Kandidatuppsats 15hp Redovisning Vårterminen (Frivilligt: Programmet för xxx) Big Bath Accounting. Av: Richard Johansson och Viktor Lilja

Transkript

1 [Type text] Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15hp Redovisning Vårterminen 2011 (Frivilligt: Programmet för xxx) Big Bath Accounting Större engångskostnader vid VD-byte? Av: Handledare: Ogi Chun och Cheick Wagué [Type text]

2 Förord Vi vill ta tillfället i akt att tacka handledarna Ogi Chun och Cheick Wagué för vägledning och uppmuntran i uppsatsskrivandet. Vi vill även tacka våra opponenter och uppsatsgrupp för värdefulla synpunkter och engagemang. Stort tack till övriga studiekamrater som har hjälpt till med tips, råd samt goda skratt på vägen. Stockholm den 10 juni 2011 Richard Johansson Viktor Lilja II S ida

3 Abstract The purpose of this essay is to investigate if the companies listed on Nasdaq/OMX Stockholm Large Cap use the earnings management phenomenon Big Bath Accounting to a greater extent when a change of management (CEO) is made. Management tends to use earnings management when there is a bonus plan linked to the result of the company. To gain maximum bonus the management will try to manipulate the result in a way that in a long term maximize their utility. Through the earnings management technique Big Bath the management is given the possibility to take one large cost as a one- time expend, even though the cost is supposed to run over several financial years. This, of course, within the legal framework. A big bath may occur when there is an impairment of goodwill, tangible and/or intangible assets or larger provisions for future expense, or both of them at the same time. III S ida

4 Sammanfattning Examinationsarbete i företagsekonomi, Södertörns högskola, Redovisning, VT- 11 Författare: Handledare: Ogi Chun och Cheick Wagué Titel: Big Bath Accounting Större engångskostnader vid VD- byte? Nyckelord: Big Bath, VD- byte, engångskostnad, nedskrivning, avsättning Bakgrund och problem: 2005 infördes regelverket IFRS i Sverige som ett krav för de svenska börsnoterade bolagen. Detta är direktiv och regler för redovisning och däribland bedömning av goodwillvärden och andra materiella och immateriella tillgångar. Värderingen bedöms av företagen själva och ger ledningen möjlighet att skriva ner tillgångar, detta tas då som en engångskostnad. Vid omorganiseringar uppstår utgifter som löper under flera perioder men själva kostnaden belastar den period som beslutet fattas, detta även som en engångskostnad. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför svenska företag tar större kostnader av engångskaraktär i samband med VD- byte. Avgränsningar: Bolag noterade på Nasdaq OMX, Stockholm Large Cap, tidsperiod: Metod: Genom en kvantitativ metod har vi undersökt om företagen gjort stora nedskrivningar eller stora avsättningar som belastat periodens resultat. Resultat och slutsats: Studien har kommit fram till att det inte förekommer större engångskostnader vid VD- byte för svenska börsnoterade företag. Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning sträcker sig ifrån 2005 till 2009 och avser en relativt kort period med kraftiga svängningar i ekonomin. Att göra en undersökning med samma syfte men under ett längre tidsperspektiv. Det ger även möjlighet till att se om fenomenet Big Bath förekommer oftare i sämre tider. Fler förslag går att hitta i uppsatsen sista kapitel. IV Sida

5 Definition- och förkortningslista BNP: FASB: GAAP: H 0 : H 1 : IASB: IFRS: Large Cap: Bruttonationalprodukt Financial Accounting Standards Board General Accepted Accounting Principles Nollhypotes Hypotes 1 (Alternativ hypotes) International Accounting Standards Board International Financial Reporting Standards NasdaqOMX Stockholm Large cap. Lista på de största börsnoterade företagen m: Medelvärde Mid Cap: NasdaqOMX Stockholm Mid Cap, lista på medelstora börsnoterade företag n: Population S: Standardavvikelse Small Cap: t- test: VD- Byte: VEK: NasdaqOMX Stockholm Small Cap, lista på de minsta börsnoterade företagen Students t- test Året då ny VD tillträder Variabel Engångskostnad V S ida

6 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Uppsatsdisposition Teori Agentteorin Positiv redovisningsteori Earnings management Big Bath Accounting IAS 36 Nedskrivningar av tillgångar IAS 37 Avsättningar och eventualförpliktelser Tidigare Forskning Metod Vetenskapligt angreppssätt Urval Tillvägagångssätt Branschfördelning Operationalisering Val av tillgångar att undersöka VI Sida

7 3.4.2 Val av avsättningar att undersöka Variabel Engångskostnad, VEK Valutakurser i studien Exkluderade företag Statistisk metod Students t- test Validitet och reliabilitet Studiens validitet och reliabilitet Primära och sekundära källor Metodkritik Källkritik Empiri Sammanställning Data fördelat årsvis Branschfördelning Students t- test Stockholm Large Cap Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining Bortfallsanalys Analys Students t- test Stockholm Large Cap Students t- test Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining Branschfördelning Årsvis Slutsats VII S ida

8 6.1 Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Trycka Källor: Otryckta källor: Bilaga 1 Branschuppdelning Bilaga 2 Rådata årsredovisningar VIII S ida

9 Tabellförteckning Tabell Namn Sida 1 Företag i studien 20 2 Företag och observationer 20 3 Nedskrivningar i miljoner SEK 21 4 Avsättningar i miljoner SEK 21 5 Företagens engångskostnader 22 6 VEK och VD- byten fördelat årsvis 23 7 VD- byten fördelat på branscher 25 8 Engångskostnader fördelat på branscher 25 9 Värden för t- test Stockholm Large Cap Värden för t- test Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining Resultat t- test Stockholm Large Cap Resultat t- test Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining Data från Lundin Mining Data från Tele2 33 Figurförteckning Figur Namn Sida 1 Uppsatsdisposition 5 2 Students t- test ekvation 16 3 Diagram över företagens engångskostnader 23 4 Branschfördelning 24 5 Resultat t- test Stockholm Large Cap 29 6 Resultat t- test Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining 30 7 Engångskostnader och BNP 34 IX S ida

