Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Transkript

1 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax , mobil eriksson.tommered@telia.com

2 Vindkraft Fåglar 1. Vilka typer av påverkan är aktuella 2. Vilka arter/artgrupper är mest sårbara 3. Förebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder 4. Kumulativ påverkan 5. Naturvården är kontraproduktiv i miljöarbetet = myt

3 Vindkraft Fåglar Vilka typer av påverkan är aktuella Kollisioner Direkta / indirekta habitatförluster - Störning / tillvänjning - Undvikande / väjning (barriäreffekt) - Direkt påverkan på naturtyper

4 Kollisioner - vilka arter är sårbara Arter med: Lång livslängd Sen könsmognad, först vid några års ålder Lång årlig reproduktion = litet antal ungar per år.. är sårbara för adult -mortalitet Hit hör: flertalet rovfåglar, lommar och många fler fladdermöss

5 Kollisioner - vilka arter är sårbara -- ofta goda flygare som förolyckas --. men även dåliga flygare (t.ex. hönsfåglar. men mer kunskap behövs) -- rovfåglar (speciellt storvuxna arter; örnar, glador m.fl.) -- arter som företar regelbundna flygturer mellan t.ex. födosöksområden och häckningsplatser (smålom, tärnor m.m.) -- kanske även arter som dras till insektsansamlingar kring vindkraftverken (t. ex. tornseglare, svalor) jfr fladdermöss

6 Kollisioner - fåglar Oftast låg risk, men stor variation mellan anläggningar, liksom mellan enskilda snurror inom anläggningarna; <0,01 60 kollisioner per år. Risken per vindsnurra densamma för stora och små anläggningar Metodproblem vid skattningar: - Skadade och döda djur försvinner - Standardiserade sök (t.ex. med specialtränade hundar) - Värmedetektorer (t.ex. för havsbaserade anläggningar) - Modeller (förutsätter primärdata med hög precision)

7 Kollisioner - fåglar Även om låg risk (oftast) är dödligheten kopplad till kollisioner en ny riskfaktor - Är dödligheten additiv eller kompenseras den av att färre fåglar avlider av andra orsaker? - Speciellt viktigt att beakta för långlivade arter med sen könsmognad och låg årlig reproduktion ---> Hit hör flera rovfåglar (liksom fladdermöss) mycket talar för att det ofta är fråga om additiv dödlighet - och ännu viktigare att beakta om det dessutom handlar om arter som är sällsynta och/eller utsatta för andra hot

8 Vilka arter kan vara aktuella rovfåglar Industrins / exploatörens argument Historiska hot (miljögifter, förföljelse) har avlägsnats, och bestånden är på tillväxt i stora delar av Europa Kollisioner med vindkraft bara en liten andel av den totala dödligheten Motargument Detta är inget argument för att acceptera nya dödlighetsfaktorer. Flertalet rovfåglar kan antas vara sårbara för adult dödlighet SANT (har visats för t.ex. röd glada och kungsörn), men vindkraften är ännu bara i början av en omfattande utbyggnadsfas dödligheten kan öka i takt med fler vindkraftverk, om man inte placerar dem på rätt ställen. vi måste bättre förstå risken för framtida kumulativa effekter

9 Kollisioner Vissa terräng- och naturtyper bör undvikas: Områden med höga fågeltätheter, t.ex. i samband med flyttning (t.ex. kuster, våtmarker, småskalig jordbruksmark) Krön och höjdlägen, speciellt i närheten av branter och sluttningar (t.ex. stigande luftlager, termik) Våtmarker och strandängar med utanförliggande vattenytor

10 Störningar m.m. - fåglar undviker närområdet Tillfällig karaktär, i samband med att anläggningen byggs.. eller mera långvarigt eller permanent när anläggningen är i drift Indikationer på negativa och långvariga effekter för ökande antal arter, men även tillvänjning fler långtidsstudier behövs Häckande fåglar har ansetts vara mer toleranta än rastande och övervintrande men bedömningen bör revideras i ljuset av nyare studier (t.ex. vad gäller havsörn och en del vadare)

11 Störningar - vilka arter är sårbara Gäss, vadare m.m. på rast- och övervintringsplatser; ca 600 m kring varje vindsnurra - vissa indikationer på långsiktig tillvänjning (Danmark) Vadare (t.ex. tofsvipa, enkelbeckasin, ljungpipare) och vissa tättingar (t.ex. stenskvätta, ängspiplärka) i häckningsmiljöer (Skottland); upptill ca 500 m Däremot: Minimal störningspåverkan på fåglar övervintrande i jordbrukslandskap (studie från England)

12 Störningar m.m. Sammanfattningsvis: Svårt att göra generaliseringar - Inga entydiga resultat - Långtidsstudier behövs För att få bättre underlag: - Uppföljningar / kontrollprogram bör göras med standardiserad metodik - Alla resultat görs allmänt tillgängliga för samlade analyser (t.ex. gemensam och öppen databas).. då kan vi på sikt bygga på vår kunskap det bör alla parter tjäna på en win-win situation

13 Barriäreffekt Vindparker kan fungera som barriärer, t.ex. - vid placering som korsar viktiga flyttningsstråk - vid placering i flygkorridorer mellan häcknings- eller övernattningsplatser och födosöksområden Väjningsbeteenden vanliga: - Vid dagsljus väjer flera fågelarter på m avstånd, nattetid kortare (men bör undersökas bättre för nattflyttande fåglar)

14 Naturtypers struktur och funktion landbaserade anläggningar Direkt påverkan i regel obetydlig.. - oftast tar vindsnurrorna små arealer i anspråk, - men det kan bli ganska stora områden om en tänkbar störningszon räknas in Däremot kan anläggningen tillsammans med kringanläggningar ge avsevärd påverkan - effekter på vattendrag och hydrologi nedströms - effekter på angränsande våtmarker - värdefull natur (t.ex. naturskog) öppnas för exploatering genom nya tillfartsvägar - ledningsdragningar (jordkablar så långt möjligt.!!!) Skilj på argument kopplade till vindsnurrorna och till kringanläggningar. men hela paketet skall behandlas i MKB

15 Naturtypers struktur och funktion landbaserade anläggningar Anläggningar på torvmark en klimatmässig förlustaffär? - Utsläpp av växthusgaser under anläggningstiden kan bli större än vad som kompenseras av minskande utsläpp under driftsperioden (uppmärksammats i Skottland, Irland, Spanien) - Skotska naturvårdsmyndigheter har tagit fram beräkningsmodeller för detta.

16 Förslag på arbetssätt eller frågor att ställa 1. Hur stort är det påverkade området? 2. Vilka arter är aktuella? 3. Vilken/vilka typ(er) av påverkan är aktuell(a)? 4. Tänkbara alternativa lösningar eller förebyggande anpassningar? 5. Aktuellt med kompensationsåtgärder?

17 Hur stort är det påverkade området? Hur stort område bör bedömas? Generellt minst 1 km kring varje vindsnurra.... men anpassa / utvidga med hänsyn till skyddszoner / buffertzoner för andra arter. Finns flygkorridorer mellan häckningsplatser och födosöksområden? (t.ex. flygkorridorer mellan häckningstjärnar och fiskevatten för smålom) Finns flygkorridorer mellan vilo- eller övernattningsplatser och födosöksområden (t.ex. rastande och övervintrande änder och gäss)

18 Vilka arter, miljöer och risker kan vara aktuella? - sammanfattning Kollisionsrisker, t.ex.; - Rovfåglar (speciellt storvuxna arter; örnar m. fl.) - Hönsfåglar (dalripa, tjäder?, orre?) dåligt känt Störningar, undvikande av närområde, t.ex.: - Gäss, vadare m.m. på rast- och övervintringsplatser - Vadare (t.ex. tofsvipa, enkelbeckasin, ljungpipare) och vissa tättingar (t.ex. stenskvätta, ängspiplärka) Naturtyper och terrängens topografi, t.ex.: - Kullar, sluttningar, branter - Våtmarker etc - Naturskogsartade miljöer

19 Vilka arter kan vara aktuella? formell skyddsstatus Är aktuella arter???? - Nationellt rödlistade? - Förtecknade i bilaga 1 till EUs fågeldirektiv - Förtecknade i bilaga 2 till EUs habitatdirektiv (t.ex. alla svenska arter av fladdermöss)

20 Buffertzoner - fåglar Förslag, framtagna i Skottland och Tyskland Förslag till buffertzoner finns också i den vindpolicy som Sveriges Ornitologiska Förening nyligen antagit. Inga rekommendationer av kokbokskaraktär, men de bör beaktas, t.ex. i MKB-arbetet - Inget tyder på annat än att rekommendationerna är tillämpliga också för svenska förhållanden - MKB och beslut bör innehålla goda argument, när man inte anser sig behöva respektera buffertzonerna

21 Buffertzoner fåglar, några exempel STORLOM, SMÅLOM: 1 km kring häckningsplatser och fiskevatten (för SMÅLOM även flygstråken mellan häckningsplatser och fiskevatten) SÄDGÅS: 0,6 km kring födosöksplatser RÖD GLADA: 1-3 km kring boplatser, 5 km kring vilo- och övernattningsplatser HAVSÖRN: 3 km kring boplatser och revir KUNGSÖRN: Minst 3 km kring boplatser och revir FISKGJUSE: Minst 1 km kring boplatser PILGRIMSFALK: 1-3 km kring boplatser och revir BERGUV: 2 km kring boplatser och revir TJÄDER, ORRE: 1 km kring större spelplatser NATTSKÄRRA: 1-2,5 km kring spelplatser

22 Förebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder The alternative-mitigation-compensation hierarchy 1:a hand: Söka efter alternativa lägen 2:a hand: Förebyggande åtgärder och anpassningar - under anläggningstiden - när vindkraftverken är i drift 3:e och sista hand: Kompensationsåtgärder

23 Förebyggande åtgärder under anläggningstiden - Anpassa störande aktiviteter till rätt tid på året - Anpassa störande aktiviteter till rätt tid på dygnet - Anpassa metoder och utrustning

24 Förebyggande åtgärder för anläggningar i drift Vindparkens placering - Placera snurrorna parallellt med fåglars och fladdermöss flygvägar - Placera snurrorna klumpvis med säkra korridorer - Undvik t.ex.: -- områden med höga fågeltätheter, t.ex. i samband med flyttning -- krön och höjdlägen, speciellt nära sluttningar och branter -- våtmarker och strandängar med utanförliggande vattenytor

25 Förebyggande åtgärder för anläggningar i drift Utförandet av enskilda snurror Tornhöjd och svepyta tycks inte påverka risken för kollision - Försvåra för fåglar och fladdermöss att landa på snurrorna. - Rotorbladens konstruktion man kan laborera med antal blad, rotationshastighet vid rotorspetsarna, area som sveps över etc men inga entydiga resultat anpassningarna kanske måste skräddarsys. -Göra rotorbladen mer synliga (kontrasterande färgsättning, UV-målning) varierande resultat överlag dåligt underlag för att bedöma om metoderna funkar

26 Förebyggande åtgärder för anläggningar i drift Anpassningar av driften - Stoppa anläggningarna under kortare perioder med hög förekomst av t.ex. fladdermöss eller flyttande fåglar

27 Kompensationsåtgärder Ersätt inte äpplen med päron!!! Hittills fåtagliga (inga?) bra exempel vad gäller vindparker (hur kompenserar man för kollisionsdödade fåglar eller fladdermöss om dödligheten är additiv??) Kompensationsåtgärderna måste vara långsiktiga och inte kräva fortlöpande insatser - utplantering av bytesdjur eller matning av rovfåglar för att locka dem ifrån vindsnurrorna = BUUH -. men restaurering av alternativa födosöksområden för rovfåglar har testats med viss framgång (kungsörn i Skottland)

28 Kumulativ påverkan Hur blir den totala problembilden???? tillsammans med andra, redan befintliga anläggningar tillsammans med andra anläggningar som planeras tillsammans med annan påverkan befintlig eller framtida En enskild liten anläggning kanske inte är något större bekymmer, men den sammantagna påverkan över ett större område kan bli betydande.. skall beaktas, men inte helt lätt

29

30 Dödligheten av andra orsaker är mycket större = vanlig typ av argumentation Anthropgenic birds mortality in USA (thousands; Erickson at al 2005) Buildings / windows ,2 % Cats ,7 % High tension lines % Vehicles ,5 % Pesticides ,1 % Communication towers ,5 % Wind turbines 28,5 <0,01 % Air planes 25 <0,01 % Other sources (oil, fishing by-catches etc) Not calculated Not calculated

31 Dödligheten av andra orsaker är mycket större = vanlig typ av argumentation

32 Dödligheten av andra orsaker är mycket större = missledande / ej relevanta argument Man drar alla arter över en kam mixar koltrastar med örnar mixar arter med olika slags populationsdynamik etc Katter tar (mig veterligt) sällan örnar eller glador Arter sårbara för adult mortalitet är redan överrepresenterade bland vindkraftsoffren. Siffrorna bygger på dagens situation, eller rent av redan historiska data från 1990-talet eller början av 2000-talet Bedömningarna beaktar inte tillfälliga eller mer långvariga störningseffekter. Hur ser bilden ut 2025??? med kraftigt utbyggd vindkraft!!!

33 Naturvården är kontraproduktiv i klimatarbetet? = en myt Bevarad biologisk mångfald och intakta ekosystem är lika viktiga medel för att mildra klimateffekterna som övergång till mer förnyelsebar energi Om man undantar alla Natura 2000-området och övriga naturskyddade områden från vindkraft, minskar den tekniska potentialen med ungefär 14 %, vad gäller landbaserade anläggningar i Europa (EEA Technical Report ). Också för havsbaserade anläggningar blir inskränkningarna om man undantar Natura 2000-områden obetydliga, speciellt i relation till andra hänsynstaganden (farleder, gas- och oljeplattformar, militära intressen m.m.)

34 Naturvården är kontraproduktiv i klimatarbetet? = en myt Om alla ansökningar som just nu ligger på länsstyrelsernas bord beviljas kommer utbyggnadsmålet per 2020 att vara uppfyllt (Miljöaktuellt nr 5, juni 2009). Vi klarar 2020-målet utan att forcera fram beslut om anläggningar med tveksam placering m.m. En skotsk studie visade att 2020-målet kan uppnås även om man undantar alla områden med hög-medelhög känslighet ur fågelskyddssynpunkt (=68% av Skottlands yta) (RSPB Research Report No 20, 2006). Visserligen ett teoretiskt räkneexempel, men en indikation på att det finns tillräckligt med lämpliga lägen för vindkraftverk utan att ta känslig och värdefull natur i anspråk.

35 Strategisk planering - Skottland --> Underlättar arbetet med att på ett tidigt stadium identifiera områden lämpliga för vindkraftsanläggningar: - låg risk - medel - hög risk... vad gäller naturvårdsvärden i detta specifika exempel.