Svensk utbildning i internationell statistik

Transkript

1 Svensk utbildning i internationell statistik 2005

2 Svensk utbildning i internationell statistik 2005 Statistiska centralbyrån 2005

3 Swedish education in international statistics 2005 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2005 Tidigare publicering/ Svensk utbildning i internationell statistik, 2002 Previous publication Swedish education in international statistics 2002 Producent/ Producer SCB, Enheten Utbildning Arbetsmarknad Örebro Tfn e-post: ua@scb.se Förfrågningar/ Karin Björklind, Enheten Utbildning Arbetsmarknad Inquiries Tfn E-post: karin.bjorklind@scb.se Omslag och grafisk form Foton Marie Almers Atterhall, Ateljén SCB. Omslag: Håkan Lindgren/Pressens bild, Robert Ekegren/Bildbyrå Ekegren (2 foton), Bengt Höglund/Johnér Bildbyrå Kapitel 1: Emilio Ereza/Pressens bild Kapitel 2: Cathy Crawford/Pressens bild Kapitel 3: Voisin/Sjöbergs Bildbyrå Kapitel 4: HeikoWolfraum/Pressens bild Kapitel 5: Savinysev Fyodor/Pressens bild Kapitel 6: Sjöbergs Bildbyrå Kapitel 7: Robert Ekegren/Bildbyrå Ekegren Kapitel 8: Bengt af Geijerstam/Bildhuset Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 2005 ISSN ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 Förord Internationella jämförelser blir allt viktigare och förekommer allt oftare, inte minst i media och i den politiska debatten. Samtidigt är det svårt att göra internationella jämförelser och det är lätt att dra fel slutsatser om statistiken från olika länder inte är jämförbar. SCB har ambitioner att i allt större utsträckning publicera internationella jämförelser ur ett svenskt perspektiv och med kommentarer till statistikens kvalitet och jämförbarhet. Denna bok är ett led i dessa ansträngningar. SCB rapporterar underlag för utbildningsstatistik till EU, OECD och UNESCO. Underlaget sammanställs i omfattande publikationer, de mest kända är Key data on education in Europe (EU) och Education at a Glance (OECD). Föreliggande bok, Svensk utbildning i internationell statistik, belyser bland annat vissa områden ur dessa två internationella publikationer. Bokens inriktning är att göra en bred översikt snarare än en djup analys av olika delar av utbildningsområdet. Boken gör inte anspråk på att vara uttömmande utan skall snarare ses som en inkörsport till vidare läsning. Detta är den andra utgåvan i en planerad serie av internationella jämförelser. Nästa utgåva beräknas komma ut SCB tar gärna emot synpunkter på innehållet för att förbättra publikationen inför nästa utgåva. Framställningen av boken har möjliggjorts genom att Utbildningsdepartementet ställt resurser till SCB:s förfogande. Vid framställning av boken har Jonas Börjesson, Anna Eriksson, Anna Gärdqvist, Bengt Gref, Ann-Charlott Larsson och Allan Nordin medverkat. Arbetet har letts av Karin Björklind. Ingegerd Berggren, Fredrik Bood, Gunlög Eiderbrant-Nilsson samt Gunilla Dahlén har fungerat som läsgrupp. Samtliga medverkande är verksamma vid SCB. Statistiska centralbyrån i november 2005 Anna Wilén Kajsa Swenson

5 Innehåll Förord 3 Contents 6 Inledning 8 1. Utbildning i ett globalt perspektiv 13 Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning 14 Långt ifrån alla barn fullföljer utbildningen 19 Sekundärskolan få allt större betydelse 20 Utbildningssektorn och HIV/AIDS Befolkningen 23 Befolkningen under 30 år 24 Utbildningsnivå 26 Arbetsmarknad Förskolenivå 41 Förskolan det första steget i ett livslångt lärande 42 Organisation 43 Deltagande 44 Lärare Grundskole- och gymnasienivå 51 Organisation 52 Informations- och kommunikationsteknologi (ICT) i skolan 58 Främmande språk 61 Elever 64 Lärare Högskolenivå 73 Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv 74 Deltagande i högre utbildning 77 Högskoleexaminerade 79 Studenter med utländskt medborgarskap Det livslånga lärandet 85 Totalt deltagande i lärande 86 Formell utblildning, kurser och studiecirklar 88 Kurser och studiecirklar 91 Självstudier 94

6 7. Utbildningskostnader 97 Utbildningskostnadernas andel av BNP 98 Utbildningskostnadernas andel av de offentliga kostnaderna 102 Utbildningskostnader per elev Kunskapsmätningar 109 Jämförande internationella studier 110 Läsförståelse 111 Matematik 117 Naturvetenskap 123 Problemlösningsförmåga 128 Skolklimat och tillhörighet 130 Engelska 131 Demokrati 133 Tabeller 139 Tabellförteckning 140 Definitioner och begrepp 183 Beskrivning av regionala indelningar 184 Organisationer 186 Begrepp 187 Klassificering efter utbildningsnivå (ISCED) 188