10 1. Inledning Inledningen kommer introducera läsaren om bakgrunden till problemet som leder till uppsatsens problemdiskussion, problemformulering samt syfte. 1.1 Bakgrund Den externa redovisningen är den ekonomiska rapport som företaget sammanställer om sin verksamhet till allmänheten. Denna form av redovisning tog ordentligt med fart då finansfursten Kreugers imperium kraschade ekonomiskt under talet och många människor och företag förlorade allt de ägde i affärer som de inte hade tillräcklig kännedom om. Några år tidigare än detta inträffade även börskraschen på Wall Street som ledde till skärpta krav på den externa redovisningen i USA. Syftet med redovisning är att öka tilliten mellan investerare och företaget, marknaden ska kunna bedöma förväntad risk och avkastning på sin investering, men tilliten ökar också mellan företaget och till exempel finansiärer, leverantörer och kunder. I bland annat Sverige har även redovisning och beskattning ett starkt samband då företagets redovisade resultat beskattas. (Gröjer, 2002) Redovisning ska ligga till grund för kontroll, därför är det viktigt att redovisning är utformad utifrån de tre aspekterna: relevans, tillförlitlighet och försiktighet. (Dahlgren & Nilsson, 2011) Med tiden har redovisningen utvecklats på olika håll i världen, och i Sverige har vi utvecklat en principbaserad redovisning. Sedan 2005 är börsbolag i Sverige tvingade att följa regelverket IFRS. (Lindström, 2011) I dagens redovisningssystem ges företagsledningarna stora utrymmen för egna bedömningar för bland annat värdering av tillgångar och framtida utgifter, vilket är direktpåverkande för resultatet. Resultatet anses vara en av de viktigaste faktorerna för en investerare, ett välmående företag som producerar stabil avkastning kontinuerligt är i mångas ögon den perfekta investeringen. På grund av detta uppstår incitament för företagens ledningar att vilja vrida och vända på siffror för att utåt sett visa upp en bättre bild av företaget, men hur långt kan 1 Sida

11 man tänja på gränserna innan man bryter mot god redovisningssed? Detta är känt som earnings management. (Patel, Zeckhauser, & Degeorge, 1999) Varje år ger företag ut en finansiell rapport som sammanfattar årets ekonomiska händelser och räkenskaper, då information om ett företag är väldigt begränsad för en utomstående är dessa rapporter primärkällan för aktieägare, investerare och långivare. Företag som är listade på Stockholm Large Cap måste även de ge ut finansiella kvartalsrapporter fyra gånger per år samt en årsredovisning efter utgången av aktuellt räkenskapsår. Detta är för att intressenter ska ha möjlighet att ta del av företagets ekonomi och det är främst årsbokslutet som är relevant då den sammanfattar hela verksamhetsåret. (Nasdaq OMX, 2010) Earnings management kan man definiera som en företagslednings försök att påverka det kortsiktiga redovisade resultatet. Under talet var det många chefer som utsattes för extrem press att klara av uppsatta resultatmål och att uppfylla analytikers prognoser för företagen. Detta ledde till att en del ledningar använde sig av väldigt aggressiv och ibland även olagliga metoder i sin redovisning (Schroeder, Clark, & Cathey, 2009). En tidigare studie kom fram till att earnings management användes för olika orsaker; ledningen vill påverka aktiemarknaden, minska riskerna för att bryta lånevillkor hos långivare och öka sin kompensation då eventuell rörlig lön finns avtalat i deras kontrakt (Healy & Wahlen, 1999). Utgångspunkten är att alla individer är nyttomaximerare och försöker hela tiden sträva efter att få ut så mycket som möjligt av ett möjligt utfall. Detta gäller även ledningar. Genom att det finns bonusprogram relaterade till det redovisade resultatet kommer ledningen att sträva efter att redovisa ett så pass bra resultat som möjligt. (Schroeder, Clark, & Cathey, 2009). Hur kan man då manipulera sitt resultat? Det finns många olika sätt att göra det på då redovisning är föremål för mycket subjektiv bedömning. Det skapar möjlighet att övervärdera eller undervärdera flera poster exempelvis nedskrivningar och avsättningar för att justera sitt resultat men ändå hålla sig inom god redovisningssed. Dock finns det metoder som balanserar på gränsen för god redovisningssed då det gäller att förmedla en rättvisande bild av företaget, en metod är bland annat Big Bath Accounting (Levitt, 1998). 2 S ida

12 1.2 Problemdiskussion Teorin om Big Bath innebär att ett företag tar stora engångskostnader ett år med redan förväntad lägre vinst för att förbättra sitt resultat kommande år, då kostnaden redan är tagen. Det kan exempelvis vara omstruktureringskostnader i form av avsättningar eller nedskrivningar på både immateriella och materiella tillgångar samt goodwill. Tanken är att aktiemarknaden och analytikerna ska ha överseende med den stora engångskostnaden vilket leder till sämre resultat och enbart fokusera på större framtida vinster, bättre resultat höjer aktiekursen. (Schroeder, Clark, & Cathey, 2009) En undersökning i USA som valde att undersöka de 500 största publika företagen i USA kom fram till att företag med nytillsatta ledningar väljer att göra större nedskrivningar på goodwill än andra företag. (Masters- Stout, Costigan, & Lovata, 2008) Den ovan nämnda studien valde att undersöka det nämnda fenomenet under 2004 och belyste de nya redovisningsreglerna gällande goodwill, FASB släppte år 2001 nya direktiv om hur goodwillposten skulle behandlas mer detaljlerat. Företag ska på årlig basis omvärdera värdet och om det krävs skriva ned det istället för att göra årliga avskrivningar. IASB har släppt ett liknande direktiv och i om med införandet av IFRS standarden för svenska börsnoterade företag som skedde 2005 har vad som räknas till goodwill blivit betydligt mindre. Från att ha varit en slaskpost för allt möjligt innehåller den nu bara det som inte kan särskiljas som annat, det vill säga en icke identifierbar tillgång. Företagsledningar kommer varje år behöva göra värdebedömningar utefter direktiv från IASB på sina tillgångar och bestämma om värdet behöver skrivas ned eller ej. Om värdet skrivs ned är detta direktpåverkande för företagets resultat. Den allmänna diskussionen lyder att nya företagsledningar väljer att överdriva denna nedskrivning, och samtidigt också omstruktureringskostnader i form av avsättningar för att slippa ta kostnaderna senare år vilket påverkar framtida resultat positivt. Problemet i detta ligger i att företag väljer att agera annorlunda vid bedömningarna beroende på om de har en ny ledning eller inte vilket inte var tanken med direktiven. Införandet gjordes dels för att en mer rättvis värdering av 3 S ida

13 företagets tillgångar kunde ske men om företagen medvetet överdriver sina kostnader vid VD- byte hotar det företagens finansiella rapporters integritet och tillförlitligheten minskar. 1.3 Problemformulering Väljer svenska företag som gör VD- byte att ta högre kostnader av engångskaraktär enligt teorin om Big Bath i samband med bytet? Hur ser problemet ut i olika branscher och årsvis, finns det några klara skillnader? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför svenska företag tar större kostnader av engångskaraktär i samband med VD- byte. 1.5 Avgränsningar Författarna har valt att begränsa undersökningens tidsperiod till 2005, då IFRS började gälla för börsnoterade bolag i Sverige, och fram till År 2010 kommer inte att undersökas då alla företag vid studiens tidpunkt inte har hunnit presenterat och publicerat sina årsredovisningar. Företag som kommer undersökas i studien var listade på Stockholm Large Cap vid studiens genomförande, även om de inte varit listade under alla fem åren. Anledningen till detta val är att dessa företag är tvungna att redovisa sina koncernredovisningar enligt IFRS- regelverket och antalet företag är tillräckligt många för att ge trovärdighet i undersökningen. Det är även ett bekvämlighetsurval då informationen är lättillgänglig via internet. Studien kommer att granska koncerners rapporter och inte moderbolagens då de inte gör nedskrivningar på goodwill. 4 S ida

14 1.6 Uppsatsdisposition Nedan illustreras hur denna uppsats vidare är disponerad. Figur 1: Uppsatsdisposition KAP2 Teori: I desa kapitel presenteras den referensram som legat tll grund för uppsatsen. KAP3 Metod: I desa kapitel beskrivs tllvägagångssäs och operatonalisering. KAP4 Resultat: I desa kapitel sammanställs och presenteras den insamlade empirin. KAP5 Analys: I desa kapitel diskuteras och analyseras den insamlade empirin KAP6 Slutsats: I desa kapitel besvaras studiens problemformulering samt förslag tll vidare forskning ges. BILAGOR Bilagor: Relevant informaton för empirin bifogas. 5 S ida

15 2. Teori Uppsatsen kommer att baseras på de teorier som beskrivs i detta kapitel och är hämtade från tidigare forskning om ämnet samt regelverk som berör området. 2.1 Agentteorin Agenten är ledningen med VD i spetsen och principalen är ägarna till företaget, agenten arbetar för principalens räkning. Dessa står i en intressekonflikt mellan varandra angående disponering av den vinst företaget gör. Utgångspunkt i agentteorin är att alla är nyttomaximerare. Konflikten uppstår när bägge parter försöker maximera sin nytta av vinsten och de olika parterna gör det på bekostnad av den andra. Ledningen försöker maximera sin nytta genom att exempelvis styra resultatet genom olika typer av redovisningstekniker (earnings management) som därmed kommer öka ledningens bonus när det finns bonusprogram kopplade till resultatet. Detta sker då på bekostnad av ägarnas, principalens nytta. Det uppstår även kostnader för kontrollering av att agenterna arbetar för maximal nytta för principalen vilket tär på bägge agentens och principalens nytta (Schroeder, Clark, & Cathey, 2009) Positiv redovisningsteori Ett grundläggande antagande i den positiva redovisningsteorin är att alla är nyttomaximerare och handlar rationellt för att maximera sitt eget välstånd vilket är grundproblemet i agentteorin då agenten och principalen ofta ser sin nyttomaximering olik varandras. Detta sker med utgångspunkt i att en beslutsfattare grundar sina beslut på rationell basis utifrån bland annat önskemål och behov. Syftet med den positiva redovisningsteorin är att försöka förklara och förstå vilken typ att redovisningsmetod företagets ledning kommer att använda för att maximera sin nytta jämfört med den normativa teorin som säger vilken redovisningsmetod företagen bör välja. Detta leder till att ledningar försöker styra resultatet för att maximera sin egen nytta. (Sandell, 2006) Utifrån agentteorin och den positiva redovisningsteorin kan man göra antaganden om att VD försöker styra resultatet för att maximera sin nytta och detta kan då göras genom olika earnings management tekniker. Det kan antas att en tillträdd VD tar en stor engångskostnad 6 Sida

16 när personen i fråga tillträder för att sedan visa upp ett bättre resultat framöver då kostnaderna för kommande perioder är lägre och därmed öka sin nytta då det finns incitament för bonus relaterade till resultatet. 2.2 Earnings management Earnings management är vad som på svenska kallas vinstmanipulering och Healy och Wahlen väljer att definiera det som; Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers. (Healy & Wahlen, 1999) Det vill säga att earnings management uppstår då ledningen väljer att förändra sin redovisning för att ge en mer passande bild av företaget än hur den egentliga ekonomiska situationen är till sina investerare eller för att påverka avtal som bygger på redovisade siffror, exempelvis prestationsbaserad lön till ledningen. Det är lätt att tro att earnings management är en teknik som bryter mot diverse redovisningsregler men det vi pratar om förhåller sig inom GAAP (General Accepted Accounting Principles), även känt som god redovisningssed. Dock finns det fem mer uppmärksammade tekniker inom teorin som Arthur Levitt, före detta ordförande för SEC belyste som hot mot den finansiella rapporteringens pålitlighet (Levitt, 1998); Kostnadsföring av framtida FoU- utgifter (Forskning och Utveckling) direkt, istället för över kommande år. I goda tider överdriver man t.ex. avsättningar för garanti för att sedan reducera liknande kostnader i sämre tider. Avsiktligt skriva fel eller ignorera misstag i bokslutet då det inte är av väsentlig betydelse. 7 S ida

