Naturvårdsprojektet Stångån

Transkript

1 Naturvårdsprojektet Stångån Trafikverket tänker bygga nya järnvägsbroar över Ljungan och Stångån samt en ny mötesstation i Njurundabommen. Det är också troligt att det blir aktuellt att bygga dubbelspår för Ostkustbanan i framtiden. Detta medför att det blir trångt om utrymme vid Stångån och av detta skäl så är det aktuellt att lösa in Stångå kraftverk för att kunna riva ut kraftverket inklusive tilloppstub. Detta gör det möjligt för Sundsvalls kommun att riva ut befintliga dammar och återställa ån i mer ursprungligt skick, vilket bland annat innebär att Stångåns bestånd av havsöring och andra havsvandrande arter såsom flodnejonöga och ål, får möjlighet att återetablera sig ända upp till dammen i Ovansjö. Vi hoppas få tillbaka ett naturligt vatten med ökad biologisk mångfald. Skrängstasjön som är av riksintresse för fågelliv ihop med Mingen, ska inte påverkas negativt av åtgärderna. Ansökan till Mark- och miljödomstol Sundsvalls kommun kommer under hösten att lämna in en ansökan tillsammans med inkomna synpunkter till Mark-och miljödomstolen för avgörande. Vår ansökan innehåller följande delar: Ta bort maskinhus och turbin. Ta bort/fylla igen nuvarande tub. Så långt möjligt återställa ån genom att ta bort eller gå förbi dammar, så att vandringsväg återskapas upp vidare i åssystemet för havsvandrande arter, hit hör exempelvis havsgående öring, ål och flodnejonöga. Potentiella fördelar Trafikverkets infrastrukturprojekt med järnväg kan genomföras som det är tänkt. Åtgärderna ligger i linje med EU:s vattendirektiv. Dynamiken i åsystemet återfås, kopplade till naturliga vattenstånds- och flödesvariationer.

2 Ett levande vattendrag med havskontakt återskapas, vilket gynnar biologisk mångfald men även geomorfologiskt, det vill säga pågående landskapsprocesser. Arter som exempelvis havsöring, flodnejonöga, ål, utter, strömstare och forsärla kommer att gynnas. Vi påbörjar en process som kan öppna upp systemet åtminstone till Öjen med omnejd. Mindre behov av övervakning i ett naturligt åsystem. Potentiella nackdelar Viss mängd förnyelsebar energi försvinner. Spegeldammar försvinner. Brus från ån kommer att öka. Viss inverkan på kulturvärden. Möjligheten att åka båt från övre dammen till Skrängstasjön försvinner. Badmöjligt vid övre damm försvinner. Påverkan på övre bron kan öka. Möjligen påverkas Skrängstasjön negativt ur fågelsynpunkt om inte åtgärder vidtas. Effekter som kan uppkomma till följd av åtgärderna (sett från sjön och nedströms): Om Skrängstasjön påverkas av dämningen, kan en tröskel anläggas i dess utlopp. Flödesregimen i sig torde inte påverkas av kraftverket. Trösklar utmed ån nedströms torde begränsa påverkan på sjön. Marken runt ån mellan övre dammen och Skrängstasjön är flack och består av skog och betesmark, förutom viss bebyggelse i nederdel. Skrängstasjön kommer troligtvis inte att påverkas negativt av de sökta åtgärderna. Möjligen kan mindre erosion ske innan stränderna stabileras mot ett lägre vattenstånd. Det kommer troligtvis att få positiva effekter för produktion och betesmark i skog och mark, när dämningen upphör. Uppkomna naturvärden på grund av dämning torde vara av underordnad betydelse, sjön möjligen undantagen. Bäver gynnas i nuläge, liksom vanliga fiskarter som exempelvis abborre, gädda och mört. Den i nuläge kanallika fåran mellan sjön och övre dammen behöver återfå material som tagits bort, antingen från där uppläggning skett vid ån eller att naturmaterial tillförs från tillståndsgiven täkt.

3 På grund av den flacka terrängen mellan sjön och övre dammen, måste dammen tas bort. Möjligen kan ett sel skapas i sänkta läget med vattenspegel. Tubläget kan gjutas igen eller bli bräddkanal vid högvatten. Effekter av landhöjningen har motverkats av dammen varför en sänkning av dammtröskel och åtgärder i betongfundament är nödvändigt för att underlätta vandring och lättare koncentrera flödet vid lågvattenföring. Stödåtgärder kan vidtas om bron vid övre dammen bedöms få ökad erosion i pelare om dammluckor tas bort, såsom betongmurar eller plogliknande konstruktioner i anslutning till dem så att vatten och is går runt eller vid sidan av. Det behövs även en turbulent struktur över fundamentet (ingjutning av block) och koncentrera flödet vid lågvatten för att möjliggöra vandring. Förstärkningsåtgärder kan behövas för pelare och fundament/skibord. Det vore optimalt att byta ut bron mot en ny utan pelare i ån, eftersom bron inte är i bra skick, men det finns troligen inget intresse för detta bland ägarna i brosamfälligheten. Nedströms bron över Stångån måste forsen förlängas så att fundamentet planas ut med block nedströms. Återställning/biotopvård görs på sträckan ned till nästa damm. Man kan gå förbi den andra dammen uppifrån (på den östra sidan) vilket medför utebliven vattenspegel om ingen tar ansvar för skötsel. Kanalen vid snickerifabriken kan vara kvar om antingen block kan gjutas in för att koncentrera flöden vid lågvatten eller att botten kan göras om så den blir konvex/serie höljor. Kompensationer för ökade flöden kan göras dels genom höjning av vallar i lågpartier, dels borttagning av trång sektor. Dammen vid snickerifabriken måste tas bort eller sänkas i öster genom att östra utskovet tas ner eller i en kombination med att östra utskovet tas bort och en del av östra landsidan sänks av. En vattenspegel i lägre läge kan troligen anordnas under förutsättning av någon tar på sig ett skötselansvar. Ta bort nedre dammens (första sett nedströms) ledkonstruktioner med kanallik bildning och flacka ut fallet så vandring möjliggörs eller att gå genom skogen öster om dammen och fylla igen den gamla fåran. Stödmuren mot väster och bebyggelsen, blir kvar som erosionsskydd. Delar av tub under mark kan fyllas igen. Om möjligt kommer åns eget genmaterial att användas för eventuella återinplanteringar, gäller främst öring.

4 Alternativ: Ett sätt att minska flödesrisker är att behålla delar av det gamla tubläget som bräddningskanal vid extremflöden. Tröskel måste då finnas för normala flöden. Ett annat alternativ är att dra om delar av åfåran strax ovan snickerifabriken och förbi nuvarande kanal. Dock får vi en fåra i nytt läge med små marginaler och dels fås ett materialöverskott som måste deponeras någonstans. I nuläge vet vi inte heller på vilken sida av sjön som det nya södergående järnvägsspåret är tänkt att gå. Bilaga Bilaga 1: Fördjupad beskrivning, åtgärder och konsekvenser Bilaga 2: Dammarnas placering

5 Bilaga 1: Fördjupad beskrivning, åtgärder och konsekvenser Skrängstasjön Beskrivning Stångån rinner genom flera sjöar där Skrängstasjön är nedersta sjön innan dess mynning i Ljungan. Sjön är en för regionen ovanlig slättsjö med ett flackt omgivande odlingslandskap och riksintresse för fågelliv främst som rastlokal för framförallt gäss, svanar, änder och vadarfåglar. Här häckar även arter som brun kärrhök, storspov m.m. Sjön genomflödas av Stångåns huvudfåra varför isen dels går upp tidigt på våren, dels lägger sig sent på hösten, dels varierar och skapar både översvämningsmarker vid högvatten och blottlagda stränder vid lågvatten. Tillsammans med det omgivande flacka odlingslandskapet skapas stora förutsättningar som rastplats för fågellivet. Kommunen har i samverkan med markägare och ornitologer även restaurerat strandängar främst för fågellivet, både i in- och utlopp av sjön. Därtill finns även rödlistade mollusker i sjön. I nuläge gynnas sannolikt fågellivet i Skrängstasjön. Noteras bör att den även är sänkt historiskt, varför dämningen, max en dm, ändå ligger inom det normala för sjön. Möjligen ökar även trögheten i systemet vilket kan kvarhålla högre dämningar eller vice versa. Ingen åtgärd föreslås egentligen i Skrängstasjön. Den översta dammen (Skedlodammen) dämmer ån med cirka 1,3 meter. Den naturliga fallhöjden mellan sjön och dammen är cirka 1,2 meter, vilket innebär att dammen dämmer sjön med cirka en decimeter. En tänkbar konsekvens av att riva ut övre dammen är att sjöns sänks med cirka en dm. Det kan då finnas anledning att förstärka en naturlig tröskel i sjöns utlopp beroende på hur nivån i sjön påverkas av utrivning av övre dammen för att säkerställa en viss nivå i sjön. Lodning i ån mellan sjön och dammen tyder dock på att påverkan på sjön blir ringa, då flera trösklar finns utmed sträckan. Eftersom landskapet mellan sjö och damm är så flackt, måste dammens verkan tas bort så långt möjligt, om strömmande vatten med lek- och uppväxtmiljöer skall kunna återskapas utmed sträckan.

6 Konsekvenser/motstående intressen Sjöns stora värde för fågelliv är att den lägger sig sent på hösten och går upp tidigt på våren, samt där högvatten skapar översvämningsområden i det flacka odlingslandskapet. Ett hävdat odlingslandskap är också en förutsättning. Borttagning av dammen får därför inte påverka ur den aspekten. Övre dammen Beskrivning Den översta dammen (Skedlodammen) dämmer ån med cirka 1,3 meter och skapar i det flacka landskapet en kanallik karaktär till Skrängstasjön. Den naturliga fallhöjden mellan sjön och dammen är cirka 1,2 meter, vilket innebär att dammen dämmer sjön med cirka 1 decimeter. Den övre dammen skapar en permanent vattenspegel, som enligt boende berikar miljön. Här finns dammluckor och en bro som boende på östra sidan av ån kan passera över. Bron har pelare förankrade mot ett underliggande betongfundament på forsnacken. Normalt rinner överskottsvatten över dammluckorna, som inte går in i trätuben till kraftverket nedströms, men där högre flöden också medför att luckor måste sänkas av. I nuvarande tillstånd för den vattenverksamhet som bedrivs så regleras en lägsta/högsta dämningsnivå i dammen att inte överstiga + 20,20 meter och inte understiga + 20,10 meter, vilket innebär en decimeters variation. Dammluckorna i nuvarande dammkonstruktion rivs ut och tubintaget fylls igen eller blir kvar som extra bräddkanal vid högvatten. På så vis återskapas en naturlig fors och strömsträcka. Dammen har motverkat att ån grävt sig nedåt vid forsnacken, så det är också möjligt att sänka av forsnacken för att få större fallhöjd från sjön utan att det är onaturligt. Genom åtgärder här och i skibord kan också ån lättare få koncentrerat flöde genom forsen vid lågvatten. Både sänkning av nacke och koncentrering av fåran underlättar fiskvandring. Förstärkningsåtgärder kan behövas i fundament/skibord i samband därmed. Konsekvenser/motstående intressen Maximal nytta uppnås ur ett naturvårdsperspektiv, utifrån att bropelare blir kvar i ån, då förbindelse med havet via Ljungan återskapas för havsvandrande arter och där en naturlig vattenregim (flödesvariationer) återfås. En mycket viktig aspekt är att optimal fallhöjd kan fås från sjön till nuvarande dammläge i ett mycket flackt landskap så att förutom att möjliggöra vandring, även livsmiljöer, lek-uppväxtområden, för strömlevande arter kan skapas uppströms nuvarande damm.

7 Ingen (förutom ån) eller liten vattenspegel i form av sel kommer att finnas i det som tidigare var den övre dammen. Detta är negativt för dem som upplever att vattenspegel tillför något visuellt samt att det inte längre kommer att finnas möjlighet till bad. Blottlagda bottnar får snabbt ny landväxtlighet. En fastighet skall ha en slinga i anslutning till dammen för uttag av värme, vilket sannolikt måste kompenseras. Bron, som är i dåligt skick oavsett detta projekt, skall troligen inte påverkas, enligt konsultbedömning. Optimalt vore att ta bort bron och fundamentet den står på och bygga en ny bro utan stöd i ån, men här torde finns ringa intresse för den åtgärden. Byggs järnvägen söderut om och anläggs på den västra sidan av sjön, så kan järnvägsbanken rivas och utfart ske från fastigheterna på östra sidan ån utan bro. Om fundamentet blir kvar måste vissa åtgärder vidtas i forsen så den blir vandringsbar ändå, bland annat genom tillbakaläggning av block. Damm 2 Beskrivning Dammen är tömd vintertid enligt nuvarande vattendom. Nuvarande dammkonstruktion rivs ut. På så vis återskapas ursprungligt fall och strömsträcka. Konsekvenser/motstående intressen Maximal nytta uppnås ur ett naturvårdsperspektiv. Ån får gå i sitt normala läge. Ingen vattenspegel kommer att finnas kvar. Detta är negativt för dem som upplever att vattenspegel tillför något visuellt (samt att det inte längre kommer att finnas möjlighet till bad här). Damm 3 Beskrivning Dammen är en betongkonstruktion bestående av två utskov. Det kan konstateras att den är otät och att vatten strömmar i botten av konstruktionen. Uppströms dammen har fastighetsägare Rune Nordin anlagt en betongkanal på drygt 65 meter. Enligt markägare Rune Nordin är kanalen tämligen nybyggd i början av 2000-talet på grund av problem med översvämningarna då. Dammen är i stort torrlagd vintertid, men har en vattenspegel sommartid.

8 Nuvarande damm rivs ut och ån återställs så långt möjligt eller ersätts med en vandringsbar tröskel eller fisktrappa som säkerställer en viss vattenspegel men i ett väsentligt lägre läge än nuvarande spegel. Block gjuts in i kanalen eller trösklar anläggs för att skapa viloplatser samt koncentrera vattnet vid lågt flöde. Konsekvenser/motstående intressen God nytta uppnås ur ett naturvårdsperspektiv, utom där kanalen är, genom att fallhöjden medger strömsträckor ändå. En tröskel är en dammkonstruktion som dock kräver skötsel som någon ska vara ansvarig för. En liten vattenspegel kommer att finnas på en betydligt lägre nivå än idag. De boende kommer att uppleva mer ljud från ån. Risken för påverkan från översvämning för boende och byggnader kan förebyggas med högre sidoskydd utmed kanalen. Damm 4 Beskrivning av dammen Här finns också rester av en damm med en kanallik betongkonstruktion, lik den nybyggda uppströms, över ett gammalt fall. Här finns också en ledmur, eller del av den gamla dammen, på östra sidan ån. I nuläget utgör den ett definitivt vandringshinder. Utrivning av konstruktionen där naturlig fors återskapas. Betongstöd på västra stranden lämnas kvar för att förhindra erosion. Konsekvenser/Motstående intressen Fullgod nytta uppnås ur ett naturvårdsperspektiv. Inga motstående intressen som framkommit. Kraftverk inklusive tub Utrivning av alla delar. Konsekvenser/motstående intressen Kraftverkets barriärverkan försvinner, ån återfår i stort sitt naturliga lopp och sin naturliga flödesregim. Tuben, dryga 400 meter, tas bort där en stor av flödet vid lågvatten går i nuläge. Både vandringsled och livsmiljöer för strömlevande arter, i/kring rinnande vatten, återskapas.

9 Bilaga 2: Dammarnas placering Förklaring 1. Övre dammen 2. Damm 2 3. Damm 3 4. Damm 4