7 Contents Forword 3 Contents 6 Introduction 8 1. Education from a global perspektive 13 Worldwide priorities in the educational areas 14 Far from all children complete their education 19 Secondary school getting more important 20 Education and HIV/AIDS The people 23 Population 30 years and younger 24 Level of education 26 Labor market Pre-primary education 41 Pre-primary - first step of Life Long Learning 42 Organisation 43 Participation 44 Teachers Primary and secondary education 51 Organisation 52 ICT in school 58 Foreign language 61 Pupils 64 Teachers Higher education 73 Swedish higher education from an international perspective 74 Participation in higher education 77 Completion of higher education 79 Students with foreign citizenship Adult learning, participation in education 85 Participation in different types of education, training or learning activities 86 Formal and nonformal education and training 88 Nonformal education and training 91 Informal learning 94

8 7. Educational expenditures 97 Educational expenditures, share of GDP 98 Educational expenditure, share of the total public expenditure 102 Educational expenditure per pupil Comparisons of student achievements 109 International comparisons of student achievements 110 Reading literacy 111 Mathematical literacy 117 Science literacy 123 Problem solving 128 School climate and a sense of belonging 130 English 131 Democracy 133 Tables 139 Table content 140 Definitions and concepts 183 Description of regional divisions 184 Organisations 186 Concepts 187 Classification of education level (ISCED) 188

9 Inledning Inledning Statistik spelar en viktig roll i dagens samhälle. Den förser beslutsfattare i olika sammanhang med relevanta fakta, den både används i och ger upphov till debatter på olika områden och den ger allmän information om tillstånd och tendenser i samhällslivet. Statistiska uppgifter blir intressantare och mer användbara om de sätts in i ett sammanhang. En uppgift om till exempel hur många som sökt till högskolan ett visst år säger mer om den relateras till hur många platser de sökande konkurrerar om, eller hur många som sökt och kommit in under tidigare år etc. På liknande sätt innebär jämförelser mellan länder att uppgifterna för ett enstaka land ges en ny dimension. Intresset för internationella jämförelser har vuxit avsevärt under de senaste tio åren. Begreppet benchmarking i betydelsen jämföra med andra inom samma verksamhetsfält har använts flitigt under flera år och tycks fortfarande vara i högsta grad gångbart. En sökning på nätet ger nära tre miljoner träffar på ordet benchmarking. Att uttrycket definition of benchmarking ger ca träffar vittnar om att jämförelser görs i det egna landet eller internationellt inom många områden. När det gäller internationella statistiska jämförelser har inte bara intresset utan också möjligheterna vuxit på senare tid. Det hänger samman med att flera internationella organisationer arbetat och arbetar intensivt med att öka jämförbarheten mellan länderna. Exempel på detta är det arbete med definitioner och standarder för statistiska mätningar som fortlöpande görs inom EU och OECD. Även FN har bestämt att internationellt samarbete och internationell koordination skall vara grundläggande principer för ländernas officiella statistik. För framtiden kan man förutse både ökade behov av internationella jämförelser och ökade möjligheter att göra internationell statistik. Ett exempel på detta är den s.k. Bolognaprocessen, till vilken 45 länder nu har anslutit sig. I Bolognadeklarationen fastställs tre övergripande mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning : 8 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

10 Inledning att öka rörligheten att främja anställningsbarheten att främja Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent. Dessa övergripande mål bryts ned i operativa mål, varav ett är införandet av ett system med tydliga och jämförbara examina (på högskolan). När detta operativa mål har uppnåtts, eller när jämförbarheten har blivit större än i dag underlättas studenters rörlighet mellan länderna för studier. Detta gör att möjligheterna för de färdigutbildade att få arbete i andra länder än sitt hemland ökar. En bieffekt av arbetet med mer enhetliga examina är en ökad jämförbarhet i statistiken mellan länderna. Syftet med denna bok är att beskriva Sveriges läge i förhållande till andra länder när det gäller hur mycket pengar som satsas på utbildning och resultatet av dessa satsningar: Vad får vi ut av de använda resurserna i form av utbildningsnivå och kunskaper hos elever och studenter? Vad skiljer vårt utbildningssystem från andra länders? Vad kan vi lära av andra länder i fråga om organisation och inriktning av utbildningen? Boken innehåller statistik från olika källor i många länder och resultat från flera internationella undersökningar. Förhoppningsvis kan materialet ge underlag för reflektioner kring frågorna ovan och kanske också bränsle åt den utbildningspolitiska debatt som ibland blir rätt intensiv i vårt land. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 9

