter världen över gör att antalet elever med utländsk bakgrund blir fler och fler i den svenska skolan. Regeringen anser att goda kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för integrationen, men även som ett ämne som ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och flerspråkighet. Modersmålsundervisningen ger eleverna möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar ett jämförande förhållningssätt till kulturer och språk samt förmå att reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden (Lgr 11, 2011 s. 97). Om elever med annat förstaspråk än svenska ska få samma möjlighet att lyckas, som svenskspråkiga elever måste lärarna utgår från varje enskild elevs förutsättningar (Axelsson (2004). Någon forskning på hur de lärare som arbetar med modersmålsundervisning eller svenska som främmande språk ser på modersmålets betydelse för svenskinlärning har inte påträffats vid sökningen efter adekvat litteratur. Med denna studie önskas att täppa till denna forskningslucka. Lahdenperä (1997) ansåg för nästan 20 år sedan att majoriteten av lärarna menade att orsaken till elevernas bristande kunskaper i svenska orsakades av att de använde sitt modersmål. De såg inte modersmålets möjligheter att förbättra inlärningen i såväl svenska som andra ämnen. Många ungdomar med invandrarbakgrund har sedan dess klarat av både den svenska gymnasieskolan och högskolan, men fortfarande finns det ungdomar från denna grupp, som inte får behörighet att börja på gymnasiet. Så sent som hösten 2016 rapporterade massmedia om detta problem. I Skolframgång och tvåspråkig utbildning refererar Monika Axelsson (2004) till Hills svenska undersökning, där man jämfört gymnasiebetygen mellan de elever som deltagit i modersmålsundervisningen och dem som inte medverkat. Resultatet visar att modersmålseleverna genomgående uppnått bättre resultat. 1

5 2. Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att - ur ett lärarperspektiv undersöka vad två modersmålslärare och två svensklärare anser om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkinlärning och vilka förändringar de anser skulle förbättra förutsättningarna för undervisningen. För att besvara syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur beskriver lärarna modersmålets betydelse? Hur upplever lärarna dagens modersmålsundervisning? Vilka förbättringar för modersmålsundervisningens förutsättningar rekommenderar lärarna? En litteraturgenomgång om tidigare forskning om modersmålets betydelse inleder denna uppsats och därefter presenteras och definieras för ämnet centrala begrepp. Sedan redogörs för valet av metod och de fyra etiska principerna som beaktats vid genomförandet av undersökningen. Därefter följer resultatet av intervjuerna som analyseras och diskuteras i de följande kapitlen, där även studiens frågeställningar besvaras. Rapporten avslutas med en sammanfattning och slutsats samt idéer om hur man skulle kunna forska vidare inom detta ämne. 3. Modersmålsämnets framväxt Då det under mitten av 1900-talet skedde en kraftig arbetskraftsinvandring till Sverige var det en självklarhet att invandrarna så snabbt som möjligt skulle assimileras in i det svenska samhället. Därför var det väldigt viktigt att de snabbt skulle lära sig svenska. Först och främst satsades det på barnen, som nästan omedelbart placerades i vanliga svenska klasser i skolan, utan några stödåtgärden. Paulin (1993) anser att svenskarna hade väldigt liten kunskap om modersmålets betydelse både för inlärning av annat språk som identitetsskapande beslutades i Sveriges riksdag en invandringspolitik som fokuserade på integration istället för försvenskning, vilket innebar att invandrarna kunde bevara sitt modersmål och sina kulturella särdrag (Skolverket, 2002; Hyltenstam & Tuomela, 1996). 2

6 Under och 70-talen intogs en mer positiv inställning till andra kulturer och människorna därifrån. Därför ville man stärka invandrarelevernas kulturella identitet samt stödja deras språkliga och kunskapsmässiga utveckling, vilket resulterade i Hemspråksreformen 1977 (Hyltenstam & Tuomela, 1996). Nu måste kommunerna erbjuda hemspråksundervisning för dem som talade ett annat språk i hemmet (Skolverket, 2002), vilket i sin tur ledde till att högskolorna anordnade modersmålslärarutbildningar. Resultatet av reformen blev att många fler elever än tidigare fick möjlighet till utbildning i sitt förstaspråk (Hyltenstam & Tuomela, 1996). Modersmålsundervisningen har genom politiska beslut genomgått flera reformer under de senaste femtio åren. Den nya läroplanen, Lgr 11 behandlar för första gången modersmålet på samma sätt som övriga skolämnen och ämnet har nu fått en tydlig kursplan. 3.1 Modersmålsundervisningens mål och syfte enligt skolverket. Kommunerna är endast skyldiga att anordna modersmålsundervisning om antalet elever som önskar ett visst språk är fem eller flera och om det finns en modersmålslärare i detta språk tillgänglig (Skolförordningen 2011:185 10). Rätten till modersmålsundervisning har barn som pratar hemma svenska men ursprungligen har haft ett annat första språk t.ex. adoptiva barn. (Skolförordningen, 2011:185). Här nämns också att det är önskvärt, men inte nödvändigt att modersmålsundervisningen skall schemaläggas under ordinarie undervisningstid Modersmålsundervisning och modersmålets status Enligt Elmeroth (2008:88 91) är bemötandet av modersmålsundervisning av stor betydelse för modersmålets status och att lärares attityd till modersmålet ger signaler till eleverna med svenska som andraspråk om det är viktigt eller inte. Vidare skriver hon att modersmålsundervisningen befinner sig i något slags underläge, vilket ständigt diskuteras. Inga ämnen är så ifrågasatta såsom modersmål och svenska som andraspråk. Hon menar också att om man berövas sitt förstaspråk, det vill säga modersmålet, betyder att man berövas det språk man lärt sig förstå världen på. Hon tycker också att 3

