Lunds integrationsfrämjande samarbetsorganisation (LIFS), Etiopiska kulturföreningen LIFS, Ungerskt kulturforum Lund

Transkript

1 1 Tid: Klockan Plats: Sessionssalen, Kyrkogatan 11 Omfattning: Ordinarie: Torsten Czernyson Petter Forkstam Agneta Lindskog Sven Ingmar Andersson Girma Awoke Béla Fodor Jerzy Wieckowski Nahida Tayeh Count Pietersen Ljubomir Mladenovic Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Lunds integrationsfrämjande samarbetsorganisation (LIFS), Etiopiska kulturföreningen LIFS, Ungerskt kulturforum Lund LIFS, Hjälpföreningen Polonia Lundensis LIFS, Al Mandeiska Föreningen Skåne LIFS, Afrikana Network LIFS, Jedinstvo-Enighet Ersättare: Carolina Nordbeck Kommunstyrelsen Preben Widerberg Socialnämnden Martin Cruce (ersätter Lena Arnesen) Vård- och omsorgsnämnden Saima Jönsson Fahoum Kultur- och fritidsnämnden Helen Pender (ersätter Marianne Harris) Utbildningsnämnden J. Elias Safar (ersätter Selena Removic) LIFS, Irakiska Integrationsföreningen Enrico Mancini LIFS, Föreningen Atlanten Övriga: Jens Nilson Hannah Bauer Helena Jacobson Närvarande från 25: Christoffer Wikner Kommunkontoret Kommunkontoret Kommunkontoret Tamam 22 Närvaro Upprop förrättades. 23 Godkännande av föredragningslista Föreliggande föredragningslista godkändes. 24 Val av justeringsperson Jerzy Wieckowski utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll.

2 2 25 Adjungering Ordföranden föreslog att rådet skulle adjungera Christoffer Wikner från föreningen Tamam för detta och nästa möte och så beslutades det. 26 Lunds befolkning i siffror Jens Nilson, utredare/analytiker, Kommunkontoret Jens Nilson inledde med att visa diagram över Malmö-Lund-regionens kommuners befolkningsförändringar under första halvåret 2011 för att visa på något av det som är speciellt med Lund. Lunds befolkning minskade med 49 personer under denna period. Nästan alla andra av de jämförda kommunernas befolkning ökade. Han fortsatte dock med att förklara att när samma mätning görs under andra halvåret 2011 ser siffrorna helt annorlunda ut. När Universitetets hösttermin startar kommer studenterna till Lund och då blir det en väldig befolkningsökning. Vid första halvårsskiftet hade Lund ett negativt flyttnetto, vilket innebär att fler lundabor hade flyttat från Lund till övriga Sverige än vad det var personer från övriga Sverige som hade flyttat till Lund. Kommunens analytiker har räknat med att det kommer färre Mastersstudenter från länder utanför EU än tidigare år eftersom det införts studieavgifter för dessa. Det är ännu för tidigt att säga hur många som kommer. Lunds befolkningsökning avgörs av det så kallade födelsenettot (födda minus döda) samt hur många som flyttar till Lund från övriga Sverige och från andra länder i världen. Förhållandet gentemot andra länder har ökat i betydelse i Lunds befolkningsstatistik sett över tid. Den största gruppen inflyttare från annat land till Lund under 2010 var återvändande svenskar, alltså personer som var födda i Sverige men som flyttade från utlandet till Lund. Näst största gruppen var personer från Kina, följt av personer födda i Danmark, USA, Tyskland, Indien och Iran. Enligt siffror för åren har det kommit fler personer från Kina, Danmark, USA och Tyskland för varje år. Några förklaringar till varför det kommer många från Kina till Lund kan ligga i att de lockas till utbildningar, forskning samt arbete på de större företagen och sjukhuset. Siffror över sysselsättningsgraden beaktar personer i åldern år. Med tanke på alla studenter i Lund så gör det att jämförelser med andra orters sysselsättningsgrad kan bli missvisande eftersom Lund har många unga människor som inte arbetar. När man rensar statistiken från studerande blir Lunds sysselsättningsgrad jämförelsevis bättre. Det finns tydliga skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda lundabor. Om man är född i Sverige med två inrikes födda föräldrar så är sysselsättningsgraden högre än om man är född i något annat land. Även om man är född här, men har en eller två föräldrar som är födda i ett annat land så har man lägre sysselsättningsgrad än svenskfödda med svenskfödda föräldrar. I siffror såg det ut så att sysselsättningsgraden i Lund år 2008 bland åriga svenskfödda icke-studenter med svenskfödda föräldrar var 79%. Motsvarande siffra för utrikes födda var 53,8%. Även när studenter var med i statistiken var skillnaden stor: sysselsättningsgraden bland svenskfödda åringar med svenskfödda

