Fågelinventering Målarberget Norbergs kommun 2012

Transkript

1 Beställare: VKS AB Nadine Jörres Fågelinventering Målarberget Norbergs kommun 2012

2 Rapporten bör citeras som: Storck J. Fågelinventering Målarberget, Norbergs kommun 2012 Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare), Johan Storck (Fågelinventering och rapport), Olof Rosenqvist (fågelinventering), Christoph kircher (GIS och kartor). Annika Stål Delbanco (Kvalitetskontroll). Kontaktperson för denna rapport: Johan Storck, eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0024 Målarberget Vindkraftspark Omslagsbild Johan Storck, Calluna AB Denna handlings datum:

3 1. Sammanfattning Bakgrund Fågelinventering 4 2. Inledning Bakgrund och syfte 6 3. Förstudie Känd kunskap 7 4. Vindkraft och fåglar Manövrering och flygbeteende Kollisioner Habitatförlust Barriäreffekt Lokalisering Etablering Skyddszoner Fågelinventering Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök Resultat Observerade hänsynskrävande arter Övriga observerade känsliga arter Landskapet Bedömning av känslighet Rekommendationer Referenser Bilagor 29 Bilaga 1 Total artlista 29 Bilaga 2 Kartor 33 3

4 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund Calluna AB fick våren 2012 i uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB att genomföra en fågelinventering vid Målarberget i Norbergs kommun med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på lokal nivå men även i ett större perspektiv på populationsnivå på de fågelarter som påträffades vid inventeringstillfällena. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst. Under perioden mars till och med juli 2012 besöktes området vid sex olika tillfällen och totalt användes cirka 130 timmars inventeringstid. Inventeringarna har utförts som en kombination av linje- och punkttaxering. Linjetaxeringen har skett längs de vägar som finns i området och genom terrängen upp mot de planerade verksplatserna. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. 1.2 Fågelinventering Totalt 64 stycken arter observerades. Fyra rödlistade arter, Hämpling (VU), tretåig hackspett (NT), sånglärka (NT) och drillsnäppa (NT) observerades. Ytterligare sex arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 observerades, gråspett, orre, spillkråka, sångsvan, tjäder och trana. Förekomsten av rovfåglar och ugglor inom det inventerade vindkraftsområdet var liten. Observationer gjordes av ormvråk, duvhök, sparvhök och kattuggla. Utöver dessa gjordes inga observationer av mer känsliga arter som exempelvis havs- eller kungsörn och berguv. För både orre och tjäder observerades två något större spelplatser. Antalet spelande tuppar var mindre än de gränser som är satta för att skyddszoner skall vara aktuella, men vi bedömer att viss hänsyn bör tas i dessa områden då antalet spelande tuppar kan variera år från år. I övrigt bedöms risken för störning som liten. Tranor observerades spritt över det inventerade området, men det förekom inga större sträckrörelser. Sångsvan observerades främst i centrala delen av området och några mindre sträck passerade där i nordlig till nordostlig riktning. För gäss, tranor och sångsvan finns viss risk för kollisioner, då fåglarna rör sig över det planerade vindkraftsområdet, och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Denna risk skulle kunna gälla rastande och eventuellt häckande fåglar, då de ofta rör sig på lägre höjd över landskapet. Vår bedömning är att det inte innebär något problem då det saknas lämpliga rastplatser och det inte observerades några häckade tranor eller sångsvanar inom det undersökta området. 4

5 För sträckande fåglar bedöms risken som mindre då de oftast passerar på högre höjd. De sträckriktningar som observerades under vårens inventeringar tyder på att fåglarna huvudsakligen rör sig i nordlig till nordostlig riktning och det kan innebära att det en viss barriäreffekt uppstår då fåglarna rör sig över den planerade vindkraftsparken. Det inventerade området bedöms inte heller vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i landskapet. Förbisträckande tranor, sångsvan och gäss rastar förmodligen längre österut i det mer öppna jordbrukslandskapet runt Avesta och i landskapet bort mot Sala. Övriga fågelgrupper, som observerats, är till större delen allmänna i det svenska landskapet och inget tyder på att de skulle hotas på lokal eller på populationsnivå av vindkraftverk i detta område. Arter som gråspett, spillkråka och tretåig hackspett kan störas under bygg- och anläggningsfasen, men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Drillsnäppa observerades inte i direkt anslutning till något planerat vindkraftverk och i övrigt observerades enstaka förbisträckande exemplar av sånglärka och hämpling och även för dessa arter bedöms störnings- och kollisionsrisken som låg. 5

6 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Calluna AB fick våren 2012 i uppdrag av VKS Vindkraft Sverige AB att genomföra en fågelinventering vid Målarberget i Norbergs kommun med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av naturen Det aktuella området vid Målarberget ligger väster om Avesta i Norbergs kommun. Landskapet är skogsdominerat och största delen består av brukad barrskog med stora arealer av hyggen och ungskog. Jämnt spritt över hela det undersökta området finns mer eller mindre sammanhängande moss- och myrmarker och här och var mindre sjöar och tjärnar (karta 1). Målarberget vindkraftpark Karta 1 inventeringsområde Centrala Väster Öster km Inventeringsområde Karta 1 Vindkraftsområdet (kartan finns även i kartbilagan längst bak). 6

7 3. Förstudie 3.1 Känd kunskap Vid förstudien undersöktes tidigare kända fynd av fåglar genom att i artportalen söka ut arter funna inom atlasrutorna 12G3d och 12G2d, vilka i stort täcker in området som är aktuellt för vindkraft. I dessa altlasrutor har det de senaste fem åren rapporterats in 18 rödlistade arter, varav fem även är listade i bilaga 1 till Fågeldirektivet, se tabell 1. Tabell 1. Hänsynskrävande arter som kan förekomma inom och runt det aktuella vindkraftsområdet. Arter som är listade i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv är känsliga arter för vilka särskilda skyddsområden skall avsättas. Utdrag ur Svalan-rapportsystemet för fåglar (Artportalen). NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad. Art Hotkategori för rödlistning Listad i bil. 1 till EU:s fågeldirektivet Backsvala NT Bivråk VU X Blå kärrhök NT X Fjällvråk Gråtrut Göktyta NT NT NT Havsörn NT X Hämpling VU Kornknarr NT X Nattskärra NT X Nötkråka Rödstrupig piplärka Storspov Sånglärka Sädgås Tallbit Tornseglare Vaktel Vinterhämpling NT VU VU NT NT NT NT NT EN 7

8 4. Vindkraft och fåglar Vindkraft kan påverka fåglar på flera sätt och det är framförallt tre potentiella effekter av vindkraft på fåglar som har diskuterats flitigt under senare år. Dessa är (1) kollisioner med ökad dödlighet som följd, (2) habitatförluster som kan vara direkta (till följd av exploatering av själva miljön) eller indirekta (till följd av störning), med minskande lokala tätheter som följd och (3) barriäreffekter (Dierschke & Garthe 2006, Fox et al. 2006, Drewitt & Langston 2008). Rovfåglar klassas som mest känsliga, följt av vadare, måsfåglar, andfåglar, tättingar och övriga (Rydell mfl 2011). 4.1 Manövrering och flygbeteende Risken för kollision mellan fågel och vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter. Detta kopplas till deras manövreringsförmåga och flygbeteenden (Barrios & Rodrigues 2004, Drewitt & Langston 2006). Stora och tunga fåglar som manövrerar långsamt antas löpa större risk att kollidera med hinder i deras flygväg (Brown et al. 1992, Lucas et al. 2008). Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området under flyttning. Det finns flera troliga anledningar till detta. Först och främst flyttar de flesta fåglar på natten, högt ovanför de högsta vindkraftverken (Alerstam 1990). För det andra är varningsbelysningen på vindkraftverk inte sådan att den attraherar flyttande småfåglar. För det tredje passerar en flyttande fågel bara en vindkraftpark vid ett enda tillfälle per säsong, till skillnad från fåglar som vistas längre tid i området (Krijgsveld et al. 2009). Generellt förefaller risken att dödas vid vindkraftverk vara större för stora och medelstora rovfåglar som segelflyger mycket, medan mindre arter och sådana som flyger mer aktivt inte drabbas lika hårt. Till den första gruppen hör örnar, vråkar och glador. Till den andra gruppen hör kärrhökar samt sparvhök och duvhök. Falkarna är mer svårbedömda. För de flesta arter har få olyckor noterats, samtidigt som tornfalken är en av de rovfågelarter som oftast hittats död under vindkraftverk. Tornfalken utgör alltså ett undantag, genom att den är förhållandevis liten rovfågel som kolliderar relativt ofta. Fåglar som ofta flyger på natten eller i skymning och gryning antas också ha en mindre möjlighet att upptäcka och undvika hinder (Larsen & Clausen 2002). Hämtat från Rydell mfl (2011). Större fåglar som rovfåglar och tranor använder termik vid flyttningen, vilket innebär att de nyttjar den uppstigande värmen från marken under soliga dagar. Fåglarna tar höjd genom att kretsa runt och skruva sig upp på högre höjder och därefter glider de i rak kurs i vald sträckriktning, varvid de tappar höjd gradvis. Vid en viss höjdnivå upprepar de samma procedur. De är höghöjdsflyttare och kan bra dagar kretsa sig upp på höga höjder mellan och meter. Den lägsta flyghöjden går sällan lägre än 300 meter, men vid en plötslig väderförändring kan de tvingas ner på lägre höjder. Flyghöjden, särskilt under flyttningen, beror på vindriktning och vindstyrka då de flyger betydligt högre i medvind än i motvind (Alerstam 1990). Fåglar som flyttar i medvind vistas högt över alla vindkraftverk, medan de i motvind ofta befinner sig på höjder där de kan tänkas kollidera med vindkraftverk. 8

9 Hur vindriktningen påverkar kollisionsfrekvensen är dock inte undersökt. För flyttande fåglar har inga tillfällen med mycket höga kollisionstal registrerats vid vindkraftverk. När massdöd inträffat vid höga master, byggnader och broar, de flesta med stark belysning, har det skett i samband med plötslig väderförsämring med nedsatt sikt och ibland hård vind, vilket har tvingat de flyttande fåglarna ner på lägre höjd, där kollisionerna sedan skett. Hämtat från Rydell mfl (2011). 4.2 Undvikandebeteende Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar när den närmar sig ett vindkraftverks rotorblad. Fåglar som uppvisar starka undvikandebeteenden har också visat sig ha en relativt låg kollisionsfrekvens (Hötker et al. 2006). Exempel på sådana är sjöfåglar (gäss och änder) och vadare. Rovfåglar verkar inte undvika vindkraftverk och andra hinder med lika stor marginal som andra fåglar. Det förefaller som om rovfåglar, och andra skickliga flygare med god manövreringsförmåga, helt enkelt litar på att de har kapacitet att undvika eventuella hinder även på mycket korta avstånd. Detta fungerar i allmänhet alldeles utmärkt med saker som står stilla, såsom byggnader och master, men kanske inte lika bra med saker som rör sig såsom ett vindkraftverks rotorblad. En annan anledning till att just rovfåglar och en del andra fåglar kolliderar oftare än förväntat är kopplad till fåglarnas syn och ögonens placering i huvudet. De flesta fåglar har ögonen placerade på sidan av huvudet. Detta innebär att synfältet är mycket begränsat i flygriktningen, om fågeln samtidigt spanar nedåt exempelvis efter byten på marken. Man menar därför att rovfåglar, och en del andra fåglar kan tänkas flyga in i vindkraftverk eller upptäcka dessa för sent eftersom de ibland fokuserar på något nedanför (Martin & Shaw 2010, Martin 2011). Hämtat från Rydell mfl (2011). 4.3 Kollisioner Fåglar kolliderar året runt utan uppenbar koppling till årstid och väderlek. De kolliderar med kraftverkens rotorblad, eller i vissa fall torn, på ett mer slumpmässigt sätt, antingen för att de av någon anledning inte uppfattar faran i tid eller för att de ignorerar den. Högre vindkraftverk dödar inte fler fåglar (utom vissa rovfåglar) än lägre verk. I övrigt verkar inte olycksfrekvensen (antal kollisioner per verk) påverkas nämnvärt av verkens konstruktion, belysning och inbördes placering och inte heller av rotorbladens höjd (frigång) över marken eller vindkraftsparkernas storlek (antal verk). Kollisioner leder vanligtvis till omedelbar död för fågeln eller till skador som gör att den omkommer senare. Kollisionsfrekvensen i en vindkraftspark minskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att fåglar inte lär sig att hantera faran. De flesta undersökningar av kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk är gjorda i USA. I Europa har inte kollisionsproblematiken ägnats lika stort intresse. I Sverige har endast någon enstaka undersökning av kollisionsfrekvenser genomförts, men flera har nu startats inom ramen för olika kontrollprogram. Sammantaget är risken att fåglar dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. Hämtat från Rydell mfl (2011). 9

10 4.4 Habitatförlust Uppförandet av en vindkraftspark eller ett enstaka vindkraftverk kan tänkas påverka tätheten av fåglar i närheten. En direkt förlust av livsmiljö (habitatförlust) uppkommer givetvis på platsen där vindkraftverket byggs, men också på visst avstånd därifrån. Det som dessutom tillkommer är den omgivande infrastrukturen, vilken kan variera i omfattning beroende på vindkraftsparkens placering och storlek. Ytor måste röjas, vägar byggas, ledningar dras och vatten ledas bort. Den yta som påverkas direkt på detta sätt är oftast mycket liten och är antagligen försumbar i de flesta fall. Men, om vindkraftsparken placeras i orörda områden kan nyanlagda vägar leda till fragmentering av tidigare sammanhållna ytor, vilket i värsta fall kan innebära större förluster än själva ingreppet i sig. Effekterna kan sedan möjligen variera med tiden efter att anläggningen har färdigställts (Langston & Pullan 2003). Habitatförluster har inte studerats lika länge som kollisionsproblematiken och frågan har undersökts mer i Europa än i Nordamerika. I Sverige är endast få undersökningar gjorda, men flera är påbörjade eller planerade. Hämtat från Rydell mfl (2011). 4.5 Barriäreffekt En barriäreffekt innebär att ett vindkraftverk eller vindkraftspark fungerar som en barriär, ett hinder, för passerande fåglar. De undviker att flyga i närheten av vindkraftverken och tar en annan väg. Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken, men samtidigt behöver fåglarna flyga en längre sträcka. Barriäreffekter kan på så vis öka fåglarnas energiförbrukning under flyttning eller transport mellan födosöks-, häcknings- och övernattningsplatser. Beteendet kan tänkas innebära allt från en liten justering i flygriktning med minimalt förhöjd energiförbrukning som följd, till att fåglarna i praktiken utestängs från ett område bakom vindkraftsparken. Undersökningar i marin miljö visar att särskilt lommar och en del havsfåglar, som exempelvis sulor, tydligt undviker vindkraftsparker. Samma beteende förekommer, dock mindre tydligt, hos vissa arter av marina änder och tärnor och möjligen även hos alkor. Detta gäller åtminstone under de inledande åren efter att parken byggts. Samtidigt visar måsfåglar och skarvar ett ökat utnyttjande, antagligen eftersom kraftverkens fundament erbjuder sittplatser (Petersen et al. 2006, Krijgveld et al. 2010, Leopold et al. 2010, Percival 2010). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Störst störningsavstånd finns hos gäss, änder och vadare, medan de kortaste finns hos rovfåglar och tättingar. Fåglar vänjer sig ofta vid upprepade, men ofarliga, störningar och störningseffekten blir därmed efterhand mindre. Detta verkar dock inte vara fallet med störningar från vindkraftverk. Antalet undersökningar där man konstaterat att störningsavståndet minskar med tiden är ungefär lika många som de där man inte sett någon förändring. Det skulle även kunna vara så att störningsavstånden efterhand ökar. Detta anges som en av orsakerna till det gradvis minskande antalet orrar vid några vindkraftverk i Alperna (Zeiler & Grünschachner-Berger 2009). 10

11 4.6 Lokalisering De flesta verk drivs idag utan någon större effekt på fåglar och de dödar få eller inga fåglar, medan några få verk dödar många. Medianvärdet för alla undersökta vindkraftsparker är 2,3 döda fåglar per vindkraftverk och år. En utbyggnad i Sverige till vindkraftverk till år 2020 skulle, om kollisionsfrekvensen förblir 2,3 fåglar per vindkraftverk och år, medföra att fåglar dödas årligen. Detta kan sättas i relation till att katter bedöms döda uppåt 10 miljoner fåglar årligen i Sverige (Dahlfors 2006), dvs gånger fler. Verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö i övrigt har avgörande betydelse för hur många fåglar som riskerar att dödas. För fåglar sker olyckor i första hand där de koncentreras, som vid våtmarker och vatten, och i höjdlägen som åsryggar och krön. Ledlinjer i landskapet såsom sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar, och i mindre skala även alléer, skogsbryn, stenmurar och liknande, bör också betraktas som risklägen. Viktiga övervintringsområden kan regelbundet hysa tusentals övervintrande sjöfåglar, exempelvis av lommar, dykänder, måsar och alkor. Exempel är utsjöbankar i södra Östersjön, där mängder av fåglar vistas vintertid. I Skåne finns de flesta större koncentrationerna av fåglar i allmänhet nära kusten eller vid sjöar och våtmarker i inlandet. I Östergötlands län finns de viktigaste fågellokalerna vid kända fågelsjöar och i omgivande jordbrukslandskap. Tåkern, Roxen och Svensksundsviken vid Bråviken är av särskild betydelse. Lokaler med många havsörnar förekommer i princip överallt längs kusterna även om ostkusten framstår som särskilt betydelsefull, där framförallt östra Svealand inklusive sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren samt Östersjökusten från Uppsala län i norr till Kalmar län i söder utmärker sig. Hämtat från Rydell mfl (2011). 4.7 Etablering Ett enkelt första steg vid planeringen är att först göra en inventering av fåglar på platsen. De fåglar som störs mest av vindkraftsetableringar, och för vilka vindkraftverk kan leda till minskat utnyttjande av området, är vadare under häckningstid samt lommar, andfåglar och vadare under icke-häckningstid. Förekomst av dessa fåglar i större antal eller täthet bör leda till en noggrannare undersökning av det aktuella området och hur det utnyttjas av fåglarna. Det enklaste sättet att minimera risker för olyckor med rovfåglar är att undvika vindkraftverk nära boplatser eller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar. På samma sätt kan man resonera när det gäller kolonier av måsar och tärnor. För hönsfåglar, seglare och svalor kan man exempelvis undvika att bygga vindkraft i anslutning till kända spelplatser. För att undvika störningar på häckande vadare bör man undvika strandängar, myrar och fågelskär med höga tätheter av vadare, särskilt sådana med hotade arter. När det gäller rastande och övervintrande lommar, andfåglar och vadare får man först och främst undersöka hur många av de aktuella arterna som använder sig av området. Hämtat från Rydell mfl (2011). 11

12 4.8 Skyddszoner Häckningsplatser eller vistelseplatser för hotade och känsliga arter har i olika sammanhang försetts med skyddszoner, där syftet är att undvika eller reducera störning från en verksamhet av något slag. Detta är ett effektivt och rimligt sätt att motverka potentiell påverkan och det har tillämpats vid vindkraftetableringar. Det är dock viktigt att påpeka att de skyddszoner som anges som regel grundas på försiktighetsprincipen och bästa möjliga bedömning. Zonerna är inte några exakt vetenskapligt fastslagna avstånd inom vilken en eventuell vindkraftsetablering alltid får negativa följder eller omvänt att det utanför angivna avstånd inte finns några risker för negativ påverkan. Zonerna ska istället ses som en rekommendation som man kan använda sig av om man vill minimera riskerna och som en utgångspunkt för vidare studier och diskussioner av de lokala förhållandena. Skyddszoner anges med en viss radie från boplatser, kolonier och andra typer av lokaler. Hämtat från Rydell mfl (2011). En variant på skyddszon är att istället locka fåglar bort från kraftverken genom att erbjuda alternativa, helst bättre, habitat lite längre bort. Habitat management av den här typen har provats när det gäller kungsörn (Walker et al. 2005). Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs. Tabell 4. Skyddszoner föreslagna av Sveriges Ornitologiska Förening. Lämpligt avstånd från boplats, koloni eller annan typ av lokal, där man bör överväga mer detaljerade undersökningar för att kunna anpassa utbyggnaden. Individantal för havs- och kungsörn avser det högsta antal som förekommer regelbundet. Från Rydell mfl (2011). Fågelgrupp/Art Typ av lokal Skyddszon (km) Havsörn Boplatser 2-3 Havsörn Naturliga koncentrationer (>10 ex) 2-3 Kungsörn Boplatser 2-3 Kungsörn Naturliga koncentrationer (>5 ex) 2-3 Jaktfalk Boplatser 3 Pilgrimsfalk Boplatser 2-3 Övriga stora och medelstora fåglar Boplatser 1 Måsar Häckningskolonier 1 Tärnor Häckningskolonier 1 Berguv Boplatser 2-3 Vadare Häckningslokaler* 0,5 Vadare Rastningslokaler** 0,5 Andfåglar Rastningslokaler*** 0,5 12

13 Fågelgrupp/Art Typ av lokal Skyddszon (km) Tjäder Spelplatser (>5 tuppar) 1 Orre Spelplatser (>10 tuppar) 1 *Strandängar, myrar, fågelskär med rödlistade arter eller arter medtagna i Fågeldirektivets bilaga 1 eller med höga tätheter av vadare generellt. ** kust- och strandängslokaler som regelbundet hyser många vadare. Gäller ej åkermark. *** fågelsjöar, kustlokaler som regelbundet hyser många andfåglar. Gäller ej åkermark. 13

14 5. Fågelinventering Speciellt fokus vid inventeringen har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft samt rödlistade arter (Gärdefors 2010), och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009). För att kunna bedöma om platsen är lämplig för etablering av vindkraftverk har vi undersökt följande aspekter: 1. Vilka fågelarter uppehåller sig eller häckar i området? 2. Är platsen av betydelse som rastplats eller för övervintring? 3. Är platsen en flaskhals där flyttande fåglar koncentreras? 4. Förekommer arter som är listade enligt fågeldirektivets bilaga 1 eller enligt Artdatabankens rödlista? För att få en bild av hur fågelfaunan i området ser ut har inventeringar gjorts från mitten av mars till och med juli Inventeringarna har utförts som en kombination av linje- och punkttaxering. Vid inventeringarna efter rovfåglar utgick vi från en buffertzon på 3 km runt den planerade vindkraftsparken ( se karta 2) och vid inventeringarna efter skogshöns en buffertzon på 1 km (se karta 3). Inventeringen av övriga häckfåglar har skett inom det aktuella vindkraftsområdet (se karta 1). Karta 2. Rovfågelsinventering,buffertzon 3 km (kartan finns även i kartbilaga längst bak). 14

15 Karta 3 Skogshönsinventering,buffertzon 1 km (kartan finns även i kartbilaga längst bak). Linjetaxeringen har skett längs de vägar som finns i området och genom terrängen upp mot de planerade verksplatserna. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. Det inventerade området redovisas i karta 1. Fåglarna eftersöktes genom spaning med hand- och tubkikare från höjdlägen samt utmed vägar vid sjöar och hyggen, kraftledningsgator och andra områden med fri sikt. Under perioden mars till och med juni 2012 besöktes området vid fem olika tillfällen: mars, mars, april, april samt 5-7 juni. Besöken har gjorts spritt över dygnet för att få med fåglar som är aktiva under olika perioder. Totalt användes cirka 112 timmars inventeringstid. Utöver detta har området besökts under cirka 18 timmar i samband med fladdermusinventeringen juli då även fåglar noterades. Sammanlagt besöktes området vid sex tillfällen under cirka 130 timmar (tabell 2). Besöken gjordes spritt över dygnet för att få med fåglar som är aktiva under olika tidpunkter. Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst. 5.1 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök Väderobservationer utfördes på samma sätt i alla lokaler. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka noterades för varje lokal och temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. 15

16 Vi noterade även förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten. Vi undvek i möjligaste mån att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fåglarnas aktivitet. Tabell 2. Väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. För att underlätta vid inventeringen är området indelat i tre delområden (väster=a, centrala=b och öster=c). * Besök i samband med Fladdermusinventering. Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vind riktning & styrka (m/s) Temp C Molnighet, täckningsgrad (%) Regn Dimma A :30 08:30 SV Punkt och B :30 11:30 SV Punkt och C :30 16:30 NV Linjetaxering Hela :30 19:30 NV Punkt och B :00 10:00 SV Punkt och C :00 12:00 SV Punkt och B :00 19:00 V Punkt och C :15 10:15 V Punkt och A :00 10:30 SV Punkt och B :30 15:30 SV Dis Punkt och Hela :00 21:00 SV Punkt och C :15 10:15 S Punkt och B :15 14:15 V Punkt och A :00 12:00 NV Punkt och C :00 09:00 SO Linjetaxering C :00 12:00 SO Dugg - Punkt och B :00 15:00 SO Dugg - Punkt och 16

17 Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vind riktning & styrka (m/s) Temp C Molnighet, täckningsgrad (%) Regn Dimma B :00 17:00 SO Punkt och A :00 12:00 V Dis Punkt och A :30 18:30 V Dis Punkt och C :30 12:30 NO Punkt och A :20 09:20 V Dugg - Punkt och B :20 12:20 V Dugg - Punkt och A :40 07:40 SO Punkt och B :40 09:40 SO Punkt och C :00 18:00 SO Punkt och C :40 09:40 SO Punkt och B :40 07:40 SV Skurar - Punkt och A :40 10:40 SV Skurar Punkt och C :15 08:15 V Dis Punkt och B :15 10:15 V Punkt och Hela :00 02:00 Stilla Punkt och A :00 12:00 NV Punkt och Hela* :00 16:00 SV Hela* :00 00:00 SV Hela* :00 16:00 SV Hela* :00 00:00 SV Hela* :00 16:00 SV

18 Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vind riktning & styrka (m/s) Temp C Molnighet, täckningsgrad (%) Regn Dimma Hela* :00 00:00 SV Resultat 6.1 Observerade hänsynskrävande arter Totalt 64 stycken arter observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta vindkraftsområdet. Fyra rödlistade arter observerades; hämpling (VU), tretåig hackspett (NT), sånglärka (NT), samt drillsnäppa (NT). Ytterligare sex arter som är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 observerades; gråspett, orre, spillkråka, sångsvan, tjäder och trana. I bilaga 1 finns en totallista över alla påträffade arter. I tabell 3 nedan kommenteras de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken. Tabell 3. Arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken i området. Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 markeras i tabellen. NT= Nära hotad, VU= Sårbar. Art Känsliga fågelarter Hotkategori i rödlista EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. Område Kommentar Drillsnäppa NT Dammsjön och St Björktjärnen. Två individer i Dammsjön och en ensam fågel i Björktjärnen Gråspett X Rör sig mellan Bäckemossarna och Slätmossen. Hämpling VU I området runt verk 37. Tre förbisträckande individer Orre X Förekommer spritt över hela det inventerade området. Två något större spelplatser är identifierade; ett runt Målarberget med åtta spelande tuppar och ett annat på Flomyrmossen med sex spelande tuppar. Spillkråka X I området runt verk 37. Sånglärka NT Långtjärnen Förbisträckande individer. Sångsvan X 30 fåglar sträckande åt NO förbi verk 30 på cirka 50 m höjd. 26 fåglar sträckande över Komossen åt NNO på 50 m höjd. Ytterligare åtta fåglar sträckande över Dammsjön åt N på 75 m höjd. Två observationer på Digerkällsmossen och en på Svarvarmosen. Två individer sågs flera gånger i Långtjärn men häckning kunde inte konstateras. 18

19 Art Känsliga fågelarter Hotkategori i rödlista EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. Område Kommentar Tjäder X Två spelande tuppar observerades på Långmossen och på Bäckemossen observerades tre tuppar och en höna. Enstaka fåglar observerades på Tranmossen, på Östra Slåttermossen, vid Evigheten samt i områdena runt verk 26 och 37. Trana X Sex rastande fåglar på Flomyrmossen. På Bredmossen först fem sträckande och sedan fyra sträckande vid ett annat tillfälle. Utöver det några rastande exemplar. Fyra sträckande fåglar observerades över verk 12. På Långmossen samt vid Målarberget, Långtjärn, L Tvåtjärnen, Slätmossen och Svarvarmossen observerades par eller enstaka fåglar vid olika tillfällen. Både sträckande och rastande fåglar observerades. Inga häckningar konstaterades men kan inte uteslutas. Tretåig hackspett NT X Ett par vid observerades vid Målarberget 6.2 Övriga observerade känsliga arter Vid inventeringarna observerades även duvhök, kattuggla, kanadagås och ormvråk. Dessa arter kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad i det aktuella området. De är varken rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, men skyddade enligt artskyddsförordningen. 6.3 Landskapet Landskapet är skogsdominerat och bitvis kuperat. Stora delar består av brukad skog, med relativt stora arealer hyggen och ungskog, och den typen av biotoper är oftast art- och individfattiga med låga värden för fågelfaunan. I och med att området mestadels består av yngre till medelålders produktionsskog, lämpar sig ytterst få träd som boträd för större rovfåglar. Inom och runt det inventerade området finns några lite större sammanhängande mossekomplex och områden med sumpskog vilket är viktiga biotoper för skogshöns och trana. Här finns även några sjöar och mindre tjärnar. Det inventerade området bedöms inte heller vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i landskapet. Förbisträckande tranor, sångsvan och gäss rastar förmodligen längre österut, i det mer öppna jordbrukslandskapet mellan Avesta och sydost ner mot Sala. 19

20 6.4 Bedömning av känslighet Rovfåglar och ugglor Observationer visas på karta 4, bilaga 2. Förekomsten av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet var liten och endast enstaka ormvråkar observerades spritt över det inventerade området. En duvhökshona och en sparvhökshane observerades, men utöver dessa gjordes inga observationer av mer känsliga rovfåglar som exempelvis havs- eller kungsörn. Rovfåglar tenderar att löpa större risk för kollision med vindkraftverk än andra fåglar (Langston & Pullan 2003, Lucas et al. 2004, 2008, Hötker et al. 2006, Hötker 2009). Detta kan verka förvånande, eftersom rovfåglar har mycket god syn, utmärkt manövreringsförmåga och sällan flyger under dåliga ljusförhållanden. De borde därför inte ha några problem med att upptäcka och undvika vindkraftverk. Rovfåglar och andra arter, som utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är därigenom mer utsatta för kollisionsrisker med vindkraftverk. Det finns därför risk för kollisioner och störningar när rovfåglar rör sig över eller passerar området. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt för de rovfåglar som rör sig i området. Även förekomsten av ugglor var liten inom det inventerade området, utöver kattuggla gjordes inga observationer av andra ugglor. Enligt Rydell m.fl kolliderar ugglor sällan med vindkraftverk. Duvhök En adult duvhökshona observerades på Skumpaberget. Duvhök flyger och jagar ofta ganska lågt över marken, vilket gör att den flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Dock kan den ligga i farozonen då den spelflyger eller termikflyger, vilket oftast sker på högre höjder. Det finns risk för kollisioner och störningar, men duvhök är vanlig i det svenska landskapet. Även om enstaka individer skulle kolliderar med vindkraftverken bedöms konsekvenserna på populationsnivå som små. Även på lokal nivå bedöms konsekvenserna som små då det endast observerats enstaka exemplar vilket tyder på att det inventerade området inte är något viktigt häcknings-eller födosöksområde. Kattuggla Kattuggla hördes, men utöver det observerades inga större ugglor som exempelvis berguv. En kattuggla hördes vid Knuttjärnen och ytterligare en längre österut, på ett hygge vid verk 27. Kattugglor rör sig över öppna ytor i landskapet när de jagar. Det finns viss risk för kollisioner och störningar men kattuggla är relativt vanlig i det svenska landskapet. Även om enstaka individer kolliderar med vindkraftverken bedöms konsekvenserna på populationsnivå som små. Även på lokal nivå bedöms konsekvenserna som små då det endast observerats enstaka exemplar vilket tyder på att det inventerade området inte är något viktigt häcknings-eller födosöksområde. Ormvråk Enstaka ormvråkar observerades över det undersökta området, men ingen häckning konstaterades. Ormvråk rör sig över större områden, de är termikflygare och använder sig av uppvindarna som bildas över öppna områden i landskapet. 20

21 Det finns risk för kollisioner och störningar, men ormvråk är vanlig i det svenska landskapet. Även om enstaka individer kolliderar med vindkraftverken bedöms konsekvenserna på populationsnivå som små. Även på lokal nivå bedöms konsekvenserna som små då det endast observerats enstaka exemplar vilket tyder på att det inventerade området inte är något viktigt häcknings-eller födosöksområde. Sparvhök En adult sparvhökshane observerades vid platsen Evigheten. Sparvhöken rör sig på olika höjder i lufthavet när den flyger, men jagar ofta ganska lågt över marken, vilket gör att den då flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Det finns risk för kollisioner och störningar, men sparvhök är vanlig i det svenska landskapet. Även om enstaka individer kolliderar med vindkraftverken bedöms konsekvenserna på populationsnivå som små. Även på lokal nivå bedöms konsekvenserna som små då det endast observerats enstaka exemplar vilket tyder på att det inventerade området inte är något viktigt häcknings-eller födosöksområde. Spettar Observationer visas på karta 5, bilaga 2. Arter som gråspett, spillkråka och tretåig hackspett kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Gråspett Gråspett är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Observationer är gjorda i området mellan Bäckemossarna och Slätmossen. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen, men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Spillkråka Spillkråka är är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Observationer är gjorda i den västra delen av det undersökta området runt verk 5. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen, men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Tretåig hackspett Tretåig hackspett är rödlistad (NT) och listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Ett par observerades vid Målareberget och spår av födosök observerades på sträckan från Målareberget och upp mot Svarvarmossen. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen, men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Skogshöns Observationer visas på karta 6, bilaga 2. Hönsfåglar har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta (Rydell mfl 2011). Orre Orre är är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Orre observerades spritt i västra och sydöstra delen av det inventerade området. Två något större spelplatser identifierades, en runt Målarberget där det vid ett tillfälle fanns 8 spelande tuppar och ett annat på Flomyrmossen, där det fanns sex spelande tuppar. Spelplatser finns oftast på öppna ytor i mossar och på myrar, där de befinner sig från tidig vår till fram i juni. 21

