Yttrande över motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg ---

Transkript

1 Handling 2015 nr 199 Yttrande över motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Den av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) väckta motionen bifalles. 2. Fastighetsnämnden och byggnadsnämnden får i uppdrag att årligen upplåta tomter för minst 250 småhus från kommunal mark. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: --- Ulf Kamne (MP) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till byggnadsnämndens yttrande. Jonas Ransgård (M) yrkade att motionen skulle tillstyrkas. Vid omröstning röstade Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Dario Espiga (S), Johan Nyhus (S), tjänstgörande ersättaren Mariya Voyvodova (S) samt ordföranden Anneli Hulthén (S) för bifall till Ulf Kamnes yrkande Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (FP), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) röstade för bifall till Jonas Ransgårds yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot sex röster att bifalla Jonas Ransgårds yrkande. Helene Odenjung (FP) antecknade som yttrande en skrivelse från FP den 21 oktober Representanterna från MP, S och V antecknade som yttrande en skrivelse från den 4 november David Lega (KD) antecknade som yttrande en skrivelse från KD den 4 november Göteborg den 4 november 2015 Göteborgs kommunstyrelse Anneli Hulthén Jonas Andrén 1(1)

2 Yttrande (KD) Kommunstyrelsen Ärende 3:1 Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg Moderaterna har i en motion till fullmäktige föreslagit att öka byggandet av småhus i Göteborg. Kristdemokraterna ställer sig bakom detta. Bostadsbyggandet i Göteborg, liksom i Sverige i stort, måste öka kraftigt. Bostadsbyggandet har länge varit för lågt, vilket lett till en akut bostadsbrist. Alliansregeringen, med bostadsminister Stefan Attefall (KD) i spetsen, fick mycket gjort på området. Det resulterade i att bostadsbyggandet ökade under 2014 med 27 % jämfört med 2013, till nästan bostäder över hela Sverige. Det reformarbete som Alliansregeringen påbörjade måste fortsätta. Vi ser med oro på signaler om att bostadsbyggandet kommer att minska under nästa år, till följd av den nuvarande regeringens politik. Den 16 april 2015 godkände fullmäktige rapporten Bostadsförsörjning i Göteborg. Nuläge och framtida inriktning. Där lyftes bland annat gruppen barnfamiljer fram. 86 % av de som lämnar Göteborg är 0-44 år och en majoritet av dessa flyttar till småhus. Det är beklagligt att inte fler kan hitta ett passande boende i Göteborg, utan tvingas flytta. Det innebär att Göteborg tappar viktig skattekraft, som i sin tur leder till minskade möjligheter att satsa på välfärd. Vi vet också att många göteborgare bor trångt och är i behov av större bostäder. Detta drabbar särskilt barn och unga, vilket också lyfts fram av Rädda Barnen. De småhus som tillkommer ska, precis som andra bostäder, finnas i olika upplåtelseformer. Vi ser till exempel positivt på möjligheten att upplåta småhus som hyresrätter. Kristdemokraterna vill bredda planprocessen så att fler har möjlighet att bidra i planeringen. Den som önskar få en detaljplan producerad ska få köpa tjänsten på egen hand, vilket skulle kunna snabba upp processen samtidigt som Stadsbyggnadskontoret och andra kontor får mer tid att utföra andra angelägna planer och program. Vi är övertygade om att detta skulle generera fler bostäder. Tyvärr säger de styrande rödgrönrosa partierna tillsammans med Sverigedemokraterna nej till detta, senast på kommunfullmäktige den 8 oktober Kristdemokraterna vill också utreda möjligheten till privat initiativrätt i detaljplaneprocessen. Fastighetsägare och byggföretag ska själva kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas av kommunen. Med dagens planmonopol kan den som vill bygga endast begära ett planbesked. Privat initiativrätt skulle innebära att fler detaljplaner kan produceras och att processen kan gå snabbare. Denna modell används i Norge, och kan ligga till grund för hur detaljplanearbetet ska se ut även i Sverige i framtiden. Riksdagen har beslutat att regeringen ska utreda frågan, och Kristdemokraterna vill att Göteborg ska vara försökskommun. Med dessa förändringar behöver inte planeringen innebära att mer resurser tas i anspråk. Göteborg behöver fler bostäder av alla sorter. Den aktuella motionen bidrar till detta mål.

