Slutrapport Konsekvensanalys av Avfallsutredningens betänkande (SOU 2012:56) om återvinningssystemet för förpackningar och returpapper i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Konsekvensanalys av Avfallsutredningens betänkande (SOU 2012:56) om återvinningssystemet för förpackningar och returpapper i Sverige"

Transkript

1 Slutrapport Konsekvensanalys av Avfallsutredningens betänkande (SOU 2012:56) om återvinningssystemet för förpackningar och returpapper i Sverige December 2012

2 Slutrapport Konsekvensanalys av Avfallsutredningens betänkande (SOU 2012:56) om återvinningssystemet för förpackningar och returpapper i Sverige Andreas Alsén Niklas Brantberg Victor Corzo Malin Tessell Jens Wergeni December 2012

3 Slutrapport 1 Innehållsförteckning 0 SAMMANFATTNING & SLUTSATSER Inledning Sammanfattning Perspektiv på förslagens förmåga att lösa dagens problem Slutsatser 11 1 INLEDNING Bakgrunden till Avfallsutredningens uppdrag BCG:s roll 15 2 BEGRÄNSNINGAR OCH METOD Begränsning Metod 18 3 NULÄGESBESKRIVNING Producentansvaret som grundpelare Finansieringen av insamlingssystemet Tillsyn 27 4 KARTLÄGGNING AV AVFALLSUTREDNINGENS HUVUDFÖRSLAG Systemförutsättningar Insamlingssystemet enligt huvudförslaget Ansvar och roller 35 5 KONSEKVENSANALYS AV AVFALLSUTREDNINGENS HUVUDFÖRSLAG Övergripande målbild och förutsättningar Kommunal utformning av insamlingssystemet Kommunal insamling Finansiering 54

4 Slutrapport Omstrukturering av producenter till FGI:er/systemadministratörer Övergångsproblematik för huvudförslaget Intressentanalys för huvudförslaget 88 6 KARTLÄGGNING AV AVFALLSUTREDNINGENS ALTERNATIVFÖRSLAG Systemförutsättningar Insamlingssystemet enligt alternativförslaget Ansvar och roller 96 7 KONSEKVENSANALYS AV AVFALLSUTREDNINGENS ALTERNATIVFÖRSLAG Systemförutsättningar Insamlingssystemets utformning Utförandet av insamlingen Ordning med FGI Övergångsproblematik för alternativförslaget Intressentanalys för alternativförslaget FÖRKORTNINGAR KÄLLFÖRTECKNING APPENDIX Medborgarnöjdhet idag Insamlingsmängder per materialslag Värdekedjan per materialslag 127

5 Slutrapport 3 0 SAMMANFATTNING & SLUTSATSER 0.1 Inledning D agens insamlingssystem för förpackningar 1 och returpapper styrs främst genom förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper och förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar, som definierar den generella målbilden för insamlingssystemet och vilka roller olika aktörer har. Utöver detta är det upp till berörda aktörer att själva göra överenskommelser och definiera detaljerna kring hur utformningen av insamlingssystemet ska uppfylla den nationella målbilden, även om producenterna är de som är slutgiltigt ansvariga för att det ska finnas ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar och tidningar. Detta system har kritiserats och regeringen gav därför genom ett kommittédirektiv Avfallsutredningen i uppdrag 2 att föreslå ändringar för det gällande systemet för att klara upp ett antal aspekter som lett till otydligheter och konflikter mellan berörda aktörer. I enlighet med detta kommittédirektiv från juli 2011 lades ett betänkande fram av Avfallsutredningen i augusti som i sin helhet består av en allmän översyn på avfallsområdet men som också innehåller ett huvud- och ett alternativförslag på framtida modell för insamling av förpackningar och returpapper. Syftet med förslagen var att klargöra målbilden för insamlingssystemet med fokus på medborgarnytta, samt att klargöra ansvar och roller för att förbättra tillsynen och samverkan mellan aktörer. De två förslagen behandlas av utredningen i olika omfattning där utredarens huvudförslag ges mest utrymme medan alternativförslaget presenteras i begränsad form. Båda förslagen lider av brister i beskrivningen av hur systemet ska fungera i praktiken och saknar tydliga definitioner. På grund av detta är det inte möjligt att på ett tillfredställande sätt utreda de fullständiga konsekvenserna av de två alternativen. 1 Glas-, papper-, plast- och metallförpackningar 2 Dir. 2011:66, Särskild utredare för översyn av avfallsområdet 3 SOU 2012:56, Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering

6 Slutrapport 4 På uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) har The Boston Consulting Group (BCG) gjort en konsekvensanalys av huvud- och alternativförslaget för insamlingen av hushållsförpackningar och tidningar. Arbetet syftar till att utreda och tydliggöra konsekvenserna av utredningens föreslagna system och den här rapporten innehåller därför en extern konsekvensanalys, där begränsningar, brister och förutsättningar beskrivits till den grad som är möjligt. För de områden där utredningen inte gett tydliga direktiv på systemets utformning har antaganden gjorts för vilka troliga utfall förslagen kan resultera i. På så vis har även områden där stort tolkningsutrymme finns kunnat utvärderas i konsekvensanalysen. Arbetet begränsar sig endast till avfallsströmmen för förpackningar och returpapper från hushållen och kommenterar därmed inte övriga delar av Avfallsutredningens betänkande i någon större utsträckning. 0.2 Sammanfattning Utredaren introducerar ett huvud- och ett alternativförslag. Gemensamt för de två förslagen är i korthet: En nationell målbild introduceras för återvinningssystemet för förpackningar och returpapper med emfas på fastighetsnära insamling (FNI). En stärkt nationell myndighet införs med ansvar för bland annat nationell planering, målsättning, tillsyn, tillståndsgivande och tvistlösning. En ordning med på förhand godkända insamlingssystem (FGI) införs i båda förslagen (med vissa nödvändiga justeringar i huvudförslaget där de kallas på förhand godkända systemadministratörer). En stor del av problemen som uppstår i både alternativ- och huvudförslaget kan härledas till otydlighet i målbilden och oklarhet i definitioner och kriterier. Detaljeras och konkretiseras förslagen innan det omsätts i lagtext, eller senare av den nationella myndigheten, löser man dessa problem. Utöver detta kvarstår dock framför allt i huvudförslaget ett antal strukturella ändringar som medför väsentlig komplexitet och osäkerhet. Dessa problem härleder vi framförallt till delningen av ansvaret i systemets utförande den brutna ansvarskedjan.

7 Slutrapport 5 De största strukturella skillnaderna mellan förslagen är: i huvudförslaget övertar kommunen ansvaret för utformning och utförande av förpacknings- och tidningsinsamlingen från hushållen. i alternativförslaget utformas systemet av FGI:er med utgångspunkt i kriterier och mål som sätts av den nationella myndigheten och regeringen. I utförandet ansvarar FGI:er för hela värdekedjan. Den brutna ansvarskedjan uppstår i huvudförslaget således genom att olika aktörer ansvarar för olika delar av processen. Denna delning leder till en rad konsekvenser för systemet, dess aktörer och dess intressenter. Att kommunen lokalt ansvarar för utformningen av systemet försvårar för Miljödepartementet och myndigheten att driva en nationell linje för återvinning. Det finns en risk att insamlingssystemen utformas olika i olika kommuner vilket kan resultera i varierande servicegrad, insamlingsmängd och insamlingskvalitet, vilket ytterligare försvårar nationell styrning. Separationen av utformning och utförande från finansieringen, leder till svaga incitament till kostnadseffektivitet från kommunernas sida eftersom kostnaderna täcks av producenterna genom systemadministratörerna. Utan helhetsansvar för återvinningsgraden krävs dessutom väl fungerande styrmedel och tillsyn grundat på tydliga mätbara mål för att kunna säkra hanteringen av materialet enligt avfallshierarkin. Sammantaget leder förändringarna till en komplex styrmodell med många potentiellt svåra interaktioner aktörerna emellan t.ex.: Mer omfattande samråd vid utformningen av de lokala systemen. Omfattande interaktioner och en komplex process när schablonbeloppet ska fastställas. Intern fördelning av systemmedlen mellan kommunerna.

8 Slutrapport 6 Operativt gränssnitt vid överlämningen från kommunerna till systemadministratörerna. och risken för tvister mellan de olika aktörerna ökar väsentligt: Proportionalitet i systemkostnad och nivå på schablonbelopp kan leda till tvister mellan framför allt kommunerna och systemadministratörerna. Fördelning av systemmedel kan skapa tvister mellan kommunerna. Avlämning med kvalitetsmätning av materialet riskerar att leda till tvister mellan kommuner och systemadministratörer. Tvisterna kommer sannolikt leda till kontinuerlig belastning på den nationella myndigheten som ska vara första instans för tvistlösning. Införandet av kommunen som ensam utförare innebär i princip en återkommunalisering av insamlingsledet, vilket kan leda till en marknadsförlust för de privata avfallsentreprenörerna. Det kan även medföra en förlust av privata värden för både privata entreprenörer, producenter och deras representanter. 4 En så omfattande förändring som föreslås i huvudförslaget, främst genom en förändrad huvudman för insamlingen och den signifikanta förändring av styrmodell som skiftet innebär, medför en tidskrävande och komplex övergångsperiod. Förutom att eventuella fördelar av det nya systemet förskjuts, innebär detta också en risk för att investeringar i systemet kommer att upphöra vilket i sin tur kan leda till att servicen för medborgarna kommer bli lidande under övergången. Alternativförslaget lider delvis av samma problem som huvudförslaget, främst när det gäller otydligheten i den nationella målbilden. Dock innebär det samlade ansvaret för insamling och återvinning att den nationella myndigheten via krav på godkännande för insamling och omhändertagande av utsorterade förpackningar och tidningar får en konkret möjlighet att utöva tillsyn och styrning över hela värdekedjan inklusive 4 Materialbolagen och FTI.

9 Slutrapport 7 insamlingen. En nationell ambitionsnivå fastställs genom de kriterier för godkännande av FGI:er som sätts av den nationella myndigheten, vilka dessutom möjliggör uppföljning av producenter och FGI:er. Med bibehållen koppling mellan utförande och finansiering finns även incitament för FGI:erna att uppfylla de krav som ställs på dem, både med avseende på servicegrad och på återvinningsgrad, så effektivt som möjligt. Det är dock viktigt att den nationella målbilden och ambitionsnivån definieras tydligt och mätbart. Annars finns det risk för att kraven på insamlingssystemet tolkas olika av kommuner och FGI:er, vilket både kan leda till lokala tvister angående insamlingssystemets utformning likt idag, samt en snedvridning av konkurrensen mellan FGI:er. Att kommunerna behåller ansvaret för informationen till konsumenterna och att producenterna ska bidra till kostnaden skapar dock risk för fortsatta tvister, dels angående informationens omfattning och utförande, dels angående storleken på producenternas kostnadsbidrag. De strukturella förändringarna i alternativförslaget är signifikant mindre än i huvudförslaget, vilket väsentligt förenklar övergången från dagens system. Däremot krävs likväl fortsatt arbete med utveckling av mål och styrmodell samt vidare detaljering av en ordning med FGI. 0.3 Perspektiv på förslagens förmåga att lösa dagens problem I utredningen beskrivs en rad problem i dagens system 5 uppställda utifrån deras påverkan på systemmålen miljö, medborgare och marknad. 6 Nedan presenteras en sammanfattande analys av utredningen där förslagen synats utifrån i vilken utsträckning de löser dagens problem så som de presenterades av utredaren. Analysen fokuserar främst på huvudförslaget då det är utredarens förslag till ett framtida system och även det som är mest utvecklat i utredningen. 5 Avser problem som relaterar till insamling av tidningar och förpackningar från hushållen. 6 SOU 2012:56, S. 104

10 Slutrapport 8 Delmål "Miljö": Alla mål för avfallshantering nås inte och avfallet behandlas för långt ner i avfallshierarkin De flesta återvinningsmål nås redan idag på nationell nivå, med undantag för plast. Dock kan en ytterligare ökning av insamlingen och återvinningsgraden, framför allt från hushållen, sannolikt vara önskvärd ur miljösynpunkt. Utredarens nyckelförslag för att uppnå en ökad utsortering är att öka andelen hushåll anslutna till FNI. 7 Detta samband är inte självklart och vi ser en rad frågetecken kring det. Indikationer finns visserligen för att FNI ökar insamlingsmängden 8, men för att rättfärdiga de ökade systemkostnaderna från ökad FNI behövs vidare analys av effekterna. Framför allt bör det analyseras hur stor ökning av insamlingsmängden som kan förväntas och även hur valet av FNI-metod (fyrfack, blandade fraktioner etc.) påverkar materialkvaliteten och därmed möjligheten till materialåtervinning. Således är det inte tydligt att FNI i sig leder till varken en signifikant ökning av insamlingsgrad eller återvinningsgrad. Eventuellt är det även nödvändigt att i viss mån inskränka kommunernas frihet att utforma systemet, för att säkerställa möjligheten till miljömässig behandling av avfallet i enlighet med avfallshierarkin. Den brutna ansvarskedjan som införs i huvudförslaget ställer generellt höga krav på tillsyn och ekonomiska styrmedel för att undvika de inbyggda svaga incitamenten att leverera rena fraktioner och att följa avfallshierarkin. 9 Det saknas en gemensam målbild Problemet kvarstår i både huvud- och alternativförslaget. Utredaren gör visserligen ett försök att definiera en gemensam målbild för systemet. 10 Målen är dock varken 7 Dock definierar utredaren inte hur mycket FNI som är rimligt. 8 Göteborgs Stad (2012:1), Utredning om fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar och tidningar samt Villaägarnas Riksförbund (2010), Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner? 9 Se bland annat avsnitt 5.1.3, 5.4.2, 5.4.4, i den här rapporten.

11 Slutrapport 9 konkreta eller mätbara och kan därför inte utan vidare detaljering användas som ram för systemets aktörer eller som grund för tillsyn. Utformningen av förpackningar främjar inte återvinning Det föreslagna nationella ansvaret för tillsyn över förpackningarnas utformning ger förbättrade möjligheter att påverka denna aspekt av återvinningen. Delmål "Medborgaren": Systemet är inte tillräckligt enkelt och tydligt Huvudförslaget leder till att det finns en huvudman som ansvarar för både insamlingen av tidningar, förpackningar och övrigt hushållsavfall. Detta kan innebära en större tydlighet för medborgaren. 11 Dock kan personer som i sin vardag reser över kommungränser, mötas av olika system, vilket minskar tydligheten. I huvudförslaget ses möjligheten att förbättra enkelhet och service genom att kommunen övertar utformning och utförande av insamlingen. Utan kriterier för vad systemet ska leverera i form av servicegrad är det dock inte tydligt varför ett byte av huvudman i sig löser problemet. 12 En ökad servicegrad ökar kostnaderna för systemet vilket i slutändan betalas av medborgarna. I huvudförslaget är kostnaden för den ökade servicen inte nödvändigtvis transparent för medborgaren. Ett system där medborgaren får en ökad servicegrad oberoende av sin betalningsvilja och utan transparens i kostnaderna är inte nödvändigtvis i den enskilda medborgarens intresse. 10 SOU 2012:56, S Utredaren frångår dock denna princip iom förslaget att privatisera insamlingen av grovavfall. 12 Utredaren nämner själv t.ex. att hanteringen av grovavfallet, som idag faktiskt ansvaras av kommunerna, successivt har utvecklats "från att i huvudsak vara fastighetsnära till att medborgarna själva får transportera sitt avfall till någon av kommunens bemannade återvinningscentraler" (SOU 2012:56, S. 111)

12 Slutrapport 10 Oavsett huvudman, dvs. både i huvud- och alternativförslaget uppnås en ökad servicegrad bäst med hjälp av tydliga kriterier och mätbara mål som sedan följs upp. För att alternativförslaget ska kunna erbjuda medborgarna ett tydligt system, krävs god information och ett väl fungerande samarbete mellan kommuner och systemadministratörer. Delmål "Marknad": Oklar ansvarsfördelning och bristande samverkan Enligt utredaren uppstår problem och konflikter mellan aktörerna framför allt kring informationsansvaret och renhållningen. Detta hänförs till stor del till en otydlig lagstiftning och avsaknad av gemensamma mål. Genom ett sammanhållet ansvar för insamling och information bör dessa problem rimligen minskas. Vår uppfattning är dock att oklarheterna i ansvarsfördelningen och de potentiella samverkansproblemen snarare riskerar att öka om huvudförslaget införs. Den brutna ansvarskedjan leder till en rad nya interaktionspunkter som kan leda till tvister både mellan kommuner och systemadministratörerna och mellan de olika kommunerna. Dessa interaktioner finns speciellt i t.ex. samråden mellan systemadministratörer och kommuner när systemet ska utformas, när schablonbeloppen ska fastställas, vid fördelning av systemmedlen mellan kommunerna och vid överlämning och kvalitetsmätning av materialet Se bland annat avsnitt 5.2 och 5.4

13 Slutrapport Slutsatser Som utredaren själv nämner finns en rad målkonflikter i systemet. En ökad servicenivå för hushållen ökar exempelvis systemkostnaderna vilket i slutändan betalas av medborgarna. Utredarens strävan att förbättra enkelheten och tydligheten för medborgarna resulterar, enligt vår uppfattning, i att huvudförslaget istället leder till potentiell försämring i uppfyllandet av miljö- och marknadsmålen utan att förslaget leder till självklara förbättringar i enkelhet eller tydlighet. En transparent analys av detta samband och en explicit avvägning av effekterna hade varit en god utgångspunkt för att kunna ta ett väl underbyggt beslut om en framtida lösning på avfallsområdet, men något sådant saknas i betänkandet. Vi anser att en förbättring av dagens system bör kunna uppnås med en mindre omfattande förändring än vad som föreslås i huvudförslaget. Detta skulle även minska de negativa konsekvenserna som resulterar ur huvudförslaget framför allt för komplexiteten i systemet, för konkurrensen på avfallsmarknaden och för systemkostnaden och skulle dessutom möjliggöra en smidigare och snabbare övergång till ett förbättrat system. Sammanfattningsvis resulterar huvudförslaget inte nödvändigtvis i ett system som uppfyller regeringens mål i utredningsdirektivet och som tydligt förbättrar dagens problemställningar såsom de definieras av utredaren. I alternativförslaget finns ett tydligare helhetsansvar för det nationella återvinningsmålet, något som underlättar för effektiv tillsyn och nationell styrning. Ett tydligt ansvar för insamlingssystemet finns också och ett fåtal huvudmän kan följas upp via kriterier för godkännande som sätts upp av den nationella myndigheten. Alternativförslaget innebär därmed färre interaktionspunkter än huvudförslaget och en större tydlighet i ansvarsfördelningen jämfört med idag. Dock förbättrar man inte nödvändigtvis tydligheten för medborgarna om man inte förtydligar och förstärker informationsansvaret. Påtagligt är även för alternativförslaget att mål och kriterier

14 Slutrapport 12 behöver definieras tydligare för att reflektera lagstiftarens höjda ambitionsnivå avseende service till medborgarna och miljönytta. Trots de brister som påpekats för alternativförslaget bygger det i stor utsträckning på en tydlig förbättring och ambitionsökning av dagens system. Således kan det genomföras snabbare, med en lägre risk och till en lägre kostnad för medborgaren än huvudförslaget. Andreas Alsén Victor Corzo Andreas Alsén är partner och managing director på The Boston Consulting Group i Stockholm. Victor Corzo är projektledare på The Boston Consulting Group i Stockholm. Författarna är kontaktbara via alsen.andreas@bcg.com corzo.victor@bcg.com

15 Slutrapport 13 1 INLEDNING 1.1 Bakgrunden till Avfallsutredningens uppdrag Förpacknings- och tidningsåtervinningen sker idag i Sverige inom ramen för lagrummet om producentansvar. Lagrummet reglerar producenternas utformning av förpackningar och producenternas ansvar för att tillhandahålla ett lämpligt insamlingssystem samt deras ansvar för att förpackningar tas om hand på ett miljömässigt sätt för att de stipulerade återvinningsmålen ska uppnås. Insamlingssystemet styrs främst genom förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper och förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar, som definierar den generella målbilden för insamlingssystemet och vilka roller olika aktörer har. Utöver detta är det upp till berörda aktörer att själva göra överenskommelser och definiera detaljerna kring hur utformningen av insamlingssystemet ska uppfylla den nationella målbilden. 14 Utifrån detta har dagens intressent- och processlandskap skapats. Då flera av de berörda intressenterna har hört av sig till regeringen och efterfrågat en översyn av avfallsområdet gav regeringen, genom ett kommittédirektiv 15, i uppdrag till Avfallsutredningen att göra en allmän översyn på avfallsområdet. Bland annat ska utredningen föreslå ändringar för det gällande insamlingssystemet av förpackningar och returpapper för att klara upp ett antal aspekter som lett till otydligheter och konflikter mellan marknadens parter. Sammanfattningsvis gäller det: 16 Otydlig ambitionsnivå. Dåligt samarbete och en otydlig fysisk och ekonomisk ansvarsfördelning mellan nyckelaktörer. Avsaknad av fungerande tillsyn av producentansvaret, då en samlad motpart saknas eftersom varje enskild producent är ansvarig men insamlingssystemet sköts av materialbolag som inte har något juridiskt ansvar. 14 Avfall Sverige, FTI, SGÅ, SKL (2009), Samarbetslösning på avfallsområdet överenskommelse enligt kommittédirektiv 2008:97 15 Dir. 2011:66 16 Ibid.

16 Slutrapport 14 Låg servicegrad för medborgarna (t.ex. långa avstånd till ÅVS:er) och otydlighet för medborgarna i hur avfallet ska sorteras. Stora mängder förpackningar hamnar i hushållsavfallet istället för att återvinnas. Kritiken som tas upp grundas bland annat på en rapport från Villaägarnas Riksförbund från som pekar på brister i service, renhållning och tillgänglighet i dagens insamlingssystem. Avfallsutredningen påpekar även att det har gjorts en extern utvärdering av intressenternas samarbetslösning på avfallsområdet 18 som visar att den inte lett till några konkreta resultat. Med detta som bakgrund har Avfallsutredningen syftat till att uppfylla kommittédirektivets kravbild i sitt betänkande "Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering" som publicerades 29 augusti Regeringens kravbild inkluderar bland annat att utformningen av systemet ska förbättra samverkan mellan producenter och kommuner, att systemet ska vara enkelt för användare 20, samtidigt som det ska vara resurseffektivt, miljömässigt och effektivt för samhället. Avfall ska ses som en resurs samtidigt som styrmedel för att få producenter att tillverka förpackningar på ett miljömässigt och resurseffektivt sätt ska utvärderas. Förslaget ska innehålla en konsekvensbeskrivning och kostnadsberäkningar inklusive konsekvenser för samhällsekonomin och förslagets kostnadseffektivitet. 17 Villaägarnas Riksförbund (2010) 18 "Utvärdering av Samarbetslösning på avfallsområdet", Tyréns SOU 2012:56 20 Med FNI som utgångspunkt.

17 Prod Komm. Avfallsinneha va re Tillsyn Övriga Privat Slutrapport 15 Lagrummet och dess intressenter definierar systemet ett system under kritik som regeringen vill förändra Lagrummet och intressenternas överenskommelser definierar dagens system......vilket är ett system som är under kritik och som regeringen syftar till att förändra Lagrum Förordningar om producentansvar 1 Det åligger producenter att ordna ett lämpligt 2 system för insamling av förpackningar och tidningar Överenskommelser mellan intressenter Samarbetslösning skapas mellan FTI / MB, kommunerna och Avfall Sverige för att förtydliga vad lagen säger 3 Dagens intressent- och processlandskap Avfallsutredningen pekar ut brister i dagens system på flera dimensioner Miljön Medborgaren Marknaden Grundas bl. a. på en rapport från Villaägarnas Förbund 5 som pekar ut brister... Dålig service, renhållning och tillgänglighet...samt en extern utvärdering 6 av samarbetslösningen mellan SKL, FTI och Avfall Sverige Anses inte ha lett till några konkreta resultat Regeringens direktiv ställer upp en kravbild för avfallsutredningen som bl.a. inkluderar att... Utformningen av systemet ska förbättra samverkan mellan producenter och kommuner Systemet ska vara enkelt för användare; FNI som utgångspunkt vara resurseffektivt & miljömässigt vara effektivt för samhället Avfall ska ses som en resurs Styrmedel ska utvärderas för att få producenter att tillverka förpackningar på miljömässigt och resurseffektivt sätt Förslaget ska innehålla en konsekvensanalys 1. Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar och Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper. 2. Lämpligt definieras som lättillgängligt, ska underlätta för medborgarna och ge god service. 3. Samarbetslösning på avfallsområdet - Överenskommelse enligt Kommittédirektiv 2008:97. Riktlinjer skapas även genom Avfallsrådet (ligger under Naturvårdsverket). 4. Avfallsutredningen, s Kritiken beskriven här syftar inte enbart på systemet för förpackningar och tidningar utan även avfall såsom matavfall och grovavfall. 5. Varför fungerar returinsamlingen bara i vissa kommuner? Villaägarnas Riksförbund (M2011:02/2011:4). 6. "Utvärdering av Samarbetslösning på avfallsområdet", Tyréns Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved. 1.2 BCG:s roll The Boston Consulting Group (BCG) har fått i uppdrag av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) att genomföra en konsekvensanalys av de huvud- och alternativförslag för insamlingen av hushållsförpackningar och tidningar som Avfallsutredningen lagt fram. The Boston Consulting Group (BCG) är ett globalt managementkonsultföretag och världsledande rådgivare inom affärsstrategi. Vi samarbetar med kunder inom alla sektorer och regioner för att identifiera deras bästa möjligheter att skapa värde, möta deras mest kritiska utmaningar och omvandla deras företag. Vår skräddarsydda metod kombinerar djup insikt i dynamiken hos företag och marknader med nära samarbete på alla nivåer i kundens organisation. Detta garanterar att våra kunder uppnår varaktiga konkurrensfördelar, bygger mer kapabla organisationer och säkrar bestående resultat. BCG grundades 1963 och är ett privat företag med 77 kontor i 42 länder. Ytterligare information finns på

18 Slutrapport 16 The Boston Consulting Group finns i hela världen 77 kontor i 42 länder Berlin Cologne Düsseldorf Frankfurt Hamburg Munich Stuttgart Boston Montreal New York New Jersey Philadelphia Toronto Detroit Chicago Seattle Minneapolis Washington San Francisco Los Angeles Dallas Monterrey Mexico City Houston Atlanta Miami Santiago Amsterdam Brussels Paris London Zurich Geneva Barcelona Lisbon Madrid Casablanca Milan Rome Vienna Budapest Athens Istanbul Rio de Janeiro São Paulo Buenos Aires Tel Aviv Oslo Copenhagen Stockholm Helsinki Moscow Warsaw Prague Kyiv New Delhi Mumbai Chennai Dubai Abu Dhabi Bangkok Kuala Lumpur Johannesburg Singapore Jakarta Perth Beijing Seoul Tokyo Nagoya Shanghai Taipei Hong Kong Sydney Canberra Melbourne Auckland

19 Slutrapport 17 2 BEGRÄNSNINGAR OCH METOD 2.1 Begränsning Avfallsutredningen i sin helhet består av en allmän översyn av avfallsområdet. Denna rapport fokuserar däremot endast på de förslag som rör hushållens förpacknings- och tidningsavfall, dels för att tydligt sköta avgränsning i konsekvensanalys av arbetet, dels för att undvika de avvägningar mellan intressentansvar som utredaren gör i sitt utlåtande. Rapporten fokuserar endast på de förslag som rör hushållens förpackningar och returpapper. När det gäller marknadseffekterna gör utredaren vissa avvägningar, där förlusten av tillgång till vissa marknader för en aktör kompenseras med att han istället öppnar upp nya marknader för dessa aktörer. 21 Sådana kompensationer har vi inte tagit hänsyn till i konsekvensanalysen, då vi inte ansåg dem vara relevanta för frågeställningen kring hur hushållens förpackningar och returpapper ska hanteras i framtiden. Således har konsekvenser från utredningens förslag angående verksamheters avfall, övrigt hushållsavfall och grovavfall inte inkluderats i analysen, såvida det inte har en direkt effekt även på insamlingen av förpackningar och tidningar från hushållen (t.ex. vid potentiella synergieffekter av att sammanföra olika avfallsströmmar). Vid de tillfällen övriga strömmar behandlas har detta kommenterats speciellt. Arbetet med konsekvensanalysen av Avfallsutredningens betänkande har genomförts på uppdrag av FTI i syfte att ge ett externt perspektiv på den konsekvensanalys som i stort saknas i utredarens huvud- och alternativförslag. Arbetet genomfördes under en 8- veckorsperiod i Stockholm där The Boston Consulting Group (BCG) har utnyttjat kunskap och erfarenhet dels från intressenter på marknaden och befintliga utredningar, dels av intern expertis och kunskap på området återvinning och avfallshantering. 21 Se exempelvis SOU 2012:56, s. 16: "Kommunernas insamlingsverksamhet från hushållen bedöms öka genom att förpackningar och returpapper kommer att omfattas enligt huvudförslaget. De kommuner som verkar på den konkurrensutsatta marknaden kan komma att få en ytterligare konkurrensfördel av detta. Eftersom kommunerna samtidigt förlorar insamlingsansvaret för det avfall som är jämförligt med hushållsavfall från verksamheterna, som i stället blir tillgängligt för de privata avfallsentreprenörerna, bedöms emellertid balansen på marknaden till viss del kompenseras."

20 Slutrapport Metod Konsekvensanalysen har utgått från Avfallsutredningens förslag samt den kunskap som BCG har om hur insamlingen och återvinningen av förpackningar och tidningar fungerar i dagsläget. Utifrån detta har konsekvenserna av de respektive förslagen analyserats främst kvalitativt genom att fokusera på logiska och strukturella samband mellan systemets aktörer och aktiviteter. Inom vissa frågeställningar har det dock även funnits ett behov av att göra en kvantitativ estimering för att skapa en tydligare bild av möjliga konsekvenser. I de fall där utredningens beskrivning innehåller brister eller otydligheter har antaganden gjorts och beskrivits för vilka utfall som är troliga för att möjliggöra en konsekvensanalys även i dessa fall. Det är viktigt att notera att dessa antaganden enbart är BCG:s tolkning av utredningen och att detta inte nödvändigtvis är exakt samma utfall som utredaren syftar till. På grund av begränsad tillgång till data från aktörer på marknaden har grunden för de kvantitativa resonemangen, samt vissa kvalitativa resonemang, kommit från offentligt tillgänglig data i kombination med estimeringar och intern erfarenhet av avfallsåtervinning inom BCG:s expertnätverk. På så sätt har uppskattningar kunnat göras och potentiella utfall kunnat analyseras. De källor som har använts listas i källförteckningen i kapitel 9.

21 Slutrapport 19 3 NULÄGESBESKRIVNING Nulägesbeskrivningen syftar till ge en beskrivning av lagrummet om producentansvar, målbilden som definieras och utformningen och utförandet av dagens insamlingssystem för förpackningar och tidningar, vilket inkluderar systemets finansiering och tillsyn. 3.1 Producentansvaret som grundpelare Vägledande för det nuvarande systemet är konceptet om producentansvar som lägger hela miljöansvaret för förpackningar och tidningar på den producent som satt produkten på marknaden. Konceptet om producentansvar härstammar från EU-direktiv och omsattes i svensk lagstiftning genom förordningar om producentansvar för både förpackningar och tidningar som trädde i kraft Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper gäller än idag och förordningen om producentansvar för förpackningar har ersatts flera gånger under åren men gäller i senaste versionen sedan 2006 (2006:1273). Enligt dessa förordningar är producenterna ansvariga dels för att förpackningarna utformas miljömässigt 22, dels för att det finns ett lämpligt insamlingssystem för det förpacknings- och tidningsavfall som kan hänföras till producenterna och för att avfallet tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna ska samråda med kommunen i frågor som rör insamlingssystemet och de måste rapportera återvinningsresultaten till Naturvårdsverket. Det är tydligt i förordningen om producentansvar för returpapper att returpappersproducenterna har ansvar för att de fastställda återvinningsmålen nås. Detsamma kan tolkas gälla för förpackningsproducenterna även om det inte är helt uppenbart utifrån dagens förordning om producentansvar för förpackningar. 22 Att de framställs och saluförs på ett sådant sätt att de är återanvändbara eller återvinningsbara.

22 Slutrapport 20 På grund av praktiska begränsningar har majoriteten av producenterna valt att organisera sig i s.k. materialbolag 23, ett för varje materialslag. Fyra av dessa i dagsläget fem materialbolag 24 äger i sin tur organisationen FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) som samordnar materialbolagens gemensamma frågor när det gäller skötseln och driften av deras insamlingssystem. Sammanfattningsvis består målbilden för ett insamlingssystem dels av kraven på återvinningsgrad som är kvantifierat per materialslag i förordningarna, dels av kriterierna för om ett insamlingssystem är lämpligt eller ej. Kriterierna för lämplighet är endast kvalitativa kriterier och öppna för tolkning. Detta diskuteras vidare i avsnitten nedan Återvinningsmålen De nationella återvinningsmålen definieras i förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper och bilaga 1 i förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar, och skiljer sig mellan materialslagen. Målnivåerna för återvinningsgrad i förordningarna har arbetats fram mot bakgrund av de målnivåer som anges i det bakomliggande EU-direktivet 25, även om målen i Sverige är satta något högre. I dagsläget nås alla mål förutom det för plastförpackningar. Det är dock viktigt att notera att återvinningsgraden från verksamheter för vissa materialslag är högre än återvinningsgraden från hushållen. I dagsläget rapporteras inte återvinningsgrad separat för verksamheter och hushåll. 23 Plastkretsen, Returkartong, Metallkretsen, Pressretur och Svensk Glasåtervinning. 24 Svensk Glasåtervinning är inte ägare men är ändå i nära samarbete med FTI. 25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG

23 Slutrapport 21 Dagens återvinningsmål och utfall per materialslag Materialslag Återvinningsmål Utfall enligt avfallsutredningen Förpackningar av metall 1 70 % materialutnyttjande 71 % materialutnyttjande Förpackningar av papp, papper, kartong och wellpapp 65 % materialutnyttjande Förpackningar av plast 1 70 % varav minst 30 procentenheter utgör materialutnyttjande 68,5 % materialutnyttjande 42 % varav 23 procentenheter utgör materialutnyttjande Förpackningar av glas 70 % materialutnyttjande 93 % materialutnyttjande Returpapper 1. Dock inte dryckesförpackningar 75 % materialåtervinns eller tas om hand på ett annat miljömässigt godtagbart sätt 91% materialutnyttjande Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved Utformningen av ett lämpligt insamlingssystem Definitionen av ett lämpligt insamlingssystem är idag enligt lagen att det ska vara "lättillgängligt, underlätta för den som innehar förpackningsavfall att lämna ifrån sig detta och i övrigt ge god service". Förutom denna definition, samt själva återvinningsmålen, ställer lagrummet inga övriga krav på hur systemet ska se ut i praktiken för att det ska anses vara lämpligt. Detaljer kring utformningen av insamlingssystemet tas inte upp i lagrummet och ska lösas med hjälp av samråd och överenskommelser mellan aktörerna, i första hand producenterna och kommunerna. Detta har bland annat skett genom överenskommelser i s.k. avfallsråd 26, men då regeringen 2008 ansåg att det fortfarande fanns frågor mellan kommuner och producenter som behövde lösas tillkallades förhandlare genom kommittédirektiv 2008:97. Detta var en skriftlig instruktion från regeringen om att berörda parter med hjälp av en förhandlare måste komma överens 26 Under Naturvårdsverket.

24 Slutrapport 22 om riktlinjer för ett antal specificerade frågor. Detta ledde till en samarbetslösning 27 mellan Sveriges Kommuner och Landsting, FTI, Svensk Glasåtervinning och Avfall Sverige. Överenskommelse mellan intressenter angående de frågor som lagrummet inte tar upp specifikt Insamling Grundnivå för ÅVS-placering Tätorter utan FNI: Majoritet av hushållen med ÅVS inom max 400 m Glesbygd: ÅVS där många människor samlas eller passerar. Alltid ÅVS i orter med året-runt-öppen butik Högre servicenivå t.ex. genom FNI är positivt Samlokalisering av ÅVS till ÅVC bör ske Finansiering Information Samverkan Grundnivån på service finansieras av producenterna Högre servicenivå (t.ex. FNI) delfinansieras av producenterna till marknadsmässiga villkor Kommunen har övergripande ansvar för en sammanhållen information Producenterna bistår med data och grundmaterial Producenterna kan själva informera som ett komplement till lokal information genom kommunerna Återvinningsforum med SKL, Avfall Sverige, FTI & SGÅ för samarbete på nationell nivå Kommunerna samråder lokalt med parterna vid utarbetning av avfallsplanen Kommunerna anvisar och upplåter mark till ÅVS:er Source: Samarbetslösning på avfallsområdet - Överenskommelse enligt Kommittédirektiv 2008:97 Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved. 27 Avfall Sverige, FTI, SGÅ, SKL (2009)

25 Slutrapport 23 Tidslinje visar hur lagstiftare har påverkat insamlingssystemet för förpackningar och tidningar över tiden EU-direktiv och övergripande lagstiftning Förordningar och övriga regeringsdirektiv Kretsloppspropositionen (1992/93:180) Bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter om producentansvar för förpackningar och returpapper Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordning (1994:1235) om producentansvar för förpackningar Europaparlamentets och rådets direktiv (94/62/EG ) EU-direktiv om förpackningar och förpackningsavfall Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar Miljöbalken (1998:808) Lagen om producentansvar skrivs in i kap. 15 Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar Proposition om FGI (2007/08:129) Bemyndigar regeringen att införa ordning med förhandsgodkända insamlingssystem för förpackningar och papper Kommittédirektiv (2008:97) Regeringen tillkallade förhandlare för att lösa utestående frågor mellan kommuner och producenter Ledde till "Samarbetslösning på avfallsområdet" mellan FTI, SKL och Avfall Sverige Europaparlamentets och rådets direktiv (2008/98/EG) Den övergripande och nu gällande EU-regleringen om avfall Regeringen ger direktiv om Avfallsutredningen i juni 2011 Utredningen läggs fram hösten 2012 Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved Övriga aktörers roller i planeringen och operationaliseringen av dagens insamlingssystem Utöver producenterna delas ansvaret för planering och operationalisering främst mellan tre aktörer. Naturvårdsverkets uppgifter inkluderar att ta fram och besluta om nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program, samt sammanställa nationell statistik om återvinningsgrad. Verket ska även ta fram föreskrifter, råd och vägledningar samt stödja regeringen i EU-arbetet. Länsstyrelsernas uppgifter inkluderar sammanställandet av de kommunala avfallsplanerna samt regional uppföljning. Kommunernas uppgifter inkluderar att ta fram kommunala avfallsplaner samt att hålla samråd med producenterna om hur de ska utforma ett lämpligt insamlingssystem och därmed uppfylla sitt lagstadgade producentansvar. Detta inkluderar bland annat att medverka till att anvisa platser för insamling. Kommunerna har även möjlighet och skyldighet att meddela föreskrifter om hantering av avfall och är ansvariga för planeringen av avfallshantering (inkl. bygglov för ÅVS, etc.).

26 Slutrapport Dagens insamlingssystem i praktiken För att uppfylla sitt lagstadgade producentansvar har producenterna via materialbolagen och FTI byggt upp ett nätverk med ca återvinningsstationer 28 (ÅVS) runt om i landet. Det material som samlas in förbereds sedan för återvinning genom bl.a. extra sorteringssteg innan det avsätts. Som komplement till bassystemet med ÅVS har ett frivilligt tilläggssystem växt fram med en fastighetsnära insamling (FNI). FNI-systemet regleras inte i överenskommelsen mellan parterna utan erbjuds i dagsläget främst av privata avfallsentreprenörer och i viss utsträckning kommunala bolag som ansluter betalningsvilliga hushåll. Dessutom har ett antal kommuner valt att ansluta hushåll till FNI i egen regi (t.ex. Helsingborg). Producenterna (via materialbolagen) driver själva ingen FNI-verksamhet men delfinansierar kostnaden för insamlingen av det material som samlas in via FNI och som lämnas till materialbolagen. Det finns även en mindre konkurrent till materialbolagen som heter TMR som fokuserar främst på FNI. Ett litet antal producenter 29 (bl.a. Elgiganten och McDonalds) har meddelat Naturvårdsverket att de helt och delvis tar "eget ansvar" för insamlingen av sina förpackningar. Hur detta fungerar i praktiken är dock inte helt tydligt och det sker i dagsläget ingen uppföljning av dessa producenter. 28 Enligt FTI. Ca av dessa har behållare för minst tre materialslag. Enligt materialbolaget för glasförpackningar (Svensk Glasåtervinning) finns det ca insamlingsplatser för glas. 29 Ca 24 stycken enligt Naturvårdsverket (2012), Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 2009

27 Slutrapport 25 Idag är återvinningsstationssystemet grundval medan fastighetsnära insamling existerar som komplement Insamling via ÅVS Fastighetsnära insamling "Lämpligt" system idag Dagens ÅVS-system täcker 44 % av befolkningen i tätort inom 400m Komplettering på frivillig basis Frivilligt system delfinansieras av producenterna Privata entreprenörer och kommuner erbjuder lösningar (ofta i överenskommelse med FTI/MB) Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved. Producenterna har ansvaret för större delen av processens värdekedja för hushåll men MB/FTI sköter själva driften Dagens system Förbrukning Insamlingsplats Tömning och transport Balning Bearbetning Avsättning Ansvar Konsument Kommun Producenter Aktiviteter Sortering ÅVS FNI Markavtal Bygglov Etablering Underhåll Behållare 1 Etablering Information Grovsortering 1 Tömning 1 Transport 1 Balning 1 Mellanlagring 1 Transport 1 Hämtning Transport Majoriteten av materialet som samlas in via FNI lämnas till materialbolagens balningsanläggn. Sortering 1 Försäljning 1 Transport 1 Producenter FTI FTI upphandlar MB MB upphandlar Privatentr. & komm. bolag Konsument Fastighetsägare Kommun Not: Bilden illustrerar värdekedjan för förpacknings- och tidningsavfall för hushållen. Värdekedjan för övriga materialslag finns i appendix. 1. Då MB för plast, metall och papp inte har några anställda sköter FTI detta men i MBs namn. 2. I vissa fall sköter sorteringsanläggningen Swerec materialet å materialbolagets vägnar. 3. Aktiviteten är streckad då transport ut från avsättning ofta sker exworks. Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved.

28 Slutrapport Finansieringen av insamlingssystemet På grund av producentansvaret ska producenterna stå för kostnaderna för ett lämpligt insamlingssystem. I dag finns dock ett bassystem för insamling från hushållen (ÅVS) och ett frivilligt tilläggssystem (FNI). Den övergripande skillnaden är att producenterna står för hela kostnaderna för ÅVS-systemet medan de bara står för en del av kostnaderna för FNI-systemet. Producenternas ÅVS-system finansieras till merparten av producentavgifter men även via de intäkter som försäljningen av återvinningsbart material ger. Markhyror för ÅVS:erna är ett undantag då alternativkostnaden för detta i huvudsak bärs av kommunerna. Finansieringen av FNI-systemet bärs däremot till stor del av privatpersoner och kostnaden tas ut antingen via direkta avtal med privata avfallsentreprenörer eller via avgifter till kommuner som anslutit hushåll. FNI-systemet delfinansieras dock av producenterna som via FTI och materialbolagen betalar en ersättning 30 för det material som samlas in via FNI men som lämnas till materialbolagen. I realiteten är det dock viktigt att komma ihåg att kostnaderna för båda systemen i slutändan till stor del hamnar hos konsumenterna då producenterna sannolikt lägger på producentavgifterna på slutpriset till konsument. 30 Per hushåll (över stipulerade gränsvikter) eller per ton beroende på materialslag.

29 Slutrapport 27 Producenterna finansierar insamlingssystemet genom intäkter från materialförsäljning och förpackningsavgifter Producenter Medborgare 1 Producentavgifter FTI verksamhet 3 MB (FTI) 2 Återvinning i FTIs regi ÅVS Intäkter från materialförsäljning Finansiering av insamling Materialbolagen (MB) finansierar insamling via ÅVS och FTIs insamlingsplatser för verksamheter Insamling via FNI finansieras till största delen av medborgarna 1 men delfinansieras ofta av MB 1. Medborgarna finansierar FNI genom antingen att fastighetsägarna eller kommunen delfinansierar FNI (vilket indirekt innebär högre avgifter/skatter för medborgarna). 2. Producenterna betalar avgift till materialbolagen som i sin tur för vissa material anlitar FTI för att sköta en del operativa uppgifter. 3. Liten del av FTIs verksamhet majoriteten av förpackningar och tidningar från verksamheter samlas in av privatentreprenörer på uppdrag av verksamheterna då det ofta finns ett värde av detta material på den fria marknaden. FNI Återvinning via annan kanal Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved. 3.3 Tillsyn Tillsynen i dagens system delas av Naturvårdsverket, länsstyrelserna och kommunerna. Naturvårdsverket är den tillsynsvägledande myndigheten på det nationella avfallsområdet och samlar in avfallsstatistik från relevanta aktörer. Länsstyrelserna har regionalt tillsynsansvar och ska vägleda kommunerna i tillsynsfrågor, medan kommunerna har ansvar för den operativa tillsynen och för tillsynen över producenternas utformning av förpackningar.

30 Slutrapport 28 4 KARTLÄGGNING AV AVFALLSUTREDNINGENS HUVUDFÖRSLAG Utredaren fastställer en målbild som kretsar kring medborgaren, miljön och marknaden även om medborgarnytta verkar stå i fokus. Tillägg i miljöbalken föreslås för att främja avfallsförebyggande arbete och beaktande av avfallshierarkin. Tydliga mål för avfallsområdet, inklusive att återvinningsmål, föreslås definieras i en nationell 4-årig avfallsplan som beslutas av regeringen, istället för att skrivas in i förordningen för producentansvar som idag. Den största förändringen i huvudförslaget från dagens ordning är att producentansvaret förändras genom att ansvaret för den fysiska insamlingen av förpackningar och tidningar övertas av kommunerna som även får ansvar för att utforma sitt eget insamlingssystem. Producenterna måste ansluta sig till en s.k. systemadministratör som ansvarar för hela den resterande hanteringen av kommunens insamlade material. Producenterna ska även via systemadministratörerna betala kommunens insamlingskostnader genom årliga schablonavgifter. Detaljerna kring huvudförslaget diskuteras vidare nedan. 4.1 Systemförutsättningar Målbild Utredaren ser ett behov av att fastställa en gemensam målbild för avfallsområdet och definierar i enlighet med regeringsuppdraget en målbild som kretsar kring medborgaren, miljön och marknaden. På grund av inneboende målkonflikter undviker utredaren att definiera en målhierarki. Dock nämner han att målet är att utforma ett förslag som "...framför allt kan erbjuda medborgarna ett så enkelt och tydligt avfallssystem som möjligt". 31 Modellen som bäst motsvarar detta krav är enligt utredaren FNI som därför förordas som utgångspunkt för systemet. 31 SOU 2012:56, s. 65

31 Slutrapport 29 Utredaren föreslår att en nationell avfallsplan upprättas av en nationell myndighet och beslutas av regeringen. I avfallsplanen sammanställs alla återvinningsmål och planen ska följas upp vart fjärde år. Det ska framgå av uppföljningen om de antagna målen i planen har nåtts samt hur pass effektiva eventuella införda styrmedel har varit. Utredaren påpekar även behovet av en nationell tillsynsmyndighet för att förbättrad tillsyn och måluppfyllelse ska uppnås. En målbild med tre huvudområden sätts upp i enlighet med regeringsuppdraget Medborgaren Enkel, tydlig och lättillgänglig infrastruktur Hushållen kan enkelt bidra med insatser och förstår att avfallet utgör en resurs Source: SOU 2012:56, BCG analys Utredningens målbild Miljön Produkter och avfall utnyttjas effektivt Infrastrukturen leder till minskad energioch resursanvändning Behandling på så hög nivå som möjligt i avfallshierarkin Marknaden Effektiv för samhället Ekonomiskt försvarbar Främjar konkurrensen (minska monopoltendenser) Copyright 2012 by The Boston Consulting Group, Inc. All rights reserved Lagrum Utredaren föreslår några nyckelförändringar i lagrummet: Avfallshierarki införs. Ny förordning om producentansvar för förpackningar och tidningar skapas. o Kommunen övertar ansvaret för den fysiska insamlingen. o En ordning med på förhand godkända insamlingssystem (FGI)/systemadministratörer införs Utredaren blandar ibland dessa uttryck i denna rapport används "systemadministratör" när det gäller huvudförslaget och "FGI" när det gäller alternativförslaget eftersom de två skiljer sig markant genom att en FGI också

32 Slutrapport 30 Utredaren föreslår att avfallshierarkin skrivs in i miljöbalken i enlighet med gällande EU-direktiv. Avfallshierarkin innebär en prioritetsordning för förebyggande och hantering av avfall. I första hand ska avfall förebyggas, men det avfall som ändå uppkommer ska hanteras enligt följande prioriteringsordning: förberedas för återanvändning, materialåtervinnas, återvinnas på annat sätt t.ex. genom energiutvinning, eller i sista hand bortskaffas. Det kan dock anses att denna avfallshierarki till stor del gäller i praktiken redan idag även om den inte uttryckligen har varit omsatt i lag tidigare. 33 Vidare förändras lagrummet angående producentansvaret för förpackningar och tidningar, där förordningarna för förpackningar och returpapper sammanförs till en förordning istället för dagens två separata förordningar. Återvinningsmålen flyttas från förordningarna om producentansvar till den nationella avfallsplanen. Den nya förordningen flyttar ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar från producenterna till kommunerna. Genom att en ordning med på FGI/systemadministratörer införs ansvarar en producent endast för att vara ansluten till en systemadministratör för att uppfylla sitt återvinningsansvar och betala för insamlingen. Systemadministratörerna är i sin tur ansvariga för att ta hand om det material som kommunerna samlar in. har ansvaret för insamlingen medan en systemadministratörs ansvar tar vid först efter att kommunen lämnat av det insamlade materialet. 33 SOU 2012:56, s. 72

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97

Kommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97 Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER

GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER NYA FÖRORDNINGAR GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER EN VÄGLEDNING Februari 2019 1 INNEHÅLL Bakgrund 4 De nya förordningarna En sammanfattning 5 De nya förordningarna Nuläge 7 De

Läs mer

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle

Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle Återvinning av förpackningar för ett hållbart samhälle Om producentansvar och om FTI:s service för att ditt företags förpackningar samlas in, återvinns och blir till nya produkter. Ett rikstäckande system

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56) YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)

Läs mer

Yttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135

Yttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135 Yttrande Samhällsbyggnad 1(5) 2018-05-07 Dnr: SBN 2018/00135 Handläggare Enhetschef Planering, Paula Nyman Telefon 0522-69 63 75 paula.nyman@uddevalla.se Yttrande gällande remiss från Miljö-och Energidepartementet

Läs mer

Remissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R

Remissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R 1 (5) Helsingborg, 2018-05-18 Dnr: 18/0214 m.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R

Läs mer

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten

Naturvårdverkets sammanfattning av rapporten Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har

Läs mer

Betänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar på remiss

Betänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar på remiss Anna Drakenberg Avfall 08-508 465 08 anna.drakenberg@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-11-22 Betänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar

Läs mer

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor

MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet

Läs mer

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste

Läs mer

Avfallsutredningens huvudförslag - Konkurrensaspekter Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012

Avfallsutredningens huvudförslag - Konkurrensaspekter Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012 Avfallsutredningens huvudförslag - Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012 Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) har bett Copenhagen Economics att bedöma vissa konkurrensaspekter

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Kommittédirektiv. Särskild utredare för översyn av avfallsområdet. Dir. 2011:66. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011

Kommittédirektiv. Särskild utredare för översyn av avfallsområdet. Dir. 2011:66. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011 Kommittédirektiv Särskild utredare för översyn av avfallsområdet Dir. 2011:66 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en allmän översyn av avfallsområdet.

Läs mer

Öka återvinningen i Stockholm motion (2016:65) av Jonas Naddebo (C)

Öka återvinningen i Stockholm motion (2016:65) av Jonas Naddebo (C) Miljöförvaltningen Hälsoskyddsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-16 Handläggare Peter Brådenmark Telefon: 08-508 28 169 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-08-30 p. 8 Öka återvinningen

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Grafiska Miljödagen 22 november 2012

Grafiska Miljödagen 22 november 2012 Grafiska Miljödagen 22 november 2012 Göran Nilsson, VD Pressretur AB www.återvinningsgaranti.se Producentansvaret i Returpappersförordningen En producent skall se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning

Bilaga 4 Lagstiftning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv

Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 1 Allt du källsorterar, återvinns och får nytt liv 2 Du vinner på att återvinna! Varje gång du lämnar en förpackning eller en tidning till återvinning sker något stort. Ketchupflaskan blir en praktisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren

Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-05-25 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Fredrik Bäck Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper

Läs mer

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? 2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar; SFS 2005:221 Utkom från trycket den 26 april 2005 utfärdad den 14 april 2005. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper Utfärdad den 28 juni 2018 Publicerad den 10 juli 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet med denna förordning är att 1. producenter

Läs mer

GUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet

GUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet GUIDE # 1 MARS 2010 Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper Innehåll: 1. Inledning 2. Juridiska förutsättningar 3. Finansiering 4. Godkända insamlingssystem 5. Konfliktlösningsregler

Läs mer

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för förpackningar; SFS 2006:1273 Utkom från trycket den 5 december 2006 utfärdad den 23 november 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Syfte

Läs mer

PM 2013:30 RII (Dnr /2012)

PM 2013:30 RII (Dnr /2012) PM 2013:30 RII (Dnr 001-1864/2012) Svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning

Läs mer

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest.

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest. Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest. Stockholm Arlanda - Amsterdam, Europa, PE Y S B P 10,0%

Läs mer

Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun

Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun Ks 122 Dnr 9017/229.109 Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun Ärendebeskrivning Med anledning av de förändrade förutsättningarna i producentansvarsförordningarna

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR DE NYA FÖRORDNINGARNA KRING PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

VÄGLEDNING FÖR DE NYA FÖRORDNINGARNA KRING PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR VÄGLEDNING FÖR DE NYA FÖRORDNINGARNA KRING PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR 1 2 BAKGRUND OCH SYFTE Juni 2018 fattade regeringen beslut om att utfärda två nya förordningar rörande producentansvar

Läs mer

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper

Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar

Läs mer

A B. D E Handläggare: Johan Castwall Tfn: Renhållningsförvaltningen. Rapport om tidningsinsamlingen. Renhållningsnämnden

A B. D E Handläggare: Johan Castwall Tfn: Renhållningsförvaltningen. Rapport om tidningsinsamlingen. Renhållningsnämnden A B Rhn 2005-01-26 Tjänsteutlåtande SID 1 (5) 2005-01-17 Dnr 29-0021/05 Ärende nr 16 C Renhållningsförvaltningen D E Handläggare: Johan Castwall Tfn: 08 508 465 53 Renhållningsnämnden Rapport om tidningsinsamlingen

Läs mer

Synpunkter från Hässleholm Miljö AB (HMAB) inför författandet av remissyttrande för KLK 2018/269-1, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förp

Synpunkter från Hässleholm Miljö AB (HMAB) inför författandet av remissyttrande för KLK 2018/269-1, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förp Synpunkter från Hässleholm Miljö AB (HMAB) inför författandet av remissyttrande för KLK 2018/269-1, Promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren

Läs mer

Mot det hållbara samhället

Mot det hållbara samhället Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering Betänkande av Avfallsutredningen Stockholm 2012 SOU 2012:56 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

Läs mer

KSL-avtalet. Lärdomar från vad som inte fungerat. Framtaget I nära dialog mellan producenter och kommuner. Vidgad omfattning, högre ambitionsnivå

KSL-avtalet. Lärdomar från vad som inte fungerat. Framtaget I nära dialog mellan producenter och kommuner. Vidgad omfattning, högre ambitionsnivå KSL-avtalet Lärdomar från vad som inte fungerat Framtaget I nära dialog mellan producenter och kommuner Vidgad omfattning, högre ambitionsnivå En ny modell för samarbete Mot ett nytt paradigm 1 Samverkansavtal

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG 2017-2020 FÖRORD Denna avfallsplan är framtagen av Sydnärkes kommunalförbund för alla medverkande kommuner i enlighet med 41 15 kap miljöbalken

Läs mer

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare

Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare 1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Förslaget innebär vidare ökade kostnader för staten, vilket i detta fall avser Naturvårdsverkets administration.

Förslaget innebär vidare ökade kostnader för staten, vilket i detta fall avser Naturvårdsverkets administration. < 20 1 Konsekvensanalys 1.1 Sammanfattning I utredningens mål specificeras att förslaget ska leda till att alla hushåll, oavsett om de finns i tätort eller glesbygd, får tillgång till lättillgängligare

Läs mer

Källsortering Alskäret

Källsortering Alskäret Källsortering Alskäret Vem tar egentligen ansvar för vad? April 2015 Ann Martinsson Palmbrink Nacka kommun http://www.nacka.se/web/bo_bygga/avfall/inlamning/sidor/default.aspx Vem ansvarar? Kommunerna

Läs mer

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,

Läs mer

Kommunalisering av insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper. Arbetsmaterial överlämnat den 9 april 2016 utan förslag på förordningstext.

Kommunalisering av insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper. Arbetsmaterial överlämnat den 9 april 2016 utan förslag på förordningstext. Kommunalisering av insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper Arbetsmaterial överlämnat den 9 april 2016 utan förslag på förordningstext. Uppdraget Överföring av insamlingsansvaret till kommunerna

Läs mer

Miljöplan. Klimatsmart i alla led!

Miljöplan. Klimatsmart i alla led! Miljöplan Klimatsmart i alla led! Miljöplan Styrande dokument 2015-12-18 2016-12-31 2 (12) Ingen kan göra allt men alla kan göra något En långsiktigt hållbar miljö är viktig och det är en förutsättning

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

FTI:s synpunkter avseende Naturvårdsverkets utkast till vägledning

FTI:s synpunkter avseende Naturvårdsverkets utkast till vägledning 2019-03-29 FTI:s synpunkter avseende Naturvårdsverkets utkast till vägledning Inledning - FTI:s ambition Svenska förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) har under de senaste åren arbetat målmedvetet

Läs mer

Lagrådsremiss. Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förhandsgodkännande av insamlingssystem för förpackningar och returpapper Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr (Miljödepartementet)

Läs mer

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet

Läs mer

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning

Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Småhusägare får betala dubbelt för återvinning Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. Sammanfattning och slutsatser 3 2. Syfte 6 3. Metod 6 4. Resultat 6 4.1. Vilket insamlingssystem är enligt

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se Affärsmodeller Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013

Miljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall

Läs mer

REMISSVAR: Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56

REMISSVAR: Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/2143/Ke Malmö den 30 november 2012 REMISSVAR: Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Betänkande av avfallsutredningen SOU 2012:56 Avfall

Läs mer

AVFALLSRÅDET. Sven Lundgren,

AVFALLSRÅDET. Sven Lundgren, AVFALLSRÅDET Sven Lundgren, 2018-09-26 Kommunernas branschorganisation inom avfallshantering Avfall Sveriges vision Det finns inget avfall Avfall Sveriges uppdrag Påverka - remisser, skrivelser, personliga

Läs mer

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss Lovisa Wassbäck Avfall 08-508 465 61 lovisa.wassback@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Läs mer

Remissvar rörande Jordbruksverkets översyn av retursystemet för dryckesförpackningar, M2015/03109/Ke

Remissvar rörande Jordbruksverkets översyn av retursystemet för dryckesförpackningar, M2015/03109/Ke Stockholm 2016-06-10 Remissvar rörande Jordbruksverkets översyn av retursystemet för dryckesförpackningar, M2015/03109/Ke Arla Foods tackar för möjligheten att ge synpunkter på förslag om ändrad lagstiftning

Läs mer

22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning

22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning 22 punkter för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning Avfallsfrågorna är i ständigt fokus. Miljöminister Karolina Skog tog i december i fjol initiativ

Läs mer

Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall

Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Miljöarbete Naturvårdsverkets roll i arbetet med producentansvar och avfall Delaktig i EU-arbeten Arbetar med regeringsuppdrag Tar fram lagstiftningsförslag Stöttar verksamhetsutövarna med vägledning Tar

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Restoring Waters in the Baltic Sea Region

Restoring Waters in the Baltic Sea Region Restoring Waters in the Baltic Sea Region A strategy for Municipalities and local governments to Capture ECONOMIC AND environmental Benefits Sammanfattning På Svenska The Boston Consulting Group (BCG)

Läs mer

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015 På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015 Föreskrifter och vägledningar Revidering av föreskrifter om kommunal avfallsplanering Rapportering av bygg-

Läs mer

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER 2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner

Läs mer

ÅKERIFÖRBUNDETS RENHÅLLARTRÄFF

ÅKERIFÖRBUNDETS RENHÅLLARTRÄFF ÅKERIFÖRBUNDETS RENHÅLLARTRÄFF Fredagen den 25 november Kilo/invånare 2015: 19,93 KG 13,51 KG 6,08 KG 1,58 KG 26,24 KG FÖRPACKNINGAR AV GLAS FÖRPACKNINGAR AV PAPPER FÖRPACKNINGAR AV PLAST FÖRPACKNINGAR

Läs mer

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan

Beskrivning och konsekvensanalys av förslag till revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Catarina Östlund Tel: 08-698 10 47 catarina.ostlund@naturvardsverket.se Konsekvensanalys 2005-09-22 Dnr 641-4711-05 Beskrivning och konsekvensanalys av förslag

Läs mer

Remiss Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper

Remiss Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hälsoskyddsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (13) 2018-03-27 Handläggare Peter Brådenmark Telefon: 08-508 28 169 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2018-04-10 p. 28

Läs mer

TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER. i Staffanstorps kommun

TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0332 2009-05-15 TILLSYNSPROJEKT AV ÅTERVINNINGSSTATIONER i Staffanstorps kommun Maj 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning och bakgrund...3 2.1 Återvinningsstationer...

Läs mer

Ingen kan göra allt men alla kan göra något

Ingen kan göra allt men alla kan göra något Ingen kan göra allt men alla kan göra något Vår miljöplan Förpacknings- & Tidningsinsamlingen Miljöplan Styrande dokument 2013-12-20 2014-12-31 2 (14) Ingen kan göra allt men alla kan göra något En långsiktigt

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Yttrande över promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren

Yttrande över promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall

Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall Du som hanterar livsmedel - så gör du med ditt avfall 2018-12-04 Så gör du med ditt avfall - ditt ansvar När du hanterar livsmedel uppstår sopor, det vill säga, avfall. För att påverkan på miljön ska bli

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Vellinge.se TYG PÅSE FÖREBYGGANDE RE FILL LOPPIS ÅTERANVÄNDA DEPONI MATERIALÅTERVINNA ENERGIÅTERVINNA Grafik: Sysav DEPONERING Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Avfallsplan Gislaveds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 170 Förord Gislavedskommunpåbörjadearbetetmeddennaavfallsplanunderhösten2009.Arbetet inleddesmedenbeskrivningochanalysavnulägetkommunensamtenuppföljningavden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för bilar; SFS 2007:185 Utkom från trycket den 2 maj 2007 utfärdad den 19 april 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Denna förordning är meddelad

Läs mer

M2016/00248/Ke

M2016/00248/Ke Datum Dnr: 2016-06-09 M2016/00248/Ke Er referens Charlotta Broman Vår referens Andreas Boo Remiss: Genomförande av systemen med producentansvar för förpackningar, returpapper och elutrustning, Slutredovisning

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Producentansvar för förpackningar och returpapper

Producentansvar för förpackningar och returpapper Producentansvar för förpackningar och returpapper Förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar Förordning (2018:1463) om producentansvar för returpapper Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN Uppföljning av tidigare avfallsplan 2009 2016 Under år 2008 arbetade Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner fram en gemensam avfallsplan under ledning av Västblekinge Miljö AB (VMAB). Planen fastställdes

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Bilaga 1 1. Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp

Bilaga 1 1. Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp Bilaga 1 1 Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp 1. Förebyggande av avfall Förslaget väntas leda till ökad resurshushållning och ökad resursanvändning. Förslaget innebär en större helhet. Undersökningar

Läs mer