22 På Svarvarmossen spelade fyra tuppar och där observerades även en höna och på Fågelmossen fanns tre tuppar. Utöver dessa observationer fanns enstaka tuppar på Bäckemossarna, Bredmossen, Långmossen, Ö Slåttermosen, Digerkällsmossen, Slätmossen och Långtjärnsmossen, där det även observerades en höna. Slutligen gjordes observationer vid Knuttjärnen, Gäddkärnen och vid Lilla och Stora Tvåtjärnen. Sveriges Ornitologiska Förening (2009) rekommenderar skyddszoner runt spelplatser, där det förekommer tio eller fler tuppar och Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland (2011) anser att en skyddszon på 1 km kan vara tillräcklig, under förutsättning att byggnationerna inte pågår under fåglarnas mest intensiva speltid under mars och april. Antalet spelande tuppar var något mindre än de gränser som är satta för att skyddszoner skall vara aktuella (jmfr tabell 4), men i och med att antalet spelande tuppar kan variera år från år bedömer vi att viss hänsyn bör tas under mars och april samt att inga vägar bör dras rakt igenom spelplatserna och att inga vindkraftsverk byggs direkt anslutning till dessa. I övrigt bedöms risken för störning som liten. Det kan finnas viss risk för kollisioner om fåglarna rör sig i vindkraftsområdena, men flyghöjden understiger förmodligen rotorhöjden. Vi bedömer att hänsyn bör tas i områdena runt Målarberget och på Flomyrmossen, där antalet tuppar närmar sig gränsen gränsen för att skyddszoner skall vara aktuella. I övrigt har inga större spel observerats, så där bedöms risken för störning som liten. Tjäder Tjäder är är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Tjäder observerades i sydvästra och sydöstra delen av det inventerade området. På Bäckemossen observerades vid ett besökstillfälle tre tuppar och en höna. På Långmossen spelade två tuppar och vid ytterligare ett besök observerades två tuppar, men då förekom inget spel. Utöver dessa observationer sågs enstaka tuppar på Östra Slåttermossen, i områdena runt verk 12 och 14 samt vid Evigheten. En tjäderhöna observerades på Tranmossen. Sveriges Ornitologiska Förening (2009) rekommenderar skyddszoner runt spelplatser, där det förekommer fem eller fler tuppar och Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland (2011) anser att en skyddszon på 1 km kan vara tillräcklig, under förutsättning att byggnationerna inte pågår under fåglarnas speltid. Det kan finnas viss risk för kollisioner om fåglarna rör sig i vindkraftsområdena, men flyghöjden understiger förmodligen rotorhöjden. Två något större spelplatser identifierades, en på Bäckemossen och en på Långmossen. Även här var antalet spelande tuppar var något mindre än de gränser som är satta för att skyddszoner skall vara aktuella, men i och med att antalet spelande tuppar kan variera år från år bedömer vi att viss hänsyn bör tas och att inga vägar bör dras rakt igenom spelplatserna och att inga vindkraftsverk byggs direkt anslutning till dessa båda spelplatser. I övrigt bedöms risken för störning som liten. Gäss, tranor och sångsvan Observationer visas på karta 7, bilaga 2. För gäss, tranor och sångsvan finns viss risk för kollisioner då fåglarna rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Risken gäller främst rastande och eventuellt häckande fåglar då de ofta rör sig på lägre höjd över landskapet men problemet bedöms inte så stort då det saknas lämpliga rastplatser inom området. 22

23 För sträckande fåglar bedöms risken som mindre då de oftast passerar på högre höjd. De sträckriktningar som observerades under vårens inventeringar tyder på att fåglarna huvudsakligen rör sig i nordlig till nordostlig riktning och det kan innebära att det kan uppstå en viss barriäreffekt då fåglarna rör sig över den planerade vindkraftsparken. Kanadagås Ett kanadagåspar observerades i St Björktjärnen och ytterligare ett par i St Tvåtjärnen, men eventuellt rör det sig om samma par. Ingen häckning kunde konstateras, men kan inte uteslutas. Det finns viss risk för kollisioner för rastande fåglar, då de rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är oftast risken för kollisioner mindre, då de oftast passerar på hög höjd. Trana Trana är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Tranor observerades spritt över det inventerade området men det förekom inga större sträckrörelser. Fåglar observerades främst i centrala och östra delen av det inventerade området och då i anslutning till mossarna. Över Bredmossen sträckte fem fåglar åt norr på cirka 50 m höjd och de följdes efter en stund av ytterligare fyra. Över Digerkällsmossen, strax norr om verk 12, sträckte fyra tranor åt nordost på 50 m höjd. Vid Målarberget observerades både rastande fåglar och fåglar som kretsade i termik. På Flomyrmossen observerades sex rastande fåglar och vid ett annat tillfälle ytterligare två. Tranpar observerades vid Svarvarmossen, L Tvåtjärnen, Långtjärn samt vid Slätmossen, Långmossen och i anslutning till verk 32 norr om Tackjärnsberget. Tranpar observerades även i området längre västerut vid Gubbakärret. Häckning kunde inte konstateras men är fullt möjlig. Det finns risk för kollisioner för häckande och rastande fåglar, då de rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är dock risken för kollisioner liten, då de oftast passerar på hög höjd. Riskerna bedöms som störst i områdena kring Bredmossen och vid Flomyrmossen, där störst koncentration av fåglar observerades. Sångsvan Sångsvan är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Sångsvan observerades främst i centrala delen av området och några mindre sträck passerade den centrala delen i nordlig till nordostlig riktning. Några par observerades också rastande inom det undersökta området men någon häckning kunde inte observeras. 30 fåglar sträckte åt nordost förbi verk 30 på cirka 50 m höjd och ytterligare 26 fåglar sträckte åt nordnordost över Komossen, på 50 m höjd och slutligen observerades åtta sångsvanar sträckande åt norr på 75 m höjd över Dammsjön. Ett par sågs vid flera tillfällen i Långtjärn och ytterligare ett par på Digerkällsmossen. Slutligen observerades en ensam fågel på Svarvarmossen. Det finns risk för kollisioner, sångsvanar flyger effektivt rakt fram, men är inte speciellt rörliga i luften och har svårt att snabbt väja för hinder. Vid dåligt väder och vid sämre siktförhållanden flyger de också på lägre höjd. Risken bedöms större för rastande fåglar då de oftast rör sig på lägre höjd i landskapet. Övriga fåglar Observationer visas på karta 8, bilaga 2. Övriga fågelgrupper, som observerats i området, är till större delen allmänna i det svenska landskapet och lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Drillsnäppa observerades inte i direkt anslutning till något planerat 23

24 vindkraftverk och i övrigt observerades enstaka förbisträckande exemplar av sånglärka och hämpling och även för dessa arter bedöms störnings- och kollisionsrisken som låg. Drillsnäppa Drillsnäppa är rödlistad (NT). Ett par observerades i Dammsjön och ytterligare en ensam fågel sågs i St Björktjärnen. Drillsnäppan häckar allmänt längs steniga och grusiga stränder vid sjöar och rinnande vattendrag. Fågeln är inte bunden till själva stranden under födosöket, utan kan röra sig upp emot hundra meter in i den omgivande skogen. Vår bedömning är att det är liten risk för störning och kollisioner. Hämpling Hämpling är rödlistad (VU). Tre exemplar sågs sträcka förbi området vid verk 5. Hämplingen är främst knuten till naturbetesmarker, med rikligt inslag av buskar, enebackar och buskrika bryn, och inte till det slutna skogslandskapet som dominerar det aktuella vindkraftsområdet. Vår bedömning är att det är liten risk för störning och kollisioner då det endast har observerats enstaka exemplar och det saknas lämpliga biotoper inom det inventerade området. Sånglärka Sånglärka är rödlistad (VU). Några exemplar sågs sträcka förbi Långtjärnen och Långtjärnsmosse. Sånglärka är främst knuten till det öppna jordbrukslandskapet och inte till det slutna skogslandskapet som dominerar det aktuella vindkraftsområdet. Vår bedömning är att det är liten risk för störning och kollisioner då det endast har observerats enstaka exemplar och det saknas lämpliga biotoper inom det inventerade området. 8. Rekommendationer För att öka säkerheten i bedömningen av hur sträckande fåglar kan påverkas av den planerade vindkraftsparken kan man lämpligen inventera höststräcket då gäss och sångsvan flyttar söderut igen. Det kan vara så att fåglarna inte passerar området under höststräcket och det kan även vara så att om de passerar så gör de det på högre höjd så att de inte kommer i närheten av vindkraftsverkens rotorer. En höststräcksinventering bör i sådana fall ske mellan slutet av september och till början av november. I övrigt rekommenderar vi att hänsyn bör tas till de spelplatser som observerades för orre och tjäder. Inga arbeten bör ske då spelet vanligtvis är som mest intensivt under mars och april. Utöver detta bör inga vägar dras rakt igenom spelplatserna och att inga vindkraftsverk byggs direkt anslutning till dessa. 24

25 9. Referenser Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, Alerstam, T Bird migration. Cambridge University Press, Cambridge, UK. Artportalen, Rapportsystemet för fåglar - Svalan. Artskyddsförordningen (2007:845a, se lag/ htm) Barrios, L. & A. Rodrigues Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, Brown, M. J., E. Linton & E. C. Rees Causes of mortality among swans in Britain. Wildfowl 43, Dahlfors, S asp?newsid=1754 (använd den 4 februari 2010). Desholm, M Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90, Dierschke, V. & S. Garthe Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to Seabirds - i Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of Experiences PART B: Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas Merck, Irene Köchling and Johann Köppel, Catherine Zucco, sid Bonn, Germany: Bundesamt für Naturschutz (BfN). Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis 148, Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston Collision effects of wind-power generators and other obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, Dürr, T Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 10 September Landesumweltamt Brandenburg de/wka_vogel.xls Eriksson Mats O.G Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen Västra Götaland 2009:70. Eriksson Mats O.G Storlommen och smålommen i Sverige-populationsstatus, hotbild och förvaltning. SOF och Svenska-lomföreningen/ Projekt Lom,Göteborg Everaert, J. & E. Kuijken Wind turbines and birds in Flanders (Belgium). Research Institute for Nature and Forest (INBO). Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen Information needs to support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind farms on birds. Ibis 148,

26 Gullander C. & Wirdheim A Vindkraft och fåglar. En studie av sex områden i Laholms kommun för Arise Windpower AB. Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken. Helander, B. & A. Bignert Predatory bird health White-tailed Sea Eagle. HELCOM Indicator Fact Sheet predatory_bird/. Hötker, H., K-M. Thomsen & H. Jeromin Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen. Hötker, H Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of problems and possible solutions A brief introduction to the project and the workshop. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible Solutions. Documentation of an international workshop in Berlin Oct (H. Hötker, red.) sid NABU, Berlin. Jain, A., P. Kerlinger, R. Curry & L. Slobodnik Annual report for the Maple Ridge Wind Power Project post-construction bird and bat fatality study Curry and Kerlinger, LLC, Syracuse, NY. Johansson, L Åtgärdsprogram för Kungsörn. Rapport från kungsörnssymposium i Vålådalen september 2009, sid Johnson, G. D., W. P. Erickson, M. D. Strickland, M. F. Shepherd & D. A. Shepherd Avian Monitoring Studies at the Buffalo Ridge, Minnesota Wind Resource Area. Results of a 4- Year Study. Final Report. WEST, Inc., Cheyenne, Wyoming. Krijgsveld, K. L., K. Akershoek, F. Schenk, F. Dijk & S. Dirksen Collision risk of birds with modern wind turbines. Ardea 97, Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M., Poot, D. Beuker & S. Dirksen Effect studies offshore wind farm Egmond aan Zee. Progress report on fluxes and behaviour of birds covring 2007 & Noordzeewind report nr OWEZ_R_231_TI_ Bureau Waardenburg report nr Langston, R. H. W. & J. D. Pullan Wind farm and birds: An analysis of the effects of windfarms on birds and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. Report T-PVS/Inf (2003) 12, by BirdLife International to the Council of Europe, Bern Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in the UK. Larsen, J. K. & P. Clausen Potential wind park impacts on Whooper swans in winter: The risk of collision. Waterbirds 25 (special publication 1), Leopold, M. F., C. J. Camphuysen, H. Verdaat, E. M. Dijkman, H. E. G. Meesters, G. M. Aarts, M. Poot & R. Fijn Local birds in and around the offshore wind park Egmond aan Zee (OWEZ) (T-O & T-1). Imares Wageningen UR, report 0034/10 CWEZ R 221 T

27 Lucas, M. de, G. F. E, Janss, & M. Ferrer The effects of a wind farm on birds in a migration point: the Strait of Gibraltar. Biodiversity and Conservation 13, Lucas, M. de, G. F. E. Janss, D. P. Whitfield & M. Ferrer Collision fatality of raptors in wind farms does not depend on raptor abundance. Journal of Applied Ecology 45, Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. 2011:05 Länsstyrelsen Värmland, 2011:17 Länsstyrelsen Västra Götaland. Martin, G. R Understanding bird collisions with man-made objects: a sensory ecology approach. Ibis 153, Martin, G. R. & J. M. Shaw Bird collisions with power lines: Failing to see the way ahead? Biological Conservation 143, Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län. naturvårdsverket. Rapport 5668-April Naturvårdsverket Handbok för Artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser, handbok 2009:2, Utgåva 1, April Percival, S. M Kentish Flats offshore wind farm: Diver surveys Ecology Consulting, Durham, UK. Petersen, I. K., T. K. Christensen, J. Kahlert, M. Desholm & A. D. Fox Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev. NERI report commissioned by DONG energy och Vattenfall A/S. Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J. & Green M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. Naturvårdsverket, Stockholm. Rapport EU Rådets direktiv 2009/147/EC om bevarande av vilda fåglar. SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Mörbylånga, september Stewart, G. B., A. S. Pullin & C. F. Coles Poor evidence-base for assess- ment of windfarm impacts on birds. Evironmental Conservation 34, Svensson S. Svensson M. Tjernberg M Svensk fågelatlas. Vår fågelvärd, supplement 31, Stockholm. Zeiler, H. P. & V. Gruenschachner-Berger Impact of wind power plants on black grouse Lyrurus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58, Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders & D. R. A. McLeod Resident golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll. Scottish Birds 25, Internet: 27

28 (uttag av fågelinformation i maj 2010) Natura-2000/Svenska-Natura-2000-listor/ (artlistor fågeldirektivet, bilaga 1). För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till vl_faglar_lathund.pdf 28

29 10. Bilagor Bilaga 1 Total artlista Alla påträffade arter under inventeringen 2012, med information om var arten är påträffad. Hotkategori anges om rödlistad och markering finns även om fågeln är upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1. Häckningskriterierna följer standardiserad atlasinventering (Svensson et al 1999) och är numrerade enligt: 1) Arten observerad under häckningstid, 2) Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop, 3) Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid, 4) Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid, 7) Besök vid sannolik boplats. Art Hotkategori EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Häcknings --kriterie Område Kommentar Blåmes 4 Bofink 3 Domherre 1 Drillsnäppa NT 2 Ett par i Dammsjön och en ensam fågel i Björktjärnen Dubbeltrast 2 Långtjärnsmossen Duvhök 2 Skumpaberget Enkelbeckasin 4 Knuttjärnsmossen Entita 3 Fiskmås 7 Gråsiska 3 Gråspett X 3 Gräsand 4 Grönfink 3 Grönsiska 2 Grönsångare 3 Gulsparv 3 Gulärla 1 Gök 3 29

30 Art Hotkategori EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Häcknings --kriterie Område Kommentar Gärdsmyg 1 Hämpling VU 1 Järnsparv 2 Kaja 1 Kanadagås 4 Ett par St Björktjärnen och ytterligare ett par i St Tvåtjärnen Eventuellt är det fråga om samma par Kattuggla 3 En individ vid Knuttjärnen och ytterligare en individ vid verk 13 Knipa 4 En hane i St Björktjärnen Koltrast 4 Korp 3 Kricka 1 St Björktjärnen Kråka 2 Kungsfågel 2 Lövsångare 3 Morkulla 3 Nötskrika 3 Mindre korsnäbb 2 Ormvråk 2 Enstaka fåglar spritt över området Orre X 3 Förekommer spritt över hela det inventerade området. Två något större spelplatser är identifierade, Ett runt Målarberget med 8 spelande tuppar och ett annat på Flomyrmossen med 6 spelande tuppar. Ringduva 3 Rödhake 3 Rödvingetrast 3 30

31 Art Hotkategori EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Häcknings --kriterie Område Kommentar Sidensvans 2 Skata 4 Skogssnäppa 4 Skärpiplärka 1 Bredmossen Småspov 1 Bredmossen En sträckande fågel Sparvhök 2 Evigheten En adult hane Spillkråka X 3 I området runt verk 37 Större hackspett Större korsnäbb 3 3 Svartmes 2 Sånglärka NT 1 Långtjärnen och Långtjärnsmosse Förbisträckande exemplar Sångsvan X 2 Mindre flockar sträckande över Komossen och över Dammsjön. Ett par observerades i Långtjärn men häckning kunde inte konstateras Sädesärla 1 Talgoxe 3 Talltita 3 Taltrast 3 Tjäder X 2 Två spelande tuppar observerades på Långmossen och på Bäckemossen observerades 3 tuppar och en höna. Enstaka fåglar observerade på Tranmossen, Östra Slåttermossen, vid Evigheten samt i områdena runt verk 26 och

32 Art Hotkategori EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Häcknings --kriterie Område Kommentar Tofsmes 2 Tofsvipa 1 Trana X 2 Sträckande över Bredmosen och Digerkällsmossen. Rastande vid Målarberget och på Flomyrmossen Par observerades vid Svarvarmossen, L Tvåtjärnen, Långtjärn samt vid Slätmossen, Långmossen och i anslutning till verk 17 Både sträckande och rastande fåglar observerade, inga häckningar konstaterades men kan inte uteslutas. Tretåig hackspett NT X 4 Ett par vid observerades vid Målarberget Trädkrypare 3 Trädpiplärka 2 Varfågel 2 Långtjärnen Ängspiplärka 1 32

33 Bilaga 2 Kartor Karta 1 Översikt vindkraftsområdet Målarberget vindkraftpark Karta 1 inventeringsområde Centrala km Inventeringsområde Öster Väster 33

34 Karta 2 Rovfågelsinventering, buffertzon 3 km 34

35 Karta 3 Skogshönsinventering, buffertzon 1 km 35

36 Karta 4 Rovfåglar och ugglor Fynd av rovfåglar och ugglor i området (färgade punkter) samt planerade vindkraftsverk (numrerade trianglar). Målarberget vindkraftpark Karta 2 rovfåglar och ugglor 1 Duvhök 2 5 Ormvråk Kattuggla Ormvråk Ormvråk Sporvhök 15 Ormvråk Vindkraftverk 38 Inventeringsområde Rovfåglar och ugglor Art Duvhök Kattuggla Ormvråk Sparvhök km 36

37 Karta 5 Spettar Fynd av spettar (färgade punkter) samt planerade vindkraftsverk (numrerade trianglar) i området Målarberget vindkraftpark Karta 3 spettar Spillkråka Tretåig hackspett Gråspett Vindkraftverk 38 Inventeringsområde Spettar Art Gråspett Spillkråka Tretåig hackspett km 37

38 Karta 6 Skogshöns Fynd av skogshöns (färgade punkter) samt planerade vindkraftsverk (numrerade trianglar) i området Målarberget vindkraftpark Karta 4 skogshöns Vindkraftverk 38 Inventeringsområde Skogshöns Orre Tjäder Orrspel Tjäderspel km 38

39 Karta 7 Gäss, tranor och sångsvan Fynd av gäss, tranor och sångsvan (färgade punkter), sträck av sångsvan (pilar) samt planerade vindkraftsverk (numrerade trianglar) i området. Målarberget vindkraftpark Karta 5 gäss, tranor och sångsvan Vindkraftverk Sångsvan sträck 38 Inventeringsområde Gäss, tranor och sångsvan Art Kanadagås Sångsvan Trana km 39

40 Karta 6 Övriga fåglar Fynd av övriga fåglar (färgade punkter) samt planerade vindkraftsverk (numrerade trianglar) i området Målarberget vindkraftpark Karta 6 övriga fåglar 1 Drillsnäppa Hämpling Drillsnäppa Sånglärka Vindkraftverk 38 Inventeringsområde Övriga fåglar Art Drillsnäppa Hämpling Sånglärka km 40