Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvatten och fysisk planering

Transkript

1 Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvatten och fysisk planering Anette Björlin Enheten för miljöanalys Länsstyrelsen i Stockholms län anette.bjorlin@lansstyrelsen.se Projekt: Miljökvalitetsnormer för vatten en vägledning för fysisk planering i Stockholms län God status Stockholms Stad, Upplands Väsby och Länsstyrelsen i Stockholm 1

2 Projekt: Miljökvalitetsnormer för vatten en vägledning för fysisk planering i Stockholms län Dålig status Stockholms Stad, Upplands Väsby och Länsstyrelsen i Stockholm Mycket är på gång Boverket Länsstyrelsen i Skåne Svenskt vattens handbok för långsiktig hållbar dag- och dränvattenhantering (P105) Länsstyrelsen i Jönköping Pilotprojekt initierat av Boverket Länsstyrelsen i Östergötland Vatten, Pilotprojekt avlopp, initierat kretslopp, av Boverket Uppsala 8 april

3 Miljökvalitetsnormer för vatten En miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om en viss miljökvalitet som ska uppnås eller bibehållas. Den lägsta miljökvalitet som kan godtas d.v.s. att den utgör en miniminivå för miljökvaliteten Miljökvalitetsnormer enligt förordning om fisk- och musselvatten (2001:544) Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Miljöbalken (1998:808) 1 september kap. 3 Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Plan- och bygglagen (2010:900) träder i kraft 2:a maj kap. 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. 3

4 Plan- och bygglagen (2010:900) 11 kap. 11 Normerna utgör grund för ingripande från länsstyrelsen sida, vilket innebär att länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan antas att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm inte följs. Miljöbalken 5 kapitel En gränsvärdesnorm dvs. en norm enligt 2 första stycket 1 ska ange de förorenings- eller störningsnivåer som inte får över- eller underskridas. En målsättningsnorm dvs. en norm enlig 2 första stycket 2 ska ange de förorenings- eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör över- eller underskridas. En indikativ norm dvs. en norm enligt 2 första stycket 3 ska ange vilken högsta eller lägsta förekomst av organismer i ytoch grundvatten som kan tjäna till vägledning för tillståndet i miljön. Andra normer dvs. normer enligt 2 första stycket 4 ska ange de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Skanstullsbroarna och Årstaviken. Foto: Gunnar Aneer 4

5 Miljökvalitetsnormer enligt förordning om fiskoch musselvatten (2001:544) Syftet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. EU:s fiskvattendirektiv (78/659/EEG) och musselvattendirektivet (79/923/EEG) Innehåller både gränsvärdesnormer och målsättningsnormer för ett antal kemisk fysikaliska parametrar Exempel: koppar, zink, suspenderat material, syreförbrukning, petroleumprodukter, syre Andra ämnen kan indirekt påverka syreförhållandena t.ex. övergödande ämnen (fosfor) Miljökvalitetsnormer enligt förordning om fiskoch musselvatten (2001:544) Gällen endast i vissa utvalda sjöar och vattendrag (NFS 2002:6) t.ex. Mälaren, Värnen, Hjälmaren, Vättern, Ringsjön, Emån Fiskvatten i Skåne (markerade röda) 5

6 Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningen 16 december 2009 fastställde Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan Fem vattendistrikt Finns även fastställda föreskrifter i Länsstyrelserna författningssamlingar Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningen 6

7 Ekologisk status i praktiken Dålig Otillfredsställande Måttlig God Hög Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningen Totalt 33 ämnen + 8 st. 7

8 Miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningen SGU-FS 2008:2 Balansen mellan uttag och grundvattenbildning Var gäller normerna enligt vattenförvaltningen? Gäller endast i vattenförekomster! ytvattenförekomster (större sjöar och vattendrag, kust och övergångsvatten) grundvattenförekomster (större vattenförande grundvattenmagasin, vattentäkter som förser mer än 50 personer med dricksvatten, eller där uttaget är > 10 m3/dygn) och övrigt vatten om de påverkar en vattenförekomst Adelsö-Sättra (Foto: Karin Ek) 8

9 Hur hanterar vi övrigt vatten? Exempel: Värmdö kommun ( Hur hanterar vi övrigt vatten? Det finns fler verktyg än miljökvalitetsnormer att använda för att uppnå en god vattenstatus Miljömålen Hållbar utveckling (MB, PBL) Andra skydd t.ex. naturreservat, biotopskydd, vattenskyddsområden Kommunala mål och värden Rekreation och friluftsliv Naturvärden Dricksvatten Fiske 9

10 Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Myndigheter och kommuner är enligt 5 kap. 8 miljöbalken skyldiga att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett fastställt åtgärdsprogram. Åtgärd nr. 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Åtgärd nr. 37 Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, Följa miljökvalitetsnormer Utveckla planhandläggningen HUR? 10

11 Helhetstänkande Frågeställningar översiktplanen - exempel Vilka sjöar/vattendrag är recipienter för dagvatten? Vilka övergripande grönstråk/infiltration krävs för dagvattenhantering? Hur sker dagvattenhanteringen? Vilka mål/strategier finns för dagvattenhanteringen? Hur bidrar nuvarande och planerad dagvattenhantering till ökad hydrologisk belastning och erosionsrisk i närbelägna ytvattenförekomster? Kan föreslagna anläggningar i eller i anslutning till vattenområden (såsom småbåtshamnar och skyddsvallar) påverka vattenkvaliteten? I vilka områden finns det stora översvämnings- och skredrisker? Föreligger risk för översvämning och dränering av miljögifter från förorenad mark med risk för föroreningar av yt- och grundvatten? Finns det miljöfarlig verksamhet som innebär risk för att förorena yt- eller grundvatten? (Särskild uppmärksamhet bör läggas på områden där det finns verksamheter som hanterar ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormer för kemisk status) Bidrar kommunens utbyggnadstakt till ökad belastning på avloppsreningsverk? Behövs nya tillstånd, ombyggnader eller nylokaliseringar? Bidrar spridd bebyggelse till ökade utsläpp från enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomster negativt? Finns behov av en övergripande strategi? Hur påverkar jord- och skogsbruk samt djurhållning till belastningen på yt- och grundvatten. Finns behov av en övergripande strategi? Vilka ytvattenområden är särskilt skyddsvärda och i behov av skydd? Vilka skyddsområden behövs för grundvattentäkter? (så att inte dagvatten från förorenade ytor riskerar att infiltreras i dessa områden.) Planeras omfattande exploatering på viktiga inströmningsområden till grundvattenförekomster? Vilka hot finns det mot grundvattnet (förorenade områden, täkter, transport av farligt gods, industrimark, utsläpp från jord- och skogsbruk)? Kan enskilda större projekt såsom tunnlar och schaktarbeten som har avvattnande effekt påverka grundvattenrörelser och skyddande jordlager för grundvatten? 11

12 För att svara på alla frågor behövs bra underlag Miljöövervaknings- och (recipient-) kontrollprogram Vattenkvalitet, statusbedömningar i yt- och grundvatten Miljöproblem för yt- och grundvatten Ekologiskt särskilt känsliga områden, områden med höga natur-, kultur eller friluftsvärden, känsliga recipienter Skyddade områden: riksintressen, strandskydd, vattenskyddsområden, biotopskydd, naturreservat, N2000 och andra typer av områdesskydd Dricksvattenförekomster/vattentäkter (befintliga och framtida, även icke-kommunala) Naturvärdesinventeringar, biotopkarteringar, vegetationskarta etc. Avrinningsområden (även med hänsyn till dagvattennätet) Tillrinningsområden till grundvattenförekomster, in- och utströmningsområden Höjddata, marknivåer, lågstråk Hydrogeologisk, jordarts- och bergrundsgeologisk information Hydrologisk information (nederbörd, vattenföring, avrinning etc.) Våtmarker Diffusa utsläpp (från jord- och skogsbruk, infrastruktur, dagvatten etc.) bl.a. näringsämnen, miljöfarliga ämnen, bekämpningsmedel Fördelning av olika föroreningskällor inom avrinningsområdet (inklusive internbelastning av fosfor och miljögifter som kan läcka från bottnen) Djurhållning såsom hästverksamhet Vattenbruk (fiskodling etc) Vattenkraftproduktion Markavvattning/sjösänkningsföretag/dikningsföretag Områden med muddringar Miljöfarlig verksamhet, utsläppspunkter till vatten (även mindre verksamheter) Förorenade områden, deponier Vandringshinder i vattendrag (dammar, vägtrummor etc.) Förekomst av främmande/introducerade arter Enskilda avlopp och omvandlingsområden Planerade områden för exploatering och infrastruktur Vatten- och avloppssystem (inkl. pumpstationer, bräddpunkter, överlöp, utsläppspunkter), avloppsreningsverk Utsläppspunkter för dagvatten Vattenuttag (yt- och grundvatten), vattenåterföringar till grundvatten Vattenregleringar och grundvattenförändringar Markens genomsläpplighet, hårdgjorda ytor Områden med risk för vattenbrist, saltvatteninträngning Radon, uran, arsenik och andra hälsofarliga ämnen i grundvattnet/vattentäkter Klimatinformation och framtidsprognoser Riskområden för erosion, ras, skred och översvämningar Transporter av farligt gods och båttrafik Risker i samband med olyckor, t ex släckvattenhantering MKN och regional/lokala/kommunala mål för vattenstatus, värden och nyttjanden (t.ex. vattenförsörjning, badvatten, biologiskt mångfald) Genomförda, pågående och potentiella vattenkvalitetsförbättrande åtgärder Åtgärdsområden för kalkning För att svara på alla frågor behövs bra underlag Miljöövervaknings- och (recipient-)kontrollprogram Vattenkvalitet, statusbedömningar miljöproblem i yt- och grundvatten Miljöproblem för yt- och grundvatten Ekologiskt särskilt känsliga områden, områden med höga natur-, kultur eller friluftsvärden, känsliga recipienter Skyddade områden: riksintressen, strandskydd, vattenskyddsområden, Värden, skydd, biotopskydd, känslighet naturreservat, N2000 och andra typer av områdesskydd Dricksvattenförekomster/vattentäkter (befintliga och framtida, även icke-kommunala) Naturvärdesinventeringar, biotopkarteringar, vegetationskarta etc. Avrinningsområden (även med hänsyn till dagvattennätet) Tillrinningsområden till grundvattenförekomster, in- och Naturgivna förutsättningar utströmningsområden Höjddata, marknivåer, lågstråk Hydrogeologisk, jordarts- och bergrundsgeologisk information Hydrologisk information (nederbörd, vattenföring, avrinning etc.) Våtmarker Diffusa utsläpp (från jord- och skogsbruk, infrastruktur, dagvatten etc.) bl.a. näringsämnen, miljöfarliga ämnen, bekämpningsmedel Fördelning av olika föroreningskällor inom avrinningsområdet (inklusive internbelastning av fosfor och miljögifter som kan läcka från bottnen) Djurhållning såsom hästverksamhet Vattenbruk (fiskodling etc) Åtgärdsområden för kalkning Vattenkraftproduktion Markavvattning/sjösänkningsföretag/dikningsföretag Områden med muddringar Miljöfarlig verksamhet, utsläppspunkter till vatten (även Påverkan på vattnet mindre verksamheter) Förorenade områden, deponier Vandringshinder i vattendrag (dammar, vägtrummor etc.) Förekomst av främmande/introducerade arter Enskilda avlopp och omvandlingsområden Planerade områden för exploatering och infrastruktur Vatten- och avloppssystem (inkl. pumpstationer, bräddpunkter, överlöp, utsläppspunkter), avloppsreningsverk Utsläppspunkter för dagvatten Vattenuttag (yt- och grundvatten), vattenåterföringar till grundvatten Vattenregleringar och grundvattenförändringar Markens genomsläpplighet, hårdgjorda ytor Risker Områden med risk för vattenbrist, saltvatteninträngning Radon, uran, arsenik och andra hälsofarliga ämnen i grundvattnet/vattentäkter Klimatinformation och framtidsprognoser Riskområden för erosion, ras, skred och översvämningar Transporter av farligt gods och båttrafik Risker i samband med olyckor, t ex släckvattenhantering Krav (MKN) och mål MKN och regional/lokala/kommunala mål för vattenstatus, värden och nyttjanden (t.ex. vattenförsörjning, badvatten, biologiskt mångfald) Genomförda, pågående och potentiella vattenkvalitetsförbättrande åtgärder Åtgärder 12

13 Helhetstänkande Planerings- och kunskapsunderlag Vattenplaner VA-planer Vattenförsörjningsplaner Dagvattenpolicy/strategi Etc Översiktplan Detaljplan Bygglov Avtal Vissa underlag bör beslutas i kommunfullmäktige. Helhetstänkande Översiktplan Detaljplan Samla flera kompetenser tidigt i processen! VA, Miljö, Plan, Park, konsulter, arkitekter, exploatörer, markägare, allmänhet etc. Bygglov Avtal 13

14 Mångfunktionella ytor BIOLOGISKT MÅNGFALD FRISKARE LUFT GESTALTNING HÄLSA MILJÖKVALITET- NORMER KLIMAT- ANPASSNING MINSKAT BULLER Källa: Mångfunktionella ytor - klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur, Boverket mars 2010 Översiktplan I översiktplanen ska det framgå vilka miljökvalitetsnormer som gäller och hur miljökvalitetsnormerna följs. Man ska även analysera vilka miljöproblem som finns och orsaken till detta. I översiktplanen kan kumulativa effekter hanteras Identifiera skyddsåtgärder och beskriva inriktning och åtgärdsstrategier för hur normen ska följas. I kartan bör avrinningsområden, skyddsområden och andra känsliga vattenområden, vattenförekomster, krav (MKN) och mål redovisas. 14

15 Detaljplan PLANBESKRIVNING PLANKARTA PLANBESTÄMMELSER UPPLYSNINGAR Detaljplan Frågor att hantera Avrinningsområde, recipienter, vattenförekomster? Status, miljöproblem, MKN, recipienternas känslighet, andra mål och värden? Hur påverkar planen vattenförekomsterna och de övriga recipienterna (även nedströms)? Finns andra övergripande åtgärder för vattenförekomsten? Skyddsåtgärder Beskrivning hur MKN följs ska redovisas i planbeskrivningen. Skyddsåtgärder redovisas i plankarta och planbestämmelser. 15

16 Detaljplan Den nya plan- och bygglagstiftningen medför utökade möjligheter att reglera lokalt omhändertagande av dagvatten: Enligt 4 kap 12 första stycket 1 får en kommun i en detaljplan bestämma om skyddsåtgärder för att motverka, föroreningar, olyckor, översvämningar och erosion. Enligt 4 kap 14 första stycket 4 får kommunen i en detaljplan bestämma att bygglov till en åtgärd som innebär väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. Undantag: Inom detaljplan är det undantaget att normen behöver följas vid bygglov. Detaljplan - planbestämmelser Dagvatten kan i många fall indirekt regleras genom att lämpligt utformade planbestämmelser: andel markyta som ska vara tillgänglig för lokal dagvattenhantering så som infiltration och fördröjning av dagvatten villkorat bygglov med innebörden att bygglov inte får ges förrän en viss vatten-, eller avloppsanläggning som kommunen inte ska vara huvudman för har kommit till stånd höjdsättning av marken plats för dagvattenanläggning Lista på tillåtna bestämmelser finns i 4 kap PBL 16

17 Detaljplan - plankarta Dagvattenstråk, dagvattenanläggningar etc. Information och upplysning om Vattenskyddsområde Särskild skyddsvärda vatten Dagvattenstrategier, dagvattenutredningar Förslag på skyddsåtgärder Etc. Detaljplan som inte påverkar en MKN I enklare ärenden där konsekvenserna av planens genomförande inte förväntas ge upphov till att miljökvalitetsnormerna inte följs är det viktigt att Redovisa vad som ligger till grund för bedömningen. Exempelvis kan detta vara att: dagvattenmängderna inte bedöms öka inom planområdet att dagvattnet redan hanteras på ett hållbart sätt, 17

18 Civilrättsliga avtal Dagvattenlösningar kan regleras i avtal. Markanvisnings- och exploateringsavtal Långsiktigt hållbart? Kompensationsåtgärder kan regleras i avtal? Lagen om allmänna vattentjänser Lokala allmänna bestämmelser om vatten- och avlopp (ABVA) Avtal mellan VA-huvudman och byggherre Kan man tänka sig kompensationsåtgärder? 18

19 Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) 19

20 Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) 20

21 Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) Vatteninformationssystem för Sverige (VISS) 21

22 Sammanfattning Miljökvalitetsnormer för vatten ska följas Helhetssyn (hela vattnets flödesväg, yt- och grundvatten) Vattenaspekter måste in tidigt i planeringen Olika kompetenser behövs (VA, plan, miljö, park, arkitekt etc.) Säkerställ att vattenfrågan hanteras i hela kedjan översiktplan detaljplan bygglov - avtal Ökat krav på beslutsunderlag och beredningsförfarande Behov av att tydliggöra krav (MKN) och mål för kommunens vatten Beskrivningar hur miljökvalitetsnormen följs ska redovisas i översiktsplan och planbeskrivningar Säkerställ skyddsåtgärder genom plankarta, planbestämmelser och avtal 22