7 modersmålet inte tas på allvar ute i skolorna, vilket bevisas genom att modersmålet ofta ligger utanför timplanen och att det är många kommuner som inte anordnar någon modersmålsundervisning alls. Författaren menar även att modersmålslärarna inte har någon kontakt med övriga pedagoger och känner sig utanför den övriga skolkulturen. Detta beklagar Elmeroth, då hon anser att använda sig av flera språk ökar möjligheten att verka i ett mångkulturellt samhälle. I Skolverkets rapport Flera språk flera möjligheter (2003:3o) står det att många flerspråkiga elever idag med enbart språkstöd inte når kunskapsmålen i svenska och skolans andra ämnen och att möjligheterna för dessa elever skulle öka väsentligt om stödet var på modersmålet. Ytterligare kan man läsa att för elever med begränsade kunskaper i svenska innebär en undervisning på modersmålet att de får möjligheter att vidareutveckla sina kunskaper i olika ämnen samtidigt som de lär sig svenska (Flera språk flera möjligheter, 2003:30). 4

8 4. Tidigare forskning I detta kapitel tas några avhandlingar upp som behandlar tidigare forskning kring undervisning för flerspråkiga personer med annat modersmål än svenska i den svenska skolan. Intressant är att jämföra tidigare forskningsresultat med vad lärarna i denna undersökning anser om modersmålets betydelse, hur de idag bedriver undervisningen och vilka förändringar de skulle vilja åstadkomma för att förbättra modersmålsundervisningen utifrån de rön som forskningen kommit fram till. För att hitta relevant litteratur för att besvara studiens frågeställning och syfte, användes några få nyckelbegrepp i sökningen. Dessa sökord var: Modersmål, Interkulturell, Flerspråkighet, Undervisning För att hitta relevant information som kan svar på mina frågeställningar har jag använd databaser som finns tillgängliga på nätet t.ex. SwePub, LibHun och Libris. Ann-Christin Torpstens (2008) avhandling: Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola sammanställer intervjuer med elever om deras upplevelser av mötet med det svenska språket och modersmålet i skolan. Avhandlingen är betydelsefull för denna studie då den ur ett elevperspektiv vetenskapligt belyser studiens huvudfråga. Elevernas upplevelse är ju kärnan i hela processen och därför intressant. Modersmålet har stor betydelse för den flerspråkiga elevens identitet. Inte minst om hen vill skifta mellan att vara invandrare eller svensk beroende på vilken situation hen befinner sig i. Torpstens (2008) resultat visar att informanterna tycker att modersmålet stärkte deras språkförståelse och är en tillgång, som underlättar för dem att tillägna sig det svenska språket, vilket är nyckeln till klassens gemenskap och även delaktighet i sociala sammanhang utanför skolan. Hon menar att goda kunskaper i modersmålet är betydelsefullt för identitetsskapande och för kognitiv utveckling. Synen på modersmålet kan förbättras om lärarna blir mer positiva till det flerspråkiga barnet (Torpsten, 2008). Torpsten (2008) anser att modersmålet är viktigt för att lära sig att uttrycka sig på andra språk och i andra ämnen. Hon hävdar att dagens skola är diskriminerande för elever med invandrarbakgrund, eftersom de inte tillåts att delta i undervisningen på samma 5

9 villkor som infödda svenska elever. Orsaken till detta är enligt Torpsten (2008), att lärare ser elevernas svaga svenska, som det viktigaste att förbättra, vilket leder till att andra ämnen drabbas. Med andra ord är det viktigare att försvenska eleverna än att utveckla deras kunskaper och därför får modersmålet inte tillräckligt stort utrymme i skolan, enligt Torpsten. I förordningen Lgr11, sägs det ingenting om att undervisningen måste ske under skoltid, utan att den kan ske efter skoldagarna, vilket enligt Torpsten (2008) omöjliggör samarbete med ordinarie lärare. Pirjo Lahdenperäs doktorsavhandling: Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? (1997) inriktar sig på de faktiska orsakerna till att åtgärdsprogram upprättas för elever med utländsk bakgrund, men även på lärarnas syn på invandrarelever ur olika perspektiv. Denna avhandling är intressant för studien, då den visar på hur skolan egentligen såg (avhandlingen är nästan 20 år och därför förhoppningsvis inte alltför aktuell idag) på modersmålet och vilka fördomar som modersmålsförespråkarna har bekämpat och fortfarande i viss mån måste strida mot. Resultatet visar att elevers svårigheter ofta beror på språkklyftor och förutfattade meningar, då majoriteten av lärarna har sett elevernas bristfälliga svenska som ett hinder och modersmålet som en orsak till detta. De förstår inte modersmålsundervisningens betydelse för att förbättra möjligheterna att lära såväl svenska som andra ämnen. Lahdenperä (1997) visar till och med att lärare tycker att det är direkt skadligt att eleverna talar sitt modersmål i hemmet och med sina vänner. Detta tror Lahdenperä (1997) beror på fördomen att det är skadligt att lära sig mer än ett språk i taget. Denna fördom medför i sin tur att flerspråkiga elever riskerar att stämplas som elever med behov av särskilda resurser, (Lahdenperä, 1997). Lahdenperä (1997) framför som motargument att lärare som kommer från samma kulturer som sina elever, har lättare att förstå elevernas situation och behov. Detta medför att lärare, som inte har samma etnicitet som sina elever, på grund av oförståelse för deras behov och situation riskerar att diskriminera dem. Därför är det viktigt att läraren skaffar sig så god informations som möjligt om elevens bakgrund, för att öka sin förståelse och komma underfund med lämpligaste sättet att undervisa eleven. Då undersökningen endast behandlar den svenska skolan valdes inga avhandlingar som behandlar skolväsendet i andra länder, men engelska söktermer användes för att se om 6

