Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Transkript

1 Utredningsresursen Tidaholm 2009

2 Inledning Det finns en tradition i Tidaholm av myndighets samverkan inom rehabiliteringsområdet. Kommunen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har sedan 2000 funnit formerna för en finansiell myndighetssamverkan i projektform. Försäkringskassan tog initiativet till en mer formaliserad samverkan hösten De arbetade då utifrån de incitament till myndighetssamverkan som skapats enligt prop. 63. En styrgrupp bildades och man fann formerna för en samverkansmodell (Gnistan ) vars syfte var att: Finna struktur för en arbetsträning med kvalificerad bedömningsresurs. Hitta en metod för att stoppa rundgången. Få en samlad handläggarfunktion/myndighet. Hantera individuella handlingsplaner med kontinuerlig uppföljning. Formulera myndighetsgemensamma mål i individ ärenden. Gnistan startade år 2000 och har under åren avslutat ca: 300 ärende och av de som fått hjälp via Gnistan har 46% nu fått arbete eller gått till någon utbildning, 35% har sjukersättning eller förtidspension, 18% har flyttat eller uppbär ingen ersättning och 7% har gått till vård och behandling. Våren 2007 bildades förbundet för finansiell samverkan inom rehabiliteringsområdet för kommunerna Falköping och Tidaholm. De två inledande åren har förbundet formulerat en organisation och anpassat verksamheten till pågående program/projekt och strukturer. Under 2008 har förbundet bildat en kommungemensam beredningsgrupp. Där ingår chefer från arbetsförmedling, försäkringskassa, individ och familjeomsorg, primärvård, länspsykiatri och kommunernas arbetsmarknadsenheter. Styrelsen gav i augusti tjänstemanna beredningsgruppen i uppdrag att se över pågående verksamhet och utreda möjliga samordningsvinster. Beredningsgruppen har under hösten fört en metodmässig dialog och arbetat fram en projektidé för Se separat beskrivning av den övergripande projektidén Behov Tidaholms Kommun har under 2008 haft en mycket negativ utveckling av försörjningstödet. Kostnaderna har ökat med 40 % jämfört med Ett kraftigt försämrat konjunkturläge, förändringarna inom sjukförsäkringssystemet och en förändrad arbetsmarknadspolitik pekar på stora lokala behov av samverkan. Lokala åtgärder För vår lokala samverkan kommer vi under 2009 presentera två verksamheter (Gnistan och Nya Stegett). Samverkan under Finsam Enligt den modell och den målgruppsbeskrivning som presenteras under övergripande projektidén ansöker Tidaholms kommun om medel 2009 till medfinansiering av vår samverkansmodell Gnistan.

3 Nedan följer en presentation av verksamheterna inom vår del av utredningsresuren: Gnistan Bakgrund Gnistan har under snart tio år varit till stor nytta för våra resurssvaga kommuninvånare. Vår modell har utvecklats och etablerats i fyrpartssamverkan. Huvudspåret för Gnistan är vägen till arbete vår metodutveckling har alltid präglats av ett starkt jobbfokus. Gnistan är organiserad under kommunens arbetsmarknads och näringslivsenhet och kännetecknas av goda företagskontakter. Tidaholm har under en längre tid haft vakanser på läkarsidan inom både primärvård/länspsykiatri. Våra specialistkompetenser har med hjälp av våra basutredningar kunnat bistå våra myndigheter med konkreta och kvalitativa beslutsunderlag. Resultat Avslutade ärenden st Avslutade ärenden tom st -Arbete 17 st 13 st -Utbildning 1 st 1 st -FTP / SJB 7 st 8 st -Flyttat el. Uppbär ej ers. 3 st 4 st -Föräldraledig 1 st Utvärdering Socialpedagogiska programmet vid högskolan Skövde utvärderade vår samverkansmetod 2002 och Forskarstationen Mösseberg genomförde 2004 en utvärdering av de ekonomiska effekterna av Gnistan. Vår utvärdering och våra resultat har skapat stort intresse bl a har Helsingborg och Arvika kommun startat likvärdiga samverkansmodeller. Kompetenser / Allianser Våra arbetsledare har en mycket god förankring inom vårt lokala näringsliv / offentlig sektor och har skapat ett nätverk för 40 st. första linjens chefer. Gnistan har också etablerat ett samarbete med omvårdnadsavdelningen och skapat en lokal modell där våra avslutade ärenden som står utanför arbetsmarknaden kan känna delaktighet och livskvalité. Syfte och målsättning Syftet med Gnistan är att genom effektiv myndighetssamverkan och genom att sätta individen i centrum, kartlägga och utreda de grupper som av olika anledningar inte kommit ut på arbetsmarknaden. Rent konkret utgörs målgruppen av individer som vid inskrivning i Gnistan är aktuella hos minst två samverkande myndigheter. Vidare riktar sig Gnistan till individer där tidigare åtgärder och rehabiliteringsinsatser inte kunnat klarlägga grad av arbetsförmåga eller lett till att individerna kommit ut i arbete. Målet med Gnistan är att genom samverkan, bryta rundgång för individer som slussats mellan olika myndigheter och åtgärder utan att någon hållbar lösning har kunnat åstadkommas. Ett ärende som behandlas i Gnistan skall därför inte avslutas innan individens arbetsförmåga klarlagts och man funnit former individens fortsatta försörjning.

4 Effektmål En tredjedel av individerna skall genom aktiva samverkansinsatser nå egen försörjning genom arbete. Genom aktiv myndighetssamverkan skall rundgång av ärenden elimineras. Vid avslutad åtgärd skall individens arbetsförmåga vara klarlagd. Organisation Beredningsgruppen: Ansvariga från respektive samverkansmyndighet ansvarar för att verksamheten tillförs resurser samt upprättar mål och riktlinjer och tar ställning i principiella frågor. Verksamhetsansvarig: Leder handläggargruppen och processerna. Handläggargrupp: En handläggarrepresentant från respektive myndighet introducerar och driver sin myndighetsdel i ärendena med den kompetens och med de resurser respektive myndighet förfogar över. Utredningsresurs: En verkstadsdel med legoproduktion med arbetsprövningstillfälle. Arbetspsykolog : Arbetspsykologen leder ärendeprocessen. Ger stödsamtal följer och ser orsakerna och tydliggör ett avvikande mönster, utför tester och sammanfattar och dokumenterar utredningen. Psykiatrikonsulten: Kompletterar arbetspsykologen med psykiatribedömningar och beslutsunderlag. Metod

5 Handläggargruppen träffas en gång per månad. Vid denna träff introduceras ärendet. När rätt arbetsnivå utformats bildas tänkt samverkansform om respektive ärende. I de fall ärendet kan gå vidare utan förberedande arbetstränings upprättas handlingsplan. I de fall förberedande arbetsträning är nödvändning, erbjuds individen utredningstid i verkstaden. I verkstaden kan arbetsträning erbjudas i form av monteringsarbete i legoproduktion. I verksamheten finns det erfarna arbetsledare och en arbetspsykolog. Utredningstiden skall ge svar på om individen har basförutsättningarna för att gå vidare i åtgärder. Ärendena följs upp månadsvis tillsammans med resp. samverkans myndigheter. Utredningsperioden sammanfattas och dokumenteras och förslag lämnas över vad individen kan behöva ytterligare för att därefter gå vidare i praktik, utbildning eller fortsatt utredning mot förtid eller socialpension. Ärenden återrapporteras i handläggargruppen för metoddiskussioner. Individens ersättning Individen behåller den ersättningsform han/hon hade innan de blev aktuella för samverkan. Omfattning Gnistan har ambitionen att kunna anta/avsluta 30 st. ärenden även under Det är en lämplig ambitionsnivå för vår modell.

6 Nya Stegett Bakgrund Arbetsmarknadsenheten och arbetsförmedlingen utvecklade en lokal modell för våra långtidsarbetslösa under den tidigare aktivitetsgarantin. Verksamheten kallades för Stegett och formerna för samverkan reglerades i ett lokalt samverkansavtal. Kommunen har också haft en ungdomsverksamhet förlagd på entreprenad. Med anledning av den tydliga förändringen av den statliga arbetsmarknadspolitiken behövs en förändrad inriktning. Nuläge Kommunen får en väsentligt mindre roll i den nya jobb, utvecklings och ungdomsgarantin. Statens medelstilldelning ser idag helt annorlunda ut aktivitetsstöd, utbildningsplatser och lönesubventioner prioriteras för inskrivna arbetssökande i jobb - utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin. Vilket innebär att resurssvaga medborgare med socialproblem blir bortprioriterade och i allt större grad föremål för försörjningsstöd. Arbetsmarknadsenheten har under hösten fört metodmässiga samtal med arbetsförmedlingen och individ och familjeomsorgen och kommit fram till att våra nuvarande verksamheter Stegett och ungdomsverksamheten bör omstruktureras. Den nya verksamheten skall tydligare fokusera på kravställning, socialträning och personlig utveckling. Inriktningsmål Nya Stegett skall prioritera kommunens resurssvaga försörjningsstödtagare. Nya Stegett skall fokusera på kravställning, social träning och personlig utveckling. Effektmål Inom sex månader skall deltagarna: Vara självförsörjande genom arbete Påbörjat en utbildning Kvalificerat sig för jobb - utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin Behovet av annan åtgärd vara klarlagd Målgrupp Försörjningsstödstagare i form av: - Nyanlända svenskar med ofullständiga språkkunskaper vilka ej kvalificerat sig för JOB:.en / UG:an - Ungdomar i åldern vilka ej kvalificerat sig för UG:an - Övriga vilka ej kvalificerat sig för JOB:en Metod Nya Stegett kommer att fungera som en lokal arbetsmarknadsåtgärd för våra försörjnings stödstagare. Varje deltagare har en egen individuell handlingsplan. Nya Stegett kommer att formulera en verksamhetsplan som löper över tre månader.

7 Deltagarna kommer två-tre dagar/vecka få pröva på legoarbete i verkstadsmiljö. Studieförbundet ABF kommer en dag i veckan undervisa/coacha gruppen i vardagsekonomi. Studieförbundet Vuxenskolan kommer två halvdagar per vecka leda och utveckla gruppen inom datagrund (windows, word, internet & e-post mm). Nya Stegett kommer utifrån varje enskild deltagares förutsättningar handleda deltagarna i jobbsökaraktiviteter, kan vara båda praktikansaffning och jobbcoaching. Nya Stegett kommer att arbeta för att den enskilde deltagaren får rätt uppdatering på arbetsförmedling och således får rätt ersättning och stöd från den statliga arbetsmarknadspolitiken. Nya Stegett kommer vid behov att förstärkas med arbetspsykologiska tjänster. Det kan även vara aktuellt med parallella behandlingsinsatser. Veckoschema MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Praktisk Praktisk Praktisk syssel- syssel- syssel sättning sättning sättning & & & JSA* JSA* JSA* Vardags ekonomi Data- med grund ABF på i Vuxen- Gula skolan längan LUNCH Praktisk Praktisk Praktisk syssel- syssel- Data- syssel sättning sättning grund sättning & & på & JSA* JSA* Vuxen- JSA* skolan * Jobb-Sökar-Aktiviteter Intag Det kommer att vara kontinuerliga intag till Nya Stegett. Varje inskrivning skall föregås av ett trepartsamtal ( AME/IFO/Deltagaren). Där formuleras den gemensamma handlingsplanen. Verksamheten kommer att ha utrymme för ett kontinuerligt intag om 30 st deltagare. Närvarorapportering Arbetsmarknadsenheten för en månatlig närvarorapportering för varje deltagare. Denna återapporteras en gång per månad i trepartsamtal. Uppföljning Arbetsmarknadsenheten träffar invid och familjeomsorgen en gång per månad för månatlig genomgång utvecklingen/problem för våra deltagare.

8 Budget - Gnistan Kostnader Löner Lokalhyra Konsultkostnad Utbildning Driftkostnader Totalt Fördelat Tidaholms Kommun Finsam kr kr kr kr kr kr kr kr Budget Nya Stegett Kostnader Lön kr Lokalhyra kr El kr Konsultkostnad kr Utbildning kr Inköp av anläggningsmat kr Hyra inv kr Förbrukningsmaterial kr Rep och underhåll kr Ej spec kr Totalt kr Fördelat Tidaholms Kommun kr Ansökan Tidaholms Kommun, arbetsmarknadsenheten ansöker hos Finsamförbundet Falköping Tidaholm om kr för medfinansiering för Gnistan Inriktningsbeslut Tidaholms Kommuns, arbetsmarknadsenheten ber styrelsen för Finsamförbundet Falköping-Tidaholm om ett inriktningsbeslut om medfinansiering för tiden Tidaholm Magnus Sundén Arbetsmarknads och näringslivschef Tidaholm Kommun

9