WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4
|
|
- Stig Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4
2 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning av åtgärden Planerade åtgärder i Vormbäcken går ut på att stenmaterial som forslats upp från vattendraget vid flottledsrensningar återförs med maskin. Vidare så öppnas sidofåror, sidogrenar som avstängts under flottningsepoken. S.k. död ved läggs ut i vattendraget under arbetets gång. Även lekbottnar restaureras och återställs till stor del för hand. Omfattning/orientering Sammantaget har 35 åtgärdsobjekt identifierats i Vormbäcken. Dessa objekt omfattar i sin helhet ca 5 000m 3 upprensade stenmassor i Vormbäcken. Samtliga objekt avses att åtgärdas. Syfte Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Samråd Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos markägare, fiskerättsägareorganisation och fiskerättsägare vid Fiskevårdsområdets årsstämma. Sökanden har för avsikt att parallellt även samråda med kommun och i detalj även med berörda fastighetsägare. Bredare samråd har även hållits av Vindelälvens Fiskeråd mot berörda samebyar, Ume-Vindelälvens Vattenråd (VRO10) och Fiskeriverket. Åtgärderna har diskuterats och förankrats under flertalet möten och år inom VRO 10 och dess arbetsgrupp för Hornträsket och Vormbäcken (Ref: Hans-Erik Johansson, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbottens län). Nedan presenteras följande: -Översiktskarta -Ortofoton -Fotografier över berörda objekt
3 Översiktskarta Vormbäcken Ortofoto 1: Vormbäcken. Traktorrensade sträckor i blått och manuellt uppförda konstruktioner i rött.
4 Ortofoto 2: Vormbäcken Ortofoto 3: Vormbäcken
5 Ortofoto 4: Vormbäcken
6 Fotografier på objekt som ska återställas i Vormbäcken.
7 Action C3 och C4 ÅMAN MED BIFLÖDEN Sökande: Åtgärd: Vindeln och Norsjö kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Sävsjöbäcken, Slipbäcken, Joppträskbäcken, Lill-Åman, Månsträskån & Åman vid Åmsele (samtliga Åmans ARO) Beskrivning av åtgärden Sökande har för avsikt att genomföra återställningsåtgärder i nedlagda flottleder inom Åmans avrinningsområde (ARO). Sammanfattningsvis går åtgärderna ut på att återlägga upprensade massor längs vattendragens stränder i form av flottledsstrukturer till vattendragen. Åtgärden genomförs med hjälp av bandburna grävmaskiner om ton utrustade med gallerskopa. Åtgärderna dokumenteras och följs noggrant upp av SLU och UmU. Förhoppningsvis leder detta till metodutveckling och högre biologisk kunskap om återställningar och vattendragens naturliga dynamik. Åtgärderna har i ett inledande skede presenterats vid möte på Länsstyrelsen den 11 nov Närvarande: Vattenhandläggare: Tina Nilsson och Sofia Ohlsson. Miljömålsantikvarie: Jeanette Joelsson. Fiske: Torleif Eriksson. Miljöanalys, restaurering vattendrag: Roger Vallin, Mats Norberg och Robert Ström samt Vattenförvaltningen: Mats Johansson. Omfattning/orientering Delar av Sävsjöbäcken, Slipbäcken, Joppträskbäcken, Lill-Åman, Månsträskån & Åman vid Åmsele (samtliga Åmans ARO); sträckorna är detaljinventerade och dokumenterade i fält varvid bl a de fysiska grundförutsättningarna för åtgärderna undersökts. Samtliga objekt utpekade i åtgärdsinventeringen och fältinveteringsprotokollet avses åtgärdas i detta skede. Syfte Syftet med projektet är att återställa delar av Vindelälvens sidoflöden, efter det att flottningen upphört, så att vattendraget erhåller ett skick som mer påminner om det ursprungliga. Samråd, information och sökandes motivering Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos fiskerättsägarorganisationer och fiskerättsägare vid utbildningar och informationsmöten. Åtgärderna påverkar inte renflyttningsvägar eller renbetesland för berörd sameby. Åman är av Länsstyrelsen, genom den regionala restaureringsstrategin, utpekad som nationellt värdefull sötvattensmiljö och särskilt värdefull ur ett fiskeriperspektiv. Detta medför att vattensystemet är särskilt prioriterat för bl.a. återställning. Åman och flertalet av dess vattenförekomster är klassade med måttlig ekologisk status kopplad till bl.a. kontinuitetsförändring enligt ramdirektivet för vatten och utpekade i
8 vattendistriktets Åtgärdsplan. Återställning av flottledsrensningar skulle högst sannolikt förbättra den ekologiska statusen enligt direktivet. Nedan presenteras följande: - Översiktskartor för Lill-Åman och Månsträskån - Ortofoton - Fotografier över vissa berörda objekt Översiktskarta: Lill-Åman Översiktskarta: Månsträskån
9 Ortofoto 1. Flottledkonstruktioner i Lill-Åman. Traktorrensade sträckor i blått och manuellt uppförda konstruktioner i rött. Ortofoto 2. Flottledkonstruktioner i Lill-Åman.
10 Ortofoto 3: Flottledkonstruktioner i Aggträskbäcken. Ortofoto:. Månsträskån
11 Bilder tagna vid lokaler i Lill-Åman som är markerade i ortofoto 1 och 2. Dessa objekt ska återställas inom Vindel River LIFE.
12 RIBBIKBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Kvarnbränna samfällighetsförening genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Kompletterande återställning av Ribbikbäcken med avseende på de flottledsrensningar som skett under flottningstiden. Bakgrund Ribbikbäckens nedersta del mot utflödet i Vindelälven återställdes inom ramen för Miljöåterställningsprojekt Vindelälven-Piteälven Kvarnbränna samfällighetsförening var dock huvudman för åtgärderna men personal och maskiner tillhandahölls av Vindelälvens Fiskeråd genom projektet. Under 2009 återställdes ca 200m av bäcken och en volym av ca 190m 3 sten, block och ca 9m 3 lekgrus för öring lades ut. Åtgärderna får betecknas som lyckade men biologiskt uppföljning pågår fortfarande. Motsvarande åtgärder i närliggande system har dock visat sig vara mycket positiva för att återskapa den naturliga dynamik som råder i naturliga vattendrag. Fiskpopulationerna tenderar även att öka betydligt. Med detta som bakgrund avses kvarvarande oåtgärdade sträckor i Ribbikbäcken att återställas. Personal och arbetsledning av grävmaskin kommer att tillhandahållas av Vindelälvens Fiskeråd. Daniel Jonsson, Vindelälvens Fiskeråd kommer att fungera som arbetsledare för maskin på plats. Beskrivning av åtgärden Planerade åtgärder i Ribbikbäcken går ut på att allt stenmaterial som forslats upp från vattendraget vid flottledsrensningar återförs med grävmaskin. Vidare så öppnas sidofåror och sidogrenar som avstängts under flottningsepoken. Lekbottnar grovplaneras med grävmaskin i samband med stenutläggning och finjusteras efteråt manuellt. Död ved i form av träd i varierande storlek tillförs vattendraget på ett sätt som liknar hur träd skulle falla in i bäcken om inte avverkningar skett ända fram till strandkant. Omfattning/ orientering Sammanlagt finns det fyra åtgärdsobjekt med start vid positionen , Dessa objekt har sinsemellan en sammanlagd längd om ca 210m och 660m 3 rensningsmassor. Hela bäckens sträckning avses dock att åtgärdas från översta objektet till det nedersta. Detta innebär en total åtgärdslängd om ca 2km. Syfte Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Nedan presenteras följande: - Översiktskarta Ribbikbäcken - Ortofoto - Fotografier över aktuella objekt
13 Översiktskarta Ribbikbäcken. Ortofoto över Ribbikbäcken. Rödmarkerade områden är planerade åtgärdsområden. Det grönmarkerade området är redan återställt.
