Rapport från landstingsbesök i Jönköping 4 december 2008

Transkript

1 Dnr /2008 1(12) Kristina Ingemarsdotter Persson Enheten för hivprevention Stockholm Rapport från landstingsbesök i Jönköping 4 december 2008 Bakgrund till och organisering av besöket Som ett led i Socialstyrelsens uppföljning och samordning av de regionala hiv/sti-förebyggande insatserna genomför enheten för hivprevention regelbundna besök hos regioner, landsting och kommuner som erhåller statsbidrag enligt statsanslaget 14:1, Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 1. Syftet är att i dialog med lokalt och regionalt ansvariga få kunskap om hur arbetet bedrivs i respektive landsting/storstadskommun och därmed underlag för behov av åtgärder för utveckling av arbetet både på regional/lokal och nationell nivå. Deltagande från Socialstyrelsen vid besöket i Jönköping den 4 december 2008 var biträdande enhetschefen Gunilla Rådö och utredarna Robert Jonzon och Kristina Ingemarsdotter Persson samt kommunikationsstrategen Karin Rågsjö. Under besökets olika programpunkter medverkade representanter från den politiska ledningen samt tjänstemän från/företrädare för: - Landstinget i Jönköpings län - Noaks Ark Röda Korset Kronoberg - Studenthälsan, Jönköping - Ungdomsmottagningen, Jönköping - Flyktingmottagningen, Sävsjö vårdcentral - RFSL Jönköping Under besöket diskuterades såväl redan avslutat som pågående och planerat hiv/sti-förebyggande arbete. Inför denna rapport har Socialstyrelsen tagit del av Jönköpings tidigare redovisningar av och ansökningar om statsbidrag samt informationen i ansökan om statsbidrag för Den fortsatta rapporten disponeras i tre delar: struktur, process och resultat. Struktur Nulägesanalys Landstinget i Jönköping län omfattar totalt tretton kommuner med sammanlagt invånare. Drygt en tredjedel av länets totala befolkning bor i Jönköpings kommun. Av invånarna har 15,2 procent utländsk bakgrund, vilket är något lägre än genomsnittet för riket som helhet (17,3). 1 Fr.o.m anslag 2:8.

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 2(12) Vissa av länets kommuner har dock en avsevärt högre andel befolkning med utländsk bakgrund och andra en betydligt lägre vilket visar på att det finns stora skillnader inom länet. Jönköpings läns aborttal är bland Sveriges lägsta (Socialstyrelsen, januarijuni 2008). Statistiken visar på 15,9 aborter per 1000 kvinnor i åldersgruppen år vilket kan jämföras med hela rikets genomsnitt, 21,3/1000. Tonårsaborterna är något fler, 17,2 /1000 men lägre i jämförelse med rikets genomsnitt, 24,9/1000. Antalet rapporterade fall av klamydiainfektion i Jönköpings län har under de senaste tio åren genomgående legat under rikets genomsnitt. År 2007 var andelen diagnostiserade klamydiafall 433/ invånare i jämförelse med rikets genomsnitt 513. För år 2008 noteras en markant minskning till 359/ invånare (jfr. rikets 458). År 2007 anmäldes 14 nya fall av hivinfektion från Jönköpings län. Under år 2008 hade vid Socialstyrelsens besök 22 fall rapporterats. Smittskyddsenhetens sammanställning av länets rapporterade hivfall under en femårsperiod (totalt 45 fall) visar att knappt tre fjärdedelar har smittats utanför Europa. Den vanligaste smittvägen uppges vara heterosexuell överföring (drygt hälften) men ett betydande antal fall har rapporterats med okänd smittväg. Noteras bör att inga fall av homosexuellt överförd smitta har rapporterats under denna period. Från Jönköping anmäldes elva fall av gonorré under år 2007 och sex fall år Smittskyddsenheten noterar att inga fall av syfilis har rapporterats i länet år Fyra fall anmäldes år Struktur, ansvar och organisation Ett hälsopolitiskt program finns från Programmet omfattar inte sexuell hälsa specifikt men betonar ett hälsofrämjande perspektiv samt insatser riktade till personer som tar mer hälsorisker än genomsnittet. Skolungdomars hälsorelaterade levnadsvanor generellt och sexualbeteende specifikt nämns i detta sammanhang. Planen har följts upp för åren och det framgår att det finns ett upplägg och en strategi för programområdet sex och samlevnad. Av uppföljningen framgår också att det finns lokala folkhälsoråd eller motsvarande i elva av de tretton kommunerna. Under 2008 har en handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna tagits fram i samverkan mellan landstinget och representanter för länets skolor, Studenthälsan samt kyrkan.

