Temarapport 2012:1. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Tema: Utbildning. Vuxnas lärande Utbildning och forskning

Transkript

1 Temarapport 212:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Vuxnas lärande 21 Utbildning och forskning

2

3 Temarapport 212:1 Tema: Utbildning Vuxnas lärande 21 Statistiska centralbyrån 212

4 Theme report 212:1 Theme: Education Adult Learning 21 Statistics Sweden 212 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Årlig 1992/93 23/4 därefter publicerad vartannat år Annually between 1992/93 23/4 and every other year thereafter SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department SE Örebro Förfrågningar Marit Jorsäter, Enquiries marit.jorsater@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Tema: Utbildning; Vuxnas lärande 21. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Theme: Education; Adult Learning 21. Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Jan-Aage Haaland URN:NBN:SE:SCB-212-A4BR121_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Vuxnas lärande 21 Förord Förord Sverige har sedan länge haft ett väl utbyggt system för vuxenutbildning jämfört med de flesta andra länder. Vuxnas deltagande i utbildningar, kurser och andra lärande aktiviteter utgör viktiga beståndsdelar av det livslånga lärandet. För utformningen av utbildningspolitiken i Sverige samt inom EU och OECD spelar det livslånga lärandet en central roll. Statistik om vuxnas lärande tas fram av flera myndigheter och inom flera statistikområden vid SCB. Samtidigt finns det ett stort behov av en samlad översiktlig statistisk beskrivning av vuxnas lärande i Sverige. Denna temarapport ger en översikt över vuxenutbildningen i Sverige. Rapporten innehåller också en jämförelse av vuxenutbildning inom EU. Statistiska centralbyrån i februari 212 Stina Andersson Mikael Schöllin SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Vuxnas lärande 21 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Livslångt lärande... 7 Vuxnas lärande... 7 Vilka deltar i vuxenutbildning?... 7 Deltagande i utbildning... 9 Varierat utbud av utbildningar och kurser möter vuxna i Sverige... 9 Kommunal vuxenutbildning har minskat och grundläggande högskoleutbildning har ökat... 1 Vilka deltar i utbildning och lärande? Fler kvinnor deltog i vuxnas lärande Fler yngre deltar i formell utbildning och fler äldre deltar i kurser utanför jobbet Mammor till små barn deltar i hög grad i formell utbildning Högt utbildade deltar mest Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar tydligt deltagandet i formell utbildning Utrikes födda deltar i genomsnitt lika mycket som svenskfödda Sysselsatta deltog mer i lärande aktiviteter Sysselsatta i offentlig sektor deltog mer i lärande aktiviteter än sysselsatta i privat sektor... 2 Geografin har mindre betydelse för studiedeltagandet Omfattning och inriktning av vuxnas lärande Hur omfattande är vuxnas lärande idag? Det finns stora skillnader i vad som studeras Internationella jämförelser Många vuxna svenskar deltar i någon typ av lärande Stort deltagande i kurser och studiecirklar i de nordiska länderna Yngre deltar i högre utsträckning än äldre... 3 Redan högt utbildade får mer utbildning... 3 Deltagandet lägre för dem som arbetar Europeiska riktmärken inom utbildning Vuxnas deltagande i livslångt lärande Personer med eftergymnasial utbildning Elever som lämnar utbildningen i förtid Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Vuxnas lärande 21 Sammanfattning Sammanfattning Livslångt lärande Begreppet livslångt lärande innefattar allt vi lär oss dagligen, i vilken form det än sker. Inom EU och i annan internationell statistik indelas livslångt lärande i formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande. Det formella lärandet karakteriseras av medvetna och organiserade aktiviteter och omfattar i allt väsentligt det reguljära utbildningsväsendet. Det icke-formella lärandet karakteriseras också av medvetna och organiserade aktiviteter men omfattar utbildning som är organiserad vid sidan av det reguljära utbildningsväsendet. Här finns inte på samma sätt nivå- och årskurssystem eller antagningskrav som kännetecknar det formella lärandet. I den här presentationen delas det icke-formella lärandet in i två delar: personalutbildning respektive kurser och studiecirklar utanför jobbet. Det informella lärandet, slutligen, handlar om självstudier av olika slag samt andra aktiviteter i vardagen med avsikt att lära sig något. I den här presentationen tas inte det informella lärandet upp. Vuxnas lärande Publikationen handlar om vuxnas lärande. Med vuxna avses här personer i åldern 2 74 år. För de vuxna redovisas deltagandet inom det formella lärandet och det icke-formella lärandet. Det icke-formella lärandet delas genomgående upp i personalutbildning respektive kurser och studiecirklar utanför arbetet. Sverige har sedan länge haft ett väl utbyggt system för vuxenutbildning jämfört med de flesta andra länder. Vuxenutbildningen i Sverige har mer eller mindre exploderat i omfång och utbud under de senaste decennierna. Utbudet av vuxenutbildning är omfattande och mångfacetterat med alltifrån endagskurser till utbildningar på flera år. Det finns bra statistik för varje enskild utbildningsform inom vuxenutbildningen. Målet med denna publikation är att ge en samlad bild i form av en kortfattad och översiktlig statistisk beskrivning av vuxenutbildningen i Sverige. Vilka deltar i vuxenutbildning? Drygt 3 miljoner personer i åldern 2 74 år deltog i någon form av utbildning, kurs eller studiecirkel under år 21. Det motsvarade nästan hälften, 48 procent, av alla vuxna. Andelen har inte förändrats nämnvärt under treårsperioden mellan 28 och 21. Andelen avser antalet personer, det kan alltså gälla personer som deltagit i en kort kurs eller en person som har studerat på heltid under hela året. Vid en omräkning av studiedeltagarna till helårsstuderande motsvarade det en andel på 13 procent av den vuxna befolkningen. Andelen vuxna som hade gått en formell utbildning var 14 procent medan motsvarande andel för kurser och studiecirklar utanför jobbet var 11 procent. Det var vanligast att delta i någon form av personalutbildning, där andelen var 3 procent. Statistiska centralbyrån 7

