ÅRET DÅ ÅTERVINNINGEN KLEV IN I RAMPLJUSET » KONSUMENTERNAS MILJÖARBETE ÖKAR LIKSOM FÖRTROENDET FÖR VÅR VERKSAMHET OCH FÖR ÅTERVINNINGEN «

Transkript

1 Å R S B E R ÄT T E LS E 2 01

2 04 I N N E H Å L L LITE SNACK OCH MYCKET VERKSTAD Snart halvtid för -punktsprogrammet och resultaten har inte låtit vänta på sig. 201 ÅRET DÅ ÅTERVINNINGEN KLEV IN I RAMPLJUSET ÄR VI BÄST I KLASSEN? Vi är duktiga på insamling och återvinning i Sverige, men hur står vi oss jämfört med övriga Europa? TEMA VAD HÄNDER MED MATERIALET? Materialåtervinningens plats i den cirkulära ekonomin. Vi reder ut begreppen och tar tempen på samtid och framtid. 201 I SAMMANDRAG Året som gick i några korta punkter och diagram. DE SENASTE ÅREN har miljöfrågorna fått ett allt större fokus och då inte bara hos gemene man. Alltfler företag ser hållbarhet som en del av affärsmodellen. Engagemanget hos våra kunder växer och valet av förpackningsmaterial är ofta en naturlig del av processen vid framtagandet av nya produkter. Vi ser en successiv förflyttning från traditionell linjär till cirkulär ekonomi och med detta följer nya och tuffare krav på FTI:s verksamhet. Ett väl fungerande insamlingssystem är ett måste för att garantera tillgång till återvunnet material i den omfattning som krävs redan om drygt fyra år. Andelen fastighetsnära insamling behöver bli större och upprustningen av de nästan insamlingsplatserna i landet, intensifieras ytterligare RESULTATRÄKNING Året som gick sammanfattat i kronor. FTI:s verksamhet bedrivs utan vinstutdelning. FTI I SIFFROR 70 samverkansavtal och drygt 4000 tömningar per dag. Och mycket mer. Lär känna FTI via siffror. STYRELSEN 201 års styrelse presenteras. AVGIFTER Vad betalar producenterna för återvinningen. 201 års avgifter för förpackningar av papper, plast, metall och glas. FOTO: ULF HUETT NILSSON» KONSUMENTERNAS MILJÖARBETE ÖKAR LIKSOM FÖRTROENDET FÖR VÅR VERKSAMHET OCH FÖR ÅTERVINNINGEN «KONSUMENTERNAS miljöarbete ökar, liksom förtroendet för vår verksamhet och för återvinningen. Det visar inte minst årets konsumentundersökning. Dialogen med konsumenterna är ett nödvändigt redskap för att vi ska bli ännu bättre, att det ska vara lätt att göra rätt. Därför har vi valt att tillsammans med storstadskommunerna lägga en gemensam informationsplanering för ökad återvinning av förpackningar och tidningar. Detta har bland annat resulterat en framgångsrik kampanj med plastförpackningar i fokus. VI HAR UNDER ÅRET inväntat ytterligare en regeringsutredning om insamlingsansvaret, men arbetet att genomföra -punktsprogrammet har fortsatt hög aktivitet. Och regeringens höjda återvinningsmål från år 2020 är fullt möjliga att nå. KENT CARLSSON vd FTI 2 FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE 3

3 -PUNKTSPROGRAMMET SNART HALVTID FÖR -PUNKTSPROGRAMMET: HUR FUNGERAR INSAM- A ÅTERVINNER DU? B LINGSSYSTEMET? C VAD TROR DU HÄNDER MED FÖRPACKNINGARNA? LITE SNACK OCH MYCKET VERKSTAD Vi har mindre än fem år på oss att nå regeringens höjda mål för återvinning från år Men vår ambition är inte att bara nå upp till målen utan också att överträffa dem. För att detta ska vara möjligt lanserades i slutet av 2012 ett handfast ramverk för mer och bättre återvinning, ett program där vi fokuserar på utveckling och förbättringar inom fem viktiga områden. Nu har vi snart nått halvtid för -punktsprogrammet och resultaten har inte låtit vänta på sig. TEXT ANNA LINDVALL FOTO FTI 4 KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR SOM KVALITETSUPPFÖLJNING Bättre och bättre år för år! SEDAN MÅNGA ÅR MÄTER FTI regelbundet konsumentnöjdheten. Mätningar som ligger till grund för planering av kommande aktiviteter. Inom ramen för -punktsprogrammet pågår dessutom ett större projekt i syfte att vässa våra kvalitetsuppföljningar ytterligare, bland annat för att möta ett växande miljöengagemang som i sin tur ställer allt större krav på insamlingssystemet. Enligt en undersökning som Tarkett lät PFM research genomföra under hösten 201 har svenskarnas miljöarbete intensifierats rejält. Vi går mer och mer över till vegetariskt kost, väljer ekologisk mat i allt större utsträckning samt sorterar och återvinner våra förpackningar i betydligt högre grad än tidigare. Resultatet stämmer väl överens med FTI:s egna konsumentundersökningar. 92 procent av svenskarna källsorterar sina förpackningar och tidningar, att jämföra med 69 procent för drygt 1 år sedan. Förtroendet för systemet har ökat i ungefär samma omfattning. Idag har de allra flesta tilltro till att förpackningarna verkligen återvinns, de gamla myterna om att allt ändå blandas håller på att dö ut. Enligt undersökningen från 201 anger 91 procent av de tillfrågade att de är nöjda med sortering och insamling. Motsvarande siffra för år 1999 var 81 procent. En klar förbättring, med andra ord % 73% 91% 92% A. 69% anger att det återvinner (generellt svar). B. 81% anger bra eller mycket bra utifrån en allmän bild av insamlingssystemet. C. Frågan ställdes inte detta år A % anger att de återvinner, andelen skiftar mellan materialslagen. B. 88% anger bra eller mycket bra utifrån en allmän bild av insamlingssystemet. C. 7% tror att de återvinns (generellt svar) A. 91% anger att de återvinner (generellt svar). B % anger bra eller mycket bra utifrån en specifik bild av insamlingen av de olika materialslagen. C % tror att de återvinns, andelen skiftar mellan materialslagen. 201 A. 92% anger att de återvinner (generellt svar). B % anger bra eller mycket bra utifrån en specifik bild av insamlingen av de olika materialslagen. C. 68-8% tror att de återvinns, andelen skiftar mellan materialslagen. 201 angav 91 procent av de tillfrågade att de var tillfreds med sortering och insamling. Motsvarande siffra för år 1999 var 81 procent. 4 FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE

4 -PUNKTSPROGRAMMET TEXT ANNA LINDVALL 3 SAMVERKANSAVTAL MED SVERIGES KOMMUNER Samverkan en väg till framgång BÄST I KLASSEN? Vi svenskar är duktiga på att sortera och lämna förpackningar och tidningar på återvinningsstationer och i den fastighetsnära insamlingen. Men räcker det för att nå nya högre mål? Och hur står vi oss jämfört med övriga Europa? Carl Påhlman, partner på Trinovo har på uppdrag av FTI under 201 genomfört en analys av 2013 års återvinningsresultat. 1 ÖKAD UPPRUSTNING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER INKLUSIVE TÖMNING OCH STÄDNING Upprustade stationer ett lyft för återvinningen EN MÄNGD AKTIVITETER HAR genomförts under året för att höja kvaliteten på våra återvinningsstationer. Behållare har bytts ut och stationer rustats upp. Vi har också inlett ett projekt för att successivt förse våra behållare med nya tydligare dekaler för att underlätta för alla att sortera rätt. Under sommaren genomfördes ett antal tester och undersökningar för att hitta de mest funktionella och tydligaste dekalerna. Vi fanns dessutom på plats, större delen av sommaren, vid fyra stationer som försetts med nya dekaler, för att ta emot återvinnarnas synpunkter. Dessa synpunkter ledde till en modifiering och under hösten påbörjades arbetet med att dekalera om stationerna i Stockholms stad. 2 DET ALLRA FÖRSTA SAMVERKANSAVTALET undertecknades av Upplands Bro kommun våren Vid utgången av 201 var ytterligare 69 avtal påskrivna. Förvisso är det en bit kvar till målet om samverkansavtal i alla 290 kommuner, men redan idag har en dryg tredjedel av Sveriges befolkning fått bättre återvinning, tack vare avtalen. Allt fler kommuner har insett fördelarna med att få en bättre struktur på samarbetet och inte minst möjligheten att följa upp på ett mer genomarbetat sätt. Samverkansavtalen kan dessutom leda till utvidgade samarbeten där Göteborgsprojektet kring fastighetsnära insamling, är ett av flera exempel. I AUGUSTI 2014 lanserade regeringen kraftigt höjda återvinningsmål för förpackningar och tidningar. Mål som ska vara uppnådda från år Sverige har sedan flera år överträffat regeringens återvinningsmål, men det är en bit kvar till de nya målen när 8 procent av pappersförpackningarna ska ska bli till nya produkter, jämfört med dagens mål på 6 procent. Samma relation, en höjning med 20 procentenheter gäller för glas- och plastförpackningar. För metallförpackningar är motsvarande siffra 1 procentenheter högre än dagens mål. Sett till 201 års utfall behöver mer samlas in och återvinnas (se illustration nedan). MEN HUR STÅR SIG SVERIGE jämfört med övriga länder? Sverige klarar sig utmärkt totalt sett, vi ligger en bra bit över de mål som gäller och precis på kanten till de vässade kraven om 7 procents förpackningsåtervinning år Däremot räcker de 73 svenska procenten inte till för att leda Europaligan. Enligt EU:s statistik hamnar Sverige på en blygsam åttonde plats i Europa, säger Carl Påhlman, partner på Trinovo som på uppdrag av FTI under 201 genomfört en analys av 2013 års resultat. EN ANALYS SOM dock ger vid handen att det finns skäl att använda resultatet med försiktighet, något även EU själva skriver under på. Att statistiken innehåller lapsusar är känt sedan tidigare och det har varit svårt att hitta metoder för gemensamma mätpunkter så att resultatet blir rättvisande, säger Carl Påhlman. Utgångspunkten för analysen var därför att vaska fram skillnader mellan hur andra europeiska länder räknar fram sina siffror satt i relation till det svenska tillvägagångssättet. Vad visade analysen? Den synliggör fundamentala skillnader mellan olika länders sätt att mäta och rapportera återvinningsresultaten. De riktlinjer som finns i EU:s nuvarande förpackningsdirektiv och som anger hur resultatet ska beräknas, är grova och ger utrymme för tolkningar. Utöver analysen visar även andra oberoende granskningar att cirka två tredjedelar av länderna inte rapporterar jämförbara resultat. Hur påverkar detta Sveriges placering? Det har stor påverkan, vi genomförde en simulering av resultaten för att få en mer rättvisande bild och den visar att Sverige tillsammans med Belgien är de länder som ligger i topp med en återvinningsgrad på 80 procent om vi alla ska räkna på samma sätt. Det betyder att vi når målen för 2030 redan nu och att vi är bäst i klassen, avslutar Carl Påhlman. 0 PROCENT HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING Det ska vara lätt att göra rätt SEDAN MÅLET om utökad fastighetsnära insamling slogs fast, har ett flertal aktiviteter påbörjats, för att underlätta utbyggnad. Åtgärder riktade mot såväl fastighetsägare som insamlingsentreprenörer. Mer FNI åt göteborgarna som FTI drivit tillsammans med Kretslopp och och Vatten i Göteborg genomfördes under 201. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen hos fastighetsägarna i Göteborg, om avfall och återvinning i allmänhet och om fastighetsnära insamling i synnerhet. Vi har även under 201 påbörjat en översyn av de avtal vi har med ett 60-tal insamlingsentreprenörer. Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra, för att stimulera en ökning av antalet hushåll som har fastighetsnära insamling? Utöver detta inleddes diskussioner om att specifikt bearbeta ett antal bostadsrättsföreningar. INFORMATION TILL HUSHÅLL OM ÅTERVINNING Mer information åt folket DET ÄR RESPEKTIVE kommun som har huvudansvaret för att informera allmänheten om hur man går tillväga för att återvinna medan FTI ansvarar för den information som finns på stationerna. Det projekt som påbörjades under 201 för att förse landets återvinningsstationer med nya dekaler och skyltar (se punkt 1) syftar inte bara till att stationerna ska bli snyggare. Sorteringsinformationen har förbättrats, det ska dessutom vara enkelt att uppfatta vem som är avsändare samt vem som ansvarig för själva stationen. Även under 201 har en större informationskampanj genomförts tillsammans med Göteborg, Malmö och Stockholm. Kampanjens främsta syfte var att öka plaståtervinningen men också att i samarbetet hitta synergieffekter som kan användas i fler kommuner. MATERIALUTNYTTJANDEGRADER I SVERGE 201 Andel 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 0 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % De mätpunkter som använts är överenskomna med Naturvårdsverket år 2011 att gälla för all rapportering för att på så vis få en jämförbar sammanställning i Sveriges rapportering till Eurostat. Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar MATERIALUTNYTTJANDEGRADER. TRENDEN ÄR TYDLIG. MATERIALUTNYTTJANDE- REGERINGENS NUV ÅTERVINNINGSMÅL GRADERNA HAR ÖKAT OCH ÖVERTRÄFFAR REGERINGENS MÅL SEDAN FLERA ÅR. REGERINGENS ÅTERVINNINGSMÅL FRÅN FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE 7

5 Att sätta den cirkulära ekonomins hjul i rullning Omställningen från dagens linjära till morgondagens cirkulära ekonomi är än så länge bara i sin linda. För att uppnå ett hållbart samhälle, krävs ett nytt tankesätt. En mer holistisk syn där återvinning i allmänhet och materialåtervinning i synnerhet är en självklarhet. Och där vi alla har en viktig roll att spela, inte minst FTI. TEXT ANNA L INDVALL BILD GETTY IMAGES 8 FTI ÅRSBERÄTTELSE 201

6 CIRKULÄR EKONOMI FÖRPACKNINGS- OCH Tidningsinsamlingens, FTI:s uppgift är att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. Och återvinningen ska vara så enkel och lättillgänglig som möjligt. LÄTT ATT GÖRA RÄTT Det ska vara lätt att göra rätt, både för konsumenter och för alla producenter, FTI:s kunder. Detta mot bakgrund av den principiella metod riksdagen antog redan i mitten av 90-talet, nämligen att miljöansvaret ligger hos den som producerat en vara. Ansvaret för förpackningen sträcker sig genom hela processen, även efter det att vi konsumenter gjort slut på själva varan. Det är regeringen som sätter ramverket för FTI:s verksamhet via förordningar om producentansvar för förpackningar och tidningar. En förordning kompletterar gällande lagar men är underordnad desamma. NY FÖRORDNING Den nya förpackningsförordningen som sjösattes den 1 november 2014, innehåller vissa delar som träder i kraft först år Det betyder att den tidigare förordningen från 2006 gäller i vissa delar och övergångsbestämmelser är aktuella för dessa. Vilken roll och vilket ansvar har FTI? FTI:s uppdrag är att ge service till de företag som omfattas av returpappersoch förpackningsförordningarna och av producentansvaret. Hösten 2014 sjösattes nya förordningar. Vad innebär det? Och har det påverkat de anslutna företagen, producenternas, syn på FTI:s verksamhet? Förpackningarna ska framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till den nivå som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå. Producenterna ska ta ansvar för förpackningarna när de blivit avfall, förpackningsavfallet ska tas om hand på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt och så att förordningens mål för materialutnyttjande nås. HUR PÅVERKAS KUNDERNA? Med den nya förordningen förtydligas ansvaret och kraven på att öka återvinningen och kvaliteten på återvinningssystemet ytterligare, vilket vi bland annat gör via -punktsprogrammet (läs mer om detta på sidan 4) som vi lanserade i slutet av år Ny tydligare förordning tillsammans med ett flertal aktiviteter vi genomfört, riktade specifikt mot FTI:s kunder, producenterna, har bland annat lett till en större kännedom om systemet, att kunderna är nöjdare idag än tidigare och inte minst att man upplever att servicenivån höjts, 8 procent anser idag att FTI:s service håller hög kvalitet. Allt enligt den kundundersökning som genomfördes under 201. Nästan var tredje respondent anger miljöansvar som främsta skäl att vara ansluten till FTI, en siffra som höjts rejält sedan tidigare mätningar. Näst flest anger lagkravet och producentansvaret som incitament. Nästan åtta av tio är nöjda med den information de får från FTI, en klar förbättring sedan tidigare år. VILKA FÖRÄNDRINGAR FÖLJER MED DEN NYA FÖRORDNINGEN? Återvinningsmålen har höjts och ska nås från år 2020 (se sidan 7). Definitionen av hur man ska beräkna materialutnyttjande har blivit tydligare. Producenterna ansvarar för förpackningar som blir avfall, tidigare gällde ansvaret endast att ordna insamlingssystem. Det krävs tillstånd för att bedriva insamling och ett tillståndspliktigt insamlingssystem, TIS, ska vara rikstäckande. Alla producenter ska ansluta sig till TIS alternativt anordna motsvarande egna system samt meddela detta till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket blir tillståndsmyndighet från 2019, kommunerna behåller sitt ansvar för lokal tillsyn, till exempel över skötseln av återvinningsstationer. Rollfördelningen mellan kommuner och producenter definieras tydligare, samrådsskyldighet gäller. Insamling av förpackningar och tidningar ska ingå i den kommunala avfallsplanen. Att bränna avfall är som att elda upp pengar Den linjära ekonomin är på väg att bli cirkulär och miljöfrågorna kliver in i finrummet. Det holistiska tankesättet har blivit lönsamt. Avfall är inte längre bara avfall utan en resurs för både miljön och näringslivet. Vi har mycket att vinna på att återvinna, säger Elin Bergman, Manager corporate partner på Världsnaturfonden, WWF. ENGLAND OCH HOLLAND ligger i framkant när det gäller att ställa om från linjär till cirkulär ekonomi, men det har börjat röra på sig även i Sverige. Hållbarhetsfrågorna finns numera högt upp på agendan hos många företag och miljön är en naturlig del av affären. Det synsätt som introducerades med den cirkulära ekonomin var förlösande. Tidigare hade miljöfrågorna mest handlat om att ta bort än det ena än det andra, i stället för att skapa tillväxt genom att tänka smart. Begreppet cirkulär ekonomi dök upp första gången i en Mc- Kinsey-rapport år 2012, en rapport ursprungligen beställd av äventyraren Ellen MacArthur, som under en världsomsegling lärde sig att spara på resurserna och utnyttja dem på bästa möjliga vis för att inte dö. Det gick så småningom upp för henne att samma sak gäller för vår jord. Det mest intressanta med rapporten är att den framhäver det ekonomiska incitamentet och visar att det både finns och kommer att uppstå många jobb i återbruksindustrin, vilket även EU skriver under på. De nya återvinningsmålen som EU föreslår för 2030 kommer enligt kommissionen skapa så mycket som nya jobb. Att bränna eller slänga avfall i stället för att återvinna är bokstavligen som att elda upp pengar, säger Elin Bergman. Att i stället förvandla avfallet till produkter är en ren vinst. Men hur ser det då ut hos gemene man, är vi redo för det där med cirkulär ekonomi? Självklart är det en inställningsfråga och det måste vara lätt att göra rätt. Se på den ekologiska maten, det tog lång tid men till slut så small det till och efterfrågan ökade lavinartat, säger Elin Bergman. Näringslivet har tagit täten, politikerna ligger en bit efter och för oss individer tar det en stund innan vi kommer till en tipping point. NÅGRA ORD FÖR KLIMATETS SKULL Biobränsle, cirkulär ekonomi och green wash, vet du vad det betyder? Det är inte lätt att göra rätt om man inte förstår vad som menas. Här är de viktigaste klimatorden och deras innebörd. Antropogena utsläpp Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen utan mänsklig påverkan. Biobränsle Produceras vanligen av växter och vid förbränning tillförs inte atmosfären någon extra koldioxid, eftersom det kol som biobränslen innehåller ingår i det naturliga kretsloppet. Cirkulär ekonomi Bygger på kretsloppsprincipen där återanvändning, återvinning och minimering av resursutnyttjande är centrala principer. Avfall ska helst inte existera, uttjänta saker ska återvinnas, allt material ska ingå i det biologiska eller tekniska kretsloppet. Delningsekonomi Att låna, hyra eller på annat sätt använda utan att äga, är kärnan. Byteshandel och internetbaserade tjänster som Uber och Airbnb räknas in i delningsekonomin. Geoengineering Eller klimatmanipulering på svenska. En teknisk manipulation av klimatet eller kortare klimatmanipulering som handlar om att minska växthuseffekten och den globala uppvärmningen genom storskaliga tekniska lösningar, till exempel gigantiska speglar som ska reflektera ut solvärmen i rymden igen. Green wash När de som bedriver miljöfarlig, eller mindre miljövänlig verksamhet försöker skapa en bild av sig själva som miljövänliga genom bland annat marknadsföring. Fossilfritt Sverige Regeringsinitiativ med syftet att visa upp vad Sverige gör för att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Loss and damage Förluster och skador som tillfogats av klimatförändringarna. Ett tydligt exempel är de små stater som i vissa fall kommer att gå under på grund av stigande havsnivå. FOTO: ERIK BERGMAN 10 FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE 11

7 CIRKULÄR EKONOMI MED METALL IN I EVIGHETEN 1 Metall har evigt liv, men skepnaderna förändras. En metallförpackning kan nämligen återvinnas hur många gånger som helst. Här kan du följa de tomma konservburkarnas och de uttjänta kapsylernas väg från ditt kök till bilkarosser och järnvägsräls Lägg alla metallförpackningar i för dem avsett kärl i ditt återvinningsrum eller på återvinningsstationen. Där hämtas och körs de till en uppsamlingsplats för tömning och balning, för att sedan forslas till en sorteringsanläggning. 2 Metallen sorteras med hjälp av en stor magnet och stål separeras från aluminum. Andelen stål och aluminum fördelar sig, i runda tal 80 respektive 20 procent. 3 Såväl stålet som aluminiumet mixas till olika blandningar beroende på vilken legering som krävs vid slutanvändning. 4 FTI BORGAR FÖR KVALITET Det är inte bara metallförpackningar som har evigt liv. Det gäller även glasförpackningar. Dessutom blir tidningar till nytt papper, plastförpackningar får nytt liv som blomkrukor och golv och uttjänta mjölkförpackningar transformeras till pizzakartonger. FTI ställer höga krav på sina samarbetspartners rörande återvinningskraven och ligger därför i framkant när det gäller materialåtervinning. 12 FTI ÅRSBERÄTTELSE Blandningarna av stål respektive aluminum skickas in i smältugnar. För stålets del tar det cirka en timme att gå från fast till flytande för att gjutas till sex meter långa strängar. Aluminiumet gjuts till tackformar som okulärt ser likadana ut, men beroende på legering har olika egenskaper. Stålsträngarna lastas på järnväg och körs till valsverk för att så småningom bli till järnvägsräls eller hamna i bilindustrin. Aluminumtackorna transformeras så småningom till bland annat däckfälgar eller motordelar. 201 FTI ÅRSBERÄTTELSE 13

8 CIRKULÄR EKONOMI 201 I SAMMANDRAG STÄDNING OCH TÖMNING KONSUMENTKONTAKT Ett väl fungerande insamlingssystem är en nödvändighet Det är över 20 år sedan Electrolux publicerade sin första miljöredovisning. Idag är är hållbarhet en central del av affärsstrategin och prioriteringarna är tydliga. ELECTROLUX produkter orsakar störst miljöpåverkan när de används, inte vid tillverkning. Att minska på energi- och vattenanvändningen och fortsätta utveckla resurseffektiva produkter är därför en av hörnstenarna i miljöarbetet men också att ligga i framkant vad gäller utnyttjandet av återvunnet material. Våra dammsugare inom Green Collection är ett utmärkt exempel på energisnåla produkter. De är dessutom tillverkade av till 70 procent återvunnen plast, säger Karl Edsjö, från Environmental and EU affairs på Electrolux. Green Collection, lätta att känna igen på sin färgsättning i svart med gröna detaljer, har funnits på marknaden i flera år och efterfrågan ökar hela tiden. ANSVAR FÖR HELA KEDJAN Den dag en dammsugare ur Green Collection inte fungerar längre kan den återvinnas ännu en gång. För Electrolux är det en självklarhet att ta ansvar för sina produkter genom hela tillverkningskedjan, även efter det att de satts på marknaden och här inkluderas givetvis även förpackningar och emballage. Electrolux produkter är förpackningsintensiva och här sker ett kontinuerligt och medvetet arbete för att få ner mängden, av miljöskäl, men även av kostnadsskäl. Det finns mycket att göra inom detta område, innovationsarbetet är intensivt och vi hoppas kunna presentera en del intressanta lösningar framöver, säger Karl Edsjö. SVERIGE LÅNGT FRAMME Sin globala närvaro till trots finns ingen tvekan om att vara ansluten till FTI. Förutsättningarna vad gäller återvinning skiljer sig åt världen över och Sverige ligger långt framme vad gäller välorganiserade insamlingssystem. Globalt sett ligger de flesta andra länder långt efter. Och ett väl fungerande insamlingssystem är själva grundbulten för en effektiv återvinning av material, vilket vi kan se på det materialutbud som finns på olika marknader, avslutar Karl Edsjö.» VÅRA DAMMSUGARE INOM GREEN COLLECTION ÄR ETT UTMÄRKT EXEMPEL PÅ ENERGISNÅLA PRODUKTER. DE ÄR DESSUTOM TILLVER- KADE AV TILL 70 PROCENT ÅTERVUNNEN PLAST. «Växthuseffekten Koldioxiden i atmosfären håller kvar en del av solvärmen så att jordens temperatur blir möjlig att leva i. Men nu ökar växthuseffekten, bland annat på grund av för höga halter koldioxid och jorden blir därför varmare. Isarna vid nord- och sydpolen smälter, haven stiger, öknarna breder ut sig, vattenbristen ökar och vädret blir mer instabilt. Detta innebär stora svårigheter för många människor och orsakar stora kostnader STÄDNING OCH TÖMNING. ÖKAD SORTERING KRÄVER MER STÄDNING OCH FLER TÖMNINGAR. BLÅ STAPEL VISAR ANTALET STÄDNINGAR OCH ORANGE VISAR ANTALET TÖMNINGAR FÖR PLASTFÖRPACKNINGAR. INSAMLING OCH ÅTERVINNING Vi svenskar blir allt bättre på att återvinna. Materialutnyttjandegraderna ökar kontinuerligt, så även under 201. Ökningen gäller samtliga materialslag som ligger över nuvarande återvinningsmål. Det är än så länge bara glasförpackningarna som är det förpackningsslag som redan nått upp till de mål som regeringen satt upp från år För att övriga förpackningsslag ska tangera eller överträffa dessa mål, krävs en ännu högre ökningstakt. KUNDER Under 201 har ännu fler producenter blivit kunder till oss, cirka 30 nya avtal har slutits. Dessutom har ett stort antal kundbesök genomförts. Vi har också arrangerat kundträffar och event på flera platser i Sverige. Inom ramen för vårt pågående förbättringsarbete genomförde vi under våren en kundundersökning. Och trenden är tydlig, andelen kunder som är nöjda med vår service har ökat liksom lojaliteteten och inte minst, har kunskapen om insamlingssystemet förbättrats radikalt. KOMMUNSAMARBETET Vi intensifierar samarbetet med Sveriges kommuner och under året har vi tecknat nya samverkansavtal. Vid 201 års utgång fanns 70 avtal på plats och det betyder att över en tredjedel av»svenskar blir allt bättre på återvinning. Materialutnyttjandegraderna ökar kontinuerligt, så även under 201.« KONSUMENTER SOM TAR KONTAKT. ALLTFLER SVENSKAR VET VART DE SKA VÄNDA SIG FÖR ATT PÅTALA BEHOV AV STÄDNING, TÖMNING ELLER LIKNANDE VID ÅTERVINNINGSSTATIONERNA. Sveriges befolkning numera får en ännu bättre återvinning. Vid årets slut var dessutom ett flertal förhandlingar på väg att slutföras. FLER NÖJDA KONSUMENTER Förtroendet för insamlingssystemet ökar kontinuerligt (läs mer om detta på s 4) och kännedomen om vem man ska kontakta gällande återvinningsstationerna, har ökat markant. Idag kan allmänheten, bland annat via en mobilanpassad webbfunktion, se när städning och tömning sker, samt anmäla behov av åtgärder. Bland annat har detta lett till en markant ökning av antalet kontakter under 201 och i förlängningen såväl snyggare återvinningsstationer och nöjdare konsumenter. INFORMATIONSINSATSER Kommunikationsinsatserna med plastförpackningarna i centrum, som inleddes 2013 fick en fortsättning under 2014 och förädlades under 201. Med det lyckosamma resultatet och goda samarbetet med Stockholm, Göteborgs och Malmös kommuner i ryggen, inleddes även planeringen för en utvidgad kampanj för 2016 där alla förpackningar samt tidningar kommer att ingå. Traditionsenligt var vi på plats i Almedalen med ett välbesökt seminarium och informationsutbyte. Pressbearbetningen har varit fortsatt intensiv och närvaron i media har ökat. 14 FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE 1

9 EKONOMI FTI I SIFFROR SVENSKA FÖRPACKNINGS- och Tidningsinsamlingen, FTI AB, ägs av RK Returkartong AB (för pappersförpackningar), Plastkretsen (PK) AB (för plastförpackningar), Svensk Glasåtervinning AB (för glasförpackningar), Svenska MetallKretsen AB (för metallförpackningar) och Pressretur AB (för returpapper). Dessa så kallade materialbolag erbjuder lösningar åt de företag som omfattas av lagen om producentansvar för förpackningar och returpapper. Materialbolagen ägs i sin tur av branschorganisationer inom handel och industri och av enskilda företag. Materialbolagen samverkar med FTI för att tillsammans hantera frågor som gäller drift, skötsel och utveckling av landets återvinningsstationer och för att förenkla samarbetet med Sveriges kommuner. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. Vd för FTI är Kent Carlsson.»FTI:s verksamhet finansieras till största delen via förpackningsavgifter och medel från pappersindustrin.«producentansvar Företag med producentansvar bekostar insamling och återvinning genom att betala avgifter för alla förpackningar som de sätter på den svenska marknaden. Insamling och återvinning av returpapper/tidningar finansieras av pappersindustrin. INTÄKTER FTI:s verksamhet finansieras till största delen via förpackningsavgifter och medel från pappersindustrin. Övriga intäkter härrör från försäljning av insamlat material. KOSTNADER FTI:s kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader för drift och vidareutveckling av det nationella insamlingssystemet, såväl återvinningsstationer som fastighetsnära insamling. Detta efter samråd med Sveriges 290 kommuner. Därtill kommer övriga kostnader förknippade med bland annat informationsarbete och marknadsbearbetning av företag med producentansvar. RESULTAT FTI:s resultat uppgår till 18 MSEK ( MSEK). Eftersom FTI inte är vinstdrivande återförs resultatet till verksamheten. Eventuell vinst får inte användas till aktieutdelning. Målsättningen är att resultatet ska balanseras +- 0 under en konjunkturcykel. RESULTATRÄKNING (MSEK) Nettoomsättning Förpackningsavgifter och övriga intäkter Intäkt av försålt material koppar kaffe. En enda dagstidning som återvinns räcker för att koka 38 koppar kaffe bilar. Om alla kapsyler återvanns under ett år så skulle det återvunna stålet räcka till att tillverka bilar. Hur många återvinningsstationer finns det och hur ofta töms de på ett år? Och varför är siffran fem så viktig? Lär känna FTI och vår verksamhet genom siffror kunder. Lite drygt företag är idag anslutna till FTI. Det betyder att FTI har producenter som kunder.... punkter. I slutet av 2012 lanserades -punktsprogrammet, FTI:s utvecklingsprogram för att nå regeringens återvinningsmål från samverkansavtal. Målet är att teckna samverkansavtal med Sveriges alla 290 kommuner. I slutet av 201 fanns 70 avtal på plats tömningar. Varje dag töms behållare för papper, plast och metallförpackningar i genomsnitt drygt gånger insamlingsplatser. Idag har FTI cirka insamlingsplatser, utplacerade över hela Sverige ton. Under 201 fick ton pappersförpackningar ett nytt liv. Summa nettoomsättning Verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 4 49 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetskostnader Rörelseresultat Finansiella poster 1 0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ,... månader. Om du återvinner ett kilo tidningar så sparar du energi som räcker till ett 4, månader långt mobilsamtal procent har FNI. Drygt 30 procent av Sveriges befolkning har tillgång till fastighetsnära insamling, det vill säga insamling på hemmaplan.... år. Även en tidning kräver sin tid för att brytas ned. Om den är tryckt på plastbestruket papper så tar det fem år innan den förmultnat. 16 FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE 17

10 FTI:S STYRELSE MARK JENSEN, VD CARLSBERG SVERIGE AB AVGIFTER ANDERS FRÖBERG, VD BOREALIS AB 3. ANDERS STRÅLMAN, VD OCH KONCERNCHEF AXFOOD AB 4. KENT CARLSSON, VD FTI AB. CLAES BJÄREHOLT, VD SMURFIT KAPPA SVERIGE AB 6. ANDREAS BOO, VD PRESSRETUR AB (ADJUNGERAD FÖR KENNETH OHLSSON, VD STORA ENSO SKOGHALL AB) FÖRPACKNINGAR AV PAPPER, PLAST ELLER METALL Producenter med förpackningar av papper, plast eller metall betalar en fast årsavgift på 1 00 kronor och en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackningarnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan. Om tillverkaren av förpackningar betalar avgiften rör det sig om en så kallad tillverkarförpackning. Pizzakartonger och bärkassar är exempel på tillverkarförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI som har uppdraget att administrera avgifterna för respektive aktuellt materialbolag. Dessa avgifter gäller till och med 31/ VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Hushållsförpackningar kr/kg FÖRPACKNINGAR AV GLAS Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym med särskild avgift beträffande glasförpackningar för kosmetik och läkemedel. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk Glasåtervinning. VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Glasförpackningar för Kosmetik Fyllnadsvolym Tom 0 ml From 1 ml Glasförpackningar för Läkemedel Fyllnadsvolym Avgift 2 öre 7 öre Avgift 7. GÖRAN HOLM, VD EVP SCANDINAVIA HK SCAN Papper 1.39 Plast 1.93 Aluminium ml 7 öre ml 16 öre ml 20 öre 8. BO LUNDQUIST, ORDFÖRANDE FTI Stålplåt 3.9 Verksamhetsförpackningar kr/kg From 700 ml Glasförpackningar för Övrigt 30 öre 9. JOHAN RABE, MANAGING DIRECTOR TETRA PAK NORDICS FOTO: ULF HUETT NILSSON Papper 0.01 Plast 0.03 Aluminium 0.01 Stålplåt 0.16 Plåtfat 0.04 Fyllnadsvolym Avgift Tom 20 ml 7 öre ml 16 öre ml 20 öre From 700 ml 30 öre Stålband och tråd 0.28 MATERIALBOLAGENS ÄGARE: DLF (Dagligvaruleverantörers Förbund), Svensk Handel AB, Svensk Dagligvaruhandel, DS Smith Packaging AB, Elopak AB, Fiskeby Board AB, Holmen AB, Korsnäs AB, SCA Obbola AB, Smurfit Kappa Kraftliner AB, Smurfit Holdings AB, Stora Enso Packaging AB, Stora Enso Skoghall AB, Svenska Kartongförpackningsföreningen, Tetra Pak Sverige AB, PIR -Plastbranschens InformationsRåd, Holmen Paper AB, SCA Forest Products AB, Stora Enso Hylte AB, Ardagh Glass Limmared AB, Sprit & Vinleverantörsföreningen, Sveriges Bryggerier Tillverkarförpackningar kr/kg Papper 1.2 Plast 1.74 RETURPAPPER Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin. Aluminium 1.99 TRYCKT PÅ ARCTIC MUNKEN KRISTALL 220G/10G PRODUCERAT AV FSC-CERTIFIERADE (FOREST STEWARDSHIP COUNCIL) ARCTIC PAPER PRODUKTION: DAXMEDIA OCH BLINK DESIGN, FTI ÅRSBERÄTTELSE FTI ÅRSBERÄTTELSE 19

11 P.S. VID ÅTERVINNING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING SERVICECENTER: