Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling - hönan eller ägget? Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Västerås 2013

Transkript

1 Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling - hönan eller ägget? Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Västerås 2013

2 Vårdrelaterade infektioner Urinvägsinfektion Postoperativ infektion Ventilator associaerad pneumoni CVK-sepsis Epidemier

3 Mikoroorganismer i VRI ECDC rapport 2008

4 SOAP-study (incidence of sepsis at ICU) SOAP (Sepsis Occurrence in Acutely Ill Pat) 198 IVA 24 EU länder 64 % fick AB pga sepsis Fokus: lunga, urinvägar, buk (postop) Vincent JL. Et al. Crit Care Med 2006:34(2): SOAP -study

5 Staf aureus, Pseudomonas, E. coli, Enterokocker 2006 by the Society of Critical Care Medicine and Lippincott Williams & Wilkins. Published by Lippincott Williams & Wilkins, Inc. 2

6 VRE epidemiologi Nosocomial VRE in ICU (USA) USA 2002: ca 30 % av VRI inom intensivvården orsakade av VRE % VRE Mindre vanligt i Europa Ref: NNIS Report (CDC) Am J Infection Control 2003

7 Gårdlund et al Karolinska sjukhuset 9557 opererade (1.32 %) mediatinit 26 % S. aureus 46 % KNS

8 Mediastiniter Andel MRSA av S. aureus Taiwan > 60 % Lin et al., CID 2003 Frankrike 36 % Mekontso-Dessap et l., CID 2001 Sverige 0 % Gardlund et al., Eur J Cardiothorac Surg 2002

9 MRSA Shift mot mer och mer resistenta bakterierakterier i VRI ESBL tarmbakterier VRE Acinetobacter Pseudomonas Eggimann P, Pittet D. Infection control in the ICU. Chest 2001;120:

10 Strama Motverka antibiotikaresistens genom en rationell antibiotikaterapi?

11 STRAMA Akademiskas punktprevalens antibiotikaanvändning v 45-v Akademiska 29,4 %

12 Vårdhygieniska aspekter på antibiotikaresistens Hur bidrar vården till resistensutvecklingen?

13 Incidens per invånare och år Incidens per inv/år Antal per inv MRSA ESBL VRE År

14 ESBL-bildande bakterier E S B L Antal 3000 E S B L Å rta l

15

16 VRE- vancomycinresistenta enterokocker VRE Antal VRE Årtal

17 VRE smitta inom vårdinrättningar i tre landsting VRE (tot) 2001 (tot) 2002 (tot) 2003 (tot) 2004 (tot) 2005 (tot) 2006 (tot) 2007 (tot) 2008 (tot) 2009 (tot) 2010 (tot) Antal rapporterade SMI 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Landsting

18 Basal hygien Handhygien Kortärmat Skyddskläder och handskar Är det tillräckligt?

19 Vårdhygieniska aspekter på antibiotikaresistens Hur bidrar vården till resistensutvecklingen? Enbart en fråga omk smittspridning?

20 Enbart en fråga om smittspridning och basal hygien?

21 Riskfaktorer resistenta bakterier Långa vårdtider Underliggande sjukdomar Antibiotikabehandling vancomycin, cephalosporiner, imipenem Störst risk för immunosupprimerade hematologisk patienter, levertransplanterade, njursjuka, IVA-vårdade Referenser: van der Auwera 1996 JID Gin 1996 Ann Pharmacoth Fridkin 2001 Ann Intern Med Montecalvo AAC 1994 Edmond CID 1996 Bhavnani Diagn Micrbiol Infect Dis 2000

22 STRAMA Akademiskas punktprevalens antibiotikaanvändning v 45-v % är vårdrelaterade Akademiska 29,4 %

23 Vårdhygieniska aspekter på antibiotikaresistens Går det att minska abanvändningen i högspecialiserad sluten vård?

24 Orsaken till vårdrelaterade infektioner Host Agent Environment Triangle of causation Mausner, Kramer 1985

25 Web of causation Alla orsaker interagerar

26 The host Riskfaktorer immunosupprimerad underliggande sjukdomar omvårdnadkrävande invasiva åtgärder VRI antibiotika

27 The enviroment 1918 Spanska sjukan på Västmanlands regemente Foto: Ernst Blom

28 Visat för MRSA VRE Miljön, föremål kontamineras av patienters bakterier Livornese LL Jr et al. Hospital-acquired infection with vancomycin-resistant Enterococcus faecium transmitted by electronic thermometers. Ann Intern Med 1992;17: Porwancher R et al. Epidemiological study of hospital-acquired infection with vancomycinresistant Enterococcus faecium: Possible transmission by an electronic ear-probe thermometer. Infect Control Hosp Epidemiol 1997;18: Hardy KJ et al. A study of the relationship between environmental contamination with Methicillin- resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and patients acquisition of MRSA. Infect Control Hosp Epidemiol 2006;27:

29 Problem VRE: miljön som smittkälla Daniel Heimer hygienläkare i Västerås

30 Överlevnad i miljö Systematic litterature review

31 Resultat Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

32 Conclusion Kramer et al, BMC Infectious Disease, 2006

33 Bakterier finns på tagställen Laurell, Lindbom, Acta Chir Scand May;121:165-75

34 Smittspridning pga kontaminerade föremål Levin, PD. Contamination of portable radiograph equipment with resistant bacteria in the ICU. CHEST, 2009 vol 136 p

35 Smitta av vårdrum VRE Drees M et al CID 2008 Martinez JA et al. Arch intern med 2003 MRSA Huang SS, Arch Intern Med 2006 C. difficile Shaughnessy, M et al 2008 Pseudomonas, acinetobacter ESBL Nseir CMI 2010 Subsequent patient infected by insufficiently cleaned room

36 Vårdhygieniska aspekten på antibiotikaresistens?

37 Smitta

38 Frekvens? Medel? Metod? Vem gör vad? Rengöring, städning, desinfektion Sängbord, säng, handtag, kranar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Punktdesinfektion Storstädning? Klorin?

39 VRE-bekämpning Hayden CID 2006 städkampanj handhygienkampanj

40 C. difficile-bekämpning Hardy et al 2010

41 Överbeläggningar främjar smittspridning Överbeläggningar, underbemanning, omflyttningar Handhygien och städrutiner försummas Lancet Infectious Disease vol 8 July 2008

42 Borg J Hosp Inf 2003 Korrelation MRSA och beläggningsgrad

43 Ju färre personal desto fler smittas Stenenga J, I C H E, 2002

44 Förbättringsmöjligheter 10% av vårade sluten vård får VRI % av vårdrelaterade infektioner skulle kunna förhindras Harbarth, S et al. J Hosp Infection 2003; 54:258 Roberts, RR et al. Clin Infect Dis 2003;36:

45 VRI inom intensivvård Ca 30 % som vårdas över 48 timmar 1. Pneumoni 2. Sårinfektion 3. Urinvägsinfektion 4. Bakteriemi (mortalitet %) Förlängd vårdtid 8-9 dygn

46 CVK-sepsis Upp till 0-30 infektioner/1000 kateterdygn USA: IVA 5 / 1000 kateterdygn Upp till 35 gånger ökad mortalitet Källor: SKL

47 CVK-sepsis

48 Provonost et al NEJM IVA-avdelningar Incidens CVK-sepsis 2,7 -> 0 infektioner per 1000 kateterdagar på 3 månader 1500 liv räddades under 18 månader Hur mycket antibiotika sparades?

49 100 mest inflytelserika personer i världen

50 Provonost et al NEJM 2006 Intervention 5 punkter 1. handhygien, 2. sterilklädda, 3. klorhexidin, 4. undvika v femoralis, 5. dra onödiga katetrar Utbildningspaket all personal Vagn med utrustning Daglig utvärdering av behovet Checklista Ssk stoppar dr som inte följer checklista Berenholtz, Provonost et al Crit Care Med 2004

51 Före insättning: Tvättades händerna? Steriliserades huden? Sterilinklädd pat? Under insättning: Sterila handskar Mössa, munskydd, steril rock Följde alla reglerna? Efter insättning: Sterilt förband

52 Sjuksköterskan stoppar doktorn som inte följer hygienreglerna

53 Mäteffekt USA, 1970 : Natl Nosocomial Infection Surveillance Study; NNIS Tyskland, 1997 : KISS Holland, 1996 :PREZIES mätning och återrapportering ger sjunkande incidens per se Gastmeier, P et al. Infection Control Hospital Epidemiology 2009; 30: Smyth ETM et al. Journal of Hospital Infection 2000;45: Geubbels, EL. Inr J Qual Health Care 2006;18:

54 From Gastmeier, P et al. Infect Control Hosp Epidemiol 30(10): by The Society for Healthcare Epidemiology of America. All rights reserved. For permission to reuse, contact journalpermissions@press.uchicago.edu.

55 VRISS 2009

56 Vårdhygiens aspekter 1. Förhindra smitta 2. Förhindra infektioner till följd av vård och behandling

57 AB-resistens och VRI