10 Sammanfattning Vuxnas lärande 21 Andelen som deltar i vuxenutbildning skiljer sig förstås åt av många olika anledningar. Skillnaden mellan kvinnor och män är tydlig. deltar mest i både formell utbildning och kurser och studiecirklar utanför arbetet. Inom personalutbildning är däremot könsfördelningen jämn. Inom formell utbildning är det flest yngre eftersom utbildningen ofta riktar sig till personer som ännu inte har kommit ut på arbetsmarknaden. Inom personalutbildning är åldern oftast mellan 3 5 år medan tonvikten för deltagarna i kurser och studiecirklar utanför arbetet ligger något mer mot de äldre. Den egna utbildningsbakgrunden spelar också roll för studiedeltagandet. Högutbildade deltar mer i utbildning inom både formell utbildning och personalutbildning. För kurser och studiecirklar utanför arbetet betyder inte den tidigare utbildningsnivån lika mycket. Internationellt sett har Sverige ett högt deltagande i vuxenutbildning, det gäller både formell och icke-formell utbildning. Men allra tydligast är den höga andelen som deltar i icke-formell utbildning. För att kunna följa upp framstegen och identifiera olika utmaningar har EU formulerat strategiska mål vad gäller deltagande i vuxnas lärande under perioden Sverige tillsammans med övriga nordiska länder har redan uppnått flera av dessa mål till skillnad från många andra europeiska länder. 8 Statistiska centralbyrån

11 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Deltagande i utbildning Varierat utbud av utbildningar och kurser möter vuxna i Sverige Den vuxna befolkningen i Sverige möts av ett stort och varierat utbud av lärande aktiviteter både avseende utbildningsanordnare och längd på aktiviteterna. Drygt 3 miljoner personer i åldern 2 74 år deltog i någon form av utbildning, kurs eller studiecirkel under 21. Detta motsvarade 48 procent av befolkningen i åldersgruppen. Deltagandet har sett likartat ut under den senaste treårsperioden. Den vanligaste typen av lärande aktivitet var personalutbildning, d.v.s. utbildning som var helt eller delvis finansierad av arbetsgivaren. I personalutbildning deltog 3 procent av befolkningen 21. Det kan jämföras med deltagande i formell utbildning, där andelen deltagare av befolkningen var 14 procent under år 21. Personalutbildning pågår däremot ofta bara ett par dagar medan formell utbildning oftast pågår i en eller flera terminer. I kurser och studiecirklar utanför jobbet deltog 11 procent av befolkningen. Källor till deltagare i utbildning Referensperioden som gäller för den här redovisningen avser helår. För alla utbildningsformer utom personalutbildning gäller kalenderår. För personalutbildning gäller de 12 månader som föregår intervjutillfället Formell utbildning hämtas från registret över Befolkningens studiedeltagande. Från Folkbildningsrådets register hämtas uppgifterna om deltagare i studieförbund samt deltagare i Folkhögskolans korta kurser. Uppgifterna för personalutbildning skattas med hjälp av Urvalsundersökningen om Befolkningens Levnadsförhållanden (ULF). Där frågar man, genom intervju, om individen har gått en kurs eller utbildning som har anordnats på arbetstid under de senaste 12 månaderna. Genom tilläggsfrågor i arbetskraftsundersökningarna (AKU) görs undersökningar vad gäller personalutbildning vartannat år. Referensperioden här är dock första halvåret respektive år och har av det skälet inte använts som källa till den här publikationen. I personalutbildningsstatistiken efterfrågar man, via intervju, om individen har deltagit i någon utbildning, konferens, seminarium eller studiedag som helt eller delvis bekostats av arbetsgivaren. Personalutbildningsstatistiken täcker därför in fler former av lärande aktiviteter än vad som redovisas i denna publikation. Deltagare (brutto) i utbildning år 21. Antal och andel i procent. Personer i åldern 2 74 år Totalt Könsfördelning i procent Antal Andel Antal Andel Antal Andel Formell utbildning Personalutbildning Kurser och studiecirklar utanför jobbet Statistiska centralbyrån 9

12 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 Så här ska tablåerna tolkas: För personalutbildning och kurser och studiecirklar utanför arbetet redovisas två olika uppgifter om antalet och andelen personer i utbildning. Dessa uppgifter skall tolkas på följande sätt. Andelen personer som deltog i personalutbildning var 3 procent. Av dessa hade 2 procentenheter även deltagit i formell utbildning under året. Andelen personer som deltog i kurser och studiecirklar utanför arbetet under 21 var 11 procent. Av dessa hade 4 procentenheter även deltagit i personalutbildning och/eller formell utbildning. Deltagare (1 individ räknas 1 gång) i utbildning år 21. Antal och andel i procent. Personer i åldern 2-74 år Totalt Könsfördelning i procent Antal Andel Antal Andel Antal Andel Formell utbildning Personalutbildning Kurser och studiecirklar utanför jobbet Totalt Kommunal vuxenutbildning har minskat och grundläggande högskoleutbildning har ökat Inom de tre stora huvudgrupperna av lärande aktiviteter för vuxna har inga större förändringar skett. De senaste tre åren har antalet deltagare i formell utbildning, personalutbildning respektive kurser och studiecirklar utanför arbetet legat relativt konstant. Antal deltagare i lärande aktiviteter åren Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Personalutbildning Kurser och studiecirklar utanför arbetet Formell utbildning innehåller flera olika utbildningstyper som styrs genom utbildningspolitiska medel för att uppnå vissa mål i samhället. Det kan vara att generellt höja utbildningsnivån, satsa på vissa yrken, eller satsningar på arbetslösa. Listan kan göras lång. 1 Statistiska centralbyrån

13 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Inom formell utbildning dominerar kommunal vuxenutbildning och grundläggande högskoleutbildning kraftigt. Deltagandet i kommunal vuxenutbildning har minskat betydligt de senaste tio åren. Sverige genomförde en satsning på vuxnas lärande mellan 1997 och 22, Kunskapslyftet, som till största delen skedde via den kommunala vuxenutbildningen. När satsningen avslutades minskade också antalet deltagare inom kommunal vuxenutbildning. Grundläggande högskoleutbildning har också ökat en hel del de senaste tio åren till följd av utbildningspolitiska satsningar för att öka andelen som påbörjar en högskoleutbildning, bl.a. inrättades flera nya högskolor så att varje län har minst en högskola. Antal deltagare 1 i formell utbildning åren Personer i åldern 2 74 år Grundläggande högskoleutbildning Komvux Övrig utbildning 1 Kvalificerad yrkesutbildning Svenska för invandrare 5 Folkhögskola långa kurser ) Statistiken är nettoräknad såtillvida att varje person endast hänförs till en typ av studier. Personer som studerat i två eller flera skolformer under terminen hänförs till den högsta enligt en särskilt prioriteringsordning. En person som studerade i både komvux och högskola redovisas således endast som högskolestuderande. Vilka deltar i utbildning och lärande? Andelen deltagare i utbildningar, kurser och studiecirklar varierar kraftigt beroende på kön, ålder, utbildningsbakgrund, sysselsättningsstatus m.m. I perioder satsas också på olika politiska åtgärder riktade mot personer som annars traditionellt inte deltar lika mycket i utbildning. Andra faktorer som har haft betydelse för deltagandet i lärande aktiviteter är folkrörelserna, det tidiga införandet av vissa eftergymnasiala utbildningar för vuxna samt de juridiska ramverken med möjlighet till frånvaro från arbetet vid utbildning. Fler kvinnor deltog i vuxnas lärande deltog i högre grad än män i utbildningar, kurser och studiecirklar. Bland kvinnor i åldern 2 74 år deltog 52 procent under 21 att jämföra med 44 procent bland männen i samma ålder. Skillnaderna är tydliga mellan män och kvinnor inom formell utbildning samt kurser och studiecirklar utanför arbetet. Inom personalutbildning fanns däremot ingen större skillnad. Många utvärderingar och studier av kommunal vuxenutbildning tyder på att det är svårt att rekrytera män med kort tidigare utbildning till vidareutbildning. Det finns teorier om varför vuxenutbildningen lockar fler kvinnor än män. En tänkbar förklaring kan vara att fler kvinnor har ambitionen Statistiska centralbyrån 11

14 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 att söka högre utbildning. söker sig också i högre grad till yrken inom offentliga sektorn där det finns krav på formell utbildning. För traditionellt manliga yrken tillgodoses kraven i större utsträckning genom gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar. deltar även i högre grad än männen i studieförbundens verksamhet. En förklaring skulle kunna vara att utbudet av kurser och studiecirklar lockar fler kvinnor än män. Andel deltagare i utbildning efter kön år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Personalutbildning Kurser och studiecirklar utanför jobbet Fler yngre deltar i formell utbildning och fler äldre deltar i kurser utanför jobbet Åldersfördelningen skiljer sig åt för olika typer av utbildningar. Formell utbildning hänger ofta samman med ingången till yrkeslivet, vilket sker i yngre åldrar. Formell utbildning är sparsamt förekommande för personer över 45 år. Det icke-formella lärandet speglar verkligen livslångt lärande och pågår i alla åldrar med en tonvikt på de äldre. Det gäller i synnerhet kurser och studiecirklar utanför arbetet medan personalutbildningen är vanligast i mitten av yrkeslivet. Skillnaderna mellan kvinnor och män är tydligast inom formell utbildning samt kurser och studiecirklar utanför arbetet. Inom kurser och studiecirklar ökar dessutom skillnaderna i deltagandet mellan kvinnor och män i de äldre åldersgrupperna. 12 Statistiska centralbyrån

15 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Andel deltagare i utbildning efter ålder och kön år 21 Formell utbildning år år år år år år Personalutbildning år år år år år år Kurser och studiecirklar utanför arbetet år år år år år år Statistiska centralbyrån 13

16 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 Mammor till små barn deltar i hög grad i formell utbildning Att vara gift/sambo eller ensamstående har betydelse vad gäller deltagandet i formell utbildning och personalutbildning men det har ingen större betydelse när det gäller kurser eller studiecirklar utanför arbetet. Det är i första hand ensamstående som läser formella utbildningar. Det har troligen ett starkt samband med att de som läser formell utbildning är yngre och helt enkelt inte hunnit gifta sig/flytta ihop. Det omvända gäller personalutbildning där en större andel av deltagarna är gifta eller sambo. Andel deltagare i utbildning efter civilstånd och kön år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Personalutbildning Kurser och cirklar utanför arbetet All utbildning Totalt Totalt Totalt Totalt Gift/Sambo Ensamstående Sambandet mellan barn och studiedeltagande är kanske lite mer oväntat. I synnerhet är studiedeltagandet i formell utbildning bland kvinnor med små barn klart över genomsnittet för befolkningen. För män är skillnaderna i deltagande i formell utbildning beroende på yngsta barnets ålder inte så stora. Här spelar dock ålderstrukturen in på populationen av kvinnor med små barn där en klar majoritet är i åldrarna år. Det kan vi jämföra med populationen av kvinnor med inga barn/vuxna barn där en klar majoritet av gruppen är 45 år och äldre. Deltagandet i personalutbildning är som störst under åren när yngsta barnet är under 18 år. Det hänger troligen samman med att man i den åldern har kommit ut på arbetsmarknaden och generellt deltar mest i personalutbildning. Deltagandet i personalutbildning påverkas för kvinnor med små barn, kvinnorna deltar i klart mindre utsträckning än män i samma grupp. I kurser och studiecirklar utanför arbetet deltar kvinnorna mindre under småbarnsåren än annars till skillnad från männen som har ett relativt konstant (lägre) studiedeltagande. 14 Statistiska centralbyrån

17 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Andel deltagare i utbildning efter yngsta barnets ålder och kön år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning år 4 1 år år Inga barn/vuxna barn Alla Personalutbildning år 4 1 år år Inga barn/vuxna barn Alla Kurser och studiecirklar utanför arbetet år 4 1 år år Inga barn/vuxna barn Alla Statistiska centralbyrån 15

18 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 Högt utbildade deltar mest Deltagande i utbildningar och kurser samvarierar i hög grad med utbildningsbakgrund. Högutbildade personer deltar i högre grad i lärande aktiviteter än personer med gymnasial och förgymnasial utbildning. Bland personer med förgymnasial utbildning deltog 27 procent i lärande aktiviteter medan motsvarande andel var 67 procent för personer med eftergymnasial utbildning. Detta innebär att trots stora satsningar på vuxnas lärande är det fortfarande stora skillnader i andelen deltagare med avseende på utbildningsbakgrund. Det var främst inom personalutbildning som de största skillnaderna med avseende på utbildningsbakgrund fanns. Inom kurser och studiecirklar utanför arbetet var det däremot en relativt liten skillnad med avseende på utbildningsbakgrund. Både bland kvinnor och män deltog personer med lång tidigare utbildning i högre grad i utbildningar och kurser än personer med kort tidigare utbildning. deltog mest i utbildning oavsett tidigare utbildning, det gäller dock inte personalutbildning där det kan varierade en del. Andel deltagare i utbildning efter utbildningsbakgrund och kön år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Personalutbildning Kurser och cirklar utanför arbetet All utbildning Totalt Totalt Totalt Totalt Förgymnasial utbildning 9 år eller kortare inkl okänd Gymnasial utbildning, högst 2-årig Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre inkl forskarutbildning De som har påbörjat en eftergymnasial utbildning räknas till gruppen Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år. Det förklarar att deltagarandelen är så hög hos den gruppen inom formell utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar tydligt deltagandet i formell utbildning Inte bara den egna utbildningsnivån utan även föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse. Föräldrarnas utbildningsnivå har störst betydelse för deltagandet i formell utbildning men har inte alls samma betydelse när det gäller kurser och studiecirklar utanför arbetet. Inom personalutbildning fanns en tydlig skiljegräns bland de som har föräldrar med minst en 3-årig gymnasial utbildning då höjdes deltagandet i studier tydligt vilket kan hänga samman med att en stor andel av dem hade eftergymnasial utbildning. 16 Statistiska centralbyrån

19 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Andel deltagare i utbildning efter föräldrarnas utbildningsnivå och kön år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Förgymnasial utbildning 9 år eller kortare inkl okänd Gymnasial utbildning, högst 2-årig Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre inkl forskarutbildning Personalutbildning Förgymnasial utbildning 9 år eller kortare inkl okänd Gymnasial utbildning, högst 2-årig Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre inkl forskarutbildning Kurser och studiecirklar utanför arbetet Förgymnasial utbildning 9 år eller kortare inkl okänd Gymnasial utbildning, högst 2-årig Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre inkl forskarutbildning Statistiska centralbyrån 17

20 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 Utrikes födda deltar i genomsnitt lika mycket som svenskfödda Vid en jämförelse mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands ser det samlade studiedeltagandet likartad ut. 48 procent av de som är födda i Sverige deltog i utbildning år 21, jämfört med 49 procent bland de som är födda utomlands. Skillnaden i studiedeltagandet mellan kvinnor och män tycks vara något mindre för de som är födda utomlands än för de som är födda i Sverige. Andel deltagare i utbildning efter födelseland och kön år 21. Personer i åldern 2 74 år All utbildning Personalutbildning Född i Sverige Född utomlands Född i Sverige Född utomlands Formell utbildning 6 5 Kurser och studiecirklar utanför arbetet Född i Sverige Född utomlands Född i Sverige Född utomlands Personer som är födda utomlands deltar i större utsträckning i formell utbildning än de som är födda i Sverige. Inom de övriga utbildningsformerna deltar utrikes födda mindre än de som är födda i Sverige. Utrikes födda som deltagit i formell utbildning har en mycket större andel deltagare inom alla åldersgrupper. Den största skillnaden är att det är så många utrikes födda som deltar högre upp i åldrarna. 18 Statistiska centralbyrån

21 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Andel deltagare i formell utbildning efter födelseland och ålder år 21. Personer i åldern 2 74 år Född i Sverige Född utomlands Totalt 2 24 år år år år år år Att födda utomlands har så högt studiedeltagande i formell utbildning har delvis sin förklaring i att personer födda utomlands deltar i svenska för invandrare i hög utsträckning samt att de deltar i kommunal vuxenutbildning i mycket större omfattning än svenskfödda. De deltar däremot något mindre i personalutbildning och kurser och studiecirklar utanför arbetet. Det visar sig också att tiden man varit i Sverige har stor betydelse för utbildningsmönstret. Hos de som invandrat under de senaste tio åren betyder utbildningen mycket, i synnerhet den formella. Efter 1 år eller mer i Sverige ser utbildningsmönstret snarlikt ut som det gör för personer födda i Sverige. Andel deltagare i utbildning efter födelseland, senaste invandringsår och utbildningsform år 21. Personer i åldern 2 74 år Utbildningsform Född i Sverige Född utomlands Född utomlands Senaste invandringsår 5 år 5 1 år 1 år eller mer Formell utbildning Grundläggande högskoleutbildning Komvux Svenska för invandrare Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskolan Arbetsmarknadsutbildning Övrig formell utbildning Summa andel av befolkningen som är i formell utbildning Icke-formell utbildning Personalutbildning Kurser och studiecirklar utanför arbetet Sysselsatta deltog mer i lärande aktiviteter Sysselsatta personer deltog i högre grad i utbildningar och kurser än ej sysselsatta personer. Detta var inte oväntat då personalutbildning, som utgör en stor andel av totala antalet lärande aktiviteter, främst berör sysselsatta personer. Inom formell utbildning samt kurser och studiecirklar utanför arbetet har däremot ej sysselsatta ett högre deltagande än sysselsatta. Inom formell utbildning är det väntat eftersom många av dessa inte har kommit ut på arbetsmarknaden än. Statistiska centralbyrån 19

22 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 deltog i högre grad än män, både bland sysselsatta och ej sysselsatta personer. Bland sysselsatta personer deltog år procent av kvinnorna i lärande aktiviteter medan motsvarande andel var 51 procent för männen. Det kan vara av intresse att kombinera sysselsättningsstatus med utbildningsbakgrund för att studera närmare hur dessa båda faktorer påverkar deltagandet i utbildningar, kurser och studiecirklar. Det visar sig att bland sysselsatta och ej sysselsatta deltar personer med eftergymnasial utbildning i högre grad i alla former av lärande aktiviteter jämfört med personer med gymnasial eller förgymnasial utbildning. Både utbildningsbakgrund och sysselsättningsstatus tycks således ha en betydelse för deltagandet i lärande aktiviteter. Andel deltagare i utbildning efter sysselsättning och utbildningsbakgrund år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Personalutbildning Kurser och cirklar utanför arbetet All utbildning Sysselsatt Ej sysselsatt Sysselsatt Ej sysselsatt Sysselsatt Ej sysselsatt Sysselsatt Ej sysselsatt Förgymnasial utbildning (inkl. okänd) Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Totalt Sysselsatta i offentlig sektor deltog mer i lärande aktiviteter än sysselsatta i privat sektor Deltagandet i utbildningar, kurser och studiecirklar varierade mellan olika arbetsmarknadssektorer. Sysselsatta personer i offentlig sektor deltog mer i lärande aktiviteter, 7 procent, än sysselsatta personer inom näringslivet, 5 procent. Det var personalutbildningen som stod för den stora skillnaden. Där deltog 57 procent av de sysselsatta inom offentlig sektor vilket kan jämföras med 39 procent inom näringslivet. Skillnaderna mellan andelen kvinnor och män som deltog i studier var något mindre inom offentlig sektor än inom näringslivet. Som bakgrund kan det nämnas att 74 procent av de anställda inom offentlig sektor var kvinnor medan motsvarande andel för näringslivet var 37 procent. Detta kan jämföras med att 69 procent av sysselsatta kvinnor inom offentlig sektor deltog i lärande aktiviteter samt att 53 procent av kvinnorna inom näringslivet deltog i lärande aktiviteter. 2 Statistiska centralbyrån

23 Vuxnas lärande 21 Deltagande i utbildning Andel deltagare i utbildning, som är sysselsatta, efter anställningssektor och kön år 21. Personer i åldern 2 74 år All utbildning Personalutbildning Offentlig Näringsliv Offentlig Näringsliv Formell utbildning 8 Kurser och studiecirklar utanför arbetet Offentlig Näringsliv Offentlig Näringsliv Geografin har mindre betydelse för studiedeltagandet Det är ett viktigt samhällsmål att människor har möjlighet att studera och delta i olika former av lärande aktiviteter oavsett geografisk hemvist. Skillnaderna mellan regioner hänger till viss del samman med skillnader i befolkningens utbildningsnivå mellan regionerna. Detta mönster stämmer inte för formell utbildning eftersom större utbildningsinstitutioner, ofta med heltidsstuderande, finns i större regioner och storstadsregioner. Personer med liknande utbildningsbakgrund deltar i nästan lika stor utsträckning i personalutbildning oavsett region. Det kan också nämnas att skillnaderna mellan kvinnor och män var mindre i de större städerna. Statistiska centralbyrån 21

24 Deltagande i utbildning Vuxnas lärande 21 Andel deltagare i utbildning efter region och utbildningsbakgrund år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning 6 5 Förgymnasial utbildning (inkl. okänd) Gymnasial utbildning 4 Eftergymnasial utbildning Storstadsregioner Större regioncentra Mindre regioncentra Små regioner Personalutbildning Förgymnasial utbildning (inkl. okänd) Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Storstadsregioner Större regioncentra Mindre regioncentra Små regioner Kurser och studiecirklar utanför arbetet Förgymnasial utbildning (inkl. okänd) Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Storstadsregioner Större regioncentra Mindre regioncentra Små regioner 22 Statistiska centralbyrån

25 Vuxnas lärande 21 Omfattning och inriktning av vuxnas lärande Omfattning och inriktning av vuxnas lärande Omfattningen av vuxnas lärande kan beskrivas på många olika sätt, t.ex. som antalet deltagare relaterat till den vuxna befolkningen eller som utbildningsvolym uttryckt i ekonomiska termer. I detta avsnitt kommer de vuxnas studiedeltagande att redovisas i form av antal helårsstuderande. Helårsstuderande En helårsstuderande definieras som en person som studerar på heltid ett helt år. En helårsstuderande kan bestå av flera individer som har läst kortare kurser och tillsammans bildar en helårsstuderande, eller en person som läst en kurs på heltid. Hur omfattande är vuxnas lärande idag? Mellan 28 och 21 har antalet helårsstuderande inom den formella utbildningen ökat. Hälften av ökningen har grundläggande högskoleutbildning svarat för. Antalet helårsstuderande inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare har också ökat en hel del. För personalutbildning, samt kurser och studiecirklar utanför arbetet har inga förändringar skett. Antal helårsstuderande åren Personer i åldern 2 74 år 7 6 Formell utbildning Personalutbildning Kurser och studiecirklar utanför arbetet Det totala antalet helårsstuderande rörde sig år 21 kring 13 procent av befolkningen i åldern 2 74 år, motsvarande 822 helårspersoner. Antalet personer som under ett år någon gång deltog i utbildning var dock betydligt större. År 21 hade drygt 3 miljoner personer i åldern 2 74 år deltagit i någon form av lärande. Skillnaden mellan antalet deltagare och antalet helårsstuderande kan framförallt hänföras till personalutbildning och studieförbund, där många deltar i relativt korta utbildningar. Statistiska centralbyrån 23

26 Omfattning och inriktning av vuxnas lärande Vuxnas lärande 21 Antalet helårsstuderande är koncentrerat till några få utbildningsformer. År 21 återfanns mer än en tredjedel inom universitet och högskolor. De andra stora utbildningsformerna var kommunal vuxenutbildning, studieförbund och personalutbildning. Antal helårsstuderande och antal deltagare år 21. Personer i åldern 2 74 år Helårsstuderande 1 Antal bruttodeltagare 2 Totalt Totalt FORMELL UTBILDNING Gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning Tekniskt basår Grundläggande högskoleutbildning Forskarutbildning Yrkeshögskoleutbildning Folkhögskola, långa kurser Utlandsstuderande (med studiemedel) Övriga med studiemedel Arbetsmarknadsutbildning Svenska för invandrare Särvux ICKE-FORMELL UTBILDNING Personalutbildning Folkhögskola, korta kurser Studieförbund TOTALT ) Uppgifterna om personalutbildning kommer här från personalutbildningsstatistiken; alltså en annan källa än den som används i avsnittet om Deltagande i utbildning. Skälet är att personalutbildningsstatistiken har uppgift om utbildningarnas ämnesinriktning. 2) Bruttodeltagare avser att de räknas en gång per person inom varje utbildning de har deltagit i. De har även räknats en gång vid varje summering. Det finns stora skillnader i vad som studeras Inom formell utbildning dominerar i första hand humaniora och konst tätt följt av samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Vissa ämnesområden har en mycket ojämn fördelning mellan kvinnor och män. Det är i första hand utbildningar inriktade mot teknik och tillverkning som domineras av män och inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg som domineras av kvinnor. Inom personalutbildningen framträder samhällsvetenskap, juridik, handel och administration starkast. Den största skillnaden mellan kvinnor och män finns även här inom teknik och tillverkning och hälso- och sjukvård samt social omsorg. För kurser och studiecirklar utanför arbetet ser fördelningen mellan kvinnor och män jämnare ut. Det som är utmärkande här är snarare den totala dominansen av ämnesområdet humaniora och konst. 24 Statistiska centralbyrån

27 Vuxnas lärande 21 Omfattning och inriktning av vuxnas lärande Antal helårsstuderande efter ämnesinriktning år 21. Personer i åldern 2 74 år Formell utbildning Tjänster Hälso- och sjukvård samt social omsorg Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Teknik och tillverkning Naturvetenskap, matematik och data Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Humaniora och konst Pedaogik och lärarutbildning Allmän utbildning Personalutbildning Tjänster Hälso- och sjukvård samt social omsorg Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Teknik och tillverkning Naturvetenskap, matematik och data Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Humaniora och konst Pedaogik och lärarutbildning Allmän utbildning Statistiska centralbyrån 25

28 Omfattning och inriktning av vuxnas lärande Vuxnas lärande 21 Kurser och studiecirklar utanför arbetet Tjänster Hälso- och sjukvård samt social omsorg Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Teknik och tillverkning Naturvetenskap, matematik och data Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Humaniora och konst Pedaogik och lärarutbildning Allmän utbildning Statistiska centralbyrån

29 Vuxnas lärande 21 Internationella jämförelser Internationella jämförelser Labour Force Survey (LFS) EU:s arbetskraftsundersökning (LFS) är en urvalsundersökning som månadsvis presenterar statistik baserad på uppgifter för ca 1,5 miljoner individer inom EU, EFTA och kandidatländerna. Undersökningen innehåller frågor om deltagande i formell utbildning och icke-formellt lärande de senaste 4 veckorna. Eftersom dessa siffror är mer aktuella än de som samlas in genom AES, ligger de till grund för presentationen i denna rapport. Adult Education Survey (AES) Undersökningen genomfördes under åren i flertalet av de länder som ingår i EU:s statistiksamarbete (Sverige 25/6). Frågorna om deltagande i studier och andra lärande aktiviteter avser de senaste tolv månaderna och är mer detaljerade än i LFS. Avsnittet om internationella jämförelser Detta avsnitt skiljer sig på flera sätt från de övriga. De internationella uppgifterna avser deltagande i lärande under de senaste 4 veckorna jämfört med deltagande under ett kalenderår i övriga avsnitt. En skillnad är också att åldersspannet i det internationella avsnittet är mellan 25 och 74 år medan resten av rapporten refererar till personer mellan 2 och 74 år. Avsnittet med internationella jämförelser skiljer heller inte på personalutbildning och kurser och studiecirklar utanför arbetet utan de slås ihop till en grupp som kallas kurser och studiecirklar. Många vuxna svenskar deltar i någon typ av lärande Deltagandet i utbildning i Sverige ligger högt jämfört med många länder inom EU och skillnaderna har ökat under de senaste åren jämfört med snittet för EU27. Deltagandet i utbildning bland svenska åringar låg på 23 procent år 21 medan motsvarande andel för EU27 var 8 procent. Variationerna mellan länderna var stora. I Bulgarien och Rumänien deltog 1 procent av befolkningen vilket utgjorde den lägsta andelen. Danmark hade högst andel med ett deltagande på 31 procent. Statistiska centralbyrån 27

30 Internationella jämförelser Vuxnas lärande 21 Andel deltagare i utbildning i EU åren Personer i åldern år 35 Danmark Finland Sverige Island 15 Norge 1 5 EU Andel deltagare i utbildning i EU år 21. Personer i åldern år Danmark Schweiz Island Sverige Finland Storbritannien Norge Nederländerna Slovenien Österrike Luxemburg Spanien Estland Tjeckien Cypern Tyskland Belgien Irland Italien Malta Portugal Polen Frankrike Lettland Litauen Makedonien Grekland Slovakien Ungern Turkiet Kroatien Rumänien Bulgarien EU Statistiska centralbyrån

31 Vuxnas lärande 21 Internationella jämförelser Stort deltagande i kurser och studiecirklar i de nordiska länderna Sverige har, tillsammans med de övriga nordiska länderna, ett högt deltagande bland vuxna i formell utbildning jämfört med de flesta länderna inom EU27. Störst andel deltagare bland de nordiska länderna fanns på Island. De nordiska länderna utmärkte sig ännu tydligare genom det höga deltagandet i kurser och studiecirklar. Danmark hade högst andel deltagare i kurser och studiecirklar av alla länder, tillsammans med Schweiz. deltog något mer i lärande aktiviteter än män i EU totalt sett. Det fanns däremot stora variationer mellan länderna. Sverige och Danmark var de två länder där skillnaderna mellan könen var störst bland länderna i EU27. I Sverige deltog år 21 drygt 29 procent av kvinnorna i någon lärande aktivitet det var 13 procentenheter fler än männen. I Danmark deltog 38 procent av kvinnorna, det var 14 procentenheter fler än männen. Generellt var deltagandet bland kvinnor högre än bland männen i nästan alla länder. Det gäller också när man tittar på formell utbildning respektive kurser och studiecirklar för sig. Andel deltagare i utbildning i EU efter kön och typ av utbildning år 21. personer i åldern år. All utbildning Totalt EU Sverige Norge Danmark Finland Island EU27 Sverige Norge Danmark Finland Island Formell utbildning Totalt EU Sverige Norge Danmark Finland Island EU27 Sverige Norge Danmark Finland Island Statistiska centralbyrån 29

32 Internationella jämförelser Vuxnas lärande 21 Kurser och studiecirklar Totalt EU Sverige Norge Danmark Finland Island EU27 Sverige Norge Danmark Finland Island Yngre deltar i högre utsträckning än äldre Deltagandet i utbildning är betydligt större i de nordiska länderna än för EU-snittet, i alla åldersgrupper. Andelen personer i utbildning var högst i gruppen år och sjönk sedan med stigande ålder. Att de yngre hade ett högre deltagande beror till stor del på att de fortfarande utbildar sig inom det formella utbildningssystemet. Andel deltagare i utbildning i EU efter ålder år år år år år EU Sverige Norge Danmark Finland Island Redan högt utbildade får mer utbildning Deltagandet i utbildning och lärande har ett tydligt samband med utbildningsbakgrund. Personer med eftergymnasial utbildning deltar i klart högre utsträckning än de med kortare utbildning. I Sverige har andelen deltagande i utbildning ökat de senaste åren för alla, oavsett utbildningsnivå, medan den genomsnittliga andelen har minskat för alla grupper inom EU27, utom förgymnasial nivå som har legat relativt konstant. 3 Statistiska centralbyrån

33 Vuxnas lärande 21 Internationella jämförelser Andel deltagare i utbildning i EU efter utbildningsbakgrund år 21. Personer i åldern Sverige Eftergymnasial nivå Gymnasienivå och kort eftergymnasial nivå Förgymnasial nivå EU Eftergymnasial nivå Gymnasienivå och kort eftergymnasial nivå 5 Förgymnasial nivå Deltagandet bland dem med grundskolenivå som högsta utbildning var högre i Sverige och de övriga nordiska länderna i jämförelse med övriga länder i EU27. I Sverige, Finland och Island låg studiedeltagandet i formell utbildning högt för personer som redan har en eftergymnasial utbildning. I Finland och på Island var deltagande i utbildning högt även för personer med en gymnasial utbildning. I övrigt såg mönstret likartat ut för de olika länderna. För deltagande i kurser och studiecirklar var mönstret lika tydligt det vill säga längre utbildning medför att andelen deltagare ökar. Det finns skillnader mellan ländernas definitioner av utbildningsnivåer vilket gör att man får vara försiktig vid jämförelser mellan länderna. Statistiska centralbyrån 31

34 Internationella jämförelser Vuxnas lärande 21 Andel deltagare i utbildning i EU efter utbildningsbakgrund år 21. Personer i åldern år All utbildning Förgymnasial nivå Gymnasienivå och kort eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå EU27 Sverige Norge Danmark Finland Island Formell utbildning 45 Förgymnasial nivå 4 Gymnasienivå och kort eftergymnasial nivå 35 Eftergymnasial nivå EU27 Sverige Norge Danmark Finland Island Kurser och studiecirklar 45 Förgymnasial nivå 4 Gymnasienivå och kort eftergymnasial nivå 35 Eftergymnasial nivå EU27 Sverige Norge Danmark Finland Island 32 Statistiska centralbyrån

35 Vuxnas lärande 21 Internationella jämförelser Deltagandet lägre för dem som arbetar De som inte är sysselsatta deltog något mer än de sysselsatta i formell utbildning om man tittar på EU-genomsnittet. I Sverige var skillnaden anmärkningsvärd och andelen ej sysselsatta som deltog i utbildning var högst inom EU27. Ett liknande mönster framgick gällande deltagandet i kurser och studiecirklar i Sverige; de ej sysselsatta deltog i större utsträckning än de sysselsatta. Sverige har ett utbyggt program för utbildningsinsatser bland arbetslösa. Dessutom har Sverige en stor andel högskolestuderande som är äldre än 25 år. Sysselsatta är personer med ett arbete eller en anställning. Ej sysselsatta omfattar personer som var utan arbete men kunde arbeta och aktivt sökte arbete. Inaktiva är utanför arbetskraften personer som varken är sysselsatta eller ej sysselsatta. Andel deltagare i utbildning i EU efter sysselsättningsstatus år 21. Personer i åldern år Formell utbildning 35 3 Sysselsatta Ej sysselsatta 25 Inaktiva personer EU 27 Sverige Norge* Danmark Finland Island* *) Uppgift saknas för ej sysselsatta i Norge och Island det här året. Kurser och studiecirklar Sysselsatta Ej sysselsatta Inaktiva personer EU 27 Sverige Norge Danmark Finland Island Statistiska centralbyrån 33

36 Internationella jämförelser Vuxnas lärande 21 Europeiska riktmärken inom utbildning För att kunna följa upp framstegen och identifiera olika utmaningar har EU formulerat strategiska mål vad gäller utbildning under perioden Målen ska inte ses som konkreta mål för de enskilda länderna eftersom situationen i de enskilda medlemsstaterna skiljer sig åt. Det ska istället ses som riktmärken för medlemsstaterna för att uppnå önskade medelvärden för hela EU. Några av dessa riktmärken handlar om vuxnas lärande. Vuxnas deltagande i livslångt lärande För att öka vuxnas, särskilt de lågutbildades, deltagande i livslångt lärande: bör i genomsnitt minst 15 procent av de vuxna delta i livslångt lärande senast 22. De nordiska länderna ligger väl över målet men EU som helhet har en bit kvar. Danmark, Island och Sverige är de länder i EU27 som har högst andel lågutbildade som deltar i utbildning. Andelen som deltagit i vuxnas lärande har ökat i Sverige de senaste åren, men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. Andelen män som deltog i utbildning har länge legat nära 15-procentsgränsen. Andel deltagare i utbildning i EU efter utbildningsbakgrund år 21. Personer i åldern år Förgymnasial nivå Gymnasienivå och kort eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Totalt EU Sverige Norge Danmark Finland Island Andel deltagare i utbildning i EU efter kön åren Personer i åldern år Sverige Sverige EU27 EU Statistiska centralbyrån

37 Vuxnas lärande 21 Internationella jämförelser Personer med eftergymnasial utbildning Med tanke på det ökande kravet på högre utbildning, samtidigt som det erkänns att yrkesutbildning är lika viktig: bör andelen 3 34-åringar med eftergymnasial utbildning vara minst 4 procent senast 22. Även här ligger de nordiska länderna väl till. Utvecklingen de senaste tio åren har visat på en ökning av andelen eftergymnasialt utbildade i åldersgruppen för hela EU som genomsnitt. Skillnaden mellan kvinnor och män var stor i de nordiska länderna och i Sverige ligger männen ligger precis på 4-procentsgränsen. Andel personer med eftergymnasial utbildning i EU efter kön år 21. Personer i åldern 3 34 år Totalt EU Sverige Norge Danmark Finland Island Andel personer med eftergymnasial utbildning i EU efter kön åren Personer i åldern 3 34 år 6 5 Sverige Sverige EU27 EU Elever som lämnar utbildningen i förtid För att bidra till att ett maximalt antal studerande slutför sin utbildning: bör andelen elever som lämnar utbildningen i förtid understiga 1 procent senast 22. De här målen tycks vara svårare att uppnå. Inom Norden ligger t.ex. männen över 1 procentsgränsen. Andelen elever som har lämnat utbildningen i förtid har dock sjunkit inom EU27 de senaste tio åren. Statistiska centralbyrån 35

38 Internationella jämförelser Vuxnas lärande 21 Andel elever som lämnar utbildningen i förtid ( Early leavers ) i EU efter kön åren Personer i åldern år Totalt EU Sverige Norge Danmark Finland Island Andel elever som lämnar utbildningen i förtid ( Early leavers ) i EU efter kön år 21. Personer i åldern år 25 2 EU 15 EU 1 5 Sverige Sverige Statistiska centralbyrån

39

40 All officiell statistik finns på: Kundservice: tfn All official statistics can be found at: Customer service, phone