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 3(12) Från och med 2008 ingår Jönköping som ett av åtta i Adlongruppen 2, ett nätverk för regional samordning av hiv och STI-förebyggande arbete. Adlongruppen erbjuder bland annat kompetensutveckling för personal/organisationer, informationsinsatser samt arbetar med strategisk utveckling. Handlingsplanen för sexuell hälsa är föredömligt framtagen och strukturerad samt innehåller resultatmål och indikatorer. Planen är politiskt förankrad och relaterar väl till det nationella arbetet på området. Kopplingen mellan sexuell hälsa och smittskyddsfrågor har möjlighet att stärkas ytterligare liksom aspekter som rör hur arbetet i kommunala sektorer ska förtydligas och systematiseras, exempelvis med utgångspunkt i folkhälsoråden. Socialstyrelsen noterar också att hbt-perspektiv ej finns med eller diskuteras i planen. Män som har sex med män (MSM) är en riskutsatt grupp och förebyggande insatser bör därför utformas på ett sådant sätt att alla riskutsatta grupper inkluderas. Det finns stort behov av samordning mellan sektorer i allt folkhälsoarbete, inte minst när det gäller hiv/sti-prevention. Socialstyrelsen poängterar vikten av samordning och betydelsen av att ha mandat att arbeta brett och på ledningsnivå. Dessa frågor bör beaktas genomgående i de pågående processerna gällande organisering och regionalisering. Socialstyrelsen noterar att de rapporterade hivfallen i länet är förhållandevis få även om det skett en ökning samt att klamydiaökningen förefaller ha bromsats. Situationen visar på vikten av ett fortsatt effektivt förebyggande arbete men också att hivinriktade insatser krävs, företrädesvis vad gäller informationsinsatser till olika riskutsatta grupper samt stöd och rådgivning till hivpositiva. Modell och planering Kopplat till samordningsfunktionen vid Folkhälsoavdelningen finns en regional samordningsgrupp med representation från centrala verksamheter och professioner inom området 3. Gruppen diskuterar samverkansformer med specifikt fokus att underlätta och öka klamydiaprovtagningen i länet. För testning och rådgivning hänvisas ungdomar i länet primärt till länets ungdomsmottagningar. Hälften av kommunerna i länet saknar 2 Landstinget Blekinge, Landstinget i Kalmar län, Örebro läns landsting, Landstinget i Östergötland, Region Halland, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Jönköping och Landstinget Sörmland. 3 Gruppen består av representanter för STD-mottagningen, infektionsklinikerna, kvinnoklinikerna, smittskyddsenheten, ungdomsmottagning, samordningsbarnmorska och folkhälsoavdelningen.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 4(12) ungdomsmottagning och det påpekades under Socialstyrelsens besök att tillgängligheten varierar både geografiskt och vad gäller öppettider. Socialstyrelsen konstaterar att organisationen för att samordna det förebyggande arbetet i länet är väl genomtänkt. Det är betydelsefullt att det, som i Landstinget i Jönköpings län, finns en särskild funktion vid Folkhälsoavdelningen utsedd med mandat att ansvara för att koordinera det förebyggande arbetet för att det ska vara effektivt. Forskning visar att det ur preventionssynpunkt för ungdomar är centralt med komplementära insatser inom både hälso- och sjukvården och skolan. Skolans roll i frågor om sex och samlevnad diskuterades inte under besöket. Socialstyrelsen vill emellertid poängtera att skolan är betydelsefull och att det är av stor vikt att personalen som möter elever i det vardagliga arbetet kan hantera och kommunicera kring frågorna. Utomstående aktörer kan komplettera vid specifika behov. Det förebyggande arbetet i skolan kan med fördel tydligare kopplas till folkhälsoarbetet. Statsbidragets roll Från och med 2006 ansvarar Socialstyrelsen