Att återvinna är som att träna. Bara gör det!

Transkript

1 Å R S B E R Ä T T E L S E Att återvinna är som att träna. Bara gör det! FÖRPACKNINGS & TIDNINGS INSAMLINGEN

2

3 INNEHÅLL 4 VD Kent Carlsson sammanfattar Vi välkomnar nya tuffare återvinningsmål och kommer att fortsätta utveckla vår verksamhet för att leva upp till dem. 6 Tillsammans når vi målen Representanter för näringslivet och politiken i samtal om de nya förordningarna, de nya målen. Och om vägen dit. 10 Snyggare stationer får folk att sortera mer Under 2014 har en mängd aktiviteter genomförts för att höja kvaliteten på våra återvinningsstationer, bland annat i Sigtuna Miljörummet blev ett lyckokast Allt fler hushåll får tillgång till fastighetsnära insamling. Bland annat de boende i bostadsrättsföreningen Ankdammen i Solna. 14 En förpacknings återvinningsresa Så här går det till när mjölkförpackningen blir till en pizzakartong. 16 Att återvinna är som att träna. Bara gör det! Skådespelaren Helena af Sandeberg om att återvinna och att göra en god sak för miljön. 16 Antal i sammandrag Vår verksamhet under 2014 sammanfattad i några korta punkter och i diagram. 20 Året som gick i siffror FTI:s verksamhet bedrivs utan vinstintresse och utan utdelning till ägarna. Vår verksamhet sammanfattad i kronor. 22 Styrelsen 2014 års styrelse om det viktigaste under året FTI ÅRSBERÄTTELSE

4 Vi välkomnar nya tuffare återvinningsmål FOTO: OLOF HOLDAR i klev in i 2014 med fullt fokus på att det ska vara lätt att göra rätt för konsument och producent. Arbetet med att genomföra fempunktsprogrammet har därför växlats upp. Ett stort antal kommuner har undertecknat samverkansavtal, bland annat Göteborgs stad. Vi är i full gång med ett omfattande projekt för att underlätta utbyggnad av fastighetsnära insamling. Vi har tagit fram en webbfunktion anpassad för mobil så att allmänheten kan se när tömning och städning sker på våra återvinningsstationer. Detta tillsammans med våra övriga aktiviteter jackar väl in i de förordningar som regeringen presenterade i augusti tillsammans med rejält skärpta återvinningsmål. Vi välkomnar de nya tuffare målen och fortsätter att utveckla vår verksamhet för att leva upp till dem. Men för att detta ska vara möjligt krävs att vi hittar nya samarbetsformer med övriga aktörer och får en politisk långsiktighet. Det är därför med förvåning vi i höstas tog del av statsministerns regeringsförklaring som aviserade en ändring av insamlingsansvaret. Vad detta innebär får framtiden utvisa. Kent Carlsson vd FTI 4 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

5 Nu krävs samarbete och långsiktighet Andel 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar ÅTERVINNINGSGRADER. TRENDEN ÄR TYDLIG. ÅTERVINNINGSGRADERNA REGERINGENS NUV ÅTERVINNINGSMÅL HAR ÖKAT FÖR ATT FRÅN 2013 ÖVERTRÄFFA REGERINGENS MÅL. REGERINGENS ÅTERVINNINGSMÅL FÖR 2020 I augusti lanserade regeringen kraftigt höjda återvinningsmål för förpackningar och tidningar. Mål som ska vara uppnådda år Det blir tufft, men är inte omöjligt säger Kent Carlsson, vd för FTI. Det har diskuterats under lång tid, men det var först under 2014 som de nya återvinningsmålen slogs fast. Nu vet vi vad som gäller även om vi inte har vilat på hanen utan växlade upp verksamheten redan 2012 för att ha en chans att möte förväntade krav, säger Kent Carlsson. Då lanserade vi vårt fempunktsprogram som nu börjar ge resultat. DUKTIGA PÅ ÅTERVINNING Svenskar är duktiga på att sortera och att lämna förpackningar och tidningar på återvinningsstationen eller i den fastighetsnära insamlingen. Vi har under lång tid redovisat höga tal, säger Kent Carlsson. Med några få undantag, har samtliga materialslag varje år legat över de återvinningsmål som gällt hittills. Nu har regeringens krav på oss skruvats upp betydligt. 85 procent av de insamlade pappersförpackningarna ska bli till nya, jämfört med dagens 65 procent. Samma relation, en höjning med 20 procentenheter, gäller för glas- och plastförpackningar. För metallförpackningar är motsvarande siffra 15 procentenheter. Sett till 2014 års utfall handlar det om ganska stora höjningar. RIMLIGA MÅL Målen är rimliga, men också rejält utmanande. Det är sexans växel som gäller, säger Kent Carlsson. För att det ska vara möjligt att nå hela vägen fram måste alla parter, från konsumenter och producenter till entreprenörer och kommuner, ta sin del av ansvaret. Och det krävs att vi samarbetar liksom att vi får en politisk långsiktighet och stabilitet. På kommande uppslag kan du läsa mer om hur olika intressenter tänker och agerar för att de nya återvinningsmålen ska vara möjliga att uppnå. Och vad det finns för möjligheter till samarbete. FTI ÅRSBERÄTTELSE