10 det fanns andra relevanta artiklar och då hittades Thomas, W.P. & Colliers, V.P. (2002) amerikanska undersökning: A national study of school effectiveness for language minority students' long-term academic achievemen, vars resultat just behandlade modersmålets betydelse för inlärning av ett andraspråk. Thomas & Collier (2002) påstår att det finns ett tydligt samband mellan utvecklingen av en individs modersmål och personens inlärning av andra språk. Det finns också ett samband mellan hur utvecklat en individs modersmål är och personens totala teoretiska prestationer och kompetens. Thomas & Colliers studie (2002) pekar på att det dröjer upp till tre år innan modersmålsstudierna visar effekt, men då ser man skillnaden klart och tydligt. Thomas & Collier (2002) poängterar att det är nödvändigt att tvåspråkiga elever även får studera sitt förstaspråk och de menar att endast ge eleven undervisning i andraspråket minskar förutsättningarna för att nå goda resultat i andraspråksutvecklingen (Thomas & Collier 2002). Samtliga representanter för tidigare forskning behandlar - ur olika perspektiv - modersmålets betydelse för den flerspråkige eleven och då denna studie handlar om modersmålets betydelse för att lära svenska är dessa forskares både relevant och intressant för studien. 5. Centrala begrepp För att läsaren ska veta vad begreppen innebär, när de används i analysen redogörs först för de mest centrala begreppen, som kommer att användas. Begreppen kommer endast att definieras och inte att problematiseras. 5.1 Nyanlända elever År 2011 publicerades Skolverkets: Utbildning för nyanlända elever och i denna skrift definierades på följande sätt, vad verket menar med nyanlända elever : Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. (2011:8) 7

11 Skolverket (2016) har i år publicerat: Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever, där följande centrala begrepp definieras: Förberedelseklassen kan väljas för att ge de nyanlända eleverna de kunskaper de behöver för att så tidigt som möjligt kunna ta del av den ordinarie undervisningen. Förberedelseklassen är inte en form av särskilt stöd. Skolverket (2011) Språkintroduktion gäller för elever i gymnasieskola och är ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Programmet ska ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Skolverket (2011) En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Sådan studiehandledning kan bedrivas av en flerspråkig lärare eller övrig skolpersonal. Det kan också bedrivas av en lärare tillsammans med en studiehandledare som talar elevens modersmål. Det finns inga behörighetskrav för att arbeta som studiehandledare. Skolverket (2011) 6. Teoretiskt perspektiv Här presenteras några teorier om tvåspråkighet Ryssen Lev Semjonovitj Vygotskij ( ) är en gigant inom utvecklings och inlärningspsykologin. Vygotskij poängterar i sina sociokulturella teorier modersmålets betydelse för både identitetsskapande och för inlärning av ett andra språk och han menar att det är den kultur barnet lever i som präglar barnets första språk. Därför är hans teorier intressanta att jämföra med informanternas syn på modersmålet. Språket har enligt honom en dubbel roll då det dels används för tänkande dels för att kommunicera, däremot anser han inte att språket är nödvändigt för allt tänkande, utan han menar att först då barnet nått en viss mognad kommer språket att påverka tankeförmågan, men då blir språket ett viktigt verktyg för att utveckla det mänskliga tänkandet (Vygotskij, 2001). Vygotskij anser också att tvåspråkighet är en klar fördel, då den möjliggör ett mer flexibelt tänkande, vilket gör det lättare att lösa problem (Vygotskij, 1999). 8