för fördelning av statsanslaget 2:8, Insatser mot hiv/aids. Landsting, regioner och kommuner ansöker om medel och ansvarar för fördelning, redovisning och användning av dessa inom sitt geografiska område. År 2006 erhöll Jönköping kr. För 2007 söktes inga medel. År 2008 uppgick Jönköpings läns lanstings tilldelning av statsbidraget till kr. För 2009 har landstinget tilldelats kr. Medlen är avsedda för tidsbegränsade satsningar i form av stimulansåtgärder för att komplettera det ordinarie arbetet i länet. Tilldelat belopp användes under 2008 för arbetet med den regionala handlingsplanen. Vidare har det förebyggande arbete som utförs av RFSL och de stödinsatser för hivpositiva som utförs av Noaks Ark Kronoberg fått del av medlen. Socialstyrelsen noterar att statsbidraget används strategiskt för att komplettera det ordinarie arbete i länet och att olika aktörer inom länet bidrar med egen insats, framför allt i form av personal/arbetstid. Socialstyrelsen kan konstatera att landstinget i Jönköpings län tar ansvar för det förebyggande arbetet utan att förlita sig till de insatser som kan genomföras med stöd av statsbidraget och därmed inte heller har sökt medel under alla år. Det är positivt att landstinget under 2009 använder medlen

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 5(12) strategiskt för att stärka preventionsarbetet inom de etablerade breda systemen skola och hälso- och sjukvård. Jönköpings ansökningar om och redovisningar av statsbidragets användning är genomgående genomarbetade och visar på förståelse för bidragets syfte och roll. Beskrivningarna i rapporterna visar tydligt på hur föreslagna och genomförda insatser relaterar till landstingets ordinarie verksamheter. Erfarenheter har visat att ideella organisationer som erhåller statsbidrag riskerar att bli helt beroende av dessa medel vilket gör dem sårbara för förändringar. Eventuellt kan avtal/överenskommelser kring respektive aktörs roll i relation till statsbidraget formuleras. Kommuner och landsting kan involveras i diskussioner om organisationsstöd för basverksamhet. Mål och målgrupper Den regionala handlingsplanen för sexuell hälsa har två övergripande mål: - Minska antalet fall av STI - Minska antalet oönskade graviditeter I planen nämns att det finns anledning att arbeta med samtliga de riskutsatta grupper som den nationella strategin omfattar men att planen fokuserar på ungdomar och unga vuxna. Under planperioden avser landstinget påbörja ett strukturerat arbete kring övriga riskutsatta grupper. Planen har ett delmål som följts sedan tidigare och som relaterar till provtagning: att öka klamydiaprovtagningen med tio procent årligen. Detta mål nåddes emellertid varken under 2007 eller För att öka antalet män som provtas för klamydia diskuteras möjligheten att införa beställning av klamydiatest på Internet. Landstinget ser fördelar såsom minskat resursbehov beträffande mottagningstider och personal men samtidigt implikationer såsom eventuellt ökat behov av smittspårning samt utebliven rådgivning i samband med provtagning. Även möjligheten att starta en särskild Sesammottagning (sex- och samlevnadsmottagning) för unga vuxna i länet diskuteras. Socialstyrelsen konstaterar att ett flertal av de riskutsatta grupper 4 som identifierats i den nationella strategin inte direkt omfattas av den regionala handlingsplanen. Planens fokus på sexuell hälsa, oönskade graviditeter och 4 De särskilt riskutsatta grupperna som identifieras i den nationella strategin är: män som har sex med män, personer med injektionsmissbruk, personer som är utsatta för prostitution, personer med utländsk bakgrund, ungdomar och unga vuxna, utlandsresenärer och gravida. Socialstyrelsen har även ett ansvar att arbeta med insatser för hivpositiva och deras anhöriga.