3 3 föräldrar var 67,9% år 2009 (70,5% 2008). Motsvarande siffra för utrikes födda var 46,1% (49,5% 2008). Skillnaden i sysselsättningsgrad är bekymmersam. Det ser dock något bättre ut i Lund än om man ser till Skåneregionen i stort. 27 Flerspråkig webb Hannah Bauer, webbredaktör, Kommunkontoret Hannah Bauer presenterade sig som nyligen anställd på kommunikationsavdelningen i Lunds kommun med huvuduppdrag att ta fram en flerspråkig webb. På finns en engelsk sida, men den är inte välfungerande. Dessutom behöver fler medborgare kunna nås på sitt språk för att lättare kunna ta till sig information. Google Translate finns som en möjlighet för att översätta hemsidan, men det är inte optimalt. När det gäller de nationella minoriteternas språk har kommunen en särskild skyldighet att erbjuda information på vissa av språken. I arbetet ingår även att förbättra den svenska hemsidan så att den blir mer tillgänglig och i det arbetet jobbar man med Klarspråk och Funka.nu. När det gäller översättningar till webben planeras för samarbete med universitetet. I nuläget bedömer man att de mest relevanta språken för Lunds hemsida är engelska, tyska, franska, kinesiska, persiska, arabiska, polska och minoritetsspråken. Planen är att det ska finnas en bra engelsk webb och att viss samhälls- och kommuninformation ska finnas på nämnda språk. Eftersom arbetet ganska nyligen påbörjats tar man tacksamt emot förslag och tips kring vilken information som främst kan behövas och ytterligare språkgrupper som kan ha behov. Förhoppningen är att resultatet av arbetet ska synas på hemsidan åtminstone när det gäller engelska och tyska i början av Hannah Bauer har en bakgrund som översättare och tolk i engelska och tyska. De församlade i rådet såg arbetet som angeläget och uttryckte förhoppningar om att det ska finnas medel avsatta för att göra detta. Det finns kritik mot hemsidan som den ser ut idag. Det trycktes även på vikten av teknisk och pedagogisk utformning samt talad text. Ikoner sågs som ett sätt att förtydliga och förenkla för de som talar främmande språk. Förväntningar på nytänk framfördes, till exempel att blanda språk på hemsidan i olika spalter där svenska nyheterna på ena sidan följs av samma nyhet översatt i korthet på andra sidan. LIFS erbjöd sin hjälp och rådets ordförande avslutade med att be om en förevisning när arbetet kommit längre. 28 Lägesrapport flyktingmottagande Helena Jacobson, integrationsutvecklare, Kommunkontoret Nuläget i flyktingmottagandet beskrevs i korthet. Kommunstyrelsen beslutade nyligen att Lunds kommun ska fortsätta ta emot 125 flyktingar per år. Hittills i år har det kommit 50 personer varav 9 varit barn och 41 varit vuxna. De kommer från Irak, Afghanistan och några flera länder. Kommunstyrelsen har även beslutat att Lunds kommun ska ha 18 platser för ensamkommande barn, varav fyra platser alltid ska vara för asylsökande barn. Det finns åtta platser för ensamkommande barn på gruppboendet Amman och fyra träningslägenheter. Det finns också möjlighet för barnen att bo i familjehem eller träningsboende. Hittills i år har det kommit 14 barn till Lund, men socialförvaltningen arbetar för närvarande med 26 barn.