6 Tillsammans når vi målen 2020 Vi svenskar är duktiga på att återvinna. Men om fem år måste vi vara, om inte bäst i världen, så nästintill. Är det möjligt och hur ska det gå till? För att få svar på frågan bjöd vi in till ett samtal. Om de nya tuffa återvinningsmålen för Och om vägen dit. TEXT ANNA LINDVALL FOTO ULF HUETT MEDVERKANDE VID RUNDABORDETSAMTALET: Madeleine Andersson, ansvarig miljö och socialt ansvar, ICA Sverige AB Britt Sahleström, vd, Återvinningsindustrierna Jenny Klingberg, projektledare marknadsavdelningen ost, Arla Torkel Bergengren, senior förpackningsingenjör färskvaror, Arla Erik Lindroth, miljödirektör, Tetra Pak Anders Flanking, fd statssekreterare hos miljöminister Lena Ek Kent Carlsson, vd, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Samtalsledare: Kim Wadström, journalist KIM WADSTRÖM: Vad är syftet med dagens samtal, Kent kan du berätta lite kort? KENT CARLSSON: Producentansvaret har stötts och blötts sedan 2002 via diverse utredningar som alla slutat som skrivbordsprodukter fick vi en utredning som i augusti förra året äntligen resulterade i nya förordningar. Jag hade tänkt att vi idag ska diskutera vilka utmaningar vi nu har framför oss och inte minst hur, vi utifrån våra respektive roller ska uppnå förordningens nya tuffa återvinningsmål för KIM WADSTRÖM: Anders, vägen till nya förordningar, hur såg den ut? ANDERS FLANKING: Det var framförallt tre frågor som vi resonerade om på departementet och som Lena Ek PRODUCENTANSVAR VAD MENAS? EN SOM PRODUCERAR EN VARA HAR ANSVAR FÖR ATT MÖTA MILJÖKRAVEN GENOM HELA NÄRINGSKEDJAN, ÄVEN NÄR ENDAST FÖR- PACKNINGEN ÅTERSTÅR NÄRINGSLIVET OCH HANDELN GICK SAMMAN FÖR ATT MÖTA KRAVEN PÅ ATT TA ANSVAR FÖR INSAMLING OCH ÅTERVINNING AV FÖRPACK- NINGAR OCH TIDNINGAR OLIKA MATERIALBOLAG - OCH SERVICEORGA- NISATIONER BILDADES SOM TILLSAMMANS SENARE BLEV TILL DAGENS FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLING. valde att prioritera i arbetet med en ny förordning. Dels måste återvinningssystemet bli enklare, det upplevs som krångligt trots att det håller hög kvalitet, dels måste återvinningen öka. Den tredje frågan handlade om tillsynen och var det ansvaret hör bäst hemma. Utöver detta tittade vi också på möjligheten att återvinna textilier. KIM WADSTRÖM: Hur räknade ni när ni satte målen? Och hur såg förväntningarna och utmaningarna ut? ANDERS FLANKING: Den främsta målsättningen var att vi ville få upp nivån på återvinningen på ett hyfsat realistiskt sätt. Men det var också viktigt att få till ett gott samarbete mellan parterna som ska effektuera målen. Alla måste vara med på tåget. Men exakt vad som krävs i form av innovationer och annat för att uppnå målen, det vet de som har producentansvaret bäst, vi politiker kan inte sätta marknadskrafterna ur spel. Det är inom näringslivet som det finns incitament att hitta lösningar. Svårigheten och utmaningarna låg i hur vi skulle hitta en väg till att reformera nuvarande system utan att riva upp det som fungerar bra. Övergripande handlade det om att få till en bättre ordning och tillsyn. KIM WADSTRÖM: Beslutet att flytta över tillsynen till Naturvårdsverket, hur tänkte ni där? ANDERS FLANKING: Vi ville få till en nationell samordning, en myndighet som ansvarar för hela landet, men i samråd med varje enskild kommun. KIM WADSTRÖM: Med utgångspunkt från nya förordningar och nya mål, hur påverkar det er verksamhet som producenter och avfallsentreprenörer? MADELEINE ANDERSSON: Vi ser inga svårigheter att anpassa oss efter en ny förordning, för oss handlar det 6 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

7 mer om utmaningar där olika miljömål riskerar att ställas mot varandra. Råvarans påverkan på miljön är trots allt större än förpackningens. Om vi tar fram förpackningar för att minska matsvinnet så ökar förpackningsavfallet. Som stor koncern följer ett stort ansvar för hela kedjan. Sen är det en kommunikationsutmaning, det gäller att hitta en trigger för utsorteringen. Den som väl börjat gå till återvinningsstationen fortsätter. BRITT SAHLESTRÖM: Den fastighetsnära insamlingen behöver byggas ut för att vi ska nå målen. Och för det krävs fler styrmedel och incitament. För våra medlemmar är hämtningen av förpackningar och tidningar bara en av alla de tjänster som de erbjuder fastighetsägarna och som ofta ingår i ett paket, från snöskottning till att bygga miljörum. Dessutom är varje affär unik och anpassad, vissa behöver hämtning en gång i veckan, andra flera gånger. påstående. Eftersom alla länder redovisar olika, haltar jämförelsen. Andelen förpackningar och tidningar som återvinns är ju en sak och det som sätts på marknaden något annat. I Slovenien till exempel är plastimporten stor, men då de inte räknar in import bland det som ska återvinnas så blir deras återvinningsgrad för hög. TORKEL BERGENGREN: Vi får inte glömma att vi i Sverige är duktig på insamling och återvinning. Men när det gäller plastförpackningar är det lite knepigare, vissa former av plast är lätta att återvinna medan andra är betydligt svårare. Och där kan vi som förpackningskonstruktörer göra en hel del samtidigt som vi måste driva på konsumenterna. KIM WADSTRÖM: Hur ska ni driva på konsumenterna? JENNY KLINGBORG: Med hjälp av mer information om hur systemet fungerar och hur man ska gå tillväga. Dessutom måste det bli ännu enklare att lämna sina JENNY KLINGBERG: Förordningen har inte riktigt hunnit slå igenom ännu. Men vi ser positivt på att ha fått en ny tillsynsmyndighet som kan utmana oss på Arla, ICA med flera. Visserligen utmanar konsumenterna oss även på det här området, men det blir ännu starkare med ett uttalat tillsynsansvar hos en myndighet. Det blir en extra drivkraft liksom de nya målen. Vi hoppas bland annat kunna hitta en lösning så att allt spill av plast i vår tillverkning kan återvinnas, vilket den inte gör idag. KENT CARLSSON: Det har på senare tid kommit upp i debatten att Sverige skulle halkat efter i de så kallade Eurostat-mätningarna, men det är rent ut sagt, ett löjligt förpackningar och tidningar till återvinning, inte minst om man bor i villa. KIM WADSTRÖM: Hur tänker ni kring informationsansvaret? BRITT SAHLESTRÖM: Vi måste bli ännu bättre på att förklara det här med cirkulär ekonomi, det som vi kallade kretslopp tidigare. Förståelsen för att det finns ett värde, även ekonomiskt sådant saknas. Avfall är inte bara avfall så att säga. Egentligen är det ganska märkligt, när vi köper varan då har vi inga som helst problem att springa runt i hundratals affärer men när vi sedan ska lämna ifrån oss förpackningen orkar vi inte ens gå FTI ÅRSBERÄTTELSE

8 några få kvarter. Jag ser att det krävs stora övergripande och nationella kampanjer och om man lyfter blicken handlar det om att skapa framgångsfaktorer för Sverige. ERIK LINDROTH: Det behövs en stor kommunikativ insats för att människor ska förstå att om jag återvinner så blir materialet till nya produkter. Det är många myter att slå hål på och det krävs en investering för att bygga kunskap. För att vi inom industrin ska vara villiga att satsa de pengar som behövs, är det viktigt att ramverket är intakt över tid så att vi vet vad som gäller. MADELEINE ANDERSSON: Erik, visst har ni nått stora framgångar i era kampanjer riktade mot barn? Det där med att engagera underifrån, det tror jag mycket på. ERIK LINDROTH: Vi samarbetar förstås gärna med både er på Arla och andra kunder för att sprida information. Det finns hur mycket som helst som man kan göra för att sprida budskapet att det här med återvinning är både kul och spännande. Och på köpet bygger man sitt varumärke. Vår SM-tävling i kartongvikning fick väldigt stort genomslag, bara för att ta ett exempel. MADELEINE ANDERSSON: Det gäller att skapa en ERIK LINDROTH: Ja, vi har haft stor framgång, bland annat med våra tävlingar och fått en bra respons genom att jobba via flera kanaler, vår Facebook-sida, Återvinnarna, har idag följare. Vi ser kunskapsöverföringen som kanske allra viktigast. Att nå fram med budskapet om att detta med återvinningen är en del i en hållbar livsstil, att vi just nu bygger framtiden. KIM WADSTRÖM: Om vi backar tillbaks till det där med målen, kommer det bli lätt eller svårt att nå dem? ERIK LINDROTH: Det är de sista procenten som är svårast. Visst går det att nå de nya målen, men det kräver en rejäl insats från oss alla. KIM WADSTRÖM: Här sitter ni representanter för olika led i denna kedja hur samarbetar ni för att få konsumenterna att förstå? JENNY KLINGBERG: Jag tycker man kan se de nya förordningarna som en kvittens på att vi alla har ett ansvar, att vi måste göra arbetet tillsammans. Det räcker inte att Arla petar lite här, Tetra Pak lite där och FTI lite på sin kant, vi måste samarbeta helt enkelt. gemensam baslinje för att sedan toppa med roliga saker. Och det måste finnas möjligheter att samarbeta utan att vi utsätts för politiska utspel som riskerar att bryta ned det som vi byggt upp. ERIK LINDROTH: Göra sitt varumärke känt hos konsumenterna Den sortens aktiviteter har saknats hittills, visst betyder det att man också får hantera en hel del problem och tråkigheter men häri ligger också en stor möjlighet, en väg att nå målen. KENT CARLSSON: Som jag tolkar det har vi en gemensam syn på behovet av information och det vore väldigt spännande om vi kunde skapa en näringslivets kommunikationsplattform för återvinningsfrågorna, där vi kommer överens om gemensamma teman, ett gemensamt språkbruk och liknande. KIM WADSTRÖM: Som jag tolkar er krävs framförallt tre saker; politisk långsiktighet, mer information och ett utökat samarbete mellan er intressenter för att nå målen. Men kommer de skärpta målen också driva på utvecklingen av nya produkter och innovativa lösningar? 8 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

9 förstå att man vill frångå ett fungerande system där det finns aktörer som är villiga att driva och ta ansvar. Vi får hoppas att man byter fot igen och går åt rätt håll. ERIK LINDROTH: Här har man alldeles nyligen spenderat en hel del tid och pengar på en utredning som stött och blött olika aspekter och som landat i nya förordningar. Det är olyckligt inte minst eftersom det tar resurser från FTI att än en gång försöka utreda konsekvenserna, resurser som hade kunnat användas till att utveckla insamlingen ytterligare. KENT CARLSSON: Jag håller med om allt som sagts, men vi måste givetvis ha respekt för den demokratiska processen och det viktigaste just nu är att det blir en KENT CARLSSON: Det måste de göra, jag tror nog inte riktigt att alla har insett vilket jättekliv vi måste ta. Att det krävs en stor ansträngning, inte minst när det gäller pappers- och plastförpackningar. MADELEINE ANDERSSON: Men är det verkligen förordningarna i sig som kommer att driva fram innovativa lösningar? Det är väl snarare viljan och framdriften i vad vi vill sälja, trender och liknande som driver innovationer. Sedan är resurseffektivitet och cirkulär ekonomi en del av detta. JENNY KLINGBERG: Målen kan ju driva på genom att synliggöra vad som krävs. Men vi får inte heller glömma att det är en jätteutmaning att hitta användningsområden för det som återvinns. Det är ju ingen idé om plasten som återvinns bara blir stående som pellets. KENT CARLSSON: Vi utreder just nu möjligheten att investera i en ny fabrik för plaståtervinning som i så fall ska vara klar att tas i bruk år Och här gäller det att klarlägga vad vi kan få ut för slags material och vad vi kan göra av det. Här pågår diskussioner med plastindustrin. KIM WADSTRÖM: Avslutningsvis framtiden, Löfvéns utspel och att man återigen vill utreda möjligheten att flytta över ansvaret för insamlingen på kommunerna? BRITT SAHLESTRÖM: Vi tycker det är väldigt olyckligt. Med en kommunalisering så blandas rollerna ihop ytterligare. Att en kommun ska sitta på flera stolar, både som beställare och utförare är inte bra. De flesta kommuner har ju egna avfallsbolag som inte konkurrerar på den öppna marknaden. JENNY KLINGBERG: Även om det inte påverkar oss direkt, innebär det en osäkerhet, vem är villig att lägga pengar på samarbeten utan att veta vad som gäller om fem år? TORKEL BERGENGREN: Jag tycker det är svårt att robust utredning, att det inte blir ett hastverk. Det är av yttersta vikt att man jobbar igenom frågan ordentligt. Om vi ska nå de tuffa målen måste vi känna till spelreglerna för lång tid framöver, vi får inte tappa momentum då vi befinner oss mitt i en eko-revolution. För fem år sedan blev jag i princip utskrattad när jag påpekade att ett ansvar för en produkt inte tar slut när folk har betalat för den i kassan, det tar slut först när de lagt förpackningen i återvinningen. Numera är det ingen som skrattar utan alla som producerar varor ser det som en självklarhet. Idag är miljön en fullt ut integrerad del hos våra kunder en naturlig del av affären, helt enkelt. FTI ÅRSBERÄTTELSE

10 FAKTA OM PROJEKTET FYRA FÖRENINGAR HAR UNDER 2014 ADOPTERAT VARSIN ÅTERVINNINGSSTATION I SIGTUNA KOMMUN I SYFTE ATT SE TILL ATT PLATSEN HÅLLS REN, ATT DEN ÄR TRYGG SAMT ATT INFORMERA BESÖKARNA OM ÅTERVINNING. NÅGRA FÖRSLAG SOM FÖRENINGARNA KOM MED EFTER ÅRET: Fler återvinningsstationer i kommunen. Bättre belysning vid stationerna så att det känns tryggare. Samarbeta med skolor kring återvinning. Dela ut och sprid information till invånarna i större utsträckning. Snyggare stationer får folk att sortera mer Under året som gått har en mängd aktiviteter genomförts för att höja kvaliteten på våra återvinningsstationer. Behållare har bytts ut och stationer rustats upp, tömning och städning har gjorts allt mer behovsanpassad. Vi har även samarbetat med några kommuner för att hitta nya sätt att hålla återvinningsstationerna rena och snygga, bland annat i Sigtuna där ett gemensamt projekt genomfördes under Snyggare och tryggare återvinningsstationer. Idén var att olika föreningar skulle adoptera varsin återvinningsstation och bemanna den då och då för att dels se till att den hölls fri från nedskräpning och klotter, dels informera och hjälpa besökarna med sorteringen. Det var lite knepigt att värva föreningarna, men de som nappade, Sigtuna IF, Märsta scoutkår, Märsta Sigtuna Somaliska Kultur- och Idrottsförening och Märsta IK, gjorde ett jättebra jobb vilket ledde till att det blev betydligt bättre vid stationerna och andelen grovsopor minskade, säger Annika Ahlberg, regionchef på FTI. Alla som var inblandade utbildades av FTI och tillsammans gjordes en studieresa till Norrköping för att se hur återvinningen av pappersförpackningar fungerar. Under sommaren utvecklades projektet till att FTI och Sigtuna kommun erbjöd gymnasieelever sommarjobb vid återvinningsstationerna. Projektet som helhet har gett oss bra planeringsunderlag och värdefull information om folks kunskaper om återvinning. 10 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

11 Fem punkter för bättre återvinning I slutet av 2012 pekades riktningen ut. Då lanserade FTI ett handfast ramverk för det övergripande målet - mer och bättre återvinning. Nu är fempunktsprogrammet i full gång. Miljörummet blev ett lyckokast Det är drygt tio år sedan som de boende på Ankdammsgatan i Solna köpte sina lägenheter från AP-fastigheter. I fastigheten fanns då en större lokal som användes för kommersiell verksamhet. Några år efter ombildningen beslutade vi oss för att säga upp hyresgästen och omvandla ytan till lägenheter, säger Peter Schultz ordförande i föreningen. CHANS TILL MILJÖRUM Uppdraget gick till ett lokalt byggbolag som ansvarade för ombyggnationen och sedan sålde lägenheterna. När ritningarna togs fram lämnades viss yta för gemensamhetslokaler och vi fick chansen att skaffa ett miljörum, säger Peter Schultz. Sopnedkasten hade redan plomberats, en entreprenör hämtade tidningar och grovsopor och en annan restavfallet. Men nu togs nya offerter in. Tre bolag tillfrågades om att räkna på samtliga materialslag för förpackningar, det vill säga plast, papper, metall och glas samt för tidningar, säger Peter Schultz. OBLIGATORISK NÄRVARO Entreprenören som fick uppdraget, bjöds in till informationsmöten med obligatorisk närvaro för alla boende. Vi i styrelsen knackade dörr och frågade samtliga vid vilket datum de tänkte komma, säger Peter Schultz som menar att informationen är väsentlig för att den fastighetsnära insamlingen ska bli en framgång. Dessutom måste det vara fräscht och upplyst, gärna ett fönster. Och det gäller att hela tiden hålla ordning, då minimeras slarvet. För slarvet urholkar moralen och kan kosta i form av extra debiteringar från entreprenören. Men sett över tiden är Ankdammens totala kostnader för hämtning av alla sopor, ungefär densamma jämfört med innan man skaffade fastighetsnära insamling. Bland annat beroende på att restavfallet minskat med 50 procent. En ansträngning som numera också är prisbelönt. Häromåret fick vi Solna stads miljöpris, ett fint bevis på att fastighetsnära insamling är en vinst för miljön. Ankdammen är en av alla bostadsrättsföreningar som valt att satsa på fastighetsnära insamling. Och fler ska det bli. Därför har FTI inlett ett större projekt som ska underlätta för alla inblandade parter att komma igång. Marknaden har kartlagts, guider mot respektive målgrupp har utarbetats liksom ett digitalt stöd för att lämna intresseanmälan till avfallsentreprenörer. FTI ÅRSBERÄTTELSE

12 Bättre struktur för ett lyckat samarbete Det första samverkansavtalet undertecknades av Upplands Bro kommun, våren Vid utgången av 2014 var ytterligare 51 avtal påskrivna och ett flertal på god väg att slutföras. Det är en bit kvar till målet om samverkansavtal i alla 290 kommuner, men tack vare fempunktsprogrammet har allt fler velat förhandla om avtal. Fördelarna har blivit mer uppenbara, att det handlar om att få en bättre struktur på samarbetet och att följa upp på ett mer strukturerat sätt, vilket i sin tur ökar kraven på oss, säger FTI:s regionchef Mia Steinbach som har slutit ett stort antal avtal med flera mindre och medelstora kommuner där Ljusdal är en av dem. Vi har även tidigare haft en bra dialog med FTI, men med det nya avtalet blir det tydligare vem som ansvarar för vad och vi vet vad som kan förväntas av både oss och FTI, säger Emma Nordebo Snygg, Gatu- och parkchef i Ljusdals kommun. Ett annat exempel där samverkansavtalet spänner över flera delar i fempunktsprogrammet är Sigtuna kommun utanför Stockholm (se artikel härintill). Förutom att formalisera samarbetet, har FTI och kommunen jobbat tillsammans i ett projekt med syfte att dels förbättra miljön vid återvinningsstationerna dels nå ut med mer information för att höja kunskapsnivån hos kommuninnevånarna och på så sätt få dem ännu mer motiverade att återvinna. Vi vill veta vad du tycker om oss FTI mäter regelbundet såväl kund- som konsumentnöjdheten. De senaste mätningarna genomfördes under Dessa ligger till grund för planering av våra aktiviteter. Kvalitetsuppföljningar som verktyg för vår planering att göra insam- lingssystemet effektivare lokalt kräver fler respondenter och större geografisk spridning. Det förberedande arbetet för ett bättre planerings- och uppföljningsverktyg påbörjades 2014 med bl a benchmarking och att hitta samarbetspartners.john, småbarnspappa, JHON, FOTO: OLOF HOLDAR 12 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

13 Mer och bättre information Det är respektive kommun som har ansvaret för att informera allmänheten om hur man går tillväga för att återvinna medan FTI ansvarar för den information som finns på stationerna. I förordningarna från november slogs kommunernas informationsansvar fast. Under såväl 2013 som 2014 genomförde FTI en nationell kampanj i ett flertal mediekanaler i syfte att höja medvetenheten om att lämna plastförpackningar till återvinning. Kampanjen har varit mycket lyckad och inför 2015 planeras ett samarbete med Göteborg, Malmö och Stockholm. Syftet är att hitta synergieffekter som kan användas i fler kommunsamarbeten. För att informationen ska få genomslag krävs att FTI:s varumärke stärks. Därför påbörjades ett större arbete under 2014 som ska leda till ökad kännedom. HUR TYCKER DU ATT SORTERING OCH INSAMLING FUNGERAR I DIN NÄRMILJÖ? JACK, singel, Södermalm Jag tycker tillgängligheten är bra då jag har två återvinningsstationer på gångavstånd från där jag bor vilket underlättar när man ska återvinna. JOHN, småbarnspappa, Enkede gård Vi har tidnings- och glasinsamling och en miljöstuga i anslutning till min bostad där det finns möjlighet till kompostering och insamling av kläder. Så det fungerar smärtfritt. KAROLINE, tonårsmamma, Traneberg Vår återvinningsstation är lätt åtkomlig och används flitigt av alla i området. Det fungerar bra och det insamlade hämtas regelbundet, platsen är städad och prydlig och känns välkomnande. FTI ÅRSBERÄTTELSE

14 En förpacknings återvinningsresa En mjölkförpackning blir till en pizzakartong och paketet med pasta rymmer glasspinnar i sitt nästa liv. Svårare än så är det inte. Men hur går det till? Här kan du följa de tomma pappersförpackningarnas väg från ditt kök till en helt ny produkt. ILLUSTRATION LEIF ÅBJÖRNSSON FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

15 2. 1. Lägg alla pappersförpackningar i för dem avsett kärl i ditt återvinningsrum eller på återvinningsstationen. Där hämtas de och körs till en uppsamlingsplats för balning och därifrån sedan vidare till Fiskeby Board utanför Norrköping. Dit anländer 25 långtradare per dygn med återvunna förpackningar och annat material. En bal väger 700 kg. 2. På Fiskeby Board börjar pappersförpackningarna sin väg mot nytt liv när balarna klippts isär. Då matas de tillsammans med stora mänger vatten in i en upplösningstrumma, en roterande cylinder som är 30 meter lång. Den fungerar som en gigantisk tvättmaskin som sönderdelar pappret till enskilda pappersfibrer. 3. Sedan är det dags för pappersfibrerna, uppdelat i fyra olika preparerade pappersmassor, att läggas ut i fyra skikt på kartongmaskinen. De olika skikten pressas samman till det laminat som kallas för kartong. Därefter torkas kartongen och bestryks för att få en ljus och fin yta. 4. Till sist processas den färdiga kartongen till olika format och säljs till tryckerier och förpackningstillverkare för att återuppstå som pizzakartonger, pastapaket och liknande. Pappersfibrer kan återvinnas sex, till sju gånger innan de är uttjänta. FTI BORGAR FÖR KVALITET DET ÄR INTE BARA PAPPERSFÖRPACKNINGAR SOM ÅTERUPPSTÅR. FÖRPACKNINGAR AV GLAS OCH METALL HAR ETT EVIGT LIV, TIDNINGAR BLIR TILL NYTT PAPPER OCH PLASTFÖRPACKNINGAR FÅR NYA LIV, EXEMPELVIS SOM BLOMKRUKOR OCH GOLV. AV ALLA AKTÖRER PÅ MARKNADEN ÄR FTI DEN SOM STÄLLER HÖGST KRAV PÅ SINA SAMARBETSPARTNERS ENLIGT ÅTERVINNINGSKRAVEN OCH LIGGER I FRAMKANT NÄR DET GÄLLER MATERIALÅTERVINNING. FTI ÅRSBERÄTTELSE

16 Att återvinna är som Att göra miljövänliga handlingar kan kännas motigt när man inte är van, men när man väl är igång, blir det enkelt. Skådespelaren Helena af Sandebergs medvetenhet väcktes när hon fick barn, och nu tar hon ett steg i taget. Den första promenaden går till återvinningsstationen. TEXT VIKTORIA HANSÉN FOTO ULF HUETT 16 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

17 Helena af Sandeberg ÅLDER: 43. YRKE: Skådespelare. FAMILJ: Maken Fredrik Lycke, barnen Alfred, 10 och Ava, 1. BOR: I Hornstull, Stockholm. AKTUELL MED: En fröjdefull jul, som har premiär i höst på Stockholms stadsteater. Hemligt tv-projekt. ( Jag kan inte säga så mycket, men det är en komedi. ). att träna. Bara gör det FTI ÅRSBERÄTTELSE

18 TRE MILJÖVÄNLIGA TIPS ÅTERVINN. GÖR ÅTERVINNINGEN TILL EN RUTIN I VARDAGEN SÅ BLIR DET INTE ETT SÅ BETUNGANDE PROJEKT. ÅTERANVÄND. LÅT BARNEN ÄRVA KLÄDER OCH LEKSAKER, KÖP INTE NYPRODUCERAT. ÅK KOLLEKTIVT. VARE SIG JAG ELLER MIN MAN HAR KÖRKORT OCH JAG ÄR ETT STORT FAN AV KOLLEKTIVTRAFIKEN. Nästan varje dag återvinner hon, det är en vana Helena af Sandeberg har sedan hon följde sin son Alfred till skolan på morgnarna. Återvinningsstationen låg på vägen och jag passade på att ta med mig alla gamla förpackningar och tidningar, säger Helena. Idag är Alfred så stor att han går till skolan själv, men att källsortera varje eller varannan dag har blivit en rutin. Det visar hur viktigt det är att ha nära till återvinningsstationen. Jag tror att folk gärna gör saker för miljön men att de kanske inte hinner eller kan prioritera det i sina ganska stressiga vardagsliv. BEHÖVS EN VETTIG PLAN Själv erkänner hon att hon var slöare förr, men att varje litet steg i rätt riktning har gett mer energi och engagemang. Att börja återvinna är lite som att komma igång med träningen det är bara att göra det! Klockan är strax efter tio på förmiddagen och försommarsolen har krupit över hustaken i Hornstull. Helena flyttar kaféstolen mot solstrimman som nått trottoaren och kupar händerna runt kaffemuggen. Syrenerna vid Högalidskyrkan slår ut vilken sekund som helst och fåglarna sjunger som tokiga i träden. Det är lätt att bli panikslagen när man tänker på vad vi gör mot jordens begränsade resurser, det gäller att inte blir handlingsförlamad. Frågan om miljön måste få högre prioritet politiskt. Utan en hållbar plan kommer vi inte att överleva. Hon ställer ner kaffekoppen med en duns när hon avslutar meningen. Det här med miljön får henne engagerad. Det räcker inte med upplysning, säger hon. Vi borde lagstifta mer om sådana här viktiga saker. Det berör ju oss alla. MED BARN KOM MEDVETENHETEN Medvetenheten har kommit gradvis, särskilt sedan Helena fick barn har hon ansträngt sig för att leva ett liv som inte sliter på jordens resurser, och som är bra för barnen. Jag handlar alltid ekologisk mat, men det kostar mycket pengar. Det är obehagligt att inte alla har möjlighet att äta ekologiskt, det irriterar och upprör mig. Det är lätt att drabbas av skuld när man börjar läsa om alla miljögifter samtidigt som det är svårt att hålla reda på alla rön, vad som är belagd forskning och vad som är rena spekulationer. Det är så mycket åsikter som sprids på sociala medier och ibland vill jag bara skrika rakt ut för att jag inte får någon ordning på vilka råd jag ska följa. ETT STEG I TAGET Att ärva kläder och leksaker är en självklarhet, Helenas barn har elva kusiner och det är enkelt att uppdatera garderoberna och låta dem få nya leksaker utan att behöva köpa nyproducerat. Jag tänker hela tiden att jag gör för lite för miljön, det är lätt att känna att det blir övermäktigt. Men jag tror ändå att vi ska ha förtröstan. Vi kommer att klara det här, det gäller bara att ta ett steg i taget. 18 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

19 2014 i sammandrag INSAMLING OCH ÅTERVINNING Allt fler svenskar sorterar förpackningar och tidningar. Under 2014 har återvinningsgraderna ökat för alla materialslag förutom metall. Precis som förra året svarar plastförpackningarna för den största ökningen och samtliga materialslag ligger fortfarande över nu gällande återvinningsmål. Sett till de mål regeringen satt upp för 2020 är det en bit kvar, här är det bara glasförpackningarna som redan nu passerat de 90 procent som kommer att gäller dessa förpackningar. Antal FLER NÖJDA KONSUMENTER Förtroendet för insamlingssystemet ökar och med tydligare skyltning på återvinningsstationerna har antalet kontakter från allmänheten blivit fler. Möjligheten till dialog har förbättrats via en webbfunktion anpassad för mobil för att allmänheten ska kunna se när tömning och städning sker på våra återvinningsstationer, men också anmäla behov av åtgärder. Antal STÄDNING OCH TÖMNING. ÖKAD SORTERING KRÄVER MER STÄDNING OCH FLER TÖMNINGAR. BLÅ STAPEL VISAR ANTALET STÄDNINGAR OCH ORANGE VISAR AN- TALET TÖMNINGAR FÖR PLASTFÖRPACKNINGAR. KUNDER Under 2014 tecknade vi avtal med 230 nya kunder. Hösten 2014 presenterades en helt ny avtalsstruktur för cirka kunder. Detta bland annat mot bakgrund av förändringar i förpackningsförordningen och för att möjliggöra fortsatt offensiv inom ramen för fempunktsprogrammet. Vi genomförde dessutom ett antal kundträffar och kundbesök under året KONSUMENTER SOM TAR KONTAKT. UNDER 2014 HAR VI VARIT MER SYNLIGA MOT GEMENE MAN BLAND ANNAT VIA TYDLIGARE OCH SYNLIGARE SKYLTAR PÅ VÅRA ÅTERVINNINGSSTATIONER. INFORMATIONSINSATSER Den lyckade kommunikationsinsatsen med plastförpackningarna i centrum repeterades under 2014 både vad gäller utförande och kanalval, men med fokus på Stockholm, Göteborg och Malmö. Och resultatet lät inte vänta på sig, återvinningsgraderna har fortsatt att öka. Vi var på plats i Almedalen med ett välbesökt seminarium och informationsutbyte. Pressbearbetningen fortsätter att vara intensiv och återvinningsanläggningarna Fiskeby Board och Swerec har fått ett flertal besök, bland annat av kommunrepresentanter och producenter. KOMMUNSAMARBETET Vi fortsätter att teckna nya samverkansavtal och på så sätt intensifiera samarbetet med landets kommuner. Under året tecknade flera större kommuner med Göteborg i spetsen samverkansavtal med FTI. Vid 2014 års utgång fanns 52 avtal på plats och ett flertal förhandlingar var på god väg att slutföras. FTI ÅRSBERÄTTELSE

20 EKONOMI Svenska Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI AB, ägs av RK Returkartong AB (för pappersförpackningar), Plastkretsen (PK) AB (för plastförpackningar), Svensk Glasåtervinning AB (för glasförpackningar), Svenska MetallKretsen AB (för metallförpackningar) och Pressretur AB (för returpapper). Dessa så kallade materialbolag erbjuder lösningar åt de företag som omfattas av lagen om producentansvar för förpackningar och returpapper. Materialbolagen ägs i sin tur av branschorganisationer inom handel och industri och av enskilda företag. Materialbolagen samverkar med FTI för att tillsammans hantera frågor som gäller drift, skötsel och utveckling av landets återvinningsstationer och för att förenkla samarbetet med Sveriges kommuner. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. VD för bolaget är Kent Carlsson. PRODUCENTANSVAR Företag med producentansvar bekostar insamling och återvinning genom att betala avgifter för alla förpackningar som de sätter på den svenska marknaden. Insamling och återvinning av returpapper/tidningar finansieras av pappersindustrin. INTÄKTER FTI:s verksamhet finansieras till största delen via förpackningsavgifter och anslag från pappersindustrin. En mindre del härrör från försäljning av insamlat material. KOSTNADER FTI:s kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader för drift och vidareutveckling av det nationella insamlingssystemet efter samråd med Sveriges 290 kommuner. Till detta kommer utgifter förknippade med själva återvinningen, för informationsarbete och marknadsbearbetning av företag med producentansvar. RESULTAT FTI:s resultat 2014 uppgår till 64 mkr (2013, -15 mkr). Eftersom FTI inte är vinstdrivande återförs resultatet till verksamheten. Eventuell vinst får inte användas till aktieutdelning. Målsättningen är att resultatet ska balansera +-0 under en konjunkturcykel. RESULTATRÄKNING (MSEK) Nettoomsättning Förpackningsavgifter och övriga intäkter Intäkt av försålt material Summa nettoomsättning Verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetskostnader Rörelseresultat Finansiella poster 3 1 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

21 AVGIFTER FÖRPACKNINGAR AV PAPPER, PLAST ELLER METALL Producenter med förpackningar av papper, plast eller metall betalar en fast årsavgift på kronor och en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackningarnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan. Om tillverkaren av förpackningar betalar avgiften rör det sig om en så kallad tillverkarpförpackning. Pizzakartonger och bärkassar är exempel på tillverkarförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI som har uppdraget att administrera avgifterna för respektive aktuellt materialbolag. Dessa avgifter gäller till och med 31/ VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Hushållsförpackningar kr/kg Papper 1.35 Plast 1.71 Aluminium 2.21 Stålplåt 3.59 Verksamhetsförpackningar kr/kg Papper 0.01 Plast 0.03 Aluminium 0.01 Stålplåt 0.16 Stålband och tråd 0.28 Plåtfat 0.04 Tillverkarförpackningar kr/kg Papper 1.22 Plast 1.55 Aluminium 1.99 FÖRPACKNINGAR AV GLAS Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym med särskild avgift beträffande glasförpackningar för kosmetik och läkemedel. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk GlasÅtervinning. VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Glasförpackningar för Kosmetik Fyllnadsvolym Tom 50 ml From 51 ml Avgift 2 öre 7 öre Glasförpackningar för Läkemedel Fyllnadsvolym Avgift ml 7 öre ml 16 öre ml 20 öre From 700 ml 30 öre Glasförpackningar för Övrigt Fyllnadsvolym Avgift Tom 250 ml 7 öre ml 16 öre ml 20 öre From 700 ml 30 öre RETURPAPPER Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin. FTI ÅRSBERÄTTELSE

22 FRÅGA TILL LEDAMÖTER AV FTI:S STYRELSE: Vilken har varit den viktigaste styrelsefrågan under 2014? CLAES BJÄREHOLT Arbetet med att få ett politisk klarläggande som ger FTI tydliga spelregler inför framtiden samt genomförandet av fempunktsprogrammet. KARIN BRYNELL Diskussioner om en eventuell kommunalisering har lett till oklara spelregler och oklarheter om hur framtiden ska hanteras. Även om vi har uttalat business as usual har det påverkat långsiktigheten och även i viss mån engagemanget. ANDREAS BOO Att få förordningarna på plats. Dessutom har mycket arbete lagts på att konsekvensbedöma kommunaliseringstanken från nya regereingen samt att under dessa mycket osäkra förutsättningar upprätthålla ett operativt system av toppklass. JÖRGEN FRIMAN Genomförande och efterlevnad av 5-punktsprogrammet för ökad kundnöjdhet. JAN-ERIK JOHANSSON Vem som ska ansvara för insamlingen av förpackningar och tidningar. I sin regeringsförklaring uttalade statsministern en annan uppfattning än den förra regeringen och insamlingsmålen riskeras därmed att sättas ur spel. BO LUNDQUIST, Ordf FTI Fempunktsprogrammet som bra grund för att nå 2020 års miljömål. HANS STANDÁR Tillfredsställelsen över de nya förordningar som presenterades i augusti och som byttes till förvåning över den nya regeringens kontrabesked att verka för en kommunalisering. Nu krävs en omstart för att det sammanhållna systemet ska bestå. OLA SVENDING Stefan Löfvéns regeringsförklaring som deklarerade att kommunerna ska ta över ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar med ett påföljande vakuum. Samt att ännu en utredning planeras. MATERIALBOLAGENS ÄGARE: DLF Dagligvaruleverantörers Förbund, Svensk Handel AB, Svensk Dagligvaruhandel, DS Smith Packaging AB, Elopak AB, Fiskeby Board AB, Holmen AB, Korsnäs AB, SCA Obbola AB, Smurfit Kappa Kraftliner AB, Smurfit Holdings AB, Stora Enso Packaging AB, Stora Enso Skoghall AB, Svenska Kartongförpackningsföreningen, Tetra Pak Sverige AB, PIR -Plastbranschens InformationsRåd, Holmen Paper AB, SCA Forest Products AB, Stora Enso Hylte AB, Ardagh Glass Limmared AB, Sprit & Vinleverantörsföreningen, Sveriges Bryggerier 100% RETURPAPPER I OMSLAGET MÄRKNINGEN GÄLLER INLAGANS PAPPER 22 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2014

23

24