Svensk utbildning i internationell statistik

Transkript

1 Svensk utbildning i internationell statistik Statistiska centralbyrån 2002

2 Swedish education in international statistics Offi cial Statistics of Sweden Statistics Sweden 2002 Producent/Producer SCB, Programmet Utbildning arbetsmarknad Örebro e-post: Synpunkter och kommentarer på publikationen skickas till: Förfrågningar: Anna Eriksson, SCB Omslag och grafi sk form: Marit Jorsäter, SCB Statistiska centralbyrån Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB, Svensk utbildning i internationell statisik ISBN Printed in Sweden

3 Förord Internationella jämförelser blir allt viktigare och förekommer allt oftare, inte minst i media och i den politiska debatten. Samtidigt är det svårt att göra internationella jämförelser och det är lätt att dra fel slutsatser om statistiken från olika länder inte är jämförbar. scb har ambitionen att i allt större utsträckning publicera internationella jämförelser ur ett svenskt perspektiv och med kommentarer till statistikens kvalitet och jämförbarhet. Denna bok är ett led i dessa ansträngningar. scb rapporterar underlag för utbildningsstatistik till eu, oecd och unesco. Underlagen sammanställs i omfattande publikationer; de mest kända är Key data on education in Europe (eu) och Education at a Glance (oecd). Föreliggande bok, Svensk utbildning i internationell statistik, belyser vissa områden ur dessa två internationella publikationer. Bokens inriktning är att göra en bred översikt snarare än en djup analys av olika delar av utbildningsområdet. Boken gör inte anspråk på att vara uttömmande utan skall snarare ses som en inkörsport till vidare läsning. Detta är den första utgåvan i en planerad serie av internationella jämförelser. Nästa utgåva beräknas utkomma år scb tar gärna emot synpunkter på innehållet för att förbättra publikationen inför nästa utgåva. Framställningen av boken har möjliggjorts genom att Utbildningsdepartementet ställt resurser till scb:s förfogande. Vid framställningen av boken har Ann-Charlott Larsson, Bengt Gref, Kenny Petersson, Allan Nordin, Jonas Börjesson och Marit Jorsäter medverkat. Arbetet har letts av Anna Eriksson. Hans Eriksson och Ingegerd Berggren har fungerat som läsgrupp. Samtliga medverkande återfinns på scb. Stockholm och Örebro i oktober 2002 Svante Öberg Generaldirektör Anna Wilén Avdelningschef

4 Innehåll 3 Förord 6 Contents 8 Inledning 14 Kapitel 1 Utbildning i ett globalt perspektiv 15 Världsomfattande prioriteringar inom utbildningsområdet 18 Barnomsorg och förskola 21 Primärutbildning; barn i och utanför skolan 27 HIV/AIDS och utbildning 28 Analfabetism 36 Kapitel 2 Befolkningsstruktur 40 Kapitel 3 Förskolenivå 44 Elever 48 Lärare 52 Kapitel 4 Grundskole- och gymnasienivå 53 Organisation 64 Främmande språk och IT i skolan 70 Elever 82 Kunskapsmätningar 89 Lärare 94 Kapitel 5 Högskolenivå 96 Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv 98 Relativt hög andel högskoleutbildade i Sverige 101 Tillgång till och deltagande i högre utbildning 103 Högskoleexaminerade 106 Studenter med utländskt medborgarskap 108 Kapitel 6 Vuxnas lärande 109 Vuxnas deltagande i lärande 120 Deltagande i personalutbildning

5 5 128 Kapitel 7 Utbildningsnivå 134 Kapitel 8 Studiedeltagande 135 Livslångt lärande för alla 137 Studiedeltagande i olika åldersgrupper 140 Förväntat antal skolår 142 Kapitel 9 Arbetsmarknad 143 Deltagande i arbetskraften 144 Arbetslöshet 145 De yngres arbetsmarknads- och studieförhållanden 147 Utbildning och inkomst 150 Kapitel 10 Utbildningskostnader 151 Utbildningskostnadernas andel av BNP 154 Utbildningskostnadernas fördelning på olika utbildningsnivåer 156 Offentliga utbildningskostnaders andel av totala offentliga kostnader 158 Utbildningskostnader per elev 160 Utbildningskostnader per elev i förhållande till BNP per capita 162 Personalutbildning 165 Bilaga A Tabeller 242 Bilaga B Definitioner och begrepp 242 Beskrivning av regionala indelningar 245 Organisationer 247 Begrepp 248 Metod 249 ISCED 253 Referenslitteratur

6 Contents 3 Foreword 6 Contents 8 Introduction 14 Chapter 1 Education from a global perspective 15 Worldwide priorities in the areas of education 18 Early Childhood Care and Education 21 Primary education; children in school and outside of school 27 HIV/AIDS and education 28 Illiteracy 36 Chapter 2 Population structure 40 Chapter 3 Pre-primary education 44 Pupils 48 Teachers 52 Chapter 4 Primary and secondary education 53 Organisation 64 Foreign language and ICT in schools 70 Pupils 82 Comparisons of student achievements 89 Teachers 94 Chapter 5 Higher education 96 Swedish higher education from an international perspective 98 Relatively large share of Swedes attain higher education 101 Access to and participation in higher education 103 Completion of higher education 106 Students with foreign citizenship 108 Chapter 6 Adult learning 109 Participation in adult learning 120 Participation in staff training

7 7 128 Chapter 7 Level of education 134 Chapter 8 Participation in education 135 Life-long learning for all 137 Participation for different age groups 140 School expectancy 142 Chapter 9 Labour market 143 Participation in the labour force 144 Unemployment 145 Labour market and studies for younger persons 147 Education and income 150 Chapter 10 Educational expenditures 151 Educational expenditures: share of GDP 154 Distribution of educational expenditures by level of education 156 Public educational expenditures; share of total public expenditures 158 Educational expenditures per pupil 160 Educational expendituress per pupil in relation to GDP per capita 162 Staff training 165 Appendix A Tables 242 Appendix B Definitions and concepts 242 Description of regional divisions 245 Organisations 247 Concepts 248 Method 249 ISCED 253 Referenses

8 8 Innehåll Inledning I många sammanhang betonas utbildningens viktiga roll för både den enskilde och samhället. Utbildningen är en spjutspets mot framtiden är ett uttryck som tidigare var vanligt. Senare har andra formuleringar använts som t.ex. den i budgetpropositionen för 2002 att satsningar på utbildning bryter väg för kunskapssamhället och bidrar till att förverkliga visionen om ett livslångt lärande. Mer konkret kan man konstatera att en god utbildning ger den enskilde individen ökade möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Dels ger det honom eller henne bättre chanser att över huvud taget få ett fast arbete, dels får den välutbildade i allmänhet bättre lön och ofta också en bättre fysisk arbetsmiljö än den med låg eller bristfällig utbildning. För individen gäller det att ha en utbildning som passar väl ihop med regionens eller landets arbetsmarknad. Ibland kan utbildningsinriktningen rentav ha större betydelse än utbildningsnivån för möjligheterna att få ett arbete. En teknisk eller naturvetenskaplig utbildning på gymnasienivå kan på vissa orter ge bättre ekonomiskt utbyte än en högskoleutbildning med t.ex. humanistisk inriktning. Även om ekonomiska argument ofta anförs som skäl för satsningar på utbildning så är det viktigt att komma ihåg att utbildningen också har andra syften. Den enskildes personliga utveckling och förmåga att verka i samhället främjas av utbildning. Mer allmänt kan man hävda att utbildning ger möjligheter till ett rikare liv. Även en bättre hälsa ses som en effekt av de kunskaper som utbildningen ger kring miljö och hälsorisker. I utbildningsdebatten framhålls ofta också samhällsperspektivet. Även då tenderar de ekonomiska argumenten att dominera medan de icke-ekonomiska motiven hörs mera sällan. Till den senare kategorin hör sådant som en allmän stimulans av samhällsdebatten och därmed samhällsutvecklingen samt ökade förutsättningar för en

9 Innehåll 9 väl fungerande demokrati. De ekonomiska argumenten handlar bl.a. om utbildningens betydelse för ekonomisk tillväxt och välstånd i landet. Argumentationen går då ut på att vårt land måste ha en välutbildad arbetskraft för att kunna klara konkurrensen med omvärlden. Vi måste snabbt kunna tillägna oss ny teknik, ligga väl framme inom forskning och utveckling, vara flexibla och uppfinningsrika inom produktion, distribution och marknadsföring samt helst kunna kommunicera med våra utländska kunder på deras eget språk. Utbildning och yrkeserfarenhet skall ge oss de kunskaper och färdigheter som krävs för att klara allt detta. Denna fokusering på konkurrensen mellan olika länder, men också viljan att lära av andra länder, har ökat intresset för internationella jämförelser på bl.a. utbildningsområdet. Detta intresse har ökat markant de senaste tio till femton åren. Ett ytterligare skäl till det är de allmänna integrationssträvandena i Europa. Exempel på detta är de ökade möjligheterna för européer att få studera och arbeta utanför hemlandet. Därmed har behovet av att lära känna andra länders utbildningssystem växt. Examina från olika länder måste kunna jämföras vid t.ex. anställning eller tillträde till högre utbildning. Betydande satsningar har gjorts för att möta det ökade intresset för internationella jämförelser. Särskilt tre organisationer kan nämnas bland dem som publicerar utbildningsstatistik som lämpar sig för länderjämförelser, nämligen unesco, eu och oecd. Dessa tre organisationer samlar var för sig in data från sina medlemsländer men också gemensamt i den s.k. uoe-insamlingen. I den här rapporten har vi använt ett flertal publikationer från dessa organisationer som källor. I några fall har också andra källor kommit till användning.

10 10 Innehåll Utbildningsartikeln i EU-föredraget föreskriver att: gemenskapen fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald. Jämförelser av utbildningssystem Det är svårt att göra internationella jämförelser av utbildning. Svårigheten hänger samman med att ländernas utbildningssystem skiljer sig åt. Definitions- och tolkningsproblem gör att begrepp inte nödvändigtvis har samma innebörd i olika länder. För att kunna jämföra och analysera data om utbildning behövs ofta kompletterande information om utbildningssystemen, t.ex. när skolstarten sker, vad som räknas till grundskolenivå, vad som utgör obligatorisk skolgång och längden på utbildningsprogrammen. I eu:s publikation Key data on education in Europe presenteras utbildningssystemen i medlems- och kandidatländer i både grafiska och verbala beskrivningar för att underlätta förståelsen av skillnader mellan länderna 1. Det svenska utbildningssystemet brukar betraktas som ganska enhetligt medan systemen i vissa euländer är mer svåröverskådlig. Sverige samarbetar både med eu, oecd och unesco för att möjliggöra internationella jämförelser av utbildning samt förbättra kvalitén på statistiken. För att förenkla jämförelser mellan olika utbildningssystem finns en internationell utbildningsklassificering, International Standard Classification of Education (isced97) 2 som unesco ansvarar för. Enligt indelningen i isced97 söker man jämföra nivåer på utbildning istället för skolformer, för att på så vis delvis överkomma svårigheter som bottnar i skillnader mellan utbildningssystem. Detta är inte enkelt och jämförelser måste göras med insikt om olikheterna. 1. Se Key data on education in Europe, 2000/2001, figur B1: Structure of schools and tertiary education 2000/ Se beskrivning av isced 97 i bilagan.

11 Innehåll 11 Särdrag för utbildningssystemet i Sverige Följande avsnitt är en kort sammanfattning av några av de egenskaper som utmärker det svenska skolsystemet. De flesta särdrag som nämns beskrivs mer utförligt i de kapitel som följer. I eu:s jämförelse av utbildningssystem framgår att alla länder har en obligatorisk skola som i de flesta fall pågår nio eller tio år. Skolstarten skiljer sig däremot åt och barn i Sverige börjar skolan relativt sent. I de flesta europeiska länder börjar man skolan vid 6 års ålder. I Sverige kan barnen börja förskoleklass vid 6 år men börjar den obligatoriska skolan först när de är 7 år. I Sverige och i de övriga nordiska länderna är grundskolan sammanhållen i en enhet. Detta står i kontrast till indelningen i separata nivåer (primär- och sekundärskola) som är vanligt i många länder. I den svenska skolan är de första nio åren ganska lika för alla och förbereder eleverna så att alla skall kunna fortsätta till gymnasieskolan. Praktisk taget hela årskullarna fortsätter att studera efter den 9-åriga grundskolan, till skillnad från i de flesta andra europeiska länder där deltagandet sjunker efter den obligatoriska skolans slut. Inom eu är skolgången vanligtvis gemensam för alla elever inom nivån som motsvarar grundskolan i de flesta fall tills eleverna är 14 eller 15 år. Det finns dock undantag i några länder väljer elever redan vid års ålder antingen en studie- eller yrkesinriktad utbildning. Inom det som motsvarar gymnasienivån skiljer man i de flesta länder på generella (teoretiska) och yrkesinriktade utbildningar. I Sverige till skillnad från många andra länder skall all gymnasieutbildning ge grundläggande behörighet till högre studier, oavsett om man går på ett yrkes- eller studieförberedande program. I allmänhet innebär det enhetliga svenska skolsystemet att eleverna skall kunna välja inriktning utan att hamna i någon återvändsgränd.

12 12 Innehåll När det gäller utbildning på högskolenivå finns olika system i Europa som speglar ländernas traditioner. Antagning sker oftast vid års ålder men inte i alla länder. I Sverige är det t.ex. vanligt att göra ett avbrott i studierna innan man påbörjar universitets- eller högskoleutbildning (även om direktintagningen ökat de senaste tio åren). Medelåldern på studenterna i universitets- eller högskoleutbildning är högre i Sverige än i många andra länder. Det finns andra viktiga karaktärsdrag hos den svenska utbildningsmodellen som inte syns i eu s översikt: Utbildning ska vara tillgänglig för alla, oavsett ekonomiska eller sociala villkor. Ett exempel är att all utbildning, inklusive universitets- och högskolenivå, är avgiftsfri för studenten. Det ska finnas möjlighet att återvända till studier och man skall kunna komplettera eller bygga på sin utbildning varvat med arbete. Till exempel så beror den höga medelåldern bland studenter i högre utbildning dels på att man påbörjar studier sent och dels på att det är vanligt att återkomma till studier, även om man redan tidigare har studerat. Svensk vuxenutbildning är omfattande, har en lång historia och finns i ett flertal former. Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, expanderade kraftigt på 90-talet. Året 1999/2000 deltog ca elever 1 i utbildning inom komvux; de flesta på gymnasienivå (85 procent). Kunskapslyftet är en stor satsning på vuxenutbildning i Sverige. Samtliga kommuner deltar i ett 5-årigt projekt som pågår t.o.m. år Syftet är att i första hand vuxna som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasiekompetens skall få möjlighet att bygga på sina kunskaper. Det finns också en tradition av folkbildning i Sverige. Det är vanligt att studera inom folkhögskolor och studieförbund. Sammantaget kan sägas att i Sverige hålls dörrarna till utbildning öppna, vilket kan tolkas som livslångt lärande i praktiken. 1. En person som deltar i en komvuxkurs räknas som elev endast en gång, oavsett hur många kurser eleven läser.