14 Bilder från Ribbikbäcken, vilka refererar till platser som ska återställas och är markerade i ortofotot ovan.
15 Action C4 Nackbäcken Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Nackbäcken och biflödet, Löparbäcken. Beskrivning av åtgärden Planerade åtgärder i Löparbäcken, biflöde till Nackbäcken, går ut på att stenmaterial som forslats upp från vattendraget vid flottledsrensningar återförs med maskin. Vidare så öppnas sidofåror, sidogrenar som avstängts under flottningsepokerna. S.k. död ved läggs även ut i vattendraget under arbetets gång. Även lekbottnar restaureras och återställs. Lekbottenrestaurering genomförs till stor del för hand. Tidigare återställningsåtgärder har gjorts i Nackbäcken 2007 med samma huvudman och utförande part. Dessa åtgärder bestod i att sten återbördades längs sträckan samt att lekområden för öring återställdes. De nu planerade åtgärderna i Nackbäcken får ses som en fortsättning av påbörjade restaureringar med syftet att återställa hela bäcken och målet att återskapa bättre betingelser för vattenlevande organismer. Nackbäcken är även ett högprioriterat vattendrag för återställning av Vindelälvens Fiskeråd. Omfattning/orientering Sammanlagt har sex åtgärdsobjekt identifierats i Löparbäcken. Dessa objekt omfattar i sin helhet ca 2 050m 3 upprensade stenmassor. I Nackbäcken gäller endast viss justering av tidigare utlagt material. Syfte Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick Samråd och information Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos markägare, fiskerättsägareorganisation och berörda samebyar. Kommunen har informerats och samrådsmaterial har skickats till dem. Innan åtgärder skall kontakt hållas med Länsstyrelsen angående hantering av ev. flodpärlmussla i bäcken. Nedan presenteras följande: - Översiktskarta - Fotografier över berörda objekt
16 Översikt med sex objekt i Löparbäcken Objekt 2vh
17 Ovan: Objekt 3vh T.v. Objekt 4vh
18 Objekt 5vh Objekt 6vh.
19 Action C2 & C4 Klintdammen Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Uppförande av överfallströskel vid Klintdammen, Nackbäcken X y samt bäckåterställning kring damm. Bakgrund Dammen vid utloppet av Klinttjärnen är en s.k. flottledsdamm. Dammen uppfördes sannolikt under mitten av 1930-talet och har renoverats under åren. Idag går även en mindre landsväg över dammkonstruktionen, en träkonstruerad bro. Den idag befintliga dammen underhålls ej och kommer möjligtvis att raseras, med den påföljden att nivån i tjärnen sjunker med upp till 50cm. Följderna av detta blir naturligtvis ogynnsamma för mark- och fastighetsägare längs sjön. Vidare är Klinttjärnen relativt grund med mycket grynnor och betydande växlighet. En sänkning av sjön vid ett dammhaveri kommer att påverka vattenmiljön betydande med minskad sjöareal. Beskrivning och omfattning av åtgärden Stentröskel anläggs uppströms befintliga sättar och förses med tätkärna av spåntat trä för att förhindra urspolning av densamma. Sten fylls i fåran nedströms tröskeln på en sträcka av ca 5m så att en forssträcka skapas. Gradienten/fallhöjden över dammen flyttas således längs en större sträcka vilket medför att dammen åter blir passerbar för strömlevande fisk och övriga akvatiska organismer. En sidoeffekt är att ett jämnare vattenstånd kan erhållas i sjön. Tröskeln anläggs så att Klinttjärnens yta vid normalvattenstånd kommer att ligga på oförändrad nivå. Utöver dammen åtgärdas även bäckfåran nedströms. Åtgärden omfattar tre objekt av totalt 380m samt ca 2040m2. Dessa objekt används delvis för att ta ut fallhöjden från dammen. Syfte Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Ingrepp som gjordes i form av flottledsrensningar och damm förändrade helt möjligheterna till fiskvandring till översta delarna av Nackbäck-systemet. Genom åtgärd återskapas ett naturligare flödesschema i vattendraget då utloppet breddas till ett mer naturligt Samråd Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos markägare och berörda samebyar. Kommunen har informerats och samrådsmaterial har skickats till dem. Innan åtgärder skall kontakt även hållas med Länsstyrelsen angående hantering av ev. flodpärlmussla i bäcken.
20 Nedan presenteras följande -Schematisk teknisk beskrivning över åtgärd -Fotografi över liknande utförd åtgärd i Falåströmsbäcken -Karta (koordinater angivna vid planerade åtgärder) -Fotografier av åtgärdsobjekt Teknisk beskrivning av åtgärd då damm tas bort
21 Exempel på åtgärdad damm. 1=dammplats. 2-4=rensningar.
22 Klinttjärnsdammen i nuvarande skick. Objekt 2vh. Kanaliserad sträcka, rensningsmassorna ligger på bägge sidor av vattendraget
23 Objekt 3vh. Kanaliserad sträcka i ett lugnare parti, rensningsmassorna ligger på bägge sidor av vattendraget. Objekt 4vh. Kanaliserad sträcka i ett lugnare parti, rensningsmassorna ligger på bägge sidor av vattendraget.
24 Action C2 SANDSJÖDAMMEN Sökande: Åtgärd: Sorsele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindelriver LIFE Uppförande av överfallströskel vid utloppet Sandsjön; Sandsjödammen X ,78 Y ,92 Bakgrund Vid utloppet av Sandsjön finns en s.k. flottledsdamm. Dammen uppfördes sannolikt och i nuvarande utformning under mitten av 1930-talet. När flottledsdammar uppfördes var det brukligt att gräva ur och fördjupa det naturliga utloppet för att på detta sätt få en större regleringsmöjlighet av ovan liggande sjö. Detta innebär att om en damm skall avlägsnas eller på grund av bristande underhåll skulle rasa, kommer nivå på ovan liggande sjö att sjunka till en lägre nivå än förhållandet innan reglering. För att behålla en naturlig nivå på dessa sjöar krävs alltså att nya trösklar anläggs om dammen skall rivas eller rasar. Förutom den olägenhet de icke åtgärdade dammarna utgör för fiskvandring, är de även en källa till osäkerhet då ansvar och underhåll för dessa herrelösa dammar vanligen saknas. Flottningsföreningen som en gång uppförde dammarna är ju för länge sedan avvecklad. Den idag befintliga dammen underhålls ej och kommer inom ett antal år sannolikt att rasa, med den påföljden att nivåerna i Sandsjön sjunker med upp till 30cm, följderna av detta blir naturligtvis ogynnsamma för mark- och fastighetsägare längs sjön. En sänkning av sjön vid ett dammhaveri kommer att påverka vattenmiljön med minskad sjöareal. Beskrivning av åtgärden Stentröskel anläggs i anslutning till befintliga sättar och förses med tätkärna av spåntat trä för att förhindra urspolning av densamma. Sten fylls i fåran nedströms tröskeln på en sträcka av ca 5m så att en forssträcka skapas. Gradienten/fallhöjden över dammen flyttas således längs en större sträcka vilket medför att dammen åter blir passerbar för strömlevande fisk och övriga akvatiska organismer. En sidoeffekt är att ett jämnare vattenstånd erhålls i sjön. Ett antal lekbottnar för laxfisk kommer eventuellt även att anläggas längs den strömsträcka som bildas. Tröskeln anläggs så att Sandsjöns yta vid normalvattenstånd kommer att ligga på oförändrad nivå. Omfattning/orientering Grävningsarbeten i vatten planeras att genomföras längs en yta om ca 400m 2, dvs. ca 100 löpmeter bäcksträcka om ca 4m bredd. Syfte Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Samråd och information Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos markägare, fiskerättsägareorganisation och fiskerättsägare vid Fiskevårdsområdets årsstämma. Referens: Åke Johansson ordf. Juktåns mellersta FVO (ake.johansson.skog@sca.com).
25 Följande synpunkt har efter samråd med olika instanser inkommit från Grans sameby: Angående arbetena med återställning så ser samebyn positivt på detta om det bedrivs inom de tidsramar som angivits (aug-okt). Är det så att det skall bedrivas något arbete utanför dessa ramar så skall samebyn kontaktas för att undvika störningar. E-post daterat 25/10-09 från Tobias Jonsson, ordförande Grans sameby. Nedan presenteras följande: -Översiktskarta -Ortofoto -Dammen innan åtgärd Översiktskarta Sandsjödammen
26 Ortofoto Sandsjödammen Bild på Sandsjödammen innan åtgärd. Sjönivån regleras idag av en järnbalk som håller nivån. Fallet är ca 30cm.
27 Action C2 Beukabäcken Sökande: Åtgärd: Sorsele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Återskapande av utlopp vid Stenträsket (Stenträskdammen), Norra Beukaträsket (Olsdammen) och Södra Beukaträsket X Y , X Y samt X Y i Beukabäcken. Bakgrund Vid utloppen av träsken finns så kallade flottledsdammar. Dammarna uppfördes sannolikt under mitten av 1930-talet, förutom Olsdammen som anlades tidigare. Den togs ur bruk när en kanal anlades (på första bilden markerad med en grön stjärna). Dämningsfunktionen i samtliga dammar är satta ur bruk och möjligheten till överfart på dessa är borttagna. Stenträskdammen åtgärdades 1978 då man sparsamt tog bort delar av vandringshinder och anlade en tröskel framför dammen. Även slussgolvet togs bort. Ytterligare åtgärder gjordes 2003 då en stor landtorva togs bort kring utskovet och förbättringar gjordes i kanalfåran. Dock har ny landtorva strandat i framkant på objektet, viket höjer sjönivån något. Dessutom finns en sätt kvar i botten på konstruktionen, och vandringsmöjligheterna är försvårade på grund av det höga vattentryck som bildas i kanal/dammfåran. Olsdammen/N. Beukaträsket åtgärdades 1978 då hela konstruktionen togs bort. Delar av den träkonstruktion som höll samman dammvallen med dammen finns dock kvar. Även här har en landtorva fastnat, i den konstgjorda tröskel man anlagt istället för dammen. Delar av dammvallen bör tas bort för att bredda fåran. S. Beukaträsket åtgärdades 2003, då man endast återställde och säkrade vandringsmöjligheterna kring dammplatsen. Beskrivning av åtgärden Dammkonstruktionerna i form av hugget stenfundament, gjutet betongfundament samt träfundament rivs och fraktas bort. Vidare rivs delar av dammvallarna för att återskapa de naturliga utloppen. Genom att sjönivån redan är reglerad i tidigare återställning påverkas den inte av åtgärden. Möjligen krävs viss justering i samband med utrivning. Det gäller också de landtorvor som strandat kring dammkonstruktionerna. Syfte och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Ingreppen som gjordes i form av flottledsrensningar och dammbygge förändrade helt möjligheterna till fiskvandring till de övre delarna av Beukabäcken. Genom åtgärd återskapas ett naturligare flöde i vattendraget då utloppet breddas till ett mer naturligt. Samtidigt tas ett farligt inslag bort då ingen av dammarna är säkra för överfart över bäcken. Nedan presenteras följande -Karta (koordinater angivna vid planerade åtgärder) -Fotografier av åtgärdsobjekt -Fotografier över motsvarande åtgärd i Stangobäcken
28 Den övre röda stjärnan visar utloppet av Stenträsket (X Y ). Mellersta röda stjärnan visar Olsdammen/N. Beukaträsket (X Y ) och den nedre röda stjärnan visar Södra Beukaträsket (X Y ). Med på bild är även Kanaldammen (grön stjärna), vilken lämnas i nuvarande skick. Olsdammen/Norra Beukaträsket
29 Stenträskdammen Södra Beukaträskdammen
30 Bilderna visar en liknande åtgärd som är utförd i Stangoträskdammen
31 Action C3 RUSKTRÄSKBÄCKEN Sökande: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Åtgärd: Miljöåterställningsåtgärder i Ruskträskbäcken X ,60 Y ,41 Beskrivning av åtgärden Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd och Miljöåterställningsprojekt Vindelälven-Piteälven återställde stora delar av Ruskträskbäcken 2006, delen Gammbäcken blev dock inte återställd med avseende på lekområden. Planerade åtgärder i Ruskträskbäcken innefattar en öppning av ursprunglig bäckfåra ( Gammbäcken ) som avstängts under flottningsepoken. Genom att återöppna ursprungliga bäckfåran möjliggörs restaurering av lekbottnar längs sträckan då uppväxtområden redan finns och lekområdena ligger relativt skyddade för högvatten etc. då de är lokaliserade till en sidogren. Strandskogen längs sträckan är relativt opåverkad. Detta medför att själva lekbottenrestaureringen förenklas då vattendjupet är begränsat och vadbart längs hela sträckan. Omfattning/ orientering Fördämning och avstängning om ca 200m2 grävs bort. En återöppning av Gammbäcken ökar produktionsarealen (våta ytan) längs Ruskträskbäcken motsvarande ca 850m2. Flertalet lekområden kommer därmed att kunna återställas längs sträckan. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Nedan presenteras följande -Översiktskarta -Ortofoto
32 . Översiktskarta över Ruskträskbäcken.. Ortofoto över Ruskträskbäcken
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merSamrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun
Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor
Läs merInformation om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem
Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem Bakgrund De flesta vattendrag i Sverige har utsatts för en betydande mänsklig påverkan genom åren
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merMiljöåtgärder i Öjungsån
1 (14) Miljöåtgärder i Öjungsån Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. 75000 flodpärlmusslor handplockades under projektet. Samhällsbyggnadskontoret
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merNoteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.
Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merVarför flottledsåterställning?
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merBiotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson
ReBorN - LIFE Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin Teknisk koordinator Robert Ström Laxförvaltning Stefan Larsson Varför ReBorN? - Gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-nätverket Aktuella Natura
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merFörslag till teknisk beskrivning
Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av
Läs merSamverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merInformation om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012
Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merProjekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merProjektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO
Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande
Läs merFörslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Läs merBiologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd
Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen
Läs merExkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd
Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd Ruskträskbäckens biflottled Ruskträskbäcken med dess biflöden Mösupbäcken, Västibäcken/Tväråbäcken
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merRanån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merSå skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merAngående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun
FÖRFRÅGAN 1 (5) Miljöenheten Hans Sjöberg 010-225 12 12 hans.sjoberg@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun Bakgrund Mark- och miljödomstolen
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merUmeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2017-12-21 Stockholm Mål nr M 6283-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-06-19 i mål nr M 1135-17, se bilaga A PARTER Klagande EA Motparter
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merRestaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Läs merLevande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun
Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun (En rapport som finansierats med bidrag från LONA- Lokala naturvårdsprojekt) Bodaströmmen. En av de längre strömsträckorna i Voxnan som
Läs merSlutrapport för Restaurering av Hillesjön
SLUTRAPPORT 2010-12-22 Dnr 10BMN288-6 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gäv le Slutrapport för Restaurering av Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt:
Läs merBiotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken
2016-11-03 Rapport Biotopkartering av Kullaån, Lerån och Kåbäcken Säveåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merRestaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Läs merSamrådsredogörelse
Samrådsredogörelse 2009-2014 - Åtgärdande av vandringshinderför fisk i nedre del av Storbäcken Projekt: Samrådsredogörelse 2009-2014: Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken. Ort
Läs merProjektet Kultsjo dalen resultat fra n sa songen 2017.
Projektet Kultsjo dalen resultat fra n sa songen 2017. Bild över det nyöppnade utloppet ur Gäddsjön. Innan restaureringen vad det en blockvall med påväxt av björk och gran. 1 Sammanfattning Under sommaren
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merBiotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merHALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merLevande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015. H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar
Levande laxälvar Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015 H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar Program Välkommen till Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti Hjärtligt välkommen till
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merVATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merDOM meddelad i Östersund
1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT meddelad i Östersund Mål nr KLAGANDE Föreningen Hillesjöns Framtid c/o Olov Agner Källvägen 14 806 49 Gävle ÖVRIG PART Bertil Eriksson Skyttestigen 6 f 806 36 Gävle ÖVERKLAGAT BESLUT
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merÅterställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014
Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merRegleringsdamm vid Vansjöns utlopp. Teknisk beskrivning. TerraLimno Gruppen AB. Lars Pettersson 2013-09-26
Regleringsdamm vid Vansjöns utlopp Teknisk beskrivning TerraLimno Gruppen AB Lars Pettersson 2013-09-26 Bakgrund Föreningen Vansjön-Nordsjöns Väl har under nära femton års tid arbetat aktivt med att få
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG
2015-12-16 SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för planerad vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt omprövning
Läs merÅterkopplingsmöte. efter Samråd Södra Västerbottens Vattenrådsområde. Samrådsmöte VRO 11 Umeå
Återkopplingsmöte efter Samråd 2009 Södra Västerbottens Vattenrådsområde Samrådsmöte VRO 11 Umeå 2009-11-12 Vattenrådets remissvar Revidering av klassningar - som bygger på remissvar - som bygger på nya
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merÅterställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån
Datum 2018-12-27 Diarienummer 2018/00300 Handläggare Jens Löfgren Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2018-2022 2(41) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mjällån...
Läs merUtformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager
Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merFiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm
Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs mer