3 Yttrande MP, S, V Kommunstyrelsen Ärende 3.1, Dnr 0447/15 Yrkande om motion om att öka byggandet av småhus Precis som vi i Göteborg har en stor efterfrågan på bostäder generellt sett, finns det också ett behov av fler småhus. Många som bor i Göteborg och som vill flytta hit vill bo i småhus. En konsekvens är att familjer som gärna hade bott i småhus i Göteborg flyttar till småhus i annan kommun i stället. Vi har i Göteborgs kraftigt höjt ambitionerna för bostadsbyggandet för att kunna bygga bort bostadsbristen. Vi vill att de bostäder som ska byggas ska vara i många olika former, både entvå och flerfamiljshus. I den kraftiga ambitionshöjning på antalet färdigställda bostäder ser vi att kommunen nu kraftsamlar och att våra förvaltningar anstränger sig till det yttersta för att klara av bostadsförsörjningen. Utöver kraftig ambitionshöjning i ordinarie planeringsverksamhet, arbetar kommunen just nu med jubileumssatsningen som innebär ytterligare färdigställda bostäder till år Planering av bostäder i småhus kräver mer resurser per bostad, särskilt för att säkra att småhusbebyggelsen som en del i en blandad bebyggelse. Med den kraftiga utbyggnaden av bostäder är stadens planerande förvaltningar redan mycket pressade. Att lägga på ett planeringsmål om småhus, som motionärerna föreslår, riskerar att äventyra vår bostadsförsörjning. När vi fortsätter öka takten med bostadsbyggandet behöver småhusproduktionen följa med. Vi ser positivt på att det redan nu byggs det fler småhus än de senaste åren, en ökning från drygt 200 till drygt 300 årligen. Idag är det många småhus som inte ligger inom detaljplan, utan endast har bygglov. Den mesta ökningen av småhusbyggande borde vara inom detaljplan. Inriktningen vara att förbereda för att öka andelen småhus och att integrera dem väl med annan bebyggelse. Även om äganderätt är det vanligaste bland småhus, ser vi gärna en blandning av upplåtelseformer även bland småhusen.

4 Yttrande FP Kommunstyrelsen Ärende 3.3 Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg Efterfrågan på bostäder i Göteborg är stor, vilket är positivt eftersom staden växer. Desto sämre är det att utbudet är lågt på grund av att det under lång tid har byggts för lite. Vi vill bygga mer och se ett varierat bostadsutbud i Göteborg för att möta efterfrågan på boende i olika skeden av livet. Det byggs idag relativt få småhus i Göteborg. Det är rimligt att vi bygger mer kompakta städer med företrädesvis flerbostadshus, men vi behöver även komplettera med småhus eftersom det också finns en efterfrågan på sådana boenden. Det finns vissa skeden i livet där personer företrädesvis väljer att bo i småhus. Detta brukar vara när man har yngre barn. Detta ser vi dock förändras i och med att fler väljer att bo kvar i lägenhet fram tills det andra barnet kommer, och man flyttar gärna in till stan innan det sista barnet lämnar boet. Därmed naggas småhustiden i kanterna i båda ändar. Samtidigt kvarstår det faktum att många barnfamiljer fortfarande väljer att flytta till småhus i kranskommuner, vilket får till följd att personer med god skattekraft lämnar kommunen. Genom att planera för större bostäder i flerfamiljshus och småhus i form av exempelvis något mer yteffektiva townhouses eller radhus kan barnfamiljerna kanske välja att stanna i Göteborg i större utsträckning samtidigt som vi bygger en god stadsmiljö. Småhusbebyggelse bör företrädesvis göras för att förtäta i vissa områden samt som förslaget anger i områden där det idag saknas småhusbebyggelse. Det är främst viktigt att få till flyttkedjor eftersom tillskottet till befintligt bestånd av nyproduktion endast är cirka 1%. Därför bör vi bygga blandat så att vi kan få till omflyttningar i befintligt bestånd. Marknadens vilja att bygga småhus i föreslagna områden bör självklart vara utgångspunkter för antalet småhus. Idag är kommunens plantaxa för småhus fördelaktig vilket gör att skattekollektivet belastas. Detta bör rimligen ses över. Vi vill inte att bostadsproduktionen ska påverkas negativt på grund av en satsning på småhus, därför bör aktörerna själva kunna bekosta och ta fram dessa planer i så stor utsträckning som möjligt.

5 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0447/15 Repronummer 191/15 Stadsutveckling Hedwig Andrén Telefon E-post: Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg H 6/15 Motionen Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) föreslår fullmäktige att besluta om att ge byggnadsnämnden och fastighetsnämnden i uppdrag att årligen upplåta tomter för minst 250 småhus från kommunal mark. Motionärerna anser att en ökning av byggandet av småhus i ytterområdena där det finns flest hyresrätter skulle ge människor en möjlighet att bo kvar i området och därmed skapa flyttkedjor vilket kan frigöra billiga hyresrätter. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till byggnadsnämnden och fastighetsnämnden. Remissinstansernas svar är sammanställda i nedanstående tabell. Remissinstans Beslut Kommentar Byggnadsnämnden Avstyrker Planer och program med ett Yrkande MP, S och V ökat innehåll av småhus, innebär generellt att samma planeringsresurser ger färre bostäder i färdiga detaljplaner. I dag finns ett mycket stort behov av att bygga många bostäder. Fastighetsnämnden Tillstyrker med beaktande av de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet. Yttrande (S) Det finns en ambition att skapa förutsättningar för fler småhus i delar av staden men att nå 250 småhus per år på kommunal mark som markanvisats eller sålts som enstaka tomter kan ske först på längre sikt. 1 (13)

6 Ekonomiska konsekvenser Perspektivet är belyst i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, se bilaga 3. Barnperspektivet Perspektivet är belyst i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, se bilaga 3. Jämställdhetsperspektivet Perspektivet är belyst i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, se bilaga 3. Mångfaldsperspektivet Perspektivet är belyst i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, se bilaga 3. Miljöperspektivet Perspektivet är belyst i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, se bilaga 3. Omvärldsperspektivet Perspektivet är belyst i stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande, se bilaga 3. STADSLEDNINGSKONTORET Hedwig Andrén Handläggare Ylva Löf Avdelningschef Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Motionen Byggnadsnämndens protokollsutdrag Byggnadsnämndens tjänsteutlåtande Fastighetsnämndens protokollsutdrag Fastighetsnämndens tjänsteutlåtande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (13)

7 Bilaga 1 Motionen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (13)

8 Bilaga 2 Byggnadsnämndens protokollsutdrag Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Yttrande över motion om att öka byggandet av småhus i Göteborg 197, 0619/15 Kommunstyrelsen hade till byggnadsnämnden för yttrande översänt ovan nämnda motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M). Stadsbyggnadskontoret hade ingett ett utlåtande: Tjänsteutlåtande bil. 4 (MP), (S), (V) ingav en skrivelse: Yrkande bil. 5 Ordföranden konstaterade att det fanns tre förslag. Yrkanden Axel Josefson (M) yrkade bifall till motionen i sin helhet Ordföranden Johannes Hulter (S) yrkade avslag på motionen. Propositionsordning Ordföranden antecknade att (MP), (S), (V)-yrkandet skulle utgöra Ja-proposition i huvudvoteringen. Först ställde ordföranden propositioner på beslut om bifall till motionen i sin helhet eller kontorets förslag. Sedan propositionerna besvarats meddelade ordföranden att han funnit motionen i sin helhet vara med övervägande Ja besvarad. Nämnden hade alltså beslutat att bifalla Josefsons förslag som kontraproposition i huvudvoteringen. Härefter ställde ordföranden propositioner på beslut om bifall till (MP), (S), (V)- yrkandet eller motionen i sin helhet. Sedan propositionerna besvarats och ordförande meddelat att han funnit den förstnämnda vara med övervägande Ja besvarad begärdes omröstning vilken verkställdes i enlighet med följande justerade proposition: Den som vill att nämnden skall bifalla (MP), (S), (V)-yrkandet röstar Ja den som inte vill röstar Nej. Vinner Nej har nämnden beslutat att bifalla Josefsons förslag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (13)

