KSL-avtalet. Lärdomar från vad som inte fungerat. Framtaget I nära dialog mellan producenter och kommuner. Vidgad omfattning, högre ambitionsnivå

Transkript

1 KSL-avtalet Lärdomar från vad som inte fungerat Framtaget I nära dialog mellan producenter och kommuner Vidgad omfattning, högre ambitionsnivå En ny modell för samarbete Mot ett nytt paradigm 1

2 Samverkansavtal Gemensamma intressen - Båda verksamma inom avfallsområdet - Behov av samordning och lokal anpassning - Säkra avfallshierarkin och måluppfyllelse Samverkan förutsatt - i förordningarna - i 2009 års överenskommelse ( delat men differentierat ansvar ) Exempel på frågor som fordrar samverkan - Producenternas system kommunens avfallsplaner - Praktisk informationsgivning till och från hushållen - Nedskräpning på allmän plats (inkl grovsopor) Mål: långsiktigt hållbara lösningar genom samverkansmodell 2

3 Intressenterna Producenterna; - Men vem är det? Kommunen; - Men vem är det? Hushållen; - Intresse och ansvar Entreprenörerna 3

4 Omfattning FTI företräder alla materialbolagen - Returkartong (papper) - SMK (metall) - Plastkretsen (plast) Men också: - Pressretur (tidningar) - SGÅ (glas) Med kommunen avses hela kommunen Alla ÅVS och alla singelstationer Batterier och annat material Inte längre begränsat till markfrågor och underhåll - Alla samverkansfrågor innefattas! 4

5 Avtalsteknik Modellavtal och tillägg Huvudtext och bilagor Precisa krav och runda skrivningar Färdiga regleringar och samrådspunkter Långt avtal; 5 år med automatisk förlängning Omförhandling vid ändringar i lag och myndighetskrav FTI part på producentsidan men möjlighet till transport 5

6 Avtalets innehåll 1. Inledning 2. Återvinningsstationer 3. Behållare 4. Samverkansform 5. Information till och från hushållen 6. Grovsopor och hushållsavfall 7. Tillsyn 8. Avtalstid 9. Övrigt 6

7 Former för samverkan Enklare gränssnitt Kommunen./. FTI Kontaktpersoner Utvidgat samråd samtliga samarbetsfrågor Rapporter IT-buren portal för anmodan om rättelse 7

8 Återvinningsstationerna Utgångsångspunkt: kravet på lämpligt insamlingssystem Förutsättningen: Kommunal anvisning av mark Anpassningar; FNI, kommunala planer Klara spelregler för etablering och avetablering Tydliga krav på drift och tömning 8

9 Singelstationer Vad är det för något? Varför de särbehandlas Överenskommen ordning FTI:s roll och entreprenörens 9

10 Behållare FTI/SGÅs behållarsystem Strävan efter enhetlighet och miljönytta Anpassningar till funktionshindrade Extraordinära lösningar - sopsug - underjordsbehållare etc 10

11 Nedskräpning vid ÅVS Huvudprincip FTI håller rent Grovsopor praktisk modell för samverkan Hushållsavfall frågan som återstår att lösa Farligt avfall enligt lag och anpassat till varje kommun Informationssatsningar vid återkommande problem 11

12 Incitament via viten Syfte: Skapa motiv för bra förhållanden vid ÅVS! Gäller sådant som FTI kan påverka Händelser som är vitesbelagda 1) Nedskräpning 2) Brister i snöröjning 3) Brister i behållarvård 4) Försummad tömning Systemet med anmodan FTI:s utgångspunkt: Vite skall aldrig behöva förekomma! 12

13 Tillsyn Lagstadgad myndighetsutövning Sker i ett sammanhang 1) FTIs egenkontroll utgångpunkt 2) Missförhållanden kan diskuteras på samråd 3) Tillsyn där sådan är befogad All tillsyn skall vara befogad och proportionerlig Frågor om egenkontroll och tillsyn kan diskuteras vid samråd 13

14 Information till hushållen Kommunens roll FTI:s roll Informationsvägar för felanmälan 14

15 Tillägg kan förekomma Tillägg Vite, som sagt Hantering av annat material (Avtalet punkt 2.3) Batterier / Kläder Kommunalt underhåll (Avtalet punkt 2.7.1) Mark/staket etc där sådant underhåll förekommer Tömningsbegränsningar (Avtalets punkt 2.22) Speciella systemlösningar (Avtalet punkt 3.4) Sopsug/Nedgrävda behållare Information till kommunen (Avtalet punkt 4.10) 15

16 o Tack för uppmärksamheten! 16