Institutionen för material- och miljökemi (MMK)
|
|
- Ludvig Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2016/08/05 Institutionen för material- och miljökemi (MMK) Preliminärt schema HT2016 för kurser: Inledande kemi (18,5 hp; IK) Kemisk dataanalys (4 hp; KDA) Forskning, kommunikation och vetenskaplighet (2,5 hp; FKV) Lärare e-post telefon Ulrich Häussermann (F) Arnold Maliniak (F) Erik Brandt (KDA F/RÖ) Carl-Johan Högberg (FKV) Gunnar Svensson (RÖ) Niklas Hedin (RÖ) Federico Elias-Wolff (RÖ) Jon Olsén (lab) Mirva Eriksson (lab) Lokaler: Föreläsningssal: Laborationslokal: Labgenomgång: Räkneövningar: Labgrupp: K439 M340, M332 K439 Se schemat nedan Se separata listor Betygsgränser: För tentamina och inlämningsuppgifter gäller följande betygsgränser: A 55-60; B 48-54; C 41-47; D 34-40; E 30-33; F x 24-29; F 0-23 Inlämning av rapporter: Skriftliga laborationsredogörelser och inlämningsuppgifter ska vara inlämnade senast 2 veckor efter laborationen, övningen eller seminariet. Vid underkännande på en rapport ska komplettering lämnas in senast två veckor efter återlämnandet. Utebliven rapport innebär att laborationen måste göras om. Forskning, kommunikation och vetenskaplighet (FKV) Åtta inlämningsuppgifter relaterade till seminarier Kemisk dataanalys (KDA) Tentamen + inlämningsuppgift Inledande kemi (IK) Kursen Inledande kemi består av två moment 1) Kemisk jämvikt 10 hp (teori 6,5 hp och laborationer 3,5 hp) och 2) Molekylstruktur 8,5 hp (teori 5 hp och laborationer 3,5 hp). Kursbok: A. Burrows, J. Holman, A. Parsons, G. Pilling, G. Price, Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical chemistry (2nd Edition, 2013), Oxford University Press. ISBN
2 Examination: Deltagande i duggorna är inte obligatoriskt men resultat enligt nedan ger bonuspoäng till lägsta godkända betyg (E) på ordinarie tentamen: Minst 5 rätt av 10 på en dugga ger 1 bonuspoäng Minst 6 rätt av 10 på en dugga ger 2 bonuspoäng Minst 7 rätt av 10 på en dugga ger 3 bonuspoäng Minst 8 rätt av 10 på en dugga ger 4 bonuspoäng Minst 9 rätt av 10 på en dugga ger 5 bonuspoäng Tentamen i molekylstruktur omfattar maximalt 60 poäng och gränsen för lägsta godkända betyg (E) är 30 poäng; maximal bonus från duggorna (3 stycken) till tentan är 15 poäng. Tentamen i kemisk jämvikt omfattar maximalt 100 poäng och gränsen för lägsta godkända betyg (E) är 50 poäng; maximal bonus från duggorna (5 stycken) är 25 poäng. Omtentamina i Kemisk jämvikt, Kemisk dataanalys och Molekylstruktur äger rum under tentamensperioden i januari
3 Datum Förmiddag Eftermiddag aug Upprop och IKJ-F1 (uh) Rundvandring på KÖL 30 IKJ-F2 (uh) Säkerhetsskrivning (13:00-13:45) IKJ-RÖ1 (14:00 17) 31 IKJ-F3 (uh) IKJ-L1 (synteser-i) 01-sep IKJ-RÖ2 IKJ-L2 (synteser-ii) 02 FKV 1 IKJ-L1 & IK-L2 rapportskrivning 05 Matematik-intro: IK+KDA Matematik-RÖ: IK+KDA IKS-F1 (am) FKV2 08 IKS-F2 (am) 09 IKJ-Dugga1 (fundamentala aspekter) IKS-RÖ1 12 KDA-F1 13 IKS-F3 (am) IKS-L1 (spektra) 14 IKS-F4 (am) IKS-RÖ2 15 KDA-F2 16 KDA-F3 19 IKS-Dugga1 (molekylstruktur) 20 IKS-F5 (am) IKS-L2 (orbital) 21 IKS-F6 (am) IKS-RÖ3 22 KDA-F4 IKS-RÖ4 23 IKS-F7 (am) KDA-RÖ1 26 KDA-F5 KDA-RÖ2 27 IKS-F8 (am) IKS-L3 (spektrofotometri) 28 IKS-F9 (am) IKS-RÖ5 29 KDA-F6 IKS-L4 (kvant) 30 FKV3 IKS-Dugga2 (molekylstruktur) 03-okt KDA-F7 KDA-RÖ3 04 IKS-F10 (am) 05 IKS-F11 (am) IKS-L5 (kemisk bindning) 3
4 06 IKS-F12 (am) KDA-F8 07 IKS-F13 (am) 10 IKS-RÖ6 IKS-Dugga3 (molekylstruktur) Tentamen KDA 14 FKV4 IKS-F14 (am) Tentamen: Molekylstruktur 20 IKJ-F4 (uh) Reservlabb IKS-L1 - IKS-L5 21 FKV5 Reservlabb IKJ-L1 IKJ-L2 24 IKJ-F5 (uh) IKJ-RÖ3 (kalorimetri) 25 IKJ-F6 (uh) 26 IKJ-F7 (uh) IKJ-L3 (kalorimetri) IKJ-Dugga2 (termokemi) 31 IKJ-F8 (uh) 01-nov IKJ-F9 (uh) IKJ-RÖ4 (entropi, jämvikt, Gibbs) 02 IKJ-F10 (uh) IKJ-RÖ5 (e+kemi) 03 FKV6 04 IKJ-Dugga3 (entropi, jämvikt, Gibbs) 07 IKJ-F11 (uh) IKJ-L4 (e-kemi-i) 08 IKJ-RÖ6 (e-kemi) IKJ-L5 (e-kemi-ii) IKJ Tentamen I kemisk jämvikt (termokemi/entropi/jämvikt) Reservlabb IKJ-L3 IKJ-L5 14 IKJ-F12 (uh) 15 IKJ-F13 (uh) IKJ-RÖ7 (kinetik) 4
5 16 FKV7 IKJ-L6 (kinetik) IKJ-Dugga4 (kinetik) 21 IKJ-F14 (uh) 22 IKJ-F15 (uh) IKJ-RÖ8 (syra-bas) 23 IKJ-F16 (uh) IKJ-L7 (syra-bas-i) 24 IKJ-L8 (syra-bas-ii) IKJ-RÖ9 (repetition) Reservlabb IKJ-L7 IKJ dec 02 IKJ Tentamen II: Kemisk jämvikt (kinetik/syra-bas) FKV8 (arbetsmarknadsdag) FKV9 (Nobelföreläsningar) Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken. 5
6 IKJ-F1 Fundamentala aspekter. Vad är kemi? , 1.8 Kemiska byggstenar: atomer, joner, molekyler. Molbegreppet. Växelverkan mellan byggstenarna: bindning och intermolekylära interaktion. Lewis formler och molekylstruktur Kemiska reaktioner: vilka finns? Balansering. Utbyte. Koncentration, volym, substansmängd. IKJ-F2. Fundamentala aspekter, forts. 1.6 Energiändringar i kemiska reaktioner. Inre energi och entalpi. Standardvillkor. 1.7 Aggregationstillstånd 1.9 Introduktion i kemisk jämvikt. Le Chatelier principen IKJ-F3. Gaser 8.1 Gaser: när förekommer ett kemiskt ämne som gas? Varianter av gaslagar. 8.2 Allmänna gaslagen. 8.3 Gasblandningar, partialtryck 8.4 Kinetisk gasteori. Mikroskopisk modell för tryck. 8.5 Hastighetsfördelningar Ideala gaser och verkliga (icke-ideala) gaser. IKS-F1-2. Introduktion: Elektromagnetiskt spektrum elektronen vågfunktionen. Makroskopisk Mikroskopisk bild av kemi 3.1 Den klassiska bilden av atomen fram till Rutherfords atommodell. 3.2 Elektromagnetisk strålning och kvantiserade tillstånd. Våglängd, frekvens, färg. Våg-partikeldualism 3.3 Atomspektra enligt Bohr 3.4 Elektronens natur: vågpartikel-dualism 3.5 Vågfunktioner och atomorbitaler: fundamentala, nya begrepp. Fundera MYCKET! IKS-F3. Orbitaler Mångelektronsystem Periodiska systemet 3.6 Flerelektronvågfunktioner. Elektronspinn. Aufbau principen för elektronstrukturen i periodiska systemet. Valenselektroner och kärnelektroner. Hunds regel. Skärmning, Slaters regler och effektiv kärnladdning. 3.7 Atomegenskaper och periodiska systemet. Joniseringsenergi och elektronaffinitet. 3.8 Kärnkemi olika typer av radioaktiv strålning (kursivt) IKS-F4. Kemisk bindning: tvåatomiga molekyler 4.1 Dissociationsentalpi, bindningsenergi, bindningsavstånd 4.2 Lewis-modellen 4.3 Elektronegativitet, användbart begrepp: Pauling och Mulliken. 4.4 Introduktion till valensbindningsteori IKS-F5. Tvåatomiga molekyler, forts. 4.5 Valensbindningsteori, orbitalöverlapp, kovalent bindning 4.6 Molekylorbitalteori, MO 4.7 H 2 -molekylen, bindande och antibindande MO, symmetrietiketter 4.8 Molekylorbitalenergidiagram och förutsägelsen av olika egenskaper om man känner till elektronstrukturen. 4.9 Linjärkombination av p-orbitaler 4.10 F 2 och O 2 samt en del egenheter med bindningen i dessa molekyler - egenskaper 4.11 Flera homonukleära tvåatomiga molekyler och deras bindning (kursivt) 4.12 Heteronukleära tvåatomiga molekyler och deras bindning IKS-F6-7. Fleratomiga molekyler 5.1 Lewismodellen, oktettregeln, formell laddning och oxidationstal 6
7 5.2 VSEPR, viktigt, bra och rätt lätt, men inte alltid korrekt 5.3 Polära kovalenta bindningar och bakgrund till varför de blir polära. 5.4 VB för fleratomiga molekyler, hybridisering 5.5 Resonansstabilisering 5.6 MO för bindningar i fleratomiga molekyler, kursivt 5.7 mera MO, kursivt IKS-F8. Introduktion till spektroskopi 10.1 Spektroskopi på molekylära föreningar 10.2 Energitillstånd och spektroskopi, kvantisering, partikel i en låda 10.3 Absorption eller emission, Lambert-Beers lag, Boltzmannfördelning, urvalsregler IKS-F9-10. Vibration- och rotationsspektroskopi 10.5 Vibrationsspektroskopi, IR tom Isotopic substitution och Rotationsspektroskopi, mikrovågsugnar (kursivt) IKS-F11. Elektronspektroskopi 10.6 UV, VIS spektroskopi, elektronövergångar, färg IKS-F och 12.3 NMR spektroskopi, MRI Molekylärkaraktärisering IKS-F14. Repetition/konsultation IKJ-F4. Lite oorganisk molekylkemi. Oxider, halogenider, trender i periodiska systemet, Oxidationstal och Lewisformler fördjupat. (utvalda delar från kapitel 27). IKJ-F5. Energi och termokemi. Entalpi, inre energi och kalorimetri 13.1 System och omgivning, värme och arbete, extensiva och intensiva storheter Entalpi. Värmeinnehåll Standardtillstånd. Hess lag. Bildningsenergier och bindningsenergi. IKJ-F6. Energi och termokemi, forts Entalpi som funktion av temperatur. Värmekapacitet Inre energi. Energiprincipen (termodynamikens första huvudsats) Kalorimetri. Mätning av entalpi och inre energiändringar. IKJ-F7. Entropi Spontana processer, statistisk beskrivning av entropibegreppet Termodynamisk beskrivning av entropi (termodynamikens andra huvudsats). Entropiändringar vid fasövergångar. Entropi som funktion av temperatur Absoluta entropier (termodynamikens tredje huvudsats). Absoluta nollpunkten Entropiändringar vid kemiska reaktioner. Reaktionsentropi IKJ-F8. Gibbs energi Entropi som indikator för spontana processer Gibbs energi och relationen till entropibegreppet 14.6 Faktorer som påverkar Gibbs energi. Aktivitetsbegreppet. Ellinghamdiagram. IKJ-F9. Jämvikt Gibbs energi och jämvikt. Jämviktskonstanten definierad av aktiviteter Reaktionskvoten och relationen till Gibbs energi 15.3 Jämviktskonstanten och relationen till Gibbs energi 15.4 Sammansättning vid en jämvikt 7