9 Vid upprop röstade ordföranden Johannes Hulter (S), Marianne Carlström (S), Johan Zandin (V), Mikael Niklasson (S) och tjänstgörande ersättaren Sara-Linnéa Östervall (MP) Ja och Ann Catrine Fogelgren (FP), Axel Josefson (M), tjänstgörande ersättaren Björn Nilsson (M) och Hampus Hagman (KD) röstade Nej. Då omröstningen utfallit med fem Ja och fyra Nej hade nämnden beslutat: att avstyrka motionen med hänvisning till texten under rubriken stadsbyggnadskontorets synpunkter i tjänsteutlåtandet som även citeras i (MP), (S), (V)- yrkandet. Vid protokollet Agnetha Carlsson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (13)

10 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (13)

11 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (13)

12 Tjänsteutlåtande Utfärdat BN Diarienummer 0447/15 Strategiska avdelningen Karin Telldén och Christian Jönsson Telefon E-post: Yttrande över motion om att öka byggandet av småhus i Göteborg Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att tillstyrka motionen med beaktande av de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet Sammanfattning Motionens förslag i linje med flera av översiktsplanens mål och strategier, framför allt när det gäller den strategiska frågan Fler bostäder och den områdesvisa inriktningen för Mellanstaden. Byggande av småhus kan komplettera områden som domineras av andra hustyper, bidra till en mer blandad bebyggelse och bidra till att möta olika människors skilda behov. Samtidigt finns det idag ett mycket stort behov av att den planering som stadsbyggnadskontoret genomför leder till att det byggs mycket bostäder. Det innebär att ett högt bostadsinnehåll är en prioriterad fråga i de program och detaljplaner som kontoret upprättar. Det föreslagna antalet om 250 småhus per år måste avvägas mot andra bostadspolitiska mål, t.ex. i arbetet med byggnadsnämndens produktionsplan. Stadsbyggnadskontoret Agneta Hammer Stadsbyggnadsdirektör Måns Werner Chef strategiska avdelningen Bilaga: Motionen 1(5)

13 2(5) Ärendet Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) föreslår i en motion att fastighetsnämnden och byggnadsnämnden får i uppdrag att varje år upplåta tomter för minst 250 småhus på kommunal mark. Josefsson och Magnusson framhåller att byggandet av småhus i Göteborg varit eftersatt och att det kommer vara en viktig del för att uppnå de bostadspolitiska målen. Vidare skriver Josefsson och Magnusson att byggande av småhus framför allt bör ske i ytterområden som idag domineras av hyresrätter, i syfte att komplettera utbudet av bostäder i dessa områden. Stadsledningskontoret har skickat över motionen till bl.a. byggnadsnämnden för yttrande, som ska lämnas senast den 25 maj Bakgrund Beskrivning av småhusbyggandet i Göteborg (fastighetskontoret) Enligt fastighetskontoret har det de senaste trettio åren i genomsnitt per år byggts något under 400 småhus i Göteborg. Småhus består av såväl friliggande hus som radhus. Över tiden har antalet minskat något och har varit 230 per år under den senaste femårsperioden Nyproduktionen av småhus med äganderätt kan grovt delas in i två typer. Enstaka styckebebyggda hus som till allra största delen byggs av eller på uppdrag av privatpersoner samt gruppbyggda småhus som byggs av byggföretag för att säljas vidare på marknaden. När det gäller gruppbebyggda småhus skapas byggrätter i detaljplaner. Husen byggs antingen efter en markanvisning från fastighetsnämnden eller på egen mark. De styckebyggda husen byggs på privatägd mark eller på mark som säljs till privatpersoner via kommunens tomtkö. Tomtkösystemet har, efter beslut av kommunfullmäktige i januari 2015, ersatts med att tomterna säljs direkt via mäklare eller via mindre markanvisningar. Under åren 2011 till 2014 byggdes totalt drygt 900 småhus i Göteborg och av dessa byggdes 210 på kommunalt ägd mark som markanvisats och omkring 40 på mark som sålts via tomtkön. Bland de övriga småhusen som byggdes var 540 styckebebyggda och 120 var gruppbebyggelse på privatägd mark. Totalt skedde alltså något mer än en fjärdedel av all småhusbebyggelse under de åren på mark som markanvisats eller sålts via tomtkön. Relationen mellan byggande på kommunal mark och annat byggande är en effekt av var och i vilken mängd nya detaljplaner som innehåller småhus tas fram. I fastighetskontorets bedömning av kommande bostadsbyggande antas antalet småhus öka något jämfört med de senaste fem åren till drygt 300 småhus per år under perioden I prognosen framgår också att projekt med småhusbebyggelse är spridda över olika delar av staden där flera exempel återfinns på bebyggelse i eller nära områden som innehåller en relativt hög andel hyresätter, exempelvis Angereds centrum, Gårdsten, Biskopsgården, Länsmansgården och Kortedala. Byggande av nya småhus är Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