12 6.1.2 Den additiva och den subtraktiva språkmiljön. De teorier som valts för att kunna bearbeta studiens empiri och besvara dess forskningsfrågor är dels Vygotskijs sociokulturella teorier, där språkets/språkens betydelse för tankeförmågans utveckling belyses, dels teorierna om den additiva och den subtraktiva språkmiljön, som är påtagligt aktuella då det gäller skolans organisation av modersmålsundervisningen och därmed betydelsefull för att förstå informanternas syn på situationen idag och deras rekommendationer om förbättringar för modersmålsundervisningen. Man brukar skilja på två olika språkmiljöer, när det gäller tvåspråkighet. Den additiva utgör en miljö som bejakar tvåspråkigheten och värnar om modersmålet, medan den subtraktiva motarbetar modersmålet och resulterar i att den ursprungligen tvåspråkige individen glömmer sitt modersmål och på så sätt blir enspråkig. Historiskt sett förespråkades den subtraktiva miljön i Sverige invandrare skulle bli svenska och därför också lära sig att tala det svenska språket. Utlandsfödda barn sattes i skolan, där de inte bara fick all undervisning på svenska utan också fick veta att deras modersmål hämmade inlärningen av svenskan. Idag är den additiva linjen på pappret den som gäller, men utvecklingen går långsamt. Det är intressant att utifrån teorierna om de olika språkmiljöerna undersöka denna studies resultat. Gunilla Ladberg (2000) fil.dr. i pedagogik påpekar i sin bok: Tala många språk, att attityder, känslor och fördomar kan försvåra både utvecklingen av modersmålet och det svenska språket. Det finns en del grupper som har uppfattningen att det är svårt att lära sig tala flera språk samtidigt och dessa personer förordar därför att barnet helst enbart skall tala svenska och undvika sitt första språk. Detta är en gammal fördom, som härstammar från förra halvan av talet, då man trodde att språkblandning skulle leda till halvspråkighet, men idag vet man bättre. Men det finns andra faktorer som påverkar flerspråkiga barns val av språk. Ofta handlar det att bli accepterad i det nya samhället. Ladberg (2000) skriver att man idag har en helt annan syn på flerspråkighet, där man menar att förstaspråket och andraspråket kompletterar varandra och därför är det lättare för en individ som har goda kunskaper i sitt modersmål att lära sig ett nytt språk, vilket man benämner additiv språkmiljö. I en sådan miljö värderas barnets båda språk lika och kan därför utvecklas positivt parallellt med varandra. I den subtraktiva 9

13 miljön däremot lär sig barnet det nya språket på bekostnad av modersmålet, som ofta uppfattas inte minst av barnet självt mindre värdefullt (Ladberg, 2000). Även andra forskare (Rättö Nilsson, 1982) tar upp problemet med den subtraktiva språkmiljön och understryker därför vikten av att vi vuxna sporrar användandet av modersmålet. x berättar i sin bok: Tvåspråkiga barn och skolframgång mångfalden som resurs. att den israeliske forskaren Eisikovits är inne på den linjen och propagerar för att man i skolan skall förorda mångfald och då bl. a. värdera barns förmåga att växla mellan sina två språk. Om denna förmåga skulle uppskattas skulle det bidra till att modersmålet uppvärderades och får en bättre och rättvisare position (Axelsson, 1999). För denna undersökning är Vygotskijs sociokulturella teorier intressanta, eftersom de handlar om hur barn lär sig och hur den sociala miljön påverkar dem i denna aktivitet. De olika språkmiljöerna - den additiva och den subtraktiva betyder oerhört mycket för synen på modersmålets betydelse, eftersom de har helt motsatta preferenser, Indirekt och underförstått behandlar studien även begreppen mångfald och mångkultur och det är därför som Eisikovits teorier finns med. 7. Metod Denna studies mål är att - ur ett lärarperspektiv undersöka vad modersmålslärare och svensklärare anser om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkinlärning och vilka förändringar de anser skulle förbättra förutsättningarna för undervisningen. För att nå dessa mål blev det naturligt att använda kvalitativa intervjuer, då det är lärarnas tankar och åsikter som är av intresse för studien. Den kvalitativa metoden fokuserar på hur människor upplever olika fenomen, där forskaren framförallt försöker tolka och hitta mönster i respondenternas utsagor, medan den kvantitativa metoden översätter informationen till siffror och bearbetar och analyserar sedan sina numeriska data statistiskt (Ahrne & Svensson, 2015:9). Man skulle kunna säga att den kvalitativa metoden fokuserar på ord och därför bearbetas data genom att tolka dem, medan den kvantitativa mer bygger på siffror och därför bearbetas genom beräkningar av data. (Kvale & Brinkman, 2009:91) 10

14 7.1 Urval av informanter Eftersom jag själv arbetar som modersmålslärare (i albanska) träffar jag dagligen lärare som arbetar på ett eller annat sätt med elever med invandrarbakgrund, vilket innebär att det inte var några svårigheter att hitta informanter till denna studie. I samband med att informanter tillfrågades om hen ville delta, informerades om studiens syfte, möjligheten att avbryta deltagandet samt den garanterade anonymiteten. För att få bredd i undersökningen valdes modersmålslärare och svensklärare med olika utbildningar och olika typer av elevgrupper. Två modersmålslärare i albanska respektive arabiska - tillfrågades. Anledningen till att det blev just dessa två som fick representera modersmålen var: Den albanska modersmålsläraren valdes eftersom hon har lång erfarenhet och därför är det intressant att se på modersmålsundervisningen ur hennes perspektiv. Just för att vi undervisar i samma språk kan hennes åsikter inte bara berika undersökningen utan även mig själv. Den arabiska elevgruppen är den största i kommunen och därför valdes en lärare i detta språk. Lärare, som undervisar i arabiska, har många nyanlända elever, vilka ofta redan har goda teoretiska kunskaper inte minst i andra språk - från hemlandet. Det kan vara intressant att höra hur man arbetar med dessa grupper. Två svensklärare, som arbetar med svenska i introduktionsklasser, varav den ena också är specialpedagog valdes, därför att introduktionsklasser är en relativ ny företeelse samt att specialpedagogen arbetar med elever med olika svårigheter. Detta val berodde på intresset för modersmålets påverkan dels på en individ som just påbörjar sina studier i svenska språket, dels på de elever som har vissa andra problem. Genom dessa olika informanter breddas studien då de både representerar modersmålet och det nya språket svenskan. Dessutom undervisar lärarna i helt olika elevgrupper med olika förutsättningar och förkunskaper. 7.2 Informanter Tinka Tinka är 45 år och utbildad modersmålslärare från sitt hemland. Hon har flera års erfarenhet som lärare och rektor på gymnasieskola i hemlandet. I fem år har hon arbetat som modersmålslärare (albanska) i Sverige. 11

15 7.2.2 Ina Ina är 52 år och är legitimerad lärare. Hon undervisar nyanlända elever på gymnasieskola. Hon har jobbat som modersmålslärare i sju år på olika skolor i andra städer i Sverige Lena Lena är 57 år och är utbildad lågstadielärare samt behörighet att undervisa i svenska som andra språk för grundskola 1 9. Hon har arbetat i förberedelseklass/introduktionsklasser i 30 år och tycker fortfarande att hon berikas varje dag av nya tankar och olika synsätt i samtalen med elever från andra kulturer. Idag arbetar hon endast med nyanlända elever Sara Sara är 37 år och utbildad lärare 4 9 i SO, hon har kompletterat sin utbildning med 30 högskolepoäng i svenska och svenska som andraspråk och läser just nu till speciallärare inom språk. Hon har arbetat i 13 år! 7.3 Genomförande Vid kvalitativa intervjuer används ofta icke strukturerade frågor för att få intervjun att mer likna ett vanligt samtal. Detta är enligt Kvale (1997) en fördel, då intervjuaren på så sätt lättare kan leva sig in i informantens synsätt och därmed öka sin möjlighet att närma sig dennes perspektiv. Även Stukát (2005) menar att den ostrukturerade intervjun ger förutsättningar till ett innehållsrikare och djupare samtal. Inför intervjuerna skapades två olika intervjuguider (Se bilaga 1 och 2!) en för modersmålslärarna och en för svensklärarna, eftersom deras arbetssituationer är olika och information om dessa olikheter är viktiga för studien. Frågorna var öppna och ger utrymme för följdfrågor. Frågeguiderna testades på två andra kollegor och efter smärre korrigeringar fastställdes de. Kvale (1997) poängterar att det är mycket viktigt att respondenten känner sig bekväm vid intervjutillfället, vilket kan möjliggöras bland annat genom att hen får bestämma tid och plats för intervjun. Forskaren söker i första hand inte sanningar, utan är mer intresserad av hur respondenten upplever och uppfattar aktuellt fenomen och det är forskarens uppgift att tolka informantens utsagor. För att skapa en trivsam miljö är det 12

16 viktigt att intervjuare och den som intervjuas trivs tillsammans och inte hamnar i försvarsställning och det är intervjuarens ansvar att skapa en sådan stämning, vilket hen kan göra genom att visa tolerans samt ställa öppna frågor. Frågor som mer leder till samtal än till förhör. Det är också viktigt att lyssna aktivt och acceptera pauser och inte reagera negativt på de svar som ges. Intervjuerna skedde på informanternas respektive arbetsplatser i grupprum eller i klassrum i en ostörd miljö och de pågick mellan 13 och 20 minuter. Stukát (2005) påpekar vikten av att intervjuer sker i en trygg och lugn miljö. Samtalet med Lena varade längst, eftersom hon har större erfarenhet och därför blev det fler följdfrågor. Intervjuerna spelades inte in utan endast anteckningar fördes för att skapa möjligheter för ett avslappnat samtal mellan två parter, där intervjuaren la sig vinn om att vara lättsam, tolerera pauser samt visade att det var tillåtet att ha kontroversiella åsikter. Samtliga samtal inleddes och avslutades med en upprepning om intervjuns syfte, respondentens rättigheter och förfrågan om respondenten hade någon fråga innan intervjun inleddes helt enligt Kvales (1997) rekommendation. Samtalet avslutades med en kort sammanfattning, där informanten kunde förtydliga eller rätta till eventuella missförstånd. Intervjuguidens sista fråga om informanten hade något att tillägga blev mycket givande, då de här kom med förtydliganden och ytterligare intressant information. 7.4 Databearbetning och analysmetod Transkriberingen av intervjuerna gjordes omedelbart efter varje intervju. För att informationen skulle bli så tydlig som möjlig för läsaren användes skriftspråk och inte talspråk, vilket enligt både Stukát (2005) och Kvale (1997) endast bör användas om det har någon betydelse för tolkningen, eftersom det annars bara kan uppfattas som störande (Kvale, 1997). Bryman (2011) rekommenderar en analysmodell för kvalitativa data i fyra steg: Först läser man igenom hela den transkriberade texten för att få en helhetsbild. Därefter jobbar man igenom mindre stycken med pennan i hand och gör då anteckningar, markeringar och försöker hitta bra citat, teman och underteman. Allt detta ställer man upp i en tabell och då upptäcker man ofta att det blivit för mycket. Så nästa steg blir att gallra i tabellen, från vilken man sedan skriver sitt resultat (Bryman, 2011). De transkriberade intervjuerna skumlästes först var och en i sin helhet, därefter i mindre 13

