Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer i fysisk planering Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se

2 1 kap 2 Plan- och bygglagen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

3 2 kap Allmänna och enskilda intressen 5 Vid planläggning.. ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

4 3 kap 4 redovisa hur allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses 3 kap 5 hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer

5

6

7 Vad är lämpligaste markanvändning på platsen, eftersom MKN ska följas? Utgångspunkter att ta hänsyn till Dagvattenhantering Klimatanpassning Risk och säkerhet Platsens förutsättningar Andra planeringsförutsättningar Andra detaljplaner, vägplaner och järnvägsplaner utanför planområdet Beslutade åtgärder utanför planområdet Anmälnings- och/eller tillståndspliktiga åtgärder Vilka åtgärder kan och behöver vidtas för att platsen ska bli lämplig?

8 Verkaåns delavrinningsområde

9

10 Historia 1 Detaljplan i kommun D vattenskyddsområde grundvattenmagasin detaljplan järnväg väg

11

12 Utdrag ur planbeskrivningen Ett totalt ökat utsläpp av förorenat dagvatten från flera planerade verksamhetsområden till avrinningsområdet kan riskera målsättningen att inte försämra status eller upprätthålla status i vattenförekomsten Verkaån.

13 PBL instrumentet I och med att en detaljplan vinner laga kraft ska marken vara lämplig för den användning som planen anger. Alla utredningar som behövs för att säkerställa detta måste därför ha genomförts innan planen antas. Viktigt att koppla på ÖP hur påverkar detaljplanen möjligheterna för andra planer att klara MKN vatten? Har kommunen gjort hemläxan i ÖP arbetet?

14 Exempel på internsynpunkter rörande vattenmiljön en vägledning till kn Vi anser att det för vattenmiljöns del är angeläget med en grön, gärna trädbevuxen zon längs vattendraget. Denna bör inte vara alltför smalt tilltagen och den bör omfatta båda sidor av vattendraget. Skuggande växtlighet längs vattendrag är positivt och nödvändigt ur många aspekter: det tillför död ved och löv m.m. som är livsmiljö för vattenlevande organismer, vattentemperaturen blir jämnare och lägre och igenväxning förhindras. Den gröna zonen bör även kunna tillgodose eventuella behövliga vattenvårdsåtgärder, t.ex. i form av meandringar, översilningsytor, dammar etc.

15 Hur går man från ord till handling? Hur kan vi arbeta med mark- och vattenområdets disposition för att klara miljökvalitetsnormerna för vatten? Hur kan vi se till att planeringsunderlag får genomfslag i planerna, så att varje plan blir unik efter unika planeringsförutsättningar?

16 Vad detaljplan ska reglera 4 kap 5 PBL: I en detaljplan ska kommunen 1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, 2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och 3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

17 Vad detaljplan får reglera Utformning av allmänna platser när kommunen inte är huvudman (PBL 4:8) Vegetation, markytans utformning och höjdläge (PBL 4:10) Bebyggandets omfattning och byggnaders omfattning och användning. (PBL 4:11) Skydd mot störningar och risker (PBL 4:12) Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter (PBL 4:16)

18

19 Öppen dagvattenhantering i Malmö

20 Öppen dagvattenhantering i Malmö, foto Anette Björlin

21 Länsstyrelsens krav Planhandlingarna behöver innehålla en samlad bild av dagvattenhanteringen inom berört avrinningsområde Beakta befintlig och planerade markanvändning Bostadsbebyggelse Industrimark Vägar Järnvägar Beakta prognostiserade klimatförändringar Samarbeta över kommungränserna (mellankommunal samordning PBL)

22 Viktigt Kommunen måste själva ta ställning och komma fram till en slutsats Är underlaget för bedömning tillfyllest och trovärdigt? Innebär planläggningen att miljökvalitetsnormerna kan följas? Länsstyrelsen lämnar synpunkter och tar ställning till Underlaget Kommunens bedömning och deras ställningstagande

23 Vårt budskap till kommunerna Lyft blicken! Se markanvändningen som kan påverka som en vattenförekomst ur ett helhetsperspektiv Tänk nytt! Vad kan göras på andra platser som kan påverka vattenförekomsten positivt? Kan detaljplaner ändras för att möjliggöra exploatering på en helt annan plats? Kom fram till en slutsats Kommer eller kommer inte miljökvalitetsnormerna kunna följas?

24 Slutligen En detaljplan kan inte ensam säkerställa att en miljökvalitetsnorm följs, men den kan vara ett av flera medel

25 Tack för mig!

26 Nedan är restbilder!

27 Exempel på planbestämmelser som saknar lagstöd Undersökning av markföroreningar ska genomföras innan byggnation påbörjas Bilverkstad förutsätter tillstånd för oljeavskiljare Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga Varje fastighet får släppa ut max 1,5 liter /sek och ha

28 Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi Kartlägg planeringsförutsättningarna med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten I och utanför planområdet Inom avrinningsområdet Dagvatten som leds in i avrinningsområdet Redovisa planeringsförutsättningarna i underlagsmaterial till detaljplanen Åtgärder som kommer att genomföras oberoende av detaljplanen (tex. inom ramen för åtgärdsprogram) Åtgärder som kommer att genomföras inom ramen för aktuell detaljplaneläggning Åtgärder inom andra detaljplaner (ändring av befintlig plan) Åtgärder som kommer att genomföras inom/ i anslutning till Trafikverkets vägområde Avtal med exploatörer, verksamhetsutövare

29 5 kap. Att ta fram detaljplan 14 Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 3. verka för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs 22 Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att 2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,

30 Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi Planeringsförutsättningar kan utgöras av förhållanden utanför detaljplaneområdet Inom ÖP området (dvs. även utanför avrinningsområdet) Inom avrinningsområdet (dvs. även utanför kommungränsen) Inom detaljplaneområdet eller ovan Planeringsförutsättningar kan utgöras av beslutade åtgärder/aktiveteter Reningsåtgärder Insatser i sjöar och vattendrag

31 Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi Underlaget till planen (MKB, dagvattenutredning etc) kan alltså innehålla uppgifter om förhållanden/åtgärder utanför detaljplaneområdet, om de utgör planeringsförutsättning för aktuell detaljplan. Även planbeskrivningen kan beskriva viktiga planeringsförutsättningar, även om det är utanför planområdet. Var dock tydlig med det i dokumentet.

32

33 Öppen dagvattenhantering i Malmö

34 Öppen dagvattenhantering i Malmö

35 DP Östra Rosersberg Lättindustri, handel, lager och kontor Vatten Vattenförekomst Fysingen Skyddsområde för Märsta drickvattentäkt, grundvattenförekomsten Stockholmsåsen - Norrsunda

36 Verkaån som recipient Verksamhetsområden Södra Rosersberg industriområde del 1 Södra Rosersberg industriområde del 2 Östra Rosersberg (lättindustri mm) Verksamheter vid cirkulationsplats Rosersberg Infrastruktur Ostkustbanan överlämningsbangård Kombiterminal E4 cirkulationsplats Rosersberg

37 Resultat Verkaån vatten och åtgärdsplanering, Sigtuna kommun WRS i samarbete med Naturvatten AB Nuläge och framtidsscenario Belastningsberäkningar Ekologisk status Kemisk status Åtgärder Slutsatser Halter som beräknas måste troligen justeras nedåt Efter en grovhuggen kalibrering tyder beräkningarna på att god status kan uppnås förutsatt åtgärder för minskad belastning Exploatering tycks vara möjligt kommer sannolikt kräva mer omfattande åtgärder än vad som föreslås

38 Vatten är en planerings- förutsättning

39 Översiktsplan Frågor att hantera Markanvändningens kumulativa effekter Identifiera skyddsåtgärder och beskriva inriktning och åtgärdsstrategier för hur normen ska följas. Analysera vilka miljöproblem som finns och orsaken till detta. Redovisa avrinningsområden, skyddsområden och andra känsliga vattenområden, vattenförekomster, krav (MKN) och mål

40 Detaljplan Frågor att hantera Avrinningsområde, recipienter, vattenförekomster? Status, miljöproblem, MKN, recipienternas känslighet, andra mål och värden? Hur påverkar planen vattenförekomsterna och de övriga recipienterna (även nedströms)? Finns andra övergripande åtgärder för vattenförekomsten? Skyddsåtgärder

41 Vi måste se på helheten om vi ska nå god vattenstatus

42 Helhetstänkande Planerings- och kunskapsunderlag Vattenplaner VA-planer Vattenförsörjningsplaner Dagvattenpolicy/strategi Etc Översiktplan Detaljplan Bygglov Avtal Vissa underlag bör beslutas i kommunfullmäktige.

43 Samråd om kommunens förslag (3 kap 9 PBL) När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med bl.a. Länsstyrelsen, myndigheter, kommuner Regionplaneorgan och kommunala med ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering Kommuninvånare Syfte Ge möjlighet till insyn och påverkan Få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt Kommunen ska under samrådet redovisa Förslagets innebörd och konsekvenser Skälen till förslaget Planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt.

44 Länsstyrelsens roll under samrådet (3 kap 10 PBL) 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag.. ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs.., 4. verka för mellankommunal samordning 5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor.

45 Länsstyrelsens roll under granskningen (3 kap 16 PBL) Av länsstyrelsens granskningsyttrande ska framgå 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken, 4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet..

46 Antagande av översiktsplan (3 kap PBL) Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande och ändring av översiktsplanen. Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 16 tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.

47 Översyn av planens aktualitet (3 kap PBL) 27 Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i 27 redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det.

48 Aktualitetsprövning Har ÖP följts? Går utvecklingen i önskad riktning? Finns förutsättningar som ändrats så att ÖP påverkas i hög grad? Länsstyrelsens synpunkter? Finns nya frågor som inte behandlas i ÖP, och som är angelägna? Gör kommunens politiker andra bedömningar än tidigare?

49 Resultatet av aktualitetsprövningen. Vad behöver göras? ÖP aktuell ingen åtgärd ÖP inaktuell i vissa delar ändringar (fördjupningar eller tillägg) utarbetas ÖP ej aktuell eller svåröverskådlig ny ÖP tas fram

50 Ändring av översiktsplan (3 kap, PBL) Fördjupning Delar av kommunen med mer komplicerade förhållanden än övrigt T.ex. tätorter och kustområden med hårt bebyggelsetryck Tillägg Gäller hela översiktsplanen För att tillgodose ett särskilt allmänt intresse tex. Infrastruktur Samråd, utställning och granskning, antagande

51

52 Rullande översiktsplanering. - Aktualitetsprövning som en röd tråd!

53