11 Inledning Jämförelser av utbildningssystem Det är svårt att göra internationella jämförelser inom utbildningsområdet. Ländernas utbildningssystem skiljer sig åt. Definitions- och tolkningsproblem gör att ett och samma begrepp kan ha olika innebörd i olika länder. För att kunna jämföra och analysera data om utbildning behövs ofta kompletterande information om utbildningssystemen: när skolstarten sker, vad som räknas till grundskolenivå, vad som utgör obligatorisk skolgång och längden på utbildningsprogrammen. I EU:s publikation Key data on education in Europe presenteras utbildningssystemen i medlems- och kandidatländerna. Detta görs i både grafiska och verbala beskrivningar för att underlätta förståelsen av skillnader mellan länderna. Det svenska utbildningssystemet brukar betraktas som ganska enhetligt medan system i vissa EU-länder är mer svåröverskådliga. Det svenska utbildningssystemet 2002/03 Ålder Sverige samarbetar med EU, OECD och UNESCO för att förbättra kvaliteten på utbildningsstatistiken och göra internationella jämförelser möjliga. UNESCO ansvarar för en en internationell utbildningsklassificering, International Standard Classification of Education (ISCED97) som förenklar jämförelser mellan olika utbildningssystem. Enligt indelningen i ISCED97 är det nivåer på utbildning som jämförs i stället för skolformer. På så vis kommer man delvis runt svårigheter som bottnar i skillnader mellan utbildningssystem. Detta är inte enkelt och jämförelser måste göras med insikt om olikheter. 10 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

12 Inledning Några särdrag för utbildningssystemet i Sverige I EU:s jämförelser av utbildningssystem framgår att alla länder har en obligatorisk skola vilken i de flesta fall pågår nio eller tio år. Skolstarten skiljer sig dock åt och barn i Sverige börjar skolan relativt sent. I de flesta europeiska länder börjar barnen i skolan vid sex års ålder. I Sverige kan barnen börja förskoleklass vid sex år men börjar i den obligatoriska skolan det år de fyller sju. I Sverige och de övriga nordiska länderna är grundskolan sammanhållen i en enhet. Detta står i kontrast till den indelning i separata nivåer (primär- och sekundärskola) vilken är vanlig i många länder. I den svenska skolan är de första nio åren lika för alla och förbereder eleverna så att alla skall kunna fortsätta till gymnasieskolan. Praktiskt taget alla ungdomar i Sverige fortsätter också att studera efter den 9-åriga grundskolan. I de flesta andra europeiska länder sjunker studiedeltagandet efter den obligatoriska skolans slut. Inom EU är skolgången vanligtvis gemensam för alla elever inom den nivå som motsvarar vår grundskola i de flesta fall tills eleverna är 14 eller 15 år. Det finns dock undantag; i några länder väljer eleverna redan vid års ålder antingen studie- eller yrkesinriktad utbildning. Inom det som motsvarar den svenska gymnasienivån är det i många länder en skillnad mellan generella och yrkesinriktade utbildningar, där de yrkesinriktade inte ger behörighet till högre studier. I Sverige skall all gymnasieutbildning ge grundläggande behörighet till högre studier. Detta oavsett om man går på ett yrkes- eller studieförberedande program. Avsikten med det enhetliga svenska skolsystemet är att elever skall kunna välja inriktning utan att hamna i någon återvändsgränd. När det gäller utbildning på högskolenivå finns olika system i Europa som speglar ländernas traditioner. Antagningen sker oftast vid års ålder men detta gäller inte alla länder. I Sverige är det till exempel vanligt med ett avbrott i studierna innan en universitets- eller högskoleutbildning påbörjas. Detta påverkar medelåldern för studenter i universitets- eller högskoleutbildning, som är högre i Sverige än i många andra länder. Det finns också viktiga karaktärsdrag hos den svenska utbildningsmodellen som inte syns i EU:s översikt. Utbildningen skall till exempel vara tillgänglig för alla, oavsett ekonomiska eller sociala villkor. All utbildning, inklusive universi- SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 11

13 Inledning tets- och högskolenivå, är därför avgiftsfri för studenten. Det skall också finnas möjlighet att återvända till studier och att komplettera eller bygga på sin utbildning varvat med arbete. Detta bidrar också till den höga medelåldern bland studenter i högre utbildning i Sverige. Svensk vuxenutbildning är omfattande, har en lång historia och finns i ett flertal former. Det finns också en tradition av folkbildning i Sverige och många studerar på folkhögskolor och inom studieförbund. Sammantaget kan sägas att i Sverige hålls dörrarna till utbildning öppna, en god förutsättning för ett livslångt lärande i praktiken. 12 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik