Grafiska Miljödagen 22 november 2012

Transkript

1 Grafiska Miljödagen 22 november 2012 Göran Nilsson, VD Pressretur AB

2 Producentansvaret i Returpappersförordningen En producent skall se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för returpapper som är hänförligt till producenten. Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt för distribution inom Sverige: 1. tillverkar eller importerar sådant papper som tidningar trycks på, 2. trycker eller låter trycka tidningar, 3. importerar tidningar. Med tidningar jämställs tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper.

3 Vad är Pressretur? Pressretur skapades 1994 för att administrera producentansvaret åt producenterna Ägare till Pressretur är Holmen, Stora Enso och SCA, 1/3 vardera Verksamheten bedrivs helt via avtal med olika entreprenörer. Pressretur har f n insamlingsavtal med 10 entreprenörer. Pressreturs ägare betalar hela insamlingskostnaden Medlemsföretagen i Grafiska Företagens förbund Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter är liksom M-Real Husum, Metro och IKEA via avtal anslutna till Pressreturs insamlingssystem (Papperskretsen).

4 Vad är Papperskretsen? Ett nätverk bestående av de företag och organisationer som har anslutningsavtal med Pressretur Papperskretsen driver kampanjer för att öka insamlingen av returpapper och för att stödja papper som material Vår senaste kampanj heter Återvinningsgaranti På hemsidan finns nedladdningsbara annonser och en mängd annan information om insamlingssystemet för tidningar.

5 Insamlingssystemet ur konsumentens synvinkel Finns i alla landets 290 kommuner Ca 5100 obemannade återvinningsstationer + ca 300 singelstationer Behållare på ca 400 bemannade återvinningscentraler i kommunal regi Fastighetsnära insamling (i fastighet, på gård, vid grind) på många håll med stora lokala variationer Kontorsinsamling på många kontor Olästa returer/spill från distributörer och tryckerier går direkt till pappersbruken

6 Har insamlingsmålet nåtts? Volym tidningar (tidningar, tidskrifter, kataloger och andra trycksaker) från hushåll och andra i Pressreturs insamlingssystem: 2005: ton 2006: ton 2007: ton 2008: ton 2009: ton 2010: ton 2011: ton Insamlingsgrad beräknad på hela volymen på den svenska marknaden % % % % % %, skattning % skattning Svarar mot ca 40 kg per invånare; dagstidningar per ton returfiber

7 Vad händer med Tidningarna? Det insamlade materialet materialåtervinns till 100 % i bruken: Braviken (Holmen), Hylte (StoraEnso), Edet och Munksjö (SCA), Katrinefors (Metsä-Tissue), De produkter som tillverkas är: Standard tidningspapper: Dagstidningar (30-40 % returfiber) Katalogpapper: Telefonkataloger (30 % returfiber) Hushålls- och toalettpapper (max. 100 %) 2/3 av elenergin sparas jfrt med användning av färskfiber Brukens totalförbrukning är ca 0,9 miljon ton, varav ton tryckerispill/olästa returer och ton import.

8 Producenterna ansvarar för hela kedjan med FTI (Pressretur 1/5) som driftsansvariga Förbrukning Insamling Hantering T 1 I 2 F 3 T 4 Alternativförslaget Producent Konsument FGI (på förhand godkänt insamlingssystem) 1. Tillverkare 2. Importörer 3. Förlag 4. Tryckerier

9 Avfallsutredningen 2011/2012 Avfallsutredarens huvudförslag

10 Ansvarsfördelning och kostnader Det fysiska ansvaret för insamling av producentfraktionerna förpackningar och returpapper från hushållen övergår till kommunerna. Ansvaret att återvinna det insamlade materialet och att betala kommunerna för insamlingen ligger på Producenterna. Kommunerna ska alltså skicka räkningen till producenterna. Vilken servicenivå som det är rimligt att producenterna finansierar framgår inte av förslaget Ansvaret för att nå de uppsatta målen för insamling flyttas till kommunerna Förslaget innebär en kraftigt ökad administrativ börda och kostnad för företag, kommuner och myndigheter Förslaget saknar helt kostnadsbedömningar.

11 Marknadsbegränsningar och konkurrens Återkommunalisering av hanteringen av förpackningar och tidningar. Detta får långtgående konsekvenser även på andra delar av avfallsmarknaden. Den kommunala ensamrätten till insamling blir lagstadgad; inget krav på kommunerna att upphandla insamlingstjänsterna. En expropriering av de privata avfallsbolagens marknadsinvesteringar i marknaden för fastighetsnära insamling. Fastighetsägarna ska tvingas upplåta utrymmen för källsortering i sina fastigheter utan ersättning och får inte själva välja avtalspart

12 Miljönytta och Servicenivå Varje kommun själv ska bestämma över insamlingssystemets utformning och servicenivå. Olika typer av insamlingssystem i olika kommuner gör att materialflödena kommer att variera vad gäller tillgång och kvalitet, vilket försvårar materialåtervinningen. Omöjligt att bedöma effekterna av förslaget i form av miljönytta och resurseffektivitet, eftersom någon beräkning av kostnader och miljövinster har inte har gjorts ( hanns inte med ) I dagens system subventionerar insamlingen i tätbefolkade områden mer glesbefolkade områden, genom att kostnaden slås ut på alla insamlade ton. Det finns också Risk för att servicenivån sänks i kommuner med svag ekonomi eller i lågkonjunktur.

13 Nedskräpning och övergångsproblematik Problemen med tidvis överfulla behållare och nedskräpning påverkas inte av ett ändrat insamlingsansvar då nedskräpningen handlar om beteendet hos avfallsinnehavarna. En stor andel av nedskräpningen består av grovavfall och annat främmande material som elavfall, glödlampor, batterier och hushållsavfall. Problemen med tidvis överfulla behållare beror på svårigheten i att prognosticera hur allmänheten har för avsikt att lämna sitt avfall ( behållare) Riskerna för störningar vid övergången till ett nytt system är betydande. Utredaren lämnar inte något förslag till hur dessa ska lösas. Nödvändiga investeringar kommer att läggas på is, arbetet med tillståndshantering avstanna och nyckelpersonal lämna dagens organisationen.

14 Riskbild för grafiska kedjan Krav från kommuner/fastighetsägare på ersättning från producenterna till att bygga ut fastighetsnära lösningar. Ersättningskraven kommer att accelerera över tid. Alla producenter tvingas via myndighetsingripande att ta ett solidariskt kostnadsansvar för insamlingen. En förpackningsavgift måste eventuellt införas på dagstidningar, tidskrifter och övriga trycksaker

15 Utredarens alternativa förslag Ett system med på förhand godkända insamlingssystem som bygger på ett Riksdagsbeslut från juni Förslaget möter ökade kraven på en höjd ambitionsnivå (återvinning, service och miljö). Målet är ett utvecklat och sammanhållet producentansvar med fokus på effektivitet, såväl ekonomiskt som miljömässigt, med fokus på ökad materialåtervinning. Efter ett beslut i denna riktning kommer producenterna att kunna satsa kraftfullt för att åtgärda kvarstående brister. Den konsekvensanalys som utredaren tagit fram talar snarare för det alternativa förslaget än för huvudalternativet.

16 Remissrundan med samordning inom Svenskt Näringsliv 30 november första utkast remissvar till berörda intressenter 5 december återkoppling från intressenter 6 december styrelsemöte i FTI/materialbolagen 13 december slutligt utkast remissvar 20 december styrelsemöte FTI/materialbolagen: beslut om remissvar 21 december remiss till Miljödepartementet

17 Vårt remissvar (prel.) Näringslivet kommer att förorda det alternativa förslaget: En snabb väg till förbättringar av systemet med en väl definierad ambitionsnivå på nationell nivå Ingen splittring av ansvaret: ansvar och befogenheter hänger ihop. Samlat insamlings- och återvinningsansvar Den som betalar (producenten) styr utformningen av systemet och därmed kostnader och kvalitet Klara spelregler med tillsyn över alla aktörer Oförändrad finansieringsmodell Inga störningar i verksamheten när ett system ska ersättas av ett annat Ingen återkommunalisering med rubbning av konkurrensförhållandena på avfallsmarknaden Ingen expropiering av fastighetsägares egendom