Redovisning av goodwill

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Kandidatuppsats Höstterminen 2010 Redovisning av goodwill - en kvalitativ studie av jämförbarhet i årsredovisningar och halvårsrapporter Författare: och Handledare: Gunilla Eklöv Alander Inlämningsdatum: Abstract The purpose of this paper is to investigate analysts' and investors' possibility to compare different companies' information in accounting for goodwill under IFRS in their annual and semi-annual reports. The study was based on IAS 34 on interim reporting, IAS 36 impairment of goodwill and the comparability requirement of the financial statements. Therefore, the comparability requirements of the IASB Framework, previous studies on the comparability after the implementation of IFRS and also the relevance of goodwill was studied. We used a qualitative textual analysis to examine whether the recognition of goodwill is considered to be comparable between our sample of companies' annual and semi-annual reports from 2008 and 2009 data. The results show that there are discrepancies between their accounts of goodwill resulting in a decreased degree of comparability between companies' financial reports. These differences depend in large part because companies have not fully complied with the requirements of statutory accounting for goodwill under IFRS.

2 Sammandrag Ämne: Handledare: Titel: Syfte: Teori: Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Gunilla Eklöv Alander Redovisning av goodwill en kvalitativ studie av jämförbarhet i årsredovisningar och halvårsrapporter Syftet med denna uppsats är att undersöka analytikers och investerares möjlighet att jämföra olika företags information vid redovisning av goodwill enligt IFRS i deras årsredovisningar och halvårsrapporter. Studien byggde på IAS 34 om delårsrapportering, IAS 36 om nedskrivning av goodwill och på jämförbarhetskravet mellan företags finansiella rapporter. Därför har kraven på jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram studerats samt tidigare studier av Dargenidou och McLeay (2010) om jämförbarhet efter implementeringen av IFRS men också relevansen av goodwillposten enligt Wyatt (2008), Hayn och Hughes (2006) och Wines, Dagwell och Windsor (2007) för att undersöka jämförbarheten mellan olika företags årsredovisningar och halvårsrapporter. Metod: Utifrån tio företags årsredovisningar och halvårsrapporter från 2008 och 2009 har informationen, om deras redovisning av goodwill, samlats in och analyserats utifrån en kvalitativ textanalys för att utreda om redovisningen av goodwill är att anse som jämförbar mellan företagens finansiella rapporter. Empiri: Samtliga företag utför nedskrivningstester årligen dock upplyser inte alla om att de även skall göra detta om behov föreligger oftare än årligen. Endast ett utav dem anger exakt datum för nedskrivningstesterna. Vidare redovisar inte alla företag de beräkningar som genomförs vid nedskrivningstesterna. Inget av dem skrev ned goodwill under 2008 och Samtliga företag upplyser om hur mycket goodwill som fördelas på de kassagenererande enheterna och att detta värde är grundat på nyttjandevärdet. Däremot redovisar inte alla beräkningarna för nyttjandevärdet. De flesta företag upplyser om den valda diskonteringsräntan och vilka faktorer som påverkar räntan. Däremot redovisar inget av företagen beräkningarna för den valda diskonteringsräntan. Vidare redovisar inte heller alla företag sina känslighetsanalyser. I halvårsrapporterna upplyser inte alla om det totala värdet på goodwill. Flera företag genomförde förvärv men alla redovisade inte vilken påverkan detta fick på goodwillvärdet. Slutsats: Det har konstaterats skillnader mellan företagens redovisning av goodwillposten vilket medför en minskad grad av jämförbarhet mellan företagens finansiella rapporter. Skillnaderna beror till stor del på att företagen inte till fullo följer de krav som finns stadgade för redovisning av goodwill enligt IFRS. Nyckelord: Jämförbarhet, goodwill, årsredovisningar, halvårsrapporter, IFRS. 2

3 Innehåll 1. Inledning Syfte Teoretisk bakgrund IASB:s internationella redovisningsstandarder IAS 34 Delårsrapportering IAS 36 Nedskrivningar Kravet på jämförbarhet i finansiella rapporter Tidigare studie av jämförbarhet efter implementeringen av IFRS Goodwillpostens relevans i företags finansiella rapporter Metod Tillvägagångssätt Val av företag Val av metod Validitet och reliabilitet Begränsningar Är redovisningen av goodwill jämförbar mellan företagen? Företagens verksamhet Andel goodwill i förhållande till företagens totala tillgångar Företagens redovisning av goodwill i årsredovisningarna Upplysningar om nedskrivningstester av goodwill Tolkning av företagens upplysningar om nedskrivningstesterna Slutsats av upplysningar om nedskrivningstester Upplysningar om beräkningar vid genomförandet av nedskrivningstester Tolkning av upplysningar om beräkningar vid nedskrivningstester Slutsats av upplysningar om beräkningar vid nedskrivningstester Fanns det ett behov av att skriva ned goodwill? Varför fanns det inte ett behov av att skriva ned goodwill? Slutsats om nedskrivningsbehovet Redovisning av kassagenererande enheter och diskonteringsräntor Tolkning av upplysningar om kassagenererande enheter och diskonteringsräntor Slutsats om upplysningen av kassagenererande enheter och diskonteringsräntor Redovisning av kritiska uppskattningar hänförliga till goodwill Tolkning av företagens kritiska uppskattningar hänförliga till goodwill Slutsats om företagens kritiska uppskattningar hänförliga till goodwill Företagens redovisning av goodwill i halvårsrapporterna

4 Upplysning om goodwill i halvårsrapporterna Tolkning av företagens redovisning av goodwill i halvårsrapporterna Slutsats av företagens redovisning av goodwill i halvårsrapporterna Diskussion Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor

5 1. Inledning Globaliseringen av kapitalmarknaden har lett fram till behovet av internationella redovisningsstandarder för att europeiska företag framgångsrikt skall kunna agera och framställa jämförbara finansiella rapporter på de globala marknaderna. Noterade bolag på reglerade marknader inom Europeiska Unionen (EU) skall därför enligt EG-förordningen 1606/2002 från och med 2005 följa International Financial Reporting Standards (IFRS) i sin koncernredovisning. Företag vars aktier kan köpas och säljas på en marknadsplats faller in under kategorin noterade bolag. På kapitalmarknaden i Sverige är det endast Stockholmsbörsen, som är en del av Nasdaq OMX Nordiska Börs, med listorna Large Cap, Mid Cap och Small Cap, samt Nordic Growth Market (NGM-börsen) som räknas som reglerade marknadsplatser. (Kedner, Ekberg & Svenberg, 2008, s. 43f.) Finansiella rapporter tillhandahåller värdefull information som ligger till grund för analytikers och investerares värdering av bolaget. Det viktigaste informationsunderlaget är, enligt Olbert (1991), bolagets årsredovisningar och delårsrapporter. (Olbert, 1991, s. 19) De finansiella rapporterna fungerar därför även som viktiga kommunikationsmedel mellan företagen och deras analytiker och investerare. Det är därför av betydelse att dessa finansiella rapporter innehåller den information som användarna förväntar sig och som de har ett behov av för att kunna fatta ekonomiska beslut. (Chatterjee, 2007, s. 174) Den finansiella information som bolag på Stockholmsbörsen lämnar i deras finansiella rapporter regleras som tidigare nämnts av IFRS. Däremot omfattar förordningen inte delårsrapportering men enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) 9 kap 5 skall även delårsrapporterna upprättas i enlighet med IFRS. Då det tidigare inte framgick hur noterade bolag skulle framställa sina delårsrapporter publicerade Redovisningsrådet, sedan 1 april 2007 Rådet för finansiell rapportering, rekommendationen RR 31 Delårsrapportering för koncerner. Deras rekommendation är i linje med ÅRL 9 kap 5 eftersom de deklarerade att International Accounting Standard 34 (IAS 34) skulle användas för att delårsrapporterna skulle ha samma utformning som årsredovisningarna. Redovisningsrådet uppgav att anledningen till att rapporteringen för delår skulle överensstämma med den för helår, var det informations- och kvalitetsbehov som fanns bland användare av de finansiella rapporterna. (Rådet för finansiell rapportering, 2010) Under finanskrisen år 2008 föll aktiemarknaden kraftigt men detta gick inte att utläsa ur de börsnoterade företagens finansiella rapporter (Grefberg, 2009, s. 9). För att företags 5

6 användare skall kunna fatta ekonomiska beslut utifrån rapporterna krävs det att företagen framställer rapporter som skapar en bild av företagets ekonomiska situation (IASB, 2001, p. 39). Vidare har Gauffin och Thörnsten (2010) konstaterat att de börsnoterade företagen gjorde få nedskrivningar av goodwill i samband med finanskrisen. Vid 2009 års bokslut ansågs goodwillnedskrivningar också som låga men de ökade ändå i förhållande till 2008 års bokslut. De låga nedskrivningarna i samband med finanskrisen har lett till ifrågasättande av hur rättvisande bilden av goodwill i företags finansiella rapporter egentligen är. (Grefberg, 2009; Gauffin & Thörnsten, 2010) Goodwill har kommit att bli en stor post i de finansiella rapporterna för många noterade företag på Stockholmsbörsen samtidigt som informationsbehovet kring posten ökat för användare av företagens rapporter (Malmqvist, 2010). För att användare i egenskap av analytiker och investerare ska kunna använda rapporterna som beslutsunderlag måste företaget tillhandahålla aktuell och jämförbar finansiell information (IASB, 2001, p. 39; Malmqvist, 2010). Det är därför av betydelse att informationen rörande goodwill i företags årsredovisningar och halvårsrapporter är jämförbar mellan rapporter från tidigare perioder men också mellan olika företags rapporter (Malmqvist, 2010). Jämförbarhet i de finansiella rapporterna uppnås genom att olika företag använder sig av samma redovisningsstandarder. Det uppnås också genom att företag använder sig av samma redovisningsstandarder inom företaget mellan olika redovisningsperioder. Ett jämförbarhetsmål är därför att företags finansiella rapporter ska vara jämförbara både inom det egna företaget samt mellan olika företag. (Riahi-Belkaoui, 2000, s. 181) Eftersom goodwillposten numera anses som en dominerande post i många företags finansiella rapporter är det intressant att undersöka jämförbarheten av informationen om goodwillposten i börsnoterade företags halvårsrapporter och årsredovisningar. Detta för att utreda om företagen tillhandahåller analytiker och investerare jämförbar finansiell information som kan användas av dem som beslutsunderlag. För att de finansiella rapporterna ska kunna användas som beslutsunderlag måste informationen som presenteras i rapporterna följa IFRS för att bli jämförbar mellan tidigare perioder och mellan olika företag. Detta leder ner till studiens frågeställning: hur uppfylls kravet på jämförbarhet i företags årsredovisningar och halvårsrapporter för analytiker och investerare vid redovisning av goodwill enligt IFRS? 6

7 1.2. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka analytikers och investerares möjlighet att jämföra olika företags information vid redovisning av goodwill enligt IFRS i deras årsredovisningar och halvårsrapporter. 2. Teoretisk bakgrund Nedan presenteras en teoretisk beskrivning av IAS 34, IAS 36 och kravet på jämförbarhet i företags finansiella rapporter. Redovisningsstandarderna IAS 34 och IAS 36 har betydelse för uppsatsens syfte eftersom de reglerar delårsrapporters utformning och nedskrivningar av tillgångar. Att studera hur företag följer standarderna utifrån jämförbarhetsprincipen krävs för att utreda om företagens redovisning av goodwill i årsredovisningar och halvårsrapporter tillhandahåller användarna av rapporterna jämförbar finansiell information IASB:s internationella redovisningsstandarder Ett kännetecknande drag för IFRS redovisningsstandarder är att de baseras på principer och inte på regler (Carmona & Trombetta, 2008, s. 456). Ett principbaserat regelverk bygger enligt Carmona & Trombetta (2008) på mer öppenhet och flexibilitet till skillnad från ett regelbaserat system som innefattar detaljerade beskrivningar över hur redovisning av olika händelser och transaktioner skall utformas. Detta leder till att det i principbaserade regelverk kan inträffa ekonomiska händelser som inte explicit omfattas av IFRS. Detta kan leda till att företag kan välja att tolka regelverket på olika sätt. (Carmona & Trombetta, 2008, s. 457f.) IAS 34 Delårsrapportering Den internationella redovisningsstandarden IAS 34 beskriver hur företag ska utforma sina delårsrapporter. Standarden anger minimikraven för innehållet i en delårsrapport och principer för bedömning av vilka poster som ska tas med i delårsrapporten samt hur dessa poster ska värderas. (IAS 34, syfte) Det är stadgat att företag ska upplysa om dess utveckling under den aktuella delårsperioden. Därför ska delårsrapporten bland annat innehålla upplysningar om redovisningsposter som har inverkan på företagets tillgångar och som inte är vanligt förekommande när det gäller dess storlek eller karaktär. Rapporten ska också innehålla information om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. (IAS 34, p. 16) Vidare ska delårsrapporten även innefatta upplysningar om eventuella nedskrivningar av immateriella och materiella tillgångar. Företag ska också lämna upplysningar om genomförda förvärv och avyttringar under den gångna perioden. (IAS 34, p. 7

8 17) Med hänsyn till kravet på snabb information och för att undvika upprepning av tidigare lämnad finansiell information kan företagen enligt standarden välja att lämna en mindre mängd information i delårsrapporterna jämfört med årsredovisningen. Minimikravet för en delårsrapport är att den innehåller finansiella rapporter i sammandrag och en del upplysningar i noter. Delårsrapporten är tänkt att komplettera informationen som lämnats vid det senaste räkenskapsårets slut. (IAS 34, p. 6) Däremot uppmuntras företag enligt standarden till att lämna fullständiga finansiella rapporter om de finner det nödvändigt. (IAS 34, p. 7) IAS 36 Nedskrivningar IAS 36 beskriver de metoder som ett företag ska använda för att säkerställa att de befintliga tillgångarna inte redovisas till ett högre värde än återvinningsvärdet. Med återvinningsvärdet menas det högsta av nettoförsäljningsvärdet, det vill säga verkligt värde minus försäljningskostnader, och nyttjandevärdet, det vill säga nuvärdet för framtida kassaflöden hänförliga till en specifik tillgång eller kassagenererande enhet. Standarden reglerar också vilka övriga upplysningar som ska lämnas i företags finansiella rapporter. (IAS 36, p. 1) I standarden är det stadgat att goodwill ska fördelas över de kassagenererande enheterna som förväntas gynnas av företagsförvärvet (IAS 36, p. 80). Företaget ska i samband med detta upplysa om vad den kassagenererande enhetens återvinningsvärde är grundat på och vilka beräkningar som har genomförts för att komma fram till detta värde. De ska också upplysa om förändringar i antaganden, exempelvis förändringar i tillväxttakt och diskonteringsränta, som leder till att återvinningsvärdet blir mindre än det redovisade. (IAS 36, p. 134) Det ska enligt denna standard årligen, eller tidigare om det finns indikationer på att värdeminskningar har skett, genomföras ett nedskrivningstest för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill. Testet genomförs genom att det redovisade värdet jämförs med återvinningsvärdet. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet har det skett en värdeminskning vilket leder till att goodwill ska skrivas ned. (IAS 36, p. 90) Det har ingen betydelse när nedskrivningstestet utförs under räkenskapsåret, det enda kravet som finns är att det utförs vid samma tidpunkt varje år (IAS 36, p. 96). IAS 36 innehåller också de upplysningar som företag ska lämna när det sker en nedskrivning av goodwill. Nedskrivningens belopp och vilka poster som påverkas är två av de upplysningar som skall finnas beskrivna i den finansiella rapporten. (IAS 36, p. 126) Rapporten skall även innehålla händelser och omständigheter som föranlett nedskrivningen, såsom att en minskad 8

9 tillväxttakt har medfört att återvinningsvärdet blivit mindre än det redovisade värdet. Företagets val av diskonteringsränta som använts vid beräkning av nyttjandevärdet skall också finnas med bland företagets upplysningar. (IAS 36, p. 130) 2.2. Kravet på jämförbarhet i finansiella rapporter Informationen som företag presenterar i finansiella rapporter fungerar som ett viktigt medel för företag vad gäller att kommunicera ut sitt resultat och sin förvaltning till användare av rapporterna (Helay & Palepu, 2001, s. 1). Enligt IASB:s föreställningsram är kravet på jämförbarhet en betydelsefull kvalitativ egenskap tillsammans med bland annat relevans och tillförlitlighet för att informationen i rapporterna skall ha betydelse för användarna (IASB, 2001, p. 24). Företagen måste därför tillhandahålla finansiella rapporter som uppfyller kraven på jämförbarhet mellan rapporter från tidigare perioder men också mellan rapporter från olika företag. Utifrån den finansiella information som lämnas skall användarna kunna tolka företagets ekonomiska situation vad gäller resultat och förvaltning och hur dessa kan komma att förändras över tid. För att användarna skall kunna skapa sig en bild av företagets ekonomiska ställning i relation till tidigare perioder och andra företag måste företaget redovisa vilka värderingsprinciper som används på ett enhetligt sätt men även redovisa liknande transaktioner och övriga omständigheter på ett enhetligt sätt. (IASB, 2001, p. 39) Företag skall även redogöra för om de bytt redovisningsprincip och vilka följder det i så fall kan få för redovisningen. Detta för att användarna skall kunna urskilja förändringar mellan principerna. Förutom att företag måste upplysa om vilka redovisningsprinciper som används för att uppnå jämförbarhet måste de även följa de krav som ställts upp i de standarder som ligger till grund för redovisningen i de finansiella rapporterna. (IASB, 2001, p. 40) Relevans och tillförlitlighet är som tidigare nämnts ytterligare två kvalitativa egenskaper som samspelar med jämförbarhet för att företag skall kunna presentera finansiell information som är användbar för intressenter av de finansiella rapporterna (IASB, 2001, p. 24). För att uppnå kravet på relevans måste informationen som presenteras kunna ligga till grund för ekonomiska beslut. Informationen är således relevant om den skapar förutsättningar för beslutsfattande vid olika väsentliga transaktioner och händelser som antingen redan har inträffat, inträffar eller kommer att inträffa. (IASB, 2001, p. 26) Informationen i de finansiella 9

