FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN

Transkript

1 FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN

2 INNEHÅLL VD HAR ORDET I SAMMANDRAG 6 I SAMVERKAN MED LANDETS KOMMUNER 8 GEMENSAMT ANSVAR FÖR MILJÖN 9 VÅRA KUNDER I FOKUS 10 FEMPUNKTSPROGRAMMET 12 ÅTERVINNINGEN ÖVERTRÄFFAD 14 OMVÄRLDEN STÄLLER KRAV 15 STYRELSEN PRESENTERAR SIG 17 EKONOMI ÅRS INSAMLINGSRESULTAT Räknat i kilo per fast boende invånare i Sverige. För glasförpackningar inkluderas insamling från restauranger och storhushåll KG FÖRPACKNINGAR AV GLAS KG FÖRPACKNINGAR AV PAPPER 5.27 KG FÖRPACKNINGAR AV PLAST 1.59 KG FÖRPACKNINGAR AV METALL KG TIDNINGAR

3 VÄL RUSTADE INFÖR EN FRAMTID MED HÖGT STÄLLDA MÅL Fokus på mer och bättre återvinning! Vi gick in i 2013 med övertygelsen om att regeringens avfallsutredning som lämnade sitt slutbetänkande i augusti 2012, skulle utmynna i en proposition. Så blev inte fallet. Vi har inte låtit fördröjningen påverka vår verksamhet utan har fortsatt fokus på att konsumenten ska uppleva vårt insamlingssystem som enkelt, rent, lättillgängligt och miljöeffektivt. Med full kraft har arbetet påbörjats för att genomföra fempunktsprogrammet som lanserades i slutet av Samverkansavtal med Sveriges samtliga kommuner, rejält utökad fastighetsnära insamling, ännu större fokus på upprustning av återvinningsstationer och på tömning och städning, kvalitetsuppföljningar där hushållens betyg blir vägledande i förbättringsarbetet samt ett utökat ansvar för informationsinsatserna. Fem punkter med tydliga mål som varit vägledande för vårt arbete under hela Och som gett resultat. Vi har överträffat återvinningsmålen för samtliga materialslag. Vi ser en stor ökning när det gäller insamling och återvinning av plastförpackningar. Det sistnämnda ett tydligt resultat av den nationella kampanj som genomfördes under året och som syntes och hördes i ett stort antal mediekanaler över hela landet. Vi har startat ett projekt som ska underlätta för fastighetsägare att etablera fastighetsnära insamling i sina hus. Antalet kommuner med samverkansavtal har blivit fler och en hel del arbete har genomförts som kommer generera ännu fler avtal under det kommande året. Mer om fempunktsprogrammet kan du läsa på sidan 12. Bland våra kunder får vi ett allt större gehör för att producentansvaret innebär ett synsätt där återvinningen är en naturlig del av varan. Att vara ansluten till FTI betyder mycket mer än att betala sig fri. Det bådar gott inför framtiden med tanke på de allt större krav som kommer att ställas på vår verksamhet, från allmänheten och från politiskt håll, såväl nationellt som via skärpta direktiv från EU. Vi står fast vid ståndpunkten att det behövs en tillsynsmyndighet, ett nationellt producentregister samt en ordning med på förhand godkända insamlingssystem. Frågan om konkurrensneutralitet kommer knappast att bli mindre viktig. Kent Carlsson vd FTI FTI ÅRSBERÄTTELSE

4 2013 I SAMMANDRAG INSAMLING OCH ÅTERVINNING Nio av tio svenskar källsorterar förpackningar och tidningar. Under 2013 har återvinningsgraden ökat och samtliga materialslag ligger nu över regeringens återvinningsmål. Största ökningen står plastförpackningarna för. Antal FLER NÖJDA KONSUMENTER Enligt 2013 års konsumentundersökning är merparten av svenskarna tillfreds med insamlingssystemet, men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Insatserna för att förbättra tillgängligheten till och miljön kring våra återvinningsstationer, har fortsatt. De mest prioriterade stationerna har rustats upp och aktiviteter för att utöka andelen fastighetsnära insamling har påbörjats Antal STÄDNING OCH TÖMNING. ÖKAD KÄLLSORTERING KRÄ- VER MER STÄDNING OCH FLER TÖMNINGAR. BLÅ STA- PEL VISAR ANTALET STÄDNINGAR OCH ORANGE VISAR ANTALET TÖMNINGAR FÖR PLASTFÖRPACKNINGAR. Under året har vi i en kartläggning av flödena låtit kvalitetssäkra insamlingsnivåerna från verksamhetsinsamling av plastförpackningar. Efter kartläggningen kan vi konstatera att en hel del plastfilm funnits med i mängden plastförpackningar som redovisats från kunder, men inte i den mängd som återvunnits. KUNDER Under 2013 tecknade vi avtal med 276 nya kunder. I april justerades avgifterna. En ny justering av avgifterna genomförs under andra kvartalet 2014 för att vi ska få möjlighet att nå de mål som satts upp enligt fempunktsprogrammet. KOMMUNSAMARBETET Ett gott samarbete med landets kommuner är nödvändigt för att vi ska kunna erbjuda ett fungerande insamlings- och återvinningssystem. Vi har tecknat flera nya samverkansavtal. Vid slutat av 2013 fanns 38 avtal på plats och vi har långt gångna förhandlingar med ett flertal kommuner KONSUMENTER SOM TAR KONTAKT. UNDER 2013 HAR VI VARIT MER SYNLIGA MOT GEMENE MAN, BLAND ANNAT VIA MEDIA, OCH STÖRRE KÄNNEDOM LEDER TILL FLER KONTAKTER. INFORMATIONSINSATSER En större kommunikationsinsats har genomförts i syfte att öka insamlingen genom att höja medvetenheten om att lämna plastförpackningar till återvinning. Kampanjen som bland annat hörts i radio och synts i tidningar landet runt, slog mycket väl ut och kommer att få en repris under Pressbearbetningen har varit intensiv och vi var på plats i Almedalen med ett välbesökt seminarium. Ett flertal uppskattade studiebesök på återvinningsanläggningarna Swerec och Fiskeby Board har ägt rum tillsammans med kommunrepresentanter. 6 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013

5 I SAMVERKAN MED LANDETS KOMMUNER TILLSAMMANS TAR VI KRAFTTAG FÖR MILJÖN! DET ALLRA FÖRSTA SAMVERKANSAVTALET SKREVS UNDER AV UPPLANDS BRO KOMMUN VÅREN 2012 OCH VID UTGÅNGEN AV 2013 FANNS 38 AVTAL PÅ PLATS. Det ska vara enkelt och miljövänligt att återvinna. Ju smidigare desto högre motivation. Därför måste insamlingssystemet ständigt förbättras. Ett arbete som bedrivs i nära samarbete med landets kommuner, gärna inom ramen för ett samverkansavtal. ANVISAR MARK OCH GER BYGGLOV Det är varje kommuns ansvar att dess invånare vet om sin skyldighet att källsortera. Kommunen anvisar dessutom mark, ger bygglov och utövar tillsyn vid återvinningsstationerna. FTI:s ansvar är att ta fram underlag som kommunen efterfrågar, att tömning och städning vid stationerna sköts tillfredsställande och att behållarna är snygga, lätta att placera ut och enkla att använda. Detta är en arbetsfördelning som kräver samförstånd och en fungerande dialog. I de allra flesta fall fungerar samarbetet mellan oss och respektive kommun alldeles utmärkt, men för att verksamheten ska bedrivas på ett likvärdigt sätt över hela landet började tanken på ett samverkansavtal som kunde vara modell för flera kommuner i deras samarbete med oss, ta form för några år sedan, säger Henrik Nilsson, avdelningschef på FTI. Modellen togs fram i samarbete med kommunerna i Stockholms län. Våren 2012 skrevs det allra första avtalet under av Upplands-Bro kommun och vid utgången av 2013 fanns 38 avtal på plats. Det är en bit kvar innan vi uppnått målet om samverkansavtal i alla 290 kommuner. Startsträckan blev lite längre än väntat på grund av den avfallsutredning som regeringen tillsatte 2011 och som ännu inte är i mål. Men med fempunktsprogrammet (se sid 12) i ryggen har vi fått fler kommuner att vilja förhandla om avtal, vilket kommer att synas tydligt i statistiken för 2014, säger Henrik Nilsson. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR Mia Steinbach och Annika Ahlberg, regionchefer med ansvar för bland annat kommunerna i Jämtlands respektive Stockholms län, har båda erfarenhet av att använda sig av samverkansavtalet i sitt arbete. Mia Steinbach har slutit ett stort antal avtal med flera mindre och mellanstora kommuner inom sitt geografiska ansvarsområde och Annika Ahlberg vet vad som krävs för att få lite större kommuner intresserade av att formalisera sina kontakter med FTI. Merparten av Stockholmskommunerna har koll på att de kan teckna samverkansavtal, men processen från ax till limpa är oftast mycket långdragen, säger Annika Ahlberg, ibland kan det ta år innan signaturen är på plats. För Mia Steinbach är det precis tvärtom, låg kännedom, men att formalisera ett avtal går snabbt, när man väl bestämt sig. Och om grannkommunen redan skrivit under så brukar intresset vara stort. Numera ser alltfler kommuner fördelarna med samverkansavtalen, att det handlar om att tydliggöra målen och att följa upp på ett mer strukturerat sätt, vilket i sin tur ökar kraven på oss. Det kan till exempel vara att nya stationer etableras, att behållare byts ut och rustas upp och annat som vi har kommit överens om med avtalet som grund, säger Mia Steinbach som räknar med ännu fler signeringar under % AV ALLA SVENSKAR SORTERAR SINA HUSHÅLLSSOPOR. VI ÄR ALLRA DUKTIGAST PÅ ATT SORTERA BATTERIER, GLASFLASKOR/-FÖRPACKNINGAR, GROVSOPOR, TIDNINGAR OCH MINDRE EL-AVFALL. ALLA DESSA LIGGER RUNT 90% ELLER MER. MAJORITETEN SOM SORTERAR TROR ATT TIDNINGAR SÅVÄL SOM FÖRPACKNINGAR AV METALL OCH GLAS MATERIAL- ÅTERVINNS. I takt med ökad medvetenhet om vad vi kan göra för miljön har vi svenskar blivit allt duktigare på att källsortera. Vi har gått från ord till handling; nio av tio källsorterar. Många av oss känner dessutom till att en förpackning som hamnar i återvinningsbehållaren går ett nytt liv till mötes. MÅLEN HAR ÖVERTRÄFFATS Statistiken talar sitt tydliga språk. Regeringens återvinningsmål har nåtts och överträffats för samtliga materialslag och mängden insamlat material av det som sätts på marknaden ökar, speciellt gäller det förpackningar av plast. Det senare är bland annat också ett resultat av en medveten och riktad informationsinsats under 2013 i syfte att lära svensken att våra tomma schampoflaskor, plastpåsar och plastbyttor inte hör hemma bland hushållssoporna. De ska precis som pizzakartongen, vinflaskorna och tidningarna, följa med till återvinningsstationen eller lämnas i den fastighetsnära insamlingen. En tveksamhet om att plastförpackningen materialåtervinns har envist hållit sig kvar även om trenden nu tycks vara bruten. ÖKA FÖRTROENDET Att tidningar och glasförpackningar blir till nytt papper och nytt glas är det få som tvekar om och tre av fyra tror att konservburkarna och övriga metallförpackningar materialåtervinns. Däremot är det drygt var tredje svensk som tvekar om att pappersförpackningarna blir till nya förpackningar och ännu färre tror att plastförpackningarna kan bli till nytt material. Det visar den opinionsundersökning som FTI återigen genomförde under 2013, tillsammans med Avfall Sverige och Naturvårdsverket. Undersökningen bekräftar statistiken, men pekar också mot de bakomliggande skälen till varför det ser ut som det gör och ger en fingervisning om vilka utmaningar som ligger framför oss. Cirka 90 procent av alla svenskar är tillfreds med insamlingssystemet, men vi måste anta utmaningen att öka förtroendet för att det vi får in, återvinns till nytt material. Producentansvaret innebär att alla företag som tillverkar, importerar, inför eller säljer en förpackning eller förpackad vara bland annat är skyldig att ta hand om förpackningen efter konsumentens slutanvändning samt att rapportera till Naturvårdsverket. FTI är näringslivets lösning på producentansvaret genom att utveckla och tillhandahålla samordnade system för insamling och materialåtervinning av förpackningar och tidningar åt företag med producentansvar. Näringslivet samarbetar inom FTI via olika materialbolag för att göra det enkelt för hushållen att återvinna sina förpackningar och tidningar. 8 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013 FTI ÅRSBERÄTTELSE

6 ÅTERVINNING ETT MÅSTE FÖR A FFÄREN OCH MILJÖN! GLOBALT HAR NESPRESSO TILLGÅNG TILL INSAMLINGS- STÄLLEN OCH ÅTERVINNINGEN UPPGICK TILL 76,4 PROCENT. NESPRESSOS KAPSLAR LÄMNAS PÅ ÅTERVINNINGSSTATIONEN Det blir allt vanligare att dricka kaffe på kapsel. Men miljösamvetet gnager. Vad händer med alla uttjänta aluminiumkapslar? De återvinns och blir till nya produkter, säger Andréanne Silén, Country Business Manager för Nespresso i Sverige. Få material lämpar sig bättre för förpackning av livsmedel än aluminium. Och kaffe med sin känsliga doft, smak och arom är givetvis inget undantag. Ljus, luft, fukt och bakterier stängs effektivt ute. Smaken garanteras och kaffet håller sig färskt länge. Att aluminium dessutom har ett evigt liv och kan återvinnas om och om igen är en egenskap som passar väl in i den strävan efter hållbarhet genom hela tillverkningsoch användarprocessen som Nespresso har. Från kaffeplantage till kaffekopp, via frakt till förpackning. Förutsatt att kapslarna återvinns är aluminium det absolut bästa förpackningsalternativet, inte minst sett till den låga vikten som i sin tur medför transport- och miljöbesparingar jämfört med många andra material, säger Andréanne Silén. Med ambitionen om att vem som helst ska kunna brygga sig en kopp espresso med perfekt resultat varje gång, startade Nespresso sin verksamhet i Schweiz för snart 30 år sedan. Till Sverige kom man först 2004 men såväl svenskar som övriga nordbor hakade på trenden. För tre år sedan öppnades en ny stor konceptbutik i Stockholm där man förutom att smaka, få hjälp att välja och att inhandla sitt kaffe också kan lämna sina kapslar till återvinning. Men sedan 2010 har vi ett specialavtal med FTI och våra kapslar går därför även fint att lämna i de behållare för metall som finns på landets över 5800 återvinningsstationer eller i den fastighetsnära insamlingen, säger Andréanne Silén. Och bäst av allt är att kapslarna kan lämnas precis som de är. Den lilla kafferest som finns kvar i den använda kapseln fungerar som bränsle vid återvinningen av aluminiumet. Vårt mål är att det ska vara så enkelt som möjligt att lämna använda kapslar till återvinning, men processen och logistiken är komplex, lagstiftningen skiljer mellan länder liksom engagemanget och därför är det tyvärr svårt att standardisera. Huvudalternativet när vi etablerar oss i ett nytt land är, att utöver egna butiken, hitta befintliga insamlingsställen på orten alternativt arbeta med budfirmor för insamling hos kunder, säger Andréanne Silén. Att få vara en del av ett redan etablerat system är givetvis en stor fördel enligt Andréanne Silén. Det blir enklare för våra kunder, mer effektivt för oss och inte minst, bättre för miljön då vi inte belastar med egna transporter och liknande. KAFFEKAPSLAR RÄKNAS INTE SOM EN FÖRPACKNING ENLIGT FÖRORDNINGEN KAFFEKAPSLAR FINNS FÖR OLIKA FABRIKAT. EN DEL KAPSLAR GÖRS AV PLAST, ANDRA AV PAPPER. FÖRDELEN MED ALUMINIUMKAPSELN ÄR ATT SUMPEN ELDAS UPP DÅ ALUMINIUM UTVINNS. ANVÄNDA KAFFEKAPSLAR KAN LÄMNAS PÅ ÅTERVIN- NINGSSTATIONEN TACK VARE NESPRESSOS STRÄVAN ATT VÄRNA MILJÖN OCH ATT MAN DÄRFÖR INGÅTT ETT SPECIALAVTAL MED FTI. SÅ LITE SKRYMMANDE OCH SÅ LÄTTA FÖRPACK- NINGAR SOM MÖJLIGT, MEN SAMTIDIGT TÅLIGA, ÄR DET ULTIMATA FÖR OSS. Chister Ericsson, PANASONIC HUR GÖR PANASONIC Få branscher är så förpackningsintensiva som elektronikbranschen. Ömtåliga produkter ska skyddas under långa transporter. Men överemballering är inte att tänka på för en global jätte som Panasonic. Det tål varken miljön eller affären. Hållbarhetsfrågor är ett måste för de allra flesta företag idag. Slarvar man här får varumärket lätt en törn och marknadsandelarna sjunker. Ett otänkbart scenario för Panasonic, det japanska elektronikföretaget som idag finns över hela världen. Numera är det ett måste att ligga i framkant i miljöarbetet, det räcker inte med att leva upp till lagar och förordningar, säger Christer Ericsson, PR- och miljöansvarig på Panasonic i Norden. Ett självklart fokus för oss är därför att ta ansvar för våra produkter FÖRPACKNINGAR (TON) PAPPER PLAST METALL GLAS VOLYMEN MINSKAR. I TON RÄKNAT ÄR DET ALLT FÄRRE FÖRPACKNINGAR SOM SÄTTS PÅ MARKNAD. genom hela tillverkningskedjan, även efter det att vi satt dem på marknaden; här inkluderas givetvis även förpackningar och emballage. Det är en stor mängd förpackningar som behövs för att skydda den känsliga elektroniken som ska transporteras runt världen, men de senaste åren har det skett en radikal minskning trots ökad försäljning. Panasonic arbetar medvetet för att få ner mängden förpackningar som i sig är kostnadskrävande, ju färre paket som får plats i containrar och bilar och ju tyngre de är, desto dyrare att skicka och transportera. Så lite skrymmande och så lätta förpackningar som möjligt, men samtidigt tåliga, är det ultimata för oss, säger Christer Ericsson som kan konstatera att i takt med att apparaterna blir allt mindre, så minskar förpackningsbehovet radikalt. En platt TV kräver inte alls lika mycket emballage som en tjock av den gamla modellen. Sin globala närvaro till trots, har det inte funnits någon tvekan om att ansluta sig till FTI. Grundförutsättningarna vad gäller återvinning är väsensskilda världen över och i Norden ligger vi mycket långt framme i hur systemet är organiserat. På många sätt är FTI en fantastisk organisation och jag har svårt att se någon annan konstruktion som skulle vara mer kostnadseffektiv eller ha möjlighet att möta de utmaningar som vi står inför framöver, säger Christer Ericsson. 10 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013 FTI ÅRSBERÄTTELSE

7 VI VÄXLAR UPP MED FEM TUFFA MÅL! I slutet av 2012 pekades riktningen ut. Under 2013 har arbetet med att genomföra fempunktsprogrammet inletts och ett flertal viktiga projekt har sjösatts. Det program i fem punkter som FTI lanserade i december 2012 som en bärande och kraftfull del i remissvaret på Avfallsutredningen, är knappast en papperstiger utan ett handfast ramverk för det övergripande målet mer och bättre återvinning. VÄGLEDANDE FÖR VERKSAMHETEN En standardhöjning av landets återvinningsstationer genom ett tydligare fokus på upprustning samt en ökad frekvens av tömning och städning, samverkansavtal ska ingås med Sveriges samtliga kommuner, hälften av alla hushåll i landet ska ha tillgång till fastighetsnära insamling, kommunikationen med allmänheten ska intensifieras och man kommer regelbundet att få tycka till om hur insamlingen och återvinningen fungerar. Fem tydliga punkter som är vägledande för den verksamhet som vi ska bedriva de närmaste åren för ÖKAD UPPRUSTNING AV ÅTERVIN- NINGSSTATIONER INKLUSIVE ÖKAD TÖMNING OCH STÄDNING. 50 PROCENT HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING. SAMVERKANSAVTAL MED ALLA 290 KOMMUNER. KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR SOM KVALITETSUPPFÖLJNING. INFORMATION TILL HUSHÅLL FÖR MER ÅTERVINNING. att motsvara såväl högt ställda politiska krav, både inom och utom Sverige, som allmänhetens växande engagemang och förväntningar. Med fempunktsprogrammet i ryggen har vi större möjlighet att utveckla dagens system med utökad service, större miljönytta och högre resurseffektivitet. Våra aktiviteter under 2013 inom ramen för programmet gav resultat som blir tydliga nu när vi summerar upp verksamheten. Inte minst syns det i statistiken för såväl insamling som återvinning. Dessutom ger dessa ansträngningar oss en mycket bra grund att bygga vidare på under MED FEMPUNKTSPROGRAMMET I RYGGEN SKA VI NÅ DET ÖVERGRIPANDE MÅLET MER OCH BÄTTRE ÅTERVINNING. 1. Upprustning av stationer, städning och tömning Med fempunktsprogrammet fick vi den tydlighet som krävdes för att lyckas optimera vårt insamlingssystem. Men redan innan programmet blev känt hade vi inlett med att omförhandla avtalen med insamlingsentreprenörerna för pappers, plast- och metallförpackningar. I början av 2013 började vi se de klart positiva effekterna av detta och vi kunde fortsätta att tillsammans med alla våra samarbetspartners, det vill säga även dem för glasförpackningar och tidningar, ta oss an uppgiften att höja kvaliteten ytterligare på våra återvinningsstationer. Dessa ansträngningar avspeglas i siffrorna; mer frekvent tömning och städning och betydligt färre klagomål från allmänheten på tömningarna. I stället kan vi konstatera att fler hör av sig om grov- och hushållssopor vilket som problemområde ökat i omfattning. Rizwan Baig, avdelningschef Leverera 2. Utökad fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar När målet om utökad fastighetsnära insamling, FNI, väl var på plats började vi ganska omgående titta på olika åtgärder för att underlätta för såväl insamlingsentreprenörer som fastighetsägarna. Vad krävs för att enkelt och smidigt kunna etablera FNI i fastigheter? Det hela utmynnade i projektet Hemmavinst som startade i november och som FTI driver tillsammans med Återvinningsindustrierna, ÅI. Via en särskild webbsida har fastighetsägare och bostadsrättsföreningar bland annat möjlighet att på ett enkelt sätt begära in offerter från återvinningsföretag som samarbetar med FTI och som utöver att ansvara för själva insamlingen också hjälper till att ställa i ordning insamlingsrum. Hemmavinst testas i de fyra kommunerna Solna Täby, Borlänge och Falun för att utvärderas och eventuellt göras tillgängligt över hela landet. Agneta Fladerer, insamlingsansvarig FNI 3. Samverkansavtal med kommunerna Våren 2012 undertecknades det första samverkansavtalet med Upplands Bro kommun och det högt ställda målet var då att rulla ut 20 avtal inom tre månader. Kraftsamlingen gav oss 11 avtal, sen gick luften ur oss och kommunerna i avvaktan på regeringsutredningen. Men med fempunktsprogrammet i ryggen växlade vi upp under 2013 och ett stort antal kontakter initierades, ett drygt tjugotal avtal föll på plats och under 2014 kommer ännu fler att undertecknas. Visserligen är det en bra bit kvar innan alla kommuner är i hamn, men mot bakgrund av att de som idag har avtal med oss uttrycker att det är mycket nöjda med hur samarbetet fungerar numera, så ska det inte vara omöjligt att uppnå målet. Henrik Nilsson, avdelningschef Planera 4. Konsumentundersökningar som kvalitetsuppföljning Vi har tidigare i olika sammanhang och i olika former tagit del av allmänhetens syn på återvinning. Men under 2013 har vi börjat titta på hur en regelbundet återkommande undersökning ska utformas och genomföras för att vi ska få så relevanta och kvalitetssäkrade underlag som möjligt. Dels för att få möjlighet att följa upp, dels för att kunna analysera och dra korrekta slutsatser som ger oss vägledning i vår verksamhet. Dessutom vill vi gärna att undersökningarna ska utvecklas i nära dialog med landets kommuner. Carolina Landerdahl, verksamhetsanalytiker 5. Information till hushållen för mer återvinning Idag har respektive kommun huvudansvaret för att informera allmänheten om återvinning och då framförallt hur man som konsument ska gå tillväga. För att det ska finnas en samordning hjälper vi till att ta fram material som kan användas i olika sammanhang; broschyrer, annonser och liknande. Under 2013 valde vi att utöka vår kommunikation genom en större kampanj för att höja medvetenheten om att lämna plastförpackningar till återvinning. Här ligger vi nämligen sämre till vad gäller insamling jämfört med övriga materialslag. Kampanjen slog väl ut och vid årets slut såg vi ett klart förbättrat insamlingsresultat. Något som vi kommer att bygga vidare på under Vårt mål är att utveckla informationsplanering tillsammans med kommunerna så att vi får kraft i våra gemensamma ansträngningar att öka materialåtervinningen och minska mängden förpackningar och tidningar i restavfallet. Annica Dahlberg, informationschef 12 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013 FTI ÅRSBERÄTTELSE

8 LÖNSAMT ATT ÅTERVINNA OMVÄRLDEN STÄLLER ALLT HÖGRE KRAV Andel 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar ÅTERVINNINGSGRADER. TRENDEN ÄR TYDLIG, ÅTERVINNINGSGRADERNA HAR ÖKAT KONTINUERLIGT OCH UNDER 2013 ÖVERTRÄFFADES REGER- INGENS MÅL FÖR SAMTLIGA MATERIALSLAG. Återvinning är ett sparande med bra ränta. Minskad energiåtgång, mindre belastning på miljö och klimat och inga sopberg är bara några av fördelarna. Så mycket som var tredje förpackning i livsmedelsbutiken är tillverkad av återvunnet material. Och faktum är att det räcker med en enda återvunnen dagstidning för att koka 38 koppar kaffe. BETYDANDE BESPARINGAR Det är inte möjligt att omsätta besparingarna i kronor och ören men det handlar om betydande belopp. En gång i tiden var aluminium mer värt än guld. Kanske inte så konstigt med tanke på att en återvunnen aluminiumförpackning innebär en energibesparing på 95 procent jämfört med att ta fram en ny. Att vi svenskar är väl medvetna om vikten av återvinning visar inte minst de ökade återvinningsgraderna. För 2013 ligger vi en bit över regeringens mål och det gäller alla materialslag. Störst ökning under det senaste året svarar plastförpackningarna för. STOR VINST FÖR MILJÖN Att vi blivit allt duktigare på att lämna våra schampoflaskor, byttor och plastpåsar är en liten uppoffring för dig och mig men en stor vinst för miljön. Att det REGERINGENS ÅTERVINNINGSMÅL idag är mindre än en procent av allt som kastas som hamnar på soptippen, i så kallad deponi, är inte bara imponerande utan också nödvändigt. Om Gustav Vasa slängt sin flaska med sportdricka i Sälenskogarna skulle dagens Vasaloppsåkare snubblat på den. Det tar nämligen 450 år för naturen att ta hand om plast. Motsvarande siffra för metall är 300 år och för glas en miljon år. Även papper kräver sin tid, en tidning tryckt på plastbestruket papper blir liggande i fem år innan det förmultnat. EN GÅNG I TIDEN VAR ALUMINIUM MER VÄRT ÄN GULD. Framtiden har hunnit ikapp oss. Både i Sverige och i Europa. Det är dags att höja kraven. Vi måste bli ännu bättre på att låta våra förpackningar få ett nytt liv. Inom kort kommer EU med nya direktiv om höjda återvinningsgrader och våra svenska politiker lär följa i spåren. Sverige klarar sig bra i den internationella konkurrensen. Svenskarna är duktiga på att källsortera och att lämna förpackningar i den fastighetsnära insamlingen eller på återvinningsstationen. En ansträngning som tillsammans med den återvinning som verksamheter gör, ger höga tal. Vi ligger över de svenska målen för samtliga materialslag vilket naturligtvis är glädjande och, inte minst, en bra grund att stå på inför kommande utmaningar, säger Kent Carlsson på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI. SÅ HÄR SER ÅTERVINNINGSMÅLEN UT I % IDAG: SVERIGE 70 procent av de insamlade glasförpackningarna ska bli till nytt glas, samma relation gäller för metallförpackningar och motsvarande siffror för pappers- respektive plastförpackningar är 65 respektive 30 procent. Så ser de svenska målen ut, för EU:s del är de lägre. Men inte så länge till. Inom en mycket nära framtid väntas direktivet från 1994 att revideras och uppdateras, nu med rejält höjda mål, inte minst när det gäller plastförpackningar. Det skulle inte förvåna mig om de 22,5 procenten som EU kräver idag, kommer att fördubblas eller EU PAPPERSFÖRPACKNINGAR PLASTFÖRPACKNINGAR 30 22,5 METALLFÖRPACKNINGAR GLASFÖRPACKNINGAR MILJÖFRÅGORNA I ALLMÄNHET OCH ÅTERVINNINGEN I SYN- NERHET LIGGER UNDER LUPPEN. nästintill, säger Joachim Quoden, vd för Extended Producer Responsibility Alliance, EXPRA. EXPRA är en ny icke vinstdrivande lobby- och nätverksorganisation för företag som likt FTI organiserar insamlings- och återvinningsföretag i sina respektive länder. Vi har idag, ett knappt år efter starten, medlemmar i 18 länder och hoppas förstås på fler, säger Joachim Quoden. Syftet är dels att utbyta erfarenheter; genom att organisera oss kan vi lättare hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den politiska sfären, men vi blir också en starkare röst tillsammans gentemot lagstiftare och andra. Joachim Quoden menar att behovet av att stötta varandra, att ta del av andras goda exempel, kommer att öka i takt med att kraven från omvärlden ökar. Det övergripande målet för våra medlemmar är att tydliggöra hur viktigt återvinning av förpackningar är för att vi ska uppnå ett hållbart samhälle som en garanti för planetens överlevnad. Men det är inte bara i EU man vässar pennorna, även på hemmaplan ligger miljöfrågorna i allmänhet och återvinning i synnerhet, under luppen. Dels i form av avfallsutredningen vars resultat sannolikt kommer innehålla krav på ökade återvinningsgrader, 14 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013 FTI ÅRSBERÄTTELSE

9 Fortsättning från föregående sida FRÅGA TILL STYRELSEMEDLEMMARNA: Varför ska man vara ansluten till FTI? CLAES BJÄREHOLT Smurfit Kappa FTI är en organisation med inriktning på framtiden och som på det sätt som den är uppbyggd fungerar väl, även sett ur ett internationellt perspektiv. KARIN BRYNELL Svensk Dagligvaruhandel Hela kedjan måste fungera. Från inköp, produktion och försäljning till att den överblivna förpackningen tas om hand. FTI erbjuder ett konsumentvänligt system för återvinning av våra förpackningar. ANDREAS BOO Pressretur Kontaktvägarna mellan näringslivet och återvinningsindustrin förkortas och de upparbetade relationerna är en grundbult som kommer alla intressenter och partners till del. ANN CHRISTIANSSON Svensk Handel Arbetet med att sköta sitt producentansvar underlättas och alla företag som är anslutna bidrar gemensamt till att förbättra och prisoptimera ett nationellt insamlingssystem av förpackningar. JÖRGEN FRIMAN Dagligvaruleverantörernas Förbund Genom att vara kund till FTI bidrar man till att skapa förutsättningar för ett kostnadseffektivt insamlings- och återvinningssystem av förpackningar i hela Sverige. GÖRAN HOLM Ordf Svenska Metallkretsen FTI garanterar att ditt företag lever upp till producentansvaret och att materialet återvinns på ett schysst sätt. JAN-ERIK JOHANSSON Plast & Kemiföretagen FTI har bästa erbjudandet genom erfarenhet, kunnande, ansvarstagande, förbättringsvilja och aktivt samarbete med andra aktörer. BO LUNDQUIST Ordf FTI Vi ska ta ansvar för miljön och vår planet. Det är därför som jag engagerar mig i den här verksamheten. NYA ÅTERVINNINGSMÅL ÄR ATT VÄNTA FRÅN BÅDE EU OCH FRÅN SVENSKA POLITIKER. även via Naturvårdsverkets förslag på nytt etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning. Vi bedömer att en 60-procentlig materialåtervinning, totalt sett, är rimlig att nå år 2020, säger Catarina Östlund, Naturvårdsverket. Vi tar givetvis avstamp i EU:s avfallsdirektiv men gör bedömningen att i Sverige har vi kommit så pass långt att vi kan öka kraven ytterligare, därför diskuteras redan en ytterligare höjning framöver, till 70 procent, ett mål som ska vara uppnått Vad tror du krävs för att vi ska uppnå de nya målen? Det ska vara enkelt och tryggt att återvinna och nuvarande system behöver byggas ut så att tillgängligheten ökar. Dessutom kan informationen till hushållen bli både mer och bättre. Men målen är inte orimliga, vi har räknat och de är fullt möjliga att uppnå, menar Catarina Östlund. GÖRAN NILSSON Pressretur Som intressent och partner blir man en del av en samlad kraft som tillsammans kan verka för materialåtervinning, vilket sin tur gagnar miljön. OLA SVENDING Ordf Returkartong Genom FTI tar man effektivt ett helhetsansvar för insamling av alla förpackningsmaterial i hela Sverige. JAN ROSENSTRÖM, Ordf Svensk GlasÅtervinning SGÅ har under 2013 genom delägarskap tagit ytterligare ett steg i FTI-samarbetet. För oss är det drift, underhåll, utveckling och effektivisering av insamlingssystemen som är grunden i vårt samarbete. TONNY SANDELL Ordf Plastkretsen Den som är ansluten till FTI tar sitt producentansvar på ett ansvarsfullt och miljömedvetet sätt ÅRS ORGANISATION THOMAS SVATON Svensk Dagligvaruhandel FTI har under 20 år byggt upp ett kostnadseffektivt system för återvinning och är därför det självklara alternativet för såväl leverantörer som handeln. Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, ägs av materialbolagen Plastkretsen (PK) AB, RK Returkartong AB, Svenska Metallkretsen AB, Pressretur AB och från 2014 även av Svensk Glasåtervinning AB som under 2013 hade ett nära samarbete med FTI genom avtal. FTI:s verksamhet bedrivs utan vinstintresse och utan ekonomisk utdelning till ägarna. VD för bolaget är Kent Carlsson. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. 16 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013 FTI ÅRSBERÄTTELSE

10 EKONOMI AVGIFTER Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, FTI, ägs av RK Returkartong AB (för pappersförpackningar), Plastkretsen (PK) AB (för plastförpackningar), Svenska MetallKretsen AB (för metallförpackningar) och Pressretur AB (för returpapper). Och från april 2014 även av Svensk GlasÅtervinning AB genom det nya ägaravtal som under 2013 utarbetades av alla materialbolagen i akt och mening att kraftsamla inför införandet av fempunktsprogrammet. Dessa så kalllade materialbolag erbjuder lösningar åt de företag som omfattas av lagen om producentansvar för förpackningar och returpapper. Materialbolagen ägs i sin tur av branschorganisationer inom handel och industri och av enskilda företag. Materialbolagen samverkar med FTI för att tillsammans hantera frågor som gäller drift, skötsel och utveckling av landets återvinningsstationer och för att förenkla samarbetet med Sveriges kommuner. PRODUCENTANSVAR Företag med producentansvar bekostar insamling och återvinning genom att betala avgifter för alla förpackningar som de sätter på den svenska marknaden. Verksamheten för returpapper/tidningar finansieras av pappersindustrin. INTÄKTER FTI:s verksamhet finansieras via anslag från materialbolagen. Materialbolagens intäkter består i sin tur till största delen av förpackningsavgifter och anslag från returpappersproducenterna. En mindre del härrör från försäljning av insamlat material. KOSTNADER FTI:s kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader för drift och vidareutveckling av det nationella insamlingssystemet som tagits fram i samråd med Sveriges 290 kommuner. Till detta kommer utgifter förknippade med själva återvinningen samt för underlag till kommunernas informationsarbete och marknadsbearbetning av företag med producentansvar. RESULTAT FTI:s resultat 2013 uppgår till -15 mkr (2012, -18 mkr). Eftersom FTI inte är vinstdrivande återförs resultatet till verksamheten. Eventuell vinst får inte användas för aktieutdelning. Målsättningen är att resultatet ska balansera under en konjunkturcykel. RESULTATRÄKNING (MSEK) Nettoomsättning Förpackningsavgifter och övriga intäkter Intäkt av försålt material Summa nettoomsättning Verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetskostnader FÖRPACKNINGAR AV PAPPER, PLAST ELLER METALL Producenter med förpackningar av papper, plast eller metall betalar i normalfallet dels en fast årsavgift på kronor, dels en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackningarnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan alternativt om slutkunden fyller förpackningen själv, det vill säga om det rör sig om en så kallad serviceförpackning. Pizzakartonger och bärkassar är exempel på serviceförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI som har uppdraget att administrera avgifterna för respektive aktuellt materialbolag. Nedanstående siffror gäller till och med 31/ VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Hushållsförpackningar kr/kg Papper 1.08 Plast 1.71 Aluminium 2.32 Stålplåt 2.86 Verksamhetsförpackningar kr/kg Papper 0.03 Plast 0.10 Aluminium 0.01 Stålplåt 0.23 Stålband och tråd 0.40 Plåtfat 0.04 Serviceförpackningar kr/kg Papper 0.98 Plast 1.55 Aluminium 2.17 FÖRPACKNINGAR AV GLAS Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym med särskild avgift beträffande glasförpackningar för kosmetik och läkemedel. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk GlasÅtervinning. VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Glasförpackningar /Allmänt Fyllnadsvolym Tom 250 ml RETURPAPPER Avgift Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin. 7 öre ml 16 öre ml 20 öre From 700 ml Glasförpackningar/Kosmetik Fyllnadsvolym Tom 50 ml From 51 ml Glasförpackningar /Läkemedel Fyllnadsvolym 30 öre Avgift 2 öre 7 öre Avgift ml 7 öre ml 16 öre ml 20 öre From 700 ml 30 öre Rörelseresultat Finansiella poster 2 3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt FTI ÅRSBERÄTTELSE 2013 FTI ÅRSBERÄTTELSE

11 P.S. VID ÅTERVINNING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN BOX STOCKHOLM BESÖKSADRESS: MAGNUS LADULÅSGATAN 63 A, 5 TR TEL: FAX: E-POST: info@ftiab.se INTERNET: TELEFON KUNDTJÄNST: