Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer

Transkript

1 Strategisk samverkan kring äldre med sammansatta behov av vård och omsorg - Implementering av effektiva samverkansformer Ett pågående forskningsprojekt Medarbetare: Staffan Johansson, Andreas Liljegren o Stefan Szücs och Inger Kjellberg via AgeCap/UGOT Challenges CKS, Vadstena den Disposition Samverkan och samordning över huvudmanna- och organisationsgränser - ett effektivitets- och ett demokratiproblem Ett forskningsprojekt om samverkansorgan kring äldre med behov av sammanhållen vård och omsorg: Hur arbetar och fungerar samverkansorgan? Hur kan de hållas ansvariga? Lite kort om projektets återstående delar samt gemensam diskussion om studiens implikationer

2 Äldre med behov av sammanhållen vård och omsorg inte Sveriges bästa gren Institutionen för socialt arbete Två granskningdoktriner

3 Vad gör de svenska policyansvariga? t ex Regeringens äldresamordning -4 Förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre (personer 65 år eller äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom) Stärka incitament och förutsättningar för landsting och kommuner att skapa strukturer för samverkan, samt stöd till kvalitetsregister (t ex Öppna Jämförelser) Överenskommelse mellan staten och SKL med resultatbaserade mål Satsning drygt fyra miljarder -4 Statskontorets utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL 5:8 - Slutrapport Arbetssätten har förändrats, men är inte tillräckligt systematiserade Strukturer har byggts upp för arbetet med mest sjuka äldre Vården och omsorgen har inte blivit mer sammanhållen Varaktigheten i förbättringsarbetet är inte säkerställd Kvalitetsregistren har förutsättningar att leva vidare Prestationsersättningen har fungerat olika väl 3

4 Två policyproblem Effektivitetsproblemet: Hur få till stånd väl sammanhållen vård och omsorg trots att flera huvudmän/organisationer är inblandade? Demokratiproblemet: Hur kan medborgare/brukare utkräva ansvar om/när ansvariga organisationers samordning fungerar dåligt? Forskningsprojektets syfte: Att undersöka hur svenska kommuner, i samarbete med landstingens hälso- och sjukvård och med privata och ideella organisationer, organiserar sin samverkan kring äldre med sammansatta vårdbehov, och härvidlag undersöka sambandet mellan å ena sidan goda resultat för sammanhållen vård och omsorg, och å andra sidan sättet på vilket kommunerna organiserar sin samverkan och samordning. 4

5 Studieobjektet samverkansorgan / samordningsnätverk definieras (enligt Sørensen & Torfing, 7) En relativt stabilt formering av aktörer som är operativt självständiga men ömsesidigt beroende av varandra; som interagerar genom förhandlingar; som äger rum inom ett reglerande, normerande och kognitivt ramverk; som är självreglerande inom gränser som sätts av externa aktörer, och som bidrar till produktionen av gemensamma nyttigheter. Definition av governance network as: a relatively stable horizontal articulation of interdependent, but operationally autonomous actor; who interact through negotiations; 3 which take place within a regulative, normative, cognitive and imaginary framework; 4 that is self-regulating within limits set by external agencies; and 5 which contributes to the production of public purpose En model för analys av samordningsnätverk inspirerad av Sørensen & Torfing (7) 5

6 Tidigare forskning om nätverkseffektivitet på målgruppsnivå (Provan & Milwards* stilbildande studie) Network structure *Centralized integration *Direct, nonfragmented external control Network effectiveness Network context *System stability *High resource munificence Centralstyrda nätverk mer effektiva än decentraliserade Tydlig extern kontroll och utvärdering ökar effektiviteten Stabil miljö och god resurstilldelning ökar effktiviteten *Provan, K. G. & Milward, B. H. (995), A preliminary theory of interorganizational network effectiveness: A comparative study of four community mental health systems. Administrative Science Quarterly, 4: -33. Turrini et al () Forskningsprojektets olika delstudier ) Hur har kommunerna valt att organisera sin strategiska samverkan med hälso- och sjukvården kring äldre med sammansatta behov? ) Hur arbetar samverkansorganen, och vilka attityder har medlemmarna till samverkans innebörd och effekter? 3) Hur hålls samverkansorgan ansvariga från ett demokratiskt perspektiv? 4) Kan kvaliteten på sammanhållen vård och omsorg (enl ÖJ) förklaras av lokal strategisk samverkan? Kan lokala kulturer förklara samverkans innehåll och effekter? (IKs projekt inom Age Cap) 6

7 ) Hur har kommunerna valt att organisera sin strategiska samverkan? (enl telefonenkät till ca 8 kommuner) Landstingsövergripande samordningsorgan 8 Länsdelsövergripande samverkan/samordning, ofta relaterat till länsdelssjukhusens upptagsområden 4 Kommunövergripande samverkan mellan kommun och primärvård inkl Stadsdelssamverkan i Stockholm, Göteborg och Malmö 7+4 Samordning generellt sociala frågor och inom olika sektorsområden, t ex äldre, funktionshinder Politikerdominerade Ledande tjänstemän Mixade (inkl repr från civilsamhället och privata entreprenörer) ) Hur arbetar samverkansorganen, och vilka attityder har medlemmarna till verksamheten? (enkät till 98 respondenter, 63% svarsfrekvens).vilka ingår och hur betydelsefulla är de? Mål/syfte/motiv bakom samverkan? 3. Arbetsformer? Samverkan/kontaktpunkter med medlemmar mellan mötena? 4 Makt- och ansvarsfrågor (9) Vem/Vilka har mest makt? () Egen makt/inflytande? 5. Attityder till hinder, möjligheter och framgångsfaktorer vid samverkan och samverkansorgan? 7

8 Vilka aktörer ingår? Kommpol högsta nivå (KF/KS) Komm nämndpol Förv led komm omsorg Övr komm tjm LandsGngspol Tjm fr landsgnget centralt Tjm fr sjukhusv/sepcv Tjm från primärvården Privata entr Pensionärs-/ideella org Andra Mål/syfte/motiv bakom samverkan? 4 3,5 3,5,5,5 Lösa konflikter Tydliga spelregler Samsyn gemensamt lärande För att lösa konflikter mellan inblandade organisationer För att skapa tydliga spelregler för inblandade organisationer KostnadseffekGvitet För att skapa gemenskap, samsyn och gemensamt lärande bland deltagarna För att uppnå ökad kostnadseffektivitet bland annat med hjälp av kvalitetssäkringssystem 8

9 Samverkansorganens arbetsformer Ca 5- möten per år, Probleminventering /-lösning, planering, uppföljning, återrapportering 3,5,5, Frekvens i kontakter inom nätverken mellan mötena? 3,5 3,5,5,5 9

10 Attityder till arbetet i samverkansorganet Finns en god samsyn Ledarskapet all\ör hierarkiskt Ledarskapet för väl anpassat Gll uppdraget Bristande kunskap om varandras verksamheter Bristande erfarenhet av samverkan problem Beslut och överenskommelser genomförs Präglas av god kommunikagon Ojämn mak\ördelning mellan aktörerna Olika professioner försvårar arbetet Kvalitetsvinster av delta i samverkansorgan Skilda regelverk och olika lagsgwning Olika upptagningsområden utgör problem Min arbetsbelastning hindrar mig Jag har tydligt mandat EV klart sywe för samverkan En väldefinierad målgrupp,5,5,5 3 Vad krävs för att det ska vara möjligt att utkräva ansvar av samverkansorgan/samordningsnätverk? (Esmark 7) Inclusion Är de bemannade med rätt medlemmar, dvs medlemmar med inflytande över verksamheterna? Publicity Finns det externa granskare, och finns det relevant redovisningsinformation Responsiveness Har medlemmarna tydliga mandat från sina huvudmän/moderorganisationer? Finns det sanktioner?

11 Vilka grupper har mest inflytande i samverkansorganet i frågor som rör äldre med sammansatta behov Tillskriven makt vs upplevd makt,5,5,5 Vilka grupper inom samverkansorganet bidrar mest till ökad kvalitet?,5,5,5

12 Vilka grupper är mest ansvariga för bristande kvalitet? Jämförelse mellan makt i samverkansorgan vs makt över verksamhet,5,5,5 Makt Kvalitetspåverkan

13 Vilka granskar samverkansorganet och hur mycket?,5,5,5 Hur avrapporterar aktörerna till sina uppdragsgivare?,5,5,5 Ensk medl muntl redovisn Ensk medl skriwl redovisn Gemensamma muntl redovisn Gemensamma skriwl redovisn 3

14 Mandat? I vilken grad har de olika medlemmarna tydliga mandat från sina uppdragsgivare? 3,5,5,5 Hur är det att medverka i samverkansorgan några iakttagelser Meningsfull verksamhet med relevanta medlemmar med förhållandevis stor makt Medlemmarna upplever sig själva ha ganska stor makt Stor samsyn och lite konflikter Viss intern kontroll av organen och dess medlemmar från moderorganisationerna Svag extern kontroll och oklart ansvarsutkrävande 4

15 Pågående/kvarvarande studier Hur är det att arbeta i samverkansorgan? Hur styr de och hur styrs de? (en kvalitativ studie) Kan lokala kulturer/vanor/processer förklara förmågan att tillhandahålla väl sammanhållen vård och omsorg för sköra äldre? (ingår i AgeCap)? Post doc som studerar kommuner med särskilt bra resultat från ÖJ. 3) Att mäta förmågan att tillhandahålla väl sammanhållen vård och omsorg Kvalitetsvariabler för sammanhållen vård, enligt ÖJ 4 RISKFÖREBYGGANDE VÅRD Fallskador som leder till sjukhusvård, personer över 8 år. Frakturer på lår och höft, personer över 65 år. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende REHABILITERING Tillgodosedda rehabiliteringsbehov månader efter stroke, personer över 65 år. Funktionsförmåga månader efter stroke, personer över 65 år. PALLIATIV VÅRD Brytpunktssamtal, personer över 65 år. Smärtskattning sista levnadsveckan, personer över 65 år. Smärtlindring, personer över 65 år. Eftersamtal, personer över 65 år. 5

16 Kvalitetsvariabler forts. LÄKEMEDEL Tio eller fler läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. Olämpliga läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. Användning av antipsykotiska läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. Tre eller fler psykofarmaka, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. ÖVRIGA Väntetid särskilt boende Information på kommunens webb PÅ LANDSTINGSNIVÅ Undvikbar slutenvård Återinläggningar inom 3 dagar 6

17 Diskussionsfrågor Varför tycks den svenska välfärdsapparaten ha särskilt svårt att koordinera sina verksamheter för människor med sammansatta behov? Skulle samverkan kring utsatta grupper fungera bättre om det fanns en tydligare extern granskning och ett tydligare ansvar för verksamheten? 7