17 Förtida intäktsredovisning. Big Bath Big Bath Accounting Teorin om Big Bath innebär att ett företag tar stora engångskostnader vid ett år som har förväntad lägre vinst än tidigare år för att minska samma kostnader kommande år. Det kan vara exempelvis omstruktureringskostnader i form av avsättningar och nedskrivningar på både immateriella och materiella tillgångar samt goodwill. Tanken är att aktiemarknaden och analytikerna ska ha överseende med den stora engångskostnaden vilket leder till sämre resultat under ett år och fokusera på större framtida vinster, bättre resultat höjer aktiekursen. (Schroeder, Clark, & Cathey, 2009) För att lättare få acceptans av marknaden när man tillämpar denna strategi kan kostnaderna tas vid byte av VD för att ha möjligheten att lägga skulden för det dåliga resultatet på den gamla ledningen och ta äran för de framtida bättre resultaten. 2.3 IAS 36 Nedskrivningar av tillgångar Syftet med IAS 36 är att ge direktiv till företag som tillämpar metoden om hur tillgångar värderas till rättvist värde och hur man ska gå till väga i värderingen av tillgången. Den säger bland annat att företag ska pröva varje kassagenererande enhet minst en gång per år för eventuell nedskrivning av goodwillvärdet. Företagen ska även vid varje bokslut se över alla sina tillgångar och se om det finns nedskrivningsbehov, IAS 36 innehåller en lista på både interna och externa indikatorer för nedskrivningar. (IASB, 2011) 2.4 IAS 37 Avsättningar och eventualförpliktelser Syftet med IAS 37 är att garantera att lämpliga kriterier för redovisning och värderingsgrunder tillämpas på avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och att tillräcklig information lämnas i noterna för att läsare ska förstå deras natur, tidpunkt och belopp. (IASB, 2011) 8 S ida

18 2.5 Tidigare Forskning En tidigare kandidatuppsats av Samir Ali Hussein och Banu Orhan från Södertörns högskola har använt sig av students t- test för att mäta sambandet mellan VD- byte och större engångskostnader men de har enbart använt sig av omstruktureringskostnader (inklusive avsättningar). Denna studie kom fram till att det inte förekommer högre omstruktureringskostnader under första året som VD tillträtt. Vi har valt att använda ett liknande t- test för att mäta om det finns ett samband mellan stora engångskostnader och VD- byte där engångskostnader är både nedskrivningar och avsättningar. En amerikansk studie av Brenda Masters- stout, Michael L. Costigan och Linda M. Lovata från 2004 behandlade ämnet VD- byte i företag och nedskrivningar på goodwill. De undersökte företagen på Fortune 500 listan som är en ranking på de 500 största företagen i USA. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur nya ledningar i publika bolag valt att göra nedskrivningar och se om det fanns ett samband mellan större nedskrivningar på goodwill och VD- byte. Studien kom fram till att nya ledningar i företagen valde att göra större nedskrivningar än vad ledningar som suttit längre gjorde. Skribenterna för studien diskuterar att det kunde bero på att den nya VD:n vill sänka förväntningarna på sig själv, har en mer objektiv syn på värderingen av GW eller att den gamla ledningen var ovilliga att skriva ner värdet då de satt med en mer prestationsbaserad lön. Men slutsatsen var att summan på nedskrivning skilde sig mellan företag som gjort VD- byte och företag som inte valt att göra det. (Masters- Stout, Costigan, & Lovata, 2008) 9 S ida

19 3. Metod I detta kapitel beskriver författarna det tillvägagångssätt som har använts för att uppfylla syftet med studien och hur operationaliseringen har gått till. I kapitlet diskuteras även validitet och reliabilitet samt metod- och källkritik. 3.1 Vetenskapligt angreppssätt De fall då man generaliserar samband från enstaka fall till det allmänna är känt som induktion, det vill säga att skapa teorier utifrån empiriska antaganden. Deduktion är när man härleder slutsatser ur allmänna lagar och utgångspunkter. (Johannessen & Tufte, 2002) I denna studie har författarna använt sig utav en deduktiv metod, då antaganden om att Big Bath- kostnader vid VD- byten tros förekomma enligt tidigare forskning. 3.2 Urval Studiens urval är företag som är listade på Stockholm Large Cap och populationen är svenska börsnoterade företag. Vid studiens tidpunkt var det 56 olika företag listade på den aktuella börslistan. Företag som saknar eller inte redovisar aktuella uppgifter för studiens genomförande har betraktats som bortfall. Varför vi valt att använda Large Cap som urval beror på att det är dem största företagen i Sverige och är en betydande faktor i svenskt näringsliv. Dessa företag har överlägset flest aktieägare, i form av både småsparare och investerare. Om Big Bath förekommer bland dessa företag så påverkas en betydande stor del av Sveriges investerare av det fenomenet som hotar redovisningens integritet och pålitlighet. 3.3 Tillvägagångssätt Det säkraste sättet att hämta information om koncerner har gjort nedskrivningar eller avsättningar av stor engångskaraktär är i årsredovisningar, där redovisar koncerner nedskrivningar och avsättningar enligt IAS 36 och 37. Årsredovisningarna finns tillgängliga på 10 Sida

20 företagens hemsidor alternativt på Affärsdata.se vilket Södertörns högskolas bibliotek givit oss access till. Utifrån dessa har vi kunnat undersöka om nedskrivningar på materiella och immateriella tillgångar samt goodwill varit större än normalt och vad dem har haft för avsättningar för vardera år. De finansiella rapporterna bidrar också med informationen om ett VD- byte har ägt rum under verksamhetsåret vilket är högintressant för studien. Valet att titta på koncerner, vars moderbolag är listade på Stockholm Large Cap, är för att moderbolag i olika koncerner kan spela olika betydande roll inom de olika koncernerna. Detta ska inte få påverka studien. Författarna anser att den data som samlats in blir mer rättvis om man ser till koncernen som en enhet. Undersökningen av årsredovisningar efter data som behövts för studien har vi kunnat utläsa på följande sätt: VD: Den VD som är aktuell för varje räkenskapsår har vi kunnat hitta under VD har ordet alternativt vid underskrift i slutet av årsredovisningen. Ett VD- byte kan identifieras av denna information om nytt namn förekommer än året innan. Dock kan inte ett VD- byte äga rum 2005 i studien då information om 2004 saknas, och VD- byte kan därför ej identifieras. Resultaträkning: I resultaträkningen finns informationen om vilken omsättning företagen haft under året. Noter: I noter för immateriella- och materiella tillgångar har vi funnit information om eventuella nedskrivningar och i noten för avsättningar har vi utläst om det förekommit någon typ av kostnad av engångskaraktär. Den insamlade datan från årsredovisningar har i sin helhet bifogats som bilaga 2 till studien medan en sammanställning har arbetats fram och presenteras i empirikapitlet med relevant information för studien Branschfördelning Författarna har valt att dela upp företagen i studien i åtta olika branscher utifrån en subjektiv bedömning för att se om det är någon bransch som är överrepresenterad eller innehåller extremvärden och därmed kan komma att påverka resultatet av undersökningen i 11 Sida

21 betydande omfattning. Nedan följer en lista på de branscher vi valt att kategorisera företagen i och en beskrivning av respektive bransch. Se bilaga 1 för ytterligare information om vilka företag som har placerats i respektive bransch. Industri: Företag som jobbar med produktion av råvaror och främst säljer till andra företag. Finans: Företag som sysslar med finansiering alternativt investering, till exempel banker och investmentbolag. Dagligvaror: Företag som i första hand säljer mot konsumenter för daglig konsumtion, bland annat mat och hushållsartiklar. Sällanköp: Företag som säljer mot konsumenter men inte varor som är för daglig konsumtion, bland annat vitvaror och trädgårdsartiklar. Hälsovård: Företag som utvecklar och producerar medicin och forskar inom sjukvård och hälsa. IT och telekom: Företag som främst jobbar med IT och telekom- lösningar mot både konsument och andra företag. Energi: Företag som producerar råvaror som har direkt koppling till energi, till exempel råolja. Övrigt: Här har vi listat företag som inte passar in i någon annan kategori, till exempel företag som är i bygg, fordon och fastighetsbranschen. 3.4 Operationalisering Operationalisering kan förklaras som processen från det generella till det konkreta, man gör forskningsfrågor forskningsbara genom att ange vilken data som är aktuell att samla in. Nyckelbegreppen i studien får ett exakt meningsinnehåll. (Johannessen & Tufte, 2002) Skribenterna har studerat 52 olika företags årsredovisningar inom en period av fem år. Varje årsredovisning kommer benämnas som en observation, samtliga företag i studien har bidragit med fem stycken observationer var, en för varje år. 12 S ida

22 3.4.1 Val av tillgångar att undersöka Valet att använda nedskrivningar på materiella, immateriella tillgångar och goodwill i studien är då det sker en värdebedömning som kan anses som subjektiv och det är företagsledningen som utför bedömningen. Detta kan motiveras med att det är ledningen som kan anses känna till vad en tillgång bäst är värd för dem. Andra tillgångar som värderas till marknadspris ligger därmed utanför ledningens utrymme för egen värdering och kan därmed inte användas för eventuell vinstmanipulering vilket gör att omvärderingen av dessa tillgångar är ointressanta för studien Val av avsättningar att undersöka Valet att använda avsättningar i studien beror på att ett företag kan göra subjektiva bedömningar på hur mycket som ska sättas av varje år, som exempel kan nämnas garantiutgifter och omstruktureringskostnader som inte har några exakta mått utan mer lösa rekommendationer och praxis som används som riktlinjer i bestämmandet av summan som sätts av. Vi kommer i studien exkludera avsättningar som är för skatt och pensioner. Skatten exkluderas för att företaget inte själva kan påverka summan. Pensionsavsättningar exkluderas då företag är väldigt varierande på att redovisa exakta summor och bör inte vanligtvis vara av engångskaraktär Variabel Engångskostnad, VEK Då studien fokuserat på stora engångskostnader i företag på Large Cap var det ytterst viktigt att mäta detta så att det på ett rättvist sätt gick att jämföra mellan företag av olika storlekar, därför har skribenterna valt att skapa en egen variabel vid namn VEK (Variabel EngångsKostnad). VEK är ett mått på hur stor engångskostnaden varit för det företag som valt att ta den. Om studien hade mätt stora engångskostnader i vanlig valuta (t.ex. SEK) istället för i VEK skulle större företag som tar stora kostnader påverkat studien i alldeles för stor omfattning jämfört med de mindre företagen. Då skulle en nedskrivning som är liten för ett företag kunna vara enorm för ett annat. Därför har författarna valt att ställa upp en 13 S ida

23 ekvation som mäter kostnaden mot företagens storlek vilket eliminerat det ovan nämnda problemet. VEK = ((Nedskrivning + avsättning) / omsättning) x 100 Vi har valt att använda omsättning som mätinstrument för företagens storlek då det är ett klassiskt mått. Med denna ekvation får vi ut en procentsats som talar om hur stor det aktuella årets kostnad varit mot företagens omsättning. Denna variabel kommer skribenterna att benämna som VEK och använda genom hela uppsatsen i diverse tabell, diagram och uträkningar. Vi hade kunnat använda oss av andra mått på storlek istället för omsättning i vår variabel, exempelvis nedskrivning och avsättning dividerat på resultat eller antal anställda men det skapar andra problem för studien. Om vi hade använt antal anställda hade det gett en missvisande bild för till exempel industriföretag som behöver mycket personal kontra företag i finansbranschen som inte behöver lika många anställda. Om vi hade använt oss av företagens resultat hade studien innehållit flera extrema värden vilket skulle ge oss en missvisande bild. Därför ansåg vi att omsättning var det mest rättvisande värdet att mäta företags storlek på i vår studie Valutakurser i studien För att göra studien mer jämförbar har vi valt att omvandla data från årsredovisningar som använt annan valuta än svensk till svenska kronor. Valutakursen som använts är vald av skribenterna själva och är hämtad från utgången av år 2009 avrundat till närmaste heltal. EURO: 10 SEK US Dollar: 7 SEK Anledningen till detta val är att författarna anser att valutakursens utveckling över de aktuella åren har legat på relativt jämna nivåer och det har därför gått bra med att välja utgången på tidsperioden för studien för att räkna om valutan. De berörda företagen i studien är Nordea och Millicom International Cellular som redovisade i Euro och Lundin Mining som redovisat i US Dollar. 14 Sida

24 3.4.5 Exkluderade företag Då Alliance Oil gjorde ett omvänt förvärv år har författarna valt att exkludera företaget från studien då förändringen i verksamheten var av sådan onormal karaktär att deras redovisning inte på ett rättvist sätt representerar företagets normala verksamhetsår Statistisk metod Students t-test I studien har två stycken t- tests utförts, det ena inkluderar alla företags värden från Stockholm Large Cap som vi samlat in. Det andra testet är ett exakt likadant test men vi har exkluderat Lundin Mining som bidragit med extremvärden till testet för att få ett mer trovärdigt resultat. Båda testen kommer att redovisas då första testet mäter alla företag i urvalet och test nummer två för att redovisa hur det ser ut utan extremvärdet. Med Students t- test kan vi statistiskt avgöra om engångskostnaderna är signifikant högre vid år med VD- byte än år utan. Testet kräver att vi ställer upp två stycken hypoteser, en noll hypotes och en alternativ hypotes (hypotes 1 i denna studie), hypoteserna kommer användas till båda testen. Testet jämför två olika stickprovs (även kallade populationer) medelvärden med varandra på antingen intervall- eller kvotnivå. (Lisper & Lisper, 2005) Vi har därför valt att klassificera år med VD- byte som en population och år utan VD- byte som den andra. Hypoteserna lyder: H 0 = Det existerar inget statistiskt samband mellan VD- byte och högre engångskostnader på Large Cap. H 1 = Det existerar ett statistiskt samband mellan VD- byte och högre engångskostnader på Large Cap. När hypoteserna har fastställts har vi listat båda populationernas VEK vilket är vårat mått på engångskostnaders storlek, detta för att kunnat räkna ut deras antal, medelvärde och standardavvikelse vilket behövdes för att kunna lösa ekvationen för Students t- test och på det sättet kunnat se om det finns något statistiskt samband mellan VD- Byte och högre engångskostnader. Formeln för Students t- test lyder: 15 S ida

25 Figur 2: Students t-test ekvation t = t- värde X = Populationens medelvärde N = Populationens antal S = Populationens standardavvikelse Hypotesprövningen kommer vara ensidigt vilket hänger samman med att vi har en riktad hypotes, detta betyder att engångskostnaderna ska på grund av VD- Byte vara högre. (Lisper & Lisper, 2005) Antalet frihetsgrader som använts i uträkningen är antalet observationer minus antalet medelvärden som använts, vilket i vår uträkning är två. Sedan har vi använt en signifikansnivå på 5 % vilket betyder att om vårt t- värde gått över den kritiska gränsen som t- tabellen anger med de frihetsgrader aktuella för studien så kan vi förkasta H 0 med en 95 procentig säkerhet eller vice versa. 3.5 Validitet och reliabilitet Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig data är. Det är grundläggande för all forskning att datan är tillförlitlig. Två faktorer som påverkar reliabiliteten är hur data har samlats in och hur den senare har bearbetats. Det finns olika sätt att mäta reliabilitet, ett sätt är att göra samma undersökning två gånger på samma studieobjekt vid två olika tillfällen för att sedan se hur, eller om resultatet skiljer sig från varandra. Blir det samma resultat vid de två undersökningarna tyder det på hög reliabilitet. Ett annat sätt att mäta reliabilitet på är att olika forskare undersöker samma fenomen och jämför resultat för att se om de kommer fram till samma slutsats. (Johannessen & Tufte, 2002) Sammanfattningsvis kan reliabilitet förklaras som ett mått på hur starkt uppmätta värden är. (Nationalencyklopedin, 2011) 16 S ida

26 Data är inte verklighet utan bara representation utav den, validitet handlar just om hur väl den insamlade datan för studien representerar verkligheten. Det finns tre typer av validitet: Begreppsvaliditet är det som rör relationen, själva överensstämmelsen, mellan den konkreta datan som lyfts fram genom undersökningen och det generella fenomen som undersöks. Intern validitet kan stadgas som alla främmande variabler har kontrollerats och extern validitet handlar om generalisering mellan urval till population samt i vilken utsträckning det är ansenligt att föra över resultatet i en undersökning till andra situationer. (Johannessen & Tufte, 2002) Studiens validitet och reliabilitet Studiens reliabilitet har främst påverkats av vårt sätt att samla in data. Då årsredovisningar ser olika ut kan det stundtals vara svårt att hitta de poster vi söker och ibland har de varit klumpade med för studien ointressanta poster vilket har lett till att vi kan ha missat en del kostnader. En risk som uppstår i det fallet är att fel siffror kan ha tagits med som inte är relevanta för undersökningen eller andra siffror som skulle ha varit med har med misstag utelämnats. Angående behandlingen av data är det inte något större risk för fel då vi hela tiden har utgått ifrån ett och samma dokument med originalsiffror för att inte blanda den insamlade data med den bearbetade. Den data som undersökningen grundar sig på är hämtade från företag på Stockholm Large Cap vilka är ledande i utvecklingen av redovisningspraxis och tillämpning av regler. Detta betyder att studiens resultat med säkerhet går att transferera till andra marknadsnoterade företag oavsett storlek, vilket ger studien en hög validitet. Hur studiens resultat rör mindre företag är dock med osäkert då ledning och ägare ofta inte är separerat på samma sätt i mindre bolag som i marknadsnoterade bolag Primära och sekundära källor Primära källor är källor där information hämtas genom intervjuer i direkt syfte att ge data till studien. Sekundära källor har hämtat sin information från primärkällan i syfte att ge svar på något som sedan kan användas i andra studier. (Ejvegård, 2009) 17 Sida

27 Denna studie är baserad på sekundära källor i form av årsredovisningar. Fördelen med att använda sekundära källor är att det inte kan ske några missförstånd i den kommunikationen och transkribering som sker vid intervjuer. Nackdelen med dessa källor är att dessa kan vara svåra att förstå då alla företag väljer att redovisa på olika sätt med olika titlar på de poster som vi har valt att undersöka samt att årsredovisningar innehåller oerhört mycket information som är irrelevant för studien vilket gör att det blir svårare att hitta den information som vi för studien verkligen behövt. Andra sekundära källor vi har använt oss utav är böcker, var finns tillgängliga på biblioteket på Södertörns högskola samt vetenskapliga artiklar som vi har hittat via bibliotekets söktjänst, vilket stärker trovärdigheten hos källan Metodkritik Om man ska vara kritisk mot metoden vi använt i studien finns det en del punkter att belysa: Årsredovisningarnas information från företagen har inte alltid varit tillräckliga lika presenterade för att en fullgod jämförelse mellan alla företag ska kunnat uppnås och en subjektiv bedömning av författarna har behövts göra för att bestämma vilka poster som är relevanta för studien. Den statistiska metod vi använt är inte absolut sann och behöver nödvändigtvis inte återge verkligheten korrekt. Tidsperioden på tio veckor har tvingat oss att sätta begränsningar som kan ha påverkat resultatet. Studien behandlade inte VD- byten som skedde 2005 även fast det är innanför avgränsningen. Vår egen variabel (VEK) som använts i studien är möjligtvis inte den mest optimala. 18 S ida

28 3.5.4 Källkritik Det största problemet som vi har stött på under empiriinsamlingen är att företagen väljer att presentera sina årsredovisningar olika. Alla företag har sin egen layout, olika normer, regler och branschstandarder för redovisning av för just dem specifika poster. Detta har gjort det svårt att undersöka årsredovisningar då vi inför varje årsredovisning först måste ta reda på vad och var de poster som för studien är intressanta finns, ibland även klumpat med onödig information. Detta kan ha lett till att vi kan ha missat eller tagit med information som inte är aktuell för studien. 19 S ida

29 4. Empiri I detta kapitel kommer den del av datan från undersökningen som är intressant för analysering redovisas medan den kompletta insamlade datan bifogas som bilaga. 4.1 Sammanställning Undersökningen har berört Stockholm Large Cap och har bara tagit hänsyn till de företag som var listade vid studiens tidpunkt. Tabell 1: Företag i studien Företag Exkluderade Bortfall Skribenterna har studerat 52 olika företags årsredovisningar inom en period av fem år. Varje årsredovisning kommer benämnas som en observation, så samtliga företag i studien har bidragit med fem stycken observationer vardera. Tabell 2 sammanställer denna information. Tabell 2: Företag och observationer Beskrivning Antal Företag 52 Observationer 260 VD- Byten under perioden (observationer) 25 Inget VD- Byte (observationer) S ida

30 Vi har sedan generaliserat hela den insamlade informationen genom att addera alla nedskrivningar företagen gjort under Vi har här valt att redovisa observationer vid VD- byten och inget VD- byte var för sig för att visa eventuella skillnader i hur företag valt att ta nedskrivningskostnader vid respektive situation. Antalet observationer skiljer sig markant mellan VD- byte och inget VD- byte och vi har i detta fall valt att dividera summan med antalet observationer för att ge en mer rättvisande bild över hur stora kostnaderna för nedskrivningar är i genomsnitt per företag och år. Tabell 3 nedan illustrerar detta. Tabell 3: Nedskrivningar i miljoner SEK Nedskrivningar (MSEK) Inget VD- Byte VD- Byte Observationer Summa Medelvärde 311/år 1 182/år Det tabellen visar är att genomsnittskostnaden för nedskrivningar det år företag väljer att göra ett VD- byte är nästan fyra gånger högre än år utan VD- byte, mätt i miljoner kronor. Då studien även undersöker företags avsättningar har vi valt att generalisera denna data på ett likadant sätt, men istället för nedskrivningskostnader räknar vi här på den avsättningskostnad som vi genom vår operationalisering tagit fram. Antalet observationer skiljer sig markant mellan VD- byte och inget VD- byte och vi har i detta fall valt att dividera summan med antalet observationer för att ge en mer rättvisande bild över hur stora kostnaderna för avsättningar är i genomsnitt per företag och år. Tabell 4 nedan illustrerar detta. Tabell 4: Avsättningar i miljoner SEK Avsättningar (MSEK) Inget VD- Byte VD- Byte Observationer Summa Medelvärde 867/år 1 462/år 21 S ida

31 Tabell 4 visar att även kostnaden för avsättningar det år företag väljer att byta VD är högre, mätt i miljoner kronor. Studien använder sig av en egen variabel (VEK, engångkostnad dividerat på omsättning), som förklaras tydligare i kapitel VEK eliminerar faktorn storleksskillnad mellan företag när det gäller kostnaderna och därför kommer vi lyfta fram hur datan ser ut enligt den från och med nu. I tabell 5 har vi summerat alla VEK för företagen för både observationer med VD- byte och inget VD- byte, sedan har medelvärdet räknats ut för företagen. Tabell 5: Företagens engångskostnader i VEK Engångskostnad Inget VD- Byte VD- Byte Observationer Summa Medelvärde 2,62 7,25 Median 1,34 1,99 Tabellen visar att även med studiens variabel föreligger det skillnader i medelvärdet som vi kunde se i tabell 3 och 4. Men här har vi också valt att redovisa medianen för respektive kategori för att visa på hur viktigt det är att beakta extremvärden i undersökningen. Medianvärdet för VD- byte och Inget VD- byte skiljer sig inte lika mycket som medelvärdet. I figur 3 nedan har vi sammanställt hur stora kostnader företagen valt och att ta mot hur stor del i procent av företagen i kategorierna inget VD- byte och VD- byte som valt att ta dem. X- axeln visar vår variabel VEK och Y- axeln visar hur stor del av företagen i procent som valt att ta en kostnad i respektive storlek. Som det går att utläsa när man läser av tabellen väljer företag att ta marginellt högre kostnader vid VD- byte då kurvorna tenderar att följa varandra hela vägen med linjen som representerar VD- byte aningen lägre till en början för att sedan mot högre kostnader lägga sig ovanför linjen för inget VD- byte. Det är bara vid VEK 10+% dem skiljer sig mer åt då betydligt fler företag procentuellt sett som gjort VD- byten tagit engångskostnader som överstiger 10% av omsättningen. 22 S ida

32 Figur 3: Diagram över företagens engångskostnader 50,00 Företagens engångskostnader Antal företag i procent 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 Inget VD- byte VD- byte 0,00 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 10+% VEK 4.2 Data fördelat årsvis I denna del av empirin har författarna valt att bryta ner den insamlade rådatan årsvis för att få en överblick om det förekommer några skiljaktigheter mellan åren. Tabell 6: VEK och VD-byten fördelat årsvis År Antal VD- byten VEK , , , , ,89 Tabell 6 sammanställer data för alla år för samtliga företag i studien. Summa VEK för alla företag respektive år har adderats för att visa den kostnad företagen tagit tillsammans. Först ska det klargöras ännu en gång att 2005 inte kan ha några VD- byten då studien avgränsar sig mellan åren och har då valt att inte undersöka om det varit en annan sittande VD 23 Sida

33 2004 för företagen. Det vi kan notera i denna tabell är att engångskostnaderna har varit högst år 2008 då även flest VD- byten skett. 4.3 Branschfördelning Nedan följer ett diagram som innehåller information om hur branschfördelningen ser ut för de undersökta företagen på Stockholm Large Cap i procent: Figur 4: Branschfördelning Branschfördelning 2% 19% 8% 9% Energi Hälsovård Dagligvaror 8% Sällanköp 25% 6% IT & Telekom Finans Industri 23% Övrigt Som figur 4 visar är industri den största branschen i studien tätt följt av finansbranschen. Energi är den klart minsta med endast ett företag representerat. I tabell 7 nedan har vi sammanställt hur många VD- byten som ägt rum i respektive bransch, det tabellen visar är att samtliga branscher har bytt VD minst en gång förutom energi. Föga överraskande har industri som också är den största branschen i studien haft flest VD- byten. Det som är anmärkningsvärt i tabellen är att samtliga företag i IT och telekom branschen har bytt VD, och ett av företagen (Tele2) har till och med valt att göra VD- byten två år efter varandra. 24 Sida

34 Tabell 7: VD-byten fördelat på branscher Bransch Antal företag Antal VD- byten Företag som bytt VD i % Energi Hälsovård Dagligvaror Sällanköp IT & Telekom Finans ,3 Industri Övrigt I tabell 8 har vi sammanställt VEK för respektive bransch för att urskilja om det förekommer ovanligt höga engångskostnader i någon av dem. Den data som är listad i kolumnen VEK är varje års engångskostnad av omsättning för alla företag i den branschen summerat. Den data som är listad i Snitt VEK är datan från föregående kolumn dividerat med antalet företag i branschen. Detta har vi gjort för att eliminera storleksdifferensen mellan de olika branscherna och bara se på hur det i genomsnitt sett ut per företag och bransch för alla fem åren. Tabell 8: VEK fördelat på branscher Bransch VEK Snitt VEK Energi 111,94 111,94 Hälsovård 44,01 11 Dagligvaror 48,60 9,7 Sällanköp 36,24 9,1 IT & Telekom 56,04 18,7 Finans 57,76 4,8 Industri 341,68 26,3 Övrigt 97,85 9,8 Det som går att utläsa från tabellen är att energibranschen har överlägset störst kostnader mätt i VEK per företag men det bör noteras att det bara är ett enda företag i kategorin. Industribranschen är också benägen att ta VEK i större siffror men här får vi ta i beaktning att det också är den störst representerade branschen i studien, därför är det mer intressant att se på VEK dividerat på antal företag. Även där visar datan på att industribranschen tar högre engångskostnader än andra branscher förutom energi. IT & telekombranschen tenderar 25 Sida

35 också att ta högre engångskostnader än de flesta branscher. Resten av branscherna är väldigt jämnt fördelade. 4.4 Students t-test Vi har sedan valt att pröva den insamlade empirin utifrån vår egen variabel VEK statistiskt med hjälp av Students t- test, detta för att undersöka om det finns ett statistiskt samband eller om fördelningen beror på slumpen. Datan som redovisas här under ligger till grund för det statistiska testet. Resultatet samt diskussion presenteras i analyskapitlet Stockholm Large Cap Detta test har med alla observationer från undersökningen och jämför medelvärdet från alla observationer som är klassificerade som VD- byte mot alla observationer som är klassificerade som inget VD- byte. På detta sätt kan vi ta reda på om det förekommer ett statistiskt samband mellan VD- byte och högre engångskostnader mätt över alla 52 företag för de fem undersökta åren. Medelvärdet är summa VEK dividerat med antal observationer i respektive kategori. Tabell 9: Värden för t-test Stockholm Large Cap Antal (n) Medelvärde (m) Standardavvikelse (s) VD- Byte (X 1 ) 25 7,25 21,898 Inget VD- Byte (X 2 ) 235 2,62 7,317 Två stycken hypoteser har ställts upp för att kunna fastställa ett resultat. H 0 = Det existerar inget statistiskt samband mellan VD- byte och högre engångskostnader på Large Cap. H 1 = Det existerar ett statistiskt samband mellan VD- byte och högre engångskostnader på Large Cap. 26 S ida

36 4.4.2 Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining Detta test baseras på samma information som ovanstående test, men företaget Lundin Minings värden har plockats bort på grund av att det bidrog med extremvärde till undersökningen. Samma hypoteser gäller. Tabell 10: Värden för t-test Stockholm Large Cap exklusive Lundin Mining Antal (n) Medelvärde (m) Standardavvikelse (s) VD- Byte (X 1 ) 24 2,91 3,064 Inget VD- Byte (X 2 ) 231 2,32 5,783 Resultatet av båda t- testen kommer att presenteras och analyseras i analyskapitlet. 4.5 Bortfallsanalys Av de 56 undersökta företagen i studien så har två stycken företag inte haft sina årsredovisningar tillgängliga till vårt förfogande vilket omöjliggjort vårt datainsamlande under den utsatta tiden och har därför klassats som bortfall. Ett företag redovisar inte heller avsättningar som är aktuella för studien utan enbart uppskjuten skatteskuld vilket resulterar i att skribenterna väljer att se företaget som bortfall. Berörda företag: TietoEnator och Oriflame Cosmetics SA saknar tillgängliga årsredovisningar och Castellum redovisar inte avsättningar. Då Alliance Oil gick ihop med ett ryskt oljebolag under ökade deras omsättning extremt. Då det var tydligt att det var ett annat företag som påverkade Alliance Oil s omsättning, nedskrivning och avsättningar valde författarna att exkludera Alliance Oil i studien. Detta ger studien ett bortfall på cirka 7,7% vilket gör resultatet kan generaliseras med relativt stort förtroende då Johannessen och Tufte skriver att 90-95% av bruttourvalet är tillräckligt för en undersökning (Johannessen & Tufte, 2002). 27 S ida