4 4 Lunds kommun deltar i ett samverkansprojekt kring samhällsinformation till nyanlända. Projektet ger möjlighet till samhälls- och hälsoinformation på olika språk. Länsstyrelsen och kommuner i Lunds närhet är ytterligare parter i projektet. 29 Nolltolerans mot rasism Helena Jacobson, integrationsutvecklare, Kommunkontoret En enig kommunstyrelse beslutade i februari 2010 att Lund skulle ansluta sig till Europeiska koalitionen av städer mot rasism, ECCAR. Vid koalitionens generalkonferens i november samma år blev Lund en av de över 100 europeiska medlemsstäderna som valt att arbeta tillsammans mot diskriminering och rasism utifrån gemensamt formulerade intentioner och en handlingsplan med 10 punkter. Lunds kommun är även med i ett svenskt nätverk tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Diskrimineringsombudsmannen och andra kommuner som hjälper varandra i arbetet med 10-punktsprogrammet. I den politiska styrgrupp som bildats i Lund för att leda arbetet ingår Torsten Czernyson (KD), Tove Klette (FP), Anna-Lena Hogerud (S), Göran Wallén (M) och Petter Forkstam (MP). För närvarande pågår informationsspridning i kommunen kring vad arbetet innebär. Grundtanken i ECCAR är att människor främst söker rättvisa lokalt, nära hemmet och att arbete mot diskriminering och rasism måste bedrivas även lokalt. Samtliga nämnder och styrelser har informerats eller kommer att informeras under hösten. 10-punktsplanen och Lunds prioriteringar i denna samt några konkreta exempel på hur städer arbetar för detta presenterades. På ECCARS hemsida finns mer information: Rådet välkomnades att involvera sig i arbetet och komma med förslag och idéer. Flera i LIFS erbjöd sin hjälp utifrån erfarenheter av internationellt arbete mot diskriminering och rasism. 30 Information från nämnderna Kommunstyrelsen Torsten Czernyson redogör för skatteutjämningssystemet som enligt ett nytt förslag skulle innebära att Lunds kommun, grundat på den unga befolkningen, får bidra mest av kommunerna. Kommunstyrelsen önskar se ett mer rättvist skatteutjämningssystem. Skatteintäkterna för Lunds kommun pekar nedåt. En mer glädjande fråga som kommunstyrelsen diskuterat har varit att bevilja näringslivsenheten medel till ett projekt för att stödja företagare, särskilt de under 35 år, de med invandrarbakgrund och kvinnliga företagare. Socialnämnden Agneta Lindskog fann det motsägelsefullt att Lunds kommun ses som så rik i skatteutjämningsfrågan samtidigt som socialnämnden har svåra besparingskrav. Nämnden har en till stora delar lagstyrd verksamhet. Det utrymme som finns att göra besparingar inom utgör 15% av verksamheten. Nämnden tvingas ställa grupper mot varandra och dra in på förebyggande verksamhet för att göra kortsiktiga besparingar.

5 5 Vård- och omsorgsnämnden Martin Cruce informerar om nämndens diskussioner kring var maten ska produceras. Kultur- och fritidsnämnden Sven Ingmar Andersson redogör från kultur- och fritidsnämnden som även den har besparingskrav. Verksamheten är dock inte lagstyrd på samma sätt som socialnämnden och det finns en hel del bra uppbyggd verksamhet som kommer medborgarna till del. Nämnden prioriterar barn och ungdomar. En del av nämndens verksamheter är mycket ekonomiskt krävande för kommunen, men det kan finnas avtal att följa som gör att de inte går att spara in på. Vid nämndens nästa sammanträde kan det bli beslut om att lägga ner eller dra in på verksamheter. Vidare kan det bli beslut om att Konsthallens verksamhet ska ses över. Utbildningsnämnden Helen Pender förklarar att utbildningsnämnden ännu inte haft sitt första sammanträde efter sommaren. Riktlinjer för Lundavälkomsten Ungdom har tagits fram av Utbildningsnämnden och ska skickas ut till samtliga i rådet. 31 Information från LIFS Girma Awoke rapporterar om föreningens arbete med att locka nya medlemmar. För närvarande pågår förberedelser för Kulturnatten samt arbete med tidningen och att färdigställa en film om integrations- och mångfaldsrundan Ett programblad med LIFS aktiviteter under Kulturnatten delas ut till samtliga. Det beklagas att LIFS programpunkter inte framgår i schemat över hålltider i Kulturnattsprogrammet. 16 september anordnar Mandeiska kulturföreningen uppvisning med professionell irakisk sång och dans på Svaneskolan. Inbjudan mailas till sekreteraren för vidarebefordran till samtliga i rådet. - Integrationsting Béla Fodor, ansvarig för integrationstinget, berättde om utvecklingen sedan april då det första tinget hölls. Vid tinget anmälde sig en del som intresserade till arbetsgrupper för att jobba vidare med olika delar av tinget. En del har dragit sig tillbaka, men några få personer arbetar vidare. LIFS har börjat samarbeta med Byahuset och andra i Södra Sandby och det planeras ett mindre integrationsting i där i mitten av november. Förhoppningen är att ting kan anordnas även i Genarp och Veberöd framöver och att det ordas ett stort ting nästa år. Protokollet från första integrationstinget med massor av annat material bevaras hos sekreterare Jerzy Wieckowski. Béla Fodor uttryckte en önskan att integrationsrådet ska ge mer stöd till processen kring integrationstinget. Rådets ordförande öppnade för diskussion om tinget på rådet, men betonade att det inte är rådets ting. LIFS har skapat själva tinget, men önskar integrera kommunala enheter i arbetet. LIFS ser att de skulle behöva lokaler och visst ekonomiskt stöd för att finansiera tinget. Lokalerna Spyken Södra är lediga och LIFS menar att det skulle passa att få verksamhetslokaler där samt söker rådets hjälp. Ljubomir Mladenovic hade inkommit med ett medborgarförslag till bland annat kommunfullmäktige och bjuder in till en debatt i Stadshallens sessionssal där en skiss med hans förslag på användning av Spyken Södra ska presenteras. Samtliga i rådet får skriftlig

6 6 inbjudan och särskilt politiker ombes anmäla deltagande i debatten. LIFS har via Lundafastigheter undersökt möjligheterna att hyra in sig på Spyken Södra, men hallen hyrs per kvadratmeter och är dyr. 32 Övrigt Det framfördes önskemål att adjungerade, som Tamam vid dagens sammanträde, ska ha en informationspunkt vid rådets sammanträde. Tamam ombads presentera sig närmare vid nästa sammanträde. Christoffer Wikner från Tamam lyfte en fråga som rörde nyanlända invandrarungdomars schema. Ungdomarna har främst svenskundervisning. Då till exempel idrott saknas på schemat och det finns många som inte kan simma har Tamam tidvis ordnat aktiviteter i simhallen. Föreningen kan ställa upp med volontärer, men undrar om kultur- och fritidsnämnden kan bidra ekonomiskt. Det rådde oklarhet kring huruvida simundervisning ingår i skolplanen för dessa elever. Ledamöterna från utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden tar med sig frågan och föreningen välkomnas upp till kultur- och fritidsförvaltningen för att se om man kan hjälpas åt med en lösning. 33 Nästa sammanträde Det beslutades att nästa sammanträde ska äga rum den 9 november klockan Plats meddelas senare. Det tidigare inplanerade mötet den 16 november utgår därmed. Ordföranden tackade rådet och avslutade därefter sammanträdet. Helena Jacobson Sekreterare Justeras Torsten Czernyson Jerzy Wieckowski