BILAGA 1. Hej Namn! Jag undrar om du kan tänka dig att hjälpa mig i ett pågående utvecklingsarbete?

Transkript

1 BILAGA 1 Hej Namn! Jag undrar om du kan tänka dig att hjälpa mig i ett pågående utvecklingsarbete? Jag heter Åsa Kjellberg och är projektledare för ett pågående utvecklingsarbete som heter Optimus. Jag behöver din hjälp i hur stödinsatser för ungdomar kan bli mer meningsfulla och till större nytta. Syftet är att utveckla gemensamma resurser för att bättre kunna möta och stödja de personer som har aktivitetsersättning. Det är här din erfarenhet, dina tankar och idéer är av stort värde. Så, om du kan tänka dig att bidra genom att vi träffas (max 1 timme) där du delar med dig av dina erfarenheter och tankar, så är det till stor hjälp för mig i utvecklingsarbetet. Det är bara jag som projektledare som kommer att ha tillgång till dina svar absolut inga personuppgifter eller namn kommer att kunna ses av andra (tystnadslöfte). Mitt förslag på mötestid är: onsdag den klockan. på i Västerås. Hör av dig om du föredrar en annan tid, eller plats. Du är varmt välkommen! Du når mig på och/eller asa.kjellberg@forsakringskassan.se Med vänlig hälsning Åsa Kjellberg

2 19XXXX/ Intervju besök/telefon Man/Kvinna Född 19XX Jag frågar kund om vad det är som gör att hen är intresserad och vill delta i intervjun Vad är det som bär och vad fungerar. Vad är bra och vad kan bli bättre. I den bästa av världar - hur skulle du vilja ha det? Vad skulle du se som värt att utveckla, vara till nytta & hjälp (=annorlunda)? Vad har fungerat? Vad har varit till hjälp? Vad har varit mest till hjälp? Vad är du nöjd med? Vad är du mest nöjd med? Vad har redan varit bra? Vad kan bli bättre? Vad behöver fungera bättre Skillnader för dig? I motsats till?

3 19XXXX/ Intervju besök/telefon Man/Kvinna Född 19XX Märka för skillnad? Vad är mest viktigt för dig just nu? SKALA 1-10 Känslomässigt: Kund uppger att kund idag befinner sig vid och jämför det med för tidigare upplevelse. Framtidssyn: Kund uppger att kund Idag befinner sig vid och jämför det med för tidigare upplevelse.

4 Rädsla & Ångest När det gäller rehabilitering av Optimus målgrupp och fortsatta konstruktiva utfall verkar en förklaringsmodell baserad på teori om känslor (affekter) som mest relevant. Affekter/känslor är medfödda biologiska reaktionssystem. De kan indelas i positiva, neutrala och eller negativa affekter. Positiva affekter är nyfikenhet och glädje. Neutral är förvåning. Negativa affekter är rädsla, ledsnad, skam, ilska, avsky och avsmak. Affekternas övergång i känslor i medvetandet är beroende av uppväxten med tidiga upplevelser men också kulturella sammanhang. Skamaffekten är den starka medfödda affekten som ska säkra att individen inte utesluts ur gruppsammanhang. Fysiologiskt är påslag av skamaffekten att betrakta som en stressreaktion. En fullt aktiverad skamaffekt är därmed något av det obehagligaste en individ kan uppleva. Skammens effekter tydliggörs i den s.k skamkompassen utvecklad av Nathanson. (1997.) Dra sig tillbaka Angripa andra Skam Angripa sig själv Undvika Tre av individens möjliga reaktionsmönster är tydligt svåra att upptäcka utifrån. Rädsla eller ångest? Förmåga att känna rädsla är en medfödd känsla/affekt och har ett tydligt evolutionärt överlevnadsvärde. Rädslan förbereder oss för kamp eller flykt. Undvikande är nära förenat med flykt. Ur evolutionär synvinkel är naturligtvis en fördel att undvika situationer eller platser som innebär möjlig fara. Rädsla kan aktiveras via ett omedvetet men snabbt system där amygdala spelar en central roll. Ett långsammare system aktiverar hjärnbarken och resulterar i medvetenhet om rädslan och analys Rädslocentrum, där amygdala är lokaliserat, har också ett mycket långvarigt minne och kommer ihåg händelser som vanliga känslominnet inte längre känner igen eller minns.(carlsson et al. 2004). Rädsla/stress och ångest hänger därmed nära ihop. Enligt nyare stressteori ska ångest ses som en förstärkt form av stress/rädsloreaktion. Ångesten är en negativt upplevd stress som kan variera i styrka från oro till panik och ren skräck. En ångestreaktion kan delas in i fyra delar: Fysiologisk kan utryckas som motorisk oro Tankemässigt i centrum är katastroftankarna Beteendemässigt, i första hand undvikande eller säkerhets och flyktbeteenden Känslan kan beskrivas som oro, rädsla eller panik, ångest Det finns flera olika ångestsjukdomar och breda forskningsinsatser pågår. Vissa underliggande faktorer verkar vara gemensamma för flera ångestsjukdomar. Intolerans för osäkerhet (Intolerance of uncertainty / IU) framstår t ex som en betydelsefull sårbarhetsfaktor i flertalet ångesttillstånd (Boelen & Reijntjes. 2009). Intolerans för osäkerhet har rimligtvis också stor påverkan när det gäller rehabilitering.

5 Den vanligaste formen av dysfunktionell ångest är den fobiska ångesten. I huvudparten ångestsjukdomar finns också distinkta fobiska inslag. Fobier brukar grupperas efter situationen som väcker oro. Huvudkategorier är: Agorafobi dvs rädsla för situationer utan tydlig flyktväg Socialfobi att utsättas för andra värdering Specifika fobier Förekomsten av ångest och fobier hos individer i samhället är delvis osäkra eftersom ett huvudförsvar är just undvikande och att individen därmed inte söker hjälp. En klarläggande bild kan ses hos en omfattande kanadensisk studie (Shields. 2004) där 8 % av befolkningen över 15 år bedöms vid något tillfälle i livet uppfylla kriterierna för social fobi och 3 % bedömdes har en pågående problematik. Problematiken var vanligare hos kvinnor och vanligare i lägre inkomstskikt. Ångest, har som tidigare beskrivits, traditionellt också indelats i stimulusutöst och icke stimulusutlöst. Den icke stimulusutösta ångesten är diffusare och innebär ofta obehagskänslor utan att det går att peka på en konkret orsak. Många faktorer talar för att den ångest som bedömts inte vara stimulusstyrd ändå ofta är det. Det är bara att stimulit eller den utlösande faktorn är svårare att identifiera. Senare forskning har visat att rädslocentrets informationsprocess kan förklara detta (Carlsson et al. 2004) Rädslan eller ångesten som ett påtagligt hinder har uppmärksammats mycket under senare år inom den medicinska rehabiliteringsforskningen. Fortsatt rehabilitering - några reflektioner Optimus deltagare men också så kallade "hemmasittare" kan förväntas vara bärare av ett antal besvärliga negativa möten med omgivningen/tex skola. Detta har resulterat i ett tydligt ångestpåslag hos ett ganska stort antal. Ett påtagligt problem inför den planerade fortsättning är att dessa erfarenheter lätt utlöser omfattande undvikande strategier. Det är lätt att klassa dessa undvikanden som brist på motivation. De ska istället betraktas som ångestframkallat undvikande. En annan komplexitet är att är den här gruppen också tydligt heterogen. Det som är typiskt för t ex vissa neuropsykiatriska svårigheter är att förmågor kan vara tydligt ojämna. Konkret kan de vara väldigt hög-fungerande inom vissa områden samtidigt som de är låg-fungerande inom andra. En gemensam problematik är dock den ångest och det undvikande som finns i gruppen. Ett konstruktivt sätt att bearbeta negativa erfarenheter och upplevelser är den gruppmetodik som utvecklats av J. Herlofson. Det är först utvecklat inom ramen för ett rehabiliterings-projekt riktat mot utmattade. Metodiken har använts framgångsrikt både i "Vägen in" men också Tilia (Rapport XXX) och i t ex Samordningsteamet i Sala. Konkret så är det en grupp-process under ca 15 tillfällen där deltagarna bearbetar händelser men också kognitiv och emotionell självbild. Gruppdeltagarna bör inte vara fler än 8 personer. Gruppledare bör vara steg-1 utbildad terapeut gärna kompletterad med annan rehabpersonal. Men hur sen fortsätta stötta individerna vidare till praktik eller arbete? I "Vägen in" utvecklades en kontaktnära metodik mot deltagare som har tydliga likheter med Supported employment (SEP). Bägge metoderna har visat sig vara påtagligt framgångsrika. Vid arbete med Supported employment är yrkesrollen inte en specialiserad roll utifrån ett stuprörslogik. En arbetsförmedlare/konsulent som arbetar enligt SEP förväntas behärska fler uppgifter som arbetsplatsanalys, introduktion av deltagare på arbetsplatsen, klargörande av arbetsuppgifter och utformning av praktikprogram.

6 Det kan handla om: Motivera deltagare och väcka hopp om att förändring är möjligt Bistå i sökande efter möjliga arbetsplatser på orten Ta kontakt med anhöriga för att stötta deltagare att omförhandla hem-situationen för att möjliggöra rehabilitering Analys av kvalifikationskraven för anställning Analys deltagares arbetsförmåga, kompetens och färdigheter. Matchning mellan praktik/arbete/chef och deltagare Metodiken när det gäller det kontaktnära stödet, t ex Supported employment (SEP), bedöms ändå enligt flera utvärderingar (Socialstyrelsen. 2007) ändå stå bara för15-20 % av de faktorer som påverkar människor. Det avgörande är enligt t ex Bordin (1994) eller Müssener (2009) det personliga mötet och arbetsförmedlarens /konsulentens förmåga att skapa en allians med deltagaren så att denne vågar lita på sin egen förmåga. För en framgångsrik återförning av hemmasittarna/personerna med aktivitets-ersättning til någon form av yrkesliv bör metodik som Supported employment eller liknande användas. Betydelsefullt är framförallt konsulentens förmåga att bygga allianser. Referenser Boelen, P, Reijntjes, A. (2009). Intolerance of uncertainty and social anxiety. Journal of anxiety disorders ES Bordin - The working alliance: Theory, research, and practice, Carlsson, K. Petersson, KM. Karlsson, A. Ingvar, M. Öhman, A. (2004) Fear and the amygdala; Manipulation of awareness generates differential cerebral responses to phobic and fear event (but not feared) stimuli. Emotion. Vol 4, Müssener, U. Svensson, T. & Söderberg, E. (2009). Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete. Socialmedicinsk tidskrift. vol 86, nr 3. WR Miller, S Rollnick - New York: Guilford Press Motivational interviewing: preparing people for change Shields, M Social anxiety disorder beyond shyness. Supplement to Health Reports, Volume 15. Health Reports How Healthy are Canadians