14 3(5) generellt beroende av de marknadsmässiga förutsättningarna som varierar mellan olika delar av staden. Detta blir än tydligare i dessa områden varför flera av projekten genomförs i mindre etapper över längre tid i takt med att husen kan säljas. Översiktsplan för Göteborg Översiktsplanen antogs 2009 och är det dokument som redovisar hur kommunen vill att mark- och vattenområdena ska användas. Översiktsplanen innehåller en rad mål och strategier som ska leda till att Göteborg utvecklas hållbart. Mål och strategier från översiktsplanen som berör motionens förslag: Fler bostäder Bostadsbyggandet är ett prioriterat mål. Staden ska verka för att ett tillräckligt antal bostäder av varierande slag kan byggas. Andelen småhus i Göteborg utgör cirka 20 % av det totala bostadsbeståndet, vilket är högt för en storstad. Bostäder ska i första hand tillföras genom komplettering centralt och i mellanstaden samt i strategiska knutpunkter för att uppnå en hållbar stadsstruktur. Bostadsutbyggnad ska ske samordnat med utbyggnad av kollektivtrafik, arbetsplatser och lokaler för skola, vård och omsorg. Staden ska planera för en större blandning av hustyper, upplåtelseformer och prisbilder för att nå ökad valfrihet i boendet och minskad segregation. Förändrat transportbehov Stadens planering ska bidra till att fler människor kan gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen. Göteborg behöver förtätas och de strategiska knutpunkterna utvecklas för att minska behovet av att resa med bil. Utveckling av infrastruktur för cykeltrafik, kollektivtrafik och gångtrafik ska ske samordnat med bostadsutbyggnad. Mångfald, tryggt och mänskligt Staden ska verka för att Göteborg blir en solidarisk och hållbar stad där alla behövs och där alla får goda möjligheter att utveckla sina liv. I den framtida staden ska segregation ha vänts till integration. Ledorden är: blandning, delaktighet, tillgänglighet, trygghet och mänsklighet. Olika gruppers behov ska beaktas i planeringen. Barnens behov ska särskilt uppmärksammas. Utbyggnadsordning Planering i Göteborgs Stad ska ske med inriktning mot komplettering i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Tillkommande bebyggelse ska stärka den befintliga stadsstrukturen, vilket kan innebära att t.ex. komplettera områden som domineras av flerbostadshus med markbostäder och omvänt. Mellanstaden Mellanstadens varierande karaktär vad gäller bebyggelse och stadsplan innebär att komplettering kan se ut på många olika sätt beroende av stadsdelens karaktär. En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens stråk ska eftersträvas. Kustnära områden och skärgården I det kustnära området och skärgården ska komplettering ske restriktivt och på friluftslivets villkor. Sammanhängande gångstråk och ökad tillgänglighet ska eftersträvas i alla planeringssituationer. Ny bebyggelse ska lokaliseras i anslutning till Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

15 4(5) god kollektivtrafik och särskilt kring bytespunkter. Vid komplettering ska en blandning av bostadsformer eftersträvas. Mål och inriktningsdokument för Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden och Trafiknämnden Mål och inriktningar som berör motionens förslag är: Målet att bygga staden tät, grön, och blandad är överordnat. Yteffektiv, klimatsmart, kollektivtrafiknära bebyggelse ska premieras. Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre. Arbetet med att blanda bostäder med olika boendekostnad i samma område och samma kvarter ska fortsätta. Målet är 4500 eller fler bostäder i beslutade detaljplaner. Planer med stort bostadsinnehåll ska prioriteras. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Som redovisats ovan, går motionens förslag i linje med flera av översiktsplanens mål och strategier, framför allt när det gäller den strategiska frågan Fler bostäder och den områdesvisa inriktningen för Mellanstaden. Byggande av småhus kan komplettera områden som domineras av andra hustyper, bidra till en mer blandad bebyggelse och bidra till att möta olika människors skilda behov. Samtidigt finns det idag ett mycket stort behov av att den planering som stadsbyggnadskontoret genomför leder till att det byggs mycket bostäder. Det innebär att ett högt bostadsinnehåll är en prioriterad fråga i de program och detaljplaner som kontoret upprättar. Hur staden väljer att utnyttja marken i strategiskt viktiga lägen får konsekvenser för det framtida bostadsbyggandet. Planer och program med ett ökat innehåll av småhus, innebär generellt att samma planeringsresurser ger färre bostäder i färdiga detaljplaner. Det finns fler sätt att tillgodose efterfrågan på småhus än att bygga nya. Genom att arbeta för att skapa flyttkedjor kan småhus frigöras för t.ex. barnfamiljer. Ett exempel på ett pågående projekt som kan ge dessa effekter är arbetet med Äldres boende i västra Göteborg. Projektet ska bidra till att hitta byggbar mark som kan användas för att skapa attraktiva boenden för äldre och samtidigt skapa flyttkedjor genom att småhus frigörs. Det föreslagna antalet om 250 småhus per år måste avvägas mot andra bostadspolitiska mål, t.ex. i arbetet med byggnadsnämndens produktionsplan. I produktionsplanen beslutar byggnadsnämnden årligen om vilka planer som ska påbörjas och hur resurser på stadsbyggnadskontoret ska användas. I produktionsplan och budget kan byggnadsnämnden årligen prioritera för vilka typer av bostäder planer ska tas fram, för att uppfylla mål i kommunfullmäktiges budget. Ett särskilt uppdrag från kommunfullmäktige att planera för ett visst antal av en specifik boendeform ger begränsningar i prioriteringsarbetet. Ekonomiska konsekvenser Förslaget i motionen kan få ekonomiska konsekvenser för stadsbyggnadskontoret. Om det blir en ökad andel småhus i detaljplanerna, finns det risk att kontorets befintliga Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

16 resurser för detaljplanering resulterar i färre antal bostäder i laga kraft vunna detaljplaner. Just det komplexa förhållandet mellan stadsbyggnadskontorets resurser och de bostadspolitiska målen behöver studeras närmare. Detta är ett av skälen till att kontoret bedömer att det antal småhus som anges i motionen inte bör låsas fast, utan behöver kunna anpassas i en samlad avvägning. Ekonomiska perspektivet Det ekonomiska perspektivet är tätt sammankopplat med hållbarhet. Det är nödvändigt att bostäder utvecklas integrerat med utvecklingen av kollektivtrafik, gångvägar, cykelvägar, service, arbetsplatser m.m. så att invånarnas vardagsliv kan fungera på ett enkelt och hållbart sätt. Detta är också mest lämpligt ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov och där ingår också barn och barnfamiljer. Efterfrågan på småhus men också stora hyres- och bostadsrättslägenheter är stor bland barnfamiljer. Statistik visar att andelen barn som bor i småhus ökar med åldern. Det behövs fortsatta analyser för en djupare förståelse av barnfamiljers behov, preferenser och möjligheter att tillgodose behoven i Göteborg. Jämställdhetsperspektivet Ett ökat småhusbyggande på rätt platser kan bidra till att skapa en större variation i det som byggs. Större variation i utbudet av bostäder kan komma att ge större rörlighet som frigör bostäder i flera flyttled. Motionens förslag om att bygga småhus i områden som domineras av hyresrätter kan bidra till mer jämställdhet. Det är dock viktigt att ett ökat småhusbyggande inte går ut över fördelningen mellan olika upplåtelseformer. Mångfaldsperspektivet Motionens förslag berör med stor sannolikhet även mångfaldsperspektivet, utifrån samma resonemang som för jämställdhetsperspektivet: större variation i bostadsbyggandet får påverkan på rörligheten på bostadsmarknaden och i förlängningen kan detta ha positiva konsekvenser ur ett mångfaldsperspektiv. Miljöperspektivet Ett ökat småhusbyggande kan ha påverkan på miljön, i stor utsträckning beroende på var småhusen byggs. Motionens förslag om att bygga småhus i områden som domineras av hyresrätter innebär att småhusen till största delen byggs inom den redan byggda staden, mellanstaden, där det finns god kollektivtrafik, utbyggd infrastruktur och etablerad service. Detta är i linje med stadens strategier. Ett ökat småhusbyggande i områden som redan domineras av småhus eller i områden som mer eller mindre är obebyggda, riskerar att få mer negativa konsekvenser ur ett miljöperspektiv. Omvärldsperspektivet Motionens förslag kan få påverkan på omvärldsperspektivet, framför allt i ett regionalt perspektiv. Ett ökat småhusbyggande i Göteborg förändrar sammansättningen av bostadsbeståndet och befintliga flyttmönster förändras. Hur stor förändringen blir och mer i detalj vad konsekvenserna skulle kunna bli beror på många faktorer, t.ex. antal småhus som byggs i Göteborg och vilka motsvarande förändringar som sker i regionen. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 5(5)

17 Bilaga 4 Fastighetsnämndens protokollsutdrag Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Beslut (ex tillstyrker/avstyrker) Tillstyrker med beaktande av de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet Eventuellt kommentarer/yrkanden, yttranden (1-5 rader) Yttrande från S Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefson(M) och Hampus Magnusson(M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg 117, diarienr 0721/15 HANDLING Fastighetskontorets tjänsteutlåtande Yttrande S YRKANDEN Hampus Magnusson (M): bifall till motionen i sin helhet Jahja Zeqiraj (S): bifall till kontorets förslag PROPOSITIONSORDNING Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att Jahja Zeqirajs yrkande bifallits. Omröstning begärs. OMRÖSTNING Godkänd voteringsproposition: "Ja-röst för Jahja Zeqirajs yrkande. Nej-röst för Hampus Magnussons yrkande" Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (13)

18 Kristina Belfrage, Anna Skarsjö, Bobbo Malmström, Håkan Bernhardsson och Jahja Zeqiraj röstar Ja (5) Hampus Magnusson, Magnus Nylander, Charlotte Darvik och Birgitta Gunér röstar Nej (4) BESLUT Fastighetsnämnden beslutar: Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg tillstyrks med beaktande av de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet. PROTOKOLLSANTECKNING Ledamöterna för S antecknar som yttrande en skrivelse, bilaga 1. Vid protokollet Sirpa Bernhardsson Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Hampus Magnusson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (13)

19 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (13)

20 Bilaga 5 Fastighetsnämndens tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande Analys och utredning Till Fastighetsnämnden Lars-Gunnar Krantz Telefon: Diarienummer 0721/15 E-post: lars-gunnar.krantz@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg Förslag till beslut Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att öka byggandet av småhus i Göteborg tillstyrks med beaktande av de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet Ärendet I en motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) föreslås att fastighetsnämnden och byggnadsnämnden ges i uppdrag att årligen upplåta tomter för minst 250 småhus från kommunal mark. I motionen framhålls att byggandet av småhus i Göteborg varit eftersatt och att det kommer att vara en viktig del för att uppnå de bostadspolitiska målen. Vidare poängteras att byggande av småhus framför allt bör ske i ytterområden där hyresrätter är dominerande för att komplettera utbudet av bostäder i dessa områden. Stadsledningskontoret har översänt motionen till bland annat fastighetsnämnden för yttrande. Yttrandet skall lämnas senast den 25 maj Bakgrund De senaste trettio åren har det i genomsnitt per år byggts något under 400 småhus i Göteborg. Småhus består av såväl friliggande hus som radhus. Över tiden har antalet minskat något och har varit 230 per år under den senaste femårsperioden Nyproduktionen av småhus med äganderätt kan grovt delas in i två typer. Enstaka styckebebyggda hus som till allra största delen byggs av eller på uppdrag av privatpersoner samt gruppbyggda småhus som byggs av byggföretag för att säljas vidare på marknaden. När det gäller gruppbebyggda småhus skapas byggrätter i detaljplaner och byggs såväl efter en markanvisning från fastighetsnämnden eller på egen mark. De styckebyggda husen byggs på privatägd mark eller på mark som säljs till privatpersoner via kommunens tomtkö. Tomtkösystemet har, efter beslut av kommunfullmäktige i januari 2015, ersatts med att tomterna säljs direkt via mäklare eller via mindre markanvisningar. Under åren 2011 till 2014 byggdes totalt drygt 900 småhus i Göteborg och av dessa byggdes 210 på kommunalt ägd mark som markanvisats och omkring 40 på mark som sålts via tomtkön. Bland de övriga småhusen som byggdes var 540 styckebebyggda och 120 var gruppbebyggelse på privatägd mark. Totalt skedde alltså något mer än en fjärdedel av all småhusbebyggelse under de åren på mark som markanvisats eller sålts via tomtkön. Relationen mellan byggande på kommunal mark och annat byggande är en effekt av var och i vilken mängd nya detaljplaner som innehåller småhus tas fram. I fastighetskontorets bedömning av kommande bostadsbyggande antas antalet småhus öka något jämfört med de senaste fem åren till drygt 300 småhus per år under perioden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (13)

21 I prognosen framgår också att projekt med småhusbebyggelse är spridda över olika delar av staden där flera exempel återfinns på bebyggelse i eller nära områden som innehåller en relativt hög andel hyresätter, exempelvis Angereds centrum, Gårdsten, Biskopsgården, Länsmansgården och Kortedala. Byggande av nya småhus är generellt beroende av de marknadsmässiga förutsättningarna som varierar mellan olika delar av staden. Detta blir än tydligare i dessa områden varför flera av projekten genomförs i mindre etapper över längre tid i takt med att husen kan säljas. Överväganden I motionen anges ett mål om 250 småhus per år på kommunal mark. De senaste årens småhusbebyggelse har till viss del skett på kommunal mark via markanvisning eller tomtkö men inte i den mängd som föreslås. I prognosen bedöms att totalt 300 småhus per år kommer att byggas de kommande fem åren utifrån färdiga och pågående planarbeten. Det kommer därför att ta tid innan en höjd ambitionsnivå för byggandet av småhus ger resultat. Ett ökat byggande av småhus som komplement i områden som domineras av andra hustyper och upplåtelseformer är i linje med generella mål- och inriktningar om att bidra till en blandad bebyggelse i Göteborg. I mål- och inriktningsdokumentet för 2015 anges även att fastighetsnämnden ska markanvisa fler småhus i den redan byggda staden. Samtidigt är ett ökat bostadsbyggande ett tydligt prioriterat mål där nya detaljplaner med ett stort bostadsinnehåll är i linje med den inriktning som anges i översiktsplanen och strategin för utbyggnadsplanering. Att öka antalet detaljplaner med småhus som ger ett relativt litet antal bostäder konkurrerar därför med resursbehoven för att generellt kunna öka bostadsbyggandet. En möjlig strategi kan vara att småhus utgör en mindre del av större detaljplaner i de delar av planområden där det bedöms vara möjligt och lämpligt att genomföra bebyggelse i mindre skala. Ett exempel är detaljplanen i området där Järnbrottsskolan tidigare låg där radhus ingår i en plan där huvuddelen består av bostads- och hyresrätter. Ett annat exempel är det program för Bergsjön, som är i samrådsskede, där behovet av att komplettera stadsdelen och öka blandningen av olika typer av bostäder poängteras. I delar av Bergsjön ska därför bostadsrätter och småhus med äganderätt prioriteras. Sammanfattningsvis bedömer kontoret att den inriktning för byggande av småhus som anges i motionen ligger i linje med redan antagna mål- och inriktningar och redan är prioriterad. Det finns en ambition att skapa förutsättningar för fler småhus i delar av staden men att nå 250 småhus per år på kommunal mark som markanvisats eller sålts som enstaka tomter kan ske först på längre sikt. Magnus Sigfusson Fastighetsdirektör Stephan Cedergren Utvecklingschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (13)