10 rapporterna måste även vara tillförlitlig för att den skall kunna räknas som lämplig för användare av informationen. I enlighet med punkt 31 är kravet på tillförlitlighet bland annat att informationen som företaget presenterar inte skall vara vinklad. Vidare skall informationen inte heller innehålla oriktigheter då de som använder sig av informationen måste kunna lita på att det som presenteras verkligen är det som föreligger eller som kan antas föreligga. (IASB, 2001, p. 31) 2.3. Tidigare studie av jämförbarhet efter implementeringen av IFRS Dargenidou och McLeay (2010) menar att om företags finansiella rapporters innehåll blir mer relevant leder det till att användare av de finansiella rapporterna kan genomföra mer tillförlitliga värderingar av företaget. Genom att rapporternas innehåll blir mer relevant kan läsarna av de finansiella rapporterna förutspå mer om företagets framtida fortlevnad. Det vill säga att det lättare går att utläsa de framtida förväntningarna rörande företaget. Dessutom anser de (Dargenidou & McLeay, 2010) att om informationen blir mer relevant så blir den också mer aktuell. När informationen blir mer aktuell blir uppskattningar om framtida kassaflöden också mer tillförlitliga. Dargenidou och McLeay (2010) anser att i takt med att de finansiella rapporternas information blir mer relevant ökar också jämförbarheten. (Dargenidou & McLeay, 2010, s. 512ff.) Användare av finansiella rapporter kan i större utsträckning jämföra olika företag om rapporternas innehåll är mer aktuellt, tillförlitligt samt om de följer samma redovisningsstandarder. Dargenidou och McLeay (2010) har undersökt om implementeringen av IFRS har medfört en ökad jämförbarhet mellan företag eftersom grundtanken bakom de internationella redovisningsstandarderna är att de ska medföra att företags finansiella rapporter får ett liknande och mer jämförbart innehåll. Problematiken med de nuvarande standarderna är enligt Dargenidou och McLeay (2010) att de tillåter redovisning till både historiska och verkliga värden. Denna tillåtelse kan leda till att det blir en mindre jämförbarhet mellan företag menar forskarna. När det finns en acceptans för användning av både historiska värden och verkliga värden medför det att tillgångars värde i företags finansiella rapporter kan grundas på antaganden som är specifika för det enskilda landet. Exempelvis kan företags beräkningar av tillväxttakten grunda sig på värden som endast är hänförliga till det land där företaget är beläget. Detta kan då medföra att värdena och därmed också de finansiella rapporterna inte blir jämförbara ur ett internationellt perspektiv i samma 10

11 utsträckning. De tidigare nämnda forskarna (Dargenidou & McLeay, 2010) poängterar i samband med detta att det är viktigt att ha i åtanke att grundtanken bakom de internationella redovisningsstandarderna inte är att företags finansiella rapporter skall utformas på exakt samma sätt utan enbart att de ska vara jämförbara för användare av rapporterna. (Dargenidou & McLeay, 2010, s. 512ff.) Dargenidou och McLeay (2010) har i sin undersökning tittat på vilken påverkan IFRS redovisningsstandarder har för jämförbarheten av företags finansiella rapporter. Urvalet bestod av 14 medlemsländer i EU, där Sverige var representerat, och de granskades i tidsperioden mellan åren Denna tidsperiod innebär att företagen i medlemsländerna granskades både innan, under och efter implementeringen av IFRS redovisningsstandarder. (Dargenidou & McLeay, 2010, s. 519f.) Dargenidou och McLeay (2010) kommer i sin undersökning fram till att implementeringen av IFRS redovisningsstandarder har medfört att jämförbarheten har ökat mellan företagen. Detta har skett på grund av att innehållet i företags finansiella rapporter har blivit mer relevant och tidsenligt sedan implementeringen av de internationella redovisningsstandarderna. De tidigare nämnda forskarna (Dargenidou & McLeay, 2010) är dock inte säkra på om den ökade jämförbarheten i och med implementeringen av IFRS kommer att bestå. De anser att den framtida forskningen får visa om tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna har medfört en bestående ökad jämförbarhet mellan företag, det vill säga om den nuvarande jämförbarheten kommer fortsätta att vara ett tydligt kännetecken för de internationella redovisningsstandarderna. (Dargenidou & McLeay, 2010, s. 530) 2.4. Goodwillpostens relevans i företags finansiella rapporter Det finns en osäkerhet kring goodwill eftersom tillgångens värde är grundat på uppskattningar om framtiden. På grund av denna osäkerhet försöker både användare av företags finansiella rapporter och företagsledning kontinuerligt samla på sig information för att kunna presentera trovärdiga och relevanta uppskattningar om framtiden i redovisningen. (Wyatt, 2008, s. 218) Enligt Wyatt (2008) finns det flera studier som visar att värdet av goodwillposten har ett mer relevant värde jämfört med tidigare, innan företag började använda årliga nedskrivningstester. Innan IAS 36 trädde i kraft genomförde företag årliga goodwillavskrivningar. Enligt Wyatt (2008) har det visats att den årliga avskrivningen försämrade relevansen av värdet på goodwill. Att relevansen försämrades berodde enligt henne på att företags goodwillposter 11

12 vanligtvis inte sjunker i värde årligen som en kontinuerlig avskrivning innebär. En annan orsak till att det är missvisande med årlig avskrivning av goodwill beror på att ett företags ledning kan ha svårigheter att uppskatta denna tillgångs livslängd, vilket leder till att det blir en felaktig och icke relevant avskrivning av goodwill. Den metod som nu används är årliga nedskrivningstester för att undersöka om det finns ett behov av att skriva ned goodwill (IAS 36, p. 96). Denna metod ökar enligt Wyatt (2008) relevansen och tillförlitligheten av tillgångens värde eftersom värderingen av goodwillposten baseras på verkligt värde och inte på historiska anskaffningsvärden. (Wyatt, 2008, s. 242f) Hayn och Hughes (2006) anser att den nuvarande redovisningen av goodwill leder till att det blir svårare att förutsäga nedskrivningsbehovet av goodwillposten. Detta beror på att företags finansiella rapporter innehåller begränsade uppgifter rörande tillgången. Denna brist uppkom när företag började använda nedskrivningstester istället för årliga avskrivningar av goodwill. De nuvarande rapporterna innehåller enligt Hayn och Huges (2006) bristfälliga upplysningar rörande de kassagenererande enheter som goodwill är fördelat över. De anser att det är bättre att upplysa om hur stor del av kostnaden för förvärvet som utgjordes av goodwill istället för att i de finansiella rapporterna ge en upplysning rörande förvärvsverksamheten. Detta leder till att det blir svårt för alla användare av de finansiella rapporterna att utvärdera företagets antaganden om nedskrivningsbehovet av goodwill. (Hayn & Hughes, 2006, s. 262) Det finns flera forskare (Wines, Dagwell & Windsor, 2007) som anser att det finns en brist i företags redovisning av kassagenererande enheter. På grund av att de kassagenererande enheternas framtida kassaflöden uppskattas utifrån ofullständiga kapitalmarknader anser Wines et al. (2007) att det finns en risk att värderingen av kassaflödena inte blir tillförlitlig. Eftersom de framtida kassaflödena baseras på verkliga värden blir de inte tillförlitliga då det inte finns fullständiga kapitalmarknader. (Wines et al., 2007, s. 875) Tillförlitlighet påverkar jämförbarheten och därmed användarnas möjlighet att jämföra och fatta ekonomiska beslut utifrån företags finansiella rapporter (IASB, 2001, p. 24). När företag genomför nedskrivningstester anser Wyatt (2008) att en del av informationstillgängligheten verkar försvinna trots att testerna leder till en mer relevant redovisning av goodwillposten eftersom tillgången redovisas till verkligt värde. Detta kan enligt Wyatt (2008) bero på att företag underskattar det faktiska behovet av att skriva ned goodwill och väljer att bara skriva ned en del eller ingenting av den nedgång som skett i 12

13 värdet av goodwill. Wyatt (2008) anser att en del av informationstillgängligheten tenderar att försvinna på grund av att det finns en tendens att nedskrivning av goodwill släpar efter i företags finansiella rapporter. (Wyatt, 2008, s. 243) Även Hayn och Hughes (2006) anser att nedskrivningar av goodwill tenderar att släpa efter i företags finansiella rapporter. De anser att detta påverkar finansiella rapporters tillförlitlighet i företag med stora goodwillposter. (Hayn & Hughes, 2006, s. 263) Wyatt (2008) anser att goodwillposten har ett relevant värde på grund av att företag enligt IFRS skall genomföra nedskrivningstester årligen eller vid behov om det finns indikationer på att goodwillvärdet förändrats. Dock anser Wyatt (2008) att värdet av goodwill uppfattas som mindre tillförlitligt i jämförelse med övriga immateriella tillgångar. Förklaringen till skillnaden i graden av tillförlitlighet har ett samband med analytiker och investerares förväntningar. Företag tenderar generellt att redovisa ett goodwillvärde som är högre än vad investerare anser att företagen borde redovisa goodwillvärdet till. Därför utgår investerare mer eller mindre ifrån att goodwillvärdet som presenteras i de finansiella rapporterna har ett lägre värde och därmed minskar tillförlitligheten. (Wyatt, 2008, s. 243) 3. Metod För att undersöka jämförbarheten mellan olika företags årsredovisningar och halvårsrapporter behöver vi kunskap om vad redovisningsstandarderna stadgar inom detta område. Därför har vi tagit del av vilka regler som är tillämpliga för vårt urvals redovisning av goodwill. Utifrån vetenskapliga artiklar och IASB:s föreställningsram har vi analyserat om redovisningen av goodwill enligt IFRS i årsredovisningar och halvårsrapporter från år 2008 och år 2009 uppfyller kraven på jämförbarhet mellan företagens finansiella rapporter (se figur 1). Jämförbarhet samspelar med tillförlitlighet och relevans för att kunna tillhandahålla användarna av de finansiella rapporterna information som går att jämföra mellan olika företag. Vi har främst utgått från den kvalitativa egenskapen jämförbarhet och är medvetna om att det krävs en mer omfattande studie där de viktigaste kvalitativa egenskaperna; begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet vägs mot varandra för att bättre kunna utreda jämförbarheten mellan företags finansiella rapporter. Vi finner trots detta att vår forskning kan ge indikationer på hur börsnoterade företag med goodwillposter uppfyller kraven på jämförbarhet vid redovisning av goodwill enligt IFRS. 13

14 IFRS * IAS 34 * IAS 36 * Relevans * Jämförbarhet Finanisella rapporter * Årsredovisningar 2008/2009 * Halvårsrapporter 2008/2009 Jämförbarhet - Hur uppfylls kraven på jämförbarhet för analytiker och investerare vid redovisning av goodwill enligt IFRS? Tidigare studier * Goodwillpostens relevans * Jämförbarhet efter implementeringen av IFRS Analytikers och investerares möjlighet att jämföra olika företags fiansiella rapporter Figur 1 Analytisk modell för att utreda jämförbarheten av företags redovisning av goodwill enligt IFRS. Källa: Egen figur Tillvägagångssätt I början av vår undersökning fann vi en studie som publicerats i en av Balans utgåvor under 2010 av Björn Gauffin och Anders Thörnsten. Den handlar om att det genomfördes låga nedskrivningar av goodwill som en följd av finanskrisen under Vi tog därför kontakt med Björn Gauffin via e-post. Kontakten ledde till att vi blev intresserade av att studera hur kraven på jämförbarhet uppfylls i årsredovisningar och halvårsrapporter. Däremot var det kontakten med Peter Malmqvist som ledde till vårt urval för studien. I egenskap av finansanalytiker uppgav han att halvårsrapporten är den delårsrapport som har störst betydelse för analytiker och investerare. Därför valde vi halvårsrapportern för att undersöka analytiker och investerares möjlighet att jämföra företags finansiella information. Vi skulle egentligen ha kunnat välja vilken delårsrapport som helst eftersom alla ska vara likvärdiga i sin utformning och uppfylla kraven enligt de internationella redovisningsstandarderna, men valde halvårsrapporten efter kontakten med Malmqvist. Han är finansanalytiker, handledare på 14

15 Stockholms Universitet, har skrivit många artiklar i revisionstidskriften Balans och har som tidigare nämnts studerat börsnoterade företag med stora goodwillposter. Därefter studerade vi artiklar publicerade i akademiska tidskrifter för att finna den teoretiska bakgrunden och den del av forskningen som vår undersökning bidrar till. Till vår teoretiska del har vi använt oss av artiklar och litteratur skrivna av forskare som har utfört omfattande studier inom detta område, vilket bidrar till trovärdigheten av vår studie. En annan faktor som också bidrar till trovärdigheten är att vi har använt oss av originalkällor till vår forskning. Vi har studerat de redovisningsstandarder rörande goodwill som börsnoterade företag ska följa för att få en bild av hur reglerna kring nedskrivningar, delårsrapportering och årsredovisning är utformade. Detta för att sedan kunna undersöka hur börsnoterade företag uppfyller kraven på jämförbarhet i dessa standarder Val av företag För vår undersökning har vi valt att studera tio företag med stora goodwillposter på Stockholmsbörsens Large Cap som är en del av Nasdaq OMX Nordiska Börs. Vi valde att studera tio företag eftersom vi ville göra en kvalitativ studie där vi undersökte informationen om goodwill i de valda företagens årsredovisningar och halvårsrapporter. Vi har valt företagen utifrån Malmqvists artikel Risken med koncerngoodwill i Balans nr 4/2010 där tjugo företag med stora goodwillposter finns redovisade. De företag vi har valt är Assa Abloy, AstraZeneca, Getinge, Hexagon, Husqvarna, Meda, Securitas, SSAB, Swedish Match och Trelleborg. Anledningen till att vi har valt dessa företag är för att de finns representerade på Large Cap och enligt Malmqvist (2010) därmed representerar de trendsättande bolagen på Stockholmsbörsen. Med detta menar han att det är dessa företag som sätter standarden för hur finansiella rapporter utformas och hur enskilda poster borde redovisas enligt IFRS. Malmqvist analyserade 20 företag, noterade på Stockholmsbörsen, med störst goodwillvärde. Vi finner Malmqvists (2010) undersökning som bidragande till vår studie eftersom han konstaterade att det är intressant att utgå från dessa företags redovisning av goodwill eftersom de har stora goodwillposter, finns på Large Cap och därmed sätter standarden för andra företag vid redovisning av goodwill. På grund av detta anser vi att det är av intresse att undersöka hur kravet på jämförbarhet för användare av de finansiella rapporterna uppfylls vid redovisning av goodwill mellan företagens årsredovisningar och halvårsrapporter. Med användare avses analytiker och investerare. 15

16 Orsaken till att vi genomförde vårt urval med utgångspunkt från de företag som Malmqvist analyserat är för att han baserade sin undersökning på företag med stora goodwillposter. Det är därför av intresse att jämföra dessa företags redovisning av goodwill eftersom goodwillposten utgör en stor del av företagets totala tillgångar. På grund av detta är det av betydelse att undersöka hur jämförbar upplysningarna kring redovisning av goodwill är mellan vårt urval av företag med stora goodwillposter. För att underlätta för läsaren av denna studie har vi valt att genomgående inte källhänvisa till respektive företags halvårsrapporter och årsredovisningar utan sammanfatta informationen som är av relevans för vår studie i tabellform under varje inledande del i empirin. Informationen som presenteras i tabellerna efterföljs av en mer ingående förklaring av innehållet i de finansiella rapporterna Val av metod För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att studera de ovannämnda företagens redovisning av goodwill i deras årsredovisningar och halvårsrapporter. Vid undersökningen har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ textanalys vid insamling och analys av information som hämtats ur företagens finansiella rapporter. För att på så vis, genom grundlig läsning av de finansiella rapporterna, tyda innehållet i rapporterna och ta fram de delar ur kontexten som är viktiga för att besvara vårt syfte. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2007, s. 238) Den kvalitativa textanalysen används därmed som ett redskap för att finna svaret på den ställda forskningsfrågan, hur uppfylls kravet på jämförbarhet i företags årsredovisningar och halvårsrapporter för analytiker och investerare vid redovisning av goodwill enligt IFRS? För att försöka hitta lösningen till vår forskningsfråga genom en textanalys är det första steget i processen att konkretisera problemställningen genom att ringa in de frågor som skall ställas till texten (Esaiasson et al., 2007, s. 243). De frågor som vi ställde till texten finns presenterade i tabellform under varje inledande underrubrik i empirin och bygger på de kriterier som ställs på redovisning av goodwill enligt IFRS och som måste vara uppfyllda för att företagens rapporter ska anses som jämförbara för analytiker och investerare. Svaren på de ställda frågorna presenteras kort i tabellerna och sedan mer ingående i den efterföljande texten. Frågorna fungerar därmed som grundverktyg till studiens analys och med hjälp av svaren till dessa frågevariabler finner vi sedan svaret på vår forskningsfråga, det vill säga, hur 16

17 uppfylls kravet på jämförbarhet i företags årsredovisningar och halvårsrapporter analytiker och investerare vid redovisning av goodwill enligt IFRS? (Esaiasson et al., 2007, s. 243) Validitet och reliabilitet Vår bedömning av frågornas validitet som analysredskap är att frågorna som vi ställt till texten är relevanta då de utgår från de krav enligt IFRS som företagen skall följa vid redovisning av goodwill. Frågornas grad av validitet har också ett samband med tidigare forskning, vilken finns representerad i den teoretiska delen. (Esaiasson et al., 2007, s. 244) Eftersom vi har genomfört en litteratursökning innan utformandet av frågorna leder även det till att frågorna och därmed även textanalysen får en hög grad av validitet. Texten i företagens årsredovisningar granskas av revisorer medan företagen kan välja om halvårsrapporten skall granskas eller inte. Trots detta kan texten i halvårsrapporterna som frågorna ställs till ses som relevant och tillförlitlig då rapporterna skall uppfylla samma krav enligt IFRS oavsett om de granskas av en revisor eller inte. Granskningen innebär en kontroll av att företagen uppfyller de redovisningsstandarder som företagen ska följa vid utformandet av de finansiella rapporterna. Vi är även medvetna om att IFRS redovisningsstandarder är principbaserade och inte regelbaserade. Detta kan ge utrymme för egna tolkningar av företagen som kan leda till skillnader i företagens redovisning av goodwill och i förlängningen även svaren på de ställda frågorna. Även om vi finner informationen relevant och tillförlitlig är vi medvetna om att informationen som presenteras är utformad av det egna företaget vilket kan bidra till att objektiviteten i rapporterna minskar. Dessutom skall hänsyn tas till det faktum att informationen som analyseras skapats av mänskliga aktörer vilket leder till att det finns en risk för misstolkningar på grund av den mänskliga faktorn. Vid tolkning av svaren på frågorna har vi valt ett öppet förhållningssätt, det vill säga utan förutbestämda svar på frågorna eftersom vi inte på förhand visste vilka svar texterna i undersökningen skulle ge. Vi är även medvetna om att vår studie därmed till stor del kommer att följa det som står skrivet i texterna. Vid ett öppet förhållningsätt är det viktigt att under studiens gång hela tiden hålla fokus på problemställningen. (Esaiasson et al., 2007, s. 244ff.) Vi valde att studera vårt urval av företag under tidsperioden 2008 till 2009 eftersom denna period varit debatterad bland många praktiker (Gauffin & Thörnsten, 2010; Grefberg, 2009) inom redovisning som ansett att nedskrivningarna av goodwill var få i samband med 17