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 6(12) samlevnadsfrågor gör den brett ungdomsinriktad. Socialstyrelsen ser att en fördjupad analys av övriga riskutsatta gruppers behov framledes skulle bidra till att det förebyggande arbetet breddas. Socialstyrelsen noterar också att kvinnors och mäns olika behov i relation till målen i handlingsplanen kan förtydligas. Detta gäller dels specifikt beträffande målen för provtagning, dels generellt i relation till det övergripande målet att minska antalet oönskade graviditeter. Som tidigare nämnts kan även hbt-perspektivet förtydligas i planen. Både svensk och internationell forskning förordar fokus på målgrupperna ungdomar och unga vuxna samt MSM i det förebyggande arbetet, något som Jönköping har god potential att vidareutveckla i såväl strategisk planering som riktade insatser 5. Socialstyrelsen vill uppmärksamma att särskild analys av behovet av riktade insatser till MSM kan krävas. Resultat från MSM-enkäten (Tikkanen 2008) visar på vilka kunskaps- och insatsbehov som preventionsgruppen enligt egen utsago har 6. Enkätresultaten har analyserats regionalt för denna rapport och det kan konstateras att MSM i Kronobergs och Jönköpings län på flera punkter har ett större behov av ökade kunskaper och insatser än genomsnittet för riket som helhet. Följande noteras som särskilt betydelsefulla för MSM som bor i Jönköping och Kronoberg: - Kunskap om hiv och andra STI - Kunskap om kondomanvändning - Kunskap om att hitta en partner och ha en relation Nämnas bör också särskilt att knappt var femte person (17,3 procent) som besvarat enkäten kan tänka sig att delta tillsammans med andra i en utbildning om frågorna (jfr. rikets 11,4 procent). Tillgången till fysiska mötesplatser för MSM i Jönköping kan antas vara sämre än för riket i stort. Dessa omständigheter ställer särskilda krav på strukturen för hiv/stipreventiva insatser. Socialstyrelsen ser möjligheten att någon instans inom hälso- och sjukvården särskilt utvecklar kompetensen att möta MSM i samband med testning och rådgivning specifikt och för hälsofrågor generellt. 5 Se exempelvis: Forsberg, Margareta, Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Socialstyrelsen. Tikkanen, Ronny, Kunskapsbaserad hivprevention riktad till män som har sex med män. En sammanfattning och diskussion utifrån sex internationella kunskapsöversikter. Socialstyrelsen. 6 Under publicering.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 7(12) Process Aktiviteter, förankring och deltagande Vid Socialstyrelsens besök presenterade företrädare för ett antal verksamheter inom olika sektorer hur dessa arbetar med hiv/sti. Länet är indelat i tre sjukvårdsområden: - Jönköping, invånare - Höglandet, invånare - Värnamo, invånare Ökningen av klamydia har föranlett ett antal förändringar vad gäller hudmottagningens arbete: - läkarmottagningen har utökats - landstinget har avsatt 1 mkr för ökad smittspårning och provtagning - ändrad rutin i att symptomfria patienter i första hand tas emot av sjuksköterska Smittspårning sker på respektive mottagning där provtagning sker. Under 2008 har landstinget genomfört en smittspårningsutbildning i samverkan med Region Halland och utvecklat nya rutiner utifrån Socialstyrelsens smittspårningshandbok. Inom kvinnohälsovårdens erbjuds klamydiatest till alla som kommer för preventivmedelsrådgivning samt till kvinnor (upp till 30 år) som kallas till gynekologisk hälsokontroll. Infektionskliniken i Jönköping arbetar med hiv utifrån perspektivet att det finns tre särskilt riskutsatta grupper: MSM, personer med injektionsmissbruk och resenärer. Något systematiserat preventionsarbete bedrivs emellertid inte. En diskussion kring möjligheter att införa sprututbytesprogram vid behov förs och samarbete med häkten kring hepatit diskuteras. I länet bor 76 hivpositiva som har sin behandlande läkare vid infektionskliniken i Jönköping. Infektionskliniken sammanfattar sitt arbete i tre punkter: - Kliniska kontroller av läkare: behandlingsuppföljning, smittskyddsrådgivning. - Sjuksköterska som koordinator: behandlingsstart, tolk, apotek, följsamhet till medicinering, råd och stöd, partnertestning. - Kurator som smittspårare, psykologiskt och socialt stöd, kontaktskapare till Noaks Ark. Av de hivpositiva i länet får 79 procent av patienterna behandling för närvarande. 41 procent av de hivpositiva är kvinnor och 66 procent är

