Förväntningar på kommunerna

Transkript

1 PLANERA FÖR BRA VATTEN Södra Bottenvikens kustvattenråd VRO november 2010 Förväntningar på kommunerna bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

2 Hur ska kommunerna ta hänsyn till de statusbeskrivningar för vatten och de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheten fastställde 2009? Vilka konsekvenser för kommunernas fysiska planering får de fastställda miljökvalitetsnormerna? Vad bör och förväntas kommunerna göra med utgångspunkt från de åtgärdsprogram för vattenförvaltning som vattenmyndigheten lagt fast Hur är läget i våra kommuner just nu? Vilka praktiska exempel, erfarenheter och tips kan vi förmedla mellan varandra?

3 PBL:s Portalparagraf 1 kap1 Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Lag (1993:419).

4 2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m. 2 Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas. Vid planläggning skall hänsyn tas till förhållandena i angränsande kommuner. Vid planläggning skall miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken följas. Det som sägs i första-tredje styckena skall beaktas även i andra ärenden enligt denna lag. Lag (2007:1303).

5 Lokaliseringskrav i PBL 2 kap 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Lag (2007:1303).

6 4 kap. Översiktsplan 1 I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vatten - områden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4kap miljöbalken anges särskilt. Av planen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, och 4. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7kap 18e första stycket miljöbalken.

7 5 kap Detaljplan 3 I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges 1. allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker, 2. kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrottsoch fritidsanläggningar, begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och säkerhetsområden, 3. vattenområden för bland annat båthamnar och friluftsbad. I fråga om allmänna platser för vilka kommunen är huvudman skall användningen och utformningen anges. För kvartersmark och vattenområden skall användningen anges.

8 5 kap detaljplan forts 7 Utöver vad som enligt 3 skall redovisas i detaljplanen får i planen bestämmas om.. 5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,.. 8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 första stycket 6, 11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap. miljöbalken, 8 I detaljplanen får det bestämmas att bygglov inte skall ges till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän 1. en viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning som kommunen inte skall vara huvudman för har kommit till stånd,.

9 ÖP, FÖP Mål Förutsättningar, allmänna intressen, problemanalys Planförslag mark- och vattenanvändning, ställningningsstaganden, riktlinjer Konsekvensbeskrivning

10 Exempel på arbetsmetod i ÖP 1. Ta fram kartbilder över vattenförekomster och dess status 2. Analysera hur markanvändningskartan förhåller sig till vattenförekomsterna 3. Identifiera de största potentiella hoten som kan påverka vattenförekomster 4. Identifiera skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan minska påverkan. Formulera rekommendationer. 5. Utred nyckelfrågor närmare 6. Ompröva och förändra planförslaget om det behövs. 7. Redovisa de konflikter som kan finnas mellan exploatering och MKN 8. Motivera ställningstagandet i konfliktsituationer 9. Redovisa konsekvenserna för vattenkvalitén och MKN i konsekvensbeskrivningen

11 Vattenkartan visar förutsättningar t ex ekologisk status i sjöar,vattendrag och kustvatten i kommunen eller ekologisk risk

12 VISS - klassning/förutsättning per vattenförekomst

13 Nedladdningsbart GIS- material Vattenförekomster som shapefiler Organisationer och aktörer som äger rättighet till översiktskartan alt. hydrografin från översiktskartan kan få tillgång till ytvattenförekomsterna som shapefil efter att ha upprättat ett avtal med SMHI. Kontakta SMHI på: Geometrier för huvud- och delavrinningsområden samt havsområden är fritt nedladdningsbara från SMHI:s webbsida Grundvattenförekomster kan levereras som shapefil för användning till vattenförvaltningsarbete, SGU kontaktas. Mer geografisk information från Sveriges länsstyrelser hittar du på den gemensamma GIS-webben

14 Vattenpåverkande användning Vattenbruk Vattenkraft Sjöfart Gruvetablering Industrier; vattenuttag, utsläpp till recipient Väg-och järnvägsbyggande; vattenhinder, sulfidlera grumling/ackumulering av sedimentsprängningsrester tunnelbyggen, avvattning, schakter Bostadsbebyggelse Jord- och skogsbruk

15 Ny lokalisering - Områdets karaktär Avrinningsområden, omfattning och karaktär Känslighet i recipienter Topografi, läge i terrängen lutning mm In- och utströmningsområden Grundvattenyta Jordarter, förekomst av berg Vegetation Hårdgjord yta

16 Viktiga frågor att belysa i ÖP Föreslås exploatering på viktiga inströmningsområden till grundvattenförekomster? Kan enskilda större projekt påverka grundvattenytan? Finns risk att lokaliseringen och byggandet innebär att mer vatten snabbare avvattnas till recipient? Hur mycket bidrar dagvattenhanteringen till ökad hydrologisk belastning, föroreningar och erosionsrisk i närbelägna ytvattenförekomster? Kan förslagen till ny bebyggelse eller anläggningar inom LIS - områden påverka vattenkvaliteten? Verksamhetsområden för VA behöver de utökas? Skyddsområden kring kommunens vattentäkter. Är kvalitén och kvantiteten tillräcklig, behov av reservvattentäkt? Bidrar spridd bebyggelse till ökade utsläpp från enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomster negativt? Har kommunens reningsverk tillräcklig kapacitet? Bräddning vid ogynnsamma förhållanden? Behövs nya tillstånd, ombyggnader eller nylokaliseringar?

17 Ex på analys Strandexploatering

18 Riktlinjer för val av anläggningar för VA Avlopp bör: i första hand, där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, anslutas till det kommunala avloppsnätet. i andra hand anslutas till samfällda gemensamma avloppsanläggningar. För områden med hög skyddsnivå, som inte kan anslutas till kommunalt avlopp krävs en avancerad rening. Vid sådana bör kommunen vid detaljplaneläggning normalt kräva att avloppsfrågan ordnas gemensamt i tredje hand renas i enskild avloppsanläggning. Detta gäller vanligtvis inom områden med normal skyddsnivå för avlopp med mer spridd bebyggelse för ett mindre antal tomter. För områden med hög skyddsnivå kan anläggningar av typen minireningsverk krävas. Vattenförsörjning bör: i första hand baseras på uttag från det kommunala vattenledningsnätet. i andra hand baseras på grundvatten från enskilda vattentäkter, om möjligt från gemensamma anläggningar.

19 Avlopp En skyddsnivåkarta för Umeå kommun tagits fram för att underlätta bedömningen av vilken skyddsnivå, normal eller hög, som ska gälla.

20 Vattenförsörjning En ny huvudvattentäkt planeras för Skellefteå kommun. Bakgrunden är önskemål om en vattenförsörjning med högre kvalité och säkerhet. Den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen byggs ut i takt med att nya detaljplaner upprättas för bostäder och verksamheter.

21

22 Dagvatten, ex på rekommendationer Så långt möjligt ska lösningar med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) prövas. Den del som p.g.a. områdets förutsättningar inte kan hanteras lokalt ska avledas i öppna tröga system, så naturtrogna som möjligt. Dagvattenavledningen ska dimensioneras efter normerande branschregler. Nya bostadsområden bör utformas så att fördröjning av nederbörd sker i anslutning till hårdgjorda ytor (kvantitet), och att avskiljning av föroreningar sker inom fastigheten i första hand med exempelvis oljeavskiljning, stoft och partikelfällor (kvalité). Vid nybyggnation och exploatering av nya bostadsområden måste området utformas på sådant sätt att dagvattensystemet klarar dimensionerande flöden.

23 Öppen dagvattenhantering

24 Översvämningsdirektivet Hänsyn ska tas till klimatförändringarna. Riskhanteringsplaner ska utarbetas i samverkan med länsstyrelserna och i samråd med kommuner.

25 Ex på Ställningstagande/rekommendationer Översvämningar I Översvämningskänsliga lägen ska Bostadshusens bottenbjälklag ligga 150cm över medelvattenståndsnivån Känsliga samhällsfunktioner bör inte byggas lägre än 180cm över medelvattenståndsnivån Infiltrationsanläggningar eller markbäddar bör anläggas minst 150 cm över medelvattenstånd och med ett avstånd mellan högsta grundvattennivå och spridningsledningar på minst 100 cm. Vid planläggning i utsatta områden bör en djupare utredning av vattenståndseffekter ingå. Vid detaljplanering ska beaktas omhändertagande av dagvatten vid extrema vädersituationer

26 Detaljplanering exempel på situationer där det är viktigt att belysa MKN för vatten Inom förorenade markområden På eller i anslutning till grundvattenförekomster I översvämningskänsliga områden Områden med högt grundvatten I eller i anslutning Natura2000-område eller annat känsligt vattenområde Verksamheter som förväntas kräva tillstånd för utsläpp till vatten Bebyggelse med enskilda avloppslösningar Om planen innebär Vattenverksamheter t ex muddring, markavvattning/dikning eller utfyllnader Stor andel hårdgjord yta t ex stora parkeringsytor Omfattande bevattning/uttag av vatten t ex golfbanor, skidbackar,industrier

27 Krav på VA-utredning för detaljplan Utredningen ska redovisa förslag till avloppsfrågans lösning för aktuellt planområde och måste ingå i planhandlingarna inför utställningsskedet. I avloppsutredningen bör geohydrologiska förhållandena beskrivas tillräckligt noggrant för att visa hur det är möjligt att lösa avloppsfrågan för alla tillkommande fastigheter utifrån vad som är rimligt utifrån berörd recipient och påverkansområde. Om gemensamhetsanläggning för dricksvatten saknas bör utredningen även omfatta hur vattenfrågan ska lösas. Den bästa placeringen och tekniska lösningen för att lösa VA-frågan med minsta intrång och olägenhet för hälsa och miljö ska väljas om det inte kan anses ekonomiskt orimligt. Vid rimlighetsbedömning ska nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämföras med kostnaderna för åtgärderna.

28 Mångfunktionella ytor; Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur. Boverket mars 2010

29

30