17 delar då markeringar gjordes och citat valdes ut. Detta följdes av en jämförelse mellan de olika texterna och kategorisering, ur vilken följande teman skapades: Varför modersmålsundervisning? Hur fungerar modersmålsundervisningen idag? Vad bör göras för att förbättra modersmålsundervisningen? 7.5 Forskningsetiska överväganden I Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (Vetenskap rådet, 2002) ställs fyra etiska krav för att skydda deltagarna i undersökningen, nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet kräver att deltagarna inte bara skall informeras om studiens syfte, vad deras deltagande innebär, var och hur resultatet skall publiceras, utan också att medverkan är frivillig och att de när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att personen själv avgör om hen vill delta eller ej samt har rätt att avbryta sitt deltagande när som helst, utan att intervjuaren försöker påverka deltagarens beslut Respondenterna informerades om att de själva bestämmer hur länge och på vilka villkor de ska delta redan i samband med att de samtyckte till att delta i undersökningen. Konfidentialitetskravet garanterar att alla uppgifter om deltagarna bara ska användas i samband med undersökningen och förvaras så att obehöriga inte har tillgång till dem. Dessutom ansvaras för deltagarnas anonymitet, varför fingerade namn används och uppgifter som på något sätt kan leda till deltagaren tas inte upp i redovisningen av undersökningen. Nyttjandekravet innebär att insamlad information endast får användas för forskningsändamål. Samtliga krav togs hänsyn till och innan intervjun började berättade jag för deltagaren om hennes rättigheter och mina skyldigheter. 7.6 Studiens kvalitet För att en studie ska ses som noggrann krävs hög reliabilitet och validitet (Forsberg m fl, 2008). Validitet kan tolkas såsom att man mäter det som ska mätas medan reliabilitet har som mål att man mäter på ett riktigt sätt ( Kvale & Brinkmann, 2009: 264). Den här 14

18 studien kan anses ha en hög validitet, eftersom det är lärarnas tankar och åsikter som efterfrågas, men även reliabiliteten är god då mätinstrumenten är pedagoger som arbetar med modersmålet eller svenska för ungdomar med utländsk bakgrund och det är just dessa pedagogers åsikter som studien söker. Däremot är antalet informanter för litet för att resultatet ska kunna generaliseras. Dessutom är den lokalt begränsad till en enda kommun. Då de källor som ligger till grund för tidigare forskning uppfyller de vetenskapliga kraven för publikation utgår jag från att källorna är trovärdiga. Analysen med hjälp av Brymans fyra steg bringades reda och struktur i den omfångsrika massan av ord och åsikter, som ursprungligen fanns i de transkriberade texterna, vilket var ett arbetsamt och tidskrävande moment, men som gav önskat resultat. 8. Resultat 8.1 Varför modersmålsundervisning? Samtliga respondenter anser att modersmålsundervisningen är mycket viktig för barn med annan bakgrund och annat hemspråk. De menar att det är viktigt att utgå från vad eleven kan och vilka erfarenheter eleven har med sig, titta på vad de har med sig, inte att de saknar det svenska språket säger Sara. Lärarna anser också att de elever som deltagit i modersmålsundervisningen i flera år, har bättre resultat i svenska språket än andra elever som inte läser modersmål. Ju fler språk en elev kan ju större förmåga och kunskapsutveckling har de säger Tinka. Vidare framkommer att informanterna anser att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är en förutsättning för att eleven ska lyckas i skolan. Utan dem tar det mycket längre tid att komma in i skolsystemet och att följa undervisningen. Mycket forskning visar att det nya språket stimuleras och lärs bäst om man får fortsätta att läsa och lära sig sitt modersmål. Lärarna menar att modersmålsundervisningen främjar inlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. Elever breddar sitt svenska ordförråd genom sina kunskaper i modersmålet, då de kan knyta an till modersmålet. Lärarna anser att genom utveckling av modersmålet lyfts även det nya språket. 15

19 Lena säger att det nya språket stimuleras och lärs bäst in om man får fortsätta att läsa och lära sig på sitt modersmål. Det finns mycket forskning på detta och det är viktigt att se på båda språken. 8.2 Hur fungerar modersmålsundervisningen idag? Modersmålslärarna påpekar att elever endast har en timmas undervisning i veckan, vilket är alldeles för lite för att kunna uppnå kursplanens mål. Nyanlända eleverna har en prioriterad timplan och går tillsammans med sin ordinarie klass på de lektioner där de trots brister i svenska kan tillgodogöra sig undervisningen. En del skolor har en introduktionsklass. Eleverna går där den mesta tiden och läser svenska som andra språk i den gruppen, men följer också sin ordinarie klass från första dagen i de ämnen där de kan tillgodogöra sig undervisningen. Eleven har i den ordinarie klassen sin mentor, som ansvarar för eleven i samråd med den lärare som undervisar dem i svenska som andra språk. Lektionerna sker ofta på eftermiddagen och är schemalagda. Undervisningstiden beror på om eleven går i grundskola eller gymnasiet, då en grundskoleelev får 60 minuters modersmålsundervisning i veckan, medan en gymnasist får 100 minuter. Lärarna menar att en lektion i veckan inte är tillräckligt, utan anser att elever måste få fler timmar i veckan för att man ska kunna uppnå kursplanens mål. Tinka säger: Under de senaste åren har modersmålsundervisningen moderniserats genom användningen av digitala verktyg och nya metoder. Och Ina, som undervisar på en gymnasieskola och jobbar med nyanlända elever, berättar att, lektionerna i mycket går ut på att breddar elevernas svenska ordförråd och att de därför jobbar mycket med översättning av olika texter från svenska till modersmålet och tvärtom. Hon säger att de flesta av hennes elever är födda utomlands och har gått i skola där, så de har kunskaper i andra ämnena sen tidigare, vilka kan utnyttjas i undervisningen. Undervisningen sker på eftermiddagar, men det finns dagar där hon börjar lite tidigare. Hon säger att undervisningen är schemalagd och elever har 100 min/vecka. Ina berättar att hon undervisar i stora grupper med upp till 21 elever per tillfälle. Lena tycker att skolan försöker göra individuella anpassningar så att eleverna känner att de utvecklas hela tiden Hon berättar att det är helt omöjligt, att utan att förstå språket följa den ordinarie klassen i alla ämnen (om eleven inte har en studiehandledare som 16

20 följer med på alla lektioner) och eleven behöver lära sig grunderna i svenska språket så därför är det bra med en introduktionsklass. Eleverna känner också en samhörighet/trygghet med de andra eleverna i gruppen som de kan identifiera sig med. Vidare säger hon att där får eleverna dels en individuell utvecklingsplan dels får de gå i en mindre grupp får därför mer hjälp. Hon tror det kan vara en trygghet för elever att till en början gå i en introduktionsklass för att få det mest grundläggande i språket och den nya kulturen. Sara säger: Att för att stödja både språkutvecklingen och kunskapsutvecklingen är det viktigt att samverka kring eleven. Hon tycker också att man lär sig mycket av att ta del av andras människors kulturer, religioner och livsöden. Alla intervjuade lärare är väl insatta i hur modersmålsundervisningen bedrivs i skolan. Däremot framgår det indirekt av intervjusvaren att modersmålslärarna känner sig utanför den ordinarie skolan och önskar mer samarbete med andra lärare. Exempelvis anser Sara att Då gäller det att alla samarbetar och att alla ser sig själva, som lika viktiga, modersmålsläraren, klassläraren, studiehandledaren, Sva-läraren och allra helst även specialläraren. Det är resurser som ska utnyttjas och kolleger som man ska samarbeta med. En kvalificerad gissning till orsaken till att andra lärare inte har så goda kunskaper om modersmålsundervisningen är att undervisningen ofta är förlagd efter skoltid och på flera olika skolor. Dessutom utgör eleverna i undervisningsgruppen elever från både olika klasser och olika skolor. 8.3 Vad bör göras för att förbättra modersmålsundervisningen? Samtliga informanter menar att antalet lektioner i modersmål bör bli betydligt fler och att lektionspassen sprids över hela dagen och inte som nu ligger på sena eftermiddagar ofta efter ordinarie skoldag. Dessutom önskas att både elever och lärare ska vara från samma skola/skolor så att någon form av samarbete med elevernas övriga ämnen blir möjliga. En av lärarna påstår att eleverna upplever modersmålsämnet som oviktigt, eftersom det inte ligger inom ramen för det ordinarie skolarbetet och att den minimala undervisningstiden, bristen på homogenitet i gruppen och de sena och glesa lektionspassen gör undervisningen ganska meningslös. Lena menar att direkt när de nyanlända eleverna kommer bör man förbereda klassen noggrant och utse faddrar som hjälper/följer de nya eleverna under den första tiden. Hon säger: Skolan/lärarna måste arbeta så att det blir ett bra arbetsklimat i klassrummet 17

21 och att eleverna/ lärarna måste ha en stor acceptans vad det gäller elevernas olika förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Lärarna måste ges förutsättningar att kunna ge de nyanlända eleverna ämnesmaterial på en för eleverna hanterbar nivå. Vidare menar hon att om skolan/ledningen inte arbetar målinriktat för en öppenhet och ett bra arbetsklimat på skolan och inte vågar ta diskussionerna som uppstår när man ibland tänker olika - då blir det en ohållbar situation. Hon betonar att ledningen måste vara tydlig i sitt budskap om hur man vill ha det på skolan och avsätta tid för samarbete mellan svenska som andra språklärare, ämneslärare, studiehandledare och modersmålslärare. Föräldrarna måste bli mer delaktiga i sitt barns skolgång och bör därför ta fram viktig information om skolan på sina modersmål. Hon nämner att skolorna måste hitta sina rutiner för de nyanlända så att eleverna får de bästa möjligheterna att klara sin skolgång i Sverige. Sara påpekar modersmålslärarnas tuffa situation. Då modersmållärarana undervisar på många olika skolor, vilket gör det svårare för dem att skapa ett gott samarbete med andra lärare. Därför föreslår hon att modersmålslärarna ska vara kopplade till en eller högst två skolor för att samarbetet med andra lärare ska kunna fungera bättre. Annars är det ju praktiskt taget omöjligt att skapa ett samarbete. Det är viktigt att lärarna har kompetensutbildning och erfarenhet av den svenska skolan. Läraren behöver lära sig att välja rätt undervisningsmetoder. 9. Analys 9.1 På vilka sätt är modersmålsundervisning viktig? 8.1 Varför modersmålsundervisning? Samtliga respondenter anser att modersmålsundervisningen är mycket viktig för barn med annan bakgrund och annat hemspråk och Rättö Nilsson (1982) understryker att det är viktigt att uppmuntra flerspråkiga barn till att använda sitt modersmål, eftersom det både är bra för utvecklingen av det svenska språket och barnets två kulturella 18

