Bilagor till Miljöanmälan för vindkraft i Gunnarsbo - Kalmar

Transkript

1 Bilagor till Miljöanmälan för vindkraft i Gunnarsbo - Kalmar 1. Skugga 2. Ljudberäkning 3. Fotomontage 4. Fågel & fladdermus bedömning 5. Teknisk beskrivning vindkraftverk 6. Remisser 7. Koordinater & avstånd 8. Kartor

2 Bilaga 1 - Skuggberäkning Studien har genomförts med en värsta fall beräkning och en verkligt fall beräkning. Värsta fall beräkningen visar att två ljuskänsliga punkter, B och G kommer att få marginellt över de rekommenderade 30 timmar skugga per år, och detta får de under vinterhalvåret (Se grafiska kalendern). Värsta fall beräkningen tar inte hänsyn till molnighet och räknar på att vinden alltid ligger mot bostäderna. Under det verkliga fallet så ser vi att alla ljuskänsliga punkter klarar riktvärdet som är 8 timmar per år. Verkligt fall är beräknat med ortens soltimmar/dag i medel över en 10 års period, från SMHI, se nedan för data: Förklaring i resultatberäkningen: Värsta fall Verkligt fall

3 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Skuggberäkning Verkligt Fall Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :12 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :12/ Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1,32 2,63 4,12 5,94 7,09 8,64 7,83 5,82 4,08 3,01 1,45 1,16 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Platsdata 12 sektorer; Radie: m (1) Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt Startvind för tomgång: Startvind från effektkurva A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1) Hinder som används vid beräkning Ögonhöjd: 1,5 m Nätupplösning: 10 m VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Skuggmottagare SWE99TM VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd SWE99TM [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] ,0 Vkv3 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, , ,3 Vkv4 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, , ,9 Vkv5 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, , ,0 Vkv1 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, , ,1 Vkv2 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, ,5 Skuggmottagare-Indata SWE99TM No. Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A ,1 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" B ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" C ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" D ,8 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" E ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" F ,6 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" G ,9 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" H ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" I ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" J ,0 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" K ,4 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" L ,5 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" M ,9 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" N ,3 5,0 5,0 2,0 0,0 0,0 "Växthusläge" WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

4 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Skuggberäkning Verkligt Fall Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] A 26: :34 2:33 B 34: :29 3:51 C 2: :15 0:28 D 2: :14 0:29 E 6: :18 1:15 F 1: :09 0:12 G 39: :48 4:06 H 12: :21 1:24 I 13: :21 1:41 J 20: :25 3:34 K 29: :29 5:23 L 0:00 0 0:00 0:00 M 0:00 0 0:00 0:00 N 0:00 0 0:00 0:00 WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :12 / 2 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :12/ Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] 1 Vkv3 20:59 2:46 2 Vkv4 74:04 10:30 3 Vkv5 21:47 2:54 4 Vkv1 47:41 6:02 5 Vkv2 25:04 2:31 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

5 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Karta Beräkning: Skuggberäkning Verkligt Fall WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :11 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :12/ Timmar per år, verkligt fall Nytt vindkraftverk m Karta:, Utskriftskala 1:35 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Skuggmottagare WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

6 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Karta Beräkning: Skuggberäkning WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :13 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :06/ Timmar per år, värsta fall Nytt vindkraftverk m Karta:, Utskriftskala 1:35 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Skuggmottagare WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

7 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Skuggberäkning Verkligt Fall WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :12 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :12/ VKV 4: Vkv1 5: Vkv2 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

8 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Skuggberäkning Verkligt Fall WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :12 / 2 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :12/ VKV 1: Vkv3 2: Vkv4 3: Vkv5 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

9 Projekt: Gunnarsbo SHADOW - Kalender, grafisk Beräkning: Skuggberäkning Verkligt Fall WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :12 / 3 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :12/ VKV WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

10 Bilaga 2 - Ljudberäkningar Förklaringar Beräkningarna utgår från beräkningsmodeller som redovisas bland annat i Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraft, reviderad utgåva av rapport 6241, koncept april Markråhetslängd 0,05 m gäller alltid. Beräkningsmodellerna enligt Naturvårdsverkets rapport avser fri ljudutbredning i medvind, dvs då det blåser från vindkraftverk mot beräkningspunkten (ljudkänsliga punkter), och då ljudabsorptionen i luften är låg, i princip worst case.