18 finanskrisen år Konsekvensen av detta kan vara att företag visar upp ett högre resultat än vad som egentligen föreligger vilket i sin tur minskar jämförbarheten mellan olika företags finansiella rapporter eftersom tillförlitligheten minskar. (Gauffin & Thörnsten, 2010; Grefberg, 2009) På grund av detta finner vi denna tidsperiod som relevant för vår undersökning rörande upplysningar kring redovisning av goodwill. Från och med år 2005 upprättar alla noterade företag inom EU sina finansiella rapporter i enlighet med IFRS, det bidrar också till att vi valde år 2008 och år 2009 eftersom företagen då hunnit upprätta flera finansiella rapporter enligt de nya standarderna. Att företagen haft möjlighet att upprätta flera rapporter enligt standarderna tror vi även ökar validiteten av de finansiella rapporterna. Dessutom har företagen hunnit få en ökad förståelse för tillämpningen av de nya redovisningsstandarderna och därmed tror vi även att risken för fel som kan uppstå i och med nya regler minskat. Företagen har också haft tid att rätta till eventuella tidigare misstolkningar av standarderna enligt IFRS Begränsningar På grund av att vårt urval inte utgör alla företag som finns representerade på Stockholmsbörsen och endast utgör företag med stora goodwillposter på Large Cap kommer vårt resultat inte vara generaliserbart för alla företag på Stockholmsbörsen. Vi är medvetna om begränsningen men finner trots detta att vår undersökning kan bidra till forskningen då det ger en indikation på jämförbarheten mellan företags finansiella rapporter vid redovisning av goodwill. Eftersom goodwillposten har stor betydelse för värdet av de totala tillgångarna i företag med stora goodwillposter påverkas därmed intressenternas uppfattning om företagets fortlevnad av den information som finns angiven i de finansiella rapporterna. Eftersom vi tidigare rådfrågat Malmqvist som är en ansedd finansanalytiker om vårt urval finner vi trots allt att det är de trendsättande bolagen med stora goodwillposter som har störst betydelse för vår studie. 18

19 4. Är redovisningen av goodwill jämförbar mellan företagen? Nedan presenteras resultaten av den empiriska undersökningen med efterföljande analyser och slutsatser. Utifrån IFRS har vi undersökt de krav som ställs på redovisning av goodwill i företagens årsredovisningar och halvårsrapporter för att se hur jämförbarheten uppnås för analytiker och investerare mellan olika företag. Vi har sammanställt resultaten av den empiriska undersökningen i flera underrubriker och sedan analyserat resultaten med hjälp av teorin för att kunna besvara vårt syfte i de efterföljande slutsatserna Företagens verksamhet Den empiriska undersökningen utgår från tio företag som finns representerade på Stockholmsbörsens Large Cap; Assa Abloy, AstraZeneca, Getinge, Hexagon, Husqvarna, Meda, Securitas, SSAB, Swedish Match och Trelleborg. Företagen är verksamma inom olika branscher; läkemedel, stål, tobak, säkerhetslösningar, gruv- och bygg, gummi, medicinsk utrustning samt maskintillverkning. Företagen har en ledande ställning inom respektive bransch med en omsättning mellan 10 miljarder kronor och 65 miljarder kronor vid 2009 års bokslut med undantag för AstraZeneca som omsatte 32,8 miljarder amerikanska dollar. Omräknat i svenska kronor blir det ungefär 234,6 miljarder kronor på balansdagen den 31 december 2009 (Valutainfo, 2010) Andel goodwill i förhållande till företagens totala tillgångar Ett gemensamt kännetecken för företagen är att de har stora goodwillposter. I diagram 1 och 2 redogörs för hur stor andel av de totala tillgångarna som utgörs av företagens goodwill vid bokslutet år 2008 och Andel goodwill i förhållande till företagets totala tillgångar vid bokslutet år 2008 Företag Assa Abloy Astra-Zeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg Goodwill Totala tillgångar Procent Diagram 1 Goodwill i förhållande till totala tillgångar per 31/ Källa: Eget diagram med värden hämtade från respektive företags årsredovisning för år Se bilaga 1. 19

20 Andel goodwill i förhållande till företagets totala tillgångar vid bokslutet år 2009 Företag Assa Abloy Astra-Zeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg Goodwill Totala tillgångar Procent Diagram 2 Goodwill i förhållande till totala tillgångar per 31/ Källa: Eget diagram med värden hämtade från respektive företags årsredovisning för år Se bilaga Företagens redovisning av goodwill i årsredovisningarna Upplysningar om nedskrivningstester av goodwill Årsredovisningar 2008/2009 Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg Upplyser om att de Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja genomfört nedskrivningstester; i. årligen (IAS 36 p. 90) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja ii. vid behov (IAS 36 p. 90) Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags årsredovisning för år 2008 och år Alla de studerade årsredovisningarna innehåller en beskrivning om att företagen använder sig av IFRS redovisningsstandarder samt de krav som stadgas enligt dessa föreskrifter vid redovisning av goodwill. Samtliga företag upplyser om att de genomför nedskrivningstester årligen. AstraZeneca, Getinge, Hexagon, Husqvarna, Securitas, Swedish Match, SSAB och Trelleborg anger även att de genomför nedskrivningstester oftare om det finns indikationer på att goodwillvärdet har förändrats. SSAB skriver ut ett exakt datum då testerna har genomförts. Securitas upplysning rörande nedskrivningstesterna är emellertid mer precis än att de utför nedskrivningstesterna årligen, då de anger att de gör ett nedskrivningstest under tredje kvartalet varje år. Det är således endast två företag, Assa Abloy och Meda, som enbart anger att de genomför testerna av värdet på goodwill årligen och inte vid indikationer på värdeförändringar av goodwill. 20

21 Tolkning av företagens upplysningar om nedskrivningstesterna De finansiella rapporterna fungerar som ett kommunikationsmedel mellan företaget och användarna av rapporterna (Helay & Palepu, 2001, s. 1). För att rapporterna ska kunna fungera som ett beslutsunderlag för användarna måste kravet på jämförbarhet vara uppfyllt mellan företagens rapporter från tidigare perioder men också mellan rapporter från olika företag (IASB, 2001, p. 39). För att kunna bilda sig en uppfattning om företagens ekonomiska ställning måste företagen redovisa liknande transaktioner, liknande händelser och de värderingsprinciper som används på ett enhetligt sätt (IASB, 2001, p. 39). För att uppnå kravet på jämförbarhet måste företag också följa de villkor som ställts upp i de standarder som ligger till grund för redovisningen i de finansiella rapporterna (IASB, 2001, p. 40). Enligt IAS 36 p. 90 skall företag årligen eller vid behov utföra nedskrivningstester av goodwill. Testerna kan genomföras vid valfri tidpunkt under året men tidpunkten ska vara densamma varje år. (IAS 36 p. 90 & p. 96) Ur den empiriska undersökningen går det att utläsa att alla företag upplyser om att de genomför nedskrivningstester av goodwill. Däremot skiljer sig upplysningen om vilken tidpunkt under året som testerna genomförs. SSAB anger datum för när nedskrivningstestet har genomförts och vid granskningen av årsredovisningarna från 2008 och 2009 går det att utläsa att testerna utfördes på samma datum. Securitas följer samma mönster med skillnaden att de inte upplyser med ett exakt datum när testerna genomförs utan de anger att testerna sker under det tredje kvartalet varje år. De övriga företagen anger endast att testerna genomförs årligen. Detta leder till att det blir svårt för läsaren av dessa årsredovisningar att veta om testerna genomförs vid samma tidpunkt varje år. Vår tolkning av IAS 36 är att det inte framgår om företagen uttryckligen behöver ange att de årligen genomför testerna vid samma tidpunkt. Denna upplysning bidrar dock till att informationen om nedskrivningstesterna blir mer tillförlitlig och relevant för användare av de finansiella rapporterna eftersom rapporterna blir mer jämförbara mellan företagen (Dargenidou & McLeay, 2010, s.512). Vi anser att rapporterna blir mer jämförbara för användare av informationen när tillförlitligheten ökar och tillförlitligheten ökar om alla företag anger vid vilken tidpunkt de genomför sina nedskrivningstester. Alla företag förutom Assa Abloy och Meda anger även att deras tester utförs vid indikationer på värdeförändringar av goodwill. I IAS 36 p. 90 finns det ett krav på att nedskrivningstestet 21

22 skall ske årligen eller vid behov. Eftersom denna upplysning saknas i Assa Abloys och Medas årsredovisningar går det inte att utläsa om de följer kraven på nedskrivning av goodwill vid behov. Utifrån den givna informationen i rapporterna skulle detta kunna betyda att det finns brister vid hanteringen av nedskrivningstesterna som leder till att Assa Abloy och Meda inte utför dessa tester av goodwill vid behov. Utförs inte tester vid behov kan användare av de finansiella rapporterna få en missvisande bild av företagets ekonomiska situation och därmed genomföra en felaktig bedömning utifrån den givna informationen Slutsats av upplysningar om nedskrivningstester Utifrån studien går det att konstatera att det finns skillnader mellan företagens redovisning av goodwill. De företag som studerats upplyser om att de genomför nedskrivningstester av goodwill årligen. Däremot är det endast ett av företagen som redovisar datumet för nedskrivningstestet. Då de övriga företagen inte redovisar när testet har genomförts, går det inte att utläsa om företagen uppfyller kravet på att testet skall genomföras vid samma tidpunkt varje år. En ytterligare skillnad är att två av företagen inte anger om de utför tester vid behov vilket leder till att det inte går att fastställa om de följer kraven enligt IFRS. Eftersom denna upplysning saknas blir slutsatsen indirekt att de inte uppfyller kravet på nedskrivning vid behov vilket leder till att jämförbarheten brister mellan företagens finansiella rapporter Upplysningar om beräkningar vid genomförandet av nedskrivningstester Årsredovisningar 2008/2009 Upplyser om beräkningar som genomförs vid nedskrivningstesterna Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags årsredovisning för år 2008 och år Alla företag i urvalet förutom Securitas och Swedish Match har valt att i sina årsredovisningar redovisa de beräkningar som har genomförts vid utförandet av nedskrivningstesterna. Securitas och Swedish Match anger endast att resultatet av nedskrivningstesterna visade att det inte fanns något behov av att skriva ned goodwill. Företagen konstaterade detta utan att mer ingående redogöra för de beräkningar som låg till grund för resultatet av testen Tolkning av upplysningar om beräkningar vid nedskrivningstester Enligt IAS 36 måste företag upplysa om de beräkningar som genomförts i samband med nedskrivningstesterna (IAS 36, p. 126 & p. 130). Ur den empiriska undersökningen framgår att Securitas och Swedish Match inte redovisar beräkningarna för nedskrivningstesterna. 22

23 Således uppfyller inte Securitas och Swedish Match kraven enligt IAS 36. De uppfyller inte heller kravet på jämförbarhet enligt IASB (2001) eftersom de inte följer villkoren i standarderna. De övriga företagen upplyser om de beräkningar som genomförts vid nedskrivningstesterna och uppfyller då kraven enligt IAS 36 och därmed en del av jämförbarhetskravet Slutsats av upplysningar om beräkningar vid nedskrivningstester Kravet på jämförbarhet brister i Securitas och Swedish Matchs redovisning av nedskrivningstesterna eftersom de inte följer kraven enligt IAS 36 då de inte redovisar de beräkningar som låg till grund för beslutet om nedskrivning av goodwill Fanns det ett behov av att skriva ned goodwill? Årsredovisningar 2008/2009 Fanns det ett nedskrivningsbehov Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags årsredovisning för år 2008 och år Företagens utfall av de genomförda nedskrivningstesterna under åren 2008 och 2009 visade att det inte fanns något behov av att skriva ned goodwill. Trelleborg var det enda företaget som i samband med detta konstaterande genomförde en analys av behovet av att skriva ned goodwill under de kommande fem åren. Dock var det en kort analys som endast innehöll en förklaring om att de hade tittat på faktorer som kunde påverka värdet av goodwill under femårsperioden. De ansåg att dessa faktorer inte kommer att förändras och därigenom inte medföra en minskning av goodwillposten de närmaste fem åren Varför fanns det inte ett behov av att skriva ned goodwill? Enligt Wyatt (2008) kan en förklaring till att goodwillposten inte skrevs ned grunda sig i att företagen underskattar det faktiska nedskrivningsbehovet, men det kan även bero på att nedskrivningsbehovet av goodwillposten släpar efter i de finansiella rapporterna (Wyatt, 2008, s. 243). Enligt Hayn och Hughes (2006) påverkar eftersläpningen av goodwillnedskrivningen de finansiella rapporternas tillförlitlighet i företag med stora goodwillposter. Den empiriska undersökningen grundar sig i företag med stora goodwillposter och om det föreligger en eftersläpning av behovet att skriva ned goodwill skulle det kunna påverka tillförlitligheten och därmed också jämförbarheten (IASB, 2001, p. 24 & p. 31). Att företagens nedskrivningsbehov släpar efter tror vi kan bero på att effekten av 23

24 en finanskris syns först året efter finanskrisen, i vårt fall först år 2010, och det borde därför inte vara olämpligt utan snarare lämpligt att redovisa effekten av finanskrisen genom att skriva ned goodwill först år Med tanke på att företag inte kan skriva upp värdet av goodwill kan det vara bra att företagen är försiktiga med sina nedskrivningar eftersom redovisningen blir mindre jämförbar om företag genomför nedskrivningar innan de vet den faktiska effekten av en finanskris Slutsats om nedskrivningsbehovet Behovet av att skriva ned goodwill kan släpa efter i företags finansiella rapporter vilket i sin tur påverkar tillförlitligheten av informationen om goodwillvärdet. Detta kan betyda att företagen underskattar nedskrivningsbehovet och att goodwill kan få ett högre värde än vad analytiker och investerare anser att värdet borde vara. När tillförlitligheten påverkas, påverkas även jämförbarheten då företagens rapporter kan innehålla missvisande värden. Det skulle också kunna betyda att nedskrivningen av goodwillvärdet inte släpar efter för alla företag och då minskar jämförbarheten ännu mer eftersom värdena blir ännu svårare att jämföra med varandra. Ifall nedskrivningsbehovet släpar efter skulle det kunna betyda att goodwill kan komma att skrivas ned efter vår undersökning trots att företagen egentligen borde ha genomfört nedskrivningar år 2008 och Vi tror att detta kan vara förklaringen till att många praktiker (Grefberg, 2009; Gauffin & Thörnsten, 2010) ifrågasatt hur rättvisande värdet av goodwill egentligen är, eftersom de anser att det genomförts förhållandevis låga nedskrivningar i samband med finanskrisen Redovisning av kassagenererande enheter och diskonteringsräntor Årsredovisningar 2008/ Upplyser om hur mycket goodwill som fördelas på varje KGE 3. Upplyser om vilket värde KGE är grundade på 4. Redovisar beräkningarna för värdet som KGE är grundade på Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Trelleborg Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags årsredovisning för år 2008 och år De studerade företagen har alla valt att upplysa om de kassagenererande enheterna (KGE) som är hänförliga till goodwill. Samtliga företag anger även att de kassagenererande enheternas återvinningsvärde är grundat på deras nyttjandevärde. Dessutom redovisar alla företag förutom Getinge, Hexagon, Securitas och Swedish Match de beräkningar som 24

25 nyttjandevärdet baseras på. Årsredovisningar 2008/2009 Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg 1. Diskonteringsränta för % ca 14 % 11.1 % % 9 % 9.3 % % Diskonteringsränta för % ca 11 % 10.3 % % 10 % 9,3 % % % - 3. Upplyser om vilken diskonteringsränta som används vid nedskrivningstesterna 4. Upplyser om faktorer som påverkar diskonteringsräntan 5. Redovisar beräkningarna för diskonteringsräntan Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej (2009) Ja (2008) Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags årsredovisning för år 2008 och år Vid en granskning av företagens val av diskonteringsräntor som används vid genomförandet av nedskrivningstesterna går det att urskilja skillnader i de olika företagens årsredovisningar. Alla företag förutom Securitas, Swedish Match och Trelleborg har valt att, i sina årsredovisningar från 2009, ange den diskonteringsränta som använts vid nedskrivningstesterna. Vidare saknas det även i årsredovisningarna från 2008 en upplysning om den valda diskonteringsräntan för Securitas och Trelleborg. Däremot har Swedish Match angivit diskonteringsräntan i 2008 års årsredovisning. Vid en undersökning av de företag som har redovisat den valda diskonteringsräntan går det att utläsa att det finns skillnader i diskonteringsräntans storlek mellan företagen. Vidare framkommer det i dessa årsredovisningar ingen närmare förklaring på hur diskonteringsräntorna har beräknats, det vill säga att det saknas en upplysning om vilka faktorer och variabler som har tagits i beaktning vid beräkningarna. Däremot är AstraZenecas upplysning om hur de beräknar lämplig diskonteringsränta mer utförlig än de övriga företagens, då de uppger vilka faktorer som beaktats vid beräkningen Tolkning av upplysningar om kassagenererande enheter och diskonteringsräntor I den empiriska studien konstateras att alla företag i urvalet upplyser om de kassagenererande enheter som är hänförliga till goodwill. Enligt IAS 36 ska goodwill fördelas över de kassagenererande enheterna som förväntas gynnas av företagsförvärvet. Företagen upplyser om hur mycket goodwill som fördelas på respektive enhet och därmed uppfyller de dessa upplysningskrav. Företagen skall även upplysa om vad den kassagenererande enhetens 25

26 återvinningsvärde baseras på och hur de kommit fram till detta värde (IAS 36, p. 134). Alla företag anger att de kassagenererande enheternas återvinningsvärde är grundat på deras nyttjandevärde. Dessutom redovisar alla företag förutom Getinge, Hexagon, Securitas och Swedish Match hur dessa beräkningar gått till. Detta visar på att bara sex av företagen i urvalet uppfyller de två krav som är stadgade i IAS 36, p Att företag inte redovisar hur de kommit fram till värdet på de kassagenererande enheterna anser Hayn och Hughes (2006) har uppkommit i och med övergången från årliga avskrivningar till årliga nedskrivningstester av goodwill. Den bristfälliga redovisningen av de kassagenererande enheterna leder till att det blir svårare för användare av de finansiella rapporterna att utvärdera företagens genomförda nedskrivningstester (Hayn & Hughes, 2006, s. 262). Även Wines et al. (2007) anser att informationen om de kassagenererande enheterna är mindre tillförlitlig eftersom värden av dessa är grundade på uppskattningar om framtida kassaflöden. I IAS 36 är det även stadgat att företag ska ange den diskonteringsränta som använts vid nedskrivningstesterna. Alla företag förutom Securitas, Swedish Match och Trelleborg upplyste om den valda diskonteringsräntan i båda årsredovisningarna. Swedish Match upplyste endast om diskonteringsräntan i årsredovisningen för De uppfyllde således kraven i den tidigare årsredovisningen från urvalet men inte i den senare från Vi ställer oss frågande till att företaget uppfyller de krav som finns under ett år men inte under det nästkommande året. Detta kan tolkas som en indikation på att företagets redovisning försämrats mellan 2008 och Vidare saknades genomgående en närmare förklaring på hur den valda diskonteringsräntan beräknats av de företag som angav värdet på diskonteringsräntan i årsredovisningarna. Däremot hade AstraZeneca en mer utförlig beskrivning av vilka faktorer som tagits i beaktning vid beräkningen av diskonteringsräntan. I IAS 36 finns det inte angivet att företag uttryckligen ska upplysa om hur diskonteringsräntan beräknats. De företag som upplyst om den valda diskonteringsräntan uppfyller kraven som stadgas enligt standarden och därmed anser vi att även kravet på jämförbarhet uppfylls mellan företagen Slutsats om upplysningen av kassagenererande enheter och diskonteringsräntor Alla företagen uppfyller kravet på att upplysa om vilket värde de kassagenererande enheterna baseras på däremot är det endast sex av företagen som redovisar beräkningarna för hur de kommit fram till detta värde. Detta visar på att alla företag inte uppfyller kraven enligt 26

27 standarden och därmed anses inte heller kraven på jämförbarhet uppfyllt. En ytterligare aspekt som kan påverka jämförbarheten är att det finns en risk att de kassagenererande enheternas värde inte anses som tillförlitliga då de baseras på värden utifrån ofullständiga kapitalmarknader. Att vissa företag inte redovisar de beräkningar som lett fram till värdet på de kassagenererande enheterna leder också till att tillförlitligheten minskar för användarna av företagens finansiella rapporter. Tillförlitligheten påverkar som tidigare nämnts den finansiella informationens jämförbarhet för användare av de finansiella rapporterna. När analytiker och investerare inte kan följa företags beräkningar vid nedskrivningstesterna kan de inte heller utvärdera beräkningarna. På grund av detta anser vi att tillförlitligheten minskar eftersom användarna inte får fullständig och jämförbar information. Dessutom kan frågan ställas huruvida företagen medvetet eller omedvetet valt att inte redovisa beräkningarna. Tre företag upplyste inte om vilken diskonteringsränta de använt vid nedskrivningstesterna år 2009 och uppfyller därmed inte kraven enligt IFRS. När företagen inte lämnar de upplysningar som finns stadgade blir det dessutom omöjligt för analytiker och investerare att kontrollera och jämföra nedskrivningsbehovet av goodwill utifrån den valda diskonteringsräntan. Vi finner det märkligt att ett av dessa företag redovisade den valda diskonteringsräntan år 2008 men inte år Vi kan inte avgöra vad denna förändring kan bero på men det vi kan konstatera är en försämring av företagets redovisning och därmed en minskning av jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter då kraven enligt standarden inte längre uppfylls Redovisning av kritiska uppskattningar hänförliga till goodwill Årsredovisningar 2008/ Redovisar känslighetsanalys dvs. upplyser om rimliga förändringar i antaganden och faktorer som kan påverka nedskrivningstesterna 2. Förelåg ett behov av att skriva ned goodwill vid rimliga förändringar av antaganden och faktorer Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej - Nej - Nej Nej Nej - Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags årsredovisning för år 2008 och år I anslutning till företagens riskanalyser över framtiden och det gångna året har en del av företagen valt att redovisa känslighetsanalyser rörande goodwill. Detta innebär att företagen medger att olika faktorer kan påverka nedskrivningstesterna av goodwill samt att företagen är 27

28 medvetna om dessa faktorer. Upplysningarna visar också på om företagen är medvetna om att uppskattningar om framtiden och därigenom framtida kassaflöden kan påverkas av yttre faktorer som det egna företaget inte har någon kontroll över. Alla företag förutom Hexagon, Meda och Trelleborg har redovisat känslighetsanalyser rörande goodwill och de genomförda nedskrivningstesterna. De företag som har redovisat känslighetsanalyser upplyser även om beräkningar med en annan diskonteringsränta än den valda för att kunna avgöra om resultatet av nedskrivningstesterna hade blivit annorlunda vid användning av en annan diskonteringsränta. Vid användning av en annan diskonteringsränta förelåg det, enligt företagen, inte behov av att skriva ned goodwill Tolkning av företagens kritiska uppskattningar hänförliga till goodwill Ur IAS 36 går det att utläsa att företag ska upplysa om rimliga förändringar i antaganden, det vill säga faktorer som kan påverka nedskrivningstesterna. Detta skall göras ifall antagandena skulle leda till att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. (IAS 36, p. 134) Alla företag förutom Hexagon, Meda och Trelleborg har redovisat dessa känslighetsanalyser i sina årsredovisningar. Känslighetsanalyserna visar på att företagen samlat på sig relevant information för att kunna utföra trovärdiga uppskattningar om framtiden och framtida kassaflöden (Wyatt, 2008, s. 218). Enligt Wyatt (2008) visar även detta på att relevansen av värdet på goodwill har ökat jämfört med tidigare då företagen var tvungna att uppskatta hur mycket goodwill som skulle skrivas av varje år. I enlighet med IASB (2001) så ökar jämförbarheten när relevansen och tillförlitligheten ökar. Därför anser vi att de företag som redovisat känslighetsanalyser visar en mer relevant och jämförbar redovisning av goodwill då insamlandet av ytterligare information inte bara stärker validiteten av testet utan också leder till att värdet av goodwill blir mer tillförlitligt. Eftersom företagen tagit hänsyn till möjliga utfall av nedskrivningsbehovet vid förändrade förhållanden blir värdet med tillförlitligt Slutsats om företagens kritiska uppskattningar hänförliga till goodwill Det är tre företag som inte har redovisat hur förändringar skulle kunna påverka resultatet av nedskrivningstesterna och utifrån detta kan vi konstatera att alla företag inte uppfyller de krav som finns i IFRS. Företagens upplysningar om nedskrivningstesterna blir mindre tillförlitliga då vi inte kan avgöra om de samlat på sig tillräckligt med information för en bedömning av nedskrivningsbehovet vid förändrade antaganden och därmed blir också den finansiella informationen mellan företagen mindre jämförbar för analytiker och investerare. 28

29 4.3. Företagens redovisning av goodwill i halvårsrapporterna Upplysning om goodwill i halvårsrapporterna Halvårsrapporter 2008/2009 Assa Abloy AstraZeneca Getinge Hexagon Husqvarna Meda Securitas SSAB Swedish Match Trelleborg 1. Upplyser om det totala värdet på goodwill Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja 2. Upplyser om genomförda förvärv 3. Upplyser om hur mycket goodwill genomförda förvärv genererat Ja - Ja Ja Ja (2008) - (2009) Ja (särredovisar ej goodwill) - 1 av 2 (2008) Ja (2009) Nej Nej (2008) - (2009) Ja (2008) Nej (2009) Ja (2008) - (2009) Ja - (2008 avyttringar) Ja - (2008 avyttringar) Ja Nej Ja Ja 4. Upplyser företaget om de finns ett behov av att skriva ned goodwill Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Källa: Egen tabell med upplysningar hämtade från respektive företags halvårsrapport för år 2008 och år Två utav företagens halvårsrapporter skiljer sig från de övriga företagens rapporter eftersom Hexagon och Swedish Match valt att inte redovisa eller nämna goodwill överhuvudtaget i sina halvårsrapporter. Detta trots att både Hexagon och Swedish Match genomförde förvärv under halvårsperioden och IAS 34 p. 17 stadgar att företaget skall lämna upplysningar om vilken påverkan genomförda förvärv får på företagens befintliga tillgångar. Hexagon och Swedish Match lämnar en upplysning om förvärvet men inte hur mycket goodwill förvärvet eventuellt förväntas generera. Getinges redovisning av goodwill skiljer sig också från de övriga företagens redovisning. I halvårsrapporten från 2008 redogör de endast för hur mycket goodwill som uppkommit genom ett av de två förvärv som genomfördes under det första halvåret. I halvårsrapporten från 2009 upplyser de däremot om hur mycket goodwill som uppkommit genom alla förvärv hänförliga till halvårsperioden. Dock upplyser Getinge inte om vad företagets totala goodwill uppgår till utan endast de nämnda nyförvärven. I halvårsrapporterna för de övriga företagen framgår vad värdet av goodwill uppgår till men inte hur beräkningen av posten genomförts eller om det finns ett behov av att skriva ned goodwill. Av dessa företag redovisar Meda, Securitas och Trelleborg exakt hur mycket goodwill som tillkommit under de gångna halvåren genom förvärv. Assa Abloy uppger att goodwillvärdet kommer att förändras på grund av förvärv under halvårsperioden och redovisar det förväntade värdet av goodwill tillsammans med övriga immateriella tillgångar och inte var för sig. Husqvarna redovisar de förvärv som genomförts under halvårsperioden, dock saknas det en upplysning om hur mycket goodwill förvärven har genererat. SSAB redovisar de avyttringar som har genomförts i halvårsrapportern från 2008 och i samband med 29

30 det hur mycket goodwill som förlorades i och med avyttringen Tolkning av företagens redovisning av goodwill i halvårsrapporterna Enligt Wyatt (2008) grundar sig goodwill på uppskattningar om framtiden. Dessa uppskattningar om framtiden anser hon är osäkra till sin natur vilket leder till att även värdet av goodwill är att anse som osäkert (Wyatt, 2008, s. 218). Förvärv skall som tidigare nämnts redovisas i halvårsrapporten men vi anser även att halvårsrapporten borde, utifrån Wyatts (2008) antaganden, innehålla en upplysning om det goodwillvärde som förvärvet medförde. Då goodwill är att betrakta som en osäkerhetsfaktor anser vi att företagen även borde ha lämnat upplysningar om hur mycket goodwill förvärvet genererat eller förväntas generera och värdet på den totala goodwillposten. Detta eftersom IAS 34 p. 16 stadgar att företag även skall lämna upplysningar om osäkerhetsfaktorer. Då vi anser att inte alla företag uppfyller kraven som stadgas uppfyller de heller inte kraven på jämförbarhet för analytiker och investerare. Enligt IAS 34 ska företagens delårsrapporter även innehålla upplysningar om poster i de finansiella rapporterna som inte är vanligt förekommande när det gäller dess storlek eller karaktär och som har inverkan på andra tillgångar. Hexagon och Swedish Match är de företag i urvalet som varken redovisar eller kommenterar goodwill i sina halvårsrapporter trots att de genomförde ett förvärv under juni och IAS 34 p. 17 stadgar att företaget skall lämna upplysningar om genomförda förvärv. För att uppfylla kravet på jämförbarhet mellan företag anser vi att redovisningen av goodwill borde vara mer enhetlig i företagens halvårsrapporter. Vi kan inte utifrån halvårsrapporterna från 2008 och 2009 avgöra om SSAB uppfyller minimikraven då de inte genomfört några förvärv, däremot tyder undersökningen på att de uppfyller kraven eftersom de redovisar hur mycket goodwill som förlorats i och med avyttringar. Assa Abloy visar i deras halvårsrapport att de är medvetna om att goodwillposten kommer att förändras, däremot särredovisar de inte goodwill och övriga immateriella tillgångar och goodwillvärdet går därmed inte att utläsa från den gemensamma posten i halvårsrapporterna. Enligt IAS 34 p. 16 skall rapporten, som tidigare nämnts, innehålla osäkerhetsfaktorer och det blir därmed en tolkningsfråga huruvida osäkerhetsfaktorer, såsom goodwill, måste särredovisas eller inte. 30