8 15.5 Jämviktslägets och jämviktskonstantens temperaturberoende IKJ-F10. Elektrokemi Vad är elektrokemi? Grundbegrepp. Oxidation. Reduktion. Pluspol. Minuspol 16.2 Joner i lösningar och dess rörlighet 16.3 Elektrokemiska celler. Standardreduktionspotentialer. Cellpotentialer. Spontanitet av en redoxreaktion. IKJ-F11. Elektrokemi, forts Termodynamik av elektrokemiska celler. Samband mellan cellpotential och Gibbs energiändring. Koncentrationsberoendet av cellpotentialen. Nernst ekvationen. Koncentrationsceller. Korrosion Elektrolys. Styrd spontanitet. Batterier IKJ-F12. Kinetik. 9.1 Betydelsen av kinetik, reaktionerna tidskala 9.2 Reaktionshastighet och faktorer som påverkar den 9.3 Hur mäter man reaktionshastigheter? 9.4 Elementära reaktioner. Kvantitativ kinetik beskrivning av reaktionshastighetens koncentrationsberoendet. Reaktionsordning. Hastighetslagar. Halveringstid IKJ-F13. Kinetik, forts. 9.5 Komplexa (sammansatta) reaktioner. Hur bestämmer man reaktionsordningen? 9.6 Komplexa reaktioner. Reaktionsmekanismer. 9.7 Temperaturens inverkan på reaktionshastigheten. Aktiveringsenergi. Arrheniusekvationen Reaktionsprofiler och katalys. IKJ-F14. Syror och baser 7.1 Begrepp och definitioner av syra och bas. Arrhenius. Brönsted-Lowry. Konjugerade syra-bas par. Betydelsen av lösningsmedlet. 7.7 Syra och basiska oxider 7.2 Styrkan av syror och baser. ph skalan. Vattens självjonisering. Syra-bas reaktioner och dess jämvikt. 7.3 Buffertar IKJ-F15. Syror och baser, forts. 7.4 Titreringar 7.5 Indikatorer 7.6 Specificering som funktion av ph. Jämviktskonstanten för syror och baser, fraktionsdiagram och logaritmiska diagram. 7.8 Lewis syra-bas begrepp. Utvidgning av syra-bas konceptet till koordinationskemin IKJ-F16. Fasjämvikter och lösningar Fasjämvikter med en-komponentsystem. Ångtryck. Fasdiagram Fasövergångar. Clausius-Clapyron ekvation Intermolekylära växelverkningar. Väte-bryggor 17.4 Fasjämvikter med två-komponentsystem. Lösningar. Destillation. Kokpunkts-diagram. Kolligativa egenskaper. Osmotiskt tryck. 8
9 Räkneövningar - innehåll: IKS-RÖ1 IKS-RÖ6 RÖ1 RÖ2 RÖ3 RÖ4 RÖ5 RÖ6 Elektromagnetiskt spektrum, elektronen, vågfunktioner, atomorbitaler, skärmning. Joniseringsenergi, elektronaffinitet, periodiska systemets uppbyggnad, Lewismodellen, valensbindningsmodellen, kovalent bindning, polär kovalent bindning, bindande och antibindande kombinationer, molekylorbitaler och beroendet av symmetrikombinationer på ingående orbitaler. Bindningstal, formell laddning, oxidationstal, VSEPR, VB, resonans och oktettregeln., atomer, periodiska systemet Spektroskopi, UV, VIS, IR, Mikrovåg Spektroskopi, UV, VIS, IR, Mikrovåg Repetition Räkneövningar - innehåll: IKJ-RÖ1 IKJ-RÖ6 RÖ1 RÖ2 RÖ3 RÖ4 RÖ5 RÖ6 RÖ7 RÖ8 RÖ9 Stökiometri, balansering av reaktioner, koncentrationer, utspädningar, nomenklatur av kemiska ämnen,kemiska formler, strukturformel, Lewisformel, bestämning av oxidationstal och formella laddningar, redoxreaktioner Enkel termokemi, gravimetriska analyser, tillämpning av gaslagar Kalorimetri, värmekapacitet, entalpi, bindningar som bryts och bildas. Entropi, jämvikter, jämviktsläge, jämviktskonstant, löslighet, Gibbs energi Elektrokemi Elektrokemi Kinetik, differentiella och integrerade hastighetsmetoder, halveringstid och aktiveringsenergi Syra-bas, jämvikts- och ph beräkningar (analytiskt och med log diagram) Repetition 9
10 Beskrivning av laborationer IKJ-L1. (Synteser-I) Fällningssyntes av BaSO 4 med Ba 2+ (aq);oac - (aq) och Mn 2+ (aq);so 4 2- (aq). Kvalitetstest genom att kontrollera hur mycket Mn som finns kvar på fällningen av bariumsulfat. Oxidation av kvarvarande Mn(II) till Mn(VI) som är starkt grönfärgad. IKJ-L2. (Synteser-II) Två olika synteser, lättlösliga ämnen som kristalliserar ur vattenlösning och syntes av svårlösliga ämnen genom s.k. utfällning. IKS-L1. Spektroskopi Tolkning av spektra. Plancks strålningslag, kontinuerliga svartkroppsstrålare samt diskreta spektra. Analys av spektra. IKS-L2. Orbital Konstruktion av radialdelar (av vågfunktionen) i några orbitaler och tolkning av resultatet. Bestämning av sannolikheten för att hitta elektronen på olika avstånd från atomkärnan. IKS-L3. Spektrofotometri Spektrofotometrisk bestämning av Mn. Analys av en svagt färgad Mn2+(aq) lösning genom oxidation till MnO4 - (aq) och mätning med absorptionsspektrofotometri. Lambert Beers lag. IKS-L4. Kvant Elektronövergångar i konjugerade färgämnen observeras med UV/VIS spektroskopi och tolkas med hjälp av partikel i lådan modellen. Existensen av kvantiserade energinivåer introduceras som en konsekvens av några randvillkor på vågfunktionen. IKS-L5. Kemisk bindning eller reservlab. IKJ-L3. (Kalorimetri) Bestämning av bildningsentalpi för magnesiumoxid, klassisk laboration med uppmätande av temperaturkurvor, bestämning av entalpiändring med vetskap om värmekapacitet samt kombination av olika delreaktioners ΔH med hjälp av Hess lag för att få ΔH för summareaktionen. IKJ-L4 och L5. (Elektrokemi-I och -II) Elektrokemiska celler, några olika (Ag, Cu, Zn) med beräkningar för såväl cellspänning som de ingående halvcellernas potentialer. Koncentrationsceller, bestämning av komplexbildningskonstanter, löslighetsprodukter samt kinhydronelektroden för att mäta ph. Korrosion och korrosionsskydd. IKJ-L6. (Kinetik) Oxidation av tartratjoner med väteperoxidlösning. Reaktionen katalyseras av Co 2+ (aq). Försöket genomförs vid olika temperaturer och en approximativ aktiveringsenergi bestäms. Sönderfall av tiosulfatjoner, bestämning av reaktionsordning m.a.p. [S 2 O 2-3 (aq)] respektive [H + (aq)]. IKJ-L7 och 8. (Syra-bas-I och -II) Titreranalys av stark bas med stark syra, med noga ställd HCl-lösning ( mol/dm 3 ) och NaOHlösning som studenterna själva blandar till, förslagsvis under den föregående laborationen. Gör baslösningen i en polyetenflaska genom att lösa 4.0 g NaOH i en dm 3 vatten. Titreranalys av "okänd" tvåprotonig svag syra med nyss ställda OH - (aq)-lösning. Bestämning av syrans 10
11 molekylvikt och pka-värden. Uppskatta även approximativa felgränser i dessa parametrar. Identifiering av syran ifrån molmassa och syrakonstanter. Tillverkning av buffertar med olika ph-värden, samt studier av några olika indikatorers färger vid dessa ph. 11
Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken.
Inledande kemi (18,5 hp) KZ2004 Kursen Inledande kemi består av två moment 1) Kemisk jämvikt 10 hp (teori 6,5 hp och laborationer 3,5 hp) och 2) Molekylstruktur 8,5 hp (teori 5 hp och laborationer 3,5
Läs merInstitutionen för material- och miljökemi (MMK)
2014-08-29 Institutionen för material- och miljökemi (MMK) Schema för Inledande kemi (18,5 hp; IK), Kemisk dataanalys (4 hp; KDA) samt Forskning, kommunikation och vetenskaplighet (2,5 hp; FKV) HT2014
Läs merSchema för grundläggande kemi, moment-i (jämvikt, 7.5hp) HT-2013
Schema för grundläggande kemi, moment-i (jämvikt, 7.5hp) HT-2013 Lärare epost telefon Ulrich Häussermann (F) Ulrich.Haussermann@mmk.su.se 162390 Dag Noreus (R,F) Dag.Noreus@mmk.su.se 161253 Farid Akhtar
Läs merSchema för Grundläggande kemi 1, del 1 (jämvikt, 7.5hp) VT-2016, version:160118
Schema för Grundläggande kemi 1, del 1 (jämvikt, 7.5hp) VT-2016, version:160118 Lärare epost telefon Dag Noréus (F) dag@mmk.su.se 161253 Anne Ertan (L) anne.ertan@mmk.su.se 162374 Yulia Trushkina (L) yulia.trushkina@mmk.su.se
Läs merSchema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815
Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical
Läs merSchema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020
Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5
Läs merKURSPROGRAM Inledande kemi (5)
KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap
Läs merSchema Kemi för geovetare 15hp (KZ2003), VT 2013 Institutionen för Material och Miljökemi
Schema Kemi för geovetare 15hp (KZ2003), VT 2013 Institutionen för Material och Miljökemi Kurslitteratur: S&S Zumdahl, Chemistry, 8th ed, 2010 Book of Data, Nuffield advanced science Lektionernas innehåll
Läs merSchema Kemins grunder 15hp (KZ2007), VT2015 Institutionen för Material- och Miljökemi
Schema Kemins grunder 15hp (KZ2007), VT2015 Institutionen för Material- och Miljökemi Kurslitteratur: S&S Zumdahl, Chemistry, 9 th ed, 2014 Book of Data, Nuffield advanced science Lektionernas innehåll
Läs merKURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)
1 KURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) Grundläggande kemi läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet (K). Kursen börjar veckan innan första läsperioden med ett
Läs merKURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)
1 KURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) Grundläggande kemi läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet (K). Kursen börjar veckan innan första läsperioden med ett
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM040 Fysikalisk kemi, 15 högskolepoäng Physical Chemistry, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi och molekylärbiologi
Läs merKURSPROGRAM 2010: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)
1 KEMICENTRUM 2010-08-26 (modifierat 100903) Polymer och materialkemi LTH KURSPROGRAM 2010: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) 'Grundläggande kemi' läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK20 Basår: Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM011 Grundläggande kemi 1, 15 högskolepoäng Basic Chemistry 1, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK00 Naturvetenskapligt basår, Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merKOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merVälkommen till Kemikurserna KER 210/220/230
Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Leif A. Eriksson KER 210/220/230 Allmän/Analytisk/Organisk Farmaceutisk Kemi 1. Presentation av lärare 2. Kurslitteratur 3. Genomgång av schema 4. Innehåll 5.
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.
Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merSystem. Repetition. Processer. Inre energi, U
Repetition System Snabbgenomgång av föreläsningarna Termodynamik Intermolekylär växelverkan Mätnogrannhet Atom- och molekylstruktur Isolerat ingen växelverkan med omgivningen Slutet utbyte av energi, men
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merVälkommen till kursen. Termodynamik HT- 15
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 15 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
Läs merRepetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merKapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merVälkommen till kursen. Termodynamik HT- 16
Välkommen till kursen Termodynamik HT- 16 Kurskod: KE1160 7,5hp LAB1 Laboration, 1.0, betygsskala: P, F TEN1 Tentamen, 5.0, betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F ÖVN1 - Obligatorisk närvaro, 1.5, betygsskala:
Läs merKemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp
Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merKapitel 18. Elektrokemi
Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merPreliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version
Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version 20150602 Ni förväntas komma väl förberedda till SG, vilket innebär att ni bör ha läst igenom texten i boken i förväg
Läs merRepetition F8. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F8 System (isolerat, slutet, öppet) Första huvudsatsen U = 0 i isolerat system U = q + w i slutet system Tryck-volymarbete w = -P ex V vid konstant yttre tryck w = 0 vid expansion mot vakuum
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs mer5.10 Kemi. Mål för undervisningen
5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merTentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merKap Kort presentation
Kap. 1-11 Kort presentation Sammanfattning kapitel 1 1.1 Kemi en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerhet i mätningarm 1.5 Signifikanta siffror i resultat och beräkningar
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merLärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori
Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler
Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merKapitel 1. Kemiska grundvalar
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs merTentamen i allmän och biofysikalisk kemi
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for farmaci Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi BionnedicUnprograrnnnet Datum: 2011-10-28 Slaivningstid: 8.00-14.00 Ansvarig lärare: Anders Ericsson, O 18-4 714126
Läs merKemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)
Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs
Läs merGrundläggande kemi I 10 hp
Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI
Läs merINSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM050 Oorganisk kemi, 15 högskolepoäng Inorganic Chemistry, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi och molekylärbiologi
Läs merAllmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum
DNR LIU-2017-02621 1(5) Allmän kemi Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum
Läs merTENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)
Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merGRUNDARBETEN I KEMI I
GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)
Läs merSammanfattning av Chang
Sammanfattning av Chang 2.1 Lagen om bestämda proportioner: olika prover av samma förening innehåller alltid samma proportioner av massa. Lagen om multipla proportioner: om två grundämnen kan kombineras
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merKapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner
Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merKE02: Kemins mikrovärld
KE02: Kemins mikrovärld Annika Nyberg annika.nyberg@mattliden.fi samt wilma! Kursbok: Kaila et al KEMI 2 Kemins mikrovärld Bedömning Prov: 80% Inlämningsuppgifter: 20% Period 1: KE02 Period 3: KE04 (KE05
Läs merMall för beskrivning av kurs (5) :1044
1 (5) Lärosätets namn Stockholms universitet, Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare,
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet
Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Kapitel 7 Fyrverkeri i olika färger Atomstruktur och periodicitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Illuminerad saltgurka Kapitel 7 Innehåll Kvantmekanik
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merKOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013
KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler
Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merKEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED 9405108813 Q2 ALEXANDER.TIVED@GMAIL.COM WILLIAM SJÖSTRÖM Q2 DKW.SJOSTROM@GMAIL.COM Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund
Läs merKemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)
Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.
Läs merKursplan. Kemi med didaktisk inriktning 1. Lärarutbildningsnämnden Kemi
Dnr: KEGL01/20162 Lärarutbildningsnämnden Kemi Kursplan Kemi med didaktisk inriktning 1 Kurskod: KEGL01 Kursens benämning: Kemi med didaktisk inriktning 1 Chemistry and Chemistry Education 1 Högskolepoäng:
Läs merLösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors
Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl 08.00 14.00 Lösningsförslag Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors 1. (a) Joule- expansion ( fri expansion ) innebär att gas som är innesluten
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merutvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,
Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merKemi 1 för basår. Programkurs 8 hp Chemistry 1 for Foundation Year BKL101 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum.
1(9) Kemi 1 för basår Programkurs 8 hp Chemistry 1 for Foundation Year BKL101 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Övrigt Fastställandedatum LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(9) Huvudområde Övriga ämnen Utbildningsnivå
Läs merKapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 14.6 14.7 Flerprotoniga syror 14.8 14.9 Molekylstrukturens inverkan
Läs merKapitel 14. Syror och baser
Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror
Läs merFöreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.
Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merKursansvarig: Björn Åkerman
Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merKemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner
Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi
Läs merKURSPROGRAM 2017: KOOA15 ALLMÄN KEMI FÖR K och B (7,5 högskolepoäng)
KURSPROGRAM 0: KOOA ALLMÄN KEMI FÖR K och B (, högskolepoäng) Kursen är en direkt fortsättning på kursen Inledande kemi (KOOA0). Kursen Allmän kemi har ett större fokus på kemiska beräkningar och problemlösning
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merKapitel 7. Atomstruktur och periodicitet
Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Fyrverkeri i olika färger Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 7.2 Materians karaktär Illuminerad saltgurka
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merAtomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]
Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans
Läs merKEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION
KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,
Läs merPå samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:
Kemiska beräkningar HT 2008 - Laboration 2 Syrabastitrering Syftet med den här laborationen är att ge laboranten insikt i användandet av phmeter vid ph-titreringar, samt förstå hur titrerkurvor för starka,
Läs mer