11 Projekt: Gunnarsbo DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :10 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :24/ Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) VKV Nytt vindkraftverk Skala 1: Ljudkänsligt område SWE99TM VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner SWE99TM [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] ,0 Vkv3 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100,0 EMD Level 0 - Measured ,0 100,0 105,4 Ja Ja ,3 Vkv4 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100,0 EMD Level 0 - Measured ,0 100,0 105,4 Ja Ja ,9 Vkv5 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100,0 EMD Level 0 - Measured ,0 100,0 105,4 Ja Ja ,0 Vkv1 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100,0 EMD Level 0 - Measured ,0 100,0 105,4 Ja Ja ,1 Vkv2 Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100,0 EMD Level 0 - Measured ,0 100,0 105,4 Ja Ja Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område SWE99TM Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Avstånd Från Ljud Avstånd Alla VKV [m] [m] [db(a)] [m] [db(a)] A Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (1) ,1 1,5 40, ,8 (Ja) Ja (Ja) B Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (2) ,0 1,5 40, ,9 (Ja) Ja (Ja) C Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (3) ,0 1,5 40, ,0 Ja Ja Ja D Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (4) ,8 1,5 40, ,0 Ja Ja Ja E Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (5) ,0 1,5 40, ,6 (Ja) Ja (Ja) F Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (6) ,7 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja G Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (7) ,9 1,5 40, ,9 (Ja) Ja (Ja) H Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (8) ,0 1,5 40, ,1 Ja Ja Ja I Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (9) ,0 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja J Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (10) ,0 1,5 40, ,1 (Ja) Ja (Ja) K Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (11) ,4 1,5 40, ,7 (Ja) Ja (Ja) L Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (12) ,5 1,5 40, ,2 Ja Ja Ja M Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (13) ,9 1,5 40, ,6 Ja Ja Ja N Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (14) ,3 1,5 40, ,9 Ja Ja Ja Avstånd (m) VKV LKO A B C D E F G H I Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

12 Projekt: Gunnarsbo DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :10 / 2 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :24/ fortsättning från föregående sida VKV LKO J K L M N WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

13 Projekt: Gunnarsbo DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Ljudberäkning WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :10 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :24/ Ljud [db(a)] 30,0-35,0 35,0-40,0 40,0-100, m Karta:, Utskriftskala 1:35 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Nytt vindkraftverk Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt 35,0 db(a) 40,0 db(a) 30,0 db(a) WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

14 Bilaga 3 Fotomontage Fem fotopunkter har valts längs vägen som sträcker sig från Helgesbo till E22 vid Kåremo då den samlade bebyggelsen ligger längs denna väg. I övrigt är skogsterrängen relativt tät vilket gör att området har god visuell tålighet för vindkraftverk. En beskrivning på avstånd till närmsta synliga vindkraftverk finns under varje bild i fotomontaget, samt rekommenderat observationsavstånd.

15 Projekt: Gunnarsbo VISUAL - Huvudresultat Beräkning: Fotomontage VKV placering VKV typ Avstånd till kamera Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd A B C D E nominell [kw] [m] [m] [m] [m] [m] [m] [m] 1 Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :17 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :00/ Nytt vindkraftverk Skala 1: Kamera A \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02543.JPG B \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02563.JPG C \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02575.JPG D \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02586.JPG SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 4608 x 3456 pixels SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 4608 x 3456 pixels SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 4608 x 3456 pixels SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 4608 x 3456 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02543.JPG Siktpunkt ,4 Synlighet :Normal \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02563.JPG Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02575.JPG Siktpunkt ,4 Synlighet :Normal \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02 Siktpunkt ,5 Sol :Normal Objektiv: 49 mm Film: 35x26 mm Siktpunkt ,5 Sol :Normal Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Siktpunkt ,5 Sol :Normal Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Siktpunkt ,8 Sol :Normal Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Foto kat. 246 Vind rikt. :0 Foto kat. 193 Vind rikt. :0 Foto kat. 224 Vind rikt. :0 Foto kat. 233 Vind rikt. :0 E \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\Panorama1.jpg SWE99TM Öst Nord Z Moln :Klar himmel (0/8) Landskap bildfil: 6810 x 3608 pixels Siktpunkt ,5 Synlighet :Normal \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\Panorama1.jpg Siktpunkt ,8 Sol :Normal Objektiv: 27 mm Film: 38x20 mm Foto kat. 256 Vind rikt. :0 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

16 Projekt: Gunnarsbo VISUAL - Karta Beräkning: Fotomontage WindPRO version Sep 2011 Utskrift/Sida :21 / 1 Användarlicens: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se Beräknat: :00/ Nytt vindkraftverk m Karta:, Utskriftskala 1:30 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: Nord: Kamera WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf , Fax , windpro@emd.dk

17 Projekt: Gunnarsbo Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Avstånd nominell [kw] [m] [m] [m] 4 Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Rekommenderat observationsavstånd: 33 cm Visat foto: :39:00 Objektiv: 49 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 246 Programvara: WindPRO version sep 2011 Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02543.JPG Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se

18 Projekt: Gunnarsbo Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Avstånd nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Rekommenderat observationsavstånd: 32 cm Visat foto: :58:00 Objektiv: 48 mm Film: 35x26 mm Pixlar: 4608x3456 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 193 Programvara: WindPRO version sep 2011 Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\DSC02563.JPG Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se