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 8(12) utlandsfödda. Infektionskliniken har noterat en fördubbling av antalet hivpositiva patienter på fem år. En förklaring tros vara att asylsökande väljer att bosätta sig i länet efter att de fått uppehållstillstånd. Arbetet med hivpositiva utförs av en halv kuratorstjänst, 0,3-0,4 sjukskötersketjänst samt av läkare inom ramen för det kliniska arbetet. Behov av ytterligare sjuksköterskaetid har lagts fram. Noaks Ark Kronoberg arbetar med psykosocialt stöd, rådgivning och utåtriktad information. Organisationen är baserad i Växjö men verksam i hela Småland och är från och med 2008 på plats i Jönköping två dagar per månad med fokus på stödverksamhet. Det stora upptagningsområdet uppges ge vinster såsom att kontakter etableras mellan hivpositiva i olika områden. Sociala nätverk och självhjälpsgrupper har etablerats. Noaks Ark har också kontakt med ett sextiotal barn till hivpositiva föräldrar. Vid högskolan i Jönköping finns studenter. Varje år börjar ca nya studenter. Det hiv/sti-förebyggande arbetet sker kombinerat med alkoholprevention. Studenter nås med massutskick via e-post varje termin och affischering. Fokus för hiv/sti-delen är att öka klamydiaprovtagningen bland män specifikt och dessa kan provtas på Studenthälsan. Kvinnor hänvisas till ungdomsmottagning eller vårdcentral för provtagning. En sammanställning från september 2008 visade att internationella studenter från 82 länder studerade vid Högskolan i Jönköping under året. Drygt 40 procent av dessa var européer. Värt att notera är att drygt 35 procent var free movers, det vill säga att de studerar på samma villkor som svenska studenter utanför reguljära utbytesprogram. Ett femtiotal studenter kom från Afrikanska länder och hela 385 kom från Asien. Jämfört med 2007 hade antalet internationella studenter just från Asien ökat rejält och utgjorde under ,5 procent av de internationella studenterna. Internationella studenter informeras om hiv/sti och möjligheter till provtagning av en kurator från STI-mottagningen i samarbete med Studenthälsan. Samarbetet har pågått sedan år De åtta ungdomsmottagningarna i länet drivs av landsting och kommuner gemensamt. Ett samarbetsforum finns för Smålands ungdomsmottagningar, SMUM. Den nedre åldersgränsen för besök är 13 år medan den övre varierar från år. Öppettiderna varierar från 2 timmar/vecka till varje vardag. Hälften av mottagningarna har särskild killmottagning. Utåtriktad verksamhet och studiebesök för högstadiet görs generellt och medverkan på gymnasiet sker från 5 mottagningar. Personalen på ungdomsmottagningarna har kontakt med i princip samtliga kommunala högstadieskolor men ser problematik i att nå elever på det ökade antalet friskolor. Dessa har inte samma bemanning av skolsköterskor och kuratorer vilket har försvårat

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2008 9(12) etableringen av kontakter. Ett ökat tryck vad gäller besökare från friskolor för rådgivning vid ungdomsmottagningarna har noterats. Ungdomsmottagningarna hade journalförda besök under 2007 varav drygt hälften skedde i Jönköpings kommun. Fjorton procent av besökarna var män. Det finns fler orter i länet som erbjuder preventivmedelsrådgivning riktad till unga men dessa har ingen psykosocialt inriktad personal. RFSL Jönköping har ett hundratal medlemmar. Bland de hiv/sti-preventiva insatserna nämns utdelning av kondomer och informationsmaterial och spelet Stop, talk, listen. RFSL Jönköping samarbetar med RFSL i Borås och tar hjälp av deras informatörer vid behov. I Jönköpings län genomförs hälsoundersökningar av asylsökande vid flertalet av de vårdcentraler som finns inom länets tre olika sjukvårdsområden. Väntetiderna för hälsoundersökningar understiger som regel 2 4 veckor. Det finns länsövergripande riktlinjer för hälsoundersökningar av barn- och ungdomar, men inte av vuxna asylsökande eller anhöriginvandrare. Nyanlända anhöriginvandrare inbjuds inte till hälsoundersökning. I Sävsjö finns en flyktingmottagning som under 2007 och 2008 årligen har genomfört ett åttiotal hälsoundersökningar. Vid dessa provtas bland annat för hiv och hepatit. Inga hivfall men fyra fall av hepatit har hittats under perioden. Majoriteten av dem som får en inbjudan kommer till hälsosamtal och genomgår undersökning. Socialstyrelsen ser ett behov av att analysera huruvida vinster kan nås genom ökad samordning av de tre sjukvårdsområdena rörande områden som flyktinghälsovård och ungdomsmottagningar. Som tidigare har påpekats är skolan en viktig arena för det förebyggande arbetet. Skriftliga planer och överenskommelser, systematiskt arbete enligt kunskapsbaserade metoder och checklistor är exempel på möjliga utvecklingsinsatser som ytterligare kan förstärka det som redan görs. Arbetet inom skolan bör ske primärt i de etablerade systemen med den personal som finns inom skolan (lärare, elevhälsa, fritidspersonal m.fl.) för att vid behov kompletteras av insatser utförda av externa aktörer. RFSL Jönköping kan spela en viktig roll i länet för en viktig preventionsgrupp. Organisationens roll i hivpreventionen bör vara att komplettera landstingets ordinarie arbete och Socialstyrelsen ser en tydlig vilja att engagera den ideella sektorn i planeringsarbetet så att varje aktör kan bidra. I den strategiska planeringen i landstinget bör RFSL fortsätta att ingå som en del i strukturen för det förebyggande arbetet. Samverkan mellan

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (12) olika RFSL-avdelningar kan med fördel ske inom ramen för Adlonsamarbetet. Studenthälsan utgör en viktig instans i det förebyggande arbetet till en mobil preventionsgrupp. Socialstyrelsen noterar att samverkan med studentkåren finns kring bland annat hbt-frågor. Högskolan är en viktig arena för många unga vuxna och behovet av en vårdkontakt i nära anknytning kan antas vara stort. Studenthälsan kan antas spela en särskilt viktig roll för det stora antalet internationella studenter i Jönköping. Socialstyrelsen ser potential att information om hiv/sti, i form av aktuella broschyrer och liknande kan användas aktivt i samtalskontakterna. Särskilt viktigt att uppmärksamma är studentlivets kopplingar mellan alkohol och risktagande kopplat till sex och hiv/sti. Möjligheten att också provta kvinnor för klamydia bör ses över med tanke på nya och förenklade testmetoder. Visst utvecklingsarbete för att finna modeller för att nå ungdomar utanför de större tätorterna kan förstärka ungdomsmottagningarnas arbete i länet. Studier i andra landsting har visat att ungdomar som besöker ungdomsmottagningarna kan ha ett större riskbeteende och därmed mer ohälsa än ungdomar i genomsnitt. Socialstyrelsen har för närvarande ett regeringsuppdrag som handlar om behov av insatser till ungdomar och unga vuxna inom området sex- och samlevnadsinformation, vid ungdomsmottagningar och liknande verksamheter. Arbetet kommer att resultera i en vägledning för personal som möter ungdomar och unga vuxna varför Socialstyrelsen avvaktar med rekommendationer på området. Adlonsamarbetet kan antas stärka samverkan på området på sikt. Socialstyrelsen noterar i Landstinget i Jönköpings läns ansökan om statsbidrag för 2009 att det finns önskemål om att stärka det förebyggande arbetet på högskolan ytterligare i form av studentprojekt. Ett sådant utvecklingsarbete kan med fördel knytas till teori och metod såsom Popular Opinion Leader/viktiga nyckelpersoner och opinionsbildare 7. Genom att identifiera grupper som tillhör en riskutsatt preventionsgrupp och samtidigt är förebilder nås synergieffekter. Socialstyrelsen ser även möjligheter att applicera sådana uppsökande metoder i arbetet med ungdomar och olika invandrargrupper. Socialstyrelsen anser att hälsoundersökningar av nyanlända är en mycket viktig verksamhet för att identifiera ohälsa, inklusive hivsmitta, hos den enskilde samt för smittskydd ur ett samhällsperspektiv. 7 Se exempelvis: Tikkanen, Ronny, Kunskapsbaserad hivprevention riktad till män som har sex med män. En sammanfattning och diskussion utifrån sex internationella kunskapsöversikter. Socialstyrelsen.

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (12) Liksom i många andra delar av landet inbjuds dock inte anhöriginvandrare till ett hälsosamtal och hälsoundersökning. Inte minst ur ett preventionsperspektiv är detta bekymmersamt. Behov av ytterligare insatser för att nå anhöriginvandrare kvarstår och diskuteras för närvarande i länet. Informationsinsatser Jönköping har årligen avsatt kr för utåtriktad information, företrädesvis genom radioreklam. Resterande medel har använts för inköp av kondomer som fördelats till olika kliniker inom landstinget. RFSL genomför uppsökande aktiviteter företrädesvis under sommaren. Ungsidan på landstingets webb uppges vara välbesökt. Den innehåller bland annat information om hälsa, sexualitet, relationer samt hänvisning till landstingets ungdomsmottagningar. Behov av förstärkt utåtriktat arbeta har uppmärksammats som: - klamydiamåndagar - möjlighet att beställa klamydiatest via Internet Landstinget önskar även satsa på utbildning i samtalsmetodik för relevanta yrkesgrupper. Erfarenhet visar att information som ges i samband med personliga möten och vid tillfällen för rådgivning i samband med exempelvis testning är att föredra om beteendeförändringar ska uppnås. Kampanjer kan utgöra ett komplement, som för att nå bäst resultat, lämpligen sker i ett större och planerat system för kommunikation. Olika aktörer kan komplettera varandra och Socialstyrelsen ser exempelvis möjligheten att RFSL kan delta i projektet Metoder i uppsökande arbete, MIU, som leds av RFSU, RFSL och RFSL Ungdom på nationell nivå. Möjligheter att använda ny teknik för att informera och nå rätt målgrupper bör ses över. Exempel är möjlighet till tidbokning via Internet och klamydiatest som beställs hem via Internet. Studier har även visat att Internet är en informationskälla som utnyttjas mer av män än kvinnor varför riktad information bör finnas. Resultat Förändringar och effekter Hudkliniken har sammanställt resultat av klamydiaprovtagningen i länet. Sammantaget togs klamydiaprover i länet under Av dessa togs en majoritet (8 000) inom kvinnohälsovård (mödrahälsovård) och

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr / (12) ungdomsmottagning. 35 procent av besöken på hudmottagningen noteras vara STI-relaterade. Under perioden januari till oktober 2008 kunde konstateras att 73 procent av de provtagna i länet var kvinnor. Beträffande provsvaren märks dock att 13 procent av proverna på män är klamydiapositiva medan motsvarande siffra för kvinnor endast är 6 procent. En jämförelse av dessa resultat föranleder en fördjupad analys av hur män ska nås för provtagning i större utsträckning. Av Smittskyddsenhetens uppföljning av hivfall framgår att arton av de senaste fem årens 45 fall har okänd smittväg. Socialstyrelsen noterar att klamydiaökningen föranlett insatser från landstingets sida och att resurser har satsats. Ökningen av antalet hivfall kan föranleda förändrade behov av insatser och resurser. Den epidemiologiska bilden visar på en viss ökning av antalet hivfall de senaste åren. En väl fungerande smittspårning är av stor vikt. Uppföljning och utvärdering Under Socialstyrelsens besök diskuterades inte frågor om uppföljning och utvärdering specifikt. Av Jönköpings ansökningar om och redovisningar av statsbidrag framgår att uppföljning sker utifrån indikatorer. Socialstyrelsen ser att Smittskyddsenhetens statistik skulle kunna kompletteras av att uppföljningar och studier som görs på folkhälsoområdet kunde omfatta frågor relaterade till sexuell hälsa. Särskilt aspekter som kunskap, attityder och beteenden är av vikt att följa för att få kunskap om behov av riktade förebyggande insatser inom olika riskutsatta grupper.