31 Slutsats av företagens redovisning av goodwill i halvårsrapporterna Vid en jämförelse mellan de studerade företagens halvårsrapporter kan det konstateras att företagen inte redovisar värdet och upplysningar om goodwill på ett enhetligt sätt. När företagen inte uppfyller kraven enligt standarderna blir inte redovisningen av goodwill i finansiella rapporter jämförbar mellan företagen. I och med att användare av de finansiella rapporterna uppmärksammar brister i jämförbarheten mellan rapporterna tror vi att en förändring till en mer enhetlig tillämpning av IFRS skulle kunna vara möjlig. En förändring skulle också kunna komma till stånd genom att revisorer uttryckligen anger att halvårsrapporterna som framställs inte uppfyller kraven enligt IFRS. Eftersom att redovisningen ser så pass olika ut kanske detta tyder på att regleringen enligt IAS 34 ger ett alltför stort tolkningsutrymme för företagen. Rådet för finansiell rapportering skall avge rekommendationer utöver det som regleras i IFRS. Med tanke på att de inte har lämnat vidare rekommendationer för tolkning av IAS 34 skulle det kunna vara så att de anser att det inte är nödvändigt med ytterligare information för hur en delårsrapport ska framställas. Detta leder oss tillbaka till frågan vem som bär ansvaret för den bristande jämförbarheten i företagens halvårsrapporter. Hur skall analytiker och investerare kunna uppdatera sin uppfattning om företagens ekonomiska ställning med hjälp av de finansiella rapporterna under ett kortare tidsintervall om företagen inte uppfyller kraven vid redovisning av goodwill enligt de internationella standarderna i sina halvårsrapporter. En ytterligare fråga är hur det kommer sig att Meda, Securitas och Trelleborg uppfyller minimikraven medan andra, medvetet eller omedvetet, inte uppfyller kraven vad gäller redovisning av goodwill i sina halvårsrapporter. 5. Diskussion Syftet med denna uppsats var att undersöka analytikers och investerares möjlighet att jämföra olika företags information vid redovisning av goodwill enligt IFRS i deras årsredovisningar och halvårsrapporter. För att företags finansiella rapporter skall kunna anses som jämförbara mellan företag krävs att företag redovisar liknande transaktioner, liknande händelser och de värderingsprinciper som använts på ett enhetligt sätt (IASB, 2001, p. 39). För att uppnå kravet på jämförbarhet måste företag också följa de villkor som ställts upp i de standarder som ligger till grund för redovisningen i de finansiella rapporterna (IASB, 2001, p. 40). Vi kan konstatera att jämförbarheten utifrån vårt urvals årsredovisningar och halvårsrapporter vid redovisning av goodwill enligt IFRS anses som delvis uppfylld. Då företagens redovisning inte uppfyller de krav som stadgas enligt IFRS tillfullo medför det en minskad grad av jämförbarhet mellan 31

32 de olika företagens redovisning av goodwill. Att företagen inte lämnar upplysningar som går att jämföra kan, enligt oss, leda till att användare av de finansiella rapporterna inte anser att informationen som presenteras är tillförlitlig och därmed inte jämförbar mellan företagen. På sikt tror vi att detta kan leda till att analytiker och investerare inte litar på det som står i de finansiella rapporterna då företagens trovärdighet minskar då de inte följer kraven som stadgas och inte redovisar på ett enhetligt sätt. Detta kan i så fall leda till att de inte anser att informationen kan användas som underlag vid olika typer av ekonomiska beslut. Att minimikraven enligt IFRS inte uppfylls vid redovisning av goodwill borde inte kunna förklaras med hjälp av att dessa redovisningsstandarder är principbaserade och inte regelbaserade. För även om IFRS kan ge utrymme för företagens egna tolkningar av standarderna skall minimikraven vara uppfyllda för att det skall uppnås jämförbarhet mellan företagens årsredovisningar och halvårsrapporter Förslag till vidare forskning För vidare forskning inom det område som vår studie behandlar anser vi att det skulle vara relevant att genomföra intervjuer med lämpliga representanter från vårt urval av företag som är kunniga vad gäller redovisning av goodwill. Detta för att utreda vad som ligger bakom varför företagen inte uppfyller samtliga krav enligt IFRS. Dessutom skulle det vara intressant med ett större urval som inte enbart representerar Large Cap. Det skulle även vara intressant att undersöka om det föreligger skillnader eller likheter mellan företag från olika länder med stora goodwillposter eller om det föreligger skillnader vid redovisning av goodwill mellan olika branscher. 32

33 Källförteckning Böcker Esaiasson, P Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., (rev.) uppl. Stockholm: Norstedts juridik IAS 34, IFRS-volymen (7., uppdaterade uppl.) Stockholm: FAR SRS förlag. IAS 36, IFRS-volymen (7., uppdaterade uppl.) Stockholm: FAR SRS förlag. IASB:s föreställningsram, 2001, IFRS-volymen (7., uppdaterade uppl.) Stockholm: FAR SRS förlag. Kedner, G., Svenberg, S.-Å. & Ekberg, M Koncernredovisning. 12:e upplagan. Studentlitteratur. Olbert, L Värderingsfaktorer och informationskällor vid värdering av aktier En enkätstudie om finansanalytikers arbetssätt. Treblo Konsult & Invest. Riahi-Belkaoui, A Accounting theory. 4. ed. London: Business Press Vetenskapliga artiklar Carmona, S. & Trombetta, M On the global acceptance of IAS/IFRS accounting standards: The logic and implications of the principles-based system, Journal of Accounting and Public Policy, vol. 27, no. 6, s Chatterjee, B Highlights in annual reports: its perceived usefulness. International Journal of Commerce and Management, vol. 17, no. 1/2, s Dargenidou, C. & McLeay, S The impact of introducing estimates of the future on international comparability in earnings expectations, The European Accounting Review, vol. 19, no. 3, s Hayn, C. & Hughes, P.J Leading indicators of goodwill impairment, Journal of Accounting, Auditing & Finance, vol. 21, no. 3, s Helay, P.M. & Palepu, K.G Information assemtry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature, Journal of accounting and Economics, vol. 31, no. 1-3, s Wines, G., Dagwell, R. & Windsor, C Implications of the IFRS goodwill accounting treatment, Managerial Auditing Journal, vol. 22, no. 9, s Wyatt, A What financial and non-financial information on intangibles is valuerelevant? A review of the evidence. Accounting and Business Research, vol. 38, no. 3, s Övriga artiklar 33

34 Gauffin, B. & Thörnsten, A Nedskrivning av goodwill Få nedskrivningar 2008 som följd av finanskrisen, Balans, nr. 1, s Gauffin, B. & Thörnsten, A Goodwillnedskrivningar 2009, en svårbedömd historia, Balans, nr. 8-9, s Grefberg, C Goodwill ligger kvar på missvisande hög nivå, Balans, nr. 8-9, s. 9. Malmqvist, P Risken med koncerngoodwill, Balans, nr. 4, s Årsredovisningar Assa Abloy, AstraZeneca, Getinge, Hexagon, Husqvarna, Meda, Securitas, SSAB, Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Årsredovisning Hämtad , från Swedish Match, Årsredovisning Hämtad , från Trelleborg, Halvårsrapporter Assa Abloy, AstraZeneca, Getinge, Hexagon, Husqvarna, Meda, Securitas, SSAB, Årsredovisning Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från www. assabloy.com Halvårsrapport Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från Halvårsrapport Hämtad , från Swedish Match, Halvårsrapport Hämtad , från Trelleborg, www. swedishmatch.com Halvårsrapport Hämtad , från Internetkällor Rådet för finansiell rapportering, RR 31 Delårsrapportering för koncerner. Hämtad , från 34

35 Bilagor Bilaga 1 Årsredovisningar 2008/ Assa Abloy, s / s /44 960=46.0% /42 618=47.7% AstraZeneca, s. 101/s /46 950=21.0% 9889/54 920=18.0% Getinge, s. 78 och s. 15/s. 61 och s /33 032=34.3% /37 498=37.8% Hexagon, s. 54/ s /27 501= 38.3% /25 426=40.1% Husqvarna, s. 39/ s /34 337=19.8% 6 461/30 229=21.4% Meda, s. 74 och s. 53/ s.78 och s /35 815=39.8% /33 023=40.2% Securitas, s. 63/ s /35.719=39.5% /32 796=41.3% SSAB, s. 51/s /69 255=30.5% /60 419=32.6% Swedish Match, s. 74 och s. 57/ s. 72 och s /18 355=17.2% 2 609/16 337=16.0% 42 Trelleborg, s. 79/s /33 763=32.3% /29 539=35.5% Redovisning av företagens goodwill i förhållande till totala tillgångar. Källa: Egen sammanställning av värden hämtade från respektive företags årsredovisningar år 2008 och år