21 Projekt: Gunnarsbo Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Avstånd nominell [kw] [m] [m] [m] 1 Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Ny Ja FUHRLÄNDER FL ,0 100, Rekommenderat observationsavstånd: 20 cm Visat foto: :16:00 Objektiv: 27 mm Film: 38x20 mm Pixlar: 6810x3608 Siktpunkt: SWE99TM Öst: Nord: Vindriktning: 0 Fotots riktning: 256 Programvara: WindPRO version sep 2011 Foto: \\GREEN01\Gemensam\Dropbox\Pågående\Gunnarsbo - Kalmar - ATL\Foto\ \Gunnarsbo\Panorama1.jpg Skapad av: Greenextreme AB Östra Larmgatan 13 SE Göteborg Anton Svensson / anton@greenextreme.se

22 Bilaga 4 Fågel och fladdermusbedömning En bedömning av fågel och fladdermusfaunan i område har genomförts och kan läsas i två rapporter som medföljer i denna bilaga.

23 RAPPORT PC: Skrivbordsutredning av fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunnarsbo, Kalmars kommun MAGNUS GELANG

24 RAPPORT PC: Skrivbordsutredning av fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunnarsbo, Kalmars kommun. Rapport: PC: Författare: Magnus Gelang Inventering och rapport gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: hösten 2012 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. 2

25 RAPPORT PC: SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fladdermusfaunans känslighet för vindkraft vid Gunnarsbo i Kalmars kommun. Området kring Gunnarsbo karaktäriseras av trivial barrdominerad skog med stort inslag av blöta miljöer som mossar, vattendrag mm. Områdets miljö är trivial och närheten till gårdsmiljöer saknas, men området ligger i en trakt med rik fladdermusfauna med flertalet fynd av barbastell och trollfladdermus samt ett fåtal fynd av andra sällsynta arter. Den befintliga kunskapen om områdets fladdermusfauna har sammanställts och dess känslighet för vindkraft har analyserats med hjälp av gällande riktlinjer och nuvarande kunskap om hur fladdermöss påverkas av vindkraft. Sammantaget bedöms området ligga i kategorin osäkra lägen, vilket innebär att noggrannare inventering behövs för att säkrare kunna ta ett hänsynsfullt beslut om eventuell nybyggnation av vindkraft. 3

26 RAPPORT PC: INLEDNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fladdermusfaunans känslighet för vindkraft inför eventuell vindkraftsutbyggnad vid Gunnarsbo, Kalmars kommun, inför eventuell vindkraftsutbyggnad. Sammanställningen är utförd under hösten 2012 av Magnus Gelang, biolog. Vindkraftverk har visat sig ha en negativ effekt på fladdermusfaunan i de fall där de placerats olämpligt, medan verk som är lämpligt placerade inte verkar ha nämnvärd effekt. Fladdermöss som skadas eller dödas av vindkraftverk förolyckas i regel i samband med födosök, då de jagar insekter som i sin tur dras till vindkraftverken (Rydell m. fl., 2010). De fladdermöss som oftast flyger på hög höjd löper en större risk att kollidera med vindkraftsverkens rotorblad, och benämns som högriskarter (Rydell m. fl., 2011). Speciellt under sensommaren och hösten, när fladdermössen rör sig till nya områden och flyttar mot övervintringsplatser, söker sig flera arter till vindkraftverk för att jaga (p.g.a. att insekter dras till verken). Ett flertal svenska arter har påvisats dödas av vindkraftverk (Ahlén, 2002). Alla svenska fladdermöss är fridlysta, och därmed skyddade enligt lag. Utöver detta är Sverige anslutet till det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS som förbinder oss att ta hänsyn till fladdermöss och deras biotoper, och som även betyder att områden för eventuell vindkraftsetablering ska bedömas med avseende på dess påverkan på fladdermusfaunan (Ahlén, 2006). En rad svenska fladdermusarter är dessutom upptagna i den svenska rödlistan (Gärdefors, 2010), samt i det europeiska nätverket Natura 2000 (Cederberg & Löfroth, 2000). Utöver detta är fladdermöss även skyddade genom artskyddsförordningen och i EU:s habitatsdirektiv. Allmänt om fladdermössens biologi I Sverige bedöms 19 arter fladdermöss finnas, av vilka 8 9 arter är relativt vanligt förekommande runt Kalmar, och ytterligare ett flertal arter förekommer sällsynt i området (Ahlén, 2011). Under de senaste åren har kunskapen om de svenska fladdermössens utbredning och status ökat markant, detta på grund av att en lång rad inventeringar gjorts. En betydande del av dessa inventeringar har utförts för att undersöka fladdermusfaunan inför planerade vindparker. Fladdermöss uppvisar en relativt komplex livscykel, som är av stor betydelse vid bedömning av eventuell påverkan av vindkraftsetablering. Efter övervintring på lämpliga ställen såsom gruvhål, byggnader eller andra ställen som håller en stabil temperatur och luftfuktighet söker sig fladdermöss under våren till sina sommarvisten. Honorna samlar sig under juni i yngelkolonier, där ungarna föds runt midsommar och föds upp under juli och början av augusti. Under denna tid är fladdermössen i regel mycket stationära och jagar nästan uteslutande runt kolonierna. Under augusti lämnar ungarna yngelkolonierna, vilka upplöses, och även hanarna lämnar sina sommarvisten och etablerar parningsrevir. Detta gör att fladdermusförekomsten lokalt ändras mycket, då det rörs om ordentligt i den lokala fladdermusfaunan. Under denna tid börjar hanarna spela och parningstiden börjar. Under augusti och september sker även merparten av flyttningen, då fladdermössen söker sig 4

27 RAPPORT PC: till sina övervintringsställen. Migrationen skiljer sig från till exempel fågelflyttningen genom att den inte är riktad åt varmare trakter med födotillgång, utan är istället riktad mot platser som erbjuder en stabil temperatur och med jämn luftfuktighet. Detta kan vara gruvhål, jordkällare, byggnader, eller i vissa fall ihåliga träd nere på kontinenten. Det senare gör att en betydande del av den svenska fladdermusfaunan trots allt flyttar söderut, och uppvisar då en migration liknande den hos fåglar. Under övervintringen kan parning också äga rum, men oavsett när denna sker befruktas honorna först under våren, och honorna håller spermierna vid liv inne i livmodern under övervintringen (Schober, 1984; Schober & Grimmberger, 1989). METODIK OCH BEDÖMNINGSKRITERIER En sammanställning av befintlig information om fladdermusfaunan i området runt Gunnarsbo gjordes utifrån uppgifter från Artportalen, samt rapporter från inventeringar mm. Utöver detta undersöktes områdets karaktär med avseende på gynnsamma strukturer och biotoper. Detta gjordes med hjälp av digitalt kartmaterial som finns tillgängligt. Området bedömdes utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer där områden kan klassas i tre kategorier, där lågrisklägen innebär att vindkraftsetablering i området kan göras utan föreliggande inventering, osäkra lägen innebär att en noggrann inventering bör ligga till grund för beslut om eventuell vindkraftsetablering, och där högisklägen är områden som även utan inventering kan anses allt för känsliga för vindkraftsetablering (Ahlén, 2010; Rydell m. fl., 2011). Av de svenska fladdermusarterna anses arterna av släktena Pipistrellus, Nyctalus, Eptesicus och Vespertilio vara så kallade högriskarter i avseende på vindkraft. Bland dessa återfinns såväl vanliga arter (tex. dvärgfladdermus och nordisk fladdermus) som ovanliga arter (tex. trollfladdermus, sydfladdermus och Leisler s fladdermus). Dessa högriskarter har påvisats vara mer känsliga är arter som till exempel långörad fladdermus eller representanter av det artrika släktet Myotis, vilka generellt flyger på lägre höjd än vindkraftverkens rotorblad. RESULTAT OCH DISKUSSION Det material gällande områdets fladdermusfauna som finns att tillgå är två rapporter (Blank m. fl., 2008; Ahlén, 2011), medan endast ett fåtal observationer av en art, nordisk fladdermus, är rapporterade till Artportalen sedan år Sökningen i Artportalen är utifrån en km ruta innefattande samtliga fem planerade verk. Detta tillsammans med befintligt kartmaterial ger en bild av potential fladdermusförekomst i området runt Gunnarsbo. Ur ett vidare perspektiv är området beläget i en rik trakt för fladdermöss, där många fynd av de sällsynta arterna trollfladdermus och barbastell är gjorda, och enstaka fynd av de mycket sällsynta arterna pipistrell, sydfladdermus och Leislers fladdermus. Av dessa fem arter är alla utom barbastell hör till högriskarterna, men även barbastell anses hänsynskrävande då den antas vara känslig för störning i allmänhet. En skyddszon på två kilometer förespråkas runt yngelkolonier av barbastell när det gäller vindkraftsetablering. 5

28 RAPPORT PC: Gunnarsbo ur ett fladdermusperspektiv De planerade vindkraftverken vid Gunnarsbo är belägna i norra delen av Kalmars kommun ca en mil in från kusten. Naturen domineras av trivial barrblandskog, men med relativt rikt inslag av vatten i olika former. Mossar och sumpskogar finns representerade, liksom biotopskyddade småvatten i skogsmiljö ett par kilometer från verken. Här finns även ett par registrerade nyckelbiotoper, som berör barrskog med urskogskaraktär, översvämningsskog och en naturlig skogsbäck. Luckor i skogen är välrepresenterade, främst beroende på hyggesskogsbruk, men även i vissa fall genom att åkrar bryter av skogen. Gårdsmiljöer förekommer inte inom verkens närområde, vilket drastiskt minskar områdets potential för en rik fladdermusfauna. Dock ligger området i en rik trakt, och bedömningen av potentiella fladdermusmiljöer är något osäkra bara utifrån flygfoton och topografiska kartor. Den rika förekomsten av vatten bidrar säkerligen till en kvantitativt hög produktion av insekter, vilket gynnar fladdermusfaunan. Sammantaget bedömer jag därför området vid Gunnarsbo att hamna i kategorin osäkert läge, vilket betyder att ytterligare inventering krävs för att säkrare bedöma effekterna av en potentiell vindkraftsetablering. Eventuellt kan en okulär inventering av lämpliga fladdermusmiljöer och ett kontrollprogram ersätta en ordinär fladdermusinventering, om detta anses lämpligare av myndigheter med bättre lokalkännedom. REFERENSER Ahlén, I. (1997) Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde, 62: Ahlén, I. (2002) Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora, 97: Ahlén, I. (2006) Handlingsprogram för skydd av fladdermusfauna. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS, Naturvårdsverket, Rapport Ahlén, I. (2008) Vindkraft - ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse, 2008 (1): Ahlén, I. (2010) Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, 2010(3): Ahlén, I. (2011) Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Flora och Fauna, 106(2): Blank, H., de Jong, J. & Lind, B. (2008) Fladdermusfaunan i Jönköpings län. Länsstyrelsen, 2008:33. Cederberg, B. & Löfroth, M. (Eds.) (2000) Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Dietz, C., Helversen, O. von, Nill, D. (2011) Bats of Britain, Europe & northwest Africa. A & C Black Publishers Ltd. London. Hallstan, S. & Grandin, U. (2009) Fladdermöss lämplighet som indikatorer för olika miljömål. Statistisk analys av inventeringsresultat från Blekinge, Halland och Jönköpings län. Länsstyrelsen i Bleking, Rapport 2009:7, ISSN de Jong, J. (2000) Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket. Russ, J. (2012) British bat calls. Pelagic publishing, U.K. Rydell, J., Bach, L., Dubourg-Savage, M-J., Green, M., Rodrigues, L. & Hedenström, A. (2010) Mortality of 6

29 RAPPORT PC: bats at wind turbines linked to nocturnal insect migration? Eur. J. Wildl. Res., 56: Rydell, J., Engström, J., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. (2011) Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Naturvårdsverkets rapportserier, ISBN Schober, W. (1984) The lives of bats, Croom Helm Ltd. Kent, UK. Schober, W. & Grimmberger, E. (1989) A guide to bats of Britain and Europe, the Hamlyn Publishing Group Ltd. London. 7

30 RAPPORT PF: Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gunnarsbo, Kalmars kommun MAGNUS GELANG

31 RAPPORT PF: Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gunnarsbo, Kalmars kommun. Rapport: PF: Författare: Magnus Gelang Inventering och rapport gjord av: Magnus Gelang Uppdragsgivare: GreenExtreme AB Uppdragstagare: Gallinago Natur Arbetet utfört under: hösten 2012 Gallinago Natur utför bland annat naturinventeringar och naturvärdesbedömningar på uppdrag från såväl den privata som den offentliga sektorn. Gallinago Natur inriktar sig framför allt på ryggradsdjur som fåglar, däggdjur och grod- och kräldjur, och erbjuder spetskompetens inom både fåglar och fladdermöss. 2

32 RAPPORT PF: SAMMANFATTNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gunnarsbo i Kalmars kommun. Området kring Gunnarsbo karaktäriseras av trivial barrdominerad skog med stort inslag av blöta miljöer som mossar, vattendrag mm. Den befintliga kunskapen om områdets fågelfauna har sammanställts och dess känslighet för vindkraft har analyserats med hjälp av gällande riktlinjer och nuvarande kunskap om hur fåglar påverkas av vindkraft. Sammantaget bedöms förekomsten av skogshöns, rovfåglar och nattskärra behöva utredas noggrannare för att bättre kunna avgöra en potentiell vindkraftsetablerings påverkan på fågelfaunan. 3

33 RAPPORT PF: INLEDNING På uppdrag av GreenExtreme AB har Gallinago Natur sammanställt och bedömt fågelfaunans känslighet för vindkraft inför eventuell vindkraftsutbyggnad vid Gunnarsbo, Kalmars kommun, inför eventuell vindkraftsutbyggnad. Sammanställningen är utförd under hösten 2012 av Magnus Gelang, biolog. Fåglar har visats påverkas negativt av vindkraft, när placering av verken har gjorts på olämpliga ställen. Påverkan består av dels direkt fara för individernas liv, då vissa arter flyger in i rotorbladen och dödas, dels av störningar av vindkraftverk som leder till att häckningar uteblir, flyttmönster ändras eller liknande scenarion. Olika fågelarter uppvisar olika känslighet för vindkraft, och det finns exempel på arter som påverkas starkt och arter som endast marginellt störs av närliggande verk. METODIK OCH BEDÖMNINGSKRITERIER En sammanställning av befintlig kunskap och registrerade observationer av fåglar i området runt Gunnarsbo har gjorts dels utifrån inlagda rapporter på Artportalen. Denna information har analyserats i ljuset av den kunskap om potentiella eller faktiska hot mot fågelfaunan som vindkraften utgör. Bedömningskriterierna som använts i analysen är en kombination av Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) riktlinjer, Naturvårdsverkets riktlinjer och artspecifika ekologiska förutsättningar. I stora drag har de bedömda fågelarterna delats upp i kategorierna rovfåglar, ugglor och nattskärra, skogshöns, samt en kategori som innefattar samtliga migrerande fåglar. Arter som är hotade enligt den svenska rödlistan, samt arter upptagna i EU:s fågeldirektiv ingår i denna analys. Nedan följer kortfattade och översiktliga kommentarer om de olika kategorierna. Flera av arterna som tas upp här har en långsam reproduktionshastighet. Detta leder till att individen ofta behöver många år på sig att reproducera sig. Anledningar till detta kan vara att de når en könsmogen ålder först efter många år, eller att de har små avkommor. För sådana arter är känsligheten betydligt större, och individförluster påverkar populationen långt mer än för arter med en snabb reproduktionshastighet. Lommar är dokumenterat känsliga för mänsklig påverkan i allmänhet, och vad gäller vindkraft rekommenderar SOF en skyddszon på en kilometer runt häckningssjöar. Storlommen födosöker i regel i samma sjö som den häckar, medan smålommen är ytterligare känslig då den transporterar sig från små häckningssjöar till större fiskevatten. Båda arter flyttar, främst utmed kuster och då oftast flygande på hög höjd, och är även då känsliga för vindkraft. Rovfåglar är den grupp fåglar som dragit till sig mest uppmärksamhet när det gäller känslighet för vindkraftverk. Häckande rovfåglar är dessutom den fågelgrupp som drabbas hårdast av vindkraftverk. Många arter har konstaterats blivit dödade då de flyger in i rotorbladen, både under flyttning och under häckningstid. Fiskgjuse transporterar sig mellan boplats och fiskevatten och uppvisar då samma känslighet som till exempel smålom. Liksom många andra riskarter har många rovfåglar en långsam reproduktionshastighet, vilket bidrar till känsligheten. Röd glada, kungsörn och havsörn är de rovfåglar som är mest känsliga för vindkraft. 4

34 RAPPORT PF: Ugglor och nattskärra uppvisar känslighet för vindkraftverk genom att de riskerar att kollidera med rotorbladen under födosök. De flesta arter har en långsam reproduktionshastighet, och populationerna är ofta glesa, vilket gör dem extra känsliga. Skogshöns uppvisar en generell känslighet för mänsklig påverkan. När det gäller vindkraft tyder mycket på att skogshöns oftast kolliderar med masterna och inte med rotorbladen, men anledningen till detta är dock inte känd. SOF rekommenderar en skyddszon på en kilometer runt en tjäderspelplats med fem eller fler tuppar. Vadare häckar ofta på mossar och myrar, och många arter spelflyger på hög höjd och kan då lätt förolyckas av vindkraftverk. I detta område är det framför allt flyttande vadare som är av intresse, och således om det går viktiga flyttstråk över det planerade verket. RESULTAT OCH DISKUSSION Det material som ligger till grund för denna rapport är data från Artportalen rapporterade sedan år 2008 för en km ruta innefattande samtliga fem planerade verk. Från denna ruta har 3131 observationer rapporterats de fem senaste åren, bland annat båda arter lommar, fem arter vadare, samtliga tre skogshöns, 14 arter rovfåglar, fem arter ugglor, samt nattskärra. En stor andel av rapporterna av skogslevande fåglar kommer från Böle kronopark, strax väster om den planerade vindparken. Gunnarsbo ur ett fågelperspektiv De planerade vindkraftverken vid Gunnarsbo är belägna i norra delen av Kalmars kommun ca en mil in från kusten. Naturen domineras av trivial barrblandskog, men med relativt rikt inslag av vatten i olika former. Mossar och sumpskogar finns representerade, liksom biotopskyddade småvatten i skogsmiljö ett par kilometer från verken. Här finns även ett par registrerade nyckelbiotoper, som berör barrskog med urskogskaraktär, översvämningsskog och en naturlig skogsbäck. Luckor i skogen är välrepresenterade, främst beroende på hyggesskogsbruk, men även i vissa fall genom att åkrar bryter av skogen. Den rika förekomsten av vatten bidrar säkerligen till en ökad fågeldiversitet. Nedan följer en sammanfattning av de arter som är hänsynskrävande i avseende på vindkraftsetablering. Lommar representeras av både stor- och smålom, men detta rör sig endast om enstaka observationer av flyttande fåglar eller rastande fåglar under flyttningstid. Rovfåglar representeras av 14 arter. Känsliga arter som fiskgjuse, bivråk och havsörn har alla tre observerats vid ett flertal tillfällen under häckningstid, vilken kan tyda på eventuella häckningar i området. I övrigt består rapporterna mestadels av observationer perifert i området, och framför allt observationer under flyttning. Fiskgjuse är potentiellt känslig för störning från vindkraft, bland annat genom att de under häckningen flyger skytteltrafik mellan boplatser och fiskevatten. Ugglor och nattskärra representeras av hornuggla (häckande), kattuggla, pärluggla, sparvuggla, ett ströfynd av slaguggla samt nattskärra. Av relevans för denna studie är 5

35 RAPPORT PF: observationerna av nattskärra, som är gjorda från ett flertal platser, bland annat Böle kronopark och i närheten av Fanketorp. Nattskärra antas känslig för vindkraft då den jagar insekter i luften, och därför kan dras till verken på grund av insektsansamling kring dessa. Skogshöns av samtliga tre arter (tjäder, orre och järpe) finns rikligt rapporterade från området. Alla arter är upptagna i EU:s fågeldirektiv, och skogshöns anses generellt vara känsliga för vindkraftsetablering nära spel- och häckplatser. Rapporterna har viss spridning geografiskt, men majoriteten kommer från Böle kronopark, strax väster om de planerade verken, och dessa arter kan potentiellt finnas rikligt inom verkens närområde också, då naturen är liknande i bägge områden. Vadare finns representerade av endast fem arter, men dessa arter är knappast relevanta för denna studie. Bedömning av fågelfaunans känslighet Fågelfaunan runt det planerade området för vindkraft vid Gunnarsbo bedöms vara rik när det gäller skogslevande fåglar. De fågelarter som potentiellt kan påverkas av vindkraftsetablering i området är framför allt fiskgjuse, bivråk och havsörn, samt skogshöns och nattskärra. Förekomsten av dessa fågelgrupper i området behövs det mer vetskap om för att mer sakligt kunna avgöra det potentiella vindkraftverkets påverkan på fågelfaunan. REFERENSER Ahlén, I. (2008) Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse, 2008 (1): Ahlén, I. (2010) Fågelarter funna under vindkraftverk. Vår Fågelvärld, 69(4): Barrios, L. & Rodriguez, A. (2004). Behavioural and environmental correlates of soaringbird mortality at on-shore wind-turbines. Journal of Applied Ecology, 41: Cederberg, B. & Löfroth, M. (Eds.) (2000) Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Drewitt, A. & Langston, R. (2006) Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis, 148: Rydell, J., Engström, J., Hedenström, A., Larsen, J. K., Pettersson, J. & Green, M. (2011) Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Naturvårdsverkets rapportserier, i tryck. Gärdefors, U. (Ed.) (2010) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Sveriges Ornitologiska Förening (2009) Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Remissversion,

36 Bilaga 5 - Teknisk beskrivning Vindkraftverket som har använts för alla beräkningar är av typen Fuhrländer FL2500, som har en effekt på 2,5 MW. Det är en omöjlighet att i dagsläget redovisa just det vindkraftverksfabrikat som kommer användas på plats eftersom framtida studier eller vindkraftsmarknaden kan ändras när tiden för byggnation påbörjas. Dock så skall alla riktvärden hållas och inte överskridas för ljud, skugga och totalhöjd även med andra typer av vindkraftverksfabrikat. Denna tekniska beskrivning innehåller information om Fuhrländer FL2500 eftersom detta verk har använts för beräkningarna.

37 W2E Wind to Energy GmbH S t r a n d s t r a ß e R o s t o c k Project: Projekt: W9x Document: Dokument: Product information Title: Titel: Pollutant Document No.: Dokument Nr.: W0402-G02-PRIN-304-W2E E Language: Sprache: Status: Status: Revision: Revision: Classification: Klassifikation English Final version 10 Public Prepared by: Erstellt von: Proof-read by: Korrektur gelesen von: Released by: Freigegeben von: HSC / TSU / JPU / Date: Datum: W2E Wind to Energy GmbH info@wind-to-energy.de Geschäftsführer: Deutsche Kreditbank Strandstraße 96 Christoph Klewitz BLZ Rostock Kt. Nr Deutschland- Firmensitz: Tel.: Rostock Fax: W2E Rostock, HRB 9580 UST-ID: DE

38 Doc. No. Dok. Nr. Date Datum W9x Pollutant W0402-G02-PRIN-304-W2E E Rev. Überarbtg. 10 Page Seite 2 of 21 Verteilerliste / Distribution List No. Nr E/C/I D/M/I D/E M/C M I Name Name Dr. Torsten Schütt Henri Schulz Jens Puchert Licence holder Company Code Firmencode W2E W2E W2E nnn D Durchführungsverantwortung E Execution responsibility M Mitwirkungsverantwortung C Cooperation responsibility I ist zu informieren (Informationspflicht) I has to be informed (information duty) W0402-G02-PRIN-304-W2E E-Wassergefährdende Stoffe.doc

39 Doc. No. Dok. Nr. Date Datum W9x Pollutant W0402-G02-PRIN-304-W2E E Rev. Überarbtg. 10 Page Seite 3 of 21 Änderungsblatt / Change Record Revision Revision Date Datum Description of change Description der Änderungen First issue Chapters 2.7, 2.9 changed A: CEPLATTYN KG changed to CEPLATTYN BL. B: Chapters 2.7, 2.9 changed Second issue Third issue Forth issue Oil capacity Pitch gearbox changed Chapters 2.9, 0, 2.11 added. A: Chapter 2.9 changed B: Chapter 2.13 changed C: Chapter 5 changed Figure 4-1 added to text W0402-G02-PRIN-304-W2E E-Wassergefährdende Stoffe.doc

40 Doc. No. Dok. Nr. Date Datum W9x Pollutant W0402-G02-PRIN-304-W2E E Rev. Überarbtg. 10 Page Seite 4 of 21 1 General This document covers a short description of hazardous lubricants and cooling fluids which are used in the turbine. To prevent an impact of pollutant in the environment from turbine components, numerous protection mechanisms have been designed. 2 Use of pollutants 2.1 Main gearbox Description of the subsystem/ Component torque transmitter. Two-stage planetary gearbox with a spur wheel section as a Quantity 1 Capacity (each unit) 450 l Type of substance Fully synthetic gearbox oil, liquid. Trade name Mobilgear SHC XMP 320 Description Mobil-Polyalphaolefin-(PAO)-Technology Water pollution class 2 Technical equipment/ Closed cast housing; complete sealed; horizontally around 5 Safety equipment inclined position to the machine frame; Possible escape of oil will be collected through an integrated tank in the machine frame or in the containment of the first tower segment. Monitoring Visible control of filling level indication; control of leaks within the scope of service inspections (two times annually); automatic monitoring by operation control system: oil pressure, oil temperatures, storage temperatures; oil drainage; Handling of pollutants No handling in the turbine; it will be delivered complete assembled. 2.2 Yaw gearbox Description of the subsystem/ Component Four-stage planetary gearbox; used for the yaw control in the nacelle. Quantity 4 Capacity (each unit) 35 l (according to the design) Type of substance Fully synthetic gearbox oil, liquid. Trade name Mobilgear SHC XMP 320 Description Mobil-Polyalphaolefin-(PAO)-Technology Water pollution class 2 Technical equipment/ Safety equipment Closed cast housing; complete sealed; vertical installation position to the machine frame; Possible escape of oil will be collected through an integrated tank in the machine frame. Monitoring Visible control of level indication; control of leaks within the scope of service inspections (two times annually); Handling of pollutants No handling in the turbine; it will be delivered complete as- W0402-G02-PRIN-304-W2E E-Wassergefährdende Stoffe.doc

41 Doc. No. Dok. Nr. Date Datum W9x Pollutant W0402-G02-PRIN-304-W2E E Rev. Überarbtg. 10 sembled. Page Seite 5 of Pitch gearbox Description of the subsystem/ Component Three-stage planetary gearbox; used for the operation of the rotor blades. Quantity 3 Capacity (each unit) 13 l (according to design) Type of substance Fully synthetic gearbox oil, liquid. Trade name Mobilgear SHC XMP 320 Description Mobil-Polyalphaolefin-(PAO)-Technology Water pollution class 2 Technical equipment/ Safety equipment Closed cast housing; complete sealed; rotating in the Hub; Possible escape of oil will be collected inside the hub. Monitoring Visible control of level indication; control on leaks within the scope of service inspections (two times annually); Handling of pollutants No handling in the turbine; it will be delivered complete assembled. 2.4 Mechanical brake Description of the subsystem/ Component only as a locking function in case of service. Hydraulic unit to the operation of the brake disc; brake used Quantity 1 Capacity (each unit) 2,7 l (according to design) Type of substance High performance hydraulic oil, liquid. Trade name Mobil DTE 24 Description Water pollution class 1 Technical equipment/ Closed brake system; closed aggregate in vertical stationary Safety equipment position. Receiver tank integrated in the machine frame; Monitoring Control of the leakage within the scope of service inspections (two times annually); automatic monitoring by operation control system: oil pressure, operating time of pumps. Handling of pollutants No handling in the turbine; it will be delivered complete assembled. 2.5 Yaw brake Description of the subsystem/ Component Hydraulic unit to the operation of the yaw brake; brake used for keeping the nacelle in position. Quantity 1 Capacity (each unit) 7 l (according to design) Type of substance High performance hydraulic oil, liquid W0402-G02-PRIN-304-W2E E-Wassergefährdende Stoffe.doc

Visa mer