22 identiteter. Om detta inte sker, utan individen berövas på sitt förstaspråk, betyder det att hen berövas på det språk hen lärt sig förstå världen på (Elmeroth, 2008:88 91). titta på vad de har med sig, inte att de saknar det svenska språket säger Sara och menar precis som Vygotskij att modersmålet betyder väldigt mycket för både identitetsskapande och för inlärning av ett andra språk, men han går längre och hävdar att tvåspråkighet resulterar i ett mer flexibelt tänkande, vilket gör det lättare att lösa problem (Vygotskij, 1999). Just detta tar Tinka upp då hon påstår att: Ju fler språk en elev kan ju större förmåga och kunskapsutveckling har de Ina, som undervisar på en gymnasieskola och jobbar med nyanlända elever använder elevernas modersmål på precis samma sätt som språklärare i alla tider har gjort genom att helt enkelt låta eleverna översätta från det ena språket till det andra. För att arbeta på detta sätt krävs enligt Vygotskij en viss mognad hos eleven/barnet och Ina säger att de flesta av hennes elever är födda utomlands och har gått i skola där, vilket borgar för att de har ett någorlunda utvecklat modersmål och den mognad som krävs enligt Vygotskij, som menar att språket blir ett viktigt verktyg för att utveckla en individs tankekapacitet (Vygotskij, 2001). Lärarna anser att de elever som deltagit i modersmålsundervisningen i flera år, har bättre resultat i svenska språket än de elever som inte läser modersmål, vilket bekräftas av Thomas & Colliers studie (2002) som visserligen pekar på att det dröjer upp till tre år innan modersmålsstudierna visar effekt, men då ser man skillnaden klart och tydligt. Thomas & Collier (2002) påstår precis som respondenterna i denna studie att det finns ett tydligt samband mellan utvecklingen av en individs modersmål och personens inlärning av andra språk. Forskarna menar också att det finns ett samband mellan hur utvecklat en individs modersmål är och personens totala teoretiska prestationer och kompetens. Vidare framkommer att informanterna anser att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är en förutsättning för att eleven ska lyckas i skolan och Lena säger att det nya språket stimuleras och lärs bäst in om man får fortsätta att läsa och lära sig på sitt modersmål. Här får de dels medhåll från Skolverket, som skriver i sin rapport Flera språk flera möjligheter (2003:3o), att enbart språkstöd inte räcker till för att nå kunskapsmålen i svenska och skolans andra ämnen och att möjligheterna för dessa elever skulle öka väsentligt om stödet var på modersmålet, dels av Thomas & Collier (2002), som påstår att det nya språket stimuleras och lärs bäst om man fortsätter förkovra sig i sitt modersmål. Axelsson (2004) bekräftar också detta genom att referera till Hills svenska undersökning, där man 19

23 jämfört gymnasiebetygen mellan de elever som deltagit i modersmålsundervisningen och dem som inte medverkat. Resultatet visar att modersmålseleverna genomgående uppnått bättre resultat. Ladberg (2000) hävdar att det svenska språket och barnets modersmål kompletterar och berika varandra, vilket kallas för additiv språkmiljö. Lahdenperä (1997) tycker att det därför är önskvärt att läraren bör behärska elevernas förstaspråk och ha kunskap om deras kultur för att öka förståelsen och därmed bedriva bättre undervisning. 9.2 Hur fungerar modersmålsundervisningen idag? Det råder ett stort missnöje bland modersmålslärarnas syn på dels placeringen av och dels omfånget av modersmålsundervisningen i de svenska skolorna idag. Ofta får modersmålsundervisningen inte plats inom ordinarie skoldag, utan schemaläggs på sena eftermiddagar efter skoldagens slut. Visserligen rekommenderar myndigheten - Skolförordningen (2011:185) att lektionerna skall om möjlighet finns, ligga inom ordinarie skoltid, men tillåter ändå att undervisningen läggs utanför denna om detta är svårt att arrangera. Naturligtvis blir det i princip omöjligt att schemalägga dessa lektioner inom ordinarie skoldag, då eleverna i grupperna inte bara kommer från olika klasser och stadier utan även från olika skolor. Därför har det blivit vanligast att modersmålsundervisningen ligger på sena eftermiddagar. För en grundskoleelev erbjuds 60 minuters undervisning per vecka och för en gymnasist har lektionstiden utökats med 40 minuter, till 100 minuter. Modersmålslärarna anser att detta är alldeles för kort tid för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krävs för att uppnå de uppställda målen. Den offentliga sektorn - Skolverket, regering, kommuner och slutligen skolor skapar på detta sätt det som en påtagligt subtraktiv språkmiljö representerar, nämligen att modersmålet motarbetas till förmån för det nya språket. Gunilla Ladberg (2000) fil.dr. i pedagogik påpekar i sin bok: Tala många språk, att attityder, känslor och fördomar kan försvåra utvecklingen av modersmålet. Detta kan ske på olika sätt, men resultatet yttrar sig i det tvåspråkiga barnets uppfattning och värdering av sitt modersmål. Ett ämne, som endast har en lektion per vecka, ligger utanför ordinarie skoltid, ofta på en annan skola, med kursdeltagare från olika klasser och stadier och som dessutom är frivilligt måste uppfattas som oviktigt. Alltså är det detta budskap som skolans makthavare sänder till dagens tvåspråkiga elever